Digitala Medier Ett komplement eller resurs i språkundervisning i spanska? Romina Schönberg

Transkript

1 Digitala Medier Ett komplement eller resurs i språkundervisning i spanska? Romina Schönberg Examensarbete 15 hp Inom Lärande Handledare Mattias Fyhr Lärarutbildningen Vårterminen 2012 Examinator Ylva Lindberg

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Vårterminen 2012 SAMMANFATTNING Romina Schönberg Digitala Medier Ett komplement eller resurs i språkundervisning i spanska? Antal sidor: 31 Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka fyra lärares tankar kring de digitala medier lärarna använder sig av i språkundervisning i spanska, samt vilka IT-didaktiska val de väljer att använda sig av och vad har de för syfte med detta. Frågeställningar är följande: Metod - Vilka tankar har lärarna kring de digitala medier de har tillgång till? - Vilka IT-didaktiska val använder lärarna sig av och vad är syftet? Kvalitativa samtalsintervjuer med fyra respondenter. Resultat Studien visar att lärarna är positiva till att använda sig av digitala medier i språkundervisningen och berättar att det är dator med program de använder sig mest av. Resultatet har visat att lärarna tycker att de har fått för lite utbildningen för att använda sig av IT som ett lärandeverktyg. Enligt lärarna är syftet med att använda sig av IT att ge eleverna variation i undervisningen och anpassa IT till elevernas kunskap och utveckling. Min slutsats är att det kan ta tid innan lärarna kan använda sig av IT och digitala medier som en naturlig del i undervisningen. Sökord: Digitala medier i skolan, språkundervisning, IT, kommunikation, spanska Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Definitioner Bakgrund Expansionsfasen för utbildning Kulturförändring Argument för IT i skolan Teoretisk ram Konstruktivistiskt perspektiv Sociokulturellt perspektiv Vad säger tidigare forskning? Metod och genomförande Metodval Genomförande Urval Forskningsetik Trovärdighet och validitet Analysmetod Resultat Digitala medier IT utbildning Didaktiska val Syftet med att använda IT Nackdelar och fördelar med IT Utvärdering av elevernas kunskap Påverkas studieresultat av IT Resultatsammanfattning... 21

4 6 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Perspektiv på lärande med IT Digitala medier, ett komplement eller resurs i språkundervisning? Fortsatt forskning Referenslista Elektroniska Källor Bilaga

5 1 Inledning Dagens digitala medier har förändrat kommunikationen och därmed samhället. I dagens skola har eleverna tillgång till olika digitala medier som de brukar i sin vardag och nu finns det krav på att lärarna ska använda sig av digitala medier i sin undervisning som lärandeverktyg. År 2000, gjordes en undersökning om användningen av läroböcker i undervisningen, cirka 60 % av de lärare som svarade i undersökningen menade att de använder sig av läroböcker nästan 100 % av tiden. 1 Dessa siffror är intressanta med tanke på att det står i läroplanen att skolan ska ansvara för att eleverna ska ha som mål att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 2 Användning av olika digitala medier ser jag som nödvändiga för att varje elev ska kunna möta arbetslivet och bli aktiva samhällsmedlemmar. Genom användning av digitala medier kan eleverna få en grund för en fortsatt utbildning. Dagens skola ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. 3 Som blivande språklärare i ämnet spanska vill jag undersöka användningen av digitala medier inom språkundervisning. Min önskan är att i mitt framtida yrke implementera digitala medier som ett lärandeverktyg i min undervisning. Jag tror att det finns en stor didaktisk potential som inte används för att det saknas kunskap om hur den nya tekniken fungerar och många lärare känner sig osäkra på hur de kan få ut det bästa av tekniken i sin språkundervisning. Min erfarenhet från min lärareutbildning är att jag har upplevt att lärarna använder sig av digitala medier som ett lärandeverktyg, fast på olika sätt. Fram tills 60-talet var det traditionella sättet att undervisa i språkundervisning, genom att ge eleverna instruktioner till vad de ska göra. Appelberg och Eriksson fördömer den traditionella förmedlingspedagogiken, instruktionismen, och förespråkar i stället en syn på inlärning som innebär att eleverna själva konstruerar sin kunskap, konstruktionismen. 4 Europarådet har sedan i början av 70-talet haft flera projekt för att förändra språkundervisningen i en kommu- 1 Cuesta, Isabel de la, (2005), s 60. Hur presenteras den spanskspråkiga kulturen i de läromedel i spanska som produceras i Sverige? I: Forskning om undervisning i främmande språk. 2 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s Ibid. 4 Appelberg Lisbeth & Märta-Lisa Eriksson (1999), s 47. Barn erövrar datorn. En utmaning för vuxna. Sida 1

6 nikativ riktning. 5 Jag har upplevt att det traditionella sättet att undervisa används i stort sett i skolan, genom läroböcker, för att lära ut språket. Det finns olika sorters digitala medier att använda sig av i språkundervisningen men jag tror att lärarna känner sig osäkra och använder dessa resurser sparsamt. Enligt rapporter från Göteborgs stad har den vuxna generationens lärare tvingats lära sig om de nya teknikerna och hur dessa lärs ut. Utvecklingen kan upplevas både som inspirerande och frustrerande. 6 Enligt samma rapport är det nödvändigt att kunna använda IT som en del i undervisningen: Att kunna använda IT som verktyg för kunskapssökande, lärande och demokratiskt inflytande är numera en nödvändighet. Därför är hantering av informationsteknik en självklar och fundamental del i undervisningen. 7 Enligt citatet ovan är IT en fundamental del i undervisningen därför är min önskan med mitt examensarbete att få kunskap om hur lärarna använder digitala medier för att få inspiration inför mitt kommande yrkesliv. 2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärarnas tankar kring digitala medier, samt hur de använder sig av det i språkundervisning i spanska. För att besvara syftet har det formulerats följande frågor: - Vilka tankar har lärarna kring de digitala medier de har tillgång till? - Vilka IT-didaktiska val använder lärarna sig av och vad är syftet? 5 Eriksson, Eie (1989), s 153. Undervisa i språk, Språkdidaktik och språkmetodik. 6 Lorentzson, Pernilla (2004), s 3. Inledande texter. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala illusioner: om IT och media i skolan. Boken bygger på forskning kring informationssökning, användning av pedagogiska datorprogram och mediepedagogik. Man kan läsa hela boken från länken som finns i referenslistan. 7 Ibid. Sida 2

