Säkerhetsledning (SMS) vid Såtenäs flygplats

Transkript

1 Sidan 1 / 46 Säkerhetsledning (SMS) vid Såtenäs flygplats 1. Tillämpning Allmänt Säkerhetsledning på Såtenäs flygplats Ansvar Prioritering Korrigerande åtgärder Flygplatsens flygsäkerhetskultur Flygplatsens flygsäkerhetskultur ska kännetecknas av Förutsättningar för att uppnå en hög flygsäkerhetskultur Flygplatsens organisation för säkerhetsledning Funktionsansvar inom flygplatsdriften Delegering Dokumentation Funktioner och arbetsuppgifter med säkerhetspåverkan Flygplatsens kritiska processer Kritiska procedurer (RML-V-1C ) Fokusområden och säkerhetsmål Fokusområden Flygsäk Centrala fokusområden (långsiktig tidsperiod) FM flygplatsgemensamma fokusområden Flygplatsernas nedbrutna fokusområden till delområde Fokus område 1: Säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation Fokus område 2: Samordna säkerhetsarbetet inom FM flygplatser... 12

2 Sidan 2 / Fokus område 3: Minska intrång på flygplatsområdet Fokus område 4:Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten Fokus område 5: Minska FOD förekomst Fokus område: Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system Flygplatsens lokala säkerhetsmål Handlingsplan för lokala säkerhetsmål Mätbara mål för lokala säkerhetsmål Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen Verktyg för att identifiera nya lokala mål och uppföljning av fokusområden Avvikelsehantering Orsaksidentifiering (MTO verktyg) Egenkontroll Internkontroll Central statistik från myndigheterna Internrevision Lokala analyser Säkerhetsnyckeltal och mål Klassificering vid Runway/Taxiway Incursion (RWI/TWY) FOD Vilt och fågel händelser Mötesstruktur Ledningsmöte flygplats Samordningsmöte MF Flygplatsgruppens driftmöte Flygsäkerhetsgrupp flygplats... 25

3 Sidan 3 / Flygsäkerhetsmöte Informationsmöte flygplatsdrift Emergency training group (ETG) Avvikelsehantering Allmänt Rapportering/Måluppföljning Uppföljning av verksamhetstillståndet (certifikat/driftttillstånd) Avvikelserapportering Ansvar Införande av temporära restriktioner Typer av avvikelserapporter DA- flygplats Flöde avvikelserapportering Klassificering av avvikelse Sekretess Rutin för hantering av avvikande luftfartsprodukter Flygsäkerhetsmeddelande Driftstörningar och fältskador Åtgärder i samband med haveri Direktanmälan Korrigerande och förebyggande åtgärder Nödlägesberedskap och agerande vid nödlägen Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet Strömavbrott Strömförsörjning över tid Informationsspridning...34

4 Sidan 4 / Spridning av säkerhetsrelaterad information Säkerställande av informationsspridning Internet Emilia Flygplatsmeddelande Garnisonsorder eller garnisonsdirektiv Rutiner Rutin som endast berör egen verksamhet Rutin som påverkar andra aktörer Process för förändringar av lokala bestämmelser Allmänt Process Initiering Förstudie Genomförande Avslutning Luftfartsskydd Kompetens och resurser Lokala tilläggsutbildningar Systemsäkerhetsanalys Allmänt Säkerhetsbevisning Tillträdeskontroll Allmänt Säkerhetsplan... 40

5 Sidan 5 / Kravkvittenslista Riskkällelista Övrig relevant dokumentation Genomförande Allmänt Vägledning vid bedömning av olika nivåer Nivåer Nivå Nivå Nivå Revision Säkring av externa och interna leverantörer Frekvens av externa och interna revisioner Revisionsplan för flygplatsen Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Tillämpning SMS (Safety Management System) är en del av verksamhetshandboken och ska tillämpas på Såtenäs flygplats. Flygsäkerheten skall alltid prioriteras i verksamheten vid Såtenäs flygplats. Detta innebär att säkerheten och säkerhetsarbetet har företrädesrätt mot all annan verksamhet. Vid planering och genomförande av flygsäkerhetsrelaterade verksamheter skall säkerhetsförebyggande åtgärder vidtas enligt TSFS 2010:122. Innan nya system sätts

6 Sidan 6 / 46 i drift, förändringar i existerande system införs eller system ersätts eller avvecklas ska en säkerhetsbevisning genomföras och redovisas skriftligen i god tid för flygplatsledningen Allmänt En flygplats, dess system och delsystem ska utformas och drivas så att kombinationen av sannolikheten för feltillstånd som kan inträffa, och allvarlighetsgraden i de konsekvenser som feltillståndet kan leda till, resulterar i en acceptabel risknivå för de luftfartyg som använder flygplatsen Flygsäkerhetsarbete tar sin utgångspunkt på att identifiera och reducera risker för att säkerställa en acceptabel säkerhetsnivå. Om det inte går att uppnå en acceptabel risknivå, kan en lägre risknivå accepteras under förutsättning att åtgärder har vidtagits för att minska sannolikheten och/eller konsekvenserna enligt As Low As Reasonably Praktikable (ALARP-principen). 2. Säkerhetsledning på Såtenäs flygplats 2.1. Ansvar Ansvarig för innehåll, revidering samt efterlevnad av säkerhetsledningssystemet är Flygplatschefen. Utsedd flygsäkerhetskoordinator förvaltar system för säkerhetsledning och är ansvarig för utformning, utveckling och revidering av flygplatsens säkerhetsledningssystem och flygsäkerhetsplan. Uppdatering av säkerhetsledningsdokumentet ska ske varje år Prioritering Flygplatsen strävar att alltid ligga steget före så att riskerna minimeras enligt ALARPprincipen. Det ska i samtliga beslut på alla nivåer i organisationen säkerställas att säkerheten omhändertas, vid verksamhet som påverkar flygplatsområdet Det förebyggande flygsäkerhetsarbetet karakteriseras av: Identifiering av trender och problemområden Systematiska riskbedömningar Aktiviteterna omfattar analyser, planering, genomförande, uppföljning och korrigerande åtgärder.

