Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten 2012

2

3 Innehåll FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR 3 SMITTSKYDDSENHETENS ÖVERGRIPANDE MÅL 4 ANTIBIOTIKARESISTENS 5 Arbetsgruppens mål och arbete 5 Föreläsningar, utbildningar och projekt 5 Analys och diskussion 5 Förslag till prioritering av åtgärder inför BARNINFEKTIONER 7 Arbetsgruppens mål och arbete 7 PM nya eller reviderade 8 Förslag till prioritering av åtgärder inför EPI EPIDEMI, PANDEMI, INFLUENSA, LUFT- OCH VATTENBURNA UTBROTT 9 Arbetsgruppens mål och arbete 9 Aktiviteter under året 9 Föreläsningar, utbildningar och projekt 11 Förslag till prioritering av åtgärder inför HEPATIT 12 Arbetsgruppens mål och arbete 12 Myndighetsärenden Föreläsningar, utbildningar och projekt 13 PM nya eller reviderade 13 Analys och diskussion 13 HIV 14 Arbetsgruppens mål och arbete 14 Myndighetsärenden Föreläsningar, utbildningar och projekt 16 Förslag till prioritering av åtgärder inför KOMIN KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 18 Arbetsgruppens mål och arbete 18 Aktiviteter under året 18 Förslag till prioritering av åtgärder inför STI 20 Arbetsgruppens mål och arbete 20 Aktiviteter under året 20 Myndighetsärenden Föreläsningar, utbildningar och projekt 22 Analys och diskussion 22 Förslag till prioritering av åtgärder inför STRAMA 23

4 TUBERKULOS 24 Arbetsgruppens mål och arbete 24 Myndighetsärenden Föreläsningar och utbildningar 25 Projekt 26 Analys och diskussion 26 ZOONOSER 28 Arbetsgruppens mål och arbete 28 Föreläsningar, utbildningar och projekt 28 PM 28 Prioritering av åtgärder inför HYFS HYGIENSJUKSKÖTERSKA I FÖRSKOLAN 29 Mål och arbetsbeskrivning 29 Samverkan kommun och region 29 Samverkan BVC, förskola och HYFS 29 Barnens sjukfrånvaro 30 Hygienronder, utbildningar och informationsträffar 31 Övriga aktiviteter 31 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN PUBLIKATIONER 33

5 Förkortningar och förklaringar 1177 Sjukvårdsrådgivningen BCG BVC DOT EHEC Fyrbodal hiv HTA HYFS IHR IP-telefoni i.v. IVM-nätverk MRB MRSA MSM PKMC PNSP SMI SmiNet SmL STI Strama SU TBE VGR VRE Zoonos Vaccin mot tuberkulos Barnavårdscentral Direktobserverad terapi Patienten tar sin medicin under observation av sjukvårdspersonal Enterohemorragisk E. coli Område i norra delen av Västra Götaland (Fyrstad, Bohuslän och Dalsland) Humant immunbristvirus Health Technology Assessment Hygiensjuksköterska i förskolan Internationella hälsoreglementet Datorbaserad telefoni Intravenös Nätverksgrupp för mottagningar i Göteborg som arbetar med missbrukare av intravenösa droger Multiresistenta bakterier Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) Män som har sex med män Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Smittskyddsinstitutet Elektroniskt informationssystem för smittskyddsanmälningar Smittskyddslagen Sexuellt överförbara infektioner Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Samverkan mot antibiotikaresistens Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fästingburen hjärninflammation (Tick Borne Encephalitis) Västra Götalandsregionen Vancomycinresistenta enterokocker Infektionssjukdom som kan överföras från ryggradsdjur till människa 3

6 Smittskyddsenhetens övergripande mål Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 kap. 1 ). Varje landsting eller region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. Strategier för att uppfylla Smittskyddsenhetens mål är att: ha hög tillgänglighet tillhandahålla snabba och adekvata smittskyddsåtgärder ge saklig och aktuell information erbjuda omfattande utbildningsinsatser till hälso- och sjukvårdspersonal samt andra grupper i samhället ha ett brett och upparbetat kontaktnät. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han eller hon verkar och skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6 kap. 1 ). Smittskyddsarbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att: se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder. följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Smittskyddsenheten i Västra Götaland består av fyra kontor (Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla). Vid enheten arbetar sju läkare, tio smittskyddssjuksköterskor, fem sjuksköterskor med inriktning mot hygienarbete i förskola (varav fyra är projektanställda), en epidemiolog och fem assistenter. Kontoret i Göteborg har regionalt samordningsansvar för verksamheten. Sedan september 2012 ingår även Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården, med två utvecklingsledare, i Smittskyddsenhetens verksamhet. Där handläggs uppgifter som är specifika för asylsökande. Det kan gälla vård- och ekonomifrågor, regionövergripande riktlinjer (till exempel hälsoundersökningsformulär), administrering av stadsbidrag och schablonersättningar samt samarbete med andra myndigheter i asyl- och flyktingfrågor. 4

7 Antibiotikaresistens Arbetsgruppens mål och arbete Det övergripande målet är att verka för ett gemensamt och samordnat arbete för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Fortsätta att höja kvaliteten på smittskyddsanmälningarna genom att övervaka, följa upp och utvärdera dessa avseende resistenta bakterier. Fortsätta att uppmärksamma antibiotikaresistensproblematiken vid alla utbildningar och aktiviteter. Fortsätta att bevaka, utvärdera och föreslå åtgärder avseende antibiotikaresistensutveckling i Västra Götaland. Fortsatt samverkan med infektionskliniker, vårdhygien, mikrobiologiska laboratorier, Stramagrupper och andra involverade till en fungerande antibiotikaresistensövervakning i VGR. Revidera och ta fram adekvata och samstämmiga PM och information om resistenta bakterier. Regelbundna möten vid alla lokalkontor samt ad hoc. Handlingsprogram för MRSA inom kommunal vård. PM avskrivning av kontroller och förhållningsregler vid MRSA. Utökad information om antibiotikaresistens till allmänheten. Samma nivå som tidigare, d.v.s. via hemsida, inslag i media m.m. Föreläsningar, utbildningar och projekt Regionala utbildningar avseende MRB (multiresistenta bakterier) i samorganisation med veterinärer. Lokala utbildningsträffar med sjukvården avseende MRB. Nationellt bollplank (till Socialstyrelsen, SMI, Smittskyddsläkarföreningen, Strama m.fl.) avseende antibiotikaresistensfrågor. Analys och diskussion Fortsatt nätverksbygge med samarbetspartners för samlade åtgärder i Västra Götaland och Sverige. 5

