MUEP:

Transkript

1 MUEP:

2 Lyckas??? Lärande??? Att lyckas förändra undervisningskulturen i ett matematikklassrum Information från eleverna kring svårigheterna att förändra undervisningskulturen. Fallstudie generellt gällande???

3 Några resultat Extrem tydlighet från läraren, men ändå förstår inte eleverna förändringen. Elevernas syn på vad som är skolmatematik är en barriär för förändring. Eleverna är inte blanka för att ta emot en förändring. De behöver förhandlas till överenskommelser. Som elev har du mandat för att neka en inbjudan från läraren. Cobb och Yackels normer ger oss verktygen för att se var hinder finns i klassrummet.

4 Förändring av matematikundervisning Uppgifts paradigm Undersökningslandskap Alrø and Skovsmose (2002) KOM-project (Niss & Højgaard Jensen, 2002)

5 Man ser inte skogen för alla träden Man ser inte förmågorna för allt centralt innehåll Reformen innehåller ett fokusskifte

6 Datainsamling Deltagare Lärare med 16 års lärarerfarenhet. Ambitiös med att vilja utveckla sin matematikundervisning. 11 elever årskurs 8/årskurs 9. De första som får betyg i det nya betygssystemet. Data Elevintervjuer Fokusgrupper (3 stycken) Fokusgruppsintervjuer (n=3 ) Lärarintervjuer Utgår från återkoppling av fokusgruppsintervjuerna

7 Förändring av klassrumskulturen

8 Elevernas perspektiv Elev 1: Ja, det är väldigt praktiskt ämne just nu som jag tycker är fel då. Så de med klotsar och så, även rita och så tycker jag är fel. Det är väldigt mycket praktiskt. Och sen är det för lite, det är väldigt lite med böcker. Det är inte så mycket man räknar i böcker nu för tiden. Och sen är det väldigt mycket vi ska se talet framför oss. ( ).

9 Spänningar Explicita Dolda

10 Teoretiska linser Psykologiskt perspektiv Klassrummets normer Didaktiskt kontrakt Socio-kulturellt perspektiv

11 Klassrumsnormer Klassrumsnorm Sociomatematiska normer Sociala normer Beskrivning Överenskommelser som är specifika för matematikundervisning i matematik klassrummet. Överenskommelser som gäller generellt för verksamhet i skola. Dessa är inte ämnesspecifika. Sociala normer handlar om vilka roller som elever, lärare, lärresurser (t ex bok, laborativt materiel, dator) har i de aktiviteter som ska bidra till elevernas lärande. Exempel Vad som räknas som en tydlig matematisk lösning av en uppgift. I vissa klassrum är en tydlig lösning ifall läraren har en möjlighet att kunna följa gången genom elevens skrivna beräkningar, medan man i andra klassrum måste ha motiverat de beräkningar man gjort. Eleverna i sin roll på olika sätt förväntas vara aktiva i sitt och sina klasskamraters lärande.

12 Uppgift Kubikdecimetern 1. Bygg något som rymmer en kubikdecimeter (med färgat papper och tejp). 2. Bygg något mer som rymmer en kubikdecimeter, men som inte ser likadant ut. (Här enades vi om att det inte räckte att byta färg på pappret.) 3. Bygg ytterligare något som rymmer en kubikdecimeter, men som skiljer sig från de två första. 4. Bygg något som rymmer en halv kubikdecimeter. Hur kan du visa att din modell rymmer exakt en halv kubikdecimeter? Elev 3: Sen är det rätt bra tycker jag när man ska börja göra olika former på dem att man lär sig vilka mått man måste ha för att få just en kubikdecimeter. Så man förstår hur stort eller litet en kubikdecimeter är. ( ).

13 Laborativ matematikundervisning Elev 1: Det fick vi hela lektionen innan. Hur man skulle räkna ut det. Få fram en kubikcentimeter. Se vad det var till uppgiften. Elev 2: Och det stod ju i matteboken. Elev 4: Ja men det här är ju väldigt... grunden. Elev 1: Egentligen. Det här är en uppgift på det vi gick igenom på hela den lektionen. Så vi hade fått egentligen en hel lektion på hur vi skulle kunna räkna ut kubikdecimetern. Eller hur man skulle räkna ut kubikmetern, och massa sånt. Och sen efter det kom uppgiften. Elev 4: Den här uppgiften är vad man gör i början av ett område.( ).