7 Sidan 7 / Korrigerande åtgärder Ständiga förbättringar uppnås genom att: Förbättringsplaner och mål årligen revideras Revisioner av verksamheten Regelbundna analyser av avvikelser Korrigerande och förebyggande åtgärder Eftersträva stor delaktighet i förbättringsarbetet av alla inom Flygplatsverksamheten Flygplatsens flygsäkerhetskultur På Såtenäs flygplats har flygsäkerheten högsta prioritet. Vi ska därför ständigt sträva efter att vår flygplats ska vara en trygg och säker plats för våra flygoperatörer, besökare, medarbetare, och passagerare. Ett proaktivt flygsäkerhetsarbete med hög säkerhetskultur hos ledning och medarbetare bidrar till att Såtenäs flygplats minimerar risken för incidenter Flygplatsens flygsäkerhetskultur ska kännetecknas av Ledningens engagemang i flygsäkerhetsfrågor Kontinuerlig reflektion över arbetets utförande genom system för övervakning, analys och återkoppling Hög grad av eget ansvar hos medarbetarna. Vår verksamhet ska präglas av respekt och öppenhet i en icke-klandrande och icke- straffande atmosfär Flygplatsens personal skall aktivt medverka i förbättringsarbetet, genom kompetens, professionalism och riskanalyser i arbetet samt hög riskmedvetenhet i arbetet och god lag- och kamratanda. metoder och rutiner skall finnas, vilka gör att avvikelser, brister och förbättringsförslag blir snabbt omhändertagna med korrektiva åtgärder och omsatta till utveckling av flygplatsens verksamhet. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan och främja och utveckla en god arbetsmiljö skall alltid eftersträvas. Instruktioner, procedurer är kända för befattningshavare och personal som omfattas av VHB. Åtgärder för utveckling av personalens kompetens, professionalism och kapacitet skall prioriteras. Hög kvalité, arbetsglädje, motivation och öppenhet skall prägla personalen inom flygplatsen

8 Sidan 8 / Förutsättningar för att uppnå en hög flygsäkerhetskultur Lärande: en vilja och kompetens att lära från insamlad information och en beredskap att implementera förändringar och förbättringar Rapporterande: skapa ett arbetsklimat där personalen känner sig trygg och beredd att rapportera felhandlingar, brister och andra tillkortakommanden Rättvis: balanserar ansvar och lärande, förändrar sättet vi tänker kring ansvar så att det blir kompatibelt med lärande Flexibel: anpassar sig säkert och effektivt mot plötsliga externa och/eller interna förändringar och kravbilder 2.5. Flygplatsens organisation för säkerhetsledning Befattning Namn Ansvar/uppgift/befogenhet Flygplatschef Enl verksamhetshandboken Flygsäkerhetskoordinator Helene Kjellström Enl verksamhetshandboken Operativ chef Ulf Ragnarsson Enl verksamhetshandboken Flygsäkerhetsofficer MF Helene Kjellström Enl verksamhetshandboken Tekniskt Ansvarig Roger Evertsson Enl verksamhetshandboken CO ATS Såtenäs Marie Larsson Enl verksamhetshandboken 2.6. Funktionsansvar inom flygplatsdriften Befattning Namn Uppgift Kompetenskrav Lokal C SIS Anders Johansson SIS flygplats Enl COM TA/SIS Roger Evertsson Tekniskt ansvarig SIS Enl COM C Flygplatsräddning Janos Plavsic Flygplatsräddningstjänst Enl verksamhetshandbok CFälthållning Claes Göran Malm Fälthållningstjänst Enl verksamhetshandbok Stf C 26 FBK / OA Ulf Ragnarsson Operativt ansvarig Enl verksamhetshandbok CO ATS Såtenäs Marie Larsson Flygtrafikledning Enl verksamhetshandbok FMLOG Sven-Inge Handfast Drivmedelstjänst BVKF Enligt MSB

9 Sidan 9 / Delegering Följande befattningar skall ha en skriftlig delegering. Delegering av uppgifter och mandat återfinns i Ubilaga_ _Delegering_ansvar_och _befogenheter Flygplatschef (CMF) från CF7 Flygsäkerhetskoordinator (FSK) från flygplatschef Flygsäkerhetsofficer flygplats (FSO-MF) från flygplatschef CO ATS från flygplatschef Operativt ansvarig (OA) från flygplatschef Lokal C SIS från flygplatschef Tekniskt ansvarig (TA) från flygplatschef C Flygplatsräddningstjänst från flygplatschef C Fälthållningstjänst från flygplatschef På respektive delegering ska det minst framgå Uppgift Ansvar Återdelegering Dokumentation Delegeringarna skall registreras på Såtenäs Garnison expedition, som upprättad i två ex. varav, 1 ex till den som mottagit delegationen. 1 ex registreras på Flygplatschefen SÅT Funktioner och arbetsuppgifter med säkerhetspåverkan (TSFS 2010:122) Befattning Namn Uppgift Kompetenskrav C Flygplatsräddning Janos Plavsic Flygplatsräddningstjänst Enl verksamhetshandbok C Fälthållning Claes Göran Malm Fälthållningstjänst Enl verksamhetshandbok CO ATS Såtenäs Marie Larsson Flygtrafikledning Enl verksamhetshandbok TA/SIS Roger Evertsson Tekniskt ansvarig SIS Enl verksamhetshandbok FMLOG Sven-Inge Handfast Drivmedelstjänst BVKF Enligt MSB

10 Sidan 10 / Flygplatsens kritiska processer Flygplatsens kritiska processer är de funktioner (system) som måste vara i drift för att flygplatsen skall kunna klassas som öppen. ATS/Flygtrafikledning Fälthållning Flygplatsräddning Teledrift (kan medges som beredskap/jour) Ovanstående funktioner ställer flygplatsen ett särskilt krav på. Dessa skall ha tydligt upprättade rutinbeskrivningar, identifiera sina kritiska delprocesser och procedurer Kritiska procedurer (RML-V-1C ) Flygplatsens kritiska procedurer är de procedurer som finns för att hålla samman flera processer och på så sätt erhålla en flygplatsdrift enligt gällande certifikat och drifttillstånd. Procedurerna syftar till hög driftsäkerhet, flygsäkerhet samt säkerställa att gällande regelverk efterlevs. I dessa processer bedöms nedan angivna procedurer vara kritiska, varför de skall beaktas speciellt och följas upp genom egna internkontroller. Följande kritiska procedurer har identifierats på Såtenäs flygplats: Informationsspridning o Flygsäkerhetsmeddelande o NOTAM o Flygplatsinformation via order och meddelande Funktioners rapportering o Rapport om begränsningar o Avvikelser (DA MF, DA ANS, DA SIS, Banskaderapport, MFL) Rättningstjänst och spridning av lokala manualer inom flygplatsen. Upprättande och uppdatering av lokala manualer för flygplatsen Infrastrukturella åtgärder (arbeten på fältet och dess närhet) Besök av nationella/internationella luftfartyg Fågelförekomst och dess prevention.

