Svenska elbranschens förslag till styrmedel för en ökad eldrift i transportsektorn: - Laddstationer - Elfordon

Transkript

1 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors , henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (8) Datum Professor Thomas B. Johansson FFF-utredningen Svenska elbranschens förslag till styrmedel för en ökad eldrift i transportsektorn: - Laddstationer - Elfordon Inledning Svensk Energi, våra medlemsföretag och det gemensamma forskningsbolaget Elforsk har under de senaste dryga fem åren arbetat intensivt med bl.a. frågor som rör hur en ökad eldrift skulle kunna främjas inom transportsektorn, vilka konsekvenser som fler elfordon som laddas kan få för elnätet, hur användarna ser på elfordonens möjligheter och begränsningar och batteriteknik, för att bara nämna några områden som har studerats. En rad rapporter och seminarier har också ägnats åt hur ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 skulle kunna utformas och vilka styrmedel och andra förändringar som krävs för att nå ett sådant mål. Slutsatserna har vunnit brett politiskt gehör. Det är alltså mot en bred kunskapsbakgrund som den svenska elbranschen i detta dokument lämnar förslag på styrmedel för att dels främja elfordon, dels främja utbyggnaden av laddstationer och vi uppmanar utredaren att dessa förslag i sitt arbete med att färdigställa utredningens betänkande. Utfasning av fossila drivmedel i transportsektorn Svensk Energi instämmer i utredningens ställningstagande, dvs att målet om ett fossiloberoende fordonsflotta år 2030 måste ses som ett steg på vägen att göra Sverige klimatneutralt år Vi kommer inte till någon annan slutsats än att detta måste innebära en successiv, om än hyfsat lång, utfasning av fossila bränslen i transportsektorn och att man måste ha kommit en god bit på vägen redan år De styrmedel som utredningen väljer bör alltså baseras på denna bana för utfasning. Det torde också sända den långsiktiga signal som marknaden efterlyser. En successiv höjning av C02-skatten är der främsta instrumentet för denna utfasning. Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss@ svenskenergi.se

2 5VEN2KENEPCA 2(8) En ökad eldrift är bara en av många möjliga lösningar och andelen eldrift kommer att bero på hur marknaden utvecklas för de olika alternativa teknikern och vilka styrmedel som införs. ^önan eller äggets Vilket prohlernoehöver lösas rnednvastvrrnedel7 Laddstationer och elfordon (både rena batteribilar och laddhybrider) har jämställts med diskussionen kring bönan eller ägget. fngen kommer att köpa elfordon om det inte finns laddstationer och omvänt, ingen vill satsa pengar på att bygga laddstationer om det inte finns elfordonsägare som har betalningsvilja för laddtjänsten. Priset för laddtjänsten ska täcka investeringen, service och drift av laddstationen. Oet ligger alltjämt en del sanningidet påståendet. Lyckligtvis så byggs det en del laddstationer idag oob det finnsiskrivande stund dryga 2500 Iaddbarabilari5verige och antalet ökar,men någon massmarknad som för konventionella fordon är det svårt att tala om. Oet ska också sägas att det är svårt, för att inte säga myoket svårt, att bitta lönsamma affärsmodeller för laddtjänsten. Oe aktörer som bygger ut laddstationer väljeridagsläget att göra det av andra skäl än affärsmässig lönsambet. På sikt, kan det möjligen tänkas, att lönsambeten infinner sig men det är inte fallet idag eftersom antalet elfordon som laddar och betalar är så litet, samhällsekonomiskt kan andra effekter räknas inienladdstation oeb ökad eldrift, t.ex. minskat buller oeb bättre luftkvalitet men de fördelarna går inte att ta betalt föriladdtjänsten. Vår bedömning är dock att det från ett bilköparperspektiv är viktigt med en ^tillräckliga förekomst av laddstationer eftersom detta fortfarande utgör en starkt bidragande faktor för att den vanliga konsumenten ska våga köpa ett elfordon.oesomköperelfordon idag är s.k.nearly adopters^ocb representerar självklart inte den breda massan. Laddstationer för normalladdning bebövs t.ex. på inneistadskärnor där människor parkerar,p bus, pendlarpakeringar samt att det bebövs snabbladdningsstationer lämpligtvisdärkommersiellafordonrörsigt.ex.utocbinienstad. ^äoker Inte de jordade uttagen till för laddninginormalfallet ooh vilken standard hör användas Elbranschens erfarenheter och tester visar att det inte, som vi trodde för någraårsedan,är lämpligt att elfordon laddas regelmässigtivanliga jordade uttag.att laddaiettjordat uttag är ungefär att jämställa med att köra på reservhjulet, dvs det fungerar som en nödlösning oeb bör inte vara en vana. Äveniett hemmagarage bör laddning ske med hjälp av ens.k.laddbox.en laddbox för hemmiljö, eller för all del på arbetsplatsen, kan vara av relativt enkel modell så länge den uppfyller den europeiska standarden ^mode^typ 2^ (EN ). Oetta utgör en tillräckligt elsäker anläggning. Oet kan för övrigt sägas att den svenska bilbranschen, elbranschen och ledande laddstationstillverkareäröverensom att redan nu använda och främja denna standard som är tänkt att gälla från 2015 inom E0.(5e faktaruta sistidokumentet.)

