Handbok för Byakraftprojekt. Anläggning av optofibernät

Transkript

1 1 (1) Antal sid Org. tillhörighet Skellefteå Kraft Elnät AB - Kommunikation (C) Dokument ID Dokumentnamn v4 Handbok Byakraft Bjurån m.fl. Område/Anläggning Produktion Författare Hans Lenman Handbok för Byakraftprojekt Anläggning av optofibernät Dokumentet reviderat av Östen Holmström Bottnia IT AB

2 2 (2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel Organisation och Kontaktpersoner 1 Process 2 Ansvarsfördelning 3 Avtal 4 Tidsplan 5 Arbetsbeskrivning och Kvalitetsdokument 6 Arbetsmiljö och säkerhet 7 Utbildning 8 Materialhantering 9 Markarbete 10 Kanalisation 11 Fiberkabelinstallation 12 Kvalitetskontroll 13 Underlag för relationshandlingar 14 Projektavslut 15

3 3 (3) 1. Organisation och Kontaktpersoner BYGGHERRE SKEKRAFT Kommunikation Skekraft Styrgrupp Projektledare utsedd av Skekraft Kommunikation SKEKRAFT Kontroll Kvalité Byaföreningens Styrgrupp Byaföreningens Ansvarige Projektledare SKEKRAFT Material Byaföreningens Arbetsledare Byaföreningens Materialansvarige Byaföreningens Kvalité och Miljö ansvarige Byaföreningens Arbetslag och Entreprenörer

4 4 (4) Organisation och Kontaktpersoner SKEKRAFT Projektledare Namn: Östen Holmström, Bottnia IT AB Adress: Klintvägen 39, Robertsfors Telnr: , Projektör Namn: Kristoffer Hansson, Bottnia IT AB Adress: Klintvägen 39, Robertsfors Telnr: , Kvalitetsansvarig Namn: Östen Holmström, Bottnia IT AB Adress: Klintvägen 39, Robertsfors Telnr: , Materialansvarig Namn: Östen Holmström, Bottnia IT AB Adress: Klintvägen 39, Robertsfors Telnr: ,

5 5 (5) Byaförening Föreningens namn: Bjuråns Bredbansförening Föreningens postadress: Åliden Boliden Föreningens reg/organisationsnr: Styrgrupp Namn: Eilert Norberg Adress: Bjurån Boliden Telnr: (hem) Namn: Thor Lundmark Adress: Klintforsliden Boliden Telnr: Namn: Claes Marklund Adress: Norra Bergfors Boliden Telnr: Namn: Lennart Grahn Adress: Åliden Boliden Telnr:

6 6 (6) Projektledare Namn: Lennart Grahn Adress: Åliden Boliden Telnr: Materialansvarig Namn: Östen Lundqvist Adress: Klintforsliden Boliden Telnr: Kvalité och Miljöansvarig Namn: Claes Marklund Adress: Norra Bergfors Boliden Telnr:

7 7 (7) Arbetsledare Namn: Östen Bjurman Adress: Bjurån Boliden Telnr: Namn: Östen Lundqvist Adress: Klintforsliden Boliden Telnr: , Namn: Egon Lindqvist Adress: Norra Bergfors Boliden Telnr: , Namn: Kenneth Widmark Adress: Åliden Boliden Telnr: , kenneth@vidmark.se Namn: Allmar Lundqvist Adress: Åliden Boliden Telnr: , allmar.lundqvist@seu.se

8 8 (8) 2. Process Detta kapitel beskriver flödet/processen mellan byaföreningen och SKEKRAFT under projekttiden. Entreprenör Byaförening Styrgrupp Byaförening Arbetsgrupp Byaförening Relationshandlingar Byaförening Tid Omfattning Budget Arbets- Handlingar, Kontroll av entreprenad Underlag Relationshandlingar. Byggherre SKEKRAFT Projektering SKEKRAFT Entreprenad SKEKRAFT Färdig anläggning SKEKRAFT Efter att byaföreningen tillsammans med affärsansvarig på Skekraft gjort upp om tid, omfattning och budget för projektet och Skekraft har gett klartecken för projektstart skall byaföreningen bilda en styrgrupp 1. Denna styrgrupp skall utse projektledare, arbetsledare, materialansvarig samt kvalitets och miljöansvarig. Dessa personer skall fylla i sina personuppgifter på kontaktlistan. En kopia av den listan skall skickas till Skekraft `s projektledare. Efter att projektering har skett av Skekraft i samråd, överlämnas arbetshandlingar till byaföreningens styrgrupp. Under arbetets gång kommer en utsedd kvalitetsansvarig att utföra kontroller av entreprenaden. Skekraft kommer att påbörja sin entreprenad när byaföreningen är klar med sitt åtagande. Byaföreningen skall förse Skekraft med underlag för relationshandlingar 2. 1 Styrgrupp- ett forum där strategiska beslut för föreningen fattas 2 Relationshandlingar- Handlingar som beskriver det färdiga nätet.

