Styr om i trafiken 1

Transkript

1 Styr om i trafiken 1

2 JORDENS VÄNNER har funnits i 40 år och är en partipolitiskt och religiöst obunden icke vinstdrivande organisation som arbetar för miljö och solidaritet. Organisationen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle grundat i hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald. Jordens Vänner för en samhällskritisk debatt och är miljörörelsens radikala röst. Jordens Vänner är den svenska delen av Friends of the Earth International som finns i över 70 länder världen över. I Sverige har vi uppemot 2700 medlemmar. Uppskattningsvis är fem procent aktiva inom föreningens olika utskott och lokalgrupper. För mer information om Jordens Vänner, besök vår hemsida Där kan du bli medlem och på andra sätt stödja vårt arbete. Det här materialet är helt eller delvis finansierat av Trafikverket. Trafikverket delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Innehåll: Inledning...4 Dagens transportsystem är ohållbart...5 Miljömålen och trafiken...8 Framtidens trafik...12 Lösningar & goda exempel...17 Jordens vänner vill Vad kan jag göra? Källor och vidare läsning Text: Linn Järnberg och Johanna Ageborg Foto: sxc.hu Formgivning: Karin Didring, Didring Ord & Bild Jordens Vänner Tryckt hos Lenanders Grafiska, juni

3 DET ÄR MYCKET arbete som ligger bakom denna skrift, vi på Jordens Vänner har genomfört flera olika aktiviteter för att samla in bakgrundsmaterial och för att öka vår förståelse för frågorna. Först gjordes en bakgrundsundersökning i form av en uppsats. Där intervjuades Inledning planerare och politiker i Göteborg om deras inställning till, och syn på jämställdhet kopplat till trafikfrågor. Denna undersökning gjordes för att få grepp om de problem som finns, för att utöka vår kunskap och för att börja se lösningar och alternativa metoder. Som uppföljning genomfördes workshops i Göteborg, på politikerveckan i Almedalen och på Klimatsommar i Stockholm. På dessa workshops kunde vem som helst delta och vi bjöd även in politiker till en paneldiskussion. Workshops genomfördes dels för att sprida kunskapen som vi inhämtat genom den inledande undersökningen och för att testa den kunskapen i verkligheten. En enkätundersökning genomfördes också som riktade sig till göteborgare och spreds genom Jordens Vänners kanaler, främst till medlemmar. Denna skrift är heller inte slutet för vårt arbete, Jordens Vänner kommer fortsätta att arbeta med frågorna; jämställdhet och trafik på olika sätt framöver. GÖTA ÄLVBRON I Göteborg en tidig morgon i oktober. Det är mörkt sånär som på gatlamporna, vattnet i Göta Älv är alldeles svart. Klockan är bara men trafiken över bron är redan tät. Personbilar, lastbilar fordon varje dygn 1. Bilar i alla dess former och storlekar är idag en stor del av vårt samhälle. Vi använder dem till att transportera mat, produkter, gods - och inte minst oss själva. Svenskarna äger idag i genomsnitt en halv bil var och det betraktas i det närmaste som en rättighet att äga bil. Detta har bidragit till att dagens omfattande transportsystem är utvecklat efter bilismens krav. Med detta ökar också utsläppen av koldioxid och en rad andra ämnen som bidrar till luftföroreningar, hälsoproblem och inte minst klimatförändringen, vår tids största miljöproblem. I allt fler rapporter dras slutsatsen att den biltrafik som finns idag inte är hållbar på lång sikt eller förenlig med de transportpolitiska och nationella miljömålen. Trots detta vidtas inga märkbara åtgärder från beslutsfattarnas sida. Det krävs mycket stora insatser för att ställa om dagens omfattande transportsystem till ett mer klimatvänligt sådant. Jordens Vänner har en mängd förslag på lösningar som vi gärna delar med oss av och denna skrift vill visa på några exempel på det. Den har som mål att ge underlag för diskussion, för politiska beslut, för handling. 4 5

