MILJÖRAPPORT 2015 för Hässleholms Kretsloppscenter

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2015 för Hässleholms Kretsloppscenter

2 Verksamhetsutövare Anläggningens namn: HKC, Anläggningens nummer: MILJÖRAPPORT 2015 Organisationsnummer: Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Kortfattad beskrivning av verksamheten (HMAB) är ett affärsdrivande företag som ägs av Hässleholms kommun. Bolaget arbetar med insamling av hushållsavfall, behandling och återvinning av hushålls- och verksamhetsavfall samt värmeproduktion för distribution i Hässleholm och Tyringe. Hela bolaget verkar med hänsyn till långsiktiga ekonomiska mål, positiva miljöeffekter, teknisk utveckling, hög tillförlitlighet och konkurrenskraftiga priser. Sedan 1979 har avfallsanläggningen, Hässleholms Kretsloppscenter (HKC), funnits på nuvarande plats, fastigheten Vankiva 4:17 i Hässleholms kommun. HKC tar emot såväl hushålls- som verksamhetsavfall. På anläggningen förekommer deponering av farligt och icke farligt avfall, behandling av förorenade jordar, bränsleberedning m.m. Uppsamlat lakvatten omhändertas internt på anläggningen. Vattnet förbehandlas genom långtidsluftning och sedimentering innan det leds till en SBR-anläggning med efterföljande sandfilter för kväve- och fosforrening. Se bilaga Reningsverk för vidare information. Det renade lakvattnet leds till Prästabäcken. Dagvatten släpps i Norra bäcken (biflöde till Prästabäcken) och Södra diket

3 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Utsläpp till vatten av kväve, fosfor och klorider Utsläpp till luft av ammoniak, lustgas och metan Buller (närområdet) Luktstörningar (till närområdet) Påskyndad avrinning till följd av dränering och hårdgjorda ytor Transporter till och från anläggningen Förändringar under året En ny oljebehandlingsanläggning togs i drift och testkördes 2015 och kommer under 2016 börja användas i drift. Ett nytt magasin för hantering av renat lakvatten har uppförts under 2015 med en volym på m 3. Tillstånd 4 2. och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tillstånd enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen Beslutsmyndighet Tillståndet avser M M M M M Miljödomstolen i Växjö Tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på Vankiva avfallsanläggning. Tillståndet gäller i 10 år från det att domen har vunnit laga kraft och omfattar följande miljöfarliga verksamheter: 1. Deponering, lagring och behandling av icke farligt avfall, 2. Mellanlagring av icke farligt avfall. 3. Mellanlagring av farligt avfall. 4. Behandling och lagring av farligt avfall. 5. Lagring av organiskt avfall i anslutning till behandling. 6. Behandling och lagring av förorenade massor. 7. Deponering av farligt avfall. 8. Deponering av slagg från avfallsförbränning. Behandling av förorenade massor får ske med någon av metoderna kompostering, jordtvätt eller termisk avdrivning. Miljööverdomstolen Ändring av deldom samt upphävande av villkor 21. Miljödomstolen i Växjö Mark- och miljödomstolen i Växjö Mark- och miljödomstolen i Ändringstillstånd, ändrade avfallsmängder och avfallstyper Domslut, upphävande av villkor 8 i deldom samt provisoriska föreskrifter för innehållande föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsstationen. Domslut, fastställande av villkor i deldom Lagakraftvunnet 21 december Lagakraftvunnet 8 januari

4 M Växjö Villkor 8, årsmedelvärden för innehållande föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsanläggningen. Villkor 22, spädningsfaktor på lakvatten till Prästabäcken. Villkor 23, begränsningsvärde avseende föroreningsinnehållet i utsläppt vatten. Upprättandet av ansökan för nytt verksamhetstillstånd påbörjades under 2014 och skickades in Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Beslut avser Utbyggnad av dagvattenhantering Dispens för deponering avbehandlade jordmassor förorenade med PAH Slamtömning av lakvattenmagasin Andra gällande beslut 4 4. och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Beslutet avser Sluttäckning av etapp 1, avjämningsskiktet Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall på Vankiva avfallsanläggning. Avser deponering av brandskadat bygg- och rivningsavfall innehållande asbest, bygg- och rivningsavfall med husbock/hussvampskadat virke samt svinborst förbehandlat med lut Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall på Vankiva avfallsanläggning. Avser deponering av IFA-klassat reningsverksslam innehållande rester av PVC vid Vankiva avfallsanläggning Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall vid Hässleholms Kretsloppscenter. Avser deponering av ton PVC-plaster från bl.a. gruvindustrin Försiktighetsmått vid genomförande av sluttäckning av Deponi Kommentar: Beslutet blev delvis överklagat, domslut från Mark- och miljööverdomstolen erhölls M Lagakraftvunnet 1 april

5 Kvalitets och kontrollplan för sluttäckning av deponi Beslut om underlag för avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken 4 5. Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Skåne län Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Produktionsmängd enligt tillstånd Faktisk mängd 2015 Domen omfattar deponering av avfall med en högsta ackumulerad mängd under tillståndets giltighetstid om ton. Deponering, lagring och behandling av icke farligt avfall Sönderdelning och siktning av trä- och brännbart avfall ton/år Torkning eller avvattning av fiberslam ton/år Sönderdelning, siktning och biologisk behandling av organiskt avfall ton/år Sönderdelning och siktning av inert konstruktionsmaterial ton/år Sönderdelning och siktning av återvinningsmaterial ton/år Siktning, magnetseparering och behandling av slagg ton/år Sönderdelning, siktning och deponering av icke-farligt avfall ton/år Konstruktionsmaterial och miljösäker deponering av icke farligt avfall (mängd regleras ej i tillstånd) Massor till sluttäckning (mängd regleras ej i tillstånd) Mellanlagring av icke farligt avfall Mellanlagring av trä- och brännbart avfall ton Mellanlagring av inert konstruktionsmaterial ton Mellanlagring av återvinningsmaterial ton Mellanlagring av organiskt avfall ton (ackumulering from 2006 tom 2015) ton 0 ton (ej utfört under 2015) ton 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton (ej utfört under 2015) ton (varav ton samdeponering) ton (varav ton samdeponering) ton ton 0 ton (ej utfört under 2015) ton ton

6 ton Mellanlagring av farligt avfall Mellanlagring av RGR 500 ton Mellanlagring av förorenade massor ton Mellanlagring av impregnerat träavfall ton Mellanlagring av FA vid ÅVC ton Mellanlagring av övrigt FA, el/elektronikavfall och liknande ton Behandling och lagring av farligt avfall Behandling av flytande oljehaltigt avfall ton/år Solidifiering av RGR ton/år Sönderdelning av impregnerat träavfall ton/år Neddelning av bildrör ton Övrigt Lagring av organiskt avfall i anslutning till behandling ton Behandling och lagring av förorenade massor ton/år (medelvärde under en treårsperiod) Deponering av farligt avfall ton/år Konstruktionsmaterial och miljösäker deponering av farligt avfall (mängd regleras ej i tillstånd) Deponering av slagg från avfallsförbränning ton/år Undantag från förbud mot deponering 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton (ej utfört under 2015) 162 ton/år 769 ton/år ton/år 0 ton (ej utfört under 2015) 415 ton 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton (ej utfört under 2015) ton ton 28 ton Deponering av brandskadat bygg- och rivnings avfall innehållandes asbest 120 ton Deponering av bygg- och rivnings avfall med husbock/hussvampskadat virke Deponering av svinborst förbehandlat med lut Deponering av IFA-klassat reningsverksslam innehållande rester av PVC, s.k. PVC-slam Deponering av PVC-plaster från bl.a. gruvindustrin ton 0 ton (ej utfört under 2015) 0 ton 0 ton ton 0 ton (ej utfört under 2015)

7 Gällande villkor i tillståndet 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom. Villkoret uppfylls 2. Avfall som skall behandlas får inte mellanlagras under längre tid än tre år. Mellanlagring har ej skett mer än tre år. Villkoret uppfylls 3. Avfall som skall deponeras får inte mellanlagras under längre tid än ett år. Mellanlagring har ej skett mer än ett år. Villkoret uppfylls 4. Kemiska produkter skall förvaras på en yta som är ogenomsläpplig, invallad och under tak. Uppsamlingsvolymen skall minst omfatta den största behållarens volym plus 10 % av de övriga behållarnas sammanlagda volym. Kemiska produkter förvaras i enlighet med angivna krav. Villkoret uppfylls 5. Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske på tät, hårdgjord yta. Vid risk för urlakning av miljöfarliga ämnen skall avfallet täckas. Farligt avfall från återvinningscentralen förvaras i en miljöcontainer som uppfyller kraven. Övrigt farligt avfall förvaras i särskilda behållare och på särskilda ytor som uppfyller kraven på täthet, invallning och tak. Villkoret uppfylls 6. Förorenat vatten från lagrings-, behandlings-, och deponeringsytor skall samlas upp och renas i erforderlig utsträckning före utsläpp till recipient. Utjämningsmagasinet skall rymma minst två veckors lakvattenproduktion samt ett tillskott av ytvatten motsvarande ett 100-årsregn. Beräknat på mätvärden från 2015 uppgår två veckors lakvattenproduktion till ca m 3. Ett 100-årsregn ger 90 mm på ett dygn och med arealen 27,5 ha motsvarar detta en volym på ca m 3. Totalt ger detta en vattenvolym om m 3. Fem utjämningsmagasin finns; m 3, m 3, m 3, m 3 och m 3. Allt lakvatten renas internt innan utsläpp till recipient. Årsmedelvärdet för BOD 7 överskred gällande begränsningsvärde. Villkoret uppfylls ej