9 9 (9) 3. Ansvarsfördelning Detta kapitel beskriver hur ansvaret ska fördelas mellan Byaföreningen och Skekraft. Byns ansvar Projektledarens ansvar - Projektledaren skall vara den sammanhållande länken i byaprojektet och skall med sin entusiasm och brinnande intresse för projektet styra sina medhjälpare mot det uppgjorda målet. - Projektledaren ska vara byns ansikte utåt i kontakten mot Skekraft, eventuella entreprenörer o.s.v. - Projektledaren ska samordna de olika delmomenten under arbetet: markavtal, utsättning, material och utförande. - Projektledaren ska samordna byns arbetsinsatser med eventuellt inhyra entreprenörer. Materialansvariges ansvar Materialansvarige ska vara den som vid mottagning eller uthämtning av material kvittera/registrera materialet så att mängden mottaget material motsvarar det som är avtalat. Se till att materialet förvaras enligt råden i flik Materialhantering. Se till att de inblandade i projektet följer råden enligt flik Materialhantering. Se till att meddela projektledaren om material brister kommer att uppstå. Kvalitetsansvariges ansvar Att ansvara för att arbetsbeskrivningar och kvalitetsdokument används vid allt arbete samt att den insamlade informationen speglar det arbete som utförts. Att arbetsbeskrivningar och kvalitetsdokument delas ut till arbetsledare inför arbetets utförande, samt att insamla dokumenten efter utfört arbete. Att kontakta Skekraft s Kvalitetskontrollant när det olika momenten i projektet ska besiktas. Arbetsledarnas ansvar Att samordna och arbetsleda byns arbetskraft Att ansvara för att vidarebefordra kunskaper när det gäller arbetsteknik och utförande. Att se till att arbetslaget följer arbetsbeskrivningarna, samt att under arbetet med en delsträcka fylla i och signera kvalitetsdokumentet för aktuell delsträcka. Klargöra uppgifter och ansvar för respektive medlem i arbetslaget.

10 10 (10) Material Föreningen ansvarar för: - att vid mottagning eller uthämtning av material skall utsedd materialansvarig från föreningen kvittera/registrera materialet så att mängden mottaget material motsvarar det som är avtalat. - att materialet i projektet lagerhållas på ett betryggande sätt så att risken för stöld minimeras samt att hanteringen sker på ett sådant sätt att materialet inte skadas under lagerhållningen. Markavtal Föreningen ansvarar för: - att det skrivs avtal mellan berörda markägare och Skekraft om tillstånd att förlägga kanalisation på deras mark, Skekraft tillhandahåller underlag för markavtal. - att respektive abonnent i byn är införstådda med att de upplåter sin egen mark vid anslutning av sin egen fastighet, men det kan vara lämpligt att alla som ansluter sig upplåter sin mark på markavtal för grävning för framtida bruk. Övrigt Föreningen ansvarar för: - anmälan till berörda nätägare för utsättning av kablar. - om arbete skall ske efter Vägverkets och kommunens vägar skall en TA-plan upprättas minst 3 veckor före arbetets start. - all återställning (inkl asfalt) och återfyllnad inklusive material. - all grävning/plöjning. - all förläggning av kanalisation, brunnar, fiber, markeringsband samt markerings pålar. - samordning vid utförande mot respektive abonnent. - att följa och underhålla kvalitetskontrollplanen. - att erforderliga försäkringar tecknas för eget arbete. - förse Skekraft med underlag för relationshandlingar. - Att följa Skekraft`s anvisningar vad gäller arbetsmiljö och säkerhet.

11 11 (11) Skekraft s ansvar Skekraft ansvarar för: grävtillstånd från Vägverket och Kommunen. projektering samt tillhandahålla föreningen med arbetsbeskrivningar och kvalitetsdokument. Utbildning av arbetsledare, samt material- kvalitets ansvariga. förse föreningen med material (undantaget skyddsfyllnads och återställningsmaterial). Underlag för markavtal. Rörtryckning under allmän väg. Skellefteå Kraft ombesörjer att projektera och bygga ett stamnät i linje genom byarna som är tekniskt och ekonomiskt optimerat. Detaljprojektering av stamnät och anslutningspunkter sker i samråd med respektive by.

