Svart fiber marknad och konkurrenssituation

Transkript

1 PTS utkast till rapport Svart fiber marknad och konkurrenssituation Svar på frågor och kommentarer till PTS rapport. Från representanter för Stadsnätsverksamheten i Skellefteå. (Stadsnätet heter SkeKraft.net och ägs och drivs av Skellefteå Kraft, affärsområde Kommunikation. Totalt har över 500 miljoner, varav ca 10% utgörs av bidrag, investerats i fibernätet. Över 80% av alla hushåll inom Skellefteå kommun är anslutna till nätet. Skellefteå kommun har ca invånare, varav hälften bor utanför centralorten spridda på en yta stor som Skåne.) 1. Överensstämmer den beskrivning som ges i rapporten med er uppfattning om marknadssituationen för svart fiber i Sverige? I stort sett. Men vi saknar något resonemang kring hur man ser på situationen i de områden på marknaden (t.ex. glesbygd) där det av ekonomiska skäl finns begränsad tillgång till svart fiber. 2. Vad får det för konsekvenser för er om marknaden för svart fiber lämnas oreglerad, lämna gärna synpunkterna för transportnät respektive accessnät? Om den är oreglerad kan vi väl själva styra uthyrningen men samtidigt kvarstår dagens problem med prissättning och ifrågasättande av våra bedömningar samt svårigheter att få betalt motsvarande våra kostnader. Om reglering däremot innebär att vi tvingas hyra ut all svart fiber vi har skapas sannolikt nya konkurrensproblem genom att en aktör kan lägga beslag på all infrastruktur i områden där det inte är ekonomiskt motiverat att dra mer än en mycket begränsad mängd fiber. 3. Vad skulle det krävas för förändringar i marknadsförutsättningarna för att stimulera en utveckling av och tillgång till optisk fiber, ur såväl ett regleringsperspektiv som ett marknadsekonomiskt perspektiv? Relevant prissättning motsvarande vad det kostar att dra fiber överallt Under förutsättningar att aktörer har större möjligheter att anlägga optisk fiberinfrastruktur i Sverige, vad skulle det kunna få konsekvenser för er de kommande 2 åren respektive 5 åren? Förmodligen inga. 5. Vilka åtgärder föreslår ni bör vidtas för att förbättra konkurrenssituationen? Man måste nog se på förutsättningarna på de olika marknadssegmenten storstad, små städer, landsbygd, glesbygd och inse att olika modeller och plattformar bör kunna tillämpas beroende på förutsättningarna. 1. uthyrning av svart fiber där det finns tillräcklig tillgång och prissättningen täcker kostnaderna. 2. Uthyrning av kapacitet där det pga av ekonomiska begränsningar finns begränsad tillgång till fiber. För att möjliggöra för flera att nyttja samma infrastruktur. 3. Möjlighet att tillhandahålla en tjänsteplattform via vilken samtliga aktörer (stora som små) kan distribuera sina tjänster till slutkund på samma villkor. VIKTIGT ATT FRÄMST UTGÅ FRÅN SLUTKUNDEN OCH SÄKERSTÄLLA EN VALFRIHET OCH BRETT UTBUD FÖR DESSA och sedan beroende på förutsättningarna identifiera vad som är mest lämpligt. 1(13)

2 Förord Sid. 3 största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet Åstadkoms detta verkligen enbart genom att hyra ut svart fiber? Gäller det även för de små operatörerna som inte har råd att etablera egen utrustning!? Hur hanterar man situationen om det finns begränsad tillgång till svart fiber? I glesbygd förläggs av ekonomiska skäl (för att överhuvudtaget möjliggöra en utbyggnad) en mycket begränsad mängd fiber. Vi strävar efter att i möjligaste mån nyttja denna infrastruktur på ett sådant sätt så att det främjar konkurrens på lika villkor samt att det skapas ett stort urval av leverantörer för slutkunden. Detta görs genom olika plattformar. 3. tjänsteplattform 2. kapacitet 1. svart fiber Så långt det är möjligt och där det finns tillgång samt för sådana behov som absolut kräver svart fiber hyr vi ut svart fiber. Men om det bara finns en svart fiber och operatör A hyr upp denna så har vi ju inte uppnått något urval alls för slutkunden utan enbart skapat en monopolsituation där slutkunden enbart kan välja operatör A. Om vi i stället hyr ut kapacitet på denna fiber så finns det möjlighet för flera leverantörer att leverera tjänster och därmed ökar kundens urval. Även möjligheten att hyra ut kapacitet kan vara begränsad och därför skapar vi en tjänsteplattform för att möjliggöra för alla operatörer och leverantörer (stora som små) att leverera sina tjänster på precis samma villkor till samtliga slutkunder. För slutkunden innebär detta ett smörgåsbord varifrån denne lätt kan jämföra, välja och även