4 SEDAN EFTERKRIGSTIDEN HAR Sverige och övriga västvärlden sett massbilismens framväxt och en inlåsning i ett alltmer ohållbart transportsystem. Hur hamnade vi här? Dagens transportsystem är ohållbart MASSBILISMEN OCH DESS BAKSIDOR Sverige och västvärlden befinner sig idag i vad som skulle kunna kallas massbilismens epok. Samtidigt blir bilismens nackdelar i form av bland annat miljöförstöring, trängsel och olyckor allt tydligare. I Sverige står vägtrafiken idag för cirka 83 procent av alla persontransporter. Totalt sett står transporterna för 33 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och 41 procent om även utrikes sjöfart och flyg tas med. Att minska utsläppen från transporterna måste alltså vara en central del i Sveriges klimatarbete! Summa vägtrafik Summa bantrafik 6 7

5 BILISMEN SUBVENTIONERAD Bilismen är idag det högst prioriterade transportslaget och har varit så under i princip hela 1900-talet. Bilen har gynnats av snabba vägar och utglesad bebyggelse, och har också fått lejonparten av infrastrukturinvesteringarna. Detta är en av orsakerna till att vi idag ser ett utbrett bilberoende för en stor grupp människor är bilen en helt nödvändig del av vardagslivet. Bilismen har också historiskt varit subventionerad. Det dröjde länge innan man insåg att kostnaderna för bilismen var större än bara vägunderhåll och vägbyggande. Än idag är bilismen är underbeskattad eftersom den inte betalar sina egna kostnader i form av bland annat klimatpåverkan, olyckor och hälsoeffekter.2 TRAFIK OCH GENUS Ur ett genusperspektiv är det tydligt att dagens trafiksystem har skapats med manliga normer som förebild. Kvinnor åker mindre bil och använder sig i högre utsträckning än män av kollektivtrafik. Kvinnor är också mer villiga att ändra sitt resande än män. Jämställdhetsaspekten finns även sedan länge med i de nationella miljömålen: Transportsystemet ska ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet, samt vara jämställt.3 Det är tydligt att ökad prioritet åt de trafikslag där kvinnor är överrepresenterade skulle vara bättre ur både jämställdhets- och miljösynpunkt. Vill du veta mer om trafik, genus och miljö? Läs Jordens Vänners broschyr Med genusglasögon i trafiken! BILISMENS LOBBY Bilismens lobbygrupper (bilföretagen, vägentreprenörerna, oljebolagen m. fl.) har alltid varit starkare än både järnvägens och cyklisternas. Man har hittat vägar för att på ett mycket effektivt sätt organisera sig och påverka politiker för att få besluten fattade i en viss riktning. Denna lobbyverksamhet har bland annat lett 8 9

6 till att Trafikverket länge har satsat stort på att öka bilisternas säkerhet, medan man inte har gjort i närheten lika mycket för att göra cyklisternas vardag säkrare. Politiker har även valt att bygga ut motorvägarna och vill under de kommande tio åren lägga miljarder på Förbifart Stockholm, istället för att satsa på kollektivtrafiken och järnvägen och på åtgärder för att minska transportbehovet. Detta är ett bra exempel på hur viktigt det är att organisera sig och bedriva påverkansarbete gentemot politiker och beslutsfattare. Bilisterna har varit resursstarka och duktiga på att organisera sig. Det är på tiden att cyklisterna, fotgängarna och kollektivtrafikresenärerna tar makten! Tips på hur du själv kan engagera dig hittar du i slutet av broschyren. Sammanfattningsvis är dagens transportsystem präglat av bilens dominans och den politiska prioriteringen av detta miljöförstörande trafikslag, något som delvis kan förstås ur ett makt- och genusperspektiv