7 2.1 Definitioner Här presenteras definitioner på de begrepp som används i denna studie. Definition av informationsteknik (IT) och teknik har en viktig funktion i denna studie, särskilt i relation till elevernas IT-användning i skolan. IT kan ses som ett exempel på ett begrepp som i olika sammanhang har olika innebörd. I Sverige kan IT stå för Internet och allt som innebär datorer och kommunikation. Enligt Nationalencyklopedin står IT för informationsteknik, ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation. 8 Däremot på Riksdagens hemsida står en annan definition av IT nämligen, Informationsteknik (IT) har blivit ett begrepp för utrustning som används för att samla in, lagra, bearbeta, presentera och överföra ljud-, text- och bilddata. 9 Men vad står informationsteknik och teknik för? Informationsteknik står för ett samlingsbegrepp för datorteknik och telekommunikation i samverkan, 10 och teknik står för sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. 11 Begreppet kultur har betydelse för att kunna ge en definition av vad IT är. Elevernas kultur idag, med internet och kommunikation, distribueras till stora delar av digitala medier. Klerfelt refererar till följande två författare för att definiera media. Enligt James Potter är media ett begrepp som innebär att sprida meddelanden med hjälp av teknik medan David Buckingham säger att media är samtidens viktigaste verktyg för kulturella uttryck och kommunikation. 12 Sammanfattningsvis kan man säga att Informationsteknik (IT) är ett svårt begrepp. Begreppet kultur tas upp för att definiera IT för att IT inte bara handlar om datorer och Internet. Det var inte så länge sedan man började använde miniräknare som tekniskt hjälpmedel i skolan. I dagens kultur och därmed skolor har man tillgång till en enorm kapacitet för att hämta, samla och sprida kunskap genom IT. När det står IT i studien så hänvisas till Riksdagens definition av IT och när ordet digitala medier används syftar detta på Internet, smartboard, film, ljud, bilder och datorer med tillbehör. 8 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat ) 9 Regeringens skrivelse Skr.1997/98:176. Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan. IT- kommissionen. Definitionen av IT är tagen från denna skrivelse. Man hittar hela rapporten på länken som finns i referenslista. 10 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat ). 11 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat ). 12 Klerfelt, Anna (2007), s 41. Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Sida 3

8 3 Bakgrund Tidigare utvärderingar av IT i skolan har visat att motiven bakom användningen av datorer i skolan har varierat en del under de två senaste decennierna. Den nu rådande synen är att IT ska fungera som motor i en generell skolutvecklingsprocess. Empiriska studier visar att ITanvändningen troligtvis inte har haft någon avgörande betydelse för skolutvecklingen. Forskningen har inte heller kunnat påvisa några effekter i form av förbättrad inlärning. 13 Men å andra sidan har tidigare studier, som främst undersökt hur IT utnyttjas som lärandeverktyg i skolan, visat att det finns flera vinster med att använda datorer och informationsteknik i undervisningen. Lorentzson tar upp en rapport från Riksdagen, där en viktig fråga gällande IT i skolan är vilka kunskaper eleverna kan lära sig på egen hand i mötet med datorn, och när det krävs pedagogiskt stöd från läraren. Samma rapport har kommit fram till att samarbetet mellan eleverna ökar, samt att lärare och elever deltar i lärandeprocessen på en mer jämlik nivå. Dessutom ökar elevernas lust och motivation när man använder IT som ett lärandeverktyg i skolan Expansionsfasen för utbildning LarsGöran Boström i sin bok, Lärande för alla sinnen (2011), ger en historisk bild av olika utvecklingsfaser för pedagogik och lärande genom tiden i Sverige, som han kallar, utbildningsexpansionen. 15 Hans definitioner används i denna studie för att ge en historisk bakgrund och kunna förklara olika faser som utbildningen har gått igenom. Hans definitioner speglar ett svenskt perspektiv på lärande. Enligt LarsGöran Boström sker på 1600-talet den första utbildningsexpansionen som ett led i centralisering av statsmakten och protestantismens utbredning. På 1800-talet sker den andra utbildningsexpansionen som är den snabba läs- och skrivkunnighetsutveckling. Omkring 1950-talet och framåt sker den tredje utbildningsexpansionen genom att vägledas av välfärdsstatens devis utbildning för alla. Enligt Boström är IT den fjärde utbildningsexpansionen. 16 Han menar att IT inte bara innebär användning av datorer i undervisningen utan också en generell pedagogisk omdaning och en närmast gränslös tillgång till kun- 13 Riksdagens revisorer, rapport 2001/02:10, s 19. Förstudie ITiS - En statlig satsning på IT i skolan. Se eller länken som finns i referenslista. 14 Lorentzson, Pernilla (2004), s Boström, LarsGöran (2011). Lärande för alla sinnen. En handbok om elearning- pedagogik och integrering. 16 Ibid. s Sida 4