byta leverantör. Däremot gillar inte alla operatörer denna modell för de får då konkurrera på samma villkor med alla övriga operatörer (stora som små) samt att möjligheten att låsa in kunden minimeras. (Svart fiber eller kapacitet gör det lättare för operatörerna att skapa en mer monopolliknande situation genom att de får större kontroll över infrastrukturen och distributionskanalen till slutkund). Sammanfattning Sid 9 En otillräcklig konkurrens på grossistmarknaden för svart fiber kommer att medföra negativa effekter för konsumenter av i princip alla elektroniska kommunikationstjänster. Förstår inte detta resonemang. Om man tar tjänsteplattformen så innebär det positiva effekter för konsumenten. Däremot gillar kanske inte de stora operatörerna denna modell för de får då konkurrera på samma villkor som de små. Att kapacitet inte kan utgöra ett substitut till svart fiber förstår jag inte. I och med vår begränsade tillgång till svart fiber så hyr vi hellre ut kapacitet för det innebär att fler kan nyttja samma infrastruktur. I de allra flesta fall har det även efter diskussion gått utomordentligt för operatörerna att hyra kapacitet i stället för svart fiber. Viktigt är bara att vi kan garantera en viss kvalitet och service. Det finns dock vissa undantag där det enbart fungerar med svart fiber. 2(13)

3 Allt är ju lösbart för pengar men en sak som naturligtvis är enklare att lösa med svart fiber är höga kapaciteter, det är ju så att såväl vi som många andra stadsnät fortfarande har GB som trunkförbindelser eftersom det är fullt tillräckligt men om då en operatör vill köpa GB så kan vi inte leverera det som kapacitet i samma förbindelse. Men allt eftersom dessa förbindelser uppgraderas till 10Gb så blir detta inte en begränsning. Vi har dock i några fall sålt detta som kapacitet men i det initiala skedet realiserat det med hjälp av svart fiber men då har vi fortfarande möjlighet att sätta i aktiv eller passiv utrustning för att kunna nyttja fiberparet/fibern för flera funktioner. Sedan kan ju det vara annat än ethernet (även om det blir mer och mer det vanligast) som operatören skall trafikera den önskade förbindelsen med t.ex. STM 1 eller 4. Detta är naturligtvis också lösbart med hjälp av aktiv eller passiv utrustning på en fiberförbindelse men kanske inte ekonomiskt försvarbart för nätägaren så länge fiber finns tillgängligt. Där bör man istället upplåta förbindelsen som kapacitet med optiskt gränssnitt väl definierat så att vi som operatör kan, när det uppstår fiberbrist, förädla fibern utan att måsta omförhandla eller "ta strid" med kunden. Anledningen till att man önskar hyra svart fiber kan också vara att det medför en trygghet att det inte finns någon främmande aktiv utrustning på vägen som kan fallera eller bli felkonfigurerad, strömlös ed. Sedan finns det ju som i vårt fall där vi inte har möjlighet att generellt leverera t.ex QinQ, inte har produktifierat QoS eller inte kan tillåta ett större antal MAC-adresser (detta är förvisso lösbart och tyder på en ej helt genomtänkt lösning) m.m. s.10 Stora investeringar och hög ekonomisk risk att anlägga fiber det stämmer. Men vem eller vilka ska ta investeringen och risken? Vi som redan gjort detta, ska vi stå där med lång näsa och bara ge bort vår investering till en bråkdel av kostnaden? Så låter det i alla fall när vi blir ifrågasatta. Om vi har tillräcklig tillgång till fiber och får betalt så det täcker våra kostnader så hyr vi mer än gärna ut men så är dessvärre oftast INTE fallet. s. 11 parallell infrastrukturanläggning varför är det eftersträvansvärt? Är det inte mer ekonomiskt att bygga en väg eller en järnväg som flera kan nyttja? Och att man sedan hittar bra modeller för att åstadkomma konkurrens och stort urval för slutkunden på denna gemensamma infrastruktur? Tänk om vi skulle bygga parallella vägar och järnvägar för att varje åkeri krävde att få hyra en egen väg och själva få köra på den!? Det är ok där det finns ekonomiska förutsättningar för detta men frågan är om det finns det på så många fler ställen i Sverige än i Stockholm!? I många andra delar av landet ska vi nog vara nöjda om vi kan anlägga någon form av infrastruktur överhuvudtaget med tanke på hur geografin och demografin ser ut. 2.1 Optisk fiber Sid. 18 Ju närmare slutkunden man kommer i elektroniska kommunikationsnät, desto färre användare kommer att dela fiberkapacitet och intäktsunderlaget minskar därför och det blir svårare att få en positiv ekonomisk kalkyl för en så investeringstung infrastruktur som optisk fiber. Om det då endast finns en begränsad mängd fiber blir den ekonomiska kalkylen bättre och kundernas utbud större om man då hyr ut detta enda svart fiberpar till endast 1 operatör!? 3(13)