3 5VEN2KENEP^f 3(8) Varför ska samhället stödda Introduktionen av elfordon ooh ^thyggnadenavladdstatloner7 Oe huvudsakliga skälen för detta är redan kända för utredningen och ska inte upprepas här annat än Litsläpp av 002 och partiklarvid bilens eldrift är noll.utsläpp av 002 sker vid produktionen av el men baraide fall det är fråga om fossilproduktion som med kol eller gas.sverige har över 07 procent koldioxidfri elproduktion(mest vattenkraft och kärnkraft). Andelen förnybar elproduktion ökar hela tiden. Elfordon är dessutom tystare än konventionella fordon. utmaningen för elfordon är sammantaget två^ dels är de dyrare vid inköp, dels är laddstationer inte vanligt förekommande(se ovan hönan-eller äggetdiskussionen). På sikt är det vår hedömning att det är samhällsekonomiskt lönsamt med elfordon som en av flera klimatneutrala dellösningar på transportsektorns 002-utsläpp.Oäremot är det ännu inte beslutsfattarekonomiskt lönsamt att varken köpa ett elfordon eller att hygga en laddstation. Oet finns alltså skäl för samhället att stödja introduktionen av dessa nya tekniker ochidetta PM ska vi redogöra för vilka styrmedel som vi menar hör övervägasiett paket. Ett annat argument är att samhället valt att skattehefriahiohränslen eftersom dessa hränslenärdyrare än de fossila alternativen. Priset på dessa hilar är inte avskräckande längre. Eör elfordonen är förhållandena annorlunda. Bränslet till elfordon är inte problemet utan det höga priset på fordonen samt kostnaden för att hygga laddinfrastrukturen. skälen för att stödja introduktionen av elfordonsteknlken är dock desamma som för biobränslen. ^t^rmedel för elfordon ^on^sma^s Otredaren förväntas föreslå etts.k. bonus-malussystem för nya bilar.vi stöder principerna för detta styrmedel och menar att det bör kopplas till en tydlig bana för utfasning av fossila drivmedelitransportsektorn. När det gäller vilket belopp som ska väljas är det troligenislutänden en politisk bedömning. Var uppfattning är dock att maximal bonus bör ligga kring kr för att få den avsedda effekten och fungera som den starka prissignal som är tänkt. Malusdelen, eftersom dessa fordon är så många fler, kan ligga på upp till cirka kr.psykologiskt är vi människor ändå mer benägna att undvika förluster än att välja vinster,vilket ytterligare talar för att malusdelen inte behöver vara lika stor som bonusen. Eftersom laddhybriderna med all sannolikhet kommer att driva fram den tekniska utvecklingen och marknaden för de rena elfordonen finns det skäl att inledningsvis stödja dem på samma nivå som en elbil. Oet bör dock införas minimikrav för en definition på en bonusberättigad laddhybrid. Vi föreslår vidare att denna extra bonus för laddhybrider begränsas till de första fem åren för systemets införande och att man sedan utvärderar effekten.