9 skap, som bidrar till en ökad globalisering. Till exempel i Sverige får vi inslag av Europa och språket engelska har blivit den nya tidens lingua franca. 17 Enligt Boström blir konsekvenserna av IT som utbildningsexpansion att den driver fram en successiv omdaning av pedagogiken, och därmed ger möjligheter att flytta ut hela eller delar av utbildningen från klassrummet. Undervisning blir individualiserad och globaliserad. Elevernas kunskap, kompetens, kreativitet och konstruktivitet är avgörande för framgång Kulturförändring Dagens elever inhämtar kunskap och information genom digitala medier på ett annat sätt än tidigare generationer har gjort. Appelberg och Eriksson tar hjälp av Margaret Meads definitioner av kultur för att förklara den kulturförändring som har växt fram med IT. 19 Margaret Mead definierar tre typer av kultur: - Postfigurativ: I en postfigurativ kultur lär barnen främst av de äldre. - Kofigurativ: I en kofigurativ kultur lär barn och vuxna av sina jämnåriga. Individer ur samma generation formar tillsammans en kultur. Inom IT området har denna kultur kommit till uttryck när barn har lärt sig hantera datorn och fått fungera som handledare för andra barn. - Prefigurativ: I prefigurativ kultur lär sig vuxna av barn. I dagens samhälle är det ofta den unga generation som har något att lära den äldre. Lärare kan uppleva detta som ett hot mot den traditionella lärarollen, eftersom lärare är vana vid att vara de som skall lära ut. Författarna menar att i dagens samhälle står individen med ena foten i ett prefigurativt samhälle vilket för lärare och föräldrar innebär att de måste se sina elever som resurser och jämbördiga medarbete i ett samspel Enligt Boström är engelska tidens lingua franca, där han menar att engelska används som är gemensamt språk. I min studie har jag tagit definition ur ett svenskt perspektiv. Jag anser att för de flesta länderna kan denna definition stämma. 18 Det finns en bredare och djupare förklaring av de olika utbildningsfaserna i LarsGöran Boströms bok (2011), s Jag har tagit det som jag tyckte var relevant till min studie, ur ett IT perspektiv. 19 Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999), s 13. Sida 5

10 3.3 Argument för IT i skolan Ett av målen i den nya läroplanen är att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 21 IT-rollen i skolan beskrivs tydligt i läroplanen och redan från och med lågstadiet är informationssökning och kritisk förståelse centrala delar i de flesta ämnenas syfte, mål och kunskapskrav. Enligt Jan Hyléns bok, Digitalisering av skolan(2010), har såväl EU som FN- organet UNESCO och den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD utarbetat definitioner av nyckelkompetenser i framtiden, där de lyfter fram att IT behövs som ett verktyg för lärande. 22 Digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenser som krävs för ett livslångt lärande. 23 För EU innebär digital kompetens att man säkert och kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. 24 Man hittar stöd för detta i läroplanen, att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger också en grund för fortsatt utbildning. Under rubriken 21st Century Skills 25 betonas att eleverna behöver de traditionella grundläggande kunskaper som skolan koncentrerar sig på men dessutom betonas kreativa, kommunikativa och analytiska egenskaper. Det menas att förutom de baskunskaperna som är nödvändiga i arbetslivet måste de kombineras med till exempel kritiskt tänkande, förmåga att lösa problem, kommunikations-, samarbets- och ledarskapsförmåga. 26 Den nya läroplanen lyfter fram att undervisningen ska hjälpa eleverna att närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka, resonera och arbeta. Bland annat ska de lära sig att granska och värdera information kritiskt, och att på grundval av relevanta och trovärdiga fakta bilda sig en egen uppfattning i komplexa frågor. 21 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s Hylén, Jan (2010), s 17. Digitalisering av skolan. 23 Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram. Enligt Europaparlamentet de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande förutom digital kompetens är: Kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Man kan läsa hela bilagan från länken som finns i referenslista 24 Hylén, Jan (2010), s Se 26 Hylén, Jan (2010), s 59. Sida 6

11 3.4 Teoretisk ram I detta kapitel tas två olika perspektiv på lärande fram för att kunna analysera lärarnas svar. Kontruktivistiskt perspektiv har varit starkt hos lärarna fram till 90-talet 27, men enligt Roger Säljö har under de senaste åren ett sociokulturellt perspektiv på lärande börjat vinna mark inom den pedagogiska forskningen. 28 Därför ska jag i detta kapitel göra en kort beskrivning av två skilda perspektiv på lärande, det kontruktivistiska respektive det sociokulturella Konstruktivistiskt perspektiv Enligt Appelberg och Eriksson är den bärande idén med konstruktivism att kunskap måste konstrueras av den som lär. Lärarna är ansvariga för att skapa en effektiv inlärningsmiljö. Författarna menar att enligt Vygotskij är lärande och utveckling en social och kollaborativ aktivitet som inte kan läras ut till någon. 29 Lorentzson menar att när det gäller skolan, måste eleverna konstruera sin egen förståelse. Det är under denna process som lärarna kan verka genom att ha en handledande roll. Undervisningen måste därför, enligt ett konstruktivistiskt synsätt, tilllåta att eleverna är aktiva och arbetar laborativt. De ska få utforska världen självständigt och inlärning sker först när individen gjort egna erfarenheter och dessa erfarenheter gör att eleverna utvecklas. 30 Roger Säljö menar att undervisningen inte ska bygga på att läraren förmedlar kunskap, genom verbala abstraktioner, som vetenskapliga begrepp och teorier. Läraren ska heller inte själv aktivt ingripa i lärandeprocesser. 31 Konstruktivismen ifrågasätter att lärande handlar om en enkel överföring av kunskap från lärare till eleven, och att vi lär oss på ett mekaniskt sätt. Konstruktivismen, vars främste företrädare är utvecklingspsykologen Jean Piaget, har haft stort inflytande på läroplaner i många länder. I Sverige förlorade denna riktning sin position i läroplanerna i början av 90-talet, genom Lgr 94. Lorentzson skriver om överföringen av kunskap från lärare till elev. Hon menar att mycket av tankegångarna fortfarande lever starkt hos 27 Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. Visioner och verklighet. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala illusioner: om IT och media i skolan. 28 Säljö, Roger (2005) s, 12. Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. 29 Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999), s Lorentzson, Pernilla (2004), s Säljö, Roger (2005), passim. Sida 7