4 statliga bredbandsstöden till kommuner och Svenska Kraftnät. Ungefär hälften av pengarna har faktiskt hamnat hos Telia och Teracom! Sid 19 Bilden: De operatörer som har råd att hyra svart fiber och investera i egen utrustning är i princip de stora men ju högre upp man kommer i förädlingskedjan desto fler har möjlighet att nyttja en och samma infrastruktur 2.2 Svart fiber Sid 19 Ju större kontroll en aktör har av den aktiva utrustningen desto större frihet har aktören att utveckla nya, och vidareutveckla befintliga erbjudanden till sina kunder. Därmed kan aktören differentiera sig i större utsträckning än andra aktörer vilket möjliggör ett ökat utrymme för konkurrens!? Om en aktör lägger beslag på den begränsade mängd svart fiber som finns i vissa områden så kan den differentiera sig mer än andra genom att stänga ute andra aktörer/minimera möjligheten för andra aktörer att leverera till slutkunderna. Vilket inte leder till ökad konkurrens utan snarare till mer begränsad konkurrens Sid 20 PTS kan konstatera att ju större kontroll en aktör har av den aktiva utrustningen desto större utrymme för konkurrens.!? Detta förutsätter obegränsad tillgång till svart fiber och förutsättningarna för detta finns på de flesta håll inte. Dvs om det råder begränsad tillgång på fiber så innebär det dessvärre att ju större kontroll en aktör har desto mindre blir utrymmet för konkurrens genom att denne ende aktör då kan skaffa sig en monopolliknande situation gentemot slutkunden Leverantörer av svart fiber Sid 21 långt ifrån alla ägare av fiberinfrastruktur som erbjuder svart fiber till andra. Vi försöker göra det i möjligaste mån men vår infrastruktur ska även serva de interna kommunikationsbehoven (varför vi i första hand måste säkerställa att det finns ledig svart fiber till t.ex. kraftstationer och transformatorstationer). Sid 22 Enligt PTS åsikt är det ur konkurrenssynpunkt önskvärt att aktörer med egen infrastruktur ger tillgång till sin infrastruktur så långt ner i värdekedjan som möjligt. Varför!? Det viktiga är väl att utifrån rådande förutsättningar skapa ett så brett urval som möjligt för slutkunden eller? Frågan är om det är viktigare att hyra ut svart fiber på lika villkor till 1 leverantör (först till kvarn) eller om man ska skapa plattformar där flera aktörer parallellt kan leverera tjänster till slutkunder och konkurrera på lika villkor. 4(13)

5 3.2 Köpare av svart fiber Sid 23 Går att tolka skrivningen som om PTS anser att för att en operatör ska kunna differentiera sina tjänster måste de hyra svart fiber!? I så fall innebär det ju att alla mindre operatörer som inte har råd att hyra svart fiber och investera i egen utrustning icke göre sig besvär att agera på dagens telekommarknad!? Sid 24 Genom att både våglängder och hyrda förbindelser är en mer förädlad tjänst erhåller inte kunderna de fördelar som de önskar när en svart fiber efterfrågas. Varför? Vad är motiveringen? Marknaden för parallell infrastruktur (och även stor tillgång till svart fiber) är begränsad pga att det är få områden där detta är lönsamt. köpa utrymme i befintlig kanalisation helt ok. Dessvärre är väl inte alltid kanalisationen förberedd för att dra mer fiber. I Skellefteå har vi i många fall strävat efter att minimera utrymmet för att hålla ned kostnaden för att möjliggöra utbyggnad även i glest befolkade områden. samförläggning Vi samförlägger gärna men upplever tyvärr att det inte alltid är så lätt. Övriga aktörer (elnät, fjärrvärme, gatukontoret, m.fl.) har haft kortare planeringshorisont än bredbandsverksamheten varför övriga planer ofta inte varit klara när vi inom bredbandsverksamheten är färdiga med våra utbyggnadsplaner. Men vi försöker samförlägga så långt det är möjligt trots att vi dessvärre oftast upplever det som dyrare och mer krångligt än att gräva eller plöja enbart för bredband. Sedan har vi även fått förfrågan från Telia om samförläggning och det har vi ställt oss positiva till för att möjliggöra sänkt kostnad. Dessvärre har Telia inte varit intresserade av samförläggning när vi önskar få betalt utan har då vid vissa tillfällen istället förhandlat med den lokale gräventreprenören om att utan vår vetskap lägga ned kanalisation i