INLEDNING TILL. U/ADB / Statistics Sweden. Stockholm : Statistiska centralbyrån, Nr E24- E26

Transkript

1

2 INLEDNING TILL R & D report : research, methods, development / Statistics Sweden. Stocholm : Statistisa centralbyrån, Nr. 1988:1-2004:2. Häri ingår Abstracts : sammanfattningar av metodrapporter från SCB med egen numrering. Föregångare: Metodinformation : preliminär rapport från Statistisa centralbyrån. Stocholm : Statistisa centralbyrån Nr 1984:1-1986:8. U/ADB / Statistics Sweden. Stocholm : Statistisa centralbyrån, Nr E24- E26 R & D report : research, methods, development, U/STM / Statistics Sweden. Stocholm : Statistisa centralbyrån, Nr Efterföljare: Research and development : methodology reports from Statistics Sweden. Stocholm : Statistisa centralbyrån Nr 2006:1-. R & D Report 2003:1. Översyn av undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar / Johan Erisson m.fl. Digitalt sapad fil, anpassad efter de digitaliserade delarna i serien. Statistisa centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-2003-x101op0301

3 R&D Report 2003:1 Research Methods Development Översyn av undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar Johan Erisson Per Anders Paulson Bengt Rosén

4 R&D Report 2003:1 Research - Methods - Development Evaluation of the survey Swedish national and international road goods transport Från trycet Maj 2003 Producent Statistisa centralbyrån, Statistics Sweden, metodenheten Box 24300, SE STOCKHOLM Förfrågningar Bengt Rosén bengt.rosen@math.uu.se Telefon Johan Erisson johan.erisson@scb.se Telefon Per Anders Paulson per.paulson@scb.se Telefon , Statistisa centralbyrån ISSN Printed in Sweden SCB-Tryc, Örebro 2003

5 Abstract Commissioned by the Swedish Institute for Transport and Communications Analysis (SIKA), the government agency responsible for official transport statistics, Statistics Sweden earlier carried out two separate sample surveys of goods transport with Swedish lorries, one for national and one for international transport. In year 2000 the two surveys were merged into one, "Swedish national and international road goods transports" (Inries och utries trafi med svensa lastbilar). Now, after a couple of rounds for the new survey, its design has been scrutinized for possible re - design. This report presents results from a study based on data and experiences from the 2000 and 2001 surveys. A main goal was to enhance the accuracy of the statistics on international transports. The chief contribution to that effect was a so called "Blue card study". It concerned improvement of the information about "lorries liely to carry out international transports". The study comprised enterprises with more than 15 permits for international lorry transports, so called "blue cards". They were ased to give, for each one of their lorries, an estimate of how much the lorry will be used in international haulages during Chief findings from the study were : (i) This ind of information is expected to yield substantial accuracy gains for the statistics on international transports. (ii) The enterprises cooperated willingly to provide this non - compulsory extra information. It was, of course, also desirable to improve the accuracy of the statistics on national transports. An issue of particular interest in that context was if Statistics Sweden's newly (= early in the year 2002) completed "Mileage database" (äcedatabasen) can provide valuable auxiliary information. This turned out to be the case. Based on findings from the Blue card study and the Mileage database a new design for stratification and sample allocation was wored out, and set into operation in the 2003 survey. Evaluations indicate that in an over - all perspective the new design will lead to considerable accuracy improvements of the statistics on international as well as national transports.

6 Innehållsförtecning 0 Bagrund för översynen 1 1 Undersöningens syften och uppläggning Besrivning i stort Undersöningsvariabler Sändning respetive örning Observationsvariabler Härledda variabler Urvalsförfarande Allmänt Stratumindelning av urvalsramen under åren Urval och urvalsalloering Sattningar Sattning av vartalsaggregat Sattning av årsaggregat 6 2 Premisser för och metodaspeter på översynen Allmänt om bagrundspremisser Mått på en urvalsutformnings effetivitet Beräning av sattningsprecision vid en hypotetis urvalsutformning 8 3 Överväganden och insatser vid översynen av urvalsutformningen Allmänt om undersöningens stratifiering Blåortundersöningen Hjälpinformation från äcedatabasen äcedatabasens täcning Samvariation mellan årsörsträca och undersöningsvariablerna Om variabeln maxlastvit Om stratifiering med avseende på yresmässig / firma 13 4 Resultat av prövning av olia utformningsalternativ Urvalsalloering Urvalets fördelning på Inries - respetive Utriesdel Alloering av urvalet inom Inesdelen Alloering av urvalet inom Utriesdelen Stratifiering i Inriesdelen Stratifiering i Utriesdelen Förväntad sattningsprecision med den nya utformningen Förväntade relativa felmarginaler Förväntade relativa variansförändringar 17 Referenser 19 Bilaga 1. Enät i blåortundersöningen 20 Sidnr

