MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Eva Ekvall, Hässelby

Transkript

1 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Eva Ekvall, Hässelby Medlemmar kan idag efter genomgången utbildning begära ersättning från Unionen. Ersättningen är begränsad till kr/termin. Unionens studiestöd godkänner utbildningen och/eller litteratur och ersättning utbetalas. Ersättningen ska uppmuntra till kompetensutveckling för alla medlemmar, dvs de som är i arbete med även de som är arbetslösa. 1 (37)

2 De som är tjänst har många gånger möjlighet via sin arbetsgivare att planera utvecklingsinsatser och arbetsgivaren står för de kostnaderna. Att de sedan kan söka ersättning för genomgången utbildning hos Unionen möjliggör vidareutveckling. De som är arbetslösa får betala sin egen utveckling alternativt söka medel från Unionen. Hur medlen betalas ut till vad och varför ska alltså Unionens studiestöd godkänna. Begräsningar finns, och huvudsyftet är att att öppna upp för kompetensutveckling. För de som är arbetslösa betyder Unionens studiestöd en möjlighet att utvecklas inom nuvarande yrkesroll för att skapa ett större intresse genom bredare kunskaper men i vissa fall även öppna upp för att byta yrkesinriktning dvs nytt arbete. Jag önskar därför - Att Unionen gör en utredning för att förbättra studiestödet utifrån ovanstående förutsättningar - Att Unionen ska driva arbetslösas möjlighet till att återgå i tjänst på ett mera offensivt sätt vilet betyder att coacha medlem med stöd av bl.a. studiemedel - Att Unionen utreder möjlighet till att få ut flera terminers ersättning vilket kan möjliggöra att medlem kan delta i utbildning som kvalificerar till arbete Medel som betalas ut är begränsad till kr per termin, om medlem behöver gå en utbildning som ger större möjligheter till kunskapslyft i redan befintlig tjänst eller som arbetslös bör det vara möjligt att få ut flera terminerns ersättning vid ett tillfälle om utbildningen går att motiveras - Att Unionen undersöker möjlighet att anordna interna utbildningar för arbetslösa 2 (37)

3 - Att Unionen genomför en enkätundersökning bland medlemmar angående kunskapslyft i syfte att få veta hur arbetsgivaren satsar på medlem - Att Unionen gör en undersökning som enbart riktar sig arbetslösa för att se vilka möjligheter eller vad som behöver kompletteras utifrån kunskaper samt möjlighet att återgå i arbete relaterat till åldersstruktur - Att Unionen ökar sitt samarbete med bemanningsföretagen för att på så sätt driva på möjlighet till återgång i tjänst för arbetslösa. MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 2-3 april behandlat din motion. Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att medlemmar som är i arbete ska ha goda förutsättningar till kompetensutveckling inom ramen för sin utvecklingsplan på jobbet. Unionens Stipendiestiftelse utger idag stipendier till medlemmar som stärker medlemmarnas kompetens på arbetsmarknaden. Stiftelsen gör ingen skillnad på om medlemmen är i jobb eller arbetssökande utan syftet med stipendiet är att möjliggöra att alla medlemmar kan stärka sin kompetens. Stipendiet är heller inte begränsat till det arbete medlemmen har eller tidigare har haft utan kan också bidra till kompetensutveckling i en ny karriärinriktning. Förbundsstyrelsen och stiftelsens styrelse har också varit tydliga med att studiestödet är en medlemsförmån för Unionens medlemmar. Det är inte stiftelsens syfte att kompensera för företagens interna kompetensutveckling som istället ska ske inom ramen för en utvecklingsplan. 3 (37)

4 Unionen och Unionens Stipendiestiftelse har haft frågan uppe till diskussion att låta medlemmarna ansöka om hela stipendiebeloppet, dvs kr, vid ett och samma tillfälle. En aspekt som stiftelsens styrelse tog i beaktande var de ekonomiska konsekvenserna som blir vid ett avslag där ansökan avser hela stipendiebeloppet. En annan aspekt som lyftes upp och som gjorde att Unionen valde att inte gå vidare med förslaget var stiftelsens regler som innebär att medlemmen ansöker i efterhand, dvs. medlemmen ligger ute med pengar under hela ansökningsprocessen. Redan idag genomförs en mängd riktade utbildningar för arbetslösa. Ansvaret för kurser och aktiviteter för yrkesverksamma medlemmar (där arbetsmarknadsstatus arbetslösa ingår) ligger hos Unionens regioner. Under 2013 höll 11 regioner totalt ca 40 kurser, seminarier och informationsträffar som specifikt vände sig till arbetslösa runtom i landet: Varslad eller uppsagd Information för arbetssökande Hitta och sök rätt jobb på rätt sätt Söka jobbkurs Att söka jobb Din egen väg till jobb och utveckling Dolda jobb, var finns de? Konsten att söka jobb via sociala medier - en introduktion Marknadsför dig själv Att skriva cv är ingen konst... Kompetensinventering Unionen genomför regelbundet undersökningar bland medlemmarna. En fråga som har funnits med under en längre tid gäller kompetensutveckling. I 4 (37)

5 resultaten framgår att knappt hälften av de tillfrågade har tagit del av någon kompetensutveckling under det senaste året. Bilden stämmer relativt väl överens med den statistik över deltagande i personalutbildning som SCB (Statistiska centralbyrån) tar fram. Utifrån detta arbetar vi med att lyfta behovet av att arbetsgivarna satsar mer på kompetensutveckling, och att medlemmarna driver på för att få ta del av kompetensutveckling. Genom offentlig statistik kan vi se vilken kompetens som många av de arbetssökande behöver. Det handlar ofta om att komplettera gymnasiebetyg eller att läsa vidare. Många av Unionens medlemmar har via trygghetsstiftelserna tillgång till kvalificerat stöd vid eventuell arbetslöshet. Här finns ett etablerat samarbete. I den mån behov finns samarbetar vi även med andra aktörer. Förbundsstyrelsen beslöt att avslå första och tredje att-satsen, att övriga att-satser skall anses vara besvarade. MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN I vår klubb finns ett antal medlemmar som är bosatta utanför Region Öst. Om dessa medlemmar skall kunna få inbjudningar till informations-möten, träffar 5 (37)