vår grav. 3.3 Relaterade slutkundsmarknader Sid. 28 att fiber som accessform är betydligt dyrare jämfört med kopparbaserade accessformer och trådlösa bredbandstjänster. Att anlägga ja. Men vår erfarenhet visar att drift och underhållsmässigt är fiber betydligt billigare. Vi har bara positiva erfarenheter av att fiber är billigt att underhålla under förutsättning att den är anlagd på ett bra sätt. Att nyanlägga koppar utomhus torde också kosta pengar i närheten av vad en fiberanläggning kostar om man ska gräva och kanalisera. Dock torde det vara lite billigare att skarva en kopparkabel men inte nödvändigtvis. Trådlösa accessförbindelser har vi ju tittat på tidigare och det blir inte nödvändigtvis billigare att anlägga eller driva och vi vet ju erfarenhetsmässigt att livslängden är betydligt kortare än för fiber. (Har PTS några nuffror som visar på detta som det går att få ta del av!?) 5(13)

6 3.5 Relevant reglering Sid 30 TeliaSonera och Stokab som omfattades av denna reglering och de skulle tillhandahålla svart fiber om tillgänglig kapacitet fanns. Vem och hur avgörs om tillgänglig kapacitet finns!? Det är detta som är särskilt viktigt/relevant i vårt fall med begränsade ekonomiska möjligheter att lägga ned extra fiberpar. Sid I vissa fall har elektroniska kommunikationsnät delvis finansierats med olika former av stödpengar. Dessa har oftast delats ut med krav på öppenhet, dvs. att nätägaren ska lämna andra tillträde till nätet. Detta innebär dock inte självklart att en operatör måste sälja just svart fiber för att leva upp till detta krav. PTS har i sin rapport Förslag till bredbandsstrategi för Sverige (PTS-ER-2007:7) konstaterat att det ur konkurrenssynpunkt är önskvärt att fibernäten är öppna på infrastrukturnivå eftersom detta skapar bästa möjliga förutsättningar för tjänstekonkurrens i de fall parallell infrastrukturanläggning inte är möjlig. Tror att man måste fortsätta detta resonemang, dvs det finns olika sätt/plattformar för att åstadkomma konkurrens beroende på de förutsättningar som gäller inom olika områden. De kan även finnas begränsade möjligheter att hyra ut svart fiber (beroende på tillgång och ekonomiska begränsningar). Följande skulle kunna utgöra olika plattformar för att skapa konkurrens. Det är eftersträvansvärt att skapa konkurrens så långt ned som möjligt men samtidigt måste man inse att det inte går att åstadkomma konkurrens på ALLA nivåer SAMTIDIGT ÖVERALLT tjänsteplattform uthyrning av kapacitet uthyrning av svart fiber samförläggning/uthyrning av plats i kanalisation parallell infrastrukturläggning Sid 31 SKL Dessa riktlinjer ger således uttryck för en positiv inställning till att i möjligaste mån ge olika operatörer tillträde på lika villkor till befintlig infrastruktur. DEFINITIVT!!! Så är det, men sedan måste man hitta sätt att göra detta på som samtidigt är ekonomiskt motiverade. Vi som nätägare har också krav på oss att den investering som är gjord ska ge något tillbaka samt att infrastrukturen ska maximera valfriheten för slutkund men till en RIMLIG kostnad. 3.6 Indikationer på problem Sid 31 Det ursprungliga syftet var således inte att se till att andra tjänstetillhandahållare skulle få köpa grossisttjänsten svart fiber. Det har medfört att vissa stadsnät är dimensionerade och tekniskt byggda för att erbjuda mer förädlade tjänster och inte för att tillgodose behovet och sälja tjänsten svart fiber. Precis. Och orsaken till detta behöver inte vara att erbjuda mer förädlade tjänster utan enbart att det av ekonomiska skäl inte är möjligt att bygga nätet baserat på uthyrning av svart fiber. 6(13)

7 För om vi inom Skellefteå kommun skulle byggt ett nät som enbart skulle baseras på och finansieras av uthyrning av svart fiber blev det inte många anslutningar till de boende i de små byarna runt omkring centralorten. Men om situationen var så att det fanns en marknad och en intäktspotential som täcker den extra investering som krävs för att bygga ut infrastrukturen med extra svart fiber för uthyrning vore det inga problem men vår erfarenhet är att de som hyr svart fiber långt ifrån är villiga att betala ett pris som motsvarar våra kostnader. Sid 32 Telia inte var beredd att hyra ut svart fiber om det innebar kostnader för Telia. Varför är de inte beredda att ta dessa extra kostnader? För att ingen är beredd att betala för dem? Eller för att Telia inte tjänar något själva på detta? Utan förlusten är större än vinsten? Sid 33 Telia är inte beredd