7 0 Bagrund för översynen Med SIKA som statistiansvarig myndighet gjorde SCB : s Transportprogram tidigare två separata undersöningar av transporter med svensa lastbilar, de s.. UVAV - och SLUT - undersöningarna. Den förra mätte inries och den senare utries transporter. Från och med år 2000 har de två undersöningarna lagts samman till en, benämnd Inries och utries trafi med svensa lastbilar, vilen sall följa EU - förordningen 1172 / 98. En föreommande arbetsaronym för undersöningen är SLIT. De noggrannhetsrav Eurostat ställer på årsstatisti avseende transporterad godsmängd (Ton) och transportarbete (TonKm) är ± 5 % för 95 - procentiga onfidensintervall för inriestransporterna. För utriestransporterna är målet satt till ± 10 %. Den nuvarande redovisningen för åren 2000 och 2001 uppfyller raven för inriestransporterna, men noggrannheten i statistien för utriestrafien ligger en bit utanför målgränserna. Det senare är en huvudanledning till denna översyn, vars uppgift är att, på basis av erfarenheter och data från hittillsvarande undersöningar ge förslag till möjliga förbättringar av undersöningen. 1 Undersöningens syften och uppläggning 1.1 Besrivning i stort Undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar redovisar statisti om transporter som utförs av svensregistrerade dragfordon med maxlastvit om minst 3,5 ton. Statistisa storheter av huvudintresse är över vartal och år aggregerade värden för transporterad godsmängd, transportarbete (mätt i tonm) och transportsträcor. Statistien redovisas med ett flertal indelningar (inlusive orsindelningar), varvid de vitigaste är efter inries resp. utries örning, varuslag (enligt NST/R, EU:s varulassificering för transporter), på - och avlastställe, transportsträca, fratarens företagstyp (yresmässig eller firma), farligt gods (enligt ADR - lassificeringen) samt lasttyp (enligt FN : s reommendationer). Undersöningen utförs på urvalsbasis med separata undersöningar för varje vartal. Urvalsobjeten är lastbilar / dragfordon, fortsättningsvis allade lastbilar. Urval dras 1 à 2 månader före ett vartal. En utvald lastbil tillordnas en mätveca, och mätvecorna för utvalda lastbilar sprids jämnt över undersöningsvartalet. Lastbilar som ingår i undersöningen lämnar uppgifter på en blanett, vars vitigaste del utgörs av sändningsjournalen, där uppgifter lämnas om alla sändningar vars transport lastbilen påbörjar under sin mätveca. 1.2 Undersöningsvariabler Undersöningens observationsvariabler gäller egensaper hos sändningar och örningar. Värden inhämtas via sändningsjournalerna. Dessutom används variabler med uppgifter om lastbilarna, vars värden hämtas från Vägverets Bilregistret samt det s.. Blåort - registret. Det senare är ger sammanställning av företag med (av Länsstyrelserna) utfärdade tillstånd för yresmässiga utries transporter, s.. blåort - tillstånd Sändning respetive örning Observationsvariablerna hänför sig till sändningar och örningar. En sändning är ett varuparti som transporteras från ett pålastställe till ett avlastställe. En örning avser en lastbils ativiteter från ett första pålastställe till ett sista avlastställe där bilen blir tom på last, eller tvärtom dvs. från ett ställe med tom bil till ett första pålastställe. För en örning är transporterat gods oftast detsamma under hela örningen men viss variation an föreomma genom att sändningar lastas på eller av i orter som passeras under örningen. De uppgifter som inommer på blanetterna gäller primärt variabelvärden för sändningar. Från dessa härleder SCB värden på variabler för örningar. 1

8 1.2.2 Observationsvariabler De flesta variabler vars värden inhämtas via blanetten avser sändningar. De vitigaste är: äca mellan sändningens på - och avlastställen (KmKorda), Sändningens vit (KgKvant, ränas ofta om till Ton = KgKvant / 1000), Sändningens varuslag (VaruKod), Län / land för pålast (PaOmr), Län / land för avlast (AvOmr), Ort där pålast ser (PaOrt), Ort där avlast ser (AvOrt), Typ av farligt gods enligt ADR - lassning (ADRKlass), Hur godset är lastat (LastTyp) Härledda variabler Transportarbete (TonKm) för en sändning beränas som TonKm = Ton KmKorda. Variablerna för örningar är i stort desamma som för sändningar. Deras värden framgår doc inte diret ur örjournalerna, utan måste härledas. När en örning omfattar bara en sändning, vilet gäller i den stora majoriteten av fall, är örning och sändning evivalenta. Då gäller det enla sambandet: "örningsvariabelvärde = sändningsvariabelvärde". Men när en örning omfattar flera sändningar blir härledningen av örningsvariablers värden från örjournalens sändningsvariabelvärden litet mer omplicerat. Som exempel gäller: (i) Värdet på örningsvariabeln godsmängd (KgKvant) beränas som ett medelvärde (enligt en fastlagd "vägningsformel") av de ingående sändningarnas KgKvant. (ii) Körningens sträca (KmKorda) beränas från de uppgifter som lämnas i örjournalen. (iii) En örnings transportarbete (TonKm) beränas som örningens Ton örningens KmKorda. För örningar som omfattar flera sändningar an värdena på lassificeringsvariabler som VaruKod, ADRKlass, LastTyp, lisom geografisa angivelser avseende avlast - och pålastställen vara olia för de sändningar som örningen omfattar, varvid det inte är självlart hur örningsvariablers värden sall sättas utifrån motsvarande sändningsvariablers. Huvudprincipen är följande : Vid varierande sändningsvariabelvärden under en örning används principen att sändningen med störst godsmängd styr örningsvariabelvärdet. Vid framtagande av statistien är det främst örningar och deras variabelvärden som används. 1.3 Urvalsförfarande Allmänt En årsundersöning genomförs via fyra vartalsundersöningar med separata urval. Urvalsramen omfattar lastbilar i Vägverets bilregister, med maxlastvit om minst 3,5 ton, som är högst 30 år gamla, och som är ativregistrerade vid urvalstillfället. Före urvalsdragningen görs en omfattande stratumindelning av lastbilarna. Urvalstypen är stratifierat "disjunt" OSU, där disjunt står för att en bil bara an omma med i en av årets fyra vartalsundersöningar. Det finns flera säl till att stratifiering är fördelatig för precisionen i statistien från en urvalsundersöning. Ett är att ju mer homogena (med avseende på vitiga undersöningsvariabler) grupper / stratan man an dela in populationen i, desto bättre precision i resulterande statisti. För att sapa homogena stratan behövs adevat hjälpinformation (vien sall vara tillgänglig när urvalet dras). En ytterligare regel för effetiv utformning av urvalsundersöningar är att objet som ger stora bidrag till totaler och medelvärden av särsilt intresse bör "högrepresenteras", och objet som ger mindre bidrag bör "lågrepresenteras". Med att "högrepresentera" objet avses att de ges större urvalssannolihet än genomsnittet, och analogt innebär "lågrepresentera" att obje- 2