12 många lärare. 32 Detta har även Annbritt Enochsson noterat i sin forskning. Hon har märkt i diskussioner med lärare att de oftast är välbekanta med nyare teorier, men när de beskriver sitt agerande i klassrummet menar hon att det fortfarande finns mycket av de gamla idéerna som lever kvar och hon betonar att detta speciellt gäller frågor som informationssökning på Internet. 33 I inledningen nämndes en studie som utfördes år 2000 där 60 % av lärarna svarade att de använder sig av böcker som läromedel hela tiden. 34 Detta är intressant med tanke på att forskning har visat att lärarstudenter tillägnar sig nya metoder och teorier, men att efter några år arbetar lärare på samma sätt som de själva upplevt att deras lärare gjorde när de själva var barn. 35 Man kan undra om man kan förändra skolan under dessa förutsättningar och implementera de digitala medier som finns för att använda IT som lärandeverktyg ur ett konstruktivistiskt synsätt? Ing- Marie Parszyk forskar om hur lärares förhållningssätt påverkar elevernas kunskapsinlärning och studieresultat. Hon skriver att oftast är lärarna omedvetna om hur våra värderingar styr vårt pedagogiska förhållningssätt. 36 Lärarna kan omedvetet göra olika didaktiska val som kan förhindra elevernas inlärning. Det är viktigt att tänka på hur man förmedlar och hur man väljer det man tar upp i undervisning. Säljö, Appelberg & Eriksson och även Enochsson hävdar att inlärning sker först när individen gjort egna erfarenheter. En sammanfattning av dessa författares tankar är att de menar att lärarna inte själva ska ingripa i elevernas lärandeprocess utan inlärning sker när eleverna kan uppleva sina egna erfarenheter, lära sig genom dem och utvecklas på så sätt. De menar också att lärarna genom att förändra deras inställning till lärande och utveckling kan göra att lärarna beter sig annorlunda mot sina elever, vilket i sin tur leder till en annan utveckling hos eleverna Sociokulturellt perspektiv Enligt Anna Klerfelt är en bärande tanke i det sociokulturella perspektivet att människan föds in i en kultur och är därmed inte lämnad till sig själv för att skapa mening i världen (Vygots- 32 Lorentzson, Pernilla (2004), s Enochsson, Annbritt (2007), s 17. Internet sökningens didaktik. 34 Cuesta, Isabel de la (2005). Se referenslista. 35 Sundberg, Nils (2004), s 19. Reportage. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala illusioner: om IT och media i skolan. 36 Parszyk, Ing-Marie (2001), s 204. Minoritetselevers upplevelser möter läroplanens visioner. I: Lindhe, G (red). Värdegrund och svensk etnicitet. Sida 8

13 kij). 37 Lorentzson menar att den sociokulturella synen på lärande säger att kunskap är något människor definierat och kommit överens om. Människors prioriteringar har avgjort vilket vetande och vilka färdigheter som blivit centrala i ett samhälle. Kunskap är ingenting objektivt som väntar på att bli upptäckt. Det är helt enkelt de erfarenheter och iakttagelser människan genom historien funnit väsentliga. De vetenskapliga begreppen och teorierna är redskap som människan skapat för att få struktur i sitt tänkande. 38 Roger Säljö menar att inom den sociokulturella skolan tror man inte att eleverna själva kan upptäcka de abstrakta kunskaper om världen som finns lagrade, till exempel i vetenskapliga teorier. Säljö hävdar att kunskapen finns i våra beskrivningar och analyser, det vill säga i våra diskurser om dem, och de är inte så lätta att upptäcka på egen hand. Vi lär genom lek och i samtal med varandra. Säljö skriver om olika artefakter som hjälper att lära oss hur världen fungerar. Som till exempel almanackan, faxen, telefonen, datorn och TV:n. 39 Såväl Lorentzon som Säljö hävdar att det finns ingen objektiv kunskap. Säljö skriver så här: I ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att människans tänkande utvecklats ur försök att behärska den naturliga och sociala omgivningen. Men våra kunskaper om världen finns inte i objekten eller händelserna i sig, utan våra diskurser om dessa och artefakterna. På samma sätt är våra diskurser - kunskapssystem och artefakter inte godtyckliga eller utbytbara. De har utvecklats under lång tid och representerar de erfarenheter och insikter människor gjort. 40 Säljö tycks alltså säga att kunskap är ingenting objektivt som väntar på att bli upptäckt. Utan våra kunskaper får människan genom de erfarenheter och insikter som invididen har upplevt. Hur vi använder redskapen och utnyttjar de insikter, vetenskapliga teorier och modeller, som finns inbyggda i dem, kommer att påverka vad vi lär och på vilket sätt. 41 När det gäller IT tar Säljö som exempel att datorspelandet håller på att förändra språkbruket i samhället. Begreppen död och liv har i spelsammanhanget fått en ny, mycket speciell betydelse. 42 Det sociokulturella perspektivet på lärande får enligt Eva Insulander allt större betydelse i dagens lärande i skolan. Hon talar om att språk och kommunikation får en central roll, som syftar till att mötet med andra individer gör att eleverna lär sig på olika sätt att kommunicera och tänka. 43 Detta är något som Anna Klerfelt också tar upp i sin forskning där hon menar att med det sociokulturell a perspektivet förflyttas därmed fokus på de kognitiva processerna till den 37 Klerfelt, Anna (2007), s Lorentzson, Pernilla (2004), s Säljö, Roger (2005), s Ibid. s Ibid. 42 Lorentzson, Pernilla (2004), s Insulander, Eva (2005), s 9. Museer och lärande: en forskningsöversikt. Sida 9