7 SVERIGES RIKSDAG HAR satt upp 16 miljömål som anger hur Sveriges miljöpåverkan ska minska till år Riksdagen har också beslutat att Sverige skall ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och att koldioxidutsläppen skall minskas med 40 procent till 2020 (räknat från år 1990). Transportsektorn berör minst hälften av miljömålen och därför är läget kritiskt för dessa mål om inte stora förändringar i transportsystemet genomförs. Här följer några av de nationella miljömålens innebörd och prognosen för om de kommer att uppfyllas eller inte. Miljömålen och trafiken BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Målets innebörd: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 C jämfört med den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål är det en förutsättning att utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt. Jordens Vänner anser att minskningarna skall vara störst i de rika länder som släppt ut mest historiskt och som även idag har de högsta utsläppen per person. Sveriges per capita-utsläpp är minst sex gånger högre än vad som är långsiktigt hållbart för att klara tvågradersmålet. Nya klimatlarm visar dessutom att den globala temperaturökningen egentligen borde begränsas till 1,5 grader. Fattiga människor i Syd drabbas redan hårt av torka och översvämningar som de inte själva har orsakat. Trafiken står för en stor del av utsläppen och måste ta sin del av utsläppsminskningen. Regeringen har inte velat förtydliga vad man menar med fossiloberoende fordonsflotta och inte heller vidtagit åtgärder som minskar utsläppen från trafiken mer än marginellt. För att klara de beslutade miljömålen krävs en helt annan trafikpolitik. Naturvårdsverkets miljömålsuppföljning 2013 konstaterar att vi inte kommer att nå miljömålet med idag beslutade eller planerade styrmedel

8 FRISK LUFT Målets innebörd: Luften ska vara så ren att människors hälsa inte påverkas negativt. Naturvårdsverket konstaterar att vägtrafiken är den största källan till flera luftföroreningar. Särskilt stora är problemen i tätorter och under rusningstrafik och detta besvärar runt en tredjedel av befolkningen i våra storstäder, både gällande lukt, astmaproblem och andningssvårigheter. Miljömålsuppföljningen 2013 konstaterar att vi inte kommer att nå målet 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Vi har således ännu lång väg kvar innan vi kan andas frisk luft. GOD BEBYGGD MILJÖ Målets innebörd: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. En god bebyggd miljö innebär bland annat att kulturvärden bevaras, att trafikbuller hålls på en acceptabel nivå, att framkomligheten för alla typer av transporter upplevs som god och att tillgängligheten till grönområden och natur inte minskas när städer utvecklas. Idag ser vi både en expansion av tätorter vilket leder till ett ökat behov av vägar och transporter. Dessutom ligger bullernivåerna ofta över gränsen för vad som anses hälsosamt. Miljömålsuppföljningen 2013 konstaterar att det inte är möjligt att nå målet 2020 med dagens beslutade eller planerade styrmedel

9 DE POLITISKA MÅLSÄTTNINGARNA innehåller många vackra ord om miljö och klimat. Samtidigt visar alltså miljömålsrapporterna att målsättningarna är långt ifrån att uppnås. Vilken är trafikens roll i detta? Och hur kommer det sig att trafiksektorn inte lyckas bidra till att miljömålen uppnås? Framtidens trafik PROGNOSER FÖR FRAMTIDEN Trafikverket har nyligen gjort en prognos för den framtida trafikutvecklingen. Enligt Trafikverket själva är prognosen inte förenlig med miljö- och klimatmålen. Utsläppen av växthusgaser från trafiken beräknas vara i princip oförändrade fram till 2030 för att därefter öka fram till Jämförs detta med Sveriges riksdags Med utgångspunkt från trafikprognoserna och de krav på fordon och drivmedel som är beslutade kommer utsläppen att ligga på ungefär dagens nivå fram till Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer utsläppen sedan att öka fram till Beslutade åtgärder Klimatmål SE Klimatmål EU