9 ten ges lägre urvalssannolihet än genomsnittet. Ett hjälpmedel för att unna variera urvalssannoliheter på önsat sätt är adevat stratifiering. De förändringar som denna översyn föranlett, vila besrivs mer i detalj i Avsnitt 4, gäller framför allt urvalsramens stratifiering och urvalets alloering på stratan. För att ge bagrund för förändringarna besrivs i nästa avsnitt den undersöningsutformning som användes under åren 2000, 2001 och 2002, medan den nya undersöningsutformningen behandlas i Avsnitt 4. Besrivningen ges i presensform, även om det till del är fråga om "historia", men mycet av "det gamla" lever vidare Stratumindelning av urvalsramen under åren Under gjordes stratumindelning baserad på följande stratifieringsvariabler : - lastbilens maxlastvit, - lastbilens arosseriod, - om lastbilens ägarföretag hade blåort - tillstånd (för yresmässiga transporter utomlands), - om lastbilen var registrerat för yresmässig trafi eller firmatrafi, - länet där lastbilen är registrerad Mer ingående motiveringar för valet av stratifieringsvariabler ges i Avsnitt 3. Specifiation av den använda stratifieringen ges av nedanstående stegvisa procedur. Steg 1 : Ramens lastbilar delas upp i en Utries- och en Inriesdel, beroende på om bilens ägare har blåort eller ej. Till Inriesdelen förs alla banebilar ( arosseriod = 61, för lemannen "timmerbilar") samt alla tanbilar (arosseriod = 40, 41, 42, 45) oavsett om ägarföretaget har blåort eller ej. Steg 2 : Bilarna i Utriesdelen vidareuppdelas efter antalet blåort - tillstånd som lastbilens ägarföretag har. Bilar tillhörande ägare med mindre än 16 tillstånd förs till Storlesgrupp 1 (STG1) och bilar med ägare med 16 eller fler tillstånd till Storlesgrupp 2 (STG2). Steg 3: Inriesdelens bane - och tanbilar förs till särsilda stratan, som sedan delas upp efter om lastbilen örs i yresmässig trafi eller i firmatrafi. Steg 4 : I såväl Utriesdel som Inriesdel görs geografis indelning med hjälp av bilens registreringslän. För lastbilar i Inriesdelen efter län (21 stycen), och för bilar i Utriesdelen efter 6 regioner sapade från länen på följande sätt. Region 1 län 01, Region 2 länen 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 18 och 19, Region 3 länen 10 och 12, Region 4 länen 13 och 14, Region 5 länen 17, 20 och 21, Region 6 länen 22, 23, 24 och 25. Steg 5 : Stratumgrupperna Inries geografi delas efter yresmässig resp. firma. Steg 6 : Stratumgrupperna Inries geografi yresmässig / firma delas efter maxlastvit enligt Tabellerna 1 och 2 nedan. Tabell 1. Indelning efter maxlastvit (MAXLV) i storstadslänen (01, 12 och 14) Yresmässiga bilar Firmabilar LÄTTA lastbilar 3,5 ton MAXLV < 8,0 ton 3,5 ton MAXLV < 7,5 ton MEDEL lastbilar 8,0 ton MAXLV < 13,0 ton 7,5 ton MAXLV < 12,5 ton TUNGA lastbilar 13,0 ton MAXLV 12,5 ton MAXLV 3