6 etc. på den egna bostadsorten, måste de i vårt nuvarande medlemsregister vara registrerade som medlemmar i den regionen där bostadsorten ligger. Detta innebär dock att de inte längre finns med som medlemmar i vår klubb, vilket leder till problem vid flera tillfällen. Vi skulle vilja ha ett medlemsregister där en medlem kan få information från den region där man är bosatt, men ha samma klubbtillhörighet som övriga arbetskamrater. Förbundsstyrelsen föreslås besluta: Att denna problematik tas upp som en viktig fråga då ett eventuellt nytt medlemsregister tas fram. Vadstena den 10 mars 2014, Mikael Lindman, ordförande, Ingrid Hagenborg, sekreterare, Unionenklubben på Sterisol AB, MOTION YTTRANDE På förbundsstyrelsens möte den 4 september behandlades er motion gällande möjligheten att få information från region där bostaden är belägen och sin klubbregion om dessa inte är samma. Förbundstyrelsen konstaterade att motionen tar upp en viktig aspekt i medlemmens möjlighet att kunna få information både från klubbregionen och från regionen där bostaden är belägen om de inte är samma. Förbundets system för exempelvis medlemsregister ska alltid ge den bästa möjligheten att delta i regional verkssamhet oberoende av om man vill ha information om klubbregionens verksamhet eller regionens verksamhet där bostadsorten är belägen. 6 (37)

7 Förbundsstyrelsen delar er beskrivning av behovet och kommer därför skicka frågan vidare till den arbetsgrupp som arbetar med utvecklingen av det nya medlemsregistersystemet Primus. Förbundsstyrelsen har därför beslutat att bifalla motionen. MOTION Idag måste personer anställda i Bemanningsbranschen som ligger på ITP2 Bemanning arbeta, det vill säga debiterad tid hos kund 416 timmar, innan de blir inräknade i systemet och anmälda. Garanti timmar räknas ej in i dessa timmar men VAB och sjuktimmar räknas in. Dessa 416 timmar är årsbaserade d v s mellan 1 jan-31 dec då ny period/år startar nollställs allt och de anställda måste börja om från början. Detta medför att ytterligare 416 timmar måste tjänas in för att bli anmäld. Detta är vidimerat av Anneli Giselsson som är försäkringsinformatör på Unionen Region Stockholm. Faktum är att ITP nämnden har godkänt detta. Personer i Bemanningsbranschen som ligger på ITP1 räknas pensionen på första arbetade timmen. LO har även de Pension från första timmen. Vi önskar gärna att någon föredrar frågan för att förklara bakgrund/konsekvenser av detta. 7 (37)

8 Nackdelar: Detta medför att den anställde tappar mycket i pension på grund av detta. Då de anställda inte är anmälda innan de 416 timmarna vad händer då med TGL, TFA n och sjukpensionen när de anställda inte nått upp till timmarna under perioden, eller är inräknade i dessa ändå? Vad vill vi ändra på! Varför skall det vara skillnad på anställda som ligger på ITP2 Bemanning? Vi upplever att det finns en stor otydlighet i det nuvarande systemet hur TGL, TFA n och sjukpensionen skall behandlas. Vi menar att pension ska inbetalas utefter den arbetstid och lön man får utbetald eftersom man står till arbetsgivarens förfogande mellan kl måndag till fredag för att få ta del av sin garantilön. Garantitid är inte ledig tid som den anställde kan fritt förfoga över, där av anser vi att det är arbetad tid. Det är inte den anställdes fel att företaget inte har relevanta uppdrag dessa tider. Peter Bording och Ylva Eriksson, Manpower Group, Magnus Bergström, Proffice Riksklubb Unionen, Anna Centerdal, Unionenklubben Adecco, Fatih Akan, Unionenklubben Bravura MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen behandlade er motion gällande pension ITP2 bemanning på sitt styrelsemöte 7-8 maj I motionen till förbundsstyrelsen ställs frågor kring varför det finns en skillnad mellan ITP1 och ITP2 för personer inom bemanningsbranschen samt hur TGL, TFA och sjukpension ska behandlas. Motionen efterfrågan en bakgrund till ITP2-Bemanning avseende varför det finns en skillnad samt 8 (37)

9 konsekvensbeskrivning av detta. Motionen efterfrågar även att pension ska inbetalas utefter den arbetstid som man står till arbetsgivarens förfogande för att ta del av garantilön. BAKGRUND TILL ITP2-BEMANNING ITP bemanningsavtalet tillkom 1988 och det är en förmånsbestämd ITP2-plan med särskilda bestämmelser för ambulerande tjänstemän som är anställda på företag som tillhör Almega Bemanningsföretagen. Den stora skillnaden mellan vanlig ITP2och ITP2-Bemanning är att företagen får anmäla tjänstemän till Collectum årsvis i efterskott samt att lön och tjänstetid beräknas annorlunda. Företag med ambulerande personal kan ha svårt att vid anställningens början veta hur länge den anställdes uppdrag kommer att pågå och det blir därmed svårt att fastställa en pensionsmedförande lön. Därför har företag som följer ITP2-Bemanning möjlighet till större flexibilitet när det gäller att anmäla anställningsuppgifter till Collectum. Företaget kan anmäla nyinträden, avgångar och löneändringar årsvis i efterskott alternativt kan företaget anmäla anställningsuppgifter löpande under året till Collectum. ITP2 Bemanning gäller, likt vanlig ITP2, för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. För anställda födda 1979 eller senare gäller den premiebestämda ITP1. Där görs avsättningar löpande utifrån kontant utbetald bruttolön vilket inkluderar även garantilön. KONSEKVENSBESKRIVNING En anställd som omfattas av det förmånsbestämda ITP2-Bemanning börjar inte tjäna in någon ålderspension förrän han/hon har arbetat 416 timmar men då räknas alla dittills under året arbetade timmar med. En anställde som inom ramen för ITP2-Bemanning inte når upp till 416 arbetade timmar under ett år tjänar däremot inte in någon tjänstepension. 9 (37)