att nyanlägga fiber på begäran från en operatör. Varför? För oss som stadsnätsägare gäller detsamma av den enkla anledningen att till dags dato är det ingen som varit beredd att betala oss vad det kostar eller betala ett pris som täcker våra extra kostnader. Den dagen någon aktör betalar vad det kostar/ett pris som motsvarar våra extra kostnader kommer vi gladeligen att nyanlägga fiber å någon annans räkning för uthyrning av svart fiber. Sid 34 TeliaSonera inskränkt tillgången till svart fiber och erbjuder i stor utsträckning istället våglängder, dvs. en tjänst som grossistkunderna inte anser ersätter behovet av tjänsten svart fiber. VARFÖR??? Vad är orsaken? När fungerar våglängder INTE? En ytterligare konsekvens är operatörers möjlighet att direkt konkurrera om vissa företagssegment. Enligt vad PTS erfar ökar efterfrågan av fiberaccesser hos företagssegment med relativt höga kommunikationsvolymer. Det betyder att det blir allt svårare för en aktör att erbjuda de mer förädlade kapacitetstjänsterna som anslutningsform till detta marknadssegment. Varför kan man inte erbjuda företagen kapacitetstjänster genom att hyra våglängder!? Sid Samförläggning Nätet i Skellefteå kommun är inte i första hand byggt för att maximera möjligheten till samförläggning, samutnyttjande av kanalisation eller för uthyrning av svart fiber. Nätet är i första hand byggt för att säkerställa att så många som möjligt (inkl. alla bybor ute i glesbygden) ska få tillgång till bredband till en rimlig kostnad. Därför önskar vi nu ändå skapa förutsättningar för ett ökat utbud och valfrihet hos slutkunden genom konkurrens på lika villkor genom införandet av en tjänsteplattform. Sid Nyanläggning Anläggning av fiberinfrastruktur är dyrbart och att anlägga sådan är en helt annan verksamhet än vad flertalet operatörer bedriver idag. Det kräver en organisation med personal som innehar kompetens, maskiner, lokalt placerade drift- och servicepersonal, 7(13)

8 tillstånd, sannolikt en affärsidé att själva agera grossister m.m. PTS kan konstatera att det skulle krävas omfattande omställning och investeringar för flertalet operatörer, för att dessa ska kunna börja anlägga fysisk infrastruktur, medan det exempelvis för lokala energibolag som genom sin verksamhet haft tillgång till kanalisation och således haft relativt enkelt, jämfört med aktörer som saknar kanalisation, att expandera sin verksamhet in på området elektronisk kommunikation. Större delen av nätet i Skellefteå kommun är byggt och etablerat av affärsområde Kommunikation med resurser separerade från övrig verksamhet inom Skellefteå Kraft. Nyttjandet av annan kanalisation inom koncernen är minimal eftersom det inte funnits dessa möjligheter eller att det blivit dyrare att samförlägga än att förlägga separat slang för den optiska fibern. Emellertid finns, såsom beskrivits i avsnitt 3.1.3, nya, mindre aktörer, vilka etablerats med affärsidén att agera som grossistleverantörer av fiber. [..] Utöver problemet att få lönsamhet i denna verksamhet finns också praktiska problem såsom tillstånd och avtal beträffande grävning och tillgång till mark. En aktör som vill anlägga en ledning för elektroniska kommunikationer kan utnyttja den s.k. ledningsrätten, som är en särskilt lagreglerad rätt just för ledningar, eller ingå privata nyttjanderättsavtal (markavtal) med markägare. Vi möter ju precis samma problem vad beträffar lönsamhet och avtal med markägare. Vi skriver idag markupplåtelseavtal med varenda fastighetsägare vi passerar inom hela Skellefteå kommun (antalet avtal uppgår idag till ca st). Med undantag av de fastighetsägare som väljer att ansluta sig till nätet och bli kund till oss. Ett annat problem är ofta att markägarna som vi skriver avtal med inte bor på orten eller i byn så det genererar mycket undersökning och uppföljning. Sid 36 Andra kanalisationsägare, såsom kraftbolag, verkar inte vara positiva till att blanda olika ledningar i en och samma kanalisation. Frågan är om detta överhuvudtaget är möjligt överallt. När Elnät gräver ned kraftkablarna finns ingenstans att dra någon fiberkabel. I Skellefteå kommun försöker vi samla alla ledningar intill varandra, så där det är möjligt ligger vi i samma grav, men vi måste lägga ner egen kanalisation för att kunna få ut fiberkabeln. Stödet om 75 miljoner för samförläggning. Låter mycket begränsat!? Frågan är hur långt det räcker? Sid 37 Samförläggning och förslaget att kommunerna får ett samhällsplaneringsansvar för att säkerställa tillgången till bredbandsinfrastruktur. Samt ramavtal och principer för kostnadsfördelning. Bra förslag! Viktigt att utreda vem som tar vilken kostnad och hur kostnaderna ska fördelas. För även om vi som affärsområde tillhör samma koncern som elnät så är det inte lätt att komma överens om detta och när vi samförlägger kan kostnaden bli högre än om vi skulle gräva samma sträcka själva. Sid 38 I andra medlemsstater hyr operatörerna huvudsakligen mer förädlad förbindelsekapacitet. Och det fungerar!? Varför är det i så fall inte möjligt i Sverige? Speciellt i sådana områden där det råder begränsad tillgång på fiber? 8(13)