11 Sidan 11 / Fokusområden och säkerhetsmål 4.1. Fokusområden Flygsäk Centrala fokusområden (långsiktig tidsperiod) Omogna system och förmågor Kvalitetsbrister i dokumentation och processer Resursplanering Erfarenhetsöverföring Human Factors 4.2. FM flygplatsgemensamma fokusområden ) Under 2013 säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation 2) Samordna säkerhetsarbetet inom FM flygplatser 3) Inom 3 år minska intrång på flygplatsområdet (RWY/TWY incursion) 4) Inom 3 år minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten 5) Inom 3 år minska FOD-förekomst 6) Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system 4.3. Flygplatsernas nedbrutna fokusområden till delområde Syftet med delområden inom varje fokusområde är fokusera på de områden som för tillfället behöver särskild uppmärksamhet, områdena baseras på det FM gemensamma flygsäkerhetsarbete som funktionsleds av C Flygsäk/PROD FLYG så att den uppnådda flygsäkerheten ständigt övervakas och utvärderas och utvecklas gentemot de satta målen Fokus område 1: Säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation Huvud område/rubrik 1. Resurs-och/eller i DA- MF: organisations brister Del område i DA-MF 1. Brist i mtrl/utr 2. Brister lokaler och anläggning 3. Organisations brist 4. Kompetensbrist 5. Övrigt

12 Sidan 12 / Fokus område 2: Samordna säkerhetsarbetet inom FM flygplatser Huvud Del område i DA-MF område/rubrik 2. Kvalitetsbrister i DA- 1. Brott mot security bestämmelser MF: 2. Avsteg från VHB som bedöms utgöra flygsäkerhetspåverkan eller avsteg från regelverk. 3. Avsaknad av beskrivning eller styrning 4. Erfarenhets överföring 5. Övrigt Fokus område 3: Minska intrång på flygplatsområdet Huvud område/rubrik 3. Otillåten närvaro i DA- MF: på airside Del område i DA-MF 1. RWI, Runway incursion 2. RWE, Runway excursion 3. TWI, Taxiway incursion 4. TWE, Taxiway excursion 5. API, Apron incursion 6. APE, Apron excursion 7. Övrigt Fokus område 4:Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten Huvud Del område i DA-MF område/rubrik 4. Vilt/Fågel i DA- 1. Större klövvilt MF: 2. Små vilt 3. Fågelkollision 4. Förhindra bobyggande 4. Övrigt Fokus område 5: Minska FOD förekomst Huvud område/rubrik 5. FOD, Foreign i DA- MF: objekt debris Del område i DA-MF 1. Luftfartyg 2. Fordon 3. Byggverksamhet 4. Övrigt

13 Sidan 13 / Fokus område: Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system Huvud område/rubrik i Del område i DA-MF DA-MF: 6. Omogna system 1. Tekniska system 2. Nya system RAKEL, I-ATC, etc 3. Anläggningar 4. Fordon 5. Personlig utrustning 6. Övrigt Flygplatsens lokala säkerhetsmål 2014 a) Utveckla flygplatsens säkerhetskultur b) Öka rapporteringsvilligheten genom nytt avvikelsehanteringssystem c) Mötesformer och erfarenhetsöverföring d) Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten e) Minska intrång på bana Handlingsplan för lokala säkerhetsmål Mätbara mål för lokala säkerhetsmål Kvartal 1 Genomföra två (2) interna kontroller med inriktning på ledning och VHB. Utveckla safetyfoldern för utbildning av enheternas lokala utbildare. Skapa en lokal utbildning för utbildare. Registrera och följa upp behörigheter för personal som skall inneha tillstånd att vistas inom airside. Igångsätta fågeljakten (F7 JvF) i syfte att minska svartfågelförekomsten vid TSFE luftfartyg på platta 6 samt i övrigt skapa rutinbeskrivning för patrullens arbete utom och inom militär flygövningstid. Påbörja arbetsgrupp med Intrång på bana och inarbeta föreslagna åtgärder i VHB. Implementera lokal flygsäkerhetsgrupp enl krav ställda i TSFS 2012:90 7. Genomföra flygplatsgemensamt storforummöte.

14 Sidan 14 / Kvartal 2 Genomföra två (2) interna kontroller med inriktning på Räddningstjänst och Fälthållningstjänst. Fortsatt implementering av airside och staket/grindmiljön. Stödja enheternas lokala utbildare i utbildningen av egen personal i att vistas inom airside. Fortsätta arbetet med arbetsgruppen Intrång på bana och inarbeta föreslagna åtgärder i VHB. Genomföra uppföljningsmöte MarkRa FV (Rakel) Genomföra uppföljningsmöte med enheter och avdelningar avseende tillträde för airside och staket/grindmiljön. Fortsätta fågeljakten (F7 JvF) i syfte att minska svartfågelförekomsten vid TSFE luftfartyg på platta Kvartal 3 Genomföra två (2) intern kontroller med inriktning på Flygtrafikledningstjänst och Drivmedelstjänst. Revidera Safety handledningen för lokal flygplats. Ta fram flygplatsens underlag för nya centrala fokusområden, mätbara mål och delmål. Genomföra flygplatsgemensamt storforummöte Kvartal 4 Genomföra tre (3) interna kontroller med inriktning på plattansvariga på platta 1, 2, 6 samt BAM. Genomföra uppföljningsmöte MarkRa FV (Rakel) Genomföra uppföljningsmöte med enheter och avdelningar avseende tillträde för airside och staket/grindmiljön Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2015 Genomföra 1 flygsäkerhetsmöte i storforum i syfte att sprida erfarenhet inom och mellan de olika funktionerna verksamheterna på flygplatserna. Utbilda funktionerna på nya avvikelsehanteringssystemet. Genom tekniska åtgärder minska antalet FOD Genomföra interna revisioner med inriktning på VHB samt funktionsvisa DHB. Öka tillgängligheten till avvikelsehanteringssystemet. Öka tillgängligheten till flygplatsens regelverk.

