FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTIV TREDJEPARTSLOGISTIK EN STUDIE OM EFFEKTIVISERINGAR MED HJÄLP AV WMS. Kandidatuppsats i Informatik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTIV TREDJEPARTSLOGISTIK EN STUDIE OM EFFEKTIVISERINGAR MED HJÄLP AV WMS. Kandidatuppsats i Informatik."

Transkript

1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTIV TREDJEPARTSLOGISTIK EN STUDIE OM EFFEKTIVISERINGAR MED HJÄLP AV WMS Kandidatuppsats i Informatik Filiz Lindström VT 2009:KI09

2 Förord Att skriva denna uppsats har varit oerhört lärorikt och intressant. Nu i efterhand känner jag stor glädje och stolthet över resultatet. Detta hade inte varit möjligt utan hjälp av en mängd människor. Först och främst vill jag tacka min handledare Anders Hjalmarsson för att ha gett mig vägledning, positiv energi och motivation när jag som bäst behövt det. Våra kreativa diskussioner har hjälpt mig oerhört att föra arbetet framåt i rätt riktning. Jag vill rikta ett varmt tack till Fredrik Stamming på Nyce Solutions AB för alla tips och råd. Jag vill också tacka Joel Håkansson på Nyce Solutions AB, Jörgen Willborg och Lennart Olsson på DHL Freight Storage i Borås samt Morgan Carlsson och Jörgen Hjelmström på LBC Sweden i Tibro som ställt upp på intervjuer och/eller fokus grupp. Tack för er dyrbara tid, utan ert bidrag hade det inte varit möjligt att genomföra denna uppsats. Jag vill tacka min klasskamrat Emelie Johansson som hjälpt mig att dokumentera fokus grupp mötet. Tack för att du tog dig tid att hjälpa mig mitt i ditt eget uppsatsarbete. Slutligen vill jag tacka min familj och vänner för allt stöd och uppmuntran samt korrekturläsning. Ulricehamn Filiz Lindström I

3 Svensk titel: Förutsättningar för effektiv tredjepartslogistik en studie om effektiviseringar med hjälp av WMS Engelsk titel: Conditions for effective third party logistics - a study in efficiency improvements with the aid of WMS Utgivningsår: 2009 Författare: Filiz Lindström Handledare: Anders Hjalmarsson Abstract IT and logistics are two areas that are in constant development. IT has created entirely new conditions for planning and efficient improvement within logistics. In today's society it is decisive to have established communication for effective logistics. IT has also made possible new organizational structures in the form of supply chain management, urging outsourcing with third party logistics. For a third party logistics it can be critical to work efficiently with both material- and information flows. With the aid of modern WMS third party logistics can render more effective work in significant extent. This essay illuminates the conditions that advice for effective third party logistics focusing on the efficiency improvements that can be achieved with the aid of WMS. The study is based on thorough reviews of theories and case studies that were implemented with interviews and focus group at two big third party logistics. In this study, I have argued for the conditions as been identified in order that effective third party logistics will be achieved. The study shows that effective performance measurement, good system use and activity aimed system development is important conditions for effective third party logistics. Keywords: Third party logistics, 3PL, Warehouse Management Systems, WMS, activity aimed system development, performance measurement II

4 Sammanfattning IT och logistik är två områden i ständig utveckling. IT har skapat helt nya förutsättningar för planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhälle är en välutvecklad kommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har även möjliggjort nya organisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing med tredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbeta effektivt med både material- och informationsflöden. Med hjälp av moderna WMS kan tredjepartslogistiker effektivisera arbetet i betydande utsträckning. Denna uppsats belyser de förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik med fokus på de effektiviseringar som kan uppnås med hjälp av WMS. Studien baseras på grundlig genomgång av teorier samt fallstudier som genomfördes med intervjuer och fokus grupp hos två stora tredjepartslogistiker. I studien argumenterar jag för de förutsättningar som identifierats för att effektiv tredjepartslogistik skall uppnås. Studien visar att effektiv effektivitetsmätning, god systemanvändning och verksamhetsinriktad systemutveckling är viktiga förutsättningar för effektiv tredjepartslogistik. Nyckelord: Tredjepartslogistik, 3PL, lagerhanteringssystem, WMS, verksamhetsinriktad systemutveckling, effektivitetsmätning III

5 Innehållsförteckning Förord... I Innehållsförteckning... IV Figur och Tabellförteckning... V 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Studiens problemställning Studiens forskningsfrågor Syfte Förväntat resultat Avgränsning Målgrupp Begreppsprecisering Metod Vetenskapliga perspektiv Kvantitativ präglad forskning Kvalitativ präglad forskning Studiens förhållningssätt Forskningsstrategi Forskningsprocess Insamlingsmetod Urvalsmetod Analysmetod Utvärderingsmetod Presentationsmetod Teoretisk referensram Tredjepartslogistikverksamhet Lager i verksamheten Aktiviteter i ett lager Informationssystem för lagerhantering Verksamhetsinriktad systemutveckling Effektivitetsmätning Analys Företagspresentation Primärfallet: DHL Freight Storage i Borås Kontrasterande fallet: LBC Sweden i Borås Introduktion Tillvägagångssätt Primärfallet DHL Freight Storage i Borås Verksamheten före Lagerhanteringssystemet NyceLogic Verksamheten med lagerhanteringssystemet NyceLogic Verksamhetsinriktad Systemutveckling Effektivitetsmätning Kontrasterande fallet LBC Sweden i Tibro IV

6 4.4.1 Verksamheten före NyceLogic Verksamheten med NyceLogic Verksamhetsinriktad Systemutveckling Effektivitetsmätning Komparativ analys Systemanvändning Verksamhetsinriktad systemutveckling Effektivitetsmätning Fördjupning av primärfallet DHL Freight Storage i Borås Förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik God Systemanvändning Effektiv effektivitetsmätning Verksamhetsinriktad systemutveckling Effektiv tredjepartslogistik Diskussion Slutsatser Processutvärdering Resultatutvärdering Förslag på fortsatt forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Fokus grupp Teman & Frågor Figur och Tabellförteckning Figur 1: Målmodell Figur 2: Begreppsmodell Figur 3: Forskningsprocess Figur 4. Övergripande skiss över förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik Tabell 1: Kunskapsutveckling Tabell 2: Statistikkrav på lagerhanteringssystem Tabell 3: Analystabell 01. Systemanvändning Lageraktiviteter, Administration. DHL Tabell 4: Analystabell 02. Systemanvändning E-kundtjänst. DHL Tabell 5: Analystabell 03. Systemanvändning System modul. DHL Tabell 6: Analystabell 04. Systemanvändning Systemflexibilitet. DHL Tabell 7: Samlinstabell 1. Systemanvändning Primärfallet DHL Tabell 8: Analystabell 05.Verksamhetsinriktad Systemutveckling-Delaktighet. DHL Tabell 9: Analystabell 06. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Effektivitetsmätning. DHL Tabell 10: Analystabell 07. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Vidareutveckling. DHL Tabell 11: Analystabell 08. Verksamhetsinriktad Systemutveckling V