14 sociala praktiken. Klerfelt menar att språk har en central ställning i den sociokulturella teorin och ses som länken mellan människa och omgivning, där människans utveckling ses som beroende av samspelet med andra och därmed har kommunikation stor betydelse i det sociokulturella perspektivet på lärande. 44 Henry Egidius skriver om att den pedagogiska konsekvensen av Vygotskij teori i skolan är att lärare har stor betydelse som handledare av elevers och studenters lärande. De måste först lyssna på eleverna, observera dem och försöka förstå i vilken utvecklingsfas de befinner sig så att de med lämpliga uppgifter och viss handledning kan hjälpa dem in i nästa utvecklingszon. Författaren menar vidare att Vygotskijs pedagogik passar bra i vår tid eftersom han betonar samspelet mellan delaktighet i ett kollektiv och individens självstyrning. Detta samspel sker genom att lärare lägger upp aktiviteterna på sådant sätt, att de utförs med gradvis mindre insats från de vuxna och motsvarande större insats från eleverna själv Vad säger tidigare forskning? Sylvi Vigmo visar i sin avhandling, IT ändrar villkoren för språkundervisningen (2011), 46 att IT förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta IT enbart som ett komplement eller som kompensation. Språklärare är oftast mycket kompetenta när det gäller att utveckla spännande arbetsuppgifter. Läraren lägger vanligtvis ner en hel del tid på att sätta sig in i ett visst område, tänker och planerar för att arbetsuppgiften ska bli intressant och relevant. Vigmo anser att så är inte alltid fallet när det gäller IT. Lärarna kan använda IT oreflekterat. Ibland blir IT ett komplement som lärarna använder sig av utan att ha tänkt igenom syftet. 47 Nya studier i Sverige har visat att elevers lärande via IT riskerar att bli ytligt i klassrummen för att IT användningen alltför ofta blir en planlös lek med teknik. Kopplingen till lärande om ett ämnesinnehåll är ofta svag. Det eleverna lär sig är ofta något mycket avgränsat och situationsbetingat. Programvaran och dess interaktiva möjligheter hamnar i centrum och inte kunskapsinnehållet. Eller så går tiden och energin mest åt till att förstå tekniken och få den att 44 Klerfelt, Anna (2007), s Egidius, Henry (2002), s 59. Pedagogik för 2000-talet. 46 Vigmo, Sylvi (2011). It ändrar villkoren för språkundervisningen. Man kan läsa hela hennes avhandling från länken som finns i referenslista. 47 Vigmo, Sylvi (2011), passim. Sida 10

15 fungera. 48 I sin forskning tar Sylvi Vigmo upp frågor som: Vilken språklig aktivitet är det som ska tränas? Vilken genre vill jag att eleverna ska arbeta med? Man bör också fundera över vilket innehåll som ungdomarna själva tycker är intressant. Hon menar att som lärare ska man alltid fundera över vilket lärandesyfte man har när man använder IT i sin undervisning. När det gäller syftet med att använda IT i undervisningen, skriver Lorentzson om nya studierna som utförs i Sverige och kommit fram till att det krävs en medvetenhet hos läraren om syftet med att använda IT i en specifik undervisningssituation. Lorentzson menar att den nya informationstekniken rätt använd kan bli en tillgång i lärande. IT kan bli ett komplement som ger variation i undervisningen, läraren måste ha klart för sig på vilket sätt tekniken kan bidra och påverka eleverna i lärandesituationen och om eleverna lär sig det som var syftet med övningen. 49 Detta är något som Anna Klerfelt också tar upp. Hon skriver om Gunilla Jedeskog som i flera har studier intresserat sig för implementeringen av datorer i skolor utifrån ett förändringsperspektiv. Jedeskog har följt olika IT satsningar under perioden och särkskilt fokuserat arbetssätt, lärar- och elev- roller och organisation. När det gäller lärarens roll diskuterar hon förändring orsakad av datorelaterad undervisning från den traditionella lärarrollen mot en handledande roll. 50 Jedeskog poängterar hon betydelse av tid för samtal och fortbildning i kombination med möjlighet till distansering från arbetet i klassrummet för att läraren ska få tillfälle till reflektion och gemensamma ställningstaganden som en förutsättning för förändring i den pedagogiska verksamheten. 51 Lärarens roll är ohotad, men lärarrollen måste förändras. IT förändrar inte bara vad vi lär utan också hur vi lär, menar Sylvi Vigmo. Hennes forskning har visat att IT eller digitala medier som används som resurs förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta IT enbart som ett komplement. IT kan ge nya möjligheter men samtidigt kan tekniken också begränsa eleverna. Det finns mycket att fördjupa sig i när det gäller användning av digitala medier i skolan men hon menar att vi vet för lite för att kunna agera didaktiskt. Hon anser att det ligger en stor pedagogisk och didaktisk utmaning i detta Lorentzson, Pernilla (2004), s Ibid. 50 Klerfelt, Anna (2007), s Ibid. 52 Vigmo, Sylvi (2011), passim. Sida 11

16 4 Metod och genomförande I detta kapitel presenteras vilken metod som valdes för insamlingen av data. Det kommer att beskrivas hur studien genomförts och med en beskrivning av hur urvalet gjorts. Därefter följer en redogörelse för de etiska aspekterna samt trovärdighet och validitet. Avslutningsvis beskrivs analysmetoden. 4.1 Metodval Valet blev en kvalitativ undersökning, där fyra intervjuer utfördes för inhämtning av data. Patel och Davidsson skriver att en intervju är en teknik som grundar sig i att samla information genom frågor. Författarna menar att tanken med att använda sig av en kvalitativ intervju är att man vill identifiera och upptäcka egenskaper hos något, till exempel vad den intervjuade uppfattar kring ett ämne. 53 I denna studie intervjuades fyra lärare som undervisar i spanska på olika skolor. Två av dem undervisar på grundskolans senare år och de två andra på gymnasienivå. Enligt Bjereld, Demker och Hinnfors är kvalitativa metoder egentligen ett samlingsnamn där termen kvalitet är när forskaren är intresserad av vilka kvaliteter eller egenskaper en företeelse har. 54 Kvalitativa intervjuer valdes eftersom jag ville undersöka vad lärarna hade för tankar kring de digitala medier de använder sig av i sin undervisning. Om studien valt att använda observationer hade användningen av digitala medier belysts men tankarna om valet och syftet med lektionen hade inte kommit fram. Genom att använda sig av en observation kan man studera beteende och skeende i en naturlig situation. 55 Vid intervjun ställdes frågorna i en bestämd ordning och det gjorde att intervjun blev strukturerad. 56 Under intervjuerna användes ett frågeformulär (se bilaga 1) som belyste studiens syfte och som gjorde att intervjuerna blev strukturerad. 53 Patel, R. & Davidsson, B. (2003), s Forskningsmetodikens grunder. 54 Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009), s 108. Varför vetenskap? 55 Patel, R. & Davidson, B. (2003), s Ibid. Sida 12