8 Förslag till prioritering av åtgärder inför Genomgång av befintliga PM. Bistå Vårdhygien med att utforma rutiner för hantering av ESBL CARBA hos personer på särskilda boenden (SÄBO). Bättre spridning av information om antibiotikaresistenta bakterier till allmänhet och vårdpersonal. Samverka med regional Stramagrupp i arbetet mot antibiotikaresistens. 6

9 Barninfektioner Arbetsgruppens mål och arbete Målet är att förebygga och förhindra att smittsamma infektionssjukdomar sprids bland barn. Förutom att utarbeta och uppdatera handlingsplaner, innebär arbetet också att följa den epidemiologiska bilden. Detta sker dels genom det elektroniska anmälningssystemet SmiNet och dels genom kontakter med barnmedicinska mottagningar, barnhälsovård, förskole- och skolverksamhet samt allmänheten. Gruppen ska initiera och bidra med utbildning och information inom barninfektionsområdet samt vara stödgrupp för HYFS-projektet (Hygiensjuksköterska i förskolan). Under året har 23 smittspårningsärenden på förskolor utretts och handlagts enligt smittskyddslagen. Dessa ärenden har gällt EHEC, hepatit A, kikhosta, shigella, hepatit B, MRSA, mässling, PNSP och salmonella. Därtill kommer ett flertal ärenden orsakade av magsjukevirus och streptokockinfektioner som inte lyder under smittskyddslagen men som, på grund av sin omfattning, krävt Smittskyddsenhetens hjälp. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Uppdatera PM om kikhosta. Definiera de tre målgrupperna för PM och göra en gemensam struktur (vårdpersonal, förskolepersonal, föräldrar). (Måltal: 2012.) Uppdatera PM om pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin handläggning av barn i barnomsorg. (Måltal: 2012.) Upprätta PM om impetigo. (Måltal: 2012.) Arbete pågår. Vi har inväntat Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad som publicerades i januari Ej påbörjat. Följa epidemiologi och analysera utvecklingen av förekomst av barninfektioner. Beskriva och sammanfatta utbrott och trender. Initiera utbildning och information samt samverka med andra aktörer som till exempel primärvården, HYFS, Strama, SMI, barn- och skolhälsovårdsöverläkare. Följa vaccinationsdiskussioner och delta i utbildningar om vaccinationer. 7

10 PM nya eller reviderade Nya Handläggning vid parotit (påssjuka) Riktlinjer för vaccination med BCG Reviderade Streptokockinfektionen inom förskoleverksamheten Sjukvårdsinformation Förskoleinformation Föräldrainformation Förslag till prioritering av åtgärder inför Stödja HYFS i arbetet med projektets slutrapport. Bistå barnhälsovården med att färdigställa PM om kompletteringsvaccinationer för asylsökande barn och ungdomar. Fortsatta informationsinsatser till föräldrar med barn i förskola om smittrisk för tarmsmitta, hepatit A och mässling vid utlandsvistelse, och om vikten av vaccination inför utlandsresa. Uppdatera PM om kikhosta. Färdigställa lathund för hantering av PNSP hos förskolebarn. Upprätta PM om impetigo. 8

11 EPI epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna utbrott Arbetsgruppens mål och arbete EPI-gruppen ska verka övergripande kring epidemiplanering och utforma riktlinjer och planer rörande utbrottshantering. Riktlinjerna ska kunna vara till stöd för hela Smittskyddsenheten, till exempel via interna checklistor för utbrottshantering. Gruppen ska arbeta regionalt och ansvarar för att riktlinjerna tillämpas på respektive smittskyddskontor. Strategier för influensaarbetet utformas gemensamt i EPI-gruppen, men drivs av ansvarig sköterska och läkare. Målet är att förbättra vaccinationstäckningen hos personer i riskgrupperna genom information och utbildning, riktad till både patienter och sjukvårdspersonal. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Revidering av epidemiplan. Arbetet har påbörjats. Lokal plan för flyg- och hamnplanering enligt IHR. Arbetet har påbörjats. Revidering av pandemiplan. Ny nationell handlingsplan blev klar sent 2012, men denna har ännu inte hunnit införas i den regionala planen. Vidta åtgärder enligt genomförd risk- och sårbarhetsanalys för IT och telefoni. Upprätta juridiska avtal gällande webbenkäter (Websurvey). Arbete pågår. Kunna skapa webbenkäter i ett nytt webbenkätsystem (Survey Generator). Bibehålla att av inkomna laboratorieanmälningar för legionella har 100 % även en klinisk anmälan. Upprätta en checklista för legionellafall. Ytterligare personer på enheten behöver utbildas. Aktiviteter under året Plan för flyg- och hamnplanering enligt internationella hälsoreglementet (IHR) Planering för lokalt införande av IHR fortgår. Kontakt har tagits med bland annat Göteborgs hamn, Landvetter flygplats samt företrädare för primärvården, och planering har inletts. En lokal plan för Smittskyddsenheten kommer att påbörjas år 2013 och målet är även att en regional plan ska kunna färdigställas. Smittskyddsenhetens personal har informerats fortlöpande under arbetets gång. 9