10 Tabell 2. Indelning efter maxlastvit (MAXLV) utanför storstadslänen (utom Gotland, där ingen indelning görs) Yresmässiga bilar Firmabilar LÄTTA lastbilar 3,5 ton MAXLV <12,5 ton 3,5 ton MAXLV < 11,5 ton TUNGA lastbilar 12,5 ton MAXLV 11,5 ton MAXLV Urval och urvalsalloering Urvalsobjeten är som sagt lastbilar. Urvalsförfarandet är, vartalsvis sett, stratifierat OSU med följande "syddsregler" för undviande av stor uppgiftslämnarbörda. (i) En lastbil som utvalts ett visst vartal ommer inte ifråga i något annat vartal under samma år. (ii) En lastbil som utväljs till vartal 4 ommer inte ifråga vid urvalet till vartal 1 året efter. SLIT:s undersöningspopulation utgörs doc inte av lastbilar, utan av sändningar och örningar. De grupperas i sin tur i lastbilsvecor som omfattar de transporter en lastbil påbörjar under en veca. Urvalet av lastbilsvecor fås genom att utvalda lastbilar tilldelas mätvecor med slumpmässig, men (stratumvis) jämn, utspridning över undersöningsvartalet. Vid urvalsalloeringen (= bestämning av urvalsstorlear i stratana) är första steget att dela undersöningsårets totala urvalsstorle på Inries - och Utriesdel, InrUrv resp. UtrUrv. Detta görs med liafördelning : InrUrv = UtrUrv = ( Total urvalsstorle) / 2. Därefter fördelas urvalsstorlearna InrUrv och UtrUrv vidare på urvalsstratana enligt vad som sägs nedan. Urvalsalloering i Inriesdelen under Urvalsalloeringen i Inriesdelen görs genom att urvalsstorleen InrUrv först fördelas på följande sex stratumgrupper: 1) Yres - banebilar (stratum 4410), 2) Firma - banebilar (stratum 4400), 3) Yres - tanbilar (stratum 6610), 4) Firma - tanbilar (stratum 6600), 5) Övriga yresbilar (= lastbilar i yresmässig trafi, som ej är bane - eller tanbilar), 6) Övriga firmabilar (lastbilar i firmatrafi, som ej är bane - eller tanbilar). Fördelning görs enligt nedan. Urvalsstorle för stratum 4400 : 0,024 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 4410 : 0,059 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 6600 : 0,016 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 6610 : 0,045 InrUrv. Urvalsstorle för Övriga yresbilar : 0,556 InrUrv, Urvalsstorle för Övriga firmabilar : 0,300 InrUrv, Den för Övriga yresbilar bestämda urvalsstorleen fördelas på geografisa stratan med "restrifierad Neyman - alloering", med vissa stratumvisa variationsproportionaler som framränats via sattningar av stratumvarianserna för variablerna TonKm och Ton i tidigare undersöningar. Med "restrifierad" avses att Neyman - alloeringen görs med restritionen att urvalsstorleen i varje stratum sall vara minst 10. Urvalsstorleen för Firmabilar fördelades analogt på de geografisa stratana. Urvalen för tan- och banebilar alloeras till yresbilar respetive firmabilar proportionellt mot stratumstorlearna. Urvalsalloering i Utriesdelen under åren De två storlesgrupperna i Utriesdelen, STG1 och STG2, omfattar vardera sex geografisa stratan (svarande till de sex regionerna). Första steget i urvalsalloeringen vid ett visst undersöningsvartal gäller bestämning av urvalsstorlearna för de sex stratana i STG2. Urvalsstorlear och urvalsdragning i STG2 - stratana Samtliga bilar i STG2 sall delta i undersöningen en gång per år. Ritmäret är att 1/4 av bilarna ingår varje vartalsurval. Följande förfarande används, vilet doc ofta leder till en alloering som är något sev i förhållande till ritmäret "1/4 varje vartal". 4