7 Dokumentation. DHL Tabell 12: Samlingstabell 2. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Primärfallet DHL Tabell 13: Analystabell 09. Effektivitetsmätning Insamling och lagring av verksamhetsinformation. DHL Tabell 14: Analystabell 10. Effektivitetsmätning Fakturering. DHL Tabell 15: Samlingstabell 3. Effektivitetsmätning Primärfallet DHL Tabell 16: Analystabell 11. Effektivitetsmätning Effektivitetsmått. DHL Tabell 17: Samlingstabell 4. Effektivitetsmätning Effektivitetsmått Primärfallet DHL Tabell 18: Analystabell 12. Systemanvändning Verksamhetsflexibilitet. LBC Tabell 19: Analystabell 13. Systemanvändning Lageraktivitet, Administration. LBC Tabell 20: Analystabell 14. Systemanvändning - E-kundtjänst. LBC Tabell 21: Samlingstabell 5. Systemanvändning Kontrasterande fallet LBC Tabell 22: Analystabell 15. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Delaktighet. LBC Tabell 23: Analystabell 16. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Gränssnitt. LBC Tabell 24: Analystabell 17. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Vidareutveckling. LBC Tabell 25: Analystabell 18. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Effektivitetsmätning. LBC Tabell 26: Samlingstabell 6. Verksamhetsinriktad Systemutveckling Kontrasterande fallet LBC Tabell 27: Analystabell 19. Effektivitetsmätning Insamling och lagring av verksamhetsinformation. LBC Tabell 28: Analystabell 20. Effektivitetsmätning Fakturering, Kundservice. LBC Tabell 29: Samlingstabell 7. Effektivitetsmätning Kontrasterande fallet LBC Tabell 30: Analystabell 21. Effektivitetsmätning Effektivitetsmått. LBC Tabell 31: Samlingstabell 8. Effektivitetsmätning Effektivitetsmått Kontrasterande fallet LBC Tabell 32: Slutgiltig samlingstabell Systemanvändning Tabell 33: Slutgiltig samlingstabell - Verksamhetsinriktad Systemutveckling Tabell 34: Slutgiltig samlingstabell Effektivitetsmätning Tabell 35: Slutgiltig samlingstabell Effektivitetsmätning - Effektivitetsmått Tabell 36: Kompletterande egenskaper från primärfallet DHL för Systemanvändning, Verksamhetsinriktad systemutveckling & Effektivitetsmätning VI

8 1 Inledning Syftet med detta kapitel är att ge en första introduktion till ämnesområdena logistik, informationssystem och effektivitetsmätning som behandlas i denna studie. Jag presenterar problemen kring ämnesområdena, vilka forskningsfrågor jag avser att besvara samt syfte och förväntat resultatet av studien. 1.1 Bakgrund Användningen av informationsteknik, IT, har en viktig roll i att effektivisera och upptäcka nya möjligheter inom många områden. Det är viktigt för företagen att förstå vilken roll IT har för att skapa värde i verksamheten. Logistikföretagen är duktiga på IT och väl medvetna om dess betydelse men har ofta svårt att hänga med i den snabba utvecklingen. Även logistik området är i ständig förändring, logistik har blivit allt vanligare i och med globaliseringen och den ökade konkurrensen. Globaliseringen har fått konsekvenser på logistiken då flöden av gods, resurser, information och kapital kommit att bli mer omfattande och kontrollerat. (Fredholm 2006). Logistik, eng. Supply Chain, har funnits i ett antal decennier men omfattningen och kraven har ökat betydligt. Ämnet logistik är mycket expansivt och ännu inte fullt utvecklat, därför är gränsdragningen om vad logistik innefattar fortfarande vag. Istället har det blivit tydliga fokuseringar mot olika delområden inom logistiken. En central del inom logistiken har kommit att bli kunden och dess önskemål och krav som måste tillfredställas, eng. Demand Chain. (Lumsden 2006). I och med att kraven från kunderna ökat har företagen i princip tvingats att koncentrera sig på sin kärnverksamhet och outsoursing av logistikaktiviteterna har blivit högaktuellt. Tredjepartslogistiker, 3PL, har tagit över logistikfunktioner som deras kund, varuägaren, tidigare ansvarat för inom den egna verksamheten. (Jonsson & Mattsson 2005). Tredjepartlogistiker spelar alltså stor roll i försörjningskedjan och det ställs höga krav på dem. Därför är det viktigt för en tredjepartslogistiker att arbeta effektivt med både material- och informationsflöden. Med hjälp av moderna informationssystem kan tredjepartslogistiker effektivisera arbetet. I dagens samhälle har alla företag ett affärssystem som i varierande grad stödjer logistiken. Då logistik omfattar många olika funktioner krävs det ofta mer än ett affärssystem för att täcka in alla de funktioner som krävs av logistiksystem, det kan vara planering, lagring, distribution, returhantering mm. (Fredholm 2006). Warehouse Management System, WMS, är lagerhanteringssystem som används för att strukturera och effektivisera arbetet inom lagret. Några typiska funktioner i ett WMS enligt Fredholm (2006) är administrativt stöd, plock och pack, mottagning och utleverans. WMS skall i första hand hjälpa lagerchefer att styra arbetet på lagret och underlätta och effektivisera arbetet för lagerarbetarna enligt Frazelle (2002)

9 En viktig del i att effektivisera arbetet är effektivitetsmätning, eng. performance measurement. If you can not measure you don t know how to manage, Garvin (1993) se Choy et al. (2008). Effektivitetsmätning används i syfte att följa upp, samordna, kontrollera och förbättra olika aktiviteter i en organisation. I dagens samhälle betraktas effektivitetsmätning som en central del i att styra moderna organisationer. Då det ställs stora krav på en tredjepartlogistikers effektivitet blir detta en avgörande del i att bibehålla eller öka konkurrenskraften. Effektivitet kan mätas på många olika sätt, finansiella mått dominerar i praktiken medan icke-finansiella mått ofta förbises. 1.2 Problemdiskussion Syftet med tredjepartslogistik är att förbättra effektiviteten i företagen och därmed uppnå ett positivt resultat. Som jag beskrev ovan spelar WMS en avgörande roll i att effektivisera arbetet på lagret. Med hjälp av WMS kan lagerarbetet underlättas med t ex röststyrd, hands-free och/eller papperslös hantering av aktiviteterna. Det är alltså viktigt för arbetarna på lagret, som är användarna av systemet, att utnyttja systemet till max i syfte att effektivisera arbetet. Det finns ett antal frågor som behöver besvaras inom området. Några av dessa är hur man vet att man jobbar effektivt. Hur får man svar på ifall man använder alla delar av ett WMS på ett effektivt sätt? Effektivitetsmätning kan vara svaret på dessa frågor men, hur gör man för att mäta effektivitet effektivt? Mäter tredjepartslogistiker effektivitet effektivt eller är det gamla vanor som styr arbetet att mäta effektiviteten? Kan effektivitetsmätning skapa ett behov av WMS eller förbättra användandet av befintlig WMS? Vad är det som motiverar anskaffningen av WMS? Saknaden av tillräckligt med teoretiska beskrivningar och forskning om hur informationssystem för tredjepartslogistikverksamhet används och utvecklas med betoning på effektivitet utgör ett problem. Företagen utvecklar egna metoder för effektivitetsmätning i syfte att effektivisera arbetet och systemanvändningen, men i vilken grad effektivitetsmätning används för systemutveckling är oklart. Problemet med att det inte finns tillräckligt med teorier och forskning kring användning och utveckling av informationssystem gäller även ur miljöaspekt. Miljöfrågor är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Hur mycket hänsyn tar man till miljöfrågor när man utvecklar system för tredjepartslogistiker? Det finns alltså många intressanta ämnen att forska i inom områdena IT och Logistik. Logistik handlar om effektiva materialflöden och det finns många IT lösningar för att uppnå detta. Vilket eller vilka lösningar är överlägsna? Finns det en optimal lösning på problemet? Förmodligen inte eftersom både IT och logistikområdet utvecklas ständigt. Hur hållbara är då dagens IT lösningar? Hur långt har vi kommit och hur långt kan vi gå i utvecklingen? - 2 -