10 klimatvision, där de totala nettoutsläppen ska vara nere i noll år 2050, blir det uppenbart att den nuvarande trafikutvecklingen är fullständigt ohållbar. TEKNISKA LÖSNINGAR INTE TILLRÄCKLIGT Ända sedan 70-talet har politiker och billobbyn talat om att tekniken snart ska ge oss rena bilar. Många har till exempel talat om ett snabbt genombrott för elbilar och bioenergi. Jordens Vänner har länge kritiserat dessa prognoser och verkligheten har hittills gett oss rätt. Nu instämmer flera myndigheter i vår uppfattning. Riksrevisionen som granskat om trafikpolitiken stämmer överens med klimatmålen bedömer i en aktuell rapport att andelen elbilar uppgår till 5 till 10 procent av bilparken år 2020 (mot de 45 procent som trafikplaneringen byggt på) och att elbilarna till 2020 kommer att minska utsläppen med mindre än 1 procent! Riksrevisionen skriver också att tillgången till bioenergi begränsas eftersom den globala konkurrensen om produktiv mark kommer att hårdna. 4 Trafikverket skriver att en introduktion av energisnålare bilar och nya drivmedel måste kombineras med en 30-procentig minskning av personbilstrafiken till 2030 för att klara miljömålen. 5 FEL INRIKTNING PÅ DAGENS TRANSPORTPOLITIK De trafikpolitiska förslag som nu ligger på bordet (regeringens s.k. infrastrukturproposition) går också åt helt fel håll. Enligt dessa förslag ska 155 miljarder kronor satsas på vägtrafik under perioden , medan järnvägsinvesteringarna bara får 86 miljarder kronor under samma period. 6 Jordens Vänner föreslår istället omfattande satsningar på tågtrafiken och driver tillsammans med fackföreningar och andra kampanjen Tågupproret. Det är en kampanj som kräver mer pengar till både investeringar och underhåll av järnvägen, och ett stopp för avregleringen som splittrar upp järnvägstrafiken. Utgångspunkten i trafikplaneringen är idag felaktig. Det är ett erkänt faktum att fler och bättre vägar genererar mer trafik (s.k. inducerad trafik). 7 I dagsläget utgår man från prognoser om att trafiken kommer att öka och inriktar åtgärderna på att öka kapaciteten. Detta är en självuppfyllande profetia och helt fel väg att gå. Trafikplaneringen borde istället ta sin utgångspunkt i att miljömålen ska uppnås, och åtgärderna borde inriktas på att minska transportbehovet. För de resor som trots allt behövs krävs att en mycket stor del av bil- och flygtrafiken flyttas över till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Klimat- och miljöaspekten ingår visserligen i de nuvarande transportpolitiska förslagen, men inte alls i tillräckligt stor utsträckning. I de underlag som tagits fram som bakgrund till förslagen ingår ett klimatpaket gjort av Trafikverket, där utgångspunkten är att klimatmålen ska nås. I regeringens färdiga förslag har dock klimatpaketet helt ignorerats. Detta har mötts av skarp kritik från många, inte minst miljörörelsen. Även Riksrevisionen har kritiserat regeringen för att miljö- och klimatmålen idag inte är integrerade i infrastrukturplaneringen. De beslut som fattas idag kommer att påverka transportmöjligheterna, och därmed även lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser, under lång tid framöver. Det är alltså av central betydelse att miljö- och klimatmålen faktiskt utgör utgångspunkten i infrastrukturplaneringen. PROBLEMET MED DE SAMHÄLLSEKONOMISKA KALKYLERNA Ytterligare ett problem med dagens trafikplanering är hur de samhällsekonomiska kalkylerna görs. Eftersom alla miljöeffekter inte kan värderas i pengar innebär det ofta att de inte tas med i beräkningen, trots att de kan ha både ekonomiska och andra värden. I de samhällsekonomiska kalkylerna är också tidsperspektivet för kort för att t.ex. effekten av klimatpåverkan ska ingå. Utöver de olika problemen med samhällsekonomiska kalkyler borde även utgångspunkten vara vilket samhälle vi vill ha, inte bara vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Sammanfattningsvis behövs alltså en omläggning av infrastrukturplaneringen där utgångspunkten är att miljö- och klimatmålen ska nås. Detta kommer att 18 19