4 5V5N2K5N5Rd ^ ) FördoB7ss^at^ Fordonsskatten bör ookså stödja en utfasning av fossila bränslen. Vi uppfattar att den är så lågidagsläget att den faktiskt inte kan sägas ba en särskilt styrande effekt på nybilsköpen. Fn över tiden ökande fordonsskatt för fossildrivna fordon, även för köpta fordon, skulle påverka andrabandsmarknaden för fordon oob på sikt innebära att andrabandspriset på de ^bra^ fordonen påverkas positivt. Oetta skulle gynna fordon som eitordon som är dyrareiinköp oob vars andrabandsvärde är tör närvarande är osäkert viiket är en bidragande orsak tiii att konsumenterna tvekar. ^poo^or^^ö^o^afr resonerapa^er^ Bilpooler,vilket utredningen konstaterat, bar många fördelar.oe frigör utrymmeigatumiljön för andra transportsätt eftersom antalet parkerade bilar kan minska. Att t.ex. kunna reservera parkeringsmark tör biipooisbiiar bör tiiiåtas, inte minst eftersom vissa av dessa biipooisbiiar kan vara eitordon med bebov av iaddpiatser. ko^a^a^^af^-ötbersy^atbr^oe^or^e^ Oet är angeiäget att kommuner oob regioner kan införa iokaia styrmedel som gynnar introduktionen av miljöfordon, bl.a. elfordon. Oet kan bandia om parkeringsstrategier som gynnarvissafordonstyper,trängselskatter oob differentiering avdessa,miljö^oneristädereto.oet är angeläget att en översyn görs av regelverken med syfte att säkerställa att det lagtekniskt inte finns några binder för lokala styrmedelspaket. T^a^sr^ar fjänstebilsbeskattningen bar en stark påverkan på nybilsförsäljningen. Elfordon bör bebandlas på samma sätt som miljöbilar om utredningen föreslår att systemet finns kvar. ^vrmedeiför^ddsta^oner fvåra egna studier oob erfarenbeter så finns en byfsat skarp skiljelinje avseende förutsättningar för användning, efterfrågan, potentiella affärsmodeller oob inte minst teknikval mellan normalladdning oob snabbladdning. Med snabbladdning menas att ett upp till prooent laddat batteri erbålls medan man väntar vid platsen, dvs med några minuters laddning. Normalladdning definierar vi som laddning som pågår en längre tid, t.ex. över natten, under arbetsdagen med mera, dvs medan bilen ändå står parkerad. ^onore^astyrrnodolföra^atyporaviaddstationor ^a^o^o^sa^ord^are^r^föy^^ada^^adds^a^oner f vissa andra länder,t.ex.nederländerna,bar man tillsatt en nationell samordnare för att stimulera den mångfald av aktörer som kan bygga oob stå värd för laddstationer.2amordnare bar även prövats framgångsriktiandra delaravsvensktsambällsliv,t.ex.vindkraftssamordnarna eller samordningsrådet för smarta elnät. Vi ser att en samordnare för utbyggnad av laddstationer skulle kunna vara den underlättande kraften som bebövs för att t.ex. kommuner,offentliga fastigbetsförvaltare(som sjukbus eller myndigbeter),privata fastighetsägare,