15 Sidan 15 / Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2016 Genomföra 4 flygsäkerhetsmöten i storforum i syfte att sprida erfarenhet inom och mellan de olika funktionerna verksamheterna på flygplatserna. Följa upp resultatet av tekniska åtgärder för att minska antalet FOD Genom arbete i Central FSO MF arbetsgrupp ta fram ett underlag för utbildning Genomföra interna revisioner med inriktning på VHB och DHB samt funktionsvisa DHB Verktyg för att identifiera nya lokala mål och uppföljning av fokusområden Det åligger Flygplatschef, FSK, FSO-MF i samverkan med operativt ansvarig arbeta fram årliga flygsäkerhetsmål som sedan delas in i korta och långsiktiga handlingsplaner. Verktyg för arbeta fram förslag är; Avvikelserapporteringssystemet Orsaksidentifiering Egenkontroll (verksamhetsuppföljning) Central statistik från andra flygplatser Interna revisioner. Internkontroller Avvikelsehantering Avvikelsehanteringssystemet syftar till att identifiera orsakerna till avvikelser inom respektive fokusområde, som måste omhändertas och inarbetas i en lokal handlingsplan. Avvikelserapporterna analyseras och sorteras på fokusområde och delområde och orsak, FSO-MF/FSK svarar för rapportera säkerhetsläget enligt respektive mötesforms agenda. Vid flygplatsdriftsmötena ska respektive funktionsansvarig avrapportera beslutade, vidtagna åtgärder så att ärendena kan avslutas Orsaksidentifiering (MTO verktyg) Orsakidentifiering syftar till skapa ett analysunderlag för det förebyggande arbetet med att förbättra flygsäkerheten. De omedelbara analyserna som FSO/FSK gör kring orsak vid en driftstörning, syftar till att med egen statistik kunna se trender inom respektive fokusområde.

16 Sidan 16 / 46 I uppföljningsdokumentationen så kategoriseras händelserna enligt flygplatsens lokala fokusområden och säkerhetsmål för att säkerställa att åtgärder vidtas då nyckeltalen tangeras eller överskrids, vidare så delas händelsen in enligt Människan Tekniken Organisationen (MTO) i syfte att identifiera nya fokusområden så att proaktiva åtgärder vidtas Människa bristande säkerhetskultur ingen förståelse/kunskap för HF påverkan vid tillbud och olyckor individens förmåga att hantera många uppgifter stress sociala orsaker Teknik. mekaniska fel el-fel digitala fel bristande underhåll felaktiga rutiner/instruktioner Organisation säkerhetskultur otydlig ledning saknar utbildning organisationsminnestress sociala orsaker för många uppgifter/roller Egenkontroll Genom egenkontrollerna så identifieras avvikelser/observationer som avviker från fastställda regler och rutiner. Avvikelserna/observationerna omhändertas senare i handlingsplanen för kommande verksamhet, handlingsplanen omfattar både kortsiktiga och långsiktiga mål. Flygplatschefen genomför uppföljningsverksamhet och kontroller enligt VHB rubrik 6.4 vid Såtenäs flygplats samt hos de funktioner som listas i VHB rubrik och 4.1.3, för att säkerställa att gällande föreskrifter följs.

17 Sidan 17 / 46 Detta genomförs med hjälp av Ubilaga Checklista. Flygplatschefen har skyldighet att informera L CF och FLYGI vid identifierade flygsäkerhetsproblem och innehar mandat att utfärda nyttjandeförbud om fastställda krav ej kan uppfyllas Internkontroll Central statistik från myndigheterna Nyckeltal och statistik kopplat mot de civila centrala fokusområdena hämtas bl.a. från transportstyrelsens hemsida. Statistik för Försvarsmaktens fokusområden hämtas inhämtas från FM Flygsäk Internrevision Genom Internrevisoner som leds av F7 CQ och centrala revisoner som leds av FlygI, skapas avvikelser och observationer som omhändertas via DA-Flygplats och särskild handlingsplan i samråd med myndigheterna och F 7 CQ Lokala analyser Syftar till att se begynnande flygsäkerhetstendenser och identifiera förbättringsområden för flygplatsens säkerhetsarbete med de lokala fokusområdena Säkerhetsnyckeltal och mål Under den kommande perioden så är ett av fokusområdena att försöka skapa ett bättre underlag för lokala nyckeltal. Syftet med nyckeltal är flygplatschefens sätt att sätta nivån på flygplatssäkerhetsarbetet på flygplatsen, då nyckeltalet överskrids ska flygsäkerhetsorganisationen omedelbart utreda orsaken genom exempelvis internkontroll som leds av FSO-MF/FSK. Med syfte att få fram en handlingsplan för att förhindra att det inträffar igen, initialt kan även ett överskridande av nyckeltal innebära begränsningar i verksamheten Klassificering vid Runway/Taxiway Incursion (RWI/TWY) I enlighet med rekommendationer i European Action Plan for the Prevention of Runway Incursions arbetar vi kontinuerligt för att minska antalet Runway Incursion händelser. Vi arbetar med två huvudspår där det ena skall leda till att förbättra det statistiska underlaget och det andra ska förbättra möjligheterna att upptäcka och förebygga Runway Incursion genom metoder eller tekniska lösningar.

18 Sidan 18 / 46 Det statistiska underlaget struktureras genom att rapporter klassificeras. Genom klassificeringen får flygplatsen en snabb analys som kan peka på problemområden t.ex. Hot Spots. Statistiken utvärderas och analyseras av flygplatsens flygsäkerhetsforum och presenteras på flygsäkerhetsgruppens möten (RST). Klassificering vid RWY/TWY Incursion Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D (Katastrof, Mycket Allvarlig Händelse) Händelse på rullbana/taxibana, där extraordinära åtgärder måste vidtas för att undvika kollision eller som slutar i kollision Allvarlig Händelse, Mindre Allvarlig Händelse) Händelse på rullbana/taxibana, med stor risk för kollision Händelse på rullbana/taxibana, med tillräcklig separation för att undvika kollision utan större åtgärder Händelse på rullbana/taxibana, med obefintlig risk för kollision Kategori A-B innebär dels att luftfartygets besättning behövt agera enligt riskvärderingsmatrisens konsekvensexempel dels att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg. Kategori C innebär att luftfartygets besättning inte behövt agera enligt riskvärderingsmatrisens konsekvensexempel, men att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg Kategori D att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg Runway Incursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår Allvarligt tillbud A-B Tillbud C Övrig driftstörning D

19 Sidan 19 / Runway Excursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår Allvarligt tillbud A-B Tillbud C Övrig driftstörning D Taxiway Incursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår Allvarligt tillbud A-B Tillbud C Övrig driftstörning D Taxiway Excursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår Allvarligt tillbud A-B Tillbud C Övrig driftstörning D