12 12 (12) 4. Avtal Markavtal Som en förberedelse för utbyggnaden skall det skrivas avtal med berörda markägare om att föreningen har tillstånd att gräva på deras mark. Här använder ni den genomförda projekteringen som underlag för att se vilka markägare som blir berörda. Respektive abonnent upplåter naturligtvis sin egen mark vid grävning till egna fastigheten. Underlag för markavtal tillhandahålls av Skekraft. Markavtalen ska upprättas i två ex av varje, båda återlämnas till byns kvalitetsansvarige, för vidare överlämnande till Skekrafts projektledare. Avtal om byn arbete Avtal skall upprättas mellan byaorganisationen och Skekraft före start av projektet. Övriga avtal Övriga avtal som lokalavtal, ledningsrätter m.m. ansvarar Skekraft för. Försäkringar Byaföreningen bör teckna Ansvarsförsäkring och Olycksfallsförsäkring i lämplig omfattning för personer involverade i byggnationen.

13 13 (13) 5. Tidsplan Tidsplan över projektet upprättas av Skekraft i samråd med byaföreningens styrgrupp. Tidsplanen skall innehålla dessa punkter: - Projektering - Material leverans - Aktivitet/utförande - Projektmöten - Besiktningar - Färdigställande - Driftsättning

14 14 (14) 6. Arbetsbeskrivning och Kvalitetsdokument Arbetsbeskrivning Den projektering som utförs resulterar i arbetsbeskrivningar. Dessa arbetsbeskrivningar indelar byn i delsträckor och beskriver geografiska placeringar och materialval för delsträckor i den totala förläggningen. Kvalitetsdokument Kvalitetsdokumentet hör ihop med arbetsbeskrivningen för respektive delsträcka. I kvalitetsdokumentet finns kontrollpunkter för egenkontroll som görs under arbetets utförande. I dessa dokument förs noteringar om eventuella störningar och problem som uppstår och vilka åtgärder som man har utfört i samråd med Skekraft`s ansvarig projektledare. Justera projekterad sträckning eller brunnsläge när så är påkallat. Observera att justering av sträckningar och brunnsplaceringar endast får ske efter samråd med Skekraft`s projektledare. Arbetsbeskrivningen / kvalitetsdokument delas av byaföreningens kvalitetsansvarige ut till arbetsledare inför arbetet på aktuell delsträcka. Dokumenten återlämnas till honom efter utfört uppdrag. Under arbetets utförande handhas arbetsbeskrivningen och kvalitetsdokumentet av arbetsledarna för respektive delsträcka, det är också arbetsledarna som signerar det utförda arbetet och de utförda egenkontrollerna. De noteringar och uppgifter som skrivs in i dessa dokument är ett underlag för de relationshandlingar som upprättas av Skekraft.

15 15 (15) 7. Arbetsmiljö och säkerhet Skekraft har ansvar för att Arbetmiljölagen följes för byns och eget arbete. Skekraft ansvarar för att arbetsmiljö och säkerhetsgenomgång genomföres före start av arbeten, detta genomförs vid ett tillfälle. Skekraft ansvarar för att tillsammans med projektorganisationen följa upp säkerhets och arbetsmiljö vid regelbundna skyddsronder. Genomgångar och skyddsronder dokumenteras i protokoll och distribueras till berörda.

16 16 (16) 8. Utbildning Innan det praktiska arbetet med förläggning och fiberindragning startas kommer en utbildning att genomföras. Utbildningen omfattar Byaföreningens nyckelpersoner såsom Byorganisationens projektledare, materialansvarig, kvalitetsansvarig och arbetsledarna. Utbildningen omfattar två separata tillfällen om ca 6 timmar.