8 7. Jord som förorenats med olja eller andra kolväten skall under de två första månaderna av processen behandlas under täckning med avledning av luften till ett biofilter. Alla jordar/massor som förorenats med olja eller andra kolväten lagras inomhus i en behandlingshall varifrån utsugsluft renas i ett biofilter. Villkoret uppfylls 8. Halten av föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingssystemet får inte överstiga följande årsmedelvärden: olja (oljeindex, alternativt summa opolära alifatiska kolväten) 60 mg/l, bly 0,25 mg/l, kadmium 0,0030 mg/l, krom 0,050 mg/l, kvicksilver 0,0010 mg/l, nickel 0,3 mg/l och zink 3,5 mg/l. Fastslogs i domslut 4 av Mark- och miljödomstolen Domen vann lagakraft den 1 april 2014, årsmedelvärdena i villkoret gäller från och med Årsmedelvärdet på nickel överskrider begränsningsvärdet. Villkoret uppfylls ej 9. Vid bevattning av energiskog får tillförseln av kväve inte överstiga 200 kg/ha och år m 3 orenat lakvatten med en kvävehalt på 140 mg/l och m 3 renat lakvatten med en kvävehalt om 12 mg/l avleddes för bevattning av energiskog under Detta ger totalt 516 kg kväve. Då 3,5 ha energiskog bevattnades beräknas tillförseln av kväve till 172 kg N/ha. Villkoret uppfylls 10. Högst m 3 vatten får årligen behandlas i befintlig bevattningsanläggning. Under året uppgick den totala mängden vatten till bevattningsanläggningen till m 3. Villkoret uppfylls 11. Farligt avfall som uppkommer i verksamheten och kemiska produkter skall lagras på tätt underlag försett med invallning som rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållarnas sammanlagda volym. Om förvaring sker utomhus skall invallningen vara försedd med nederbördsskydd. Farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten består endast av lysrör och mindre mängder spillolja. Sådant avfall hanteras i enlighet med gällande krav. Villkoret uppfylls 12. Kompostering av organiskt avfall, som inte enbart innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av patogener kan följas. Dokumentationen skall kunna medge att hygieniseringen av varje batch kan följas till dess materialet lämnar anläggningen. Det insamlade organiska hushållsavfallet har under 2015 levererats till en extern mottagare för framställning av biogas, ingen kompostering av avfall som inte enbart innehåller parkoch trädgårdsavfall har därför utförts. Villkoret uppfylls 4 Dom , Mål M och M , Mark- och miljödomstolen. Lagakraftvunnen

9 13. Samtliga oljeavskiljare skall förses med larm för att säkerställa att de inte överbelastas. På anläggningen finns för närvarande två oljeavskiljare i anslutning till oljebehandlingsanläggningen (OP1) och en oljeavskiljare med larm på oljebehandlingsanläggningen (OP2). Vidare finns en oljeavskiljare installerad vid återvinningscentralen och en vid fickan för avvattning av grus och slam. Samtliga oljeavskiljare är försedda med larm. Villkoret uppfylls 14. Flisning och lagring av flisat trä som innehåller farliga ämnen skall ske under tak. Flisning och lagring av flisat trä som innehåller farliga ämnen har inte förekommit. Villkoret uppfylls 15. Skriftliga instruktioner skall finnas dels för kontroll och klassificering av inkommande avfall, dels för omhändertagande och behandling samt för underhåll av systemet för lakvattenrening. Kontroll av efterlevnad av Naturvårdsverkets mottagningskriterier (NFS 2004: , 16 december 2008) Klassning av avfallsbeskaffenhet, hushållsavfall, 7 november Kontrollprogram för deponering av restavfall, verksamhetsavfall, 1 april 2009 Kontrollprogram för deponering av farligt avfall, 15 december 2008 Kontrollplan för trä och brännbart avfall, 16 december Kontrollprogram, oljestation, 28 januari 2011 Villkoret uppfylls 16. Kontrollprogram med angivande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Kontrollprogram, reningsverk (SBR), 11 december 2012 Kontrollprogram, oljestation, 28 januari 2011 Kontrollprogram, ytvatten, 15 november 2007 Kontrollprogram, grund- och brunnsvatten, 10 december 2007 Kontrollprogram, delflöden, 11 december 2012 Kontrollprogram, sänkbrunnar, 28 januari 2011 Kontrollprogram, deponigas, 8 september 2008 Villkoret uppfylls

10 17. Bolaget skall i god tid inför etablering av deponin redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av bottentätningen skall ske samt en läggnings- resp. kvalitetsplan över arbetena. Ingen ny deponicell har etablerats under Villkoret uppfylls 18. Bolaget skall i god tid inför sluttäckningen av varje etapp redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av tätskiktet skall ske samt läggnings-, resp. kvalitetsplan över arbetena. En anmälan angående tätskikt och utformning inför sluttäckningen har översänts till länsstyrelsen, beslut erhölls i mars Delar av beslutet överklagades, domslut från Markoch miljööverdomstolen erhölls En fullständig kvalitets- och kontrollplan översändes den 17 februari Beslut erhölls Villkoret uppfylls 19. Deponering får ske till en högsta höjd av +105 m. Deponi för icke farligt avfall och farligt avfall har högsta punkt under tillståndsgiven höjd. Villkoret uppfylls 20. Buller från verksamheten får vid omgivande bostäder inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) vardagar dagtid (kl ), 40 db (A) nattetid (kl ) samt 45 db (A) övrig tid. Nattetid får momentana ljud inte överskrida 55 db (A). Om ljudet innehåller hörbara toner eller impulsljud skall ovannämnda nivåer sänkas med 5 db (A)-enheter. Inga klagomål på buller har inkommit under Bullermätning genomfördes och beräkning av ekvivalenta ljudnivåer vid närliggande bostäder visade att inga av bullernivåer överskreds. Villkoret bedöms vara uppfyllt 21. Jordmassor som även efter behandling är att betrakta som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan och sluttäckning av deponin. Villkoret upphävt av Miljööverdomstolen den 23 november 2007 (M ). 22. Lakvattnet ska avledas till Prästabäcken, varvid en spädningsfaktor om minst 4 som dygnsmedelvärde ska gälla. Om flödet i recipienten understiger 2 l/s får inget utsläpp ske. Utsläpp av behandlat lakvatten styrs automatiskt mot flödet i Prästabäcken för att säkerhetsställa en spädningsfaktor om minst 4. Vid flöden som understiger 10 m 3 /h sker inget utsläpp. En medveten vald säkerhetsmarginal finns inräknad här. En mer detaljerad redovisning finns i bilaga Reningsverk. Villkoret uppfylls

11 23. Föroreningsinnehållet i utsläppt vatten får som medelvärde för kalenderår inte överstiga följande begränsningsvärden. Parameter Halt (mg/l) BOD 7 10 Tot-N 15 Tot-P 0,3 Oljeindex 2 Arsenik 0,010 Bly 0,002 Kadmium 0,0002 Koppar 0,03 Krom 0,05 Kvicksilver 0,00025 Nickel 0,06 Zink 0,05 TOC 125 Klorid 850 Ammoniumkväve 3* *Medelvärde under perioden 1 juni tom 31 oktober. Om ammoniumkvävehalten som månadsmedelvärde överstiger 3 mg/l under tiden 1 juni till och med 31 oktober ska bolaget omgående meddela tillsynsmyndigheten detta så snart resultaten från månadens analyser erhållits samt inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas för att klara villkoret. ph-värdet får inte understiga 6,5 och inte överstiga 9,5. Fastslogs i domslut 5 av Mark- och miljödomstolen Domen vann lagakraft den 1 april 2014, årsmedelvärdena i villkoret började gälla Årsmedelvärdet för BOD 7 överskred gällande begränsningsvärde under En mer detaljerad redovisning finns i bilaga Reningsverk. 1 Dom , Mål M och M , Mark- och miljödomstolen Villkoret uppfylls ej Sammanfattning av resultaten från genomförda mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökning som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Periodisk besiktning Det utför regelbundet periodiska besiktningar för att kunna förbättra och utveckla anläggningen och det arbete som bedrivs genomfördes en periodisk besiktning och nästa kommer utföras under