20 Sidan 20 / FOD Under 2013 genomför Såtenäs flygplats en kampanj parallellt övriga flygplatser i FM med syfte att få tillgång till bättre statistik över antal FOD inom färd- och manöverområdet. Kampanjen genomförs under 4 perioder Q1-Q4 Grunden för FOD är alla föremål som inte ska eller förväntas upptäcks inom färd- o manöverområdet. FOD är det inte om vi känner till att en viss verksamhet kommer att orsaka FOD inom bansystemet och vi har en rutin som innebär särskild kontroll med anledning av verksamheten. Ur ett flygsäkerhetsperspektiv så har FOD fyra olika farlighetsnivåer A-till D, farlighetsnivåerna beskrivs här nedan. Föremål R- Mindre föremål på RWY Nivå 1 cm -10 cm Kan vara stenar, Is-bitar, A skruvmejslar, radioapparater, verktyg, plåtar. Kan orsaka Anses kunna skada flygplansmotorer allvarligt, eller ge däckskador som om kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Större föremål på RWY cm Radioapparater, verktyg, Is-block som släppt från fordon, etc. Papper, snus och annat liknande skräp Mindre föremål på TWY (1-10 cm) Kan vara stenar, skruvmejslar, radioapparater, verktyg, plåtar. Mindre stenar på RWY (0,5-1 cm), grus, sand, lera jord etc. Mindre stenar/föremål på TWY/Klg yta 0,5-10 cm A B B C D Anses kunna skada flygplanet allvarligt, och ge skador på landställ, som kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Är i sig inte direkt flygsäkerhetspåverkande, men den ger en antydan om vilken säkerhetskultur som råder inom verksamheten, som i sig kan vara väldigt säkerhetspåverkande och Anses i förlängningen kunna skada flygplansmotorer den största säkerhetsrisken. allvarligt, eller ge däckskader som om de inte upptäcks kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Anses kunna skada flygplanens motorer, behöver inte innebära haveri, utan mer en ökad kostnad på grund av högre servicekostnader Anses kunna skada flygplanens motorer, behöver inte innebära haveri, utan mer en ökad kostnad på grund av högre servicekostnader

21 Sidan 21 / RWY NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår A-Risk C-Risk TWY NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL (under 2013 genomför flygplatsen en FOD kampanj för att få ett bättre underlag för nyckeltal) Verksamhetsår B-risk D-risk APRON NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL (under 2013 genomför flygplatsen en FOD kampanj för att få ett bättre underlag för nyckeltal) Verksamhetsår B-risk D-risk

22 Sidan 22 / FOD ORSAKER NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår Luftfartyg Fordon Byggverksamhet Övrigt Vilt och fågel händelser NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Antal viltkollisioner som orsakat ATB Antal viltkollisioner som orsakat TB el VL Antal tillfällen då Fält C utför viltavvisning Antal fågelkollisioner som orsakat ATB Antal fågelkollisioner som orsakat TB el VL Antal tillfällen då Fält C utför fågelskrämsel

23 Sidan 23 / Mötesstruktur För att tillvarata kunders och flygplatsens interna önskemål och uppfattningar i flygsäkerhetsrelaterade frågor drivs inom flygplatsen en övergripande mötesserie, som genom strukturen säkrar att flygplatsledningen alltid blir informerad vid ny-, till eller ombyggnad av flygplatsens anläggningar, samt i övriga frågor aktuella inom flygsäkerheten. Vid mötesformer som berör Såtenäs flygplats ska punkten flygplatssäkerhet finnas med på dagordningen. Följande möten skall genomföras på flygplatsen. Ledningsmöte flygplats Samordningsmöte MF Flygplatsgruppens driftmöte Flygsäkerhetsgrupp flygplats Flygsäkerhetsmöte Informationsmöte flygplatsdrift Emergency Training Group 5.1. Ledningsmöte flygplats Omfattning: Säkerställa verksamhet och flygplatssäkerhet genom att tidigt fånga upp händelser tillbud och trender, samt säkerställa kontinuiteten i flygplatsdriften på kort och lång sikt. Ansvarig: CMF Deltagare: CMF, FORTV, CO ATS, OA, FSK, C SIS Frekvens: Var 8 vecka, genomförs normalt efter driftmötet, så att frågor från driftmöte kan hanteras utan dröjsmål. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på emiliaportalen. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i PDF-format

24 Sidan 24 / Samordningsmöte MF Omfattning: Syfte med samordningsmöte är att samordna flygverksamheten vid Såtenäs flottiljflygplats. I detta ingår att: Fånga upp och åtgärda flottiljgemensamma flygsäkerhetsärenden Samordna och prioritera flygverksamheten med hänsyn till flygplatsens kapacitet och miljöbelastning Samordna och prioritera nyttjandet av gemensamma produktionsresurser Samordna kort- och långsiktig planering Skapa ett forum för informationsutbyte mellan huvudaktörerna med ansvar inom flygverksamheten vid F 7. Ansvarig: CMF Deltagare: CMF SÅT, OA SÅT C HOB SÅT, CO ATS, HL VHT FlygE, företrädare för Veteranflygverksamheten vid F7 samt F7 flygklubb från april-sept. Frekvens: Var 14:dag. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på emiliaportalen. Delgivning av mötesprotokoll Protokollet skickas via mail till mötesdeltagarna samt L CF 39/60/Vetfly, C 1.Utbdiv, C 2.Utbdiv. Protokoll finns på F7 på: I:\Central\Ledning_Flygsäkerhetsledning\Protokoll samordningsmöten Flygplatsgruppens driftmöte Omfattning: Leda flygplatsdriften med 4-8 veckors framförhållning. Analysera flygsäkerhetspåverkande faktorer i ett tidigt skede. Faktorer som skall belysas är kommande verksamhet, intressekonflikter, utbildning, avvikelser, revisioner samt systemförändringar (personal, mtrl, utrustning, metodik, uppgifter etc). Ansvarig: CMF Deltagare: OA, FSO-MF, C Fält, C Rä; C SbTo, FortV, CO ATS, TA, Miljö, Fast Frekvens: Var 4:e vecka. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på emiliaportalen. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i samband med kallelse och direkt efer genomfört möte.

25 Sidan 25 / Flygsäkerhetsgrupp flygplats Omfattning: Flygsäkerhetsgruppen skall säkerställa att flygplatsen innehar rätt nivå på flygplatssäkerhet genom att tidigt fånga upp händelser, tillbud och trender samt att rapporterade avvikelser omhändertas och att säkerhetsrelaterade erfarenheter som har kommit fram genom värderingar, uppföljningar, revisioner och utredningar skall kunna spridas till respektive organisation. Ansvarig: Flygsäkerhetskoordinatorn (FSK) Deltagare: Samtliga flygande operatörer; TSFE, FlygE, samt SwAFHF och F7 flygklubb. Verksamheter med uppgifter på marken inom flygplatsen såsom plattansvariga; TSFE och TekE samt övriga utan fördelat ansvar; BAM. Flygtrafikledningen ur Lfv samt driftansvarig leverantör av flygplatsdrift; F21, OA 26:Flygbaskompaniet. Frekvens: Kvartalsvis eller vid utökat behov enl särskild kallelse. Dokumentation: Mötet skall protokollföras och läggas ut på emiliaportalen under flygplatsens sida. Delgivning av mötesprotokoll: De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i PDF-format Flygsäkerhetsmöte Omfattning: Mötet är en sammanslagning av tidigare LPG och TSFE samt FlygE Flygsäkerhetsråd. Anledningen till det är att L VL med tätare intervall ska få en samlad bild över flygsäkerhetsarbetet inom F7. På så vis kan L VL ta sitt ansvar genom att bland annat balansera uppgifter och resurser samt enligt ställda krav regelbundet rapportera flygsäkerhetsläget till VL/C PROD FLYG. F7 Flygsäkerhetsmöte är L VL forum för uppföljning av flygsäkerheten och flygsäkerhetsarbetet på flottiljen. Mötet fokuseras mot proaktivt arbete där arbetet med Flygsäkerhetsplanen och avvikelsehantering är centrala delar i respektive lokal ansvarshavares redovisning. Ansvarig: CQ Deltagare: LML aktörer Dokumentation: Protokoll för mötet skall föras. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail Frekvens: Vid två tillfällen per år är punkterna enligt agendan färre med anledning av att behovet i dagsläget inte finns för tätare frekvens.