10 Detta innebär en skillnad i jämförelse med ITP1 och Avtalspension SAF-LO, som båda är avgiftsbestämda pensionsavtal, där pensionsavsättningar börjar tjänas in från första kronan. ITP2-Bemannings regler speglar istället de regler som finns inom vanligt ITP2. För den som är visstidsanställd inom vanlig ITP2 finns en karenstid om tre månader innan arbetsgivaren ska anmäla in den anställde till ITP2-planen. Vid kortare anställningar än tre månader omfattas den anställde inte av ITP2. För att omfattas av den vanliga ITP2-planen så måste man även vara anställd om minst 8 timmar/vecka. Vid lägre anställningsgrad än så omfattas man inte av ITP2. KONSEKVENSBESKRIVNING TFA, TGL OCH ITPS SJUKPENSION NÄR ANSTÄLLD INTE NÅTT UPP TILL 416 ARBETADE TIMMAR Alla anställda vid företag med TFA omfattas omedelbart av TFA under tid man utför arbete. TFA är inte kopplat till om man omfattas av ITP2 Bemanning eller inte. För TGL gäller att man måste ha anställning om minst 8 timmar i veckan och även vara arbetsför till minst 8 timmar/vecka. Det finns därmed inget krav på arbetade timmar utan timmar med garantilön medräknas. TGL är, likt TFA, inte kopplat till om man omfattas av ITP2 Bemanning eller inte. Avseende ITPs sjukpension så inträder rätten till den tidigare än rätten till ålderspension. Den anställde får rätt till sjukpension efter 208 arbetade timmar under den senaste 6 månaderna alternativt om inte tillräckligt många arbetade timmar fullgjorts under innevarande år så tittar man på föregående års arbetade timmar. Orsak till skillnad på anställda som ligger på ITP2 Bemanning Anledningen till avtalet om ITP2-Bemanning är att det kan vara svårt att i förväg kunna veta hur länge ett uppdrag pågår och att det därmed svårt att 10 (37)

11 kunna fastställa och anmäla in en pensionsmedförande lön tecknades överenskommelsen om ITP2-Bemanning för att ge större flexibilitet avseende att anmäla in anställningsuppgifter till Collectum och där ett annat lönebegrepp tillämpas. Att anställda på ett och samma företag kan omfattas av olika slags tjänstepensionsavtal är inget som skiljer bemanningsföretagen från andra företag som tillämpar ITP1 & 2. Vid alla dessa företag omfattas de anställda av respektive ITP-avtal beroende på vilket år de är födda. Ska pension inbetalas utefter lön och arbetstid man får utbetald då man står till arbetsgivarens förfogande, d.v.s. även garantilön ska generera pensionsavsättning? I avtalet om ITP2-Bemanning från 1988 står det tydligt uttryckt att det är genom arbetad tid man som anställd kvalificerar sig för att omfattas av ITP2- Bemanning. Om garantilön ska kunna generera pensionsavsättningar enligt ITP2-Bemanning så krävs en omförhandling av dagens avtal. SAMMANFATTNING Många fackförbund och arbetsgivare är gemensamt bärare av avtalet och det är PTK och Svenskt Näringsliv som är förhandlande parter. Unionen kan inte ensamt förändra ITP2-avtalet. Förbundsstyrelsen ser därför en stor utmaning i att förändra ITP2-avtalet och vill poängtera att det är en väldigt lång process för att få till en förändring. Förbundsstyrelsen är dock positivt till att det startas en process om omförhandling av ITP2-avtalet, för att komma till rätta med de problem som ni pekar på i motionen. Förbundsstyrelsen beslutade att motionen därmed är besvarad 11 (37)

12 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN För förtroendevalda som jobbar i Riksklubbar är det besvärligt att inte få delta i kurser som anordnas utanför egen region. Där det finns riksklubbar, men även när t ex arbetsplatsen ligger på en annan ort kan det bli stora problem när förtroendevalda alltid hänvisas till sin egen region för att gå utbildningar. Det är viktigt att förtroendevalda enkelt kan tillgodogöra sig kunskap och förena arbete och förtroendeuppdraget på ett bra och effektivt sätt. Det behövs en större flexibilitet gällande utbildningsmöjligheter för förtroendevalda. Att ha möjlighet att gå utbildningar även i angränsande regioner. En utbildad förtroendevald blir mer självständig och avlastar därmed sitt regionkontor i större utsträckning än en outbildad. Därför yrkar EVRY Riks Solna m fl Unionenklubben Att förtroendevalda inte enbart hänvisas till utbildningar i sin egen region utan även får möjlighet att utbilda sig i angränsande regioner. Att det är tydligt och klart vart besluten kring detta tas och att interndebiteringen mellan regionerna ses över och rutinerna för detta underlättas. Peter Schyllberg, Ordförande Every Riks Solna m fl Unionenklubben, Eva-Britt Barcheus, Vice ordförande 12 (37)

13 MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen behandlade er motion om Medlemmars möjlighet att delta i andra regioners kursutbud vid sitt möte den juni. Förbundsstyrelsen delar er uppfattning om att det är viktigt att förtroendevalda enkelt kan tillgodogöra sig kunskap och förena arbete och förtroendeuppdrag på ett bra och effektivt sätt. Det gäller inte minst förtroendevalda i riksklubb som ofta har en klubbtillhörighet i en region (klubbregion), och sin egen arbetsplats i en annan (hemregion). Sedan några år tillbaka finns så kallade samarbetsregioner som bland annat möjliggör att dela på utbildningsverksamheten så att medlemmar kan ta del av kurser och seminarier i flera regioner. Samarbetsregioner löser en del av problematiken, men gäller endast närliggande regioner. Att möjliggöra för förtroendevald att kunna gå kurser i annan region är ett sätt att lösa problem som kan uppstå, inte minst för medlemmar med uppdrag i riksklubb. I nya riktlinjer för riksklubbar som är under utveckling har frågan om förtroendevaldas rätt att delta i facklig utbildning i annan region än klubbregion tagits med. Utgångspunkten i de nya riktlinjerna är att förtroendevalda har rätt att delta i facklig utbildning i annan region är klubbregion. Kostnaden för utbildningen, d v s eventuell förlorad arbetsförtjänst, resor, kurslokal och andra kostnader, ska även fortsättningsvis belasta den region som klubben tillhör, klubbregionen. Detta då det är klubbregionens ansvar att stötta och utveckla klubbarna inom sin region. Angående interndebitering finns det redan idag tydliga rutiner för hur detta ska ske. Förbundsstyrelsen beslöt att bifalla motionen. 13 (37)

14 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Vi som arbetar med arbetsmiljöfrågor upplever att arbetsmiljöfrågorna får stå tillbaka när Tjänstemannaavtalen förhandlas. Signalerna i samhället idag återspeglar att den psykosociala ohälsan stiger. Vi har ett samhälle som har svårt att se skillnad på arbetstid och fritid. I senaste Tjänstemannaavtalet med Teknikarbetsgivarna: ökade den allmänna övertiden, utan dispens, med 25 timmar till 175 timmar. höjdes maxtaket för övertid från 300 timmar till 325. ökades gränsen för återförda timmar från 75 timmar till 100 timmar (om man inte lokalt kommer överens om annat). istället för max 50 övertidstimmar per månad kan man arbeta dubbelt, 100 timmar på en kalendermånad, eftersom man numera mäter tremånadersvis. När man räknar på resultatet av detta förstår man att konsekvensen kan bli att man kan arbeta så ohälsa uppstår, men ändå hålla sig inom regelverket. Det är önskvärt att Unionen syns och sätter ramar som gör att medlemmarna klarar ett helt arbetsliv - att Unionen har en tydlig linje i arbetsmiljöfrågorna. 14 (37)