12 SUMO (System för utbrottsbevakning och modellering) SUMO var ett pilotprojekt som drevs av Smittskyddsinstitutet och Inera AB. Förutom representanter från Smittskyddsenhetens EPI- och zoonosgrupper deltog även personer från Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 1177 (regionalt) och Göteborg Vatten. Pilotprojektet genomfördes under tre månader, april-juni 2012, för att utveckla och testa statistikmeddelanden och avvikelserapporter om samtalstrafik till 1177 i Västra Götalandsregionen. Samarbetet fortsatte under hela hösten, och i december 2012 beviljades medel för ytterligare tre år. Vi inväntar besked från projektansvarig gällande det fortsatta arbetet. Sjukvårdsrådgivningen 1177 Smittskyddsenheten har veckovis fått rapporter om antal samtal till 1177 om gastroenteritsymtom och övre luftvägssymtom. Uppgifterna har publicerats regelbundet på Smittskyddsenhetens hemsida under aktuell säsong. SNUVA (Strategisk Nationell Uppföljnings- och Varningstjänst) Smittskyddsinstitutet ansvarade för pilotprojektet SNUVA, där en representant från EPI-gruppen var Västra Götalandsregionens kontaktperson. Projektet är nu vilande, i avvaktan på att datauttag blir möjligt genom den nationella patientöversikten (NPÖ). Influensainformation Ett helt nytt material för patientinformation, affischer och foldrar togs fram i samarbete med Regionkansliets informationsavdelning. Även strategierna för annonsering i media om influensavaccination ändrades. Vårdgivarna inom VG Primärvård erbjöds en färdig text och ett bildelement att använda i sina annonser, mot att Smittskyddsenheten stod för en del av kostnaden. Inför vaccinationsstarten informerades samtliga kommuner i länet om vikten av vaccination av vård- och omsorgspersonal. För första gången planerades höstens informationsmöten för vårdpersonal i samarbete med Regionservice Konferensoch utbildningscentrum. På Smittskyddsenhetens hemsida finns information om influensa, framför allt riktad till sjukvårdspersonal. Strukturen på informationen genomgick en omfattande omarbetning. På hemsidan finns också en presentation om influensavaccination, för information till primärvårdens personal. Influensasäsong Sjukligheten i influensa under vintern dominerades av influensa A(H3N2). Säsongen kom relativt sent och sjukligheten kulminerade i en hög topp runt vecka 9. Influensa A(H3N2) slår alltid hårt mot äldre, och sjukligheten var störst i denna grupp. Enligt Smittskyddsenhetens årliga enkätundersökning var vaccinationstäckningen bland personer i åldersgruppen 65 år och äldre 44 %. Enligt statistik från Svevac, där vårdgivarna rapporterar givna vaccinationer, var vaccinationstäckningen för samma grupp 38 %. 10

13 Föreläsningar, utbildningar och projekt Deltagit i en regional övning med ett livsmedelsrelaterat utbrottsscenario. Information om SUMO till primärvårdschefer i den offentliga delen av primärvården samt Miljöförvaltningen i Göteborg och Södra Bohuslän. Regional utbildningsdag i PKMC:s regi gällande utbrottsberedskap samt nya och gamla smittor. Informationsmöten om influensa hölls vid elva tillfällen runtom i Västra Götaland. Totalt deltog närmare 900 personer inom vård och omsorg. Gästföreläsare från Vårdhygien medverkade de flesta gångerna. Representation i den Nationella strategigruppen för influensa. Förslag till prioritering av åtgärder inför Ökad vaccinationstäckning avseende influensa, bland annat genom förbättrad information på hemsidan och fördjupat samarbete med Vårdhygien. Undersöka möjligheten till sms-påminnelse om influensavaccination till personer under 65 år som tillhör en medicinsk riskgrupp. 11

14 Hepatit Arbetsgruppens mål och arbete Arbetsgruppens mål är att genom övervakning, utbildning och information minska förekomsten av hepatit (A, B, C, D och E) i Västra Götaland. I dessa insatser ingår information om vikten av vaccination mot hepatit A eller B (eller båda), när det är indicerat. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Bibehålla att 95 % av laboratorieanmälningarna gällande all hepatit ska ha en klinisk anmälan. På alla laboratorieanmälningar där klinisk anmälan saknas, skickas upp till tre påminnelser. Sammanställning av akuta hepatit A-fall som är typade via Virologiska laboratoriet, SU. Typningar ännu ej klara. Fyra separata utredningar finns beskrivna i Årsstatistik Fortsatt erbjuda vaccination mot hepatit A och B till barn i förskolor där hepatit B förekommer. Sammanställning av de akuta hepatit B-fall som är typade, och medverka i studie av typningsmönster tillsammans med virologiska laboratoriet, SU. Inga utbrott under Fortsatt uppbyggnad av nätverk med olika mottagningar i syfte att öka testning för blodburen smitta och öka vaccination (mot hepatit A och B) av intravenösa missbrukare. Införande av sprututbyte i Göteborg. Frågan ska hållas levande. Missbruksutredningen är överlämnad till regeringen i april Regeringen har ännu ej lämnat något svar. Myndighetsärenden 2012 Under året hanterades totalt 25 myndighetsärenden, varav 15 för hepatit B och 10 för hepatit C. Inget av dessa ärenden gick vidare till förvaltningsrätten. 12

15 Föreläsningar, utbildningar och projekt Utbildningar och möten som personer i arbetsgruppen anordnat: Utbildningar av personal vid förskolor, asyl- och flyktingboende, RUGmottagning (riskutsatta grupper), vårdcentral och Möten med IVM-nätverk (personer som arbetar med intravenösa missbrukare). Utbildning av miljöinspektörer (i länsstyrelsens regi) om risk för blodburen smitta vid tatuering och piercing. Temaeftermiddag för personal inom missbruksvård, om sexualitet och sexuell utsatthet hos missbrukare. Temaeftermiddag för personal inom missbruksvård, om GHB och anabola steroider. Utbildningar och möten som arbetsgruppen deltagit i: Hepatitdagen nationell utbildningsdag. Göteborgs Stads presentation av Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg Symposium i Malmö om Sprututbytets betydelse förr och nu. Arbetsgrupp i Socialstyrelsens regi om spårning av personer som kan ha utsatts för hepatit C-smitta vid blodtransfusion under åren Workshop om prostitution och förebyggande STI-hälsovård, anordnad av Hivprevention i Västra Götaland. Konferens om graviditet och tidigt föräldraskap vid missbruk eller beroende, i regi av bland andra Länsstyrelsen Västra Götaland. Konferens om sprututbyte i Stockholm, anordnat av Convictus. PM nya eller reviderade Hepatitöversikt reviderad Provtagningsmall STI (omfattar även hepatit B och C) nytt Analys och diskussion Diskussionen om sprututbyte ska hållas levande. Missbruksutredningen som lämnats till regeringen förordar sprututbyte och föreslår att varje enskilt landsting kan ansöka om detta. Regeringen lämnade under 2012 inget yttrande över utredningen. Gruppen bör intensifiera sitt arbete med samverkan i lokala nätverk för personer som arbetar med intravenösa missbrukare (IVM-nätverk). 13