17 17 (17) 9. Materialhantering Detta kapitel tar upp materialhantering både då det gäller handhavande så att materialet ej skadas under hantering, lagring och installation. Kanalisation För att uppnå god funktion och kvalité på nätet är det viktigt att tänka på följande: Under transport och förläggning är det viktigt att rörens böjningsradie inte underskrids. Böjningsradien får inte vara mindre än 10 ggr rörets ytterdiameter. Som exempel så får böjningsradien för kabelskyddsrör av typ 40/32 inte underskrida 40 cm. För att underlätta kabelinstallation är det viktigt att försöka att eftersträva en så stor radie som möjligt vid markförläggning, för att ge bra förutsättningar för kabelinstallation. Det är viktigt att vid återfyllnad använda stenfritt material närmast kabelskyddrören. För att på ett säkert sätt kunna dra in fiberkabel i den förlagda kanalisationen är det mycket viktigt att förhindra att vatten och smuts kommer in i rören därför ska alla rörändar vara förseglade under transport och arbete. Exempel på en rörplugg (RALA)

18 18 (18) Fiberkabel Optokabel är specificerad för en livslängd av minst 30 år. Detta under förutsättning att kabeln inte utsätts för otillåtna påkänningar varken under installationsskedet eller i sin förläggningsmiljö. Förläggning och hantering av optokablar skiljer sig i ett väsentligt avseende från konventionella kablar. Otillåtna drag-, tryck-, och böjpåkänningar på kopparkabel ger sig normalt omgående tillkänna som fel. Däremot om en optokabel utsätts för otillåtna drag-, tryck-, och böjpåkänningar behöver detta inte visa sig som omedelbart fel, men fibern kan ändå ha påverkats på sådant sätt (stresspåverkan) att en drastisk förkortning av fiberns livslängd kan bli följden. Kabeldragning får endast utföras i de temperaturintervall som anges i respektive kabels specifikation. Vanligtvis C Vid dragning i kabelrör får för kabeln fastställd dragkraft ej överskrids. Uthämtning av material Material levereras av Skekraft till byns förvaringsplats baserat på tidsplanen. Materialansvarig från byn ska mottaga material och kvittera detta. Materialansvarig ska meddela till Skekraft s projektledare när komplett leveras har skett.om skada på materialet har skett under transport skall det omgående rapporteras till Skekraft s materialansvarige. Materialförvaring När det gäller förvaring av material så är det viktigt att det förvaras på ett sådant sätt att det inte skadas samt att risken för stöld minimeras. Det bästa är om det kan förvaras under tak i ett låst utrymme. Alternativt kan man sätta upp ett stängsel med låst grind runt materialuppställningsplatsen. Lastning och lossning Vid lyft av kabel/slang- trummor skall man lyfta enligt bild ovan, annars finns det risk att trumgavlarna knäcks från centrumtrumman.

19 19 (19) Lyft med gafflar Vid lyft av kabel/slang- trummor skall båda trumgavlarna vila på gafflarna.

20 20 (20) Förvaring av trummor Kabel/slang- trummorna skall förvaras stående på trumgavlarna. Om kabeltrummorna förvaras liggande finns det en risk att kabelvarven kryper under varandra om kabeln är löst uppspolad på trumman. Rullning av trummor Rulla alltid kabel/slang- trummorna i pilens riktning!

21 21 (21) 10. Markarbeten Information Denna instruktion hur markarbeten skall utföras är utformad utifrån EBR-standarden KJ 41:99. Standarden har baserats på SEK handboken 429. De vanligaste metoderna för förläggning av fiberkabel är schaktning och plöjning. Fiberkabel skall förläggas i kanalisation så att man kan byta den i framtiden. När man skall gräva ner fiberkabel så gräver eller plöjer man ner kanalisation som man senare blåser eller drar in fiberkabeln i. Sådan kanalisation består av kabelskyddsrör (slang) av dimension 40 eller 32 mm samt drag- och skarvbrunnar (läs mer om detta i flik Kanalisation ). Det är av stor vikt att kanalisationen förläggs så rakt som möjligt då detta påverkar dragkraften som behövs för att installera kabel i kanalisationen, Tänk på att både horisontella och vertikala böjar påverkar dragkraften som kommer att behövas. Förberedelser inför grävning Grävtillstånd Underskrivna markavtal skall vara klara innan grävarbetena påbörjas på en sträcka. Ni skall även begära en kopia på grävtillstånd av projektledaren på Skekraft innan grävarbetena påbörjas, för att säkerställa att dessa finns. Utsättning av kablar När ni har fått projekteringshandlingar av projektören på Skekraft är det dags att begära utsättning av befintliga kablar. Det kan ta ganska lång tid (upp till 3-4 veckor) att få detta gjort så man bör ringa om detta direkt man vet vart det skall grävas. De som skall kontaktas är: Telia telnr: Skekraft telnr: På orten där det ska grävas kan det finnas fler nät nedgrävda som t ex kabel-tv. Bäst kunskap om detta brukar finnas lokalt på orten. Er lokala kunskap om vad som finns nergrävt kan vara ovärderlig hjälp för den projektör som kommer att projektera nätet. Det kan finnas bevattningsanläggningar eller liknade som kan vara nergrävt men som inte är dokumenterat. Hör er för med personer som bott länge på orten, de kan inneha uppgifter som förhindrar dyra onödiga utgifter! OBS! Föreningen är betalningsansvarig om ni gräver av kablar, så var noga med detta så slipper ni onödiga kostnader!