15 Om vi ska förbättra och utveckla arbetslivet för våra medlemmar kan vi inte gå bakåt med arbetsmiljöfrågorna i avtalsförhandlingarna. Resurserna på Förbundskontoret, inom arbetsmiljöområdet, måste anpassas till verklighetens behov. Det händer mycket på arbetsmiljöområdet, både nationellt men framförallt internationellt. Tillräckligt med resurser på Förbundskontoret måste till för att inte bara kunna uppehålla det i har idag utan även utveckla och nytänka. Motionärerna önskar att utredning startas snarast hur Förbundet tänker driva arbetsmiljöfrågorna i nästa avtalsförhandling att resurserna på Förbundskontoret, inom arbetsmiljöområdet, anpassas till det som man kommer fram till i ovanstående punkt. - att motionärerna får redovisning av vad Förbundet kommer fram till i ovanstående punkter. Nätverken Plogen Väst och Skyddsväst genom: Unionen klubben Saab AB Göteborg, Unionen Ericsson Göteborg, Unionen klubben SKF Göteborg, Unionenklubben Liseberg, Unionen Klubben VOLVO Göteborg, Unionen klubben Volvo Personvagnar, Unionen klubben SCA Hygien Products AB Motionen beskriver hur arbetsmiljöfrågor allt oftare får stå tillbaka i avtalsförhandlingar och ger en rad exempel på just detta. Motionärerna upplever inte heller att förbundskontoret idag avsätter resurser efter behov för att utveckla och tänka nytt i de för oss alla så viktiga frågorna om vår arbetsmiljö. De föreslår därför att en utredning om hur Unionen ska driva arbetsmiljöfrågor i avtalsförhandlingarna 2016 snarast ska tillsättas, att 15 (37)

16 resurser anpassas efter vad utredningen ger vid handen. De önskar också en återkoppling från förbundet efter utförd utredning. I motionens överskrift talas om arbetsmiljöfrågor men exemplifieras sedan endast av arbetstidsfrågor. Regionstyrelsen ser dock att motionen inbegriper alla typer av arbetsmiljöfrågor och hyser då en stor förståelse för motionärernas önskemål och delar dessutom oron när dessa frågor allt oftare får stå tillbaka i avtalsförhandlingarna. Arbetsmiljön påverkar och berör oss alla och i en framtid då vi ska orka arbeta längre upp i åldrarna måste dessa frågor inte bara tas på allvar utan dessutom uppmärksammas och ges tyngd i allt Unionens arbete. Med anledning av ovanstående föreslår regionstyrelsen regionrådet besluta att att att regionrådet ställer sig bakom motionen motionen översändes i sin helhet till förbundsstyrelsen föreslå förbundsstyrelsen redovisa eventuellt arbete vid 2015-års Extra Förbundsråd Regionrådets årsmöte Unionen Göteborg utdrag ur protokoll: 8 Motioner till regionrådets årsmöte En motion har kommit till regionrådets årsmöte i Göteborg: Att värna om arbetsmiljöfrågorna. Vad vill Unionen? Motionen finns med regionstyrelsens yttrande och förslag till beslut bland möteshandlingarna. Regionrådet beslutar enligt regionstyrelsen förslag att regionrådet ställer sig bakom motionen att motionen översändes i sin helhet till förbundsstyrelsen 16 (37)

17 att föreslå förbundsstyrelsen redovisa eventuellt arbete vid 2015-års extra Förbundsråd MOTION YTTRANDE Arbetsmiljöfrågorna har varit, är och kommer vara viktiga för Unionens medlemmar. Inför en avtalsrörelse ska i regionerna genomföras regionala avtalskonferenser. Regionstyrelsen rapporterar in sin sammanfattning av denna insamling i regionen, vilket sammantaget tillsammans med övriga aktiviteter i insamlingsfasen utgör underlag för förberedelser och planering inför avtalsrörelsen. Inför avtalsförhandlingarna utser förbundsrådet branschdelegationer, vilka har i uppdrag att föreslå avtalskrav för avtalsområden inom delegationens område utifrån insamlade underlag, förbundsrådets beslut kring mål-, inriktning och motioner samt den avtalsområdesspecifika insamling som delegationen gör. Branschdelegationen utgör därefter förhandlingsdelegation under förhandlingarna och rekommenderar efter avslutade förhandlingar huruvida ett avtalsförslag som föreligger på avtalsområdet ska antas eller inte av Unionen. Inom ramen för dessa processer, under insamling, analys, förberedelse och förhandlingar vägs olika frågor och behov mot varandra. Förbundsstyrelsen har under våren beslutat föreslå att förbundets arbetsmiljöpolitiska plattform ska tas upp för behandling under kongressen 2015 och ett arbete pågår därför med att se över nuvarande plattform och behovet av förändringar. Denna översyn sker i en process där förtroendevalda utöver förbundsstyrelsen är delaktiga och samtliga regionstyrelser kommer vid två tillfällen ges möjlighet att framföra synpunkter i samband med två remissomgångar. 17 (37)

18 Förbundsstyrelsen har också fattat beslut om att ett förslag till avtalspolitik ska arbetas fram inför extra förbundsrådet Inriktningen för detta arbete är att ett förslag till avtalspolitik ska innehålla avtalspolitiska mål m.m. på längre sikt, såväl i frågor avseende arbetsmiljö som i andra frågor. Förbundsstyrelsen anser att det arbete som planeras inför avtalsrörelsen 2016, den pågående översynen av den arbetsmiljöpolitiska plattformen inför kongress 2015 och framtagandet av en utvecklad avtalspolitisk inriktning för fastställande på extra förbundsråd 2015 uppfyller de behov som motionen pekar på. Arbetsmiljöarbetet på Unionens förbundskontor har nyligen genomgått en omorganisation där man har ökat samverkan mellan enheter. Den nya organisationen är under inarbetning. Avsikten med omorganisationen är att uppnå en effektiv och kvalitetssäkrad verksamhet med medlemsfokus inom definierat område, vilket förutsätter ett nära och väl fungerande samarbete mellan enheterna Politik, Opinion och Påverkan (POP), Avtalsenheten samt Marknad och Medlemsutvecklingsenheten (MM). De personella resurserna består av två heltidstjänster, en arbetsmiljöutvecklare på Marknad och Medlemsutvecklingsenheten och en person, som arbetar med integrerat arbetsmiljö- och arbetstidsperspektiv, vid enheten för Politik, Opinion och Påverkan (POP). Anpassning av resurser görs löpande utifrån förbundets verksamhetsplanering med utgångspunkt från de behov som identifieras och de beslut om inriktning m.m. för verksamheten som tas. Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 2-4 september 2014 beslutat anse motionen besvarad. Inom ramen för de pågående arbeten som redovisats ovan kommer fortsatta kontakter tas mer er. 18 (37)