11 kräva genomgripande förändringar. Tekniska lösningar kan ge ett viktigt bidrag till detta men kommer inte på långt när att vara tillräckligt. Istället kommer det att krävas t.ex. ändrad stadsplanering och minskad bilism

12 TROTS DEN GANSKA dystra bilden av hur Sveriges transportsystem ser ut idag finns det många initiativtagare och entreprenörer som agerar utan att vänta på beslut från politiker. Dessutom har städer, organisationer och kommuner satt egna mål eller arbetar utifrån sitt eget mer klimatvänliga system. Nedan följer några exempel på detta. Lösningar & goda exempel Flyttföretaget MoveByBike kallar sig för Sveriges grönaste åkeri. De genomför flytt för privatpersoner och företag enbart med cykel och på en kärra som kan lastas med upp till 300 kg. Koldioxidfritt. Amsterdam kallas ofta för Världens cykelhuvudstad och för invånarna i staden har cyklandet blivit en livsstil. Också i Köpenhamn betraktas cykeltrafiken som likvärdig med biltrafiken. Att staden har valt att underlätta för cyklisterna har lett till att 36 procent av invånarna i staden tar cykeln till jobbet eller skolan, vilket kan jämföras med knappt 10 procent i Stockholm. Och sedan Barcelona införde lånecyklar 2007 har man både sett en minskning i koldioxidutsläpp och antal dödsfall i trafiken. Trängselskatten i Stockholm har enligt Transportstyrelsen minskat antalet passager genom betalstationerna med ca 18 procent sedan skatten infördes Trängselskatten i Göteborg förväntas nå liknande resultat. Idag finns många etablerade och välorganiserade bilpooler och samåkningsgrupper som gör det möjligt att vara flera som delar på en bil och bara nyttja den när det är som mest nödvändigt. Många goda initiativ för ett strategiskt klimatarbete finns att hämta på kommun och landstingsnivå. Ett exempel är Miljöförvaltningen i Göteborgs stad som har lagt 22 23

13 fram ett förslag på ett Miljöprogram 8 med konkreta åtgärder för att arbeta effektivt med de miljömål som kommunen har satt upp. En stor del av programmet vigs åt Det hållbara resandet där man bland annat föreslår sänkning av hastigheter inne i staden, att göra om den mycket trafikerade Linnégatan till cykelfartsgata och att på olika sätt utveckla kollektivtrafiken, vilka alla är förslag som stöds av Jordens Vänner. Flera länder i Europa och andra delar av världen har satsat stort på järnvägs-och spårvägsutbyggnad. Spanien, Tyskland, Frankrike, Kina och många andra länder har byggt nya snabba järnvägar för hastigheter på 250 kilometer i timmen och mer och dessa har tagit miljontals resenärer från flyget. De flesta länder i Europa satsar två till tre gånger mer än Sverige på järnvägsunderhåll per spårkilometer och det stora föredömet Schweiz har genom förebyggande underhåll nästan inga förseningar alls. Tågen går som klockan! 24 25

14 TRANSPORTPLANERINGEN MÅSTE HA SOM UTGÅNGSPUNKT ATT MILJÖ- OCH KLIMATMÅLEN SKA NÅS Miljömålen är i grunden bra men de borde utgå från vad miljön klarar av i högre utsträckning än vad de gör idag. Det är dock av allra största vikt att miljö- och klimatmålen integreras i transportplaneringen för att målen ska kunna nås. Inom transportpolitiken måste också mycket fokus läggas på restidsproportionerna målet ska vara att det alltid är snabbast att resa miljövänligt. Jordens vänner vill... NY STADSPLANERING Även inom stadsplaneringen måste miljö- och klimatmålen vara utgångspunkten. Planeringen måste bygga på hållbara transportmönster och sätta närheten i fokus. En viss förtätning av bebyggelsen kan vara bra, samtidigt som stadsdelarna måste hållas levande med parker och andra grönområden. Samhället bör även arbeta för att underlätta distansarbete, inte minst med hjälp av IT. För att minska transportbehovet är det också viktigt att handel, skolor, idrott, närsjukvård och bostäder finns på samma ställe. Jordens Vänner säger därför nej till externa köpcentra liksom stora vägbyggen, parkeringshus och parkeringsgarage. Jordens Vänner stödjer också stadsnära odling som ett sätt att skapa levande städer och minska transportbehovet. MINSKA BILISMEN TILL FÖRMÅN FÖR CYKEL, GÅNG OCH KOLLEKTIVTRAFIK Viktigt att poängtera är att det inte räcker med att öka antalet resor med kollektivtrafik dessa resor måste ersätta resor med bil eller flyg för att klimatpåverkan ska minska. Omställningen från koldioxidintensiva transportslag som bil och flyg till kollektivtrafik, gång och cykel måste självklart avspegla sig i statsbudgeten. Att som i dagsläget ge vägnätet större budgetutrymme än järnvägen är att gå i fel riktning. Totalt sett måste bil- och flygtrafiken i Sverige minska med minst 50 procent till Utöver miljö- och hälsovinster vore en omställning även 26 27