22 22 (22) Arbete på väg För samtlig personal som ska utföra arbeten på/vid väg, där Vägverkets eller kommunen är väghållare ska vara utbildad i Vägverkets säkerhetsordning lägst utbildningsnivå A. Kurser heter Arbetet på väg och hålls av Vägverket (eller en i ämnet behörig utbildare). Kursen är en 1 dagskurs och behandlar bl.a. grundläggande trafiksäkerhet, personliga krav, lagar och regler, när och hur olika typer av utrustning används. För personal som under mycket kort tid finns på vägarbetsplatser och saknar Arbete på väg utbildning men är verksam under en handledares ansvar krävs en särskild anpassad information. Handledaren skall ha accepterat handledarskapet och vara medveten om det ansvar som detta medför. Ansvaret för att informationen genomförs åvilar respektive arbetsgivare. Informationsgivare och handledare skall ha lägst nivå A-utbildning. Personal som hamnar i denna kategori är personal som är vistas på vägarbetsplatsen i studie-syfte. Så fort det handlar om arbete på/vid väg ska personalen ha lägst nivå A-utbildning. När grävning skall ske efter vägar måste man upprätta en trafikanordningsplan. Denna tjänst kan köpas av Vägverket alternativ kan den göras av person med särskild kompetens. Följande text är ett utdrag ur Vägverkets kursdokumentation Arbete på väg : För att säkerställa vägarbetarens säkerhet och trafikanternas framkomlighet krävs att en trafikanordningsplan med faktablad upprättas i förväg. Utan en sådan är det nästan omöjligt att kunna förutse och planera in alla de olika omständigheter som finns. Upprättad och godkänd trafikanordningsplan är därför ett krav på alla Vägverkets vägar och även i många kommuner. Såväl Vägverket som flera kommuner har därför låtit upprätta ett flertal utmärkningsexempel för de vanligaste förekommande arbetena. Trafikanordningsplan är en form av överrenskommelse från myndigheten att få sätta upp och ta ner de vägmärken och anordningar som framgår av planen. När utmärkningen av ett vägarbete gjorts ska man alltid förvissa sig om att alla anordningar är väl synliga och att de ger en god vägledning. Detta gör man bäst genom att köra förbi arbetsplatsen några gånger. Förutom trafikanordningsplan är det viktigt att planera transporterna såväl inom, som till och från arbetsplatsen. Eftersom det från Vägverket finns krav på bla bilbältesanvändning, hastighetsanpassning och drogfrihet vid arbeten på Vägverkets vägar måste system som säkerställer detta finnas! Lån av utrustning Det kan finnas möjlighet att låna viss trafiksäkerhetsutrustning av Skekraft. Projektledaren på Skekraft är den som vet vilken utrustning som finns att låna.

23 23 (23) Plöjning Nedplöjning av optokabel är en beprövad och effektiv förläggningsmetod. Mekaniskt skydd i form av kabelskyddsrör samt markeringsband appliceras i samma moment vilket gör att metoden är snabb och säker. I regel slipper man ändå inte undan viss skopgrävning, för att passera hinder som vägar eller dylikt. För att få ett säkert och enhetligt förläggningssätt krävs noggrannhet och rätt utrustning. Basmaskinen kan vara av grävlastarmodell där man utrustar frontlastaren med trumställ och grävarmen med för ändamålet lämplig plog. Lastning och lossning skall kunna göras oberoende av dimensioner. Takrullar och andra rullbanor för kabelföring från trumma till läggarrör på plog krävs. Förplöjning Förplöjning bör alltid göras. Genom att förplöja så upptäcker man stenar samt andra hinder och kan avlägsna dessa med skopgrävning. Om man stöter på berg bör man hitta andra vägar, ett alternativ kan var att utföra kompletterande skydd om förläggningsdjupet blir otillräckligt.. Rörtryckning under väg Om en väg som skall passeras är asfalterad innebär det stora kostnader att gräva av en sådan väg. För Vägverkets samt i de flesta kommuners vägar kräver dessa att man ska trycka rör under vägarna. När ni mottagit projekteringshandlingarna samråd med Skekraft om vilka vägar som bör tryckas. Schaktritningar Grävschakt grönyta (se typritning T ) Denna schaktritning beskriver hur grävschakt skall göras i grönyta. Från markytan till överkant på optorör ska det vara minimum 35 cm. Om flera kabelskyddsrör läggs i samma grävschakt skall dom buntas ihop med buntband. Tio cm ovan kabelskyddsrören ska markeringsband med söktråd läggas. Om grävschakt sker i åkermark ska föräggningsdjupet från markytan till överkant på optorör vara minimum 70 cm. Kringfyllnadsmaterialet ska ha en max kornstorlek på 8 mm.

