KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: SV4002 / 1.2

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan (46-75), 30 hp Swedish: Language and Literature 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för humaniora ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med höstterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslärarexamen gymnasieskolan om 300/330 hp. Behörighetskrav Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan 30 hp. Kursens mål Under kursen ska studenten ytterligare vidga och fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasiet. Studentens litteratur- och språkdidaktiska medvetenhet ska vidareutvecklas under kursen så att han/hon som blivande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Under kursen ska studenten också utveckla grundläggande färdigheter i att läsa och reflektera kring forskningsresultat samt i vetenskapligt skrivande. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för perioder och författarskap i såväl den svenska som den internationella prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca. 1930, samt i dramats historia genom tiderna översiktligt redogöra för teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur beskriva olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk Färdighet och förmåga analysera modern lyrik och prosa fram till 1930, samt dramatexter genom tiderna jämföra och diskutera intermediala aspekter hos texter i olika uppföranden reflektera kring hur identitet och maktstrukturer tydliggörs i språket analysera vetenskapliga rapporter och reflektera kring dess betydelse för den egna yrkesverksamheten systematisera och i viss mån analysera ett empiriskt material med hjälp av språk- och litteraturvetenskapliga teorier och metoder, samt presentera resultaten i en vetenskaplig text Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt reflektera över litteraturhistorieskrivning, litteraturanalys och boksamtal i ett mångfaldsperspektiv värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet tillämpa ovanstående kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor i ett didaktiskt sammanhang. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Delkurs 1. Litteraturen , 7.5 hp Literature , 7.5 credits Delkursen ger en översikt över prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca Fokus ligger både på svenska och internationella verk. Här ges tillfälle att utveckla den litteraturanalytiska förmågan och fördjupa den litteraturdidaktiska diskussionen. Frågor kring litteraturhistorieskrivning och kanonbildning problematiseras. En inblick i intermediala aspekter och i teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur ges. Dessutom diskuteras faktorer som kön, klass och etnicitet. redogöra för perioder och författarskap i prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca i ännu högre grad än tidigare tillämpa ett textanalytiskt sätt att läsa litteratur diskutera intermediala aspekter hos texter kritiskt reflektera över litteraturhistorieskrivning, litteraturanalys och boksamtal i ett mångfaldsperspektiv översiktligt redogöra för teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur

2 Sida 2 (5) tillämpa kunskaperna i planeringen av boksamtal i en undervisningssituation Delkurs 2. Språkets variation och mångfald, 7.5 hp Language Variation and Diversity, 7.5 credits Inom delkursen problematiseras fem variabler med betydelse för språklig variation: ålder, kön, klass, etnicitet och region. Med region avses geografiskt bundna dialekter och regionalt språkbruk. Även attityder till språkvariation och ovannämnda variablers koppling till identitet behandlas. Fokus ligger på svenska förhållanden, men exempel från andra språkområden kan även komma att användas. redogöra för olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk redogöra för olika definitioner av flerspråkighet samt problematisera flerspråkighetens språkliga och sociala effekter reflektera kring hur språkvariation tydliggör identitet och maktstrukturer värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet tillämpa kunskaperna om språkets variation och mångfald i ett didaktiskt sammanhang Delkurs 3. Drama och teater, 7.5 hp Drama and Theatre, 7.5 credits Kursen behandlar drama och teater ur ett historiskt/kulturellt, litterärt och didaktiskt perspektiv. En fördjupad inblick i intermediala aspekter ges. Såväl dramatexter som moderna pjäser och filmatiseringar analyseras, liksom både svenska och internationella verk. I kursen ingår också didaktiska moment, där studenten får tillfälle till praktiska tillämpningar. redogöra för dramats historia genom tiderna kritiskt reflektera över dramats historieskrivning utifrån ett mångfaldsperspektiv Delkurs 4. Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift, 7.5 hp Classroom Research, 7.5 credits Delkursen knyter an till aktuell klassrumsforskning och studenten utför under delkursen en egen undersökning som dokumenteras i en vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenten lägger fram och försvarar sin uppsats. analysera vetenskapliga rapporter och reflektera kring dess betydelse för den egna yrkesverksamheten problematisera språk- och litteraturdidaktiska frågeställningar, liksom i viss mån språk- och litteraturvetenskapliga teorier och metoder samt relevanta etiska aspekter systematisera, presentera och i viss mån analysera ett empiriskt material redogöra för och själv tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande delta aktivt i uppsatsseminarium och där kritiskt granska andras arbete. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska övningar individuellt och i grupp. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker i skriftlig och muntlig form, inklusive seminarieform. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. analysera dramatexter, såväl några av teaterhistoriens klassiker som moderna pjäser och filmatiseringar diskutera intermediala aspekter hos dramatexter i olika uppföranden arbeta praktiskt med drama och teater i en undervisningssituation. Kurslitteratur Delkurs 1 Litteraturen Ämnesteoretisk litteratur Elleström, Lars (1999) ur Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