12 Reningsverk Totalt renades det m 3 via SBR anläggningen. Begränsningsvärdet för BOD 7 har överskridits under året. Övriga begränsningsvärden har innehållits. Reningsverket presenteras mer utförligt i bilaga Reningsverk. Vattenbalans Vattenbalansen presenteras mer utförligt i bilaga Vattenbalans. Enligt beräkningar så genererades ca m 3 lakvatten. Den uppmätta mängden lakvatten är 94 % av den beräknade och de resterande procenten kan delvis förklaras av temporär upplagring i deponin eller i material och av att en större del av nederbörden avdunstat eller fuktat upp avfallet och inte hunnit gå ut som lakvatten. Detta upplagrade vatten bedöms inte vara betydande. Utsläppskontroll Utsläppkontrollen redovisas i sin helhet i separat bilaga, Utsläppskontroll. Deponigas Gasanläggningen används framförallt för att producera el till den egna verksamheten. Då energiförbrukningen vid anläggningen är lägre än vad gasmotorn producerar, säljer bolaget el via E.ON ledningsnät. Det har varit en del driftstörningar och ombyggnader av ledningsnätet med stopp i utvinningen av deponigas som följd, därav ses en viss minskning i uttag av deponigas i förhållande till tidigare år. Det kan vara att minskningen även har med en minskad tillgång på gas till följd av att deponin åldras och att sluttäckningen har påbörjats. Deponigasen redovisas i sin helhet i separat bilaga, Deponigasmotor. Oljebehandlingsanläggning Oljebehandlingsanläggningen redovisas i sin helhet i bilaga, Oljebehandlingsanläggning. Under 2015 har uppsatta årsmedelvärden på utgående vatten från oljebehandlingsanläggningen uppfyllts förutom för nickel. En ny oljebehandlingsanläggning togs i drift och testkördes 2015 och kommer under 2016 börja användas i drift. Emissioner till luft- och vatten Redovisas i Emissionsdeklarationen i SMP. Åtgärder som vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. HMAB följer rutiner för egenkontroll. Se bilagor Utsläppskontroll, Internkontroll lakvatten, Reningsverk, Deponigasmotor, Oljebehandlingsanläggning och Grundvattennivåer. Det finns även rutiner för brandskyddsdokumentation

13 Åtgärder i samband med driftstörningar, avbrott eller olyckor Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Information om höga vattennivåer i samtliga lakvattendammar översändes den 15 januari Information om rökutveckling på TBA-ytan översändes den 20 mars Information om mindre brand på TBA-ytan översändes den 22 april Information om brand på PTA-ytan översändes den 6 september Information om brand på PTA-ytan översändes 25 december Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. HMAB arbetar kontinuerligt med energihushållningsfrågor. Detta arbete har bedrivits mycket aktivt sedan sammanslagningen mellan fjärrvärmeverksamhet och kretsloppscentrat Genom denna sammanslagning har bolaget en mycket bred kompetens inom resurshushållning. All energiförsörjning på anläggningen, under normal drift, görs via egen produktion av deponigas och solceller. Exempelvis har det under 2015 genomfört följande energibesparande åtgärder: Minskad energianvändning genom övergång till intermittent drift av luftpumpar i lakvattenmagasin Minskad elanvändning genom närvarostyrning av belysning Minskad elanvändning genom byte till LED-armaturer Minskad elanvändning och miljöbelastning genom byte av Hg-baserad gatubelysning till LED-belysning Minskad elanvändning genom byte av sekundär uppvärmningskälla i kontorsbyggnaden baserad på direkt el till luftvärmepumpar Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Vid eventuellt användande av kemiska produkter och biotekniska organismer sker val av sådana så att riskerna för människors hälsa och miljö minimeras. Då det är tekniskt möjligt och ekonomiskt skäligt använder HMAB produkter med minsta möjliga omgivningspåverkan. Förteckning över kemiska produkter sker med hjälp av ett internetbaserat verktyg, I- Chemistry. I detta system genomför en översiktig granskning av riskerna med produkten. Vid nyanskaffning av en kemisk produkt skall denna godkännas av en intern kemikaliegrupp. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. De avfallsmängder som uppkommer i den egna verksamheten är mycket ringa. Häri ingår lysrör samt smörj- och hydrauloljor vilka krävs för driften av arbetsfordon och arbetsmaskiner

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Arbete med sluttäckning av gamla IFA-deponin har påbörjats under Två slänter av deponin har försetts med täckskikt och på resterande del av deponin fortsätts arbetet med avjämningsskiktet. För att utöka kapaciteten av omhändertagande av vatten har det under 2015 uppförts ytterligare ett magasin för renat lakvatten. Magasinet har en kapacitet på ca m3. Syfte med magasinet är att vid lågt flöde lagra renat lakvattnet tills dess att flödet återigen är så högt att utsläpp är möjligt. Färdigställande av ny oljebehandlingsanläggning, med slutet och väderskyddat system, som dessutom minskar de interna transporter på anläggningen. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Jordprodukter och bränsleflis. Inga undersökningar gjorda men miljövinst finns i energiåtervinning och resursoptimering. Sättningsmätningar Sättningsmätningar görs kontinuerligt över året med hjälp av en överflygning som mäter deponierna. Gamla IFA deponin mäts i 36 punkter och under året har det arbetats med sluttäckningen vilket har gjort att samtliga mätpunkter har flyttats eller ändrats då nya massor har lagts på. Men under 2014 innan sluttäckningen påbörjades var sättningen i genomsnitt 1 cm. Nya IFA deponin mäts i 34 punkter och sättningen under 2015 är i genomsnitt 2 cm. FA-deponin mäts i 32 punkter och sättningen under 2015 är i genomsnitt 1 cm

15 14

16 MILJÖRAPPORT 2015 HÄSSLEHOLMS KRETSLOPPSCENTER RENINGSVERK SBR, satsvis biologisk rening Uppsamlat lakvatten omhändertas internt på anläggningen. För rening av lakvattnet används långtidsluftning med en uppehållstid på minst 20 dygn samt en SBR-anläggning för satsvis biologisk rening. Flödesschema för anläggningen finns redovisat i tidigare miljörapport. Mycket kort kan reningsprocessen beskrivas som följer. Biologisk rening med kväveavskiljning sker i en SBR-tank som drivs satsvis med cykler för aerob och anaerob behandling. Härefter fälls vattnet med järnklorid varefter flocken avskiljs i ett kontinuerligt sandfilter (dynasandfilter). Innan vattnet avleds till recipient, Prästabäcken, mäts flöde och kvalité. Även flödet i recipienten mäts kontinuerligt. Hela anläggningen kontrolleras via ett styr- och övervakningssystem som bl.a. registrerar alla mätdata. Samtliga steg i reningsprocessen är kopplade till ett övervakningssystem med 24 timmars bemanning. Online mätningarna kompletteras och verifieras med vattenanalyser i bolagets egna enklare laboratorium samt på auktoriserade laboratorium. Förvärmning och uttag av värme från utgående vatten via värmeväxlare effektiviserades med fler värmeplattor i växlarna. Om flödet i recipienten är mindre än 2 liter per sekund får bolaget inte släppa något vatten. Förändringar gjorda under året För att utöka kapaciteten av omhändertagande av vatten har det under 2015 uppförts ytterligare ett magasin för renat lakvatten i anslutning till det befintliga. Magasinet har en kapacitet på ca m 3. Utjämningsdammarnas huvudsakliga syfte är att vid lågt flöde lagra renat lakvattnet tills dess att flödet återigen är så högt att utsläpp är möjligt. Energiskogen har förtätats med nya plantor för att få bästa möjliga effekt på mark-växt infiltrationen vid bevattningen med lakvatten. Drift Det har kontinuerligt under året ympats in aktivt slam från reningsverket i Hässleholm i SBR-reaktorn. Tillsatsen av nytt slam bidrar till att hålla hög livsduglighet på det aktiva slammet i SBR-reaktorn. Vid planerade driftstopp under året har det befintliga slammet i reaktor tagits till vara och kunnat återföras till processen. Detta har skyndat på uppstarten av reaktorn då befintligt slam är anpassat till lakvattnet. Under 2015 har SBR fungerat tillfredställande. De mycket låga vattenflödena i

17 recipienten under sensommar/höst gjorde att det inte gick att tömma ut hela det överskott av vatten som genererats sedan Resultatet av detta blev att det i slutet av året hade magasinen inte kunnat tömmas. A-betong A-betong cisternen, vilken används för att behandla speciellt problematiska lakvatten, har under 2015 använts till upplagring av vatten vid testkörningar av OP2. Kontrollprogram För att följa upp och på så sätt kunna trimma in reningsanläggningen finns ett kontrollprogram vilket reglerar såväl intern kontroll som utsläppskontroll kopplat till reningsverket. Utöver utsläppskontrollen som omfattar lakvatten ut från SBR-anläggningen tas prov på inkomande lakvatten samt prover uppströms i lakvattensystemet för att få en bild över vilka delvattenströmmar som kan påverka reningsprocessen. På detta sätt kan avvikelser uppströms upptäckas innan påverkan på SBR-anläggningen sker. Utsläppskontroll Föroreningshalter i utgående renat lakvatten och gällande begränsningsvärden som började gälla från finns redovisade i tabell 1 nedan. Gällande tillstånd reglerar att endast utsläpp av renat lakvatten får ske då flödet i Prästabäcken överstiger 2 liter/s, vilket motsvarar 7,2 m 3 /h samt att en minsta utspädningsfaktor om 1:3 måste hållas. Flödet mäts kontinuerligt i Prästabäcken och reglerar automatiskt vilken mängd vatten som kan släppas från anläggningen. Tabell 1. Uppmätta halter i renat lakvatten under Fetmarkerade medelvärde överstiger satta begränsningsvärden. Parameter Min 2015 Medel 2015 Max 2015 Begränsningsvärde Enhe t Arsenik 0,002 0,004 0,005 0,01 mg/l Bly 0,0005 0,0005 0,0008 0,002 mg/l Kadmium 0,0001 0,0001 0,0001 0,0002 mg/l Koppar 0,002 0,006 0,01 0,03 mg/l Krom 0,03 0,05 0,05 0,05 mg/l Kvicksilver 0,0001 0,0001 0,0001 0,00025 mg/l Nickel 0,04 0,06 0,07 0,06 mg/l Zink 0,006 0,04 0,06 0,05 mg/l TOC mg/l Klorid mg/l Ammoniumkväve 1) 0,07 0,17 0,86 3 mg/l ph 7,7 8,0 8,2 6,5 9,5 BOD mg/l Tot-P 0,07 0,2 1,7 0,3 mg/l Tot-N mg/l Oljeindex 0,10 0,2 1,6 2 mg/l 1) Medelvärde under 1 juni till och med den 31 oktober