26 Sidan 26 / Informationsmöte flygplatsdrift Ansvarig: FSO MF / FSK Deltagare: Samtliga funktioner inom flygplatsverksamhet Mål: minst 80 % procent av personalen har deltagit under mötena i syfte att höja säkerhetsmedvetandet vid flygplatsen och säkerställa att den säkerhetskultur som flygplatschefen har deklarerat råder inom flygplatsdriften. Delgivning av mötesinformation De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesinformation via egen funktion. Frekvens: Informationsmöten ska genomföras minst 2 ggr per år, 5.7. Emergency training group (ETG) Omfattning: Är organiserad för att uppfylla Lagen om skydd mot olyckor samt i TSFS 2010:114, dvs att ha en fungerande samverkan mellan organisationer och myndigheter på flygplatsen vid särskild händelse Ansvarig: Operativt ansvarig Deltagare: Personer med planerings eller utbildningsansvar för respektive organisation, funktion. Representanter från samtliga organisationer kopplade till luftfartsolycka inom flygplatsens ansvarsområde Uppgift: Är rådgivande till LSO. Ansvarar för att respektive myndighet, funktion implanterar den gemensamma räddningsinstruktionen. Planerar gemensamma Funktionsövningar. Ger vid behov ut riktlinjer till samtliga organisationer, funktioner samt ser till de olika organisationernas behov. Dokumentation Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail. Antal möten Ett möte per halvår, samt då behov uppstår.

27 Sidan 27 / Avvikelsehantering 6.1. Allmänt (RML-V-1C , 1.44, 1.47, 1.60) Ansatta mål enligt Ubilaga Mål och uppkomna avvikelser analyseras och utvärderas löpande. Resultatet från detta återförs in i planeringsprocessen. En redovisad avvikelse eller störning avskrivs inte förrän ett nöjaktigt resultat uppnåtts. Om resultatet bedöms kunna förbättras eller utvecklas ytterligare skall avvikelsen eller störningen åter analyseras och bearbetas. Det nya resultatet skall ånyo prövas mot ansatt mål innan avslut sker. Vid uppföljningar, analyser och utvärderingar av verksamheten skall målsättningen vara att genomföra ständiga förbättringar på alla nivåer Rapportering/Måluppföljning (RML-V-1C ) Flygplatschefen avrapporterar måluppfyllnad vid flygsäkerhetsmöte (tidigare LPG) två gånger per år. Till Transportstyrelsen insänds driftstatusrapport en gång per år. F7 miljösamordnare ansvarar för att miljörapportering sker till Generalläkaren en gång/år Uppföljning av verksamhetstillståndet (certifikat/driftttillstånd) (RML-V-1C 1.48) Kontinuerlig uppföljning av verksamhetstillståndet utgörs av: Hindermätning/kontroll Tillträdeskontroller Flygplatsinspektioner Fortlöpande bevakning, följa upp och vid behov anmäla förändringar i tidigare beskriven verksamhet. För detta används checklistan i Ubilaga Checklista.

28 Sidan 28 / Avvikelserapportering Syftet med avvikelserapportering av händelser är att förebygga olyckor och tillbud, inte att fastställa skuld eller ansvarsfrågor. Inom FM flygplatser tillämpas DA Flygplats systemet, enligt RMF kap2, hanteras främst avvikelser som påverkar flygsäkerheten direkt eller i dess förlängning, övrig avvikelserapportering enligt F7 VHL. Genom ett väl fungerande avvikelse hanteringssystem kan flygsäkerhetspåverkande händelser och trender tidigt fångas upp. Systemet syftar till att ge signal till eventuella utredningar då trender eller allvarliga händelser identifierats så att åtgärder kan effektueras Ansvar Samtliga medarbetare är ansvariga för att upptäckta avvikelser rapporteras så förbättringsåtgärder kan vidtas, rapportering enligt RMF i DA Flygplats skall ske innan arbetspasset är slut. Chefer och funktionsföreträdare är ansvariga för att personalen samt funktionen har förmåga och rutiner finns för avvikelse rapportering enligt RMF. Chefer och funktionsföreträdare är ansvariga för åtgärda avvikelser inom egen funktion och då detta anses nödvändigt samråda med flygplatschefen samt FSO-MF/FSK. FSO-MF/FSK är ansvarig för sammanställning av rapporterade avvikelser och att identifiera oönskade trender inom flygplatsen, samt analys om övriga militär flygplatsers rapporterade avvikelser kan påverka Såtenäs Flygplats Införande av temporära restriktioner Vid avvikelse som kan medföra att säkerheten åsidosätts och kan leda till akut skada, har envar rätt och ansvar att stoppa verksamheten. Anmälan sker direkt till närmaste chef alternativt till ansvarig funktionsföreträdare, vilken rapporterar till flygplatschefen. Flygplatschef alternativt chef i linjen inför temporära restriktioner i avvaktan på utredning. Flygplatschefen inför eventuell en operativ begränsning på flygplatsen. Flygplatschefen skall informeras snarast för beslut om handläggning och eventuella begränsningar. Flygplatschefen orienterar vid behov FLYGI och Transportstyrelsen om införda restriktioner.