14 Klassrumsnormer Klassrumsnorm Sociomatematiska normer Sociala normer Beskrivning Överenskommelser som är specifika för matematikundervisning i matematik klassrummet. Överenskommelser som gäller generellt för verksamhet i skola. Dessa är inte ämnesspecifika. Sociala normer handlar om vilka roller som elever, lärare, lärresurser (t ex bok, laborativt materiel, dator) har i de aktiviteter som ska bidra till elevernas lärande. Exempel Vad som räknas som en tydlig matematisk lösning av en uppgift. I vissa klassrum är en tydlig lösning ifall läraren har en möjlighet att kunna följa gången genom elevens skrivna beräkningar, medan man i andra klassrum måste ha motiverat de beräkningar man gjort. Eleverna i sin roll på olika sätt förväntas vara aktiva i sitt och sina klasskamraters lärande.

15 Laborativ matematikundervisning Elev 1: Det fick vi hela lektionen innan. Hur man skulle räkna ut det. Få fram en kubikcentimeter. Se vad det var till uppgiften. Elev 2: Och det stod ju i matteboken. Elev 4: Ja men det här är ju väldigt... grunden. Elev 1: Egentligen. Det här är en uppgift på det vi gick igenom på hela den lektionen. Så vi hade fått egentligen en hel lektion på hur vi skulle kunna räkna ut kubikdecimetern. Eller hur man skulle räkna ut kubikmetern, och massa sånt. Och sen efter det kom uppgiften. Elev 4: Den här uppgiften är vad man gör i början av ett område.( ).

16 Laborativ matematikundervisning Elev 1: Det fick vi hela lektionen innan. Hur man skulle räkna ut det. Få fram en kubikcentimeter. Se vad det var till uppgiften. Elev 2: Och det stod ju i matteboken. Elev 4: Ja men det här är ju väldigt... grunden. Elev 1: Egentligen. Det här är en uppgift på det vi gick igenom på hela den lektionen. Så vi hade fått egentligen en hel lektion på hur vi skulle kunna räkna ut kubikdecimetern. Eller hur man skulle räkna ut kubikmetern, och massa sånt. Och sen efter det kom uppgiften. Elev 4: Den här uppgiften är vad man gör i början av ett område.( ). Socio-matematisk norm: Laborativ matematik som stöd när du inte vet hur du ska räkna.

17 Laborativ matematik Lärare: Vi skulle köra multiplikation av bråk. Då ville jag att vi skulle titta på 1/3 gånger 3/4. Det är ju jättelätt att ställa upp ju. 1/3 gånger 3/4 är ju bara att gånga varandra. Det blir ju 3/12. Det kan man snabbt och enkelt göra om så blir det 1/4. Så gör man ju. Det var ju supersmidigt. Men så försökte jag liksom varför blir det så då? Och så tog vi pappersremsor. (Läraren förklarar hur man kan illustrera uppgiften med pappersremsor) Vi visualiserade, gjorde konkret det det var. Men det är klart lite krångligare. Det andra är bara att ta och gånger varandra. ( ).

18 Laborativ matematik: Lärare: Men så försökte jag liksom varför blir det så då? Och så tog vi pappersremsor. (Läraren förklarar hur man kan illustrera uppgiften med pappersremsor) Vi visualiserade, gjorde konkret det det var. Men det är klart lite krångligare. Det andra är bara att ta och gånger varandra. ( ). Socio-matematiska normer: Laborativ matematik som resurs för att utveckla matematisk förståelse. Socio-matematiska normer Elever: Laborativ matematik som stöd när du inte vet hur du ska räkna. Lärare: Laborativ matematik som resurs för att utveckla matematisk förståelse.