16 Hiv Arbetsgruppens mål och arbete Gruppens övergripande mål är att minska smittspridningen av hiv genom olika former av informations- och utbildningsinsatser, samt förbättrad uppföljning av anmälda fall och inkomna myndighetsärenden. Övervakning och uppföljning av nyanmälda hivfall, liksom myndighetsärenden, har utförts på ett tillfredställande sätt. Ett mycket tidskrävande och omfattande arbete är inventeringen av de äldre registerdata över hivfall, som överförts till SmiNet. Syftet är att säkerställa data över aktuella fall i Västra Götaland, ett arbete som påbörjades 2009 och som fortsatt under Vi har samarbetat med Smittskyddsinstitutet och andra landsting för att få en uppdaterad och rättvisande bild av hivbärare i Västra Götaland. Genomgången blev i det närmaste slutförd under året. Ett stort antal utbildningstillfällen och samordningsmöten avseende STI, som även har berört hiv, har hållits under året. Förberedelser för regional nätverksbildning mellan hivsmittspårare har gjorts. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Inkomna (myndighets)ärenden ska registreras direkt och påbörjas inom två dagar. Inom ett år ska prövning om eventuellt avslut ske. (Måltal: 100 %.) För utförlig beskrivning, se nedan. Besöka samtliga mottagningar i Västra Götaland där hivpatienter behandlas. (Måltal: Minst ett besök per år och mottagning.) Hudkliniken, SU har inte besökts. Flera möten med klinikens behandlingsteam har dock skett på Infektion, SU/Östra under året. Fortsatt samverka med Hivprevention i Västra Götaland vid samordningsmöten mellan frivilligorganisationer och hälso- och sjukvård kring information och preventiva insatser riktade till unga, MSM, personer som nyttjar narkotika intravenöst och personer från högendemiska områden. (Måltal: Ett möte per halvår.) Verka för att data hämtad ur en tidigare använd databas återges korrekt i SmiNet, att data i SmiNet hålls uppdaterad samt att informationen som tas ut är tillförlitlig. (Måltal: Manuell genomgång av alla registerdata, kontinuerlig övervakning, samt sammanställning och värdering av statistik halvårsvis.) Arbetet beräknas vara klart under februari

17 Bland samtliga hivsmittade med ursprung från länder med hög tuberkulosprevalens proaktivt söka efter tecken på aktivering av tuberkulossjukdomen. (Måltal: 100 % inom två år.) Eftersom en mycket hög andel hivbärare står på antiretroviral behandling, bedöms dessa ha förbättrat immunstatus. Detta innebär att risken för tuberkulosaktivering är låg. Målet bedöms därför inte vara en prioriterad smittskyddsfråga och tas eventuellt bort inför Identifiera hivinfekterade personer med annan STI och följa upp deras riskbeteende med behandlande läkare. (Måltal: 100 % av tillgängliga fall i SmiNet.) Verka för hög testfrekvens bland grupper med särskilt hög risk och att i.v. missbrukare i samband med kontakt med hälso- och sjukvården eller vistelse inom kriminalvården genomgår testning i hög utsträckning. (Medel: Kartläggning av testdata [provtagande enhet, frekvens, rationalitet] över tid med möjlighet till intervention.) Processen startad och en nätverksgrupp med fokus på i.v. missbrukare är bildad. Målet är bl.a. ökad provtagning. Fullständiga nämnardata vad gäller hivtest saknas. En dialog med laboratorierna har påbörjats men ej slutförts. Med utbildning (t.ex. via nätverk för primärvården, beroendevården och smittspårare) informera om hiv, smittspårning, testningsrutiner, kostnadstäckning, samt varje enskild persons rättigheter och skyldigheter vid misstanke om smitta. (Måltal: Ökad tillgänglighet och kompetens.) Kontinuerlig process. Flera utbildningar har hållits under året (se nedan). Myndighetsärenden 2012 Totalt har 34 myndighetsärenden rörande hiv handlagts under året. Av dessa utgjorde 27 ärenden (79 %) utredning av sjukdomsfall (vid misstanke om hivinfektion, SmL 3 kap.) och 7 ärenden (21 %) gällde brott mot förhållningsregler (vid känd hivsmitta, SmL 4 kap.). Sedan 2011 har ärenden under 3 kap. 5 delats upp i två grupper: I gruppen Ej identifierad eller kontaktad saknas fullständig identitet, medan det i gruppen Ej kontaktad finns uppgifter om identiteten, men personen har inte kunnat bli kontaktad innan ärendet anmälts till Smittskyddsenheten. Antal Procent Smittskyddslag (2004:168) 1 3 % Ej samtyckt till provtagning/undersökning (SmL 3 kap. 1 ) 9 26 % Ej identifierad/kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) % Ej kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) 1 3 % Kallad, men ej kommit till undersökning (SmL 3 kap. 6 ) 7 21 % Brott mot förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) 15

18 Vid årets slut var 31 myndighetsärenden (91 %) avslutade, medan 3 ärenden (9 %) kvarstod. Antal Totalt antal myndighetsärenden enligt smittskyddslagen, rörande hiv i Västra Götaland, varav andel avslutade och kvarvarande ärenden År Avslutade ärenden Kvarvarande ärenden I Västra Götaland var fördelningen av myndighetsärenden följande under 2012: Göteborg 27 (79 %), Uddevalla 2 (6 %), Skövde 4 (12 %) och Borås 1 (3 %). Antal myndighetsärenden enligt smittskyddslagen, rörande hiv, per smittskyddskontor i Västra Götaland Antal Göteborg Uddevalla Skövde Borås Föreläsningar, utbildningar och projekt Under året har föreläsningar hållits för bland annat nätverket Forum sexuell hälsa. Erfarenhetsutbyte har skett med smittskyddsenheter i andra landsting, bland annat genom studiebesök. 16

19 Enheten har medverkat vid planering och genomförande av World Aids Day, deltagit i MSM-nätverk, prostitutionsgrupp och referensgruppen STI/hiv. I syfte att förbättra riktad provtagning har en provtagningsmall för hiv och STI framställts och distribuerats till provtagande enheter i Västra Götalandsregionen. Förslag till prioritering av åtgärder inför Efter slutförd inventering fortsätta arbeta för att behålla data uppdaterade i SmiNet. Genom analys av data kunna rikta insatser för att minska andelen personer som kommer sent till testning och diagnos. Fortsatt dialog med laboratorierna om förbättrade nämnardata, som indikerar om riskgrupper för hiv provtas i tillräcklig omfattning. Fortgående kontakter med smittskyddsenheter i andra landsting för erfarenhetsutbyte. Utökat samarbete planeras med enheter som arbetar med hivsmittspårning, gällande gemensamma mål, utbildning och uppföljning. 17