3 Sida 3 (5) Fyhr, Mattias, Något om Mary Shelleys och Edgar Allan Poes inflytande på skräck och gotik idag. I: Svenskläraren 2002:1-2. Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999) ur Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Nordlund, Anna (2008) ur Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga. Stockholm: Liber. Lund, Hans (red) (2002) ur Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg. Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. Stockholm: Natur & kultur. (s ). Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m.fl. (2009) ur Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990) ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag. Williams, Anna (1997) ur Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Stockholm: Gidlund Woolf, Virginia (1927). Ett eget rum. Öhman, Anders, 2002, ur Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Studentlitteratur. Lund. Skönlitteratur Prosa: Almqvist, (1839), Det går an. Brontë (1850), Jane Eyre. Benedictsson, (1885), Pengar och Ur mörkret. Boye (1940), Kallocain. Conrad, (1902), Mörkrets hjärta. Flaubert, (1857). Madame Bovary. Gilman Perkins, Den gula tapeten. Goethe, Den unge Werthers lidanden (i Litteraturens klassiker. Tre 1700-talsromaner). Hemingway, (1927). Berg vita som elefanter. Joyce (1914), Eveline. Joyce, ur Odysseus (1922). Kafka, (1925), Processen. Lagerlöf, (1891), Gösta Berlings saga. Mansfield, Katherine, Gardenpartyt. Poe, Huset Ushers undergång. Proust, ur På spaning efter den tid som flytt. Combray (1913) och Stéphane Heuets bearbetning i serieform (2009). Shelley, (1819), Frankenstein och Branaghs Mary Shelley s Frankenstein (1994). Strindberg, ur Röda rummet (1879) och Per Demervalls bearbetning i serieform. Strindberg, (1903) Ett halvt ark papper. Söderberg, (1905), Doktor Glas. Woolf, Virginia, Den nya klänningen. Lyrik: Almqvist, Baudelaire, Dickinson, Eliot, Fröding, Goethe, Lagerkvist, Martinson, Rydberg, Stagnelius, Strindberg, Tegnér och Södergran. Delkurs 2 Språkets variation och mångfald Andersson, Lars-Gunnar (2008), Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red), Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s ). Ask, Sofia (2012), Språkämnet svenska - ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. Bellander, Theres (2008), haloo babe... tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. I: Svensklärarföreningens årsskrift.

4 Sida 4 (5) Boyd, Sally (2003), Foreign-Born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Accent. I: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 6, No Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Fraurud, Kari & Bijvoet Ellen (2004), Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkliga miljöer. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andra språk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s ). Gunnarsdotter Grönberg, Anna (2006), Aktiva Anna säger inte la. I: Språkvård 1 (s. 4-11). Kotsinas, Ulla-Britt (2004), Ungdomsspråk. 3:e uppl. Uppsala. Hallgren&Fallgren (Läses enligt anvisningar). Lindberg, Inger (2009), I det nya mångspråkiga Sverige. I: Utbildning och demokrati vol. 18, 2009:2. (s. 9-37). Milles, Karin (2008)...ett fint ord som utstrålar sexualitet : hur man konstruerar kön genom att diskutera språk. I: Svenskans beskrivning 30. S Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Studentlitteratur.( Kap. 7) Svedner, Per-Olof (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen - delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (s ). Thelin, Eva (red.) (2003), Lyssna på svenska dialekter. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen (Enligt anvisningar). Delkurs 3 Drama och teater Ämnesteoretisk litteratur Lund, Hans (red) (2002), Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel Lund: Studentlitteratur (s och s ). Nussbaum, Martha (2001), ur The Fragility of Goodness. Luck and ethics in Greek tragedy and philosophy. Cambridge: Cambridge University Press. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m.fl. (2009), ur Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990), ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag. Roos Sjöberg, Jeanette (2000), ur I gränslandet mellan scen och publik. Nycklar till teater med drama som metod. Falun: Oform Sjöberg, B. (1999 el. senare), ur Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Skönlitteratur Aristofanes, Lysistrate (1990 el. senare), I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Beckett, Samuel (1990 el. senare), I väntan på Godot. I: Red. B. Lewan. Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Lund: Studentlitteratur Birro, Peter (2004), Arbetarklassens sista hjältar. I: Åtta nya pjäser från Elverkets/Dramatens dramatikergrupp. (Teatertidningen 2004) Brecht, Bertolt (1990 el. senare), Mor Courage. I: Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Büchner, Georg (1990 el. senare), Woyzeck. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur och filmatisering av Herzog. Euripides (1990 el. senare), Medea. I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur.

5 Sida 5 (5) Fredén, Sofia (2000), Diamanten I: Fem pjäser. Tid: Nu Plats: Sverige. (Manifest kulturproduktion) Garcia Lorca, Federico (1990 el. senare), Blodsbröllop. I: Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Leffler, Anne-Charlotte (1883), Sanna kvinnor ( Lysander, Per & Osten, Suzanne (1980), Medeas barn. I: Pjäser för skola och scen. Red. I. Holm. Liber förlag. Racine (1990 el. senare), Faidra I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Schöier, Isa (2000), Livingstones barn. I: Fem pjäser. Tid: Nu Plats: Sverige. (Manifest kulturproduktion) Strindberg, August, Fröken Julie och Ett drömspel. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan (1990 el. senare). Lund: Studentlitteratur. Tjechov, Anton (1990 el. senare), Körsbärsträdgården. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan. Lund:Studenlitteratur. Trotzig, Astrid (2004), Den första hösten. I: Åtta nya pjäser från Elverkets/Dramatens dramatikergrupp. (Teatertidningen) Delkurs 4 Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996 el senare), Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Litteratur bestäms i övrigt i samråd mellan lärare och student.