17 4.2 Genomförande Kontaken med lärarna skedde genom och telefonsamtal. Trost menar att den som utför studien ska genomföra alla intervjuer själv och även ta kontakt med dem som ska intervjuas. 57 Lärarna var lämpliga för denna studie för att de är behöriga lärare som arbetar aktiv i det ämne de har examen för. Vi gick igenom vad studien skulle handla om och vi bestämde gemensamt tid och plats för intervjuns genomförande. Frågorna som ställdes i intervjuerna bestod av öppna frågor med följdfrågor för att få ett rikare svar. Intervjuerna hade en låg standardisering, vilket innebär att man tillåter den man intervjuar att svara fritt med egna ord på frågorna. 58 Varje intervju spelades in med hjälp av en ljudupptagare för att komma ihåg svaren. Trost menar att fördelen med ljudupptagare är att man kan gå tillbaka och lyssna på tonfall ordval upprepade gånger från respondenterna, liksom att den som intervjuar inte behöver anteckna allt som sägs under tiden. 59 Ljudupptagare valdes för att inte behöva anteckna och i stället kunna vara koncentrerad på den intervjuade och fokusera på att ställa följdfrågor. 4.3 Urval För att besvara syftet med min uppsats har jag intervjuat fyra lärare som undervisar i spanska. Två lärare som arbetar på grundskolans senare år och två lärare som arbetar på gymnasienivå. Lärarna arbetar på olika skolor som ligger i en medelstor stad i södra Sverige. De respondenter som intervjuades i undersökningen är behöriga lärare som arbetar i olika skolor med att undervisa i ämnet i spanska. Syftet med studien är att undersöka lärares tankar kring de digitala medier de använder sig av för att kunna jämföra deras didaktiska val, därför var tanken från början att ha en variation av respondenter. Respondenterna är lärare som har svenska som modersmål och alla respondenter är kvinnor vilket kan påverka studiens resultat. Lärarna kommer från olika skolor och både ålder och erfarenhet skiljer sig åt vilket ändå ger en viss variation i urvalet av respondenterna. 57 Trost, Jan (2010), passim. Kvalitativa intervjuer. 58 Patel, R. & Davidsson, B. (2003), s Trost, Jan (2010), passim. Sida 13

18 4.4 Forskningsetik Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveckling. Samhället och samhällets medlemmar har därför ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. 60 Det ovanstående citatet från vetenskapsrådet betonar vikten av hur viktigt och nödvändig forskning är. Vetenskapsrådets fyra huvudkrav på forskning där individskyddskravet åskådliggörs är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att undersökningen informerade de personer som forskningen berör om studiens syfte. Samtyckeskravet skedde i denna studie när lärarna fick förfrågan och tackade ja till intervju. Lärarna hade möjligheten att tacka ja eller nej till medverkan i denna studie. Om de tackar ja ska det nämnas att de kan avbryta intervjun när som helst. Konfidentialitetskravet innebär att alla personer som ingår i studien ska ges största möjliga konfidentialitet. För att uppfylla detta kallas mina respondenter för L1 (lärare 1) L2,L3 och L4, och detta för att göra studien konfidentiell och på så sätt kan lärarna vara anonyma i studien. Nyttjandekravet betyder att svaren från intervjuerna endast ska användas i denna studie. 4.5 Trovärdighet och validitet Genom intervjuer har det varit möjligt att lägga fokus på det som är viktigast för denna studie, vilket inte hade varit möjligt med observationer. Efter att ha transkriberat intervjuerna, har jag ställt mig kritiska frågor om intervjuerna, och funderade på fördelar och nackdelar med metoden och vilka faktorer som kunde ha påverkat svaren. Patel och Tebelius skriver att vid forskningsarbete som är kvalitativt inriktad står forskaren i fokus både vid insamlandet av information och i analysen. Patel och Tebelius menar att forskare måste ställa sig kritiska frågor som, Vilka faktorer kan ha påverkat tolkningarna? Utnyttjas den totala informationen? 61 Denna kvalitativa studie är baserad på fyra intervjuer och jag har försökt att i resultat och resultatdiskussionen sträva efter en bra balans mellan citat från intervjuerna och min egen kommenterade text som ger läsaren möjlighet att bedöma tolkningens trovärdighet. Patel och 60 Vetenskapsrådet (2002), s 5. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Hämtat ) 61 Patel, R. & Tebelius, U. (1987), s 77. Grundbok i forskningsmetodik. Sida 14

19 Davidson skriver att den som undersöker behöver veta vad den söker efter. 62 Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett frågeformulär (se bilaga 1) som utgår från syftet med studien. Detta för att få tillräckligt material och för att få en strukturerad intervju. Jag anser att min studie har validitet för att jag har format mina intervjufrågor för att kunna besvara mitt syfte. 4.6 Analysmetod Det första steget var att försöka skapa en helhetsbild av det insamlade materialet från intervjuerna. Dimenäs refererar till Holme och Solvang som menar att det finns två olika utgångspunkter vid ett analysarbete. Det ena är tillvägagångssätt och den andra helhetsanalys, vilket används i denna studie. 63 Författarna menar att den som analyserar ska först försöka skaffa sig en bild av det insamlade materialet. För att få en överblick av det material som intervjuerna gett transkriberades intervjuerna och manuset lästes flera gånger för att skapa denna helhetsbild kring datainsamlingen. Nästa steg enligt Holme och Solvang är när den som analyserar har denna översikt är att dela in materialet i olika teman att arbeta med. 64 Den transkriberade texten analyserades och genom att hitta vilka likheter och olikheter som fanns i det insamlade materialet kunde jag hitta teman att arbeta med. Detta material delades in i olika rubriker som presenteras i resultatet kring lärarnas tankar och åsikter om de digitala media de använder sig av i sin undervisning. 62 Patel, R. & Davidsson, B (2003), s Dimenäs, Jörgen (2007), s Ibid. Sida 15