29 Sidan 29 / Typer av avvikelserapporter Inom flygplatsen används olika typer av avvikelserapporter. Dessa skall om de påverkar flygsäkerheten inom flygplatsens ansvarsområde komma flygplatsledningen tillkänna. System Omhändertar Rapportör Anmärkning Direktanmälan, DIRA Allvarliga tillbud, olyckor och haveri vilken skall rapporteras till Flygplatschef alt Enligt nödlägesrutin VB, envar om Driftstörnings anmälan flygplats, DA Flygplats Driftstörnings anmälan ANS, DA ANS Driftstörnings anmälan, DA SIS VB FM samt HKV/Flygsäk Flygsäkerhetspåverkande avvikelser inom/på flygplatsen samt strukturella skador Driftstörningar och flygsäkerhetspåverkande avvikelser som upptäcks inom och av flygtrafikledningen Driftstörningar och flygsäkerhetspåverkande avvikelser som inom flygplatsens tekniska system tid ej finnes. Envar Flygtrafik ledaren Via CO ATS Envar inom den tekniska funktionen Instruktion och Fastställd blankett enligt RMF Rapporteras då det påverkar flygplatsen, enligt CO ATS ansvarig Rapporteras då det påverkar flygplatsen, enligt Lokal SIS chef ansvarig I de fall då avvikelse rapporteras i annat system än ovanstående skall respektive ansvarig för systemet bedöma om rapporterade avvikelse kan påverka flygsäkerheten på flygplatsen och då vidarebefordra denna till Flygplatschefen samt FSO-MF/FSK. System som kan vara aktuella är: DA BAS, ansvarig Lokal Teknisk chef med FSO-M DA Flyg, ansvarig Lokal Flygchef med FSO-F Materielrapport, MR Teknisk Rapport, TRAB F7 lokala avvikelsesystem, ansvarig lokal CQ DA- flygplats Omhändertar flygsäkerhetshotande avvikelser eller driftstörningar som kan härledas till en händelse eller felfunktion hos materiel, fordon, anläggning eller personal under arbete med/på flygplatsen vilken skulle ha påverkat flygsäkerheten alternativt driftsäkerheten. Beredskapshöjning för flygplatsens räddningsstyrka skall rapporteras. Rapporterade DA flygplats förs in i flygplatsens sammanställning över rapporterade DA. De avvikelser som rapporteras i annat system, kan efter bedömning av FSO-MF omvandlas till DA Flygplats och hanteras då som en sådan. DA Flygplats skall fyllas i digitalt, senast innan aktuellt arbetspass då händelsen ägt rum enligt RMF. Instruktioner för ifyllandet se bilaga 2 i RMF.

30 Sidan 30 / Flöde avvikelserapportering Enligt RMF Kapitel Klassificering av avvikelse Enligt RMF Kapitel 2 Avseende beredskapshöjning så rapporteras dessa enligt RMF Kapitel Sekretess Händelserapportering omfattas av EU förordningens (EU 996/2010)sekretesskydd, händelserapporter (rapporterade avvikelser) får ej användas med annat syfte än förbättra flygsäkerheten Rutin för hantering av avvikande luftfartsprodukter Respektive funktion utarbetar rutin för att säkerställa att luftfartsprodukter i drift överensstämmer med specificerade krav samt skyddas från oavsiktlig användning. Det skall finnas en tydlig utmärkt och av personalen känd plats för placering och inlämning av mtrl och utrustning som av någon anledning ej uppfyller ställda krav Flygsäkerhetsmeddelande Flygsäkerhetsinformation samt operationella order hanteras enligt F7 VHL. Flygsäkerhetsinformation som behöver komma till flygplatsledningens kännedom skickas till dennes fax. Respektive funktion utarbetar rutin för att säkerställa att flygsäkerhetsmeddelande når ut i funktionen. Meddelande av flygsäkerhetskaraktär, vilka utgår från Transportstyrelsen, distribueras av flygplatschefen alternativ av FSO-MF/FSK till flygplatsens funktioner Driftstörningar och fältskador Driftstörningar hanteras enligt RML för det militära luftfartssystemet och enligt TSFS 2010:122 för den civila luftfarten. TSFS 2010: påtalar att händelser/avvikelser som skulle kunna påverka säkerheten för luftfarten utan dröjsmål skall rapporteras till Transportstyrelsen inom 72 timmar. Begrepp, grunder och skyldigheter för avvikelsehanteringen framgår av F7 VHL bilaga Avvikelsehantering.

31 Sidan 31 / 46 Funktionsansvarig ansvarar för att avvikelser omhändertas omgående och att rapport till Flygplatschefen sker. Härvid skall vissa händelser och tillbud även rapporteras in enligt följande: Om händelsen (olyckor, tillbud m.m.) går att härleda till flygsäkerhet skall den rapporteras som DA Flygplats enligt F7 VHL bilaga Flygsäkerhetsledning. Övriga händelser (tillbud, olyckor, återkommande problem/strul, miljö, avtalsbrott, resursbrist) enligt F7 VHL bilaga Avvikelsehantering. FSO Flygplats och personal inom fälthållningstjänsten rapporterar skador på flygfälten enligt kapitel 4 i Handbok Fälthållning. ATS hanterar avvikelser enligt ANS-DA. Alla flygplatsrelaterade avvikelser rapporteras till Flygplatschefen. Avvikelserapport enligt Stödavtal FMLOG FörsE SKA F7. Vid införande av temporära restriktioner skall detta anmälas till FlygI utöver eventuella NOTAM. Flygsäkerhetskoordinator säkerställer att händelserapporter som skall tillsändas Transportstyrelsen inom föreskriven tid blir verkställt enligt krav i TSFS 2010: Åtgärder i samband med haveri Åtgärdslistor vid fara för haveri, befarat haveri och haveri, vid Såtenäs flygplats och i förekommande fall Råda flygplats, regleras i Lokal Räddningsinstruktion (F7 VHL bilaga Lokal Räddningsinstruktion Såtenäs) Direktanmälan Direktanmälan sker till VB FM. FM rutiner framgår av F7 VHL bilaga Flygsäkerhetsledning. L CF 39/60/Vetfly säkerställer att ändrade telefonnummer och/eller rutiner uppdateras i rutinbeskrivningarna. VB FM vidare befordrar rapporten till VB Flygsäk som i sin tur vidarebefordrar rapporten till FLYGI: Haverier Allvarliga tillbud Händelser som kan medföra risker för militär luftfart Händelser som av annan anledning behöver spridas och komma till FLYGI kännedom än genom ordinarie rapporteringsrutiner. Avvikelsens potentiella konsekvenser är oöverskådliga