19 Sociala normer: Utökad elevroll Lärare: Men så försökte jag liksom varför blir det så då? Och så tog vi pappersremsor. (Läraren förklarar hur man kan illustrera uppgiften med pappersremsor) Vi visualiserade, gjorde konkret det det var. Men det är klart lite krångligare. Det andra är bara att ta och gånger varandra. ( ). Socio-matematiska normer Elever: Laborativ matematik som stöd när du inte vet hur du ska räkna. Lärare: Laborativ matematik som resurs för att utveckla matematisk förståelse. Sociala normer Utökad elevroll

20 Sociala normer: Skapandet av ett lärande landskap Lärare: Och därifrån lägger jag upp olika sorters uppgifter med laborativa övningar, vi försöker använda datorerna en del eftersom de faktiskt har egna datorer, mycket diskussion och gruppuppgifter så dom ska lära sig att kommunicera matematik, försöker också komma ifrån så att matte inte blir ett skrivämne. ( ). Socio-matematiska normer Sociala normer Elever: Laborativ matematik som stöd för att räkna. Lärare: Laborativ matematik som resurs för att utveckla matematisk förståelse. Skapandet av ett lärande landskap

21 Resultaten i min studie

22 Tema 1: Förmågorna - Hur pass medvetna är eleverna om förmågorna?

23 Elevernas uppfattning om förmågornas roll

24 Elevernas uppfattning om förmågornas roll

25 Elevernas uppfattning om förmågornas roll

26 Förmågor Lärare - Elev

27 Förmågor Lärare - Elev

28 Tema 2: Att förstå - Hon vill att alla ska förstå.

29 Tema 2: Att förstå - Hon vill att alla ska förstå.

30 Tema 2: Att förstå

31 Att Förstå Lärare - elev

32 Tema 3: Undervisningsmetoder

33 Lektionens huvudmoment Att räkna många uppgifter Diskussionen av det nya

34 Att få hjälp i sitt lärande Visa hur man gör Försök själv

35

36 Tema 3: Undervisningsmetoder

37 Den gröna rutan i ramverket Resultat: Saknar stödjande etablerade sociala normer. Det behöver inte vara fel på undervisningsmetoderna

38 Lyckas??? Lärande??? Att lyckas förändra undervisningskulturen i ett Information från eleverna kring svårigheterna. matematikklassrum - Vilken färg har fjärilen?

39 Några resultat Extrem tydlighet från läraren, men ändå förstår inte eleverna intentionen av förändringen. Elevernas syn på vad som är skolmatematik är en barriär för förändring. Eleverna är inte blanka för att ta emot en förändring. De behöver förhandlas till överenskommelser. Som elev har du mandat för att neka en inbjudan från läraren. Cobb och Yackels normer ger oss verktygen för att se var hinder finns i klassrummet.

40 Osynlighet Eleverna inte kan uttrycka Eleverna inte känner till Läraren kan inte höra Läraren ges inte möjlighet att känna till Det ser ut som att de är aktiva deltagare

41 Fortsättningen på detta arbete Lektor/matematikutvecklare i Lunds kommun. Mål: Att lyckas förändra undervisningskulturen. Att lyckas förändra spelreglerna. Att skapa en modell för utveckling av klassrumsnormerna. Nytt forskningsprojekt: Förändring av undervisningskulturen genom att lärare får tillgång till ett stödmateriel Matematiklyftet.

42 Theorizing teacher use of curriculimn material within mathematical classroom practice Elevperspektivet? 1. Politisk satsning på att utveckla svensk matematikundervisning 2. Riktar sig mot svenska matematiklärare 3. Stödmateriel i form av matematiklyftet Analys av stödmaterialet matematiklyftet Analys av hur stödet gestaltas hos lärarna Analys av hur stödet gestaltas i klassrummet

43 Matematiklyftet ur ett elevperspektiv 1. Politisk satsning på att utveckla svensk matematikundervisning 2. Riktar sig mot svenska matematikärare 3. Stödmateriel i form av matematiklyftet Analys av stödmaterielet matematiklyftet Analys av hur stödet gestaltas hos lärarna Analys av hur stödet gestaltas i klassrummet genom eleverna

44 MUEP:

45 Nya klassrumsnormer 6o Matematikportalen skolår Modul taluppfattning del 3 Moment D