10 1.3 Studiens problemställning Problemställningen för denna studie baseras på vilka förutsättningar som skapar effektiv tredjeparslogistik samt hur man kan effektivisera lagerarbetet med hjälp av lagerhanteringssystem för tredjepartslogistiker. Med vilka mått och i vilken omfattning tredjepartslogistiker mäter effektivitet. Om effektivitetsmätning sker medvetet eller om det är gamla vanor som styr arbetet samt huruvida effektivitetsmått används vid systemutveckling. Ett annat problem är att det inte finns tillräckligt med teoretiska beskrivningar eller forskning om hur informationssystem för tredjepartslogistikverksamhet används och utvecklas med betoning på effektivitet. 1.4 Studiens forskningsfrågor Huvudfråga för denna studie är: 1. Vilka förutsättningar skapar effektiv tredjepartslogistik? Huvudfrågan skall besvaras med hjälp av följande frågor: 2. På vilket sätt kan WMS effektivisera arbetet inom lagret för tredjepartslogistiker? 3. På vilket sätt kan effektivitetsmätning underbygga systemutveckling av WMS? 4. Hur mäter tredjepartslogistiker effektivitet med hjälp av WMS? Huvudfrågan syftar till att lyfta fram de förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik. Andra forskningsfrågan skall tydliggöra vilka aktiviteter inom tredjeparslogistikverksamhet som kan effektiviseras med hjälp av WMS. Forskningsfråga tre skall förklara vilken betydelse effektivitetsmätning har vid systemutvecklingen av WMS. Forskningsfråga fyra omfattar hur tredjepartslogistiker mäter effektivitet, vilka effektivitetsvariabler som är viktiga och på vilket sätt WMS underlättar effektivitetsmätning. 1.5 Syfte Saknaden med teoretiska beskrivningar och forskning inom området utgör ett problem. Med anledning av detta vill jag i min undersökning ge detaljerade beskrivningar och skapa förståelse för vilka förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik. Studien skall även skapa förståelse för på vilket sätt WMS kan effektivisera lagerarbetet för en tredjepartslogistiker och generera förslag för framtida utvecklingsmöjligheter av WMS. Studien skall även beskriva och skapa förståelse för hur tredjepartslogistiker mäter effektivitet, vilka effektivitetsmått som är viktiga och på vilket sätt WMS stödjer effektivitetsmätningen

11 1.6 Förväntat resultat Det förväntade resultatet av denna studie är att ge detaljerade beskrivningar och skapa förståelse för de förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik. I det förväntade resultatet ingår även att lyfta fram betydelsen av WMS och effektivitetsmätning för effektivisering av lagerarbete samt ge förslag på framtida möjligheter att använda effektivitetsmätning i systemutvecklingssyfte. Studiens mål är: 1. Beskrivning och förståelse för de förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik. 2. Beskrivning och förståelse för effektiviseringar som kan uppnås med hjälp av WMS. 3. Beskrivning, förståelse samt förslag kring hur effektivitetsmätning underbygger systemutvecklingsarbetet. 4. Beskrivning och förståelse för hur tredjepartslogistiker mäter effektivitet. Karaktärisering av effektivitetsvariabler som används vid effektivitetsmätning. Figur 1: Målmodell Målmodellen visar sambanden mellan de olika forskningsfrågorna. Målet för studien är att lyfta fram de förutsättningar som råder för effektiv tredjepartslogistik. Målet skall uppnås med hjälp av svaren från samtliga delfrågor. 1.7 Avgränsning Jag avgränsar mig till att beskriva de effektiviseringar som kan uppnås på ett lager med hjälp av WMS, hur systemet kan användas och utvecklas för att fylla de olika funktioner och krav som ställs på ett effektivt arbete inom lagret. Jag kommer dessutom att avgränsa mig till tredjepartslogistiker och hur de mäter effektiviseringar som åstadkoms med hjälp av WMS. Resultatet kommer att avgränsas till rikliga beskrivningar och förståelse kring forskningsfrågorna med tyngdpunkt på huvudfrågan. Denna studie kommer inte att generera råd eller normativ kunskap