11 Urvalet till vartal 1 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar 1/ 3 av de lastbilar som inte var med i urvalet till vartal 4 året innan. Urvalet till vartal 2 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar 1/ 3 av de lastbilar som inte var med i urvalet till vartal 1. Urvalet till vartal 3 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar hälften av de lastbilar som inte var med i något av urvalen till vartal 1 eller vartal 2. Slutligen, urvalet till vartal 4 utgörs av de lastbilar som inte var med i något av urvalen till vartalen 1, 2 och 3. Ovanstående alloeringsregel medför att urvalsstorlearna i vart och ett av de sex STG2 - strata bestäms för varje undersöningsvartal, och därmed ocså den (för vartalet) totala urvalsstorleen i STG2, Stg2Urv = summa urvalsstorlear i de sex regionala STG2 - strata. Urvalsstorlear och urvalsdragning i STG1 - stratana Totala urvalsstorleen i STG1, Stg1Urv, beränas som "efter STG2 resterande del av UtrUrv" : Stg1Urv (för vartalet) = UtrUrv (för året) / 4 - Stg2Urv (för vartalet). Den urvalsstorleen fördelas på de sex regionala stratana i STG1 med proportionell (mot stratumstorle) alloering. Urvalen från STG1 - strata dras sedan med OSU med användande av den tidigare nämnda "syddsregeln". För alla bilar i Utriesdelen gäller att de an omma med i undersöningen högst en gång per år, och för STG2 - bilar gäller att de ommer med precis en gång. 1.4 Sattningar Sattning av vartalsaggregat Statistisa storheter De statistisa storheter man främst önsar satta är transportaggregat τ(x ; G) v enligt (1) nedan. I ord innebär τ(x ; G) v totalen för transportvariabeln x över alla örningar under vartal v som ingår i redovisningsgruppen G av örningar. τ(x ; G) v = x 1 ( G, (1) j ) j j löper över alla örningar som påbörjas under vartal v där x är någon av örningsvariablerna KmKorda, KgKvant / Ton eller TonKm, G är en redovisningsgrupp. (Exempel på G : "med visst angivet varuslag", "med yresmässiga lastbilar" och "med avlast i Tysland".) 1(G) j indierar (med 1 respetive 0) huruvida örning j ingår i gruppen G eller ej. Det urval som observeras är doc inte ett "diret" urval av örningar, utan ett urval av lastbilsvecor, där en lastbilsveca är ett luster av örningar, alla örningar som lastbilen påbörjar under vecan ifråga. Genom att i (1) summera över luster fås; τ(x ; G) v = x( G, (2) ) i i löper över alla last- bilsvecor i vartal v där x(g) = summa x - värden för lastbilsvecans örningar i redovisningsgruppen G. Med andra ord är x(g) lustertotalen relativt gruppen G. (3) En ommentar angående urvalet av lastbilsvecor I sin helt precisa formulering är urvalsförfarandet för lastbilsvecor inte ett av urvalsteorins standardförfaranden. Det ligger nära stratifierat OSU av lastbilsvecor med stratifiering lastbilsstratan vartalets 13 vecor, men är inte helt exat ett sådant urval av sälet att mätvecorna för utvalda bilar inte väljs helt på måfå inom ett vartal, utan sprids jämnt över det. Doc, förfarandet ligger så nära stratifierat OSU - urval av luster (= lastbilsvecor) att punt - och varianssattningar an göras under approximationsantagandet (4) nedan. Approximationen ifråga prövades i anslutning till den UVAV - genomlysning som redovisas i Zamani & Rosén (1993), där slutsatsen är att approximationen fungerar tillfredsställande i pratien. 5

12 Urvalet av lastbilsvecor an med god approximation ses som ett stratifierat OSU - urval. (4) Sattningsformler under premissen att inget svarsbortfall föreommer Sätt ; h = index som löper över stratan, lastbilsstratan såväl som lastbilsvecostratan (eftersom dessa ett - ett - orresponderar), h = 1, 2,..., H, N h = storleen på lastbilsstratum h. Storleen på motsvarande stratum av lastbilsvecor är 13 N h, h = 1, 2,..., H, n h = antal utvalda lastbilar från stratum h, h = 1, 2,..., H, 2 σ h står för varians inom stratum h, h = 1, 2,..., H. Under (4) ger välända sattningsresultat nedanstående formler för puntsattningar och dessas (teoretisa) varianser. I första omgången antas uppgiftsinsamling utan svarsbortfall. Puntsattningar H 13 N h τˆ( x ;G) = x(g) i. (5) n h = 1 h L löper över observerade lastbilsvecor Teoretisa estimatorvarianser H N h 2 n h V(ˆ( τ x ;G)) = σ h ( x(g)) 1. (6) h = 1 n h 13 N h Sattningsformler när svarsbortfall föreommer Tyvärr föreommer svarsbortfall i de flesta undersöningar, och detta gäller även för SLIT. Då måste man på lämpligt sätt ompensera / orrigera för bortfallet, vilet i SLIT görs med s.. ra uppräning, d.v.s. man sattar som om de svarande utgjorde urvalet. (Förfarande är baserat på premissen att bortfallet ser helt slumpmässigt.) Sätt ; n' h = antal svarande lastbilar i stratum h, h = 1, 2,..., H. Puntsattningar H 13 N h τˆ ( x ;G) = x(g) i. (7) n h = 1 h i löper över lastbilsvecor svarande Teoretisa estimatorvarianser H N h 2 n h V(ˆ( τ x ;G)) = σ h ( x(g)) 1. (8) h = 1 n h 13 N h Kommentarer : (i) Ovanstående besrivning är något förenlad. Ocså en orrigering för undertäcning görs, enligt besrivning i Rosén, R&D Report 1990:3. (ii) Formlerna (6) och (8) har rättframma pendanger för sattning av estimatorvarianser, men de behövs inte i detta översynssammanhang Sattning av årsaggregat Årsaggregat definieras i analogi med vartalsaggregat, med enda sillnaden att man summerar över år istället för vartal. Det ger ; τ(x ; G) år = x 1( G, (9) j ) j j löper över alla örningar som påbörjas under året Mellan års - och vartalsaggregat råder det rättframma sambandet ; τ(x ; G) år = τ(x ; G) v1 + τ(x ; G) v2 + τ(x ; G) v3 + τ(x ; G) v4, (10) 6