20 KomIn kommunikation och information Arbetsgruppens mål och arbete KomIn-gruppen ska försöka hitta nya sätt att förbättra kommunikationen internt och externt, samt vara ett stöd för de andra arbetsgrupperna i dessa frågor. Under 2012 har gruppen börjat hitta former för sitt arbete. Aktiviteter under året Arbetet med dokumenthanteringsplanen har fortsatt under året. Vi har haft möten med regionarkivet och fått riktlinjer för hur planen bör se ut med utgångspunkt från den regionala dokumenthanteringsplanen. Vi har även påbörjat arbetet med arkivbeskrivningen. Vår förhoppning är att dokumenthanteringsplanen med gallringsbeslut ska vara klar under Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdenheter med avtal inom VG Primärvård samverka med Västra Götalandsregionens smittskyddsverksamhet. Det innebär att det ska finnas en kontaktperson, läkare eller sjuksköterska, till länets smittskyddsläkare. Vi har därför uppdaterat informationen om vilka våra kontaktpersoner är, och vi kommer även att revidera vår information om vad som förväntas av dessa. Under året har ett 30-tal nyhetsbrev publicerats på vår hemsida. Nybetesbrevet skickas även ut för att ge aktuell smittskyddsinformation till våra kontaktpersoner inom vården i Västra Götaland. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra och tydliggöra vår hemsida. Tyvärr har vi inte hunnit med att utveckla förstasidan som var ett av målen under Ett större förändringsarbete har dock gjorts, främst på undersidan om influensa. Ett av våra mål är att bli mer synliga inom primärvården. Detta kan till exempel uppnås genom att varje enskild enhet länkar till vår hemsida. Kontakt gällande detta har etablerats. Under året har det varit en del problem kring IT och telefoni. Våra datorer har bytts ut, vilket tyvärr inte har varit helt problemfritt och har krävt mycket arbete och kontakt med ansvariga för genomförandet. Det har även varit stora problem med långsamt nät i Göteborg. Arbete pågår för att hitta orsaken till detta. Under året påbörjades också byte till IP-telefoni, vilket beräknas vara klart under Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Förtydliga mappstrukturen på vår gemensamma server. Regelbundet följa upp hemsidans funktionalitet via besöksenkäter vartannat år. Vi avvaktar arbetet med dokumenthanteringsplanen. Hemsidans utseende ska förbättras. Arbete pågår. 18

21 Rationalisera hanteringen av de kliniska smittskyddsanmälningarna. Grundläggande IT-kunskap hos alla medarbetare på Smittskyddsenheten. Intern utbildning i SmiNet har genomförts. Slutföra arbetet med dokumenthanteringsplanen och få ett gallringsbeslut. Regional arkivering av smittskyddshandlingar. Kontakt har tagits med Region- och Stadsarkivet för inventering och leverans av handlingar. Förslag till prioritering av åtgärder inför Hemsidans startsida ska förbättras och förnyas, och antalet besökare ska kartläggas. Arbetet med dokumenthanteringsplanen ska slutföras. Mappstrukturen på vår gemensamma server ska förtydligas. Möjlighet för videokonferens ska skapas. 19

22 STI Arbetsgruppens mål och arbete Målet är att minska antalet fall av klamydia, gonorré och syfilis. Klamydia är inte bara den till antalet största STI-sjukdomen, utan är också den anmälningspliktiga sjukdom som har klart flest fall. Den kliniska anmälan är en kvalitetsindikator på handläggningen av det enskilda fallet. Tyvärr händer det att laboratorieanmälningar saknar klinisk anmälan, på grund av att man i kliniken missat den positiva diagnosen. Eftersom STI-sjukdomarna inte anmäls med full identitet, krävs det extra mycket arbete för att säkerställa att inget fall missas. Vi arbetar med övervakning via SmiNet och statistisk bearbetning av uppgifter från laboratorieanmälningar och kliniska anmälningar. Att få tillförlitliga nämnardata (antal och vilka som provtas) från laboratorierna är mycket viktigt för att kunna analysera klamydiaepidemins dynamik. Dock kan strukturella förändringar inom vården vara av betydelse och göra analysen mer komplicerad. Utbildningsinsatser är en annan viktig komponent för att minska antalet fall. Aktiviteter under året Smittspårning är en hörnsten i vår strävan att minska antalet STI-fall, särskilt bland unga (15-29 år). Under slutet av året genomfördes en kvalitetssäkring (enkät) för enheter som diagnostiserat klamydia under en specifik månad. Där fick de beskriva resultatet av sina smittspårningar den aktuella månaden. Eftersom enkäten också fyller en undervisande funktion, räknar vi med att kvaliteten på smittspårningen ska bli bättre. Resultatet analyseras i början av Kvalitetssäkring med hjälp av smittspårningsenkät kommer fortsättningsvis att utföras två gånger per år. I samarbete med de regionala STI-samordnarna har vi utarbetat en provtagningsmall för STI som nu börjat användas på många mottagningar, framför allt vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Syftet är att ge vägledning så att rätt prov tas på rätt individ. Upphandlingen av internetbaserad klamydiaprovtagning slutfördes i början av sommaren. Underlaget som utarbetades under våren gjordes mer detaljerat än det som underkändes av kammarrätten Kravet på bättre transparens uppfylldes därmed. Endast ett företag (Karlsson & Novak, klamydia.se) lämnade in anbud. Vi har deltagit i ett brukarmöte i Umeå tillsammans med övriga landsting som är knutna till tjänsten. Syftet med dessa årliga möten är att utveckla tjänsten i samarbete med företaget. Under året har vi haft två möten med STI-ansvariga i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Syftet med dessa möten är bland annat att få en likartad hantering av våra myndighetsärenden och att hitta jämförbara metoder att analysera våra verksamheter, till exempel genom att ta fram statistik på ett likartat sätt. 20

23 Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Minskat antal klamydiafall. Har ökat, se nedan under Analys och diskussion. Fortsatt få in kliniska anmälningar på minst 98 % av laboratorieanmälningarna. Utbildning i smittspårning. (Måltal: Minst en gång per år, samt en påbyggnadsutbildning med jurist.) Ökad andel män som provtas för klamydia. (Måltal: Män ska utgöra minst 45 % av antalet provtagna i åldersspannet år.) Andelen ligger kvar på cirka 30 %. Smittspårningen och tillgängligheten måste förbättras. Att förhållningsregler givits och att smittspårning påbörjats ska framgå av inkomna kliniska anmälningar. Avtal för internetprovtagning för klamydia ska upphandlas. Revidering av Manual för STI, hiv och oönskade graviditeter. Målet har nåtts eftersom vi kontaktat mottagningar med mindre erfarna smittspårare, och begärt in kompletterande uppgifter. Myndighetsärenden 2012 Totalt har myndighetsärenden rörande klamydia (1 502), gonorré (24) och syfilis (10) handlagts under året. Detta är en nedgång i antal ärenden med 4 % sedan Fördelningen mellan orsakerna till att det blivit ett myndighetsärende är i stort sett oförändrad sedan föregående år. Av samtliga ärenden övertog vi 382 (25 %) från annat landsting, samma andel som 2011, medan vi överlämnade 169 ärenden (11 %). Antal Procent Smittskyddslag (2004:168) % Person som av läkare misstänkts bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (SmL 3 kap. 1 ) eller Person som i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (SmL 3 kap. 6 ) % Person som efter smittspårning inte har kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 ) 85 6 % Patient följer inte givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) 22 1 % Patient följer inte erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (SmL 4 kap. 8 ) Myndighetsärendena fördelades sig enligt följande: Göteborg 879 (57 %), Uddevalla 322 (21 %), Skövde 169 (11 %) och Borås 166 (11%). 21