12 1.8 Målgrupp Målgruppen för denna studie består främst av chefer och ledningsgrupper inom tredjepartslogistik som vill ha svar på hur WMS kan effektivisera lagerarbetet, hur tredjepartslogistiker mäter effektivitet och vilka förutsättningar som råder för effektiv tredjepartslogistik. Konsulter och systemutvecklare av WMS berörs av samtliga frågor då de vill förstå hur effektivitetsmätning kan underbygga systemutveckling samt hur deras kunder mäter effektivitet och använder WMS för att effektivisera lagerarbetet. Andra intressenter är lärare och studenter inom områdena informatik, logistik och/eller företagsekonomi. Informatikstudenter kan finna forskningsfråga ett, två och tre intressant då de behandlar systemanvändning och systemutveckling. Studenter inom logistik berörs av fråga ett, två och fyra och företagsekonomer av fråga fyra. 1.9 Begreppsprecisering Verksamhet innebär att någon gör något för andra. En verksamhet kan vara ett helt företag eller delar av ett företag. (Claussen et al 2004) Tredjepartslogistik kan beskrivas som speditörer som fungerar som en tredje part mellan köpande och säljande part. Begreppet kan innebära ordermottagning, kvalitetskontroll, lagring, plockning, montering, etikettering, förpackning, distribution, samlastning, lagerförteckning, cross docking, returhantering m.m. (Jonsson & Mattsson 2005) Lager kan beskrivas som en förvaringsplats för kommersiella varor. Det finns flera olika slags lager, bl.a. råvarulager, produkter i arbete och färdigvarulager. Ett lager kan inredas på olika sätt, ställage och hyllfack är dock vanligast. (Martinsson 2002) WMS står för Warehouse Managemet System, på svenska lagerhanteringssystem. WMS är ett datorbaserat informationssystem som används i ett lager. Informationssystem är en del av den verksamheten den används i. Ett informationssystem har ingen mening i sig och kan bara förstås i förhållande till en verksamhet. (Andersen 1994). Systemanvändning innebär användning av informationssystem. Ett informationssystem både tjänar verksamheten och är en del av den. Genom insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information underlättar systemet det dagliga arbetet inom en verksamhet. (Andersen 1994). Systemutveckling eller snarare informationssystemutveckling består av processen att utveckla IS. Enligt Andersen (1994) är det inte lämpligt att enskilda medarbetare i verksamheten utvecklar det informationssystem de vill använda, utan utveckling av informationssystem bör ske av specialister. Däremot är det viktigt att de som ska använda systemet deltar aktivt i arbetet. Det är betydelsefullt att även medarbetarna och organisationen utvecklas parallellt med utvecklingen av informationssystemet. Det finns ett flertal olika sätt att utföra ett systemutvecklingsarbete. (Andersen 1994) Effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse och är ett uttryck för i vilken utsträckning ett företag uppnår sina mål. (Ax et al 2005)

13 Effektivitetsmått anger hur effektiv verksamheten är, hur väl den använder sina tillgångar. T ex resultat i förhållande till totalt kapital, omsättning i förhållande till antal anställda. (Ax et al 2005). Begreppsmodellen visar sambanden mellan begreppen. Figur 2: Begreppsmodell En verksamhet som är tredjepartslogistiker har lager då logistikbegreppet innefattar lager. Lagret styrs av WMS, vilket innebär systemanvändning i syfte att öka effektiviteten. WMS prestationer mäts i effektivitetsmått. Effektivitetsmåtten anger grad av måluppfyllelse. Att lagret styrs av WMS kräver också systemutveckling för ökad effektivitet. Systemutvecklingsarbetet kan underlättas med hjälp av effektivitetsmått

14 2 Metod Syftet med detta kapitel är att presentera val och utformning av metoder för insamling och analys av data. Jag kommer att presentera olika metoder som finns och argumentera för vilka val och överväganden jag har gjort för att komma fram till de metoder som gäller för denna studie. Därefter kommer jag att presentera tillvägagångssättet för studien. 2.1 Vetenskapliga perspektiv När man pratar om metodologiska frågeställningar skiljer man ofta mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Det finns distinktioner mellan dessa forskningsansatser i termer av epistemologi och ontologi. Den kvalitativa forskningsansatsen kan representeras av bland annat hermeneutik, kritisk teoretisk ansats eller grundad teori medan den kvantitativa ansatsen präglas av positivism. (Bryman, 2006), (Hjalmarsson, elektronisk) Kvantitativ präglad forskning Det som utmärker kvantitativ präglad forskningsansats enligt Bryman (2006) är att den betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Denna forskningsansats har en deduktiv forskningsstrategi och forskningen representeras av positivismen och en objektiv verklighetssyn. Kvantitativ forskning bygger på att det man skall studera görs mätbart och att resultatet presenteras numeriskt. Man studerar fragmentariska data vilket innebär deskriptiv analys av ett begrepp i taget eller sambandet mellan flera begrepp. (Bryman, 2006). Kvantitativ forskning präglas av det naturvetenskapliga synsättet och innebär en objektiv syn på verklighet. Uppfattningen om den sociala verkligheten inom kvantitativ forskning utgör alltså en objektiv verklighet. (Bryman, 2006). Inom denna forskningsansats är relationen mellan teori och forskning av deduktivt slag. Med detta menas att undersökningen är hypotesprövande då hypotes deduceras från teori och sedan prövas för att verifieras eller falsifieras. Tillvägagångssättet karaktäriseras främst av enkäter och experiment men strukturerade och standardiserade intervjuer kan förekomma. Undersökningen följer ofta vattenfallsmodellen och designas med hög grad av säkerhet. (Bryman, 2006)

15 2.1.2 Kvalitativ präglad forskning Kvalitativ forskning bygger enligt Bryman (2006) på en forskningsstrategi som är mer inriktad på ord än kvantifiering vid insamling och analys av data. Denna strategi är induktiv till sin art och den kunskapsteoretiska inriktningen bygger på ett tolkande synsätt. Det är ofta svårt och kontroversiellt att beskriva en kvalitativ forskningsansats då den inte är fastställd i samma utsträckning som en kvantitativ ansats. Det mest uppenbara är att denna forskningsansats bygger på rika beskrivningar och utveckling av teorier. Kvalitativ forskning ser på den sociala verkligheten som ständig föränderlig och som hörande till individernas skapande och konstruerande förmåga. Den kunskapsteoretiska inriktningen beskrivs som tolkningsinriktad, vilket innebär förståelse av den sociala verkligheten på basis av hur individer i en viss miljö tolkar denna verklighet. (Bryman, 2006). Insamling av data och analys går hand i hand inom den kvalitativa forskningsansatsen. De vanligaste insamlingsteknikerna är deltagande observation och kvalitativa intervjuer, men dokument och dagbok är av stort värde. Det finns även ett antal olika analysmetoder inom denna ansats, bland annat innehållsanalys, diskursanalys, analytisk induktion och grundad teori. (Bryman, 2006). Inom den kvalitativa forskningen behandlas teori som något som uppkommer ur data, grundad teori är ett omnämnt exempel på detta då denna kvalitativa forskning tillåter att teoretiska idéer härleds utifrån insamlat data. Även prövning av teori har blivit vanligare inom den kvalitativa forskningen. Att teorier härleds från enskilda fall för att sedan testas på nya fall, en växling mellan induktion och deduktion, innebär ett abduktivt synsätt. (Bryman, 2006), Hjalmarsson (elektronisk) Studiens förhållningssätt Mitt perspektivval för denna studie är kvalitativt präglad forskningsansats. Mitt val bygger på att jag i mina forskningsfrågor söker förståelse genom djupa och rikliga beskrivningar. Jag avser att detaljerat och grundligt studera och skapa förståelse kring en företeelse och komma med förslag. Jag utesluter den kvantitativa forskningen då jag inte syftar till kvantifiering av data eller har för avsikt att testa hypoteser. Min intention är inte heller att studera en företeelse på bredden och generalisera i den bemärkelsen som kvantitativ forskning avser