19 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Från: Eriksson, Anette Hej Förbundsstyrelsen! Vid det senaste RS mötet i Småland diskuterade vi förutsättningar för fackligt arbete inför kongressen 2015 och kom fram till att en sak inte kan vänta och därför väljer vi att motionera om den till FS redan nu. Vi anser också att det redan vid förra kongressen togs beslut om att detta skulle införas på något sätt. Unionen Smålands regionstyrelse motionerar därför om att Unionen skyndsamt tar fram eller besluta använda sig av ett redan existerande Internetbaserat Mötessystem. Det är främst på Regional nivå och i våra nätverk vi behöver detta hjälpmedel för att kunna hålla kontakt med varandra och för att slippa att alltid åka till möten då vi har långa avstånd, detta är bra både ur ett miljöperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. På klubbnivå använder vi ofta företagets egna valda mötessystem men detta är svårt utanför företaget då olika företag väljer olika system. Om Unionen inte vill skapa ett eget så finns det bra billiga/gratis system på marknaden men då behöver Unionen säga att det är detta vi ska använda så att vi kan begära att vi får använda dessa på våra datorer och att även Unionens anställda kan begära att få använda dessa på sina datorer. Funktionalitet vi efterfrågar är: 19 (37)

20 Se vilka som är inne Dela dokument, skrivbord, webcasts m.m Chattfunktion Telefonkonferensfunktion helst via telefon inte via nätverk. (Man ska kunna vara med på mötet även om man inte sitter vid en dator men ser då inte dokumenten) Funktionalitet vi inte behöver: Kunna se varandra (video) Vi anser att denna frågan är brådskande! Unionen Smålands Regionstyrelse, Genom Hälsningar/Regards, Anette Eriksson, ordf, Unionen Småland MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den oktober och 11 & 13 november behandlat er motion om internetbaserat mötessystem. Förbundsstyrelsen ansåg att det är viktigt att de behov som beskrivs i motionen i så stor utstäckning som möjligt skall tillgodoses. Man gav därför på sitt oktobermöte förbundskontoret i uppdrag att kontakta er som motionärer, för att diskutera fram en lösning. Förbundsstyrelsen kunde på sitt möte i november konstatera att en sådan kontakt tagits och att det varit en bra och konstruktiv dialog mellan er och vår IT-sektion. Något som bekräftats av både er och sektionschefen för ITsektionen. Styrelsen har informerats om de steg som identifierats vid ett genomförande. 20 (37)

21 Förbundsstyrelsen kommer att under våren 2015 ta del av en lägesrapport om hur arbetet fortskrider. Förbundsstyrelsen beslöt att motionen skall anses vara beaktad. MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Finspång den 14 oktober 2014 Lena Martinsson, rapportombud, försäkringsinformatör, utbildningsansvarig, sekreterare och medlemsadministrativt ansvarig/ombud vid Unionen klubben på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång Unionens medlemmar är viktigast i vår verksamhet. Att snabbt kunna vara dem behjälpliga vid diverse frågeställningar är av högsta prioritet. Därför är det viktigt att administratörer och förtroendevalda snabbt ska kunna komma i kontakt med Unionen Direkt. När vi administratörer och förtroendevalda ringer framgår det att vi är prioriterande i kön, vilket inte märks eftersom det kan ta upp till 25 minuter för att bli framkopplad inte proffsigt! Vår organisation bygger på våra medlemmar. När vi kontaktar Unionen Direkt är det oftast frågor som kräver expertishjälp och snabbt svar. Att medlemmarna då ska behöva sitta och vänta tills vi 21 (37)

22 (administratörer/förtroendevalda) kommit fram trots prioritering kan inte vara andemeningen. Därför är det är angeläget att förbundet ser över denna seglivade rutin och startar upp en linje för att snabbt kunna serva administratörer och förtroendevalda ute på klubbarna som oftast ringer på uppdrag av medlemmarna. För att Unionen ska kunna profilera sig som ett förbund med ett proffsigt bemötande gentemot sina förtroendevalda och medlemmar föreslår jag att förbundsstyrelsen ska verka för: Att skapa en direktlinje för klubbadministratörer och förtroendevalda för snabb hantering gentemot klubbarna och medlemmarna. MOTION YTTRANDE På förbundsstyrelsens möte i december behandlades din motion gällande Prioriterad linje för klubbadministratörer inom Unionen. Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att det är viktigt att förtroendevalda har tillgång till den service som behövs inom rimlig tid. Målnivåerna för väntetiden är satta till i genomsnitt 4 minuter för medlemmar och 3 minuter för förtroendevalda. Det är en tydlig signal att prioritera förtroendevalda som ringer in. Genom att knappa in ditt personnummer som förtroendevald så kommer du i den kö som prioriteras. Under augusti oktober var den genomsnittliga väntetiden för förtroendevalda 5:20 minuter och för medlemmar 6.50 minuter. Dessvärre kan det under perioder under dagen vara längre köer, och det är även perioder med kortare köer. Väntetiderna som har förbättrats/kortats är inte i nivå med det mål som är uppsatt. Förbundsstyrelsen konstaterar även att vi under perioder har (och 22 (37)

23 framför allt har haft) alldeles för långa väntetider till vår medlemsservice. Anställdaorganisationen har genomfört ett antal åtgärder för att förbättra tillgängligheten på medlemsservice. Det är en ständig balansgång att optimera resursen för att hantera de olika typerna av inkommande samtal. Är det många som ringer samtidigt under dagen så bygger det tyvärr upp köer. En av åtgärderna som genomförts är att en särskild grupp har ett uttalat ansvar att hålla extra koll på kön för förtroendevalda och i de fall de ser att väntetiden blir för lång lägga annat (svara på medlemmars e-post e t c) åt sidan för att snabbt koppla in sig. Med start nästa år kommer ytterligare steg tas för att dedikera särskilda resurser för att hantera samtal från förtroendevalda samt att se över möjligheten att utse särskilda kontaktpersoner för rapportombud/administratörer på de större klubbarna. Med dessa planerade insatser är ambitionen och förhoppningen att förbättra stödet och tillgängligheten. Förbundsstyrelsen har därför beslutat att motionen är beaktad 23 (37)