24 24 (24) Grävschakt väg (se typritning T ) Om grävschakt sker i väg skall det göras enligt ritning nedan. Från markytan till överkant på optorör ska det vara minimum 35 cm. Om flera kabelskyddsrör läggs i samma grävschakt skall dom buntas ihop med buntband. Tio cm ovan kabelskyddsrören ska markeringsband med söktråd läggas. Plöjning (se typritning T ) Denna ritning visar hur plöjning ska göras. Avståndet mellan översta röret till markyta varierar beroende på vart man plöjer. I åkermark ska man uppnå ett avstånd av minst 60cm. I övrig mark räcker det med att avståndet är minst 35 cm till markytan.

25 25 (25) Markklasser Vid kabelförläggning anges två markklasser. Klass 1, lätt mark och klass 2, svår mark. Med lätt mark avses mark som är gynnsam för kabelskyddsröret. Med svår mark avses stenfylld mark, pinnmo eller annan liknande mark. Beroende på markklass utförs kabelgraven på olika sätt. Om kabelförläggning görs i klass 1 mark kan man lägga rören direkt i schaktbotten, i klass 2 mark bör lägga en fyllnadsbädd på ca 10 cm i botten av schaktdiket. 11. Kanalisation All markförlagd kabel ska förläggas i rör. Anledningen till detta är att kabel ska kunna ersättas eller kompletteras utan ny grävning. Dimensionering av kanalisationen görs av projektören och bifogas i projekteringshandlingarna. Kabelskyddsrör Samtlig fiber förläggs i kabelskyddsrör av typ HDPE avsedd för optokabel. Kabelskyddsrören består i huvudsak av två olika dimensioner, 32/26 och 40/32. Första siffran anger dess ytterdiameter och den andra anger innerdiametern. 40mm (40/32) kanalisation används för att sammanbinda kopplingspunkter, i dessa installeras senare huvudkablar. 32mm (32/26) kanalisation används för att förbinda fastigheter med kopplingspunkt, i dessa installeras sedan serivcekablar. Kabelskyddsrören kommer att levereras i form av trumlösa coilar där den är upprullad. Ett mer vardagligt uttryck för dessa kabelskyddsrör är slang så vi kommer att använda det uttrycket ibland. Coilen lastas liggande på coilvagnar ur vilka slangen kan dras fram. Coilvagnar tillhandahålls av Skekraft. Av de projekteringshandlingar som Skekraft tillhandahåller till er kommer det att vara angivet vilken typ av kanalisation som skall användas på de olika sträckorna. Slangen skall skarvas med dragfast och trycktät skarvkoppling. Skarvning ska göras där slangen är rakt förlagt. Det är viktigt att rörändarna kapas vinkelrätt och att alla grader på in och utsida av rörets avlägsnas före ihopskarvning. För kapningen används speciell kapsax. gfddfg Exempel på en skarvkoppling (Extena) För att förhindra att vatten och smuts tränger in i rören skall rören under hela hanterings och förläggningsprocessen vara tätade i ändarna. (se flik Materialhantering ).

26 26 (26) Markeringsband Överallt där kanalisation grävs ner ska markeringsband placeras i rörgraven mm ovanför slangen. Anledningen till att markeringsband placeras är att kunna finna kabeln med en kabelsökare. Markeringsbanden innehåller en söktråd som är av rostfritt stål. För att skarva söktråden används en speciell skravklämma som är vaselinfylld och där metalldelarna är av rostfritt stål. Vid skarvning / förgrening av söktråden måste denna rostfria skarvklämma användas, vanliga skarvklämmor eller sockerbitar ska ej användas. Principskissen nedan förklarar hur skarvning av söktråden ska göras: Fastighet Fastighet Fastighet Kanalisation Skarv Skarv Söktråd Söktråden ska termineras vid markeringsstolpar och vid husinföring i huskropp. Söktrådens terminering vid huskropp beskrivs i kapitel 12 under textavsnittet Husinföring.