18 Det arbetas ständigt med att få ner nickelhalterna i lakvattnet. Nickel har egenskaper som gör den svår att rena bort när det väl kommit ut i lakvattnet. Sannolikt kommer halterna att sjunka till följd av sluttäckningen av den gamla deponin. Krom ligger också högt på årsmedelvärdet. Det håller på att genomföras tömning av slam i lakvattenmagasinet vid intaget till SBR för att minska eventuellt utlakning av metaller som sker från genererat bottenslammet. Resultatet av denna slamtömning kommer att kunna ses längre fram i provtagningar. Kloriderhalterna i lakvattnet har under året varit högt vid enstaka provtagningar. Orsaken till de förhöjda halterna gick att spåra till ett inkommande avfall som sedan stoppades. Halterna har sedan succesivt avklingat. Det totala medelvärdet under året ligger under begränsningsvärdet. Sammanställning över årets utförda analyser visar på att årsmedelvärdet för BOD 7 överskrider gällande begränsningsvärden. Begränsningsvärdet är 10 mg/l och med de sista analyserna för 2015 gjorda ligger årsmedelvärdet på 12 mg/l. Det förhöjda årsmedelvärdet grundas i huvudsak på ett driftsfel på en doseringspump. De enstaka förhöjda värdena har kunnat kopplas till kolkälledoseringen och till snabba temperaturskiften i inkommande lakvatten under hösten. I figur 1 ses de gånger BOD 7 har legat över begränsningsvärdet (10 mg/l). Totalt har det gjorts 22 st provtagningar under året och av dessa har begränsningsvärdet överskridits 5 gånger. Figur 1. Uppmätta BOD7 halter i renat lakvatten under

19 Utsläpp till recipient Under året har totalt m 3 lakvatten behandlats i SBR-anläggningen. Emissioner till recipient återfinns i emissionsdeklarationen i SMP m 3 renat lakvatten och 3252 m 3 orenat lakvatten har avletts till bevattning av energiskog. Vid brand provtas vattnet från branddammen innan det släpptes till det interna lakvattensystemet. Kemikalieförbrukning För att reningen av lakvatten ska kunna ske effektivt används processkemikalier. Den kemikalie som förbrukas i störst mängd är järnklorid (PIX-111) vilken används för att fälla ut fosfor i slutsteget av lakvattenreningen. Till kvävereningen i SBR används etanol (Sekundol) som kolkälla. Skumdämpare tillförs direkt i SBR-reaktorn för att minska risken för skumbildning som stör processen och kan svämma över i reaktorn. I tabell 2 redovisas kemikalieförbrukningen under de senaste tre åren. Samtliga kemikalier förvaras invallade och under tak. Tabell 2. Förbrukning av kemiska produkter till vattenrening (kg) 2014 (kg) 2013 (kg) Reningsverket produkterreningsverket Järnklorid Skumdämpare Sekundol FoM-ytan Aluminiumsulfat Slamkontroll och slamuttag Totalt har 58 m 3 tömts från avvattningsbädden under året. Slammet provtogs innan bortforsling. Sammanfattning Arbetet med att effektivisera och förbättra reningen av det uppkomna lakvattnet på anläggningen fortgår kontinuerligt. Sammanställning över årets utförda analyser visar på att årsmedelvärdet för BOD 7 överskrider gällande begränsningsvärden. Begränsningsvärdet är 10 mg/l och med de sista analyserna för 2015 gjorda ligger årsmedelvärdet på 12 mg/l. Det förhöjda årsmedelvärdet grundas i huvudsak på ett driftsfel på en doseringspump. För samtliga övriga parametrar innehölls begränsningsvärdena

20 MILJÖRAPPORT 2015 HÄSSLEHOLMS KRETSLOPPSCENTER VATTENBALANS Inledning Vattenbalans är vattnets kretslopp inom ett visst definierat område, det kan användas för att kontrollera relationen mellan de vattenflöden som förekommer i och kring deponier. Utifrån uppgifter om nederbörd, avdunstning, lakvattenuttag och eventuell bevattning m.m. ger en enklare vattenbalansberäkning en indikation om förekomsten av inströmmande yt- och grundvatten till lakvattensystemet såväl som förekomst av eventuella lakvattenansamlingar i deponin eller läckage ut från deponin. Meteorologi Klimatologiska data för temperatur och nederbördsmängder har inhämtats från lokal väderstation. I tabell 1 nedan redovisas beräknade månatliga genomsnittliga väderdata för temperatur och nederbördsmängder. Den minsta mängden medelnederbörd har uppmätts i oktober där medelnederbörden över månaden var 8,1 mm. Den rikligaste mängden medelnederbörd har uppmätts i november där medelnederbörden över månaden var 136,1 mm. Den lägsta medeltemperaturen har uppmätts i februari där medeltemperaturen över månaden var 1,1 C. Den varmaste månaden var augusti där medeltemperaturen över månaden var 16,9 C. Årsnederbörden var 750 mm och medeltemperaturen var 8,4 C. Tabell 1. Nederbörd och medeltemperatur från lokal väderstation Nederbörd (mm) Temperatur ( C) Jan 125,9 1,5 Feb 18 1,1 Mar 52,1 4,1 Apr 30 7 Maj 64,6 9,5 Jun 67,3 12,9 Jul 54,3 16 Aug 47,1 16,9 Sep 52,7 12,5 Okt 8,1 8,3 Nov 136,3 5,4 Dec 93,3 5,2 Uppmätta värden på nederbörd från väderstationer visar generellt ett lägre värde. Snö, vind och avdunstning gör att det uppmätta värdet får justeras upp med ca 17 % enligt SMHI. Uppmätt nederbörd var 750mm. Korrigerad total nederbörd uppgår då till 877,5 mm för

21 Anläggningar De anläggningar som ingår i vattenbalansberäkningarna, dess storlek och beskrivning ses i tabell 2 nedan. Tabell 2. Beskrivning av anläggningens ytor. Yta Storlek (ha) Beskrivning Gamla deponin 11,5 växtlighet IFA-deponi 1:1A 1,2 Öppen, deponi IFA-deponi 1:1A 0,5 Täkt, duk IFA-deponi 1:1B 1,4 Öppen, deponi FA-deponi 2A cell 1 1,2 Täkt, duk FA-deponi 2A cell 2 1,1 Öppen, deponi TBA 9:1 1,2 asfalt TBA 9:2 1,0 asfalt Förorenade massor 4 1,7 Asfalt, massor Organiskt 7 3,0 Asfalt, organsikt Organsikt (planreaktor) Finjaplanen 0,3 Asfalt, organsikt Dammar 12S+12N+13 2,4 vatten Sortering beh. Deponirest 11 0,4 Asfalt, deponirest Däcktvätt/spolplatta 15 0,4 Asfalt SUMMA 27,3 Konstruktioner Asfalterade ytor har en mäktighet om ca 7-10 cm och uppbyggda efter AMA:s regler. Ytan asfalteras regelbundet för att den har som krav att vara tät och inte bidra till någon grundvattenbildning. IFA-deponicellerna har en bottenkonstruktion av bentonit (0,5 m), vilken överlagras av ett HDPE-membran och en geotextil. Denna konstruktion överlagras i sin tur av ett dränerande skikt (0,5 m). FA-deponins bottenkonstruktion är byggd på motsvarande sätt som IFA-deponin med en geologisk barriär samt en HDPE-membran på ett sådant sätt att den uppfyller kraven för en deponi för farligt avfall. Den gamla IFA-deponin byggdes under 1970-talet, d.v.s. långt innan deponiförordningen 2001:512 började gälla. Deponin ligger på en terrass dränerad med dränrör som avleder lakvattnet i ett kulverterat lakvattendike till en pumpstation och vidare till en lakvattendamm