24 Vid årets slut var myndighetsärenden (95 %) avslutade, se nedan. Endast i två ärenden (0,1 %) skickades ansökan om tvångsprovtagning till förvaltningsrätten. Polishandräckning blev nödvändigt i det ena fallet. Överflyttade till annat landsting; 162; 11 % Oidentifierade, oanträffbara, bosatta utomlands, uppfyllde ej kravet för 3:2; 311; 21 % Fullföljt/provtagna; 980; 68% Antalet myndighetsärenden har minskat något sedan föregående år. Vi strävar efter att minska antalet ärenden som skickas mellan landstingen, till exempel då det föreligger uppenbara identifikationssvårigheter. Sekretesskäl utgör ingen grund för myndighetsutövning, men föranleder ändå många ärenden. Här försöker vi få till stånd en striktare bedömning, där målet är att så få ansökningar som möjligt skickas till förvaltningsrätten med begäran om tvångsprovtagning. Föreläsningar, utbildningar och projekt Tre grundutbildningar (heldagar) för smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar (STI) har hållits under året. Det har dessutom anordnats en fortsättningsutbildning med juridisk inriktning. Analys och diskussion Antalet klamydiafall i Västra Götaland ökade något under 2012, men var ändå klart lägre än toppåret Det finns variationer geografiskt, åldersgruppsmässigt och mellan könen. De flesta positiva är i 20-årsåldern. En mycket viktig faktor är nämnardata, det vill säga hur många prover som tas, i vilka åldrar, och andelen positiva av dessa. En annan viktig aspekt är antalet fall i relation till befolkningsunderlaget, det vill säga incidensen för klamydia. Eftersom vi ännu saknar nämnardata och befolkningsunderlag för 2012, går det i nuläget inte att göra dessa beräkningar. Dessutom bör incidensen beräknas på de åldersgrupper som mest berörs av smittan. Vi räknar med att de minskade årskullarna födda i mitten och slutet av 1990-talet kommer att påverka utvecklingen de närmaste åren. Förslag till prioritering av åtgärder inför Fortsättningsutbildning för erfarna smittspårare planeras. Analysera orsaken till ökat antal fall av gonorré under 2012, särskilt i gruppen unga MSM. 22

25 Strama Stramatjänsten (läkare, 50 %) började som ett projekt hösten 2007 och permanentades år I tjänsten ingår att på regional nivå driva frågor rörande rationell antibiotikaanvändning och verka för minskad antibiotikaresistens. Detta sker främst genom utbildning och information till vårdpersonal inom öppen- och slutenvård men även till allmänheten. Nationellt arbete sker sedan 2007 i Smittskyddsinstitutets expertråd Stramarådet (5 % av totalarbetstiden). Våren 2012 bildades en regional Stramaenhet under Patientsäkerhetsenheten där Smittskyddsenheten är representerad med läkartjänsten enligt ovan. Det finns fyra lokala Stramagrupper i Västra Götaland. En biträdande smittskyddsläkare ingår i varje grupp, varav tre är ordförande i sin grupp. Verksamhetsberättelse för Regionala Strama finns i Patientsäkerhetsenhetens dito. 23

26 Tuberkulos Arbetsgruppens mål och arbete Arbetsgruppens målsättning är att övervaka tuberkulosläget i Västra Götaland och vid behov bistå med smittspårning samt informera, utbilda och delta i projekt för att förhindra fortsatt smittspridning. Arbetsgruppen har deltagit i projekt kring omhändertagande och behandling av tuberkulospatienter samt organisation av vården kring dessa. Smittskyddsenhetens uppgift är även att följa upp behandling mot tuberkulos bland anmälda fall inom Västra Götaland samt handlägga ärenden avseende brott mot förhållningsregler, utebliven smittspårningskontakt eller behandlingsavbrott. Sedan 2011 har även asyl- och flyktingfrågor som berör smittskydd integrerats i arbetsgruppens uppgifter. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Fortsatt ta initiativ till regionala utbildningar och kontaktmöten om tuberkulos. (Måltal: Besöka samtliga tuberkulosenheter två gånger per år.) Övervaka och följa upp alla nya tuberkulosfall inom fem dygn efter att SmiNet-anmälan inkommit samt övervaka smittspårningar. (Måltal: 100 %.) Överföring av tidigare tuberkulosanmälningar från Hjärt-Lungfonden till SmiNet. (Måltal: Före årets utgång.) Arbetet pågår. Bistå och informera sjukvården vid omfattande smittspårningar, vid utbrott eller fall med potentiell smittspridning. (Måltal: 100 % av alla smittspårningar genomförda.) Övervaka tuberkulosfallens behandling och resistensmönster. (Måltal: 100 % av de fall som inte är överflyttade till annat landsting.) Kartlägga fall med rifampicin- och multiresistent tuberkulos närmare genom utvidgad smittspårning. (Måltal: 100 %.) Bistå sjukvården vid bristfällig följsamhet av behandlingen hos den enskilde patienten. (Måltal: 100 % vid smittsam tuberkulos.) Alla tuberkulosstammar med resistens mot något av de fyra basläkemedlen och mot amikacin sänds till SMI för subtypning och bedömning av tillhörighet i nationella kluster. (Måltal: 100 %.) Sker via avanmälningsinformation från tuberkulosmottagningarna. Tre nya fall med multiresistent tuberkulos under