24 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Finspång den 16 oktober 2014 Lena Martinsson, rapportombud, försäkringsinformatör, utbildningsansvarig, sekreterare och medlemsadministrativt ansvarig/ombud vid Unionen klubben på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång Efter årsmötet åligger det de administrativa rapportombuden att korrigera uppgifterna i uppdragslistan under Klubbadministration så den är uppdaterad med respektive förtroendevald för aktuell period. Vid registrering tas en aktuell roll upp. Då ligger uppgifter om den förra rollinnehavaren kvar med år och månadsintervall och det är här de administrativa problemen börjar. När en ny förtroendevald ska registreras och sparas får man oftast ett felmeddelande om att t ex rollinnehavaren redan finns, att man ska justera t o m eller fr o m datum mm. Trots ändring enligt uppmaning går det inte att spara de nya registrerade uppgifterna. Administrationen kring detta måste kunna skötas lokalt på klubbarna och vi ska inte behöva be regionkontoret om hjälp. Administrationen blir enklare om uppdragslistan är tömd på uppdrag/roller när datum passerats efter årsmötet. Nya förtroendevalda ska kunna läggas in från början per roll oavsett om de haft uppdraget tidigare eller inte. Därför föreslår jag att förbundsstyrelsen verkar för: 24 (37)

25 Att förändra verktyget så att varje roll är nollad efter att t o m datum gått ut så att inga namnangivelser finns kvar från tidigare förtroendevalda. Att samtliga roller finns kvar i en befintlig rullist med valbara roller. Lena Martinsson, Unionen klubben, Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång YTTRANDE Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den december behandlat er motion som handlar om redigering i uppdragslistan för klubbadministratörer. Förbundsstyrelsen ansåg att det är viktigt att de behov som beskrivs i motionen i så stor utstäckning som möjligt skall tillgodoses. Man menade att i likhet med er måste administrationen kring klubbarbetet kunna skötas lokalt utan att behöva be regionkontoret om hjälp. Förbundsstyrelsen kunde på sitt möte konstatera att en kontakt tagits mellan er och vår IT-avdelning för att finna lösningar på ert problem och att det varit en bra och konstruktiv dialog mellan er. Styrelsen har också informerats om att behovet som ni efterlyste i er motion nu tillgodosetts. Förbundsstyrelsen beslöt Att motionen skall anses vara besvarad. 25 (37)

26 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Det är viktigt att vi i anställda-leden totalt sett inte bara i Unionen Medlemsservice - har en bred kompetens och erfarenhet som på bästa sätt kan ge våra lokalt förtroendevalda en bra service. För att öka chansen att förtroendevalda blir nöjda i sina kontakter med förbundet bör de anställda ha såväl hög kompetens i sakfrågor som kunskap om de förtroendevaldas verklighet och vardag i deras kontakter med arbetsgivaren i olika situationer. Vad gäller kompetens i sak har Unionen kommit långt, men det är viktigt att de anställdas kunskaper och insikter vad gäller medlemsnära eller mer exakt förtroendevalda-nära erfarenheter genom en bred rekrytering upprätthålls och helst stärks. Regionstyrelsen i Unionen Stockholm vill därför att erfarenhet som lokalt förtroendevald ska väga lika tungt som akademiska meriter i all rekrytering till Unionens region- och förbundskontor. MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen behandlade er motion, avseende värdering av erfarenhet som förtroendevald vid personalrekrytering inom unionen, på sitt möte den januari. Förbundsstyrelsen är enig med er om att erfarenheten från lokalt fackligt arbete är en mycket viktig merit för arbete i Unionens anställdaorganisation. 26 (37)

27 Styrelsen konstaterar samtidigt att vissa befattningar inom Unionen har krav på akademisk examen från extern part, t.ex. processjurist, alternativt kräver specifik sak-kompetens som enbart går att tillförskaffa sig via akademiska meriter, t.ex. utredare med specialistkunskap. Meritvärderingen måste därför av nödvändighet se lite olika ut beroende på vilka tjänster som avses. De flesta befattningar inom Unionen kräver idag dock inte formellt akademiska meriter. Vid annonsering av lediga befattningar används formuleringar i linje med Du har akademisk utbildning, troligtvis inom juridik, samhällsvetenskap eller HR, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. Med motsvarande kunskaper avses t.ex. fackligt förtroendeuppdrag och/eller relevant arbetslivserfarenhet. Erfarenhet av fackliga frågor omnämns också explicit som önskvärd merit i de flesta annonser. Förtroendeuppdrag skapar förståelse för Unionens verksamhet och uppdrag samt är en tydlig indikator på att kandidaten delar Unionens värderingar, vilket är avgörande parametrar vid personalrekrytering inom Unionen. Vidare strävar Unionen alltid efter en mix i personalgruppen vilken skall spegla Unionens sammansättning av medlemmar utifrån så väl ålder, kön och etnicitet som utbildningsbakgrund, förtroendeuppdrag och övrig arbetslivserfarenhet. Det sistnämnda är särskilt viktigt vid rekrytering till personalgrupper som på något sätt skall utöva direkt företrädarskap för Unionens medlemmar, t.ex. rådgivare och ombudsmän. Utifrån ovanstående orientering ansåg förbundsstyrelsen att motionen är besvarad. 27 (37)

28 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Det är viktigt att det finns en djup och utbredd insikt i innebörden att vara anställd i en medlemsstyrd facklig organisation. En sådan insikt går utöver kunskap i olika sakfrågor. Det är också viktigt att alla anställda har en förstahandskunskap om situationen för inte minst nytillträdda lokalt förtroendevalda och vilken kunskap dessa förväntas ha/behöva relativt snabbt sedan de valts. Kultur och utbildningsnivå kan skilja mellan olika fackförbund, så erfarenheter från eventuellt tidigare anställningar i andra fack-förbund ger inte alltid dessa kunskaper. Behovet är än högre för de som aldrig varit anställd i en medlemsstyrd organisation. För att på ett bra sätt kunna serva förtroendevalda på alla nivåer krävs baskunskaper om just detta förbunds demokratiska organisation och de stadgar och kongresshandlingar som styr alla anställdas verksamhet, och det är i stort sett lika viktigt också för de anställda som bara indirekt servar förtroendevalda. För att uppnå båda dessa syften och garantera en gemensam lägsta-nivå på kunskap/insikter är det lämpligt att förbundets samtliga anställda under sitt första anställningsår deltar som elev i en facklig grundkurs tillsammans med anmälda förtroendevalda, oavsett tidigare kunskaper, bakgrund och blivande arbetsuppgifter. Regionstyrelsen i Unionen Stockholm vill därför att samtliga nyanställda på Unionens region- och förbundskontor som ett led i sin introduktion första anställningsåret går kursen Facklig grund tillsammans med förtroendevalda. 28 (37)