5 5V5N5K5N5RGf 5(8) bostadsrättsföreningar,stormarknader,parkeringsbolag,kollektivtrafikföretag oeb allmännyttans fastigbetsförvaltare ska kunna få information, kunskap oeb stimulans att våga bygga laddstationer.nu när en överenskommen standard tinns så bar tekniks Vår bedömning är också att information måste underlättas oeb anpassas till beboven. För t.ex. bostadsrättsföreningar aktualiseras blafrågan om elen ska mätas oeb debiteras när man byr ut en parkeringsplats med laddmöjligbet. Oet ska också sägas art industrin inom ramen för Road Map5weden föreslagit en samordnare. Vi föreslår att regeringen utser lämpliga personer att vara nationella samordnare för laddstationer med uppgift att o stimulera oeb sprida kunskap till kommuner,landsting,privata fastighetsägare,bostadsrättsföreningar,stormarknader, parkeringsbolag, kollektivtrafikföretag oob allmännyttans fastigbetsförvaltare för att öka utbyggnadstakten av laddstationer. o Otveckla informationsmaterial, vägledningar oeb anvisningar anpassat tillbeboven bos aktörerna ovan. o Otveckla informationsmaterial som potentiella elfordonsköpare kan beböva ba - 2amordnarna bör också baiuppgift att identifiera vilka regelverk som kan beböva ändras för att aktörerna ovan ska kunna bygga ut laddstationerlden takt de finner lämplig (Boverkets byggregler är ett sådant regelverk, ett annat kan vara bur kommuner får styra över användning av mark som upplåts med bygglov). ^amordnaren bör också kartlägga de samlade behoven av laddstationer oob föreslå lämpliga placeringar av snabbladdningsstationer. ^a^ono^da^aöas^ör^adds^o^r Några privatpersoner bar tagit ett initiativ till att föra en databas över laddstationer. Oenna databas redogör för geografisk placering oob laddteknik. Oen kan utgöra en god grund för en nationell databas som kvalitetssäkras oeb utgör en öppen källa för aktörer som vill bygga smarta tjänster kopplat till elfordonsladdning. Aktörerna som bämtar info från databasen kan också bidra med finansiering. Vi föreslår att regeringen ger lämplig myndighet (frafikverket eller statens Fnergimyndighet)iuppdrag att utreda och vara värd för en kvalitetssäkrad databas för laddstationer. ^ö^^nsöos^arr^noatb^add^ Laddel på arbetsplatsparkeringen ska idag förmånsbeskattas, precis som andra förmåner som arbetsgivaren erbjuder den anställde. Värdet av laddel kan dock räknasimycket små belopp där administrationen av denna förmån kostar mer än själva laddelen.värdet av laddel,med dagens elpriser,kan jämställas med fritt kaffe på arbetsplatsen. Vi föreslår att laddel undantas från förmånsbeskattning.

6 2V5N2K5N5ROf ^ ) ^otber^s^yooreo^er Boverkets byggregler bör kompletteras med regler som säkrar att byggnader eller platser med garage förbereds för laddstationer. Vi föreslår att regeringen ger Boverketiuppdrag att utforma sina byggregler så att nya eiier ändrade parkeringsbus eiier andra parkeringsytor törses med laddstationer eller förutsättningar tör att laddstationer kan installeras kostnadseffektivt senare. ^mansio^tstödt^l^thyggnadavladdsta^onor Att bygga en laddstation kostar betydande belopp oob inte minst gräv-oob anslutningsarbete är kostsamt. Att sätta upp en laddstation tör normalladdning utombus kan kosta upp till krbladdstationi tätortsmiljö.fnsnabbladdningsstation kostar cirka kr beroende på var den placeras, om elnätet beböver förstärkas eller inte mm. Oet är något billigare generellt sett att bygga laddstationer inombus. För att t.ex.dra fram el och sätta upp5laddstationerinomhusiett befintligt garage beräknas kostnaderna uppgå till cirka kr. Att sätta upp en laddboxiett enfamiljshus (i garaget eller på fasaden) beräknas idag kosta cirka kr där laddboxen utgör halva av kostnaden. Privatpersoner kan använda ROf avdraget för arbetet men inte materialet. fövrigt finns Ingen offentligt initierad stimulans för att främja utbyggnad av laddstationer.statens Energimyndighet har ett demonstrationsprogram för att främja bl.a. utbyggnad av laddstationer men pengarna får inte användas som stöd för inköp av varor. Kostnader av den bär storleken är avskräckande för t.ex. en mindre bostadsrättsförening, mindre fastighetsägare, kommuner oeb städer oob privatpersoner. Vid en samlad bedömning menarvi att det finns skäl att staten avsätter medel för dels stödja en utbyggnad av snabbladdstationer,dels stödja utbyggnaden av laddplatseriförstahandiflerbostadsområden och på arbetsplatser. Exakt hur ett sådant stödsystem bör byggas upp, vilka aktörer som ska kunna ta emot stöd måste bl.a. stämmas av mot EO:s riktlinjer för miljöstöd. Som ett vägledande exempel föreslår vi att stödet max får uppgå till 50 procent av kostnaden men max kr per normalladdningsstation. Bidraget bör begränsas till företag,bostadsrättsföreningar,privata oeb kommunala fastighetsägare av flerbostadshus, kommuner oeb städer. Kommuner och städer har en nyckelroll för att publika laddplatser ska komma att etableras, då de privata affärsmodellerna inte ger tillräcklig drivkraft. Oetta bör kunna drivas av kommunerna utan stöd, men hittills har detta skett i en otillräcklig utsträckning. Ett stöd innebär rimligen en ökad takt. Oäremot tror vi att stödetiformavpot bidrag för installation av laddboxariegna hem är tillräckligt