32 Sidan 32 / 46 Ansvaret att direktanmälan blir gjord ligger på aktuell chef enligt nedan där händelsen inträffar: Flygoperativa frågor: Respektive L CF Avvikelser uppkomna/upptäckta i samband med flygunderhållstjänst. Gäller flygplan, verktyg/utrustningar eller basmateriel som flygunderhållsorganisationen förfogar över): Respektive C FU Avvikelser inom ledning fortsatt luftvärdighet: MSK Flyg Avvikelser i flygplatsdriftstjänsten: CMF SÅT/RÅD. Avvikelser i sambandsfunktioner och Informationssystem inom det militära luftfartssystemet: L CSIS Direktanmälan fylls i enligt anvisningar i RAFT Flik 11, därefter skickas den som information till övriga ansvarshavare enligt ovan. Vid direktanmälan som berör annan funktion orienteras lokal företrädare i samband med rapportering Korrigerande och förebyggande åtgärder (RML-V-1C , ) Möten för flygsäkerhet Olika mötesformer för att främja en god flygsäkerhet finns angiven under punkt Fågel- och småviltsbekämpning Fågel och småviltsbekämpning enligt rutiner i Ubilaga Vilt och fagelskyddsatgarder skall sammantaget medverka till att minska risken för fågelkollisioner vid Såtenäs flygplats Förändringar och uppdateringar av verksamhetshandbok Förändringar och uppdateringar av Verksamhetshandbok Såtenäs/Råda flygplatser sker enligt F7 VHL bilaga F7 VHL rutin. Uppdatering av drifthandboken skall ske vid konstaterade förändringar och hela handboken skall gås igenom minst en gång årligen. Handboken återfinns digitalt i F7 VHL-system. De som önskar pappersutgåva skriver ut denna genom egen försorg. OBS! Utskrift innebär också eget ansvar för att denna utgåva hålls aktuell.

33 Sidan 33 / Förändringar och uppdateringar av Lokal Räddningsinstruktion Såtenäs Den digitala upplagan av instruktionen som finns i F7 VHL-system, F7 VHL bilaga Räddningsinstruktion Såtenäs är alltid gällande utgåva (master). Länk till denna finns via F7 Intranät/F7 Processkarta/Nödläge. Pappersutgåva utges endast till externa innehavare, övriga som önskar pappersutgåva skriver ut denna i färg från F7 VHL genom egen försorg. OBS! Utskrift innebär också eget ansvar för att denna utgåva hålls aktuell. Respektive befattningshavare/funktionsansvarig svarar för att uppgifterna i egen del av instruktionen är korrekta, och att underlag för ev. ändring/komplettering insänds till Flygplatschefen Såtenäs. 7. Nödlägesberedskap och agerande vid nödlägen Flygplatsen ska ha en förmåga att omhänderta följande nödlägen; Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet. Strömavbrott. Strömförsörjning över tid. Såtenäs flygplats ska kännetecknas av att konsekvenserna av en kris hanteras på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, oavsett vad det är för slags kris eller händelse. Detta ställer krav på att: Personalen är utbildad och övad för att kunna hantera kriser och allvarliga händelser oavsett ursprung och omfattning Det på flygplatsen finns etablerade metoder och rutiner för uthållig krisledning inklusive samverkan, rapportering, lägesuppfattning, information och hantering av förstärkningsresurser, Tekniska stödsystem är införda för att stödja krisledningen och informera berörda samt Tydliga regelverk, avtal och instruktioner skapar förutsättningar för en effektiv krishantering både inom försvarsmakten och i samverkan med andra berörda aktörer Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet. Hanteras enl F7 VHL bilaga Räddningsinstruktion Såtenäs

34 Sidan 34 / Strömavbrott Enl SIS upprättad rutin Strömförsörjning över tid Enl SIS samt FortV rutiner. 8. Informationsspridning 8.1. Spridning av säkerhetsrelaterad information Säkerhetsrelaterade dokument och data ska vara tillgängliga och aktuella. Det ska vara möjligt att ta del av de data och den version av ett dokument som var gällande vid en viss tidpunkt. Flygsäkerhetskoordinatorn är ansvarig för att implementera nya regler och föreskrifter i flygplatsorganisationen. I syfte att upprätthålla aktuella lokala föreskrifter, ansvarar FSK för att leda, övervaka och koordinera arbetet med uppdateringar av regelverken. Uppdateringar sker kontinuerligt och i samråd med berörda intressenter. Erfarenheter av tidigare genomförda uppgifter skall tas upp på flygplatsdriftmöten och flygplatsledningsmöten Säkerställande av informationsspridning Internet Flygplatsens verksamhetshandbok och andra viktiga dokument anslås på Försvarsmaktens hemsida och Skaraborgs flygflottilj. Länken till Såtenäs flygplats uppdateras vid de tillfällen som ändringar i verksamhetshandboken genomförs. Sidan administreras genom FSK försorg.

35 Sidan 35 / Emilia På flygplatsens sida anslås mötesprotokoll och andra viktiga dokument för verksamhetsutövare på flygplatsen. Sidan administreras genom FSK försorg Delgivning av mötesprotokoll: De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via Flygplatsmeddelande Syftar till att informera personer och funktioner internt inom flygplatsdriften om händelser och förändringar som på kort- och lång sikt får en påverkan inom flygplatsdriften. Enligt TSFS 2012:90 samt 2012:122 skall verksamhetsansvarig, dvs flygplatschef, säkerställa att alla behöriga, interna som externa leverantörer av tjänst inom flygplatsdrift skall få del av information. Detta meddelande säkerställer del av detta. Händelser och förändringar som påverkar kan vara en stängning av bana eller delar av flygplatsen eller arbeten som skall utföras av entreprenör osv. En sådan händelse eller förändring får stor eller någon påverkan på flygplatsdriften och övrig verksamhet flygplatsen Meddelandet skall anslås och spridas inom egen funktion till alla de som har tillgång till flygplatsen och som absolut har nödvändighet till informationen, interna som externa leverantörer av tjänst. För spårbarhet ges varje meddelande en beteckning för vilket meddelande i ordningen det är samt för vilket år det utges. AI vilket står för det vedertagna flygplatsuttrycket Airport Information anges innan sifferkombinationen, ex AI Meddelandena förvaras digitalt av Flygsäkerhetskoordinator och skall kunna visas upp vid revision. Detta meddelande regleras och styrs i huvudsak av verksamhetshandbok för Såtenäs och Råda. Meddelandet ges alltid ut under Flygplatschefens signatur men kan skapas av Flygsäkerhetskoordinator eller FSO-Flygplats Garnisonsorder eller garnisonsdirektiv Syftar till att informera personer och funktioner internt inom flygplatsdriften om händelser och förändringar som på kort- och lång sikt får en påverkan inom flygplatsdriften. Enligt TSFS 2012:90 samt 2012:122 skall verksamhetsansvarig, dvs flygplatschef, säkerställa att alla behöriga, interna som externa leverantörer av tjänst inom flygplatsdrift skall få del av information. Detta meddelande säkerställer del av detta.