16 2.2 Forskningsstrategi Patel & Tebelius (1987) beskriver den deduktiva forskningsstrategin som bevisandets väg och induktion som upptäckandets väg. Den deduktiva forskningsstrategin kopplas ofta samman med den kvantitativa forskningen. Till skillnad från deduktiv forskningsstrategi kopplas induktiv forskningsstrategi ofta ihop med kvalitativ forskning. Som tidigare nämnts kallas växelverkan mellan induktion och deduktion för abduktion. Eftersom jag ansåg den kvalitativa forskningen lämpligast för denna studie står valet nu mellan induktion och abduktion. Jag vill med min studie gå på djupet med mina forskningsfrågor och ta fram ett resultat med rika beskrivningar för att skapa förståelse och generera förslag. Med anledning av detta väljer jag den induktiva forskningsstrategin. Arbetsprocessen för att formulera en teori inom den induktiva forskningsstrategin är iterativt och är därför lämplig för denna studie. Med en iterativ forskningsprocess kommer jag att kunna avgöra när jag har tillräckligt med data för att besvara mina forskningsfrågor med väl grundade argument. Min ambition för denna studie är att utifrån enskilda fall arbeta fram ett resultat som på ett deskriptivt sätt skapar förståelse kring problemställningen och ger förslag. För att uppnå detta har jag valt att basera denna studie på fallstudieansats. Fallstudie som forskningsdesign är ett adekvat sätt att genomföra denna studie då jag på ett intensivt och detaljerat sätt kommer att studera ett fall. Med anledning av att denna studie kommer att skapa förståelse genom rikliga beskrivningar samt ta fram kunskap om det möjliga genom förslag är denna studie både deskriptiv och explorativ. Goldkuhl (1998, elektronisk). Tidigare Teorier kommer att användas för att stärka och bekräfta de teorier som genereras i denna studie

17 Figur 3 visar sambandet mellan forskningsfrågor, förväntat resultat och vilken kunskapsform som forskningen skall utveckla. Forskningsfrågor Förväntat resultat Kunskapsform/-typ Vilka förutsättningar skapar effektiv tredjepartslogistik? En beskrivning och förståelse kring de förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik. På vilket sätt kan WMS effektivisera arbetet inom lagret för tredjepartslogistiker? På vilket sätt kan effektivitetsmätning underbygga systemutveckling av WMS? Hur mäter tredjepartslogistiker effektivitet med hjälp av WMS? Tabell 1: Kunskapsutveckling En beskrivning av effektiviseringar som kan uppnås med hjälp av WMS. En beskrivning av effektivitetsmätning och dess effekter på systemutvecklingsarbetet. En beskrivning av hur tredjepartslogistiker mäter effektivitet. Karaktärisering av effektivitetsvariabler som används vid effektivitetsmätning. Kategoriell kunskap Karaktärisering Beskrivning Förståelse Kategoriell kunskap Karaktärisering Beskrivning Kategoriell kunskap Karaktärisering Beskrivning Kunskap om det möjliga Kategoriell kunskap Karaktärisering Beskrivning

18 2.3 Forskningsprocess Figur 3: Forskningsprocess

19 2.4 Insamlingsmetod Denna studie kommer att inledas med en teorigenomgång för att skapa ytterligare förförståelse för systemanvändning, systemutveckling och effektivitetsmätning. Teorin kommer att följa alla delar i forskningsprocessen. Insamling av empirisk data för denna studie kommer i första hand att bestå av kvalitativa intervjuer, men också av dokument eller fokus grupp vid behov, samt dagbok. Kvalitativa intervjuer kännetecknas som mindre strukturerade och formaliserade än de intervjuer som förekommer vid kvantitativ forskning. Intervjufrågor för denna studie ska sammanställas och testas med pilotstudie då min handledare Anders Hjalmarson och en konsult på Nyce Solutions AB kommer att få tycka till om frågorna vid en genomgång. Intervjuerna kommer att utformas på ett flexibelt sätt, med anpassningsbara frågor och med stort utrymme för rika svar. Genomförandet av intervjuerna kommer att ske hos företagen och spelas in. Sammanställningen av intervjuerna kommer att ske genom noggrann transkribering. Efter analys och reflektion kommer eventuellt ytterligare intervjuer att genomföras tills en teoretisk mättnad uppstår och studiens syfte är uppnått. Respondenterna kommer att få intyga resultatet av analysen för att bekräfta att studien ger en rättvis bild av deras åsikter. Insamlingstekniken, dokument, innebär insamling av datamaterial i form av anteckningar, tryckt material, filer, databaser, filmer, fotografier ed. Jag kommer att samla in dokument från företagen som kan ha nytta i studien i form av tryckt material om tidigare effektivitetsmätningar. Dessa dokument kommer att användas vid intervjutillfällena för en genomgång. Fokus grupp ansågs vara lämplig metod för att samla ytterligare information vid behov. Tanken är att sammankalla en fokus grupp bestående av personer med olika roller inom de inblandade företagen, där WMS, Verksamhetsinriktad systemutveckling samt effektivitetsmätning diskuteras. Insamlingsmetoden dagbok omfattas av självavrapporteringar av mig själv i egenskap av forskare. Jag har fört dagbok sedan 11 februari 2009 och kommer att fortsätta med det under hela forskningsprocessen. Jag antecknar det som har hänt och det som kommer att hända samt mina funderingar kring detta. Syftet med dagbok är att reflektera över det som hänt och planera det som ligger framåt för att skapa nya insikter och möjligheter för studien. 2.5 Urvalsmetod Denna studie genomförs på uppdrag av företaget Nyce Solutions AB. Företaget tillhandahåller ett egenutvecklat WMS som heter NyceLogic. (hämtat ). Primärfallet för denna studie utgörs av DHL Sweden i Borås. DHL använder idag systemet NyceLogic på sitt lager i Borås. DHL kommer att jämföras med det kontrasterande fallet LBC Sweden i Tibro, som också är kund till Nyce Solutions AB