27 27 (27) Markeringsstolpar Markeringsstolpe kallas ibland KUP-påle. (KUP=kabelutsättningspåle) Markeringsstolpar ska placeras vid alla brunnar, samt på schaktsträckor som överstiger 500 meters längd. Markeringsstolpen ska placeras på skyddad plats, ex. intill lyktstolpe, vid sten eller annan placering som skyddar markeringsstolpen mot skador vid snöröjning eller annat. Vid markeringsstolpen ska söktrådarna dras fram så de finns tillgängliga i rör under ändpropp på baksidan av markeringsstolpen. När markeringsstolpen placeras vid brunn finns en söktråd från varje schakt som ska angöra markeringsstolpen. Observera att söktrådaren ej dras in i brunnet. 32 mm rör monteras i vinkeln Söktrådarna viras fast i proppens underdel På markeringspålens framsida monteras en märkplåt vilken stansats med SKK

28 28 (28) Brunnar För att underlätta dragning/blåsning samt skarvning av fiber väljer projektören att placera brunnar på strategiska platser. Vart dessa placeras framgår av arbetsbeskrivningen. Det finns en rad olika modeller och fabrikat men vi ska beskriva de vanligaste. På bild nedan ser ni en betongbrunn av den typ som används i bya-projekten Brunnet placeras så att dränering erhålls i brunnet. Höjden på brunnet justeras så brunnest lock hamnar i markytan. Dränering kan utföras med dräneringsslang som kan läggas i något av kabelschakten om detta har rätt lutning från brunnet. Om marken skulle ha mycket dåliga dräneringsmöjligheter kan en förhöjningsring användas för att få brunnets överdela att komma över markytan. En 3mm plåt på 30x30 cm bultas fast på lockets undersida med expanderskruv, detta görs för att ge en sökmöjlighet. Slangarna kan föras in i brunnet genom fyra ursparningar i brunnsväggen. För att skapa möjlighet att lägga kabeln i slingor i brunnen ska införingen i brunnet göras enligt bilden nedan.

29 29 (29) Slangar från olika riktnignar ska angöra brunnet, samtliga medsols eller samtliga motsols. Slangarnas längd i brunnet ska vara minst 200 mm Om flera rör buntas och sticks in i brunnen så kan det också bli svårt att applicera blåsutrustning på rörändarna. Man bör då stoppa någon sorts distans mellan rören så att rören är separerade ett par cm (se bild nedan). Märkning av kanalisation Märkning av 40mm kanalisation Märkning sker med märken som tillhandahålls av Skellefteå kraft. Principen för märkning är att märkning sker med andra ändens anläggningsidentitet. (slangens destination) Märkning av 32mm kanalisation Märkning av kanalisation upprättas på fältet med hjälp av en präglingsapparat. dymoremsan fästs på kanalisationen med eltejp. Märkning sker med leveranspunkten postadress. Märkning sker ej vid fastigheten. När 32mm kanalisationen senare fylls med kabel och kabelmärkningen monterats tas kanalisationens provisoriska märking bort.

30 30 (30) 12. Fiberkabelinstallation Före kabelinstallationen påbörjas kommer ett kurstillfälle att ordnas. Det finns ett flertal metoder för att installera fiberkabel i kabelskyddsrör, huvudmetoderna är: Dragning Blåsning Spolning/flottning Nedan kommer att beskrivas manuell dragning och instyrning vilka är de metoder som bör användas av Byaföreningens arbetslag. Åtgärder före kabeldragning Kabeltrumma och kabel skall okulärbesiktigas innan installation påbörjas. Vid skada på kabel skall anmälan göras till projektledaren på Skekraft som beslutar om åtgärd. Manuell dragning För att inte utsätta kabeln för alltför stora påfrestningar rekommenderas att man inte handdrar kabeln längre än 250 meter. Projekteringen kommer att vara utförd med hänsyn till handdraging. Sträckor längre än Ca 250meter utförs av SKEKRAFT. Manuell dragning går till så att man med hjälp av en dammsugare suger in dragtråd i kanalisationen. Med hjälp av denna dragtråd dras sedan fiberkabeln in. Det man bör tänka på vid manuell dragning är att studera det datablad som medföljer kabeln. På den finns det ett värde benämnt Max dragkraft. Detta värde säger hur mycket maximal kraft man får använda sig av när man drar kabeln. Detta värde är oftast benämnt med N vilket står för Newton. 10 Newton motsvarar 1 kg. Typiska värden för fiberoptiska kablar ligger mellan N. Fiberkablarna kommer att väljas för att passa manuell dragning. För att förhindra att tvära bockningar av kabeln uppstår, får man inte böja kabeln över t.ex. axeln eller vira den runt arm eller midja utan kabeln ska dras med hand över hand metoden. När kabeln för hand skjuts in i röret ska detta ske med stor försiktighet. Kabeltrumman ska monteras horisontellt på axel med lagerhylsor (kullagrad) för jämn och ryckfri gång. Trumman ska passas och avrullning utföras manuellt för att förhindra okontrollerad avrullning och ryck som kan skada kabeln. Ett produktblad kommer att finnas tillgängligt för den kabeltyp som ska användas, studera produktbladet och var noga med att följa de angivna värdena. Byn ansvarar för dragning av fibersträckor kortare än 250 meter. Dokumetering av Fiberinstallation Vid fiberinstallation används ett speciellt förläggningsprotokoll, detta kommer att tillhandahållas inför fiberinstallationen.