7 2VFN5K5N5Rd 7(8) Förutsättningar maxheioppet sättas högre än tör normaiiaddningsstationen. Bidraget tiii snahhiaddning hör uppgå tiii 50 MkrBår under tre år och sedan utvärderas. Med hjälp av samordnarens kunskap och kartläggningar hör också en jämn geografisk spridning av snahhiaddningsstationer kunna åstadkommas. ^vsmtandeord Oet är vår förhoppning att dessa förslag heaktas av utredningen ooh att ett kraftfullt paket för stimulans av elfordon ooh uthyggnad av laddstationer hlir verklighet Henrik wingfors Ansvarig elfordon ^aktar^ta^ vad mnehär överenskommelsen mellan de svenska aktörernas Laddning med mod3ooh med typ 2-kontakt (i enlighet med f f-l)är att se som en plattform som möjliggör olika funktioner men där vissa grundfunktioner alltid finns med. Grundfunktionerna är: -Oedikerad5V2f5(eleotriovehiole supply eguipment^laddstation) permanent kopplad till växelspänningsnätet -5pänningssättning av ladduttaget sker endast när fordonet är korrekt anslutet -Ladduttaget görs spänningslöst direkt om anslutningen av någon anledning oryts under laddning -Kontinuerlig övervakning av PF-ledaren (skyddsjord) -Möjlighet till styrning av laddningsströmmen genom signalering (P^VM) mellanlooh fordon När ladduttaget på laddstationen är av typ2kanhilar med olika fordonskontaktering(typl,2eller3) laddas genom att ha en anpassad kahel med typ 2-kontakt mot laddstationen ooh antingen typ I,typ2ellertyp3 mot fordonet.typ2på fordonssidan är dook den standard som de europeiska hilarna kommer att följa framöver. Vidare är det möjligt att dimensionera förf,celler 3-fas laddning med olika amperestyrka (t.ex. foa,16a eller 32A) ooh olika spänningsnivåer(230v eller

8 5V5N5K5N5R0f 8(8) 400V). Vad som är lämpligt beror pa bur man tror eller vill att laddstationen ska användas. Om bilen ska stå parkerad endast en kort stund eller över natten påverkar bland andra faktorer valet av lämplig laddeffekt.2om exempel så ger laddning medl-fas!6a oeb 230V en möjlig maximal effekt av ca 3,7 k^v medan laddning med 3-fas oeb 32A ger ca 22 k^ som mest, detta förutsatt att tordonet är anpassat tör detta. I^addkahol mod kontakter av tyn^för laddning enligt mod Lill vänsterlblld ses kontakten mot fordonet oeb till böger mot laddstationen. Oet förekommer också varianter av laddstationer där kabeln är fast monterad oeb då finns följaktligen bara kontakten mot bil. Källa:PboenixOontact