27 Granska PM rörande tuberkulos och uppdatera vid behov. (Måltal: Minst vartannat år.) Övervaka att undersökning av flyktingar och asylsökande genomförs, med inriktning på tuberkulos. (Måltal: 70 % av samtliga asylsökande.) Arbete pågår. Andelen asylsökande som hälsoundersöks är lägre, se Analys och diskussion nedan. Fortsatt arbete med skriftlig patientinformation på olika språk om tuberkulos. (Måltal: Under 2012.) Behandling av aktiv tuberkulos ska ske via modifierad DOT med anpassad dosett. (Måltal: 90 % av samtliga tuberkulospatienter.) Anpassad dosett förmedlas via Smittskyddsenheten. Uppdatera PM för kompletteringsvaccination av asylsökande. (Måltal: Våren 2012.) Pågår. Bistå mödrahälsovården med att utarbeta effektiv screening av gravida med ökad risk för tuberkulos. (Måltal: Under 2012.) Myndighetsärenden 2012 Under året hanterades nio myndighetsärenden avseende personer som inte lät sig undersökas eller som misskött sin behandling. Föreläsningar och utbildningar Föreläsningar om tuberkulos och smittskydd för häktets personal i Göteborg vid två tillfällen. Föreläsning vid utbildningsdag på Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) i Göteborg. Föreläsningar på Försvarsmedicincentrum i Västra Frölunda. Mentorsverksamhet för tuberkulosmottagningen vid SU/Östra. Föreläsningar om internationell medicin och flyktingmedicin för medicine kandidater vid Göteborgs Universitet. Föreläsning och fortbildning om internationell hälsa och smittsamma sjukdomar vid flera kliniker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Föreläsning om tuberkulos vid Göteborgs Läkaresällskap. Föreläsning om tuberkulos, smittskydd och historik på Bakteriologiska laboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Föreläsning om smittskydd vid kurs för biomedicinska analytiker på Sahlgrenska Akademin. Föreläsning om global hälsa och tropikmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. 25

28 Projekt Tuberkulosscreening av asylsökande och andra invandrare från länder med hög förekomst av tuberkulos Förbättrat omhändertagande och strukturerad analys. Fortbildning för primärvård, specialistvård och Migrationsverket. Delta i utarbetande och revidering av journalmall vid hälsoundersökning av asylsökande (i samarbete med Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården). Subtypning av tuberkulosstammar vid alla nya fall i Västra Götaland Samarbete med Bakteriologiska laboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Smittskyddsinstitutet vid smittspårningar och vid resistens mot tuberkulostatika. Säkrad nationell försörjning av tuberkulosläkemedel Samarbete med nationella myndigheter (Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) och tuberkulosmottagningar. Analys och diskussion Under 2012 har antalet tuberkulosfall som anmälts i Västra Götaland minskat något jämfört med de två senaste åren. Som tidigare år är det framför allt personer med anknytning till högendemiska områden för tuberkulos som insjuknat. I de flesta fallen har dock smittan skett före ankomst till Sverige eller under vistelse i annat land. Smittspridning inom Västra Götaland har dock skett i några fall. Denna smitta har i flera fall inträffat inom familjer där barn har insjuknat i aktiv tuberkulos. Genom smittspårning har sekundärfall även kunnat påvisas bland kamrater och skolklasser. Tuberkulossmitta har också påvisats bland personer med missbruksproblem. Molekylärbiologisk typning av framodlade tuberkulosstammar är ett framgångsrikt hjälpmedel i kartläggningen av hur smitta spridits i dessa fall. I vissa fall sker smittspårningen i samarbete med andra smittskyddsenheter. Smittspårning har även utförts på flygpassagerare som kan ha utsatts för smitta under interkontinentalflygning. Några mer omfattande informationsinsatser och smittspårningar avseende tuberkulos har genomförts under året, bland annat i en högstadieskola och inom vuxenutbildning och äldreboende. Information till personal har även givits i samband med utredningar inom kriminalvården, på asylenhet och på kommunalt boende. Vi ser därför ett fortsatt stort behov av ökad information om tuberkulos och tidiga symtom avseende epidemiologiska riskgrupper. För fall med multiresistent tuberkulos har ett nära samarbete skett med behandlande enheter och andra myndigheter. Fortsatta diskussioner och planering har skett angående ett framtida regionalt tuberkuloscentrum i syfte att garantera en högkvalitativ tuberkulosenhet. Detta för att möta behoven då vi har en ökande resistensutveckling, med krav på effektivare smittspårning, kompetensutveckling, forskning och ökat behov av behandling av latent tuberkulos. Utredningens förslag har inte förverkligats. 26

29 Antalet personer som sökt asyl under året har varit högt. Det har varit mycket stor belastning på ankomstboenden och berörda myndigheter. Andelen asylsökande som erbjudits och genomgått hälsoundersökning i Västra Götaland beräknades under året till 50 %. Denna andel är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år, och är fortfarande alltför låg. En orsak till detta är den effektiviserade asylprocessen, där hälsoundersökning inte alltid hinns med på grund av snabba förflyttningar mellan kommuner. När kallelse till hälsoundersökning skickats ut har i flera fall de asylsökande redan hunnit lämna Västra Götaland. Därtill kommer att merparten av de personer som anländer som anhöriginvandrare eller arbetskraftsinvandrare inte genomgår hälsoundersökning, eftersom det för vissa av dessa grupper inte är kostnadsfritt eller utgår någon formell kallelse. Det finns fortfarande stort behov av utbildning för hälsoundersökande enheter för att säkra ett långsiktigt och högkvalitativt förebyggande arbete. Detta gäller framför allt hälsoundersökningens innehåll samt frågor om kompletteringsvaccination till barn och unga. 27