20 Urvalet av respondenter för samtliga intervjuer för denna studie är icke-slumpmässigt. Urvalet har gjorts med följande urvalstekniker: syftesdrivet, kritiskt och tillträde till fallet. Hjalmarson (elektronisk). Syftesdrivet urval eftersom fallet är förankrat i undersökningens syfte, både DHL och LBC är tredjepartslogistiker som använder WMS på sitt lager för att effektivisera. Det kritiska fallet då studien förutsätter att fallet är delaktigt i undersökningens genomförande. Urvalet tillträde till fallet för att fallet är tillgängligt för undersökningen genom Nyce Solutions AB. 2.6 Analysmetod För att analysera insamlad data finns det ett antal analysmetoder inom den kvalitativa forskningen. I denna studie kommer jag att använda mig av analysmetoden grundad teori. Enligt Bryman (2006) är grundad teori den mest använda metoden inom kvalitativ forskning. Grundad teori utvecklades av författarna Glaser & Strauss som gemensamt gav ut boken The discovery of grounded theory Enligt Starrin (1996) påminner grundad teori mer om kvantitativ forskning än kvalitativ, eftersom en av författarna, Glaser, var inskolad i en kvantitativ metodik och var van vid att använda kvantitativa termer, t ex kodning och komparativ analys. Grundad teori utvecklades senare vidare av författarna på olika sätt gav Strauss tillsammans med Corbin ut boken Constructing grounded theory. Strauss version är den som har fått mest uppmärksamhet enligt Bryman (2006). Grundad teori enligt Strauss & Corbin (1998) är teori som härleds från data, som på ett systematiskt sätt samlats in och analyserats genom hela forskningsprocessen. I denna metod står datainsamling, analys och eventuell teori i nära relation till varandra. I denna studie kommer jag att använda Strauss och Corbins version av grundad teori då jag anser den vara friare. Jag har förkunskaper i systemanvändning och systemutveckling genom min utbildning och kan utnyttja denna för att komma vidare i min forskning. Analysfasen kommer att vara iterativ på ett sätt som grundad teori anför. Jag kommer utifrån de två fallen, som jag avser att studera, samla in data tills en teoretisk mättnad uppstår. I analysfasen kommer jag att kategorisera de begrepp som jag finner i insamlad data. Detta blir möjligt med grundad teori då den består av tre steg för att kategorisera begrepp. De olika stegen är öppen kodning, axial kodning och selektiv kodning. Jag kommer att bryta ner, studera, jämföra, begreppsliggöra och kategorisera data som samlats in. Sedan kommer jag att föra samman data på nytt genom att bilda kopplingar mellan de olika kategorierna som upptäckts i början av analysen. Jag kommer att avsluta analysen med att välja en huvudkategori som de andra kategorierna kretsar kring, vilket kommer att generera ett förslag på teori. Jag kommer även här fortsätta tills en teoretisk mättnad uppstår, tills jag känner att det inte tjänar något till att fortsätta. Jag kommer även att ta hänsyn till den begränsade tiden jag har på mig. Analysen kommer att skapa förförståelse för mina forskningsfrågor. Ur denna kommer jag att dra slutsatser och presentera ett resultat

21 2.7 Utvärderingsmetod Utvärderingsmetoder för att säkerställa kvalitén i denna studie består av validitet och reliabilitet som behandlas av Bryman (2006). Validitet inom kvalitativ forskning omfattas av äkthet, trovärdighet och vidareförbarhet medan reliabilitet består av noggrannhet, väl motiverade ställningstaganden, argumentation och god grund. Validitet och reliabilitet gäller för hela studien. Utvärderingskriterierna som Bryman (2006) behandlar täcker även bedömningsnormerna som Institutionen för data och affärsvetenskap vid Högskolan i Borås ger ut, dessa kriterier presenteras på institutionens hemsida (2009). Resultatet kommer att utvärderas med samtliga utvärderingskriterier och gälla för hela studien. För att säkerställa validitet och reliabilitet i de olika delarna kommer jag att använda mig av olika utvärderingskriterier. Nedan följer en beskrivning på de olika delarna. Genom goda metodval och genomföranden av dessa kommer jag att öka validiteten och reliabiliteten genom hela forskningsprocessen. Detta innebär att jag kommer att följa min forskningsprocess som framtagits för att genomförandet ska gå till på ett vetenskapligt sätt för att öka trovärdigheten, vidareförbarheten för studien och skapa en god grund för förslagen. Genom triangulering av insamlingsteknikerna intervju, dokument, ev. observation och dagbok kommer jag att säkra validiteten och reliabiliteten. Detta innebär att information kommer att hämtas från flera olika kanaler vilket ökar trovärdigheten och ger möjlighet till väl motiverade ställningstaganden, argumentation och god grund. Jag kommer att testa mina forskningsfrågor genom en pilotstudie, genomföra intervjuerna genom en öppen dialog och transkribera materialet på ett noggrant sätt, vilket ökar äktheten och trovärdigheten för studien. Respondentvalidering efter varje analyserad intervju kommer att genomföras i syfte att öka trovärdigheten för studien. Detta kommer också att säkra äktheten eftersom jag genom respondentvalideringen kommer att säkra att studien ger en rättvis bild av respondenternas åsikter. Jag kommer dessutom att ha regelbunden kontakt och samtal kring analysen med mina kontaktpersoner inom företagen för att värna om deras och företagets integritet. 2.8 Presentationsmetod Resultatet av studien kommer att presenteras i form av en graf och en textuell beskrivning över relationer mellan viktiga komponenter som skapar effektiv tredjepartslogistik. Jag kommer att följa de riktlinjer som Institutionen för data och affärsvetenskap vid Högskolan i Borås ger ut för uppsatsarbete på kandidatnivå. Rapporten kommer att presenteras vid slutseminariet

22 3 Teoretisk referensram I detta kapitel presenterar och redogör jag för vad teorin säger om tredjepartslogistikverksamhet, lager i verksamhet, informationssystem för lagerhantering, verksamhetsinriktad systemutveckling samt effektivitetsmätning. Dessa begrepp förklaras utifrån olika källor. Jag behandlar de begrepp som är relevanta för att sätta sig in i ämnet samt bekräfta de teorier som genereras i studien. 3.1 Tredjepartslogistikverksamhet Tredjepartslogistik enligt Lumsden (2006) är flerpartssamarbete, mellan tre aktörer inom distributionskanalen, som omfattar olika aktiviteter med fokus på logistikfunktioner. Det som ingår i tredjepartlogistikers verksamhet kan vara enbart transporter. Verksamheten kan också utökas med fler tjänster av logistisk karaktär så som lagring, konsultation och produktbearbetning. Samarbetet mellan parterna omfattar närmare och mera långsiktiga relationer. Enligt Lumsden (2006) kan även en mäklare som fungerar som en länk mellan två parter och sköter affärstransaktioner benämnas som tredjepartslogistiker. Johnsson & Mattson (2005) beskriver tredjepartslogistiker som speditörer, som fungerar som en tredje part mellan köpande och säljande part, med huvudsakligt ansvar för att förmedla och sy ihop transporttjänster. De skriver också att tredjepartslogistikverksamhet ofta omfattar mer än så och att tredjepartslogistiker ofta tar större helhetsansvar vilket också innebär lager-, terminal- och logistikfunktioner. Ahl & Johansson (2002) definierar tredjepartslogistik enligt följande: Med tredjepartslogistik menas att ett företag tar över och driver i första hand funktionerna i lager och transporter för ett annat företags räkning. Vissa tilläggstjänster kan förekomma inom funktionerna inköp och kundtjänst 3.2 Lager i verksamheten Det finns inget självändamål med att lagra artiklar. På grund av tillkommande kostnader måste man ha goda skäl för att stoppa artikelflödet med lagring. Självklart finns det undantag, t ex lagring av viner och ostar. Välkända motiv för att bygga upp lager är att ha hög funktionssäkerhet i tillverkningen och att kunden ska ha tillgång till artiklar vid efterfrågan. Lumsden (2006). Lager är ofta uppdelat i plock- och buffertlager. Ett viktigt begrepp när det gäller plocklager är frekvensläggning. Frekvensläggning innebär att man bestämmer plockplats efter artiklarnas uttagsfrekvens för att åstadkomma hög plockeffektivitet. Hög plockeffektivitet möjliggörs genom att högfrekventa artiklar placeras lätt och snabbt åtkomligt. Det är också viktigt att ta hänsyn till uttagskvantitet för att undvika köbildning. (Aronsson et al, 2003). Det är även viktigt att omlagring, förflyttning från buffertlager till plockplats, sker snabbt och i tid för att undvika restorder. Denna process blir effektivast med hjälp av datasystem. (Aronsson et al, 2003)