20 5 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet som kom fram från intervjuerna. Materialet har delats i olika rubriker och som nämns tidigare ska lärarna skrivas med beteckningen L1,L2, L3 och L4 för att inte avslöja deras identitet. I studien används termen elever oavsett om lärarna har sagt barn eller elever. 5.1 Digitala medier Resultatet visar att lärarna har svarat olika för att förklara vad digitala medier är för dem. L1 svarade kort och konsist att digitala medier är allt som samlas digitalt: Om en bok är digitaliserad då räknar jag även boken som digital media. L2 och L4 svarade genom att ge exempel på digitala medier som film, musik, internet och datorer. L4 menar att de digitala medier är allt som är ute på nätet, medan L3 svarade inte på frågan utan hon berättade om de digitala medier hon använder sig mest av i sin språkundervisning. För mig är det bloggar och då är det området jag använder mig mest av. Alla lärarna berättade att deras elever har tillgång till var sin dator. I kommunen de arbetar i lånar kommunen ut en dator till varje elev. L1 berättar att om eleverna vill använda sina telefoner eller kameror låter L1 eleverna göra det. L1 berättade att tidigare har det varit känsligt att låta sina elever ta med sig till exempel digitalkamera när de ska filma eller ta kort. Detta på grund av att det symboliserar status, att vissa elever har och vissa inte, men enligt L1 har denna diskussion avtaget den sista tiden: Jag tror att denna diskussion har minskat speciellt nu när alla elever i kommunen har en dator per elev. Att alla har samma dator i skolan, man har den tekniken och alla har den möjligheten i skolan. L2 menar att datorn underlättar till exempel om man vill att eleverna ska arbeta utifrån en hemsida, titta på en film eller lyssna på något, men även för att lägga upp dokument och att ha kontakt med föräldrarna. L3 och L4 berättar att den teknik som de använder mest är dator, och blogg som ett komplement. 5.2 IT utbildning Lärarna tycker att de har fått för lite utbildning om IT och den utbildning som ges i skolsammanhang är det grundläggande, som till exempel att göra PowerPoint-presentationer, skicka e- mail, spela in ljud, samt tips och idéer om olika hemsidor. Enligt lärarna har den utbildningen Sida 16

21 varit obligatorisk men alla lärarna har svarat att den utbildningen har varit för enkel, eller inte tillräckligt omfattande. Både L1 och L3 har skaffat sig utbildning utanför verksamheten genom att läsa några kurser på högskolan: Jag har andra ambitioner än det som getts på kommunens utbildningar (L1). 5.3 Didaktiska val Lärarna använder sig av olika didaktiska val i sin undervisning. L1 menar att hon använder sig av IT för att presentera, skapa, samt behandla fakta genom datorn. Hon menar att eleverna i stället för att skriva för hand nu kan använda sig av datorn för att göra en film, bild, etcetera. L2 berättar att hon använder sig av film och klipp på spanska från olika hemsidor där eleverna till exempel kan öva och översätta. Hon menar vidare att lärarna inte behöver kopiera massor av papper längre. Både L3 och L4 menar som läraren ovan, att de använder dator, film och internet, men förutom det använder de sig dessutom av bloggar, där eleverna får göra övningar och där lärarna lägger ut läxor, information och veckans ord; Eftersom de inte har så mycket kontakt med spanska anser jag att det är viktigt att de kan använda bloggar utanför klassrummet. Träna på uttal och använda bloggen på egen hand (L3). L4 menar att hon använder sig mest av filmer och hon tycker att är tråkigt att använda sig av boken hela tiden, att variation är bra: Jag utgår från boken för att hitta digitala media som ett komplement. Med IT har lärarna märkt att eleverna kan få tillgång till andra uttrycksformer än bara papper och penna. Det blir ett annat sätt för eleverna att presentera det de kan (L1). Lärarna var överens om att genom dator, webbkameror, chat, bild och inspelning kan de omvandla text till en annan uttrycksform. De menar att eleverna tvingas få fram och bearbeta innehållet på ett annat sätt än att bara flytta text från bok till datorn. 5.4 Syftet med att använda IT Lärarna är överens om att syftet med att använda sig av IT och de olika digitala medierna i språkundervisningen är att variera lektionerna och även för att eleverna ska ha möjlighet att välja mellan olika IT-didaktiska val. L1 menar att det handlar om att man försöker att variera för att eleverna ska få pröva på olika IT-didaktiska val. Hon menar att en del elever är bra på att berätta i bilder och andra är bättre på att använda ljud, skapa radioprogram och en del elever på att skriva. Det gäller att göra medvetna val som eleverna kan arbeta med: Jag försöker Sida 17