29 MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen behandlade er motion, avseende facklig grundkurs för nyanställda, på sitt möte den januari. Förbundsstyrelsen menar att facklig grundkompetens är en prioriterad nyckelkompetens för samtliga medarbetare inom Unionen. Styrelsen konstaterar att Unionens strategi för kompetensförsörjning och utveckling anger att samtliga medarbetare ska ha facklig grundkompetens motsvarande minst B-nivå enligt Unionens kompetensskattningsverktyg. I verktyget framgår att B-nivå bl.a. säkerställs via den interna utbildningen Facklig grundkurs vilken alltså vänder sig till både förtroendevalda och till anställda i Unionen. I grundmallen för Unionens introduktionsplan för nyanställda ligger vidare utbildningen med som en obligatorisk post. Vid upprättandet av introduktionsplaner förespråkar HR vid samtal med linjechef att medarbetaren deltar vid en fysisk kurs, inte minst i syfte att skapa förståelse för vilka frågor Unionens förtroendevalda brottas med samt för att komma nära kärnan i Unionens uppdrag. Utifrån ett tids- och resursperspektiv, både på organisations- och på individnivå, är det inte alltid möjligt med ett fysiskt deltagande, dock förutsätts alltid att den nyanställde under sitt första anställningsår genomgår utbildningen minst som e-kurs. Utifrån ett effektivitetsperspektiv bör det vidare finnas en viss flexibilitet där kompetensutvecklingsbehovet vägs mot annan utveckling. Som exempel kan nämnas att många av Unionens nyanställda har erfarenhet från fackliga förtroendeuppdrag och därmed redan genomgått facklig grundkurs i Unionens regi. Utifrån ovanstående orientering ansåg förbundsstyrelsen att motionen är besvarad. 29 (37)

30 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Förbundsstyrelen/förbundskontoret har valt att förändra studerandeverksamheten. Man ska inte längre ha studerandeombudsmän på regionkontoren och inte ha kvar studentinformatörerna på skolorna. Detta samtidigt som Sveriges Ingenjörer och Jusek satsar stort på sina studerandeverksamheter. Vi har i Unionen alltid pratat om hur viktig närheten till medlemmarna är. Närheten är det vi rekryterar flest medlemmar på. Lokal facklig organisation är något vi alltid strävar mot och ständigt ett mål för regionkontoren. Det är viktigt med närheten till studenterna också. De är lika viktiga som våra yrkesverksamma medlemmar och framtiden för förbundet. Att ta bort studentinformatörer och studerandeombudsmän ute på skolorna gör att vi förlorar närheten till vår framtid. Statistiken visar tydligt att den regionala verksamheten är viktig. HT 2013 Inträdskanal, Student Mälardalen s Högskola Karlstads Universite Mälardalen s Högskola Örebro Universite Linköpings Universite Totalt Regionalt TM Student Webb Mecenat (37)

31 HT 2014 (tom. 11 sep) Inträdskanal, Student Mälardalen s Högskola Karlstads Universite Mälardalen s Högskola Örebro Universite Linköpings Universitet Totalt Regionalt TM Student Webb Mecenat Siffror från Anna Andersson på studerandeverksamheten. Studentinformatörerna och studerandeombudsmännen gör störst skillnad när de är lokalt förankrade. En studentinformatör, som själv är student på högskola/universitet, kan prata till studenterna på ett helt annat sätt än vad ombudsmän från regionkontoret kan. De finns där studenterna är och är världens bästa reklampelare för Unionen. Vi tror att om man väljer att jobba på det här sättet går man tillbaka till hur illa det var när vi hade TRIA. Vi kommer inte längre kunna ha den närhet till universiteten och högskolorna som man har lyckats bygga upp sen vi bildade Unionen Student. Vi yrkar på: Att studentinformatörerna ska vara kvar på högskolor och universitet. Att studerandeombudsmännen ska vara regionalt stationerade i närhet av högskolor och universitet. / Regionstyrelsen i Öst 31 (37)

32 MOTION YTTRANDE NR 1 Studerandeverksamheten har sedan starten efter förra kongressen haft ett tydligt uppdrag att bedriva utvecklingsverksamhet. Från 2016 ska verksamheten bedrivas under ordinarie former. Erfarenheterna från utvecklingsverksamheten håller på att sammanställas och utvärderas. På förbundsstyrelsens möte i maj kommer styrelsen att ta del av erfarenheterna och föra en diskussion om framtida inriktning för verksamheten. För att kunna ta ställning till och besvara innehållet i motionen behöver den diskussionen inväntas. Förbundsstyrelsen ber därför att få återkomma med ett svar på motionen. MOTION YTTRANDE NR 2 Ni fick den 6 mars ett yttrande över er motion angående Studerandeverksamheten där förbundsstyrelsen meddelade att man behövde invänta förbundsstyrelsens diskussion om Studerandeverksamheten i maj för att kunna ta ställning till er motion. Förbundsstyrelsen har nu fört den diskussionen och lämnar följande yttrande till er motion: Förra kongressen beslutades att Unionen skulle bygga upp en studerandeverksamhet i egen regi och lämna Tria. Förbundsstyrelsen har avsatt satsningsmedel/extramedel för att bygga upp verksamheten och samtidigt givit ett tydligt uppdrag att utveckla verksamheten och pröva olika vägval i verksamheten för att hitta ett effektivt sätt att bedriva verksamheten. Styrelsen gav också inriktningen att inför 2016 ska verksamheten lämna utvecklingsfasen och övergå i ett mer normalläge. Styrelsen har löpande fått rapporter som visar att verksamheten bedrivs med lägre resurser och ger ett högre antal uppdateringar till yrkesverksamt medlemskap än tidigare, helt i linje med de ramar som vi satt upp. På 32 (37)