13 vilet leder till nedanstående naturliga puntsattning av ett årsaggregat ; τ ˆ( x;g) ˆ( ˆ( ˆ( ˆ(. (11) år = τ x;g) v1 + τ x;g) v2 + τ x;g) v3 + τ x;g) v4 Om det vore så att de fyra vartalens urval dras helt oberoende av varandra, leder (11) till följande teoretisa varians för en årssattning: V[ˆ( τ x;g) år ] = V[ˆ( τ x;g) v1] + V[ˆ( τ x;g) v2 ] + V[ˆ( τ x;g) v3 ] + V[ˆ( τ x;g) v4 ]. (12) Kvartalsurvalen under ett år är doc inte helt oberoende, av sälet att de dras som disjunta OSU, för att sydda lastbilar från att omma med i undersöningen för ofta och för nära efter tidigare deltagande. Bedömningen görs doc att detta beroende spelar så liten roll att variansformeln (12) fungerar fullt tillfredsställande ändå. 2 Premisser för och metodaspeter på översynen 2.1 Allmänt om bagrundspremisser Syftet med översynen är att uppnå en så ostnadseffetiv undersöning av Inries och utries trafi med svensa lastbilar som möjligt, d.v.s. att unna ta fram så tillförlitlig statisti som möjligt för insatta undersöningsresurser. Nedan formuleras några huvudfrågor som måste besvaras för att ge utgångspunt för söande efter förbättrad undersöningsutformning. 1) Vad vill man få så bra som möjligt? 2) Vad an man påvera /styra? 3) Vila rav och/eller restritioner finns att ta hänsyn till? 4) Finns hjälpinformation tillgänglig nu som inte fanns tidigare? 5) Hur an man påvisa förhoppningsvisa förbättringar av statistien? Som nämnts tidigare sall undersöningen följa EU - förordningen 1172 / 98, vilet medför att osäerheten i årsstatisti för total inries transporterad godsmängd (Ton) respetive för totalt inries transportarbete (TonKm) sall vara högst ± 5 % för 95 - procentiga onfidensintervall. För motsvarande utriestransporter är målet satt till ± 10 %. Statistien för 2000 och 2001 möter raven för inries transporter, medan statistien om utriestransporter inte ritigt larar målgränsen. Ett huvudönsemål är därför att förbättra precisionen i statistien om utriestransporter. Man vill naturligtvis ocså, om möjligt, förbättra noggrannheten i statistien avseende inries transporter. Dessutom finns av SIKA fastställda rav på vad slags statisti som sa redovisas i Statistisa meddelanden från undersöningen, bl.a. rav på finheten i den regionala redovisningen samt att statistien sall delas upp efter yresmässig resp. firmatrafi. Vidare är det angeläget att hålla ner uppgiftslämnarbördor. Efter ett upphandlingsförfarande har SIKA och SCB träffat överensommelse om att SCB sall vara undersöningsproducent åtminstone till och med år 2005, till nuvarande årliga ostnad. Förändringar i undersöningen sall alltså se inom nuvarande ostnadsram, vilet medför att man inte an tillgripa den allra enlaste förbättringsmetoden "utöad urvalsstorle". Det man an överväga är om undersöningens uppläggning an förbättras. För att uppnå god statisti om utriestransporter är huvudproblemet att endast en mycet liten andel av transporterna med svensregistrerade lastbilar är utriestransporter. För att förbättra utriesstatistien behöver man unna styra urvalet så att fler utriestransporter ommer att observeras. För detta behövs förbättrad information om vila bilar som på goda grunder an tros bli använda i utriestrafi. Hittills har prognosvariabeln för "bilen används troligen i utries trafi" varit att företaget som äger bilen innehar blått ort. Förbättrad prognos bör unna uppnås om företagen för var och en av sina lastbilar ger en bedömning av om bilen ommer att bli använd för utries eller enbart inries transporter. Sådan informationsinhämtning, allad blåort - undersöningen, genomfördes. Den besrivs i Avsnitt