9 Tror att det är viktigt med tydliga spelregler redan vid utbyggnation av fibernät. Om det är klart att man måste upplåta en viss del eller så är det ju möjligt att ta med det redan på kalkyleringsstadiet. 4. Marknadsavgränsning Sid 40 Om en nätägare hyr ut sin begränsade infrastruktur i form av svart fiber kan ju den aktör som hyr svart fibern agera på precis samma sätt som en integrerad aktör som vägrar hyra ut fiber till någon annan!? Operatörerna säger att svart fiber inte är utbytbar för alternativen ger inte samma kontroll ELLER samma möjlighet att stänga ute andra operatörer/minska konkurrensen För en operatör som istället köper en kapacitetstjänst finns inte denna möjlighet utan en sådan får istället försöka köpa ytterligare kapacitet av leverantören. Låter mer som om operatörerna tycker att beställningsförfarandet är för komplext och tar för lång tid? För det kan inte generellt vara enklare och billigare att köpa ny eller uppgradera befintliga aktiv utrustning än att beställa mer kapacitet av en nätägare!? Det går även att hyra säg en våglängd eller avtala om att hyra en mer begränsad kapacitet i första läget och därefter utöka kapaciteten allt eftersom behoven ökar. Om man gör en annan jämförelse innebär detta resonemang att bitström INTE är något alternativ utan enbart LLUB är relevant!? Sid. 41 I de fall en grossistköpare efterfrågar svart fiber är det kombinationen av de karaktäristiska egenskaperna som efterfrågas och en grossistköpare kan inte i de fall substituera med någon mer förädlad tjänst eller annan transmissionsteknik då dessa brister på någon av ovanstående egenskaper. I hur många fall är det inte möjligt att köpa kapacitet? Många stadsnät kan leverera QinQ och QoS men det finns säkert många som likt oss inte kan göra detta generellt och i volym. Efterfrågan kontra kostnaden för att anpassa nätet generellt för QinQ och QoS är inte försvarbart. Så i dessa fall (vilka är mycket begränsade) krävs det svart fiber. Sedan har vi till alla villor och en hel del flerbostadshus nöjt oss med att förlägga en 4 fiber in i fastigheten och att ansluta endast 2 fiber av dessa till vårt stamnät för att spara kostnader samt att terminera två fiber direkt i en konverter. Om vi skall åka ut varje gång en operatör vill "äga" anslutningen med hjälp av svartfiber för att koppla om så stiger kostnaderna eftersom det medför arbete, dokumentationsförändringar m.m. VIKTIGAST måste väl ändå vara slutkunden och vad den får hur mycket skiljer det om en operatör hyr svart fiber eller kapacitet eller levererar samma tjänst via en tjänsteplattform!? Med undantag av att kundens valfrihet och utbud lär kunna variera. 9(13)

10 4.2 möjliga substitut till tjänsten svart fiber Sid 43 Alternativet att anlägga egen optisk fiber ger företaget samma möjligheter att installera transmissionsutrustning som i det fall då företaget köper svart fiber av en annan aktör. PREXIS!!! Och även samma möjlighet att begränsa konkurrensen i områden där det på grund av ekonomiska faktorer finns begränsad tillgång till svart fiber. Anläggning av egen optisk fiber innebär således en annan finansiell risk, och ett behov av en annan organisation. Vi som gjort detta vill ju även kunna dra nytta av detta utan att GE bort vår investering. Vi hyr gärna ut men det måste ske på rimliga villkor och enbart där det finns tillgång till svart fiber annars måste kapacitet och tjänsteplattform kunna utgöra fullgoda alternativ för att skapa möjlighet till ett större utbud och valfrihet för slutkunden! I ett stort antal fall där en grossistköpare efterfrågar svart fiber gör emellertid kopparens begränsningar gällande kapacitet att den inte utgör ett alternativ. Detta är en intressant reflektion eftersom PTS i andra rapporter/sammanhang framhäver att ADSL är tillräckligt för slutkundens