31 31 (31) Kabeländar Kabeländarna i skarvbrunnarna ska vara 20 meter långa, detta för att skarvning ska kunna ske i en skarvvagn, eller tält. Om en kabel dras hel igenom brunnen ska en slinga om 2x10 meter lämnas i brunnen. Vid slingning måste man tänka på att inte underskrida minsta tillåtna böjdiameter. Märkning Alla kabeländar ska märkas med kabelnummer. Märkningen sker med en skylt som fästs med buntband. Skekraft tillhandahåller skyltar för detta. Husinföring. Se typritning T E Införing i huskropp har erfarenhetsmässigt visat sig vara den arbetsinsatts som får flest underkännanden vi besiktning. Därför ska detta utföras av en speciellt utsedd arbetsgrupp, denna grupp får instruktioner speciellt för detta, det är viktigt att dessa instruktioner iaktas. Införing ska göras genom yttervägg på bottenplan. Den konverter som monteras i ett senare skede ska kunna monteras direkt mot insida av yttervägg. Installationen ska utföras enligt ritning nedan.

32 32 (32) 13. Kvalitetskontroll Tillsammans med den arbetsbeskrivning som beskrivs i kapitel 6 följer ett kvalitetsdokument. Detta kvalitetsdokument reglerar de egenkontroller som byn ska utföra under sitt arbete. Första gången som byns arbetslag utför ett arbetsmoment ska besikting göras av Skekraft s Kvalitetsansvarige. Det innebär i stora drag att när ni har börjat plöja ska Skekraft s Kvalitetsansvarige kontaktas så att denne kan besikta plöjningen, när ni börjat förlägga kanalisation ska Skekraft s Kvalitetsansvarige besikta kanalisationens förläggning o.s.v. För att alla parter ska vara säkra på att arbeten blir gjorda på ett riktigt sätt så är det viktigt att dessa besiktningar utförs. Efter att dessa besiktningar är utförda och godkända kommer stickprovskontroller att göras av denne kontrollant.

33 33 (33) 14. Underlag för relationshandlingar Relationshandlingar är de handlingar som beskriver hur nätet ser ut efter installation. När ni börjar arbeta efter de arbetsbeskrivningar ni får från projektören så kommer det med all säkerhet uppstå hinder av olika slag som kommer att innebära avvikelser från arbetsbeskrivningarna. Det kan visa sig att man måste gräva sig runt hinder som stora stenar eller liknande. Alla ändringar/avvikelser som sker under projekttiden ska dokumenteras så att Skekraft kan ta fram korrekta relationshandlingar. Denna dokumentation ska bestå av anteckningar, skisser på en karta, förläggningsprotokoll m.m. vilka bifogas arbetsbeskrivningen och kvalitetsdokumentationen. Underlag för relationshandlingar ansvarar byns kvalitetsansvarige för. Dessa underlag ska lämnas till Skekraft s projektledare när aktuell delsträcka har slutförts.

34 34 (34) 15. Projektavslut Under byggtiden avstäms fortlöpande de förlagda sträckorna, och korrigeringar utförs när problem uppkommer. Även underlag för relationshandlingar överlämnas fortlöpande allteftersom delsträckorna färdigställs. När Byorganisationen färdigställt sin del av markförläggning, fiberinstallationen och husinföringarna och fått dessa godkända kan ett överlämnande göras till Skekraft, sedan kan projektavslut anses ha gjorts och Byorganisationen har fullgjort sin del i överenskommelsen med Skekraft.