22 Deponier För deponierna beräknas vattenbalansen 2015 för nedanstående ytor. 1. Gamla deponin: Hela ytan ingår i beräkningarna. Sluttäckning påbörjades hösten 2015 och i december var ca 30 % av ytan täckt med tätskikt, dock var inte dräneringen klar så att avrinningsvattnet ovan tätskikt gick till lakvattensystemet. 2. IFA-deponin, 1:1A: Uppskattningsvis är ca 30 % täckt deponiyta, där nederbörden avgår huvudsak som dagvatten. Resterande 70 % är öppen deponiyta. 3. IFA-deponin, 1:1B: 100 % öppen deponiyta. 4. FA-deponin cell 1: 100 % täckt med geomembran och där ca 60 % av ytavrinningen går i huvudsak som dagvatten. 5. FA-deponin cell 2: 100 % öppen deponiyta. Behandlingsytor Vatten som genereras på behandlingsytorna avleds mot någon av anläggningens lakvattendammar för vidare behandling. Lakvattendammar Lakvattendammar ingår i vattenbalansberäkningarna eftersom dessa, förutom att samla upp lakvatten även genererar lakvatten i form av nederbörd minus evaporation. På avfallsanläggningen finns tre lakvattendammar (södra dammen, norra dammen och luftnings och sedimentationsdammen). Vattenbalansberäkningar En enkel variant av vattenbalans kan formuleras: Nederbörd Avdunstning Ytavrinning=Lakvattenflöde+Magasinsförändr+Över-/underskott (P - E - Y = L + M + Ö/U) För HKC gäller följande för de olika termerna: Nederbörden P mäts kontinuerligt på plats med en lokal nederbördsmätare, se tabell 1. Den totala ytan som antas generera lakvatten har en bruttoareal på ca 27,3 ha. Den totala volymen av nederbörd beräknas till ca m 3 för Avdunstningen E är svårbestämd. Avdunstningen uppskattas här genom Turcs avdunstningsmodell till 429 mm/år. Denna är beroende av årsmedeltemperaturen och årsnederbörden. Enligt SMHI:s data för årsavdunstning utifrån 30 års mätningar ( ) är avdunstning i detta område mellan mm/år. Avdunstningen från verksamhetsytor i form av deponiytor beräknas utifrån detta antagande, men hårdgjorda ytor kan inte likställas med ovan angivna uppskattning av avdunstning från naturmark eller liknande ytor. Hårdgjorda ytor medför att vattnet rinner av ytan snabbare, dvs. ytan har en högre avrinningskoefficient. Avdunstningen på hårdgjorda ytor har därför beräknats med hjälp av ytavrinningskoefficienter som varierar

23 beroende på underlag samt på hur stor andel av ytan som är täckt med avfall och hur väl detta kan suga upp nederbörd. Avdunstningen uppgår till ca m³. Ytavrinningen Y beror på sluttäckningens lagerföljd, slänternas lutning, marktyp, växtlighet och nederbördens intensitet. Endast på några få ytor på deponin sker ytavrinning som samlas upp i ytvattendiken och ingår inte i lakvattenmängden. Lakvattenflödet L är det flöde som förs bort från deponin och mäts genom avläsning av flödes- och gångtidsmätarna vid pumpning till salixbevattningen eller via eget reningsverk och ut till Prästabäcken. Totalt användes m 3 orenat lakvatten och m 3 renat lakvatten för bevattning av energiskog under I SBR har totalt m 3 behandlats under året, av det har m 3 recirkulerats. Allt lakvatten som har behandlats i det egna verket har avletts till recipienten, Prästabäcken eller använts för bevattning av energiskogen. Det totala uttaget av lakvatten från systemet blir m 3 för Magasinsförändringen M anger i denna balans uppfuktningen av upplagt avfall samt magasinering i utjämningsdammarna. Fuktigt upplagt avfall kan tillföra lakvatten och i vattenbalansen har vatten från det flytande avfallet från oljebehandlingsanläggningen och biosanbehandlingen räknats med, detta uppskattas till m 3. Därutöver sker magasinering i utjämningsdammen. Vid årets start och årets slut var norra dammen full men då det varit höga vattenflöden under hösten lagrades det vid årsskiftet ca m 3 orenat lakvatten i ett renvattenmagasin. Magasinsförändringen M var därför m 3. Temporär upplagring i deponin är en magasinsförändring, men eftersom denna inte låter sig kvantifieras måste den ingå i den sista resttermen Ö/U. Över-/ underskottet Ö/U är den del av nederbörden som inte avdunstar eller fuktar upp avfallet eller som avgår som lakvatten. Denna restterm kan utgöras av två delar - dels en upplagring/uttömning av ett temporärt magasin, dels ett läckage in i eller ut ur deponin. Positiva värden anger ett överskott som innebär upplagring och/eller utläckage av lakvatten. På motsvarande sätt anger negativa värden ett underskott som innebär uttömning och/eller inläckage i form av ytvatten- eller grundvattentillrinning. Kombinationer av samtliga fyra alternativ kan inte uteslutas. Det temporära magasinet är sannolikt betydande, men normalt är det säsongsberoende och försvinner därför på årsbasis

24 Sammanfattning och resultat Nederbörden uppmättes 2015 till 750 mm. Denna mängd kan jämföras med nederbördsdata från SMHI från andra städer i närheten under Nederbördsmängden i Osby uppmättes till 817 mm, Malmö till 780 mm, Kristianstad till 578 mm, Helsingborg till 835 mm och Lund till 724 mm. Därför bedöms den uppmätta nederbördsmängden i Hässleholm vara riktig. Reningsverket tog emot och behandlade m 3 lakvatten under 2015, varav m 3 har recirkulerats. För bevattning av energiskog har m 3 renat vatten använts och m 3 orenat vatten använts. Behandlade blöta material beräknas generera m 3 lakvatten och ökad mängd magasinerat orenat lakvatten var vid årsskiftet m 3. Detta ger totalt genererat lakvattenmängd på ca m 3 för Enligt beräkningar så genererades ca m 3 lakvatten. Den uppmätta mängden lakvatten är 94 % av den beräknade och de resterande procenten kan delvis förklaras av temporär upplagring i deponin eller i material och av att en större del av nederbörden avdunstat eller fuktat upp avfallet och inte hunnit gå ut som lakvatten. Detta upplagrade vatten bedöms inte vara betydande

25 24

26 25

27 MILJÖRAPPORT 2015 HÄSSLEHOLMS KRETSLOPPSCENTER UTSLÄPPSKONTROLL Bakgrund Utsläppskontrollen gällande Hässleholms Kretsloppscenter (HKC) är till stora delar uppbyggd kring aktuella verksamhetsytor. Detta för att i ett tidigt skede som möjligt upptäcka och åtgärda eventuella utläckage. På ritning i bilaga visas samtliga provtagningspunkter. Gällande kontrollprogram omfattar dels ytvatten och dels grund- och brunnsvatten där fältkontroller, provtagning och analysering sker regelbundet enligt framtagna scheman. Av kontrollprogrammen framgår även hur bolaget ska gå tillväga i de fall uppmätta värden tydligt avviker från det normala värdet. Som indikatorer på läckage används parametrarna konduktivitet, totalkväve, ammoniumkväve och klorid. Inga analysresultat utöver dessa redovisas i årets miljörapport. Om tillsynsmyndigheten önskar se analysresultat för specifik provtagningspunkt finns dessa tillgängliga hos verksamhetsutövaren. Lakvattenuppsamling Lakvattenuppsamling sker framförallt genom följande metoder: Inre lakvattendike Lokal uppsamling från ytor Efter uppsamling överförs lakvattnet via pumpstationer till luftnings bassänger och utjämningsmagasin varefter det behandlas i ett internt reningsverk, SBR-anläggning. Recipienten för det behandlade lakvattnet är därefter Prästabäcken eller bevattning av energiskog. Nedan ges kortfattad information vad de olika uppsamlingsmetoderna för lakvatten innebär. Egenkontroll Under 2015 har provtagning i huvudsak skett enligt gällande kontrollprogram. Kontrollprogrammen är levande dokument och håller på att uppdateras efterhand som det görs förändringar i verksamheten. De olika provtagningspunkterna för utsläppskontroll redovisas på bifogad ritning. Ytvatten För tillfället finns det 10 stycken ytvattenpunkter som provtags regelbundet. De flesta av dessa är placerade i bäckar och vattendrag i direkt anslutning till avfallsanläggningen, dessa benämns som Prästabäcken, Norra bäcken och Södra diket

28 Ytvattenpunkten Y18 avviker från de övriga då denna provpunkt visar vattenkvaliteten på det dagvatten som lämnar anläggningen från kontorsplan. Utöver dessa provpunkter finns ett flertal ytvattenpunkter som provtas vid behov, d.v.s. vid misstanke om läckage eller liknande. Själva provtagningen är indelad i två typer nämligen fältmätningar och laboratorieanalyser. Grund- och brunnsvatten Totalt finns det 27 stycken aktiva observationsrör som är placerade på ett strategiskt sätt för att kunna kontrollera eventuellt utläckage. Utöver dessa finns tre enskilda vattentäkter utanför verksamhetsområdet som provtas enligt fastställt kontrollprogram. De brunnar som mäts kontinuerligt är i ganska dåligt skick då de inte brukas kontinuerligt. Detta innebär att mätvärdena kan vara påverkade av yttre faktorer. I samband med provtagning uppmäts även grundvattenytans läge. På så sätt fås en uppfattning om grundvattenströmningen i området. Utvärdering av analysresultat Konduktivitet, totalkväve, ammoniumkväve och klorid är karaktäristiska lakvattenparametrar som ger en indikation på huruvida en provtagningspunkt är påverkad av deponiverksamheten eller inte. Nedan anges klassificering av halter av konduktivitet, kväve (ammonium) och klorid enligt SGU-rapport 2013:01 Bedömningsgrunder för grundvatten och "Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag", Naturvårdsverkets Rapport Konduktivitet Att mäta konduktivitet är ett bra sätt att upptäcka föroreningar i vatten. Klassificering av halter av konduktivitet i grundvatten: <10 ms/m ingen eller obetydlig påverkan ms/m liten påverkan ms/m måttlig påverkan ms/m påtaglig påverkan ms/m stark påverkan >150 ms/m mycket stark påverkan Årsmedelvärde för konduktivitet i de olika provtagningspunkterna under 2015 redovisas i bilagd ritning. Kväve Föroreningshalter av totalkväve är mer överskådligt än för konduktivitet och kan oftast kopplas direkt till källan. Nedan anges klassificering av totalkväve i ytvatten och ammonium i grundvatten. Totalkväve i ytvatten: <0,3 mg/l låg påverkat 0,3-0,625 mg/l måttlig påverkan 0,625-1,25 mg/l hög påverkan