14 Vad gäller förbättring av statistien om inriestransporter är en första fråga om det finns ny hjälpinformation som an vara behjälplig för att sapa homogena urvalsstratan. En tidigare oprövad hjälpinformation är de örsträcor som SCB beränar ur avläsningar av mätarställningar vid ontrollbesitning av lastbilar hos Bilprovningen AB. Resultaten av dessa beräningar samlas i den s.. äcedatabasen. Mer om detta i Avsnitt Mått på en urvalsutformnings effetivitet Syftet med förändrad urvalsutformning är att uppnå förbättrad precision i sattningar av transportaggregat τ(x ; G) för vartal och år. Den centrala storheten för att mäta sattningsprecision är estimatorvariansen V[ˆ( τ x ;G)]. Den beror dels av urvalsutformningen (stratifiering och urvalsstorlear), dels av hur mycet variabeln x varierar över populationen, och dels av vilen redovisningsgrupp G det handlar om. Relativ felmarginal Konret tolning av innebörden av en estimatorvarians fås av sattningens relativa felmarginal (RFM), vilen definieras enligt nedan ; 2 V[ˆ( τ x;g)] 2 D[ˆ( τ x;g)] RFM[ˆ( τ x;g)] = =. (13) τ( x;g) τ( x;g) Gränserna ± RFM[ˆ( τ x;g)] ger (approx.) 95 % onfidensgränser för storheten τ(x ; G), mätt med värdet på τ(x ; G) som enhet. De nämnda EU - raven är att inries årsaggregat sall ha en relativ felmarginal om högst 5 %, och att målet för utries årsaggregat är en relativ felmarginal om högst 10 %. Relativ variansförändring Ett enelt mått på effeten av en förändrad urvalsutformning är relativ (estimator)variansförändring. Betrata en tidigare och en ny urvalsutformning och sätt ; V T = estimatorvarians vid tidigare urvalsutformning, V N = estimatorvarians vid ny urvalsutformning. Den relativa variansförändringen (RVF) definieras; RVF = 100 (V T - V N ) / V T %. (14) 2.3 Beräning av sattningsprecision vid en hypotetis urvalsutformning Formeln (8) för estimatorvarians gäller oavsett hur ingående stratan sapats. Den an alltså användas för beräna statistis noggrannhet vid en hypotetis stratifiering och urvalsalloering, med användning av måtten RFM och / eller RFV. En förutsättning är doc att man an ange realistisa "parametervärden" för den hypotetisa utformningen. I den fortsatta disussionen görs betecningsändringen att istället för att använda ett index h som löper över stratan som är numrerade 1, 2,, H används ett index som löper över den hypotetisa stratifieringens stratan, vila är numrerade 1, 2,, K. De "parametrar" det handlar om är N, n', µ (x(g)) och σ 2 ( x(g)), varmed åsyftas stratumstorlear, antal svarande i urvalen från stratana samt medelvärden och varianser i de stratan som ingår i den hypotetisa stratifieringen. Främsta svårigheten härvid är att uppnå realistisa uppsattningar av stratumvarianserna σ 2 ( x(g)). Tabell 3 sammanfattar den information som behövs för beräning av RFM för en sattning av τ(x ; G) vid en hypotetis urvalsutformning. 8

15 Tabell 3. Behövd information för beräning av RFM vid en hypotetis stratifiering med stratan A 1, A 2,, A K Stratum Stratumstorle Medelvärde i stratumet Standardavvielse i stratumet Antal svar - ande A 1 N 1 µ(x(g)) 1 σ(x(g)) 1 n' 1 A 2 N 2 µ(x(g)) 2 σ(x(g)) 2 n' 2 A K N K µ(x(g)) K σ(x(g)) K n' K Med information enligt Tabell 3 an estimatorvarianser V[ˆ( τ x;g)] beränas via formeln (8). I det steget behövs inte stratummedelvärdena µ(x(g)), men de behövs för att beräna aggregaten som ingår i relativa felmarginaler. Dessa beränas ; K τ( x ;G) = N µ ( x(g)). (15) = 1 Värdena på µ(x(g)) och σ(x(g)) änner man normalt inte, men de an uppsattas. För att pröva effeten av alternativa urvalsutformningar i framtida undersöningar antas framtida populationer se ut ungefär som den senast tillgängliga, d.v.s års population. Under den premissen sattas µ(x(g) och σ(x(g) i framtida undersöningar enligt nedan. 1 µ(x(g)) = x(g) j A j, (16) N ( 2 σ 2 1 x(g) 2 j A j (x(g)) = x(g) j A j, (17) N 1 N där omponenterna i (16) och (17) sattas utifrån 2001 års material enligt nedan, där h löper över de stratan som användes i 2001 års undersöning ; H n ' h 13 N h N = 1 sattas med (A A ) i n' 1, (18) j A j A h = 1 h i= 1 H n ' h 13 N h x (G) j sattas med x(g) i 1(A ) i n' h = 1 h i= 1 H n ' h 13 N 2 h 2 x (G) j sattas med x(g) i 1(A ) i n' h = 1 h i= 1 ), (19), (20) där 1(A ) är indiatorn för att en örning ingår i den hypotetisa stratifieringens stratum A. Insättning av (18), (19) och (20) i (16) och (17) ger sattningar av N, µ (x(g)) och σ 2 ( x(g)). Dessa används sedan i (8) tillsammans med lämpligt valda värden på n', och ger då uppsattade värden för estimatorvarianser för vartalsaggregat. Vid specifiation av n' 1, n' 2,, n' K har antagits att framtida svarsfrevenser ommer att vara densamma som "svarsprocenten overall" under 2001, nämligen 73 %. Via relationen (12) erhålls sedan uppsattade estimatorvarianser för årsaggregat. 9