behov!? Sid 44 är underhållskostnaderna för radiolänk också höga relativt svart fiber. Bra men även detta har PTS haft en annan inställning till i andra sammanhang när radio angetts som ett fullgott alternativ för slutkunder!? Sid 45 I båda fallen erhåller grossistköparen en viss bestämd kapacitet och tjänsterna saknar därför den flexibilitet som karakteriserar svart fiber. En köpare av sådana tjänster har inte heller den kontroll som en köpare av svart fiber har, i och med att köparen inte själv kontrollerar den aktiva utrustningen När behövs den flexibiliteten? Operatören kan avtala om att öka kapaciteten allt eftersom deras behov ökar. Med kapacitet kan även flera nyttja samma fysiska infrastruktur (samma optofiberkabel) och köparen kan inte i områden med begränsad tillgång på svart fiber stänga ute andra på samma sätt som vid hyra av svart fiber. Om köparen t.ex. har behov av att uppgradera, utöka kapaciteten eller på annat sätt förändra sin användning av kapaciteten kräver det nya beställningar och leveranser från säljaren. Detta är dyrare och långsammare än att själv kunna ändra användningen av kapaciteten Låter konstigt!? Är det verkligen så? Går det inte att förändra? I så fall måste prissättningen av svart fiber vara alltför låg i förhållande till priset för kapacitet? Sid 46 Mot denna bakgrund är PTS bedömning att det saknas substitut för grossisttjänsten svart fiber och att produktmarknaden därför är begränsad till att omfatta svart fiber Måste väl bero på tjänst, kundbehov, förutsättningar, geografi och tillgång till svart fiber!? Anser att PTS baserar sin bedömning på ett lite för ensidigt resonemang kring svart fiber. 10(13)

11 4.3 Avgränsning av den geografiska marknaden för svart fiber i Sverige Sid 47 De flesta operatörer efterfrågar dock grossisttjänsten svart fiber nationellt, i det att de vill kunna erbjuda tjänster till sina respektive slutkunder över hela landet med samma kvalitet. Detta åstadkommer vi via CESAR genom att ställa enhetliga krav på näten, bör även gå att ordna för kapacitetstjänster. Jag gör den bedömningen att anledningen till att de stora operatörerna efterfrågar svart fiber är att det är enklast att åstadkomma en enhetlig hantering nationellt genom att hyra svart fiber och sköta resten själv. Men det anser jag inte vara anledning nog till att vi därmed riskerar att minska slutkundens utbud och valfrihet genom att det i många delar av vårt land, speciellt i glesbygd och i accessnäten finns pga ekonomiska faktorer en begränsad tillgång till svart fiber! Då måste det vara bättre att försöka hitta enhetliga gränssnitt, kvalitet och hantering även för kapacitet och tjänsteplattformar Sid 48 Det finns inte några substitut till svart fiber, varför marknaden inte omfattar andra tjänster eller produkter. Detta ifrågasätter jag SKARPT förutsättningarna varierar så pass mycket över landet att det MÅSTE finnas substitut, för det fungerar inte med ett STOKAB överallt ingen kan ta den investeringen! 5.1 Etableringshinder Sid 49 Utöver de redan befintliga nätägarna, innehas emellertid sådan kanalisation i första hand av aktörer som har tillgång till kanalisation för annat ändamål än elektroniska kommunikationstjänster, såsom t.ex. kraftbolag. När det gäller bredbandsnätet i Skellefteå kommun motsvarar investeringen i samförläggning enbart ca 2% av den totala investeringen i fibernätet All kanalisationen ägs f.ö. helt och hållet av affärsområde Kommunikation som ansvarar för bredbandsverksamheten. Dvs den totala infrastrukturen investeringen belastar enbart Kommunikations resultat. Sid 50 Sådan verksamhet kräver tillgång till en organisation med personal som innehar kompetens, maskiner, lokalt placerade drift- och servicepersonal, tillstånd och omställning till en affärsidé att själva agera grossister. Detta kräver i sin tur mycket stora investeringar, eftersom kostnaderna för denna typ av verksamhet är betydande. Avskrivningstiden för infrastrukturinvesteringar av typen svart fiber och kanalisation är ca 20 år. Och!? Om man nu har dessa förutsättningar varför ska man då ge bort sin investering? Det är helt ok om vi får ta betalt för VAD DET KOSTAR! De ekonomiska förutsättningarna varierar också stort från plats till plats, och det torde finnas många områden i Sverige där det är uteslutet att etablering av ytterligare parallell fiberinfrastruktur kommer att ske utan ekonomiskt stöd av stadsmakterna. JAPP! Men detta är också ett hinder/begränsande faktor när det gäller svart fiber uthyrning! 11(13)