15 positiv ur jämställdhetsperspektiv eftersom den skulle gynna de transportslag där kvinnor är överrepresenterade. SATSA PÅ JÄRNVÄGEN Jordens Vänner vill se en satsning på 1 procent av BNP under femton år till spårburen trafik. Då kan vi få moderna snabba tåg med korta restider i hela Sverige. Nya banor som behövs är bland annat Ostlänken, Götalandsbanan Linköping-Jönköping-Borås- Göteborg, Norrbotniabanan, en ny snabb järnväg Stockholm-Malmö-Hamburg och upprustning av spår i hela landet. Inga järnvägar ska läggas ner. Genom nya snabba spår för persontrafik kan stambanorna frigöras för mer gods på tåg. Jordens Vänner vill även se planer på moderna spårvagnar i alla städer med över invånare. MILJÖVÄNLIGAST SKA VARA BILLIGAST Bilismen måste stå för de kostnader den orsakar i form av skada på miljö och klimatsystem, olyckor etc. Reseavdraget måste moderniseras så att det inte som idag ensidigt gynnar bilresor. Koldioxidskatten måste höjas successivt så att bensinpriset inom kort närmar sig 20 kr per liter, med kompensation för landsbygden. Flygskatten måste höjas och inrikesflyget ska bara finnas kvar till och från Gotland och övre Norrland. Övriga sträckor kan försörjas med snabb tågtrafik. En kilometerskatt för tunga lastbilstransporter måste införas för att göra det mer lönsamt att lyfta över långväga gods till tåg. Kort sagt måste skatterna utformas så att det alltid är billigast att välja det miljövänligaste transportmedlet. GRATIS KOLLEKTIVTRAFIK I STÄDERNA Det är idag ofta billigare att ta bilen och flyget än att resa med buss och tåg. Priserna i den regionala och lokala busstrafiken har ökat mer än bensinpriset under de senaste 20 åren. Detta är oacceptabelt. För att uppmuntra fler att åka kollektivt måste priserna sänkas kraftigt. Jordens Vänner verkar för att buss- och spårvägstrafiken i våra städer skall vara kostnadsfri. På det sättet slipper man också dyra kostnader för biljettförsäljning, spärrar och kontrollanter. SÄNK BILARNAS HASTIGHET Hastigheten i tätort bör sänkas från 50 km/h till 30 km/h. Det är en enkel och effektiv metod att minska utsläppen från trafiken. Dessutom skulle olycksfallen minska. INTE EN METER MOTORVÄG TILL Alla nya stora vägbyggen måste omprövas. Riksrevisionen har ifrågasatt om de stämmer överens med klimatmålen och därför måste besluten tas på nytt. Förbifart Stockholm, förbifarter i Skellefteå och Umeå samt planerade motorvägar på bland andra E18, E20 och E 22 leder till ökad vägtrafik och måste stoppas. Med en minskad vägtrafik behövs de inte. I de flesta fall är två-plus-ett-vägar tillräckligt. TEKNISKA LÖSNINGAR ÄR INTE TILLRÄCKLIGT Det är tyvärr alltför optimistiskt att tro att tekniken ensam ska lösa de stora utmaningar vi står inför. Genomgripande samhällsförändringar krävs såsom ändrad stadsplanering och förändrad livsstil, inklusive minskat bilresande