29 1,215-5,0 mg/l mycket hög påverkan >5 mg/l extremt hög påverkan Ammoniumhalt i grundvatten: <0,05 mg/l ingen eller obetydlig påverkan 0,05-0,1 mg/l måttlig påverkant 0,1-0,5 mg/l påtaglig påverkan 0,5-1,5 mg/l stark påverkan >1,5 mg/l mycket stark påverkan Klorid Precis som för ovanstående parametrar kan kloridhalten ge en indikation på deponiverksamhet. Det ska dock påpekas att förhöjda halter även kan bero på andra faktorer t.ex. vägsaltning. Klassificering av kloridhalter i grundvatten <5 mg/l ingen påverkan 5-20 mg/l obetydlig påverkan mg/l måttlig påverkan mg/l påtaglig påverkan mg/l stark påverkan > 300 mg/l mycket stark påverkan

30 Utsläppskontroll 2015 Ytvatten Nedan ges en kort beskrivning och utvärdering av respektive provtagningspunkt för ytvatten med medelvärden för parametrarna totalkväve, andel ammonium och nitrat under 2014 och Halter kväve i mer näringsrika vatten ligger omkring 1 mg/l. I renodlade jordbruksåar kan halterna variera mellan 2 och upp mot 15 mg/l eller mer. Hög andel ammonium nitrogen (NH 4 -N) av den totala halten kväve kan tyda på deponiverksamhet. På samma sätt kan en hög andel nitrat nitrogen (NO 3 -N) av totalkväve tyda på att källan troligen är utläckage från åkermark. För ytvatten kommer det att nedan redovisas i tabeller andelen NH 4 -N och NO 3 -N i % av den totala mängden kväve i varje provpunkt. Detta för att ge en bild över hur den pågående verksamheten på anläggningen påverkar kringliggande vattendrag och hur mycket som kommer från andra diffusa utsläpp såsom jord- och skogsbruk. Y1: Provtagningspunkten är placerad i Prästabäcken, uppströms bevattningsytan, ca 300 m norr om vägen. Y1 är en uppströmspunkt som är opåverkad från verksamhet från anläggningen, men påverkad av verksamheter uppströms punkten. Medelvärde Y1 Enhet Tot-N mg/l 1,7 1,5 Andel NH 4-N % 3 5 Andel NO 3-N % Kommentar: Andelen NO 3 -N är hög i denna provpunkt vilket tyder på av stor påverkan från omkringliggande jordbruk. Värdena skiljer inte mycket mellan åren. Y3: Norra bäcken, nordost om luftningsdammen, nedströms vägtrumman och före kulvert. Provpunkten är belägen strax uppströms den kulvert som avleder vatten från Norra bäcken till utlopp i Prästabäcken. Området mellan provpunkt Y3 och Y13 utgör ett område som är kulverterat och som därmed inte går att okulärt ha uppsikt över. Medelvärde Y3 Enhet Tot-N mg/l 3,1 3,63 Andel NH 4-N % Andel NO 3-N % 13 7 Kommentar: Andelen NH 4 -N har sjunkit från föregående år men visar fortfarande tecken av påverkan från anläggningen

31 Y8: Punkten är belägen i Prästabäcken strax uppströms utsläppspunkten från det interna reningsverket för lakvatten. Analysresultat från Y8 jämförs med analysresultat från provtagningspunkt Y15 vilken är belägen strax nedströms utsläppspunkten för att ge en uppfattning om hur stor påverkan är från reningsverket. Medelvärde Y8 Enhet Tot-N mg/l 2,1 1,63 Andel NH4-N % 10 9 Andel NO3-N % Kommentar: Analyserna visar på en hög andel av NO 3 -N i sammanställningen över provtagningen. Motsvarande värden finns redan i uppströmspunkten Y1 vilket tyder på påverkan från omgivande skogs- och åkerbruk snarare än påverkan från verksamheten. Halten tot-n visar på ett näringsrikt vatten. Y10: Provpunkt Y10 utgör en uppströmspunkt i Norra bäcken, belägen ca 150 m nordväst om gamla deponin. Provpunkten har samma syfte som provpunkt Y1 för Prästabäcken. Analysresultat från Y10 ger en insikt i hur uppströms verksamheter påverkar vattenkvalitén i Norra bäcken. Provpunkten ligger i marker med aktivt skogsbruk och ses som opåverkad av avfallsanläggningens verksamhetsområde. Medelvärde Y10 Enhet Tot-N mg/l 1,1 1,52 Andel NH4-N % 4 7 Andel NO3-N % Kommentar: Halterna av tot-n visar på ett näringsrikt vatten. Andelen NO 3 -N har ökat sedan Under 2015 har det skett en hel del skogsbruk inom upptagningsområdet för vatten för denna provpunkt, detta påverkar troligen resultaten. Y13: Norra Bäcken, vid utloppet till Prästabäcken, nedströms provtagning i Norra bäcken. Provpunkten ger en uppfattning om eventuella utläckage åt norr, ökar eller minskar över en längre tidsperiod. För att få en uppfattning om påverkan från avfallsanläggningen ska punkten jämföras med Y10. Medelvärde Y13 Enhet Tot-N mg/l 2,35 3,1 Andel NH4-N % Andel NO3-N % 28 7 Kommentar: Halter i Y13 följer de vid provpunkten Y10 då det är en nedströmspunkt i Norra bäcken. Det finns även en påverkan från verksamheten på anläggningen som framkommer från andelen NH 4 -N vilken dock har minskat sedan föregående år

32 Y14: Punkten ligger vid Norra bäcken, omedelbart uppströms tilloppet till västra diket. Medelvärde Y14 Enhet Tot-N mg/l 2,25 9,8 Andel NH4-N % Andel NO3-N % 19 1 Kommentar: Värdena visar på att provpunkten har en påverkan från verksamheten vilken dock har mer än halverats sedan föregående år. Påverkan från provpunkt Y10 syns även vid denna provpunkt. Y15: Provpunkten belägen ca 30 m nedströms utsläppspunkt från det interna reningsverket för lakvatten. Provpunkten ger en uppfattning om hur stor påverkan är från det interna reningsverket och kan då jämföras med Y8. Medelvärde Y15 Enhet Tot-N mg/l 3 2,05 Andel NH4-N % 6 9 Andel NO3-N % Kommentar: Vattenproverna utifrån det totala kväveinnehållet visar på ett näringsrikt vatten. Den stora andel NO 3 -N som kan ses uppströms minskar vid denna provpunkt. Detta kommer troligen av den tillförsel av vatten som kommer från anläggningen i denna provpunkt. Y16: Provpunkten är belägen ca 30 m nedströms befintligt tillflöde från väster. Nedströms Y16 tillförs inget yt-, dag- eller renat lakvatten till Prästabäcken. Eventuella diffusa utläckage sydost om verksamhetsområdet kontrolleras i ett observationsrör strax öster om TBA-yta 9:2. Medelvärde Y16 Enhet Tot-N mg/l 2,82 2,62 Andel NH4-N % 6 5 Andel NO3-N % Kommentar: Medelvärdena från 2015 ligger för samtliga värden är i stort sätt oförändrade sedan förregående år. Y17: Provtagningspunkten är belägen i Södra diket där dagvatten från anläggningen leds ut. Medelvärde Y17 Enhet Tot-N mg/l 6,28 5,9 Andel NH4-N % Andel NO3-N % Kommentar: Punkten är tydligt påverkad av verksamhet vid avfallsanläggningen. Mycket av anläggningens dagvatten leds ut i detta område och det har funnits en påverkan sedan

33 tidigare. Till följd av detta har det påbörjats en uppbyggnad av en våtmark var dagvattnet kommer att avledas till först innan avledning ut till södra diken. Detta för att kunna förbehandla vattnet och minska den yttre påverkan från verksamheten. Våtmarken kommer kunna tas i full drift under Y18: Provtagning på dagvatten från kontorsplan samt ytor kring maskinhallar och återvinningscentral. Medelvärde Y18 Enhet Tot-N mg/l 2,38 3,53 Andel NH4-N % Andel NO3-N % Kommentar: Denna punkt visar på påverkan från verksamheten som bedrivs på anläggningen. Dock har andelen NH 4 -N mer än halverats sedan förregående år. Reservpunkter: Förutom ovanstående provpunkter finns även reservpunkter som endast analyseras vid behov (Y2, Y6, Y7, Y11 och Y12)