12 5.2 Marknadsdynamik Sid 52 En annan faktor som kan öka tillgången på svart fiber är att stadsnäten i större grad är villiga att medge tillträde längre ned i förädlingskedjan och således i högre utsträckning tillhandahåller svart fiber som grossisttjänst än som hittills varit fallet. Vi är villiga men det måste finnas tillgång till svart fiber, vi måste få betalt samt att det måste vara en möjlighet för oss att istället erbjuda kapacitet eller leverans via vår tjänsteplattform. Detta kräver i sin tur att stadsnäten blir allt mer likformiga i tjänsteutbud, prissättning, servicenivåer och villkor, Instämmer men vi får kanske inte bli alltför lika för då kanske vi riskerar kartellbildning!? Förslag har under denna studie också framkommit från operatörer om att samtliga operatörer borde ges tillfälle att lägga ned fiber i samband med annan grävning t.ex. vid nybyggnation, asfaltering, nedläggning av vattenledningar etc. Med sådan samförläggning skulle kostnaderna kunna delas, grävning ske mer sällan, efterfrågan av fiber tillgodoses och konkurrens etableras. Vi har emellanåt frågat eller fått förfrågan från Telia men när vi då önskar få betalt så är det inte intressant med samförläggning längre. Däremot har det hänt att Telia förhandlat med bybor eller grävföretaget och lagt ned tom slang i vår grav utan vår vetskap. 6.7 Stordriftsfördelar Sid 58 När väl fiberkabeln är på plats är marginalkostnaden för att tillhandahålla ytterligare en förbindelse via samma kanalisation relativt liten, under förutsättning att det finns utrymme i kanalisationen. Prexis! Då måste man bygga så att man säkerställer mer utrymme vilket vi inte alltid haft möjlighet att göra för att vi har istället för att erbjuda mycket svart fiber inom ett begränsat område fokuserat på att nå ut med bredbandet till så många slutkunder som möjligt även i små byar Vertikal integration Sid 58 Grossistleverantören som också erbjuder elektroniska kommunikationstjänster till grossistkundens kunder och därmed konkurrerar på den nivån av värdekedjan har incitament att utnyttja sin marknadsmakt genom att den kontrollerar den infrastruktur som deras konkurrenter högre upp i värdekedjan behöver för att överhuvudtaget kunna komma med ett erbjudande. Samma princip gäller för en aktör som hyr svartfiber och precis samma situation uppkommer i områden där det finns begränsad tillgång till svart fiber. Sid Att TeliaSonera kan agera på detta sätt och minska sina intäkter från den tidigare grossistaffären kan enbart motiveras med att vinsten med att använda den i sin egen produktion överstiger intäkterna från grossistaffären. Innebär i så fall att priset på svart fiber är för lågt. 12(13)

13 7. Slutsatser Sid 62 konkurrensen bör ske så långt ned i produktionskedjan som möjligt. VARFÖR? Är det samhällsekonomiskt motiverat att bygga parallella vägar och järnvägar överallt? Viktigast måste väl vara att utifrån rådande förutsättningar/omständigheter åstadkomma konkurrens på lika villkor och ett stort utbud och valfrihet för slutkunden!? För slutkunden är det viktigare med konkurrens så högt upp som möjligt i produktionskedjan (på tjänstenivå). Sid 63 Stadsnäten borde i betydligt större utsträckning än idag hyra ut såväl kanalisation som svart fiber som grossisttjänst till andra aktörer. PTS har tidigare understrukit betydelsen av öppna nät. Enligt myndighetens bedömning uppstår de bästa förutsättningarna för konkurrens då tillträde lämnas på så oförädlad nivå som möjligt. Håller med men den totala avsaknaden av resonemang kring de begränsningar som råder på vissa håll, t.ex. i glesbygd tycker jag är anmärkningsvärda. Hela Sverige ser dessvärre inte ut som centrala Stockholm även om vi önskade vi kunde bedriva vår affär i Skellefteå kommun på samma sätt som STOKAB. Men om vi skulle basera hela stadsnätsverksamheten i Skellefteå på uthyrning av svart fiber skulle det inte bli många meter fiber Istället är vårt uppdrag att se till att så många som möjligt får tillgång till fiber samt får ett stort utbud med tjänster och en valfrihet. För att åstadkomma detta till en rimlig kostnad så behöver vi i huvudsak fokusera på kapacitetsuthyrning samt införandet av en tjänsteplattform, via vilken flera aktörer (stora som små) kan erbjuda sina tjänster till slutkund på lika villkor. ÖPPENHET ja! På svart fiber nivå ja så långt det är möjligt! MEN FÖRST OCH FRÄMST UR ETT SLUTKUNDSPERSPEKTIV! 13(13)