16 Vad kan jag göra? Ta med din lokalpolitiker på cykeltur för att diskutera trafiksituationen i din stad och för att visa brister i transportsystemet. Hör av dig till Jordens Vänner för att få informationsmaterial! Vill du ha bättre tågtrafik? Stöd Tågupproret tillsammans med Jordens Vänner på Delta i opinionsbildningen mot nya motorvägar, ringleder och externa köpcentra i din region. Skriv insändare, gå på samråd och ställ frågor, överklaga, demonstrera. Organisera dig! Gå med i Jordens Vänner (se sidan 35)

17 Källor Beslut om åtgärdsplanering. Pressmeddelande från Näringslivsdepartementet miljomal.se Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Trafikverket Så mycket bättre! Dokumentation från ett seminarium om transporter och miljömål. Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet Infrastrukturplanering på väg mot miljömålen? Riksrevisionen Politik, mobilitet och miljö. Falkemark, Gunnar 2006 Med genusglasögon i trafiken. Jordens Vänner 2012 Mer makt åt gående och cyklister. Jordens Vänner 2011 Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmålen. Naturvårdsverket Tips på vidare läsning Rättvisa mål så når vi det Jordens Vänner 2010 Det saknade miljömålet Jordens Vänner 2009 Rättvis omställning Jordens Vänner 2012 Resan mot framtiden Jordens Vänner 2007 Slutkört Lars Henriksson 2011 Trafikmaktordningen Planka.nu

18 Fotnoter 1. Se Infrastukturplanering på väg mot klimatmålen? Riksrevisionen, och Så mycket bättre! Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet 2. För att läsa mer om bilismen och dess subventioner, se Gunnar Falkemarks bok Politik, mobilitet och miljö 3. miljomal.se 4. Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? Riksrevisionen 5. Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmålen. Naturvårdsverket. 6. Enligt pressmeddelande från Näringslivsdepartementet 20 december Se Infrastukturplanering på väg mot klimatmålen? Riksrevisionen, och Så mycket bättre! Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet 8. I skrivande stund är Miljöprogrammet ännu inte antaget av kommunfullmäktige Bli jordvän du också! JORDEN BEHÖVER ALLA vänner den kan få. Om tillräckligt många vill så går det att lösa de miljöproblem som världen står inför. Det handlar om politisk vilja och om engagemang hos vanliga människor. Ju fler vi är som kräver en förändring, desto svårare blir det för politiker och andra makthavare att undvika det. Ja, jag vill bli medlem i Jordens Vänner/få mer information om Jordens Vänner Namn... Adress... Postnr & postort... E-post... Ja, jag vill ha Jordens Vänners nyhetsbrev via e-post Namn... Adress... Postnr & postort... E-post... 34

19 JORDENS VÄNNER BETALAR PORTOT JORDENS VÄNNER SVARSPOST KUNDNUMMER GÖTEBORG 36 37

20 ATT VI IDAG transporterar oss på ett sätt som varken är tillräckligt jämställt eller klimatvänligt är uppenbart för de flesta. Ändå lyser förändringarna med sin frånvaro. Våra politiker har beslutat om mål och åtgärder för att transportsektorns klimatpåverkan ska minska, men vi har ännu inte sett resultaten av dessa. Vi vet att det krävs en stor omställning, men hur ska vi nå den? I den här broschyren har Jordens Vänner samlat underlag för hur transportsituationen ser ut idag och konkreta förslag på förändringar. Den ger argument för en hållbar transportutveckling, och här finns dessutom goda exempel på företag, organisationer och städer som är föredömen för hur man kan tänka, och framförallt agera, kring transporter och miljö. Var med du också! 38