22 så att de får lära sig någonting mer, använda datorn mer och upptäcka andra saker, i skapande program. L4 menar också att för henne är syftet med att använda sig av IT och välja olika digitala medier i undervisningen att ge eleverna en möjlighet att se verkligheten. Vad hon menar med det är att när elevernas läser ett språk i klassrummet blir det abstrakt och genom att använda sig av IT i undervisning kan eleverna lyssna och träna språket utanför klassrummet. L3 tillägger förutom vad de andra lärarna har sagt att syftet är också att eleverna får omedelbar feedback genom olika program, där det till exempel står med en gång att de har stavat fel till. Det underlättar för henne genom att man inte behöver gå runt i klassrummet hela tiden: IT underlättar för mig också, det blir en avlastning. Både L1 och L2 pratar om att valet av IT beror på vilket syfte som lektionen avser. L2 menar att när man är klar med syftet med lektionen börjar man fundera på olika val kring IT för att eleverna ska få ut det yttersta. L1 och L2 berättar att de funderar på vad de vill att eleverna ska lära sig under lektionen och anpassar IT och digitala medier till elevernas behov. 5.5 Nackdelar och fördelar med IT Resultatet har visat att alla lärarna har svarat att den främsta nackdelen med att eleverna använder datorn som lärandeverktyg är att de blir distraherade av all information de får tillgång till genom internet. Alla nämnde att de går in på facebook, chat, skype, etcetera. L1 menar att den distraktionen skulle finnas oavsett om de arbetar med datorn eller inte: Det är nog en nackdel med datorn, att det finns distraktioner men jag tror att de finns oavsett om man har en dator eller inte. Detta är något som L4 också tar upp att det finns distraktioner som gör att lärarna måste börja lektionsplanera annorlunda för att kunna konkurrera med all distraktion som finns på internet: Vi lärare måste börja lektionsplanera annorlunda, och möta eleverna där de befinner sig, men som sagt allt detta tar för mycket tid och vi har väldigt lite tid till det. En annan nackdel som nämndes var att eleverna vill skriva sällan för hand: En nackdel jag ser är att eleverna mer och mer tycker att de är så jobbigt att skriva för hand (L3). L3 tycker inte att eleverna använder IT och de olika digitala medier som eleverna har tillgång till i skolan på rätt sätt. Hon menar att det finns så mycket bra med IT men eleverna använder inte datorn som lärandeverktyg som enligt henne var syftet med en dator per elev. Sida 18

23 Enligt lärarna är fördelarna med att använda sig av IT och olika digitala medier att det finns snabba möjligheter. L1 menar att en fördel som hon inte hade tänkt förut är att eleverna kan göra en film på en lektion till exempel. Lärarna var överens om att mycket praktiska detaljer har underlättas. Nu kan lärarna ha en helt annan digital kommunikation med sina elever: Vi kan lägga ut brev och föräldrar kan öppna datorn och komma i kontakt med vad det vad de gör i skolan (L2). Lärarna menar vidare att eleverna nu har allt samlat på datorn, vilket de tycker är en fördel. En annan fördel är att man slipper allt pappersarbete. L1, L2 och L4 menar att det finns många fördelar som de inte hade tänkt på när de började använde sig av datorn som ett lärandeverktyg. De menar att man kan lägga upp saker på datorn som är tillgängliga för alla. När det gäller fördelar med IT och digitala medier i språkundervisning menar lärarna att man kan använda tekniken för att se och höra hur språkets används. De menar att det finns så mycket information som de kan använda sig av för att eleverna ska träna språket. Till exempel kan de genom bloggar komma i kontakt med språket och ha möjlighet att träna lyssning och uttal utanför klassrummet. Något annat de nämnde var att med internet har man obegränsat med material till undervisningen, till exempel material om vad som händer i Spanien och detta gör att undervisningen blir mer aktuell. Att man kan variera med digitala medier i stället och inte längre använda sig av böcker med ungefär samma innehåll 5.6 Utvärdering av elevernas kunskap Lärarna har svarat olika när det gäller att utvärdera elevernas resultat. L1 menar att det inte är någon skillnad mot förut: Nu gör elever andra typer av presentationer men det bedöms formativt. Hon menar vidare att det finns digitala prov och det är lockande men hon har inte kommit dit ännu. Medan L2, L3 och L4 har svarat att de inte har utvärderat elevernas kunskap när de använder sig av IT. Detta på grund av att det är första året som eleverna har datorn. L2 tror att eleverna själva tycker att det är bra att ha ett val, om eleverna inte vill arbeta utifrån en bok: Man märker att inställningen hos eleverna är mycket bättre när man säger att man ska arbeta med glosor.se eller någon annan hemsida än när man arbetar ur en bok. De gillar att använda sig av datorn och det är därför en fördel. Sida 19

24 5.7 Påverkas studieresultat av IT Lärarna i studien svarade att de inte visste om studieresultaten har påverkats av lärarnas ITdidaktiska val. Lärarna svarade utifrån hur de upplevde elevernas resultat. L1 upplevde att i vissa delar kan eleverna påverkas positivt och vissa delar negativt. Hon menar att generellt i skolan, enligt vad hon och hennes kollegor har uppfattat, gör fler elever idag de grundläggande uppgifterna i skolarbetet, men det är färre elever som fördjupar sig i något område. L1 tycker att det finns för mycket som lockar på datorn och när eleverna ska göra en uppgift på datorn, gör eleverna det, men när eleverna är färdiga går de in på internet, vilket gör att eleverna inte fördjupar sig i sina uppgifter: Just det som fördjupning kräver, lite extra tid, tålamod, det lugn som krävs finns inte riktigt hos eleverna, men jag vet inte om det har att göra med datorn eller inte. L2 och L4 kunde inte heller svara på hur elevernas resultat påverkats: Det är för tidigt att säga, hur det påverkas, jag kan inte svara på det (L4). Både L2 och L4 tror inte att skillnaden kommer att vara stor. När det gäller lärarens roll menar L2 att lärarerollen är att vägleda elever: Visa hur man ska använda tekniken för att hitta den information som är viktigt för oss i språkundervisningen (L2). Detta är något som också tar upp L3. Hon menar att lärarens roll nu är att ge eleverna förutsättningar och verktyg för att eleverna ska använda sig av all information: Man har hela internet, massor av information men om de inte vet hur de ska leta, var de ska leta, så spelar det inte någon roll. L2 berättar att hon har blivit förvånad över hur lite eleverna kan om datorn: Vi har jobbat hela hösten med att lära eleverna hur man använder Word, sparar filer, enkla saker. Så bara för att de sitter framför datorn hela dagen så betyder inte det att de kan använda datorn på rätt sätt. Eleverna får input hela tiden.. L3 tror att studieresultaten kommer att påverkas positivt på grund av att eleverna kan repetera, lyssna på spanska utanför klassrummet, vilket är hennes mål med bloggen. L3 menar att bloggen kräver mycket tid, men hon tror starkt att om man anpassar bloggen till elevernas kunskapsnivå kan elevernas resultat påverkas positivt: Jag utvärderar för mig själv också om det är värt att lägga så mycket tid på bloggen. Sida 20