34 Grundvatten Utsläppskontrollen för grundvatten är knuten till verksamhetsytor och liknande. Till varje yta finns upp- respektive nedströmspunkter. Om grundvattnet inte bedöms påverkas av verksamheten ska liknande värden uppmätas nedströms som uppströms ytan. Vissa uppströmspunkter kan dock uppvisa påverkan från annan närliggande yta varför hänsyn till detta tas i utvärderingen. Samtliga grundvattenrör är försedda med lock och är tydligt uppmärkta. Nedan ges en kortfattad redovisning av grundvattenkontrollen kopplad till respektive yta. Angivna medelvärden är beräknade utifrån analysresultat från laboratorium. Farligt avfall deponi I denna serie av provpunkter ingår O56, O58, O67, O68, O69 och O70. Med bedömd grundvattenströmning får O56, O58, O69 och O70 anses vara uppströmspunkter medan O67 och O68 är nedströmspunkter. Uppströms: Medelvärde O56 Enhet 2015* Tot-N mg/l NH4-N mg/l Cl mg/l *En provtagningsomgång Medelvärde O70 Enhet Tot-N mg/l 1,77 6,2 4,42 3,7 NH4-N mg/l 2,4 3,5 2,24 1,58 Cl mg/l 25,25 13,8 26,5 21 Nedströmspunkter: Medelvärde O67 Enhet Tot-N mg/l 0,72 0,58 0,72 1,1 NH4-N mg/l 0,38 0,25 0,32 0,211 Cl mg/l 50,8 23, Medelvärde O68 Enhet Tot-N mg/l 0,48 0,65 0,49 0,94 NH4-N mg/l 0,11 0,073 0,06 0,10 Cl mg/l 4,7 5,2 7 5,9 Kommentar: Provpunkterna O56 är mycket starkt påverkad av den äldre IFA-deponin sedan tidigare. O56 uppvisar höga värden och en ökning sedan föregående år. Punkten hålls under uppsikt genom att regelbundna konduktivitetsmätningar tas. Nedströms kan ses påverkan i punkt O67 med en ökning av kloridhalter sedan föregående år. Punkten O58 sattes om i samband med att ny IFA-deponi iordningställdes, den är idag en reservpunkt och ligger mellan deponierna. O69 är vilande då den deponicell som denna punkt bevakar är mellantäckt med plastduk och inte genererar vatten

35 Yta för förorenade massor Endast två provtagningspunkter ingår i denna serie nämligen O67 och O66 där O66 är nedströmspunkt. Uppströms: Medelvärde O67 Enhet Tot-N mg/l 0,72 0,65 0,72 1,1 NH4-N mg/l 0,38 0,073 0,32 0,211 Cl mg/l 50,8 5, Nedströms: Medelvärde O66 Enhet Tot-N mg/l 0,58 0,61 1,05 0,61 NH4-N mg/l 0,022 0,025 0,28 0,032 Cl mg/l 33,25 26,8 24,5 25 Kommentar: Redovisade årsmedelvärden visar en ökning av främst ammoniumhalter och klorider i området i jämförelse från tidigare år. Samtidigt kan konstateras att grundvattnet i den södra delen av det yttre verksamhetsområdet uppvisar relativt låga halter. Det har under året förekommit mer verksamhet i området i jämförelse med tidigare år i samband med arbete med att uppföra en våtmark till rening av dagvatten och uppbyggnaden av en oljebehandlingsanläggning. Deponi för icke farligt avfall Uppströmspunkter utgörs av O21 och O58 medan nedströmspunkterna utgörs av O69, O70 och O76. Observationsröret O67 har satts under 2012 på samma ställe som O71 varit tidigare, därav presenteras mätningar av dem båda i samma tabell. Nedströms: Medelvärde O70 Enhet Tot-N mg/l 1,77 6,2 4,42 3,7 NH4-N mg/l 2,4 3,5 2,24 1,58 Cl mg/l 25,25 13,8 26,5 21 Medelvärde O76 Enhet * 2012** (tidigare O71) Tot-N mg/l 1,46 2,8 1,5 3,7 NH4-N mg/l 0,15 0,51 0,35 0,017 Cl mg/l 17 10,5 19 5,8 *En provtagningsomgång **Nytt rör som fått benämningen O76 Kommentar: De båda observationsrören O21 och O58 sattes om i samband med utbyggnad av ny IFA-deponi. Bägge betecknas som reservpunkter som ligger mellan deponierna. O69 mäts endast konduktivitet (se karta över gjorda konduktivitetmätningar). Det kan ses en minskning av uppmätta halter i O76 utom för klorider

36 Gamla deponin för icke farligt avfall 2008 avslutades deponering på den gamla deponin, den hade då varit aktiv i ca 30 år. Deponin är inte uppbyggd med tät bottenkonstruktion. I dagsläget pågår sluttäckning, stora mängder konstruktionsmaterial går upp på deponin och läggs som avjämningsskikt och delar av deponin är sluttäckt. Efterhand som ytor kan sluttäckas kommer lakvattenmängden från deponin successivt minska. Deponin är placerad centralt och omgärdas därför av samtliga observationsrör. Utsläppskontrollen har visat att samtliga observationsrör belägna över 100 m från deponin är opåverkade. Kontrollen här inriktar sig därför på de närmast förekommande grundvattenrören fördelade runt hela deponin. Väster: Medelvärde O72 Enhet * 2012** (tidigare O33) Tot-N mg/l 4,6 6,3 5,8 7,6 NH4-N mg/l 3,5 4,8 4,4 3,9 Cl mg/l * En provtagningsomgång **Nytt rör som fått benämningen O72 Medelvärde O73 Enhet ** (tidigare O52) Tot-N mg/l ,5 8,6 NH4-N mg/l 8,3 1,6 3,55 4,2 Cl mg/l * En provtagningsomgång **Nytt rör som fått benämningen O73 Medelvärde O77 Enhet * Tot-N mg/l 1,9 1,8 1,27 NH4-N mg/l 1,2 1,3 0,44 Cl mg/l ,5 * En provtagningsomgång **Nytt rör Norr: Medelvärde O39B Enhet 2015* 2014* 2013* 2012* Tot-N mg/l 3,8 3,8 2,7 3,2 NH4-N mg/l 2 2 1,5 1,7 Cl mg/l * En provtagningsomgång Medelvärde O12 Enhet * 2012 Tot-N mg/l ,5 45,5 32 NH4-N mg/l ,2 29 Cl mg/l ,5 23 * En provtagningsomgång Medelvärde O60 Enhet 2015* Tot-N mg/l 0,26 0,37 0,18 0,12* NH4-N mg/l 0,01 0,011 0,01 0,016* Cl mg/l 7,4 13 7,7 8,6* * En provtagningsomgång

37 Medelvärde O61 Enhet 2015* 2014* 2013* 2012* Tot-N mg/l 6,8 9,2 6,2 7,6 NH4-N mg/l 0,01 0,01 0,014 0,01 Cl mg/l 9, * En provtagningsomgång Medelvärde O62 Enhet 2015* 2014* 2013* 2012 Tot-N mg/l 1,2 0,59 1,9 1,4 NH4-N mg/l 0,047 0,01 0,05 0,28 Cl mg/l 5, ,7 * En provtagningsomgång Medelvärde O4 Enhet Tot-N mg/l NH4-N mg/l Cl mg/l Medelvärde O37 Enhet * 2012 Tot-N mg/l 12,5 10, NH4-N mg/l 9,5 10,2 8,9 11 Cl mg/l * En provtagningsomgång Öster: Medelvärde O74 Enhet 2015* ** (tidigare O63) Tot-N mg/l 3,2 28 9,4 NH4-N mg/l 1, Cl mg/l 11 7,8 19 *En provtagningsomgång **Nytt rör som fått benämningen O74 Söder: Medelvärde O56 Enhet 2015* Tot-N mg/l * NH4-N mg/l * Cl mg/l * *En provtagningsomgång Kommentar: Mätresultaten indikerar på ett utläckage från den äldre deponin. Områden för utläckage är sedan tidigare kända i sydväst, nord och nordost. Området i sydväst har kommenterats i samband med deponi för farligt avfall samt ny deponi för icke farligt avfall och kommenteras därför inte här. Observationsrören O60, O61 och O62 visar att den mycket kraftiga påverkan i O4 och O37 inte påverkar grundvattnet längre norrut mot de enskilda vattentäkterna B3 och B4. Provpunkterna O4, O12 och O37 är alla placerade mycket nära deponin i ett låglänt och sankt parti vilket oundvikligen påverkas med den typ av deponikonstruktion som användes förr. Området har stått under ständig bevakning med kontinuerliga fältmätningar för konduktivitet. Sluttäckningen kommer att göras under 2016 på den slänt av den gamla