23 3.2.1 Aktiviteter i ett lager De olika aktiviteterna i ett lager enligt Aronson et al (2003) är godsmottagning, ankomstkontroll, inlagring, lagring, omlagring, plockning, emballering/märkning och avsändning. Godsmottagning innebär lossning av ankommande gods och eventuell omlastning för effektivare hantering. Ankomstkontroll avser någon form av kontroll av godset. Omfattningen av kontrollen varierar beroende på hur kritisk produkten är, kostnaden på produkten och hur leverantören skött sig tidigare. Inlagring sker efter godsmottagning och eventuell ankomstkontroll då materialet körs till buffert- eller plockplats. Lagring innebär förvaring av gods på plock- eller buffertplats. Omlagring innebär förflyttning av gods från buffert- till plockplats. Plockning, det finns två huvudsakliga plockmetoder, manuell och maskinell plockning. Maskinellt plock är ovanligt och kräver någon form av plockrobotar. Manuellt plock sker ofta med truck eller kran. Det finns tre olika utplockningsprinciper, order-, zon- och artikelpockning. Orderplockning går ut på att man plockar färdigt en eller flera hela ordrar. Zonplockning innebär att man delar upp en order på flera zoner och plockningen sker separat i varje zon med var sin delorder. Artikelpockning är när plockning av artiklar sker artikelvis och sortering till olika kunder sker i senare fas. Emballering och märkning innebär att godset som ska skickas iväg emballeras och märks på ett sådant sätt att man undviker skador och underlättar identifiering av godset. Avsändning är när godset skickas iväg från företaget. Det är viktigt att man fördelar utflödet jämnt under dagen för att minska belastningen på personalen samt minimera den tillfälliga lagringen av godset i väntan på transport

24 3.3 Informationssystem för lagerhantering IT har skapat helt nya förutsättningar för planering och effektivisering inom transport, lagring, och leveranser. I dagens samhälle är en välutvecklad kommunikation avgörande för effektiv logistik. För att lyckas med logistikfunktionerna krävs rätt information, på rätt plats och i rätt tid. IT har en central roll i att möta förändrade affärsmässiga förutsättningar där kunden ställer allt högre krav. Utan IT hade det inte varit möjligt att förverkliga nya organisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing med 3PL. (Ahl & Johansson, 2002) När outsourcing till 3PL började bli vanligt hade man lagermoduler i olika affärssystem. Dessa moduler kunde hantera lagret för endast ett företag. 3PL har flera kunder som de måste lagerhålla för, därför är det nödvändigt att kunna hantera flera kunder i ett och samma IS. Numera är det vanligt att 3PL har egna lagerhanteringssystem som integrerar med kundens affärssystem. De större 3PL har ofta färdiga moduler för att integrera systemen. Oftast är det lämpligt för 3PL att anlita en större affärssystemleverantör för standardlösning av systemintegration. (Ahl & Johansson, 2002). Enligt Ahl & Johansson (2002) är identifiering av artikel och cross-docking de viktigaste funktionerna i ett lagerhanteringssystem för en 3PL. Att kunna identifiera en artikel på ett smidigt sätt är viktigt för att särskilja olika kunders varor. Detta är nödvändigt för att man ska kunna ha flytande lager vilket innebär att man ska kunna utnyttja lagret maximalt genom att lägga olika kunders varor bredvid varandra. Cross-docking innebär att produkten går direkt från ankommande till avgående utan att läggas in på lagerhållning. Ahl & Johansson (2002). I traditionella lagerhanteringssystem går en leverans genom ett antal bestämda steg som t.ex. godsmottagning, inlagring, lagerhållning, order, plock och pack samt utleverans. Med Cross-docking är det möjligt att vända hela eller delar av en order utan inlagring och lagerhållning. Ahl & Johansson (2002). Andra bra funktioner i ett lagerhanteringssystem är att systemet på ett enkelt sätt ska kunna registrera artiklar som inte är upplagda i systemet, för att inte blockera för andra inkommande varor. Lagerhanteringssystemet ska hålla reda på utgångsdatum för varor som t.ex. läkemedel och livsmedel. Det ska finnas ett bra systemstöd för frekvensläggning, vilket innebär att de artiklar som plockas ofta ska ligga nära varandra. Systemet skall varna för en inläggning där pallen är högre än pallplatsen. Ahl & Johansson (2002). Några statistikkrav på ett lagerhanteringssystem enligt Ahl & Johansson (2002) är effektivitetsmått, underlag för fakturering och beslutsunderlag till kunden, se tabell 2. Statistik på effektivitetsmått skall visa produktivitet på lagret som skall vara underlag för förbättringar. Statistiken skall vara möjlig att få per kund. Faktureringsunderlag behövs eftersom 3PL tjänar pengar på att hantera varor och för att det har blivit allt vanligare att 3PL debiterar sina kunder efter verkliga kostnader på lagret. Beslutsunderlag till kund krävs eftersom det är en viktig del i samarbetet att logistikflödet utvecklas och blir effektivare

25 Statistik Effektivitet Faktureringsunderlag Beslutsunderlag till kunden Orderrader/mantimme Kostnad/order alt. Orderrad Pallar/kubik Inleveranser/mantimme Felplock Försenade transporter Returer samt orsaker Genomsnittlig lager på olika pallplatser i kubik, styck och period Antal hanterade pallar, kubik och inlevererade artikeltyper Antal order och orderrader Antal snabborder Transportskador på ankommande varor per kund Kvalitetsavvikelser mot fraktsedel ABC analys över varor Returer och orsaker Logistikkostnad per produkt Försenade ordrar Skador Svinn Antal returer och typ Transportskador och orsak Tilläggstjänster Använt emballagemängd Antal medskickade fakturor. Tabell 2: Statistikkrav på lagerhanteringssystem Typiska funktioner i ett lagerhanteringssystem enligt Fredholm (2006) är administrativt stöd, administration av produkter, kommunikation, plock och pack, värdeskapande aktiviteter, mottagning, utleverans, omflyttning, returhantering, inventering, statistik, loggning och spårbarhet. Administrativt stöd innebär bland annat möjlighet att söka produkter i systemet och visa uppgifter om dem, ändra lagerplatser, ta fram statistik och visa status och datum samt att kunna göra beräkningar om t.ex. fyllnadsgrad och lageromsättning. Administration av produkter innebär att kunna koppla uppgifter så som saldo, vikt, volym, förpackning och lagerplats till ett artikelnummer. Kommunikation innebär att kunna dela information internt och externt, bland annat genom systemintegration, EDI, intranät, RFID och streckkodsläsare. Plock och pack kan optimeras genom systemet t.ex. genom att planera rutter för effektivt plock. Värdeskapande aktiviteter kan bland annat vara montering och sammansättning. Effektivaste sättet för mottagning är att leveransinformation där artikelnummer och antal framgår kommer före själva leveransen, samt att leveransen identifieras vid ankomst med ett kollinummer. Utleverans innefattar att uppgifter summeras och följe- och fraktsedlar samt transportetikett och ev. tullhandlingar skapas. Omflyttning innebär att systemet stödjer omflyttning inom lagret. Returhantering omfattar hantering av bland annat registrering, kreditering, kontroll och uppföljning vid returer. Inventering kan automatiseras med lagerhanteringssystem. RFID tekniken är ett smidigt sätt att inventera då detta innebär kontinuerlig inventering i realtid