16 3 Överväganden och insatser vid översynen av urvalsutformningen 3.1 Allmänt om undersöningens stratifiering Vid stratifierat urval indelas urvalsramen i disjunta grupper ( = stratan), och oberoende separata urval dras sedan från stratana. Stratifieringen görs före urvalsdragningen med efterföljande observationer, och måste därför baseras på information från ällor utanför själva undersöningen, s.. hjälpvariabler / stratifieringsvariabler. Huvudprinciper för effetiv stratifiering är som följer. (i) Det är fördelatigt med stratan som medför homogenisering av populationen, varmed avses att de vitiga undersöningsvariablerna varierar mindre inom stratana än över hela populationen. (ii) Det är ofta fördelatigt att vid urvalet hög - eller lågrepresentera vissa objet (se Avsnitt 1.3.1). Sådana objet måste då avgränsas i särsilda stratan för att urvalssannoliheterna sall unna varieras på önsat sätt. I SLIT är populationsobjeten "örningar" grupperade i "lastbilsvecor", och de vitigaste variablerna gäller lastbilars örningar under en mätveca ; transportarbete (TonKm), godsmängd (Ton) och örsträca (KmKorda). Urvalsramen utgörs doc inte av lastbilsvecor, utan av "lastbilar". Urvalet av lastbilar genererar ett urval av lastbilsvecor genom att utvalda lastbilar tillordnas en slumpmässig mätveca (inom vartalet), och det urvalet ger sedan (ett lustrat) urval av örningar. Stratifieringen av lastbilarna medför en stratifiering av lastbilsvecorna, som i sin tur medför en stratifiering av örningarna. Som sägs i Avsnitt baserades stratifieringen under åren på följande variabler för lastbilar : (i) Maxlastvit, (ii) Karosseriod, (iii) Yresmässig /firma, (iv) Om ägarföretaget har blåorttillstånd, (v) Registreringslän. Säl för valet av dessa variabler ges nedan. Samvariation föreligger mellan en lastbils maxlastvit och dess transportinsats. Ju större bil, desto större genomsnittlig insats. Indelning efter maxlastvit medför homogenisering av populationen av lastbilsvecor. Karosserioden används för att avgränsa bane - och tanbilar, vila är transportmässigt högpresterande, och ger huvudbidrag till de särsilt intressanta varugrupperna rundvire och oljeproduter. Det är önsvärt att högrepresentera dessa bilar, och där för förs de till särsilda stratan. För precisionen i utriesstatistien är det angeläget att många utries transporter an observeras. Man vill högrepresentera "troliga utriesörare". Bilar i blåortföretag är sådana, även om merparten av deras transporter fatist går inries. Vidare finns säl att tro att ju fler blåort ett företag har, desto mer "utriesbenägna" är deras bilar. Indelningen yresmässig / firma görs för att statisti redovisas med den indelningen. Den regionala stratumindelningen görs för att statisti redovisas med geografis indelning. Av särsilt intresse är den s.. flödesstatistien. Med så många indelningsvariabler blir antalet stratan rätt stort. I och för sig an man använda många stratan, men alltför många stratan an få menlig inveran på statistiens noggrannhet, framför allt genom det restrifierade urvalet med minst 10 bilar från varje stratum. Onödigt många stratan medför att ett antal små, och rätt ointressanta, stratan överrepresenteras. Centrala utgångsfrågor vid översynen av stratifieringen var följande: a) Kan antalet observerade utriesörningar öas (utan att totala urvalsstorleen öas)? b) Finns ny hjälpinformation som an vara behjälplig för homogeniserande stratifiering? c) Är det fördelatigt att minsa antalet stratan något? Fråga a) ledde till den s.. blåortundersöningen som besrivs i nästa Avsnitt 3.2. Fråga b) ledde till studium av informationen i äcedatabasen, vilet besrivs i Avsnitt

17 3.2 Blåortundersöningen Den helt övervägande andelen lastbilstransporter med svensa lastbilar ser inries. Men, för att uppnå bra statisti för utriestransporter fordras många observationer av sådana. Det gäller då att försöa avgränsa "utriesbenägna" bilar, för att unna högrepresentera dessa i urvalet. De återfinns hos blåortföretag, vars bilar utgör Utriesdelen i urvalsramen. Den delas sedan i Storlesgrupperna 1 och 2 (STG1 resp. STG2) beroende på om företaget innehar färre än 16 blåort eller fler. STG2 omfattar bilar i förhållandevis stora speditionsföretag, många med profil "utriesspeditörer". Doc, majoriteten av blåortföretagens örningar är ändå inries örningar. Så även om förhållandevis många utriesörningar unnat observeras har antalet varit för lågt för att uppnå ritigt bra utriesstatisti. En möjlighet att öa antalet observerade utriesörningar ges om man ur STG2 an utesluta bilar som så gott som säert gör enbart inries örningar. Den för detta nödvändiga informationen finns doc bara hos företagen, och måste inhämtas från dem om man vill unna använda den. Syftet med blåortundersöningen var dels att utröna om STG2 - företagen unde dela upp sin lastbilspar i en "inriesflotta" resp. "troliga / möjliga utriesörare", dels att få veta hur villiga företagen är att utföra det atuella uppgiftslämnandet när det är frivilligt. En undersöning genomfördes under september Den omfattade de 70 företag som hade 16+ blåort. Undersöningsblanetten återfinns i Bilaga 1. Av berörda fordon inom svar avseende fordons utnyttjande under år Bedömningen var att 672 lastbilar ommer att användas för utriesörningar till minst 80 % av örtiden, 