30 Zoonoser Arbetsgruppens mål och arbete Arbetsgruppen inriktar sig på övervakande och förebyggande arbete med smittor som sprids från ryggradsdjur till människor. Under 2012 har inga stora utbrott med zoonosanknytning ägt rum i Västra Götaland. Kontakten med länsveterinären har under året inskränkt sig till löpande kontakter i samband med specifika ärenden, likaså kontakten med kommunernas miljökontor. Campylobacter är liksom tidigare år den vanligaste anmälningspliktiga mag-tarminfektionen. Fallen är något färre än Antalet salmonellafall har minskat de senaste åren, och 2012 års siffra är den lägsta sedan De som är smittade i Sverige (20 %) utreds noga. Antalet EHEC-fall ligger på samma höga nivå som Då förklarades det höga antalet av två större utbrott. Många av fallen 2012 rör förskolebarn, vilket föranlett flera utredningar. Några utbrott har dock inte skett under året. Antalet harpestfall som smittats i Västra Götaland har ökat något, och alla härrör från redan kända harpestområden i regionens västra halva. TBE, fästingburen hjärninflammation, har i flera år legat på strax över 20 fall årligen, så också TBE föranleder täta kontakter med media, framför allt under sommarhalvåret. Varje fall utreds för att försöka bestämma smittort. Under 2012 konstaterades inga nya smittområden. Inga inhemska humanfall av rävens dvärgbandmask har hittills hittats. Mål för 2012 Målet uppnått Ja Nej Kommentar Bevaka zoonosområdets sjukdomar. Övervakning via SmiNet. Årlig genomgång av zoonosrelaterade PM. Föreläsningar, utbildningar och projekt TBE-information har givits vid två tillfällen under våren, ett i Göteborg och ett i Uddevalla. Informationen har denna gång givits helt utan medverkan av läkemedelsindustrin. PM TBE-information till allmänheten (reviderat) Prioritering av åtgärder inför Under det kommande året behöver arbetsgruppen fortsätta att träffas regelbundet. Arbetet med den inhemska salmonellan behöver fortsatt diskuteras. De flesta fallen har hittills förblivit olösta vad gäller smittkälla. Smittskyddsinstitutet önskar ökad kontroll av campylobacter, vilket kan medföra behov av åtgärder från Smittskyddsenheten. Eftersom personer fortfarande smittas av TBE i redan kända smittområden, behöver sjukvården och allmänheten informeras. 28

31 HYFS Hygiensjuksköterska i förskolan HYFS Hygiensjuksköterska i förskolan är ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, förskoleverksamheten och Strama. Projektets syfte är att förbättra hygienrutinerna i förskolan för att på så sätt minska förskolebarnens sjukfrånvaro. Projektet, som är finansierat av Västra Götalandsregionen, har pågått sedan oktober Det avslutades i december 2012, och kommer att gå in i en ny fas, den så kallade HYFS-modellen. Hygiensjuksköterskor (3 ½ tjänst) är knutna till Smittskyddsenhetens kontor i Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla. Mål och arbetsbeskrivning Projektets mål är att minska antalet smittsamma infektioner hos barn i förskolan. Genom utbildning och information ska förskolans personal få relevant kunskap så att de själva kan arbeta fram hygienrutiner som passar förskolans verksamhet. Hygiensjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att besöka förskolorna för kartläggning av och samtal kring hygienrutinerna, så kallad hygienrond, och att utbilda förskolepersonalen i basala hygienrutiner, smitta och smittspridning. Därefter sker uppföljning av förskolans förändringsarbete. Förskolechefer och hygienombud har en central roll när det gäller att förankra och genomföra framtagna hygienråd i förskoleverksamheten. Samverkan kommun och region HYFS fick under i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsutskottet att arbeta vidare med att utveckla samarbetet med kommunerna i Västra Götaland. Målsättningen är att tydliggöra kommunernas ansvar för det förebyggande hygienarbetet på förskolan. Som ett led i det arbetet uppvaktade HYFS Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom) och kommunalförbunden i Göteborgsregionen (GR), Fyrbodal och Sjuhärad. Insatsen har lett till ett utökat samarbete med Göteborgs Stads områdeschefer som ansvarar för förskoleverksamheten, Smittskyddsenheten och barnhälsovården. Kontakten med GR har även resulterat i framskridna planer på ett hygienprogram för regionens förskolor. Samverkan BVC, förskola och HYFS Pilotprojekt HYFS-pedagog i varje kommun HYFS-modellen är en samverkansmodell mellan Smittskyddsenheten, förskoleverksamheten och barnhälsovården gällande förskolans hygienarbete. Under 2011 förbereddes implementeringen av samverkansmodellen och våren 2012 genomfördes en pilotstudie i tre utvalda stadsdelar i Göteborg. Pilotstudien visade att förskolorna och barnhälsovården hade en stark önskan om ett tätare samarbete, men att det saknades en tydlig form för hur samarbetet skulle se ut och vad man skulle samarbeta kring. Vem som ytterst skulle vara processansvarig för samverkansmodellen beslutades aldrig. Hälsoarbete i förskolan Samarbetet med Hälsoäventyret Älgen i Göteborg och Hälsoäventyret Oasen i 29

32 Vara har fortsatt och slutförts under Tillsammans med Hälsoäventyret har man nu färdigställt ett utbildningsmaterial för förskolebarn, den så kallade HYFSväskan och HYFS-föräldramötesmaterial ett diskussionsunderlag inför samtal om hygien i förskolan riktat till föräldrar och förskolepersonal. Hygienveckan vecka 38, 2012 För andra året i rad deltog HYFS i den danska nationella kampanjen Hygiejneugen. Hygienveckan, med mål att sätta hygienen i fokus, invigdes i Göteborg av biträdande kommunalråd, Robert Hammarstrand. Målgruppen var föräldrar, barn och förskolepersonal. Olika aktiviteter kring hygien genomfördes i flera kommuner under hela veckan. Årets tema var Rena händer och rent bord. Kampanjen fick även i år stor uppmärksamhet i både dagspress, radio och TV och uppskattades av förskolepersonal runt om i Västra Götaland. Mer om hygienveckan går att läsa på HYFS hemsida. Barnens sjukfrånvaro En kvalitetsfaktor för att mäta effekten av förskolornas förbättrade hygienrutiner kan vara barnens sjukfrånvaro. I stället för de avidentifierade kopior av närvarorapporter som har skickats in till Smittskyddsenheten sedan 2007, påbörjades 2010 ett projekt med en webbaserad registrering. Av Västra Götalands 49 kommuner har alla, utom Göteborgs Stad, erbjudits möjligheten att registrera sjukfrånvaron via denna webbenkät. Under 2012 har knappt 100 förskolor i 21 av Västra Götalands 49 kommuner registrerat barnens sjukfrånvaro via webbenkäten. I Göteborg registrerar de flesta förskolorna i stället barnens frånvaro med hjälp av en närvarolista. Av Göteborgs förskoleavdelningar är det cirka 800 som skickar in en kopia av närvarorapporten till Smittskyddsenheten varje månad. Ungefär barn ingår därmed i rapporteringen. Interventionsstudie Hösten 2012 startade HYFS upp en mindre interventionsstudie på fem förskolor i fem olika kommuner. Syftet med studien var att undersöka om ett pedagogiskt riktat hygienarbete på förskolan, inklusive utökad handtvätt för barnen vid ankomst till och hemgång från förskolan, skulle kunna minska barnens sjukfrånvaro. 30