38 deponin som ligger mot dessa provrör vilket borde kunna ses i förbättringar i provtagningen framöver. Analyserna från O74 visar på minskning av påverkan utifrån kväve och ammonium men en ökning av klorider men totalt låga halter. Det har varit en incident med hittade döda fåglar i två av provtagningsrören som ligger i utkanten av området, O73 och O74. Detta upptäcktes när rören renpumpades inför provtagning. Ingen vidare åverkan har kunnat upptäckas och bättre skydd av provpunkterna har gjorts. Yta för behandling av organiskt avfall För att kontrollera grundvattenpåverkan från ytor som behandlas med organiskt avfall finns ett observationsrör i den södra kanten till området. Provpunkten som tidigare provtagits, O53, har gjorts om till en reservpunkt. Idag mäts O75 som är belägen söder om O53. Medelvärde O75 Enhet * Tot-N mg/l 6,2 7,1 3,6 NH4-N mg/l 0,082 0,055 0,11 Cl mg/l *En provtagningsomgång Kommentar: Sänkbrunn sydost (P17) togs i drift i december 2009 och är för tillfället stängd för utredning. Området hålls under uppsikt. Yta för trä- och brännbart (TBA) Uppsamlingen av lakvatten från TBA-ytan sker till den södra kanten varefter det överförs till en branddamm. Platsen för observationsröret, den sydöstra kanten, är därför strategiskt vald för att se eventuellt utläckage från ytan. Likaså är grundvattenströmningen mot observationsröret i detta område. Medelvärde O64 Enhet * 2012* Tot-N mg/l 0,31 0,26 0,4 0,55 NH4-N mg/l 0,01 0,019 0,01 0,011 Cl mg/l *En provtagningsomgång Kommentar: Uppmätta värden under 2015 visar på måttlig påverkan med avseende på klorider och ingen påverkan vad gäller övriga parametrar. Norra utjämningsmagasinet Detta magasin är det äldre av utjämningsmagasinen och uppfördes i slutet av 1990-talet. Runt magasinet finns ett flertal provtagningspunkter för såväl yt- som grundvatten. Uppströms: Medelvärde O60 Enhet * 2012* Tot-N mg/l 0,26 0,37 0,18 0,12 NH4-N mg/l 0,01 0,01 0,01 0,016 Cl mg/l 7,4 13 7,7 8,6 *En provtagningsomgång Kommentar: Uppmätta halter för samtliga redovisade parametrar har minskat eller är oförändrade sedan föregående år. O8 är en reservpunkt då många provtagningspunkter i området provtas för att detektera

39 liknande flöden, samma ska gäller punkten O47. Konduktivitet mäts i intilliggande punkt O48 kontinuerligt, se bifogad översikt för konduktivitet. Området kring norra utjämningsmagasinet är mycket svårt att utreda. Det finns en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom utströmning från den gamla IFA-deponin, lokal- och regional grundvattenströmning, intilliggande bevattningsyta samt Norra bäcken. Södra utjämningsmagasinet Detta utjämningsmagasin tillkom under Grundvattnet står högt i området i förhållande till markytan. Ett utläckage från magasinet skulle därmed visa sig relativt omgående. Närliggande provtagningspunkt är O65 och redovisas nedan. Nedströms: Medelvärde O65 Enhet * 2012* Tot-N mg/l 0,12 0,09 0,094 0,12 NH4-N mg/l 0,017 0,012 0,01 0,025 Cl mg/l *En provtagningsomgång Kommentar: Nedströmspunkten O65 som är belägen ca 180 m söder om magasinet visar en ytterst liten påverkan då med avseende på klorider. Det har skett en minskning från föregående år. Påverkan kan komma från saltning av vägar då provpunkten ligger i anslutning till en väg. O53 används som en reservpunkt som provtags vid behov. Luftnings- och sedimenteringsdamm Dammen är placerad strax söder om Norra bäcken och är ett sista led i förbehandlingen av lakvattnet innan det behandlas i det interna reningsverket. Grundvattenströmningen är mot norr och nordost där norra bäcken avskärmar området. Provtagningspunkter för utvärdering är O9 och O25. Medelvärde O25 Enhet Tot-N mg/l 3,3 6,5 4,2 5,6 NH4-N mg/l 0,73 1,8 1,6 2,3 Cl mg/l Medelvärde O9 Enhet 2015* * Tot-N mg/l 3,8 9,4 0,92 3,4 NH4-N mg/l 1,6 2,3 3,8 0,68 Cl mg/l *En provtagningsomgång Kommentar: O3 mäts bara på konduktivitet (se karta över gjorda konduktivitetmätningar) Provpunkt O14 är en reservpunkt och provtas därav inte kontinuerligt. Provpunkter O25 och O9 är påverkade av verksamheten på anläggningen. Analysresultat från punkterna tyder på att det rör sig om ett diffust läckage från den gamla deponin. Läckaget påverkas av Norra bäckens dragning. Halterna för samtliga redovisade parametrar har i båda de redovisade provpunkterna sjunkit sedan föregående år

40 Bevattningsyta Bevattningsytan i nordost är placerad norr om Norra bäcken och väster om Prästabäcken. Medelvärde O49 Enhet * 2012* Tot-N mg/l 2,75 5,5 2,7 0,15 NH4-N mg/l 0,052 0,87 0,71 0,077 Cl mg/l 8,3 10,6 10,3 30 Medelvärde O50 Enhet Tot-N mg/l 4,45 4,85 7,9 5,3 NH4-N mg/l 0,13 0,42 0,37 0,38 Cl mg/l Medelvärde O45 Enhet Tot-N mg/l 2,1 1,7 1,9 2,3 NH4-N mg/l 0,17 0,19 0,4 0,18* Cl mg/l 9,6 13, *En provtagningsomgång Kommentar: Det finns en stark påverkan av klorider i punkt O50. Mängden klorider i det vatten som bevattnar energiskogen kommer att minska i takt med att kloridhalterna klingar av i lakvattnet inne på anläggningen. O49 och O45 visar på en liten påverkan från verksamheten. Brunnsvatten Provpunkter är enskilda vattentäkter utanför anläggningen. Vattentäkterna provtas för att säkerställa att närliggande fastigheters dricksvatten inte påverkas. Medelvärde B1 Enhet 2015* * 2012* Tot-N mg/l 2,3 2 1,7 1,7 NH4-N mg/l 0,01 0,012 0,01 0,091 Cl mg/l 8, ,9 *En provtagningsomgång Medelvärde B2 Enhet * 2012** Tot-N mg/l 3,25 2,43 4,1 0,74 NH4-N mg/l 1,05 0,01 3,5 0,069 Cl mg/l 3,25 7,03 2,1 2,8 *En provtagningsomgång, ** Två provtagningsomgångar Medelvärde B3 Enhet 2015* * Tot-N mg/l 1,2 1 0,64 1 NH4-N mg/l 0,01 0,015 0,01 0,019 Cl mg/l 4,6 10 4,8 3,8 *En provtagningsomgång Kommentar: B1 och B3 visar överlag på låga halter. B3 visar en avsevärd minskning av kloridhalten sedan föregående provtagning. B2 har en ökning av kvävehalten sedan föregående år men brunnen är i dåligt skick så det är troligtvis ett in läckage av ytvatten i brunnen som påverkar provtagningen. Andelen NH 4 -N i förhållande till den totala kvävehalten kan ge en anvisning om en påverkan från deponiverksamhet. I de prover på

41 brunnsvatten som gjorts kan man se att andelen NH 4 -N är en mycket liten av den totala kvävehalten. Miljöförbättrande åtgärder HMAB arbetar fortlöpande med att följa upp sina provtagningar med avsikt att i ett tidigt skede hitta läckagepunkter. Där sådana kan lokaliseras utförs i första hand direkta åtgärder om så är möjligt. Om läckaget är diffust utvidgar bolaget provtagningen i området varefter analysresultat utvärderas. Därefter vidtas konkreta åtgärder. Provtagningsprogrammet har setts över under året och vissa ändringar i vilka provtagningsparametrar som tas har gjorts. Det har gjorts som ett underhåll av och viss inplantering i befintlig energiskog så inga nya ytor har tagits i bruk för bevattning. Under 2015 sattes det ut fix-punkter i kringliggande vattendrag för att kunna relatera grundvattennivåerna som mäts på anläggningen till nivåerna i vattendragen. Vattendragen som fått fixpunkter är Prästabäcken, Södra och Norra diket. Punkterna finns inritade på bifogad ritning. För att förbättra kvalitén på utgående dagvatten till Södra diket har det under året börjat uppföras en våtmark. Våtmarken kommer att ligga innan den nuvarande utsläppspunkten till Södra diket och beräknas vara färdigställd under våren Sammanfattning HMAB arbetar ständigt med att utreda och följa upp var och varför vissa områden är påverkade av den pågående verksamheten på anläggningen. Utifrån dessa utredningar förbättras och vidareutvecklas driften av anläggningen. Läckage sker fortfarande från den norra och sydvästra delen av den äldre IFA-deponin. Dessa utläckage påverkar utsläppskontrollen i sin helhet. Stora åtgärder har gjorts i dessa områden för att förbättra situationen och fortsatta åtgärder är planerade. Dock kommer ingen större förändring att ske förrän sluttäckningen är på plats. Sluttäckning har påbörjats under 2015 och kommer att fortsätta under Provtagning i Prästabäcken nedströms utloppet från det interna reningsverket visar på förhöjda kloridhalter men de har minskat sedan 2012 och så även under En viss mindre påverkan kommer dock alltid att ske då man släpper ut behandlat lakvatten. Det är framförallt kloridhalten som är relativt hög. Dock har kloridhalten nästan halverats sedan föregående år om man tittar på nedströmspunkten från var vatten släpps ut till Prästabäcken. HMAB arbetar fortlöpande med att finjustera sina verksamhetsytor med det tillhörande interna lakvattensystemet för att på så sätt säkerställa att eventuella utläckage minimeras och på sikt elimineras. Bilaga: 01_14001_01_

42 41