33 förbundsstyrelsens majmöte fick styrelsen en rapport om erfarenheterna hittills och hur anställdaorganisationen vill fortsätta utveckla verksamheten framöver. Rapporten pekade bland annat på att det finns små skillnader i uppdateringsfrekvensen mellan de olika inträdessätten. Det är alltså lika stor andel som uppdaterar sitt medlemskap oavsett om man gick med via webben eller om man gick med efter att ha träffat någon på högskolan. Den pekade också på att kostnaden per medlem skiljer sig åt mellan kanalerna där digital värvning och telefonvärvning är mest kostnadseffektiv och den regionala värvningen den som är minst kostnadseffektiv. Det framgick även att kanalerna förstärker varandra och kan samspela på ett bra sätt, vilket innebär att alla kanaler finns kvar, däremot kommer balansen mellan de att ses över. På förbundsstyrelsens majmöte fastställde styrelsen inriktning och tre utvecklingsfokus för verksamheten framöver: Intentionen med verksamheten är att värva unga akademiker till ett yrkesverksamt medlemskap. De tre utvecklingsfokus som fastställdes var; Fokusera på unga akademiker på väg ut eller i början av sitt yrkesliv. Det innebär att hela organisationen behöver fundera på hur vi möter denna för oss strategiskt viktiga målgrupp. Det kommer att vara en av de saker som förbundsstyrelsen skickar med i verksamhetsplaneringsprocessen för 2016 och framåt. Se över innehållet i medlemskapet och hur vi erbjuder det. Den rapport förbundsstyrelsen fick pekade på att det finns en utmaning i trovärdighet när en student möter en annan student/stinf. När man som student har frågor om arbetslivet så vill man gärna prata med någon som har erfarenhet av arbetslivet och där har Unionens förtroendevalda och anställda en trovärdighet som vi ska använda genom aktiviteter riktade till målgruppen. 33 (37)

34 Målgruppen är ditigtal och vi behöver på ett bättre sätt möta målgruppen genom att ytterligare digitalisera delar av medlemskapet. Vi som organisation har en unik möjlighet att nå ut med vår kunskap och kompetens till målgruppen genom att göra den mer tillgänglig digitalt. Det framgår av rapporten från anställdaorganisationen att bedömningen är att vi inte behöver finnas med ständig fysisk närvaro på högskolan. Att vara synlig kontinuerligt är nödvändigt om kännedomen om en organisation är låg. Vi har ett annat läge nu än för fyra år sedan Unionen är idag ett välkänt fackförbund och målgruppen unga akademiker känner väl till oss. Det innebär att vi kan använda våra resurser mer effektivt genom att göra punktinsatser på högskolorna i samband med terminsstart och avslut samt i samband med större mässor och aktiviteter. Dessa kan genomföras av timanställda studenter och/eller anställd personal på förbundskontoren och regionkontoren. Motionen yrkar på att studentinformatörer ska fortsätta finnas på högskolorna och att Unionen ska ha regionalt stationerade studerandeombudsmän. Förbundsstyrelsen anser att styrelsen ska styra verksamheten genom tydliga mål och förväntningar och hur arbetet ska organiseras är en fråga för anställdaledningen. Förbundsstyrelsen har med sitt beslut om inriktning tydligt visat att de vill ha en resurseffektiv verksamhet för att få fler yrkesverksamma unga akademiker. I enlighet med de erfarenheter som anställdaorganisationen gjort hittills och som framgått av rapporten innebär det att den ständigt fysiska närvaron på högskolorna kan komma att minska/omformas. Det påverkar även behovet av antalet Stinfar och regionalt placerade studerandeombudsmän. Exakt hur det ska utformas är ett utvecklingsarbete för anställdaorganisationen att hantera i verksamhetsplaneringen och budgetprocessen för 2016 och framåt. Förbundsstyrelsen beslöt att man ansåg motionen vara besvarad. 34 (37)

35 MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN MOTION TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Sedan bildandet av Unionen 2008 har Unionen växt med drygt medlemmar. Det har gjort att fördelningen på regionerna har blivit väldigt olika. Medan vissa regioner snart inte kan vara egna regioner är andra så stora att de inte längre orkar med. Ett ledord i Unionen är att allt kan bli bättre och det här är ett område som vi ser att man kan förbättra för att vi ska kunna ta hand om medlemmar, förtroendevalda och anställda i Unionen. En lagom stor region har i våra ögon hand om medlemmar och har ca anställda. Vid den storleken kan man värna om både medlemmarna i regionen och personalen på kontoret samt uppfylla beslutade servicenivåer för förtroendevalda och medlemmar. Under en kongressperiod kan mycket hända. Vissa regioner växer så mycket att det inte är hållbart att de ska vara en region medan andra kanske behöver gå samman med en annan region för att kunna ha en bra verksamhet. Regionsstyrelsen i Öst yrkar på att: FS ser över hur regionindelningen skulle kunna se ut för att till kongressen 2015 lägga fram ett förslag. MOTION YTTRANDE Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 3 och 5 mars behandlat er motion som handlar om regionernas storlek i Unionen. 35 (37)

36 Förbundsstyrelsen konstaterade att dagens regionindelning kom till i en dialog med dåvarande avdelningar i Sif och HTF. Det fanns ett antal förslag på olika lösningar, där olika behov kunde vägas in. I vissa delar av landet diskuterades huruvida vissa kommuner skulle tillhöra den ena eller den andra regionen. Efter ett antal dialogrundor fastställde förbundsstyrelsen regionernas verksamhetsområden. Ändringar av nuvarande regiongränser bör ske i nära samarbete med de regionstyrelser som berörs. Stadgarna anger att det är förbundsstyrelsen som fastställer regionernas verksamhetsområde. Skrivningen om att det är förbundsstyrelsen som fastställer regionens verksamhetsområde kom till just på grund av att det var de regioner som närmast var/är berörda som mest skulle kunna påverka beslutet. Det bedömdes då att de regioner som inte berörs av ändringsförslag skulle ha svårt att ta ställning till om vissa kommuner skulle tillhöra den ena eller den andra regionen vilket skulle vara fallet om kongressen skulle fastställa regiontillhörighet. Enligt stadgarna 5.1 är det utifrån detta resonemang, förbundsstyrelsen som fastställer regionens verksamhetsområde. Styrelsen delar er uppfattning om att det kan finnas en problematik kring variationen av storlek vad gäller antalet medlemmar i Unionens olika regioner. En jämnare storlek på regionerna skulle kunna vara något positivt. Frågan är dock komplicerad, då hänsyn behöver tas till en rad faktorer innan man kan komma fram till en optimal situation. Att göra en helt ny indelning, skulle förmodligen också innebära att långa övergångsbestämmelser skulle behöva formas. Styrelsen har därför med anledning av er motion, beslutat utreda behovet och vilka konsekvenser en ändring av nuvarande strukturer skulle få. Man vill i ett sådant arbete involvera regionstyrelserna, för att inhämta så mycket erfarenhet som möjligt. Förbundsstyrelsen konstaterar att ett sådant arbete 36 (37)