26 Lagerhanteringssystemet ska kunna ta fram statistik på bland annat in- och utleveranser, returer och kvalitet för en kund, tidsperiod och produkt. Loggning skall vara möjligt för att kunna spåra ett enskilt ärende. Krav på spårbarhet har blivit allt vanligare speciellt i vissa branscher. 3.4 Verksamhetsinriktad systemutveckling Det saknas teoretiska beskrivningar av verksamhetsinriktad systemutveckling med betoning på effektivitet ur tredjeparslogistikers synvinkel. Följande teorier beskriver verksamhetsinriktad systemutveckling ur ett allmänt perspektiv. Enligt Haraldson (2008) krävs det en grundläggande förståelse för den verksamhet som systemet ska stödja för att veta på vilket sätt ett IT-system kan vara till stöd för en verksamhet. Därför är det viktigt att studera en verksamhets handlingar för att uppnå effektivitet. Informationssystem kan fungera som ett verktyg för att effektivisera en verksamhet. Enligt Lind et al (2005) har datorbaserade informationssystem, IS, tidigare setts som ett hjälpmedel för att lösa tekniska problem. Idag är IS en integrerad del av företag och olika verksamheter och ses som en naturlig del i en verksamhet. Genom att effektivisera och förenkla informationshantering hjälper IS till att lösa komplicerade problem i verksamheter. Information och IS har inget egenvärde eftersom värde skapas genom att information används i verksamheten. Informationssystemets viktigaste uppgift är därför att stödja verksamheten. Att skapa informationssystem kräver resurser och behöver därför ställas i relation till den nytta som IS kan skapa. Ibland kan det vara lönsammare att lösa problemen med det befintliga systemet eller ett nytt mindre sofistikerat men billigare system enligt Lind et al (2005). Enligt Lind et al (2005) finns det tre kategorier med aktörer som är delaktiga i systemeringsarbetet. Den första kategorin består av chefer på högre nivå som ställer krav och tar beslut om vad som ska göras. De är angelägna om att systemet utformas på ett funktionellt och ekonomiskt sätt ur verksamhetens synvinkel. Den andra kategorin består av de personer som är ansvariga för systemerings- och programmeringsprocessen. Det är viktigt att denna grupp förstår och kan kommunicerar affärsmässiga lösningar med användarna. Den tredje kategorin består av användarna som skall förmedla detaljerade kunskaper om verksamheten

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Agenda. Övergripande syfte och mål. Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32. Erik Sandberg. Om kursen Om praktisk lagerlogistik

Agenda. Övergripande syfte och mål. Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32. Erik Sandberg. Om kursen Om praktisk lagerlogistik Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32 Erik Sandberg Agenda Om kursen Om praktisk lagerlogistik Arbetet i ett lager Design av ett lager 2012-03-12 Sid 2 Linköpings universitet Övergripande

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Program utan akademiska

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Generell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten

Generell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten GENERELL PROGRESSIONSPLAN 2019-04-11 U 2019/184 1 Utbildningsnämnden Generell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten Generell progressionsplan Utbildningsnämnden har 2019-04-11

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

OPERATIV ANALYS & LOGISTIK

OPERATIV ANALYS & LOGISTIK OPERATIV ANALYS & LOGISTIK Operationsanalys och Systemteknik (på engelska Operations Research) är begrepp som ibland används för att beskriva en verktygslåda av matematiska och analytiska metoder, med

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Forsknings och utvecklingsprocessen

Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Projektidé Redovisning och rapportering Skaffa kunskap Analys och bearbetning Vad ska man undersöka? Genomförande Hur ska man undersöka?

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Masterprofil i Logistik på I-programmet

Masterprofil i Logistik på I-programmet Masterprofil i Logistik på I-programmet 2019-03-12 Logistik- och Kvalitetsutveckling IEI Logistik och e-handel Service Konsumentkrav kräver ständigt uppdaterat lagersaldo och pålitlighet i leveranstid

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Thomas Mejtoft Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv, 15hp

Thomas Mejtoft Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv, 15hp Thomas Mejtoft Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv, 15hp Engineering in a Business Context, 15.0 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper för arbetet på kursen Formulera

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Distribution Planning/LeanLog. Epicor iscala höstmöte 2012. Ingemar Ohlsson. Presenteras av:

Distribution Planning/LeanLog. Epicor iscala höstmöte 2012. Ingemar Ohlsson. Presenteras av: Tillverkning med tidredovisning Distribution Planning/LeanLog med LeanTime Epicor iscala höstmöte 2012 Presenteras av: Ingemar Ohlsson Om Distribution Planning/LeanLog Ett av få system som optimerar hela

Läs mer

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll 1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Ekonomihögskolan

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Ekonomihögskolan Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate Level,

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

VAD ÄR KVALITATIV METOD? VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar

Läs mer

Skriv uppsatsens titel här

Skriv uppsatsens titel här Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i strategic management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Strategic Management Undergraduate Level,

Läs mer

The Bridge to Unified Logistics. Myloc Logistics. Nätverkslogistik exempel Samordnad Varudistribution

The Bridge to Unified Logistics. Myloc Logistics. Nätverkslogistik exempel Samordnad Varudistribution The Bridge to Unified Logistics Myloc Logistics Nätverkslogistik exempel Samordnad Varudistribution SAMVERKA I LOGISTIKNÄTVERK Kontrolltorn Leverantörer Kunder DISTRIBUTIONS CENTAL Transportörer Samordnad

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 160401 Intro utvärdering 2 Översikt Att kunna om utvärdering Observation, kort repetition

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Hissautomaters påverkan på lagerhantering Vertical lift modules effects on the warehouse management

Hissautomaters påverkan på lagerhantering Vertical lift modules effects on the warehouse management Hissautomaters påverkan på lagerhantering Vertical lift modules effects on the warehouse management Tina Andersson Matilda Andreasson EXAMENSARBETE 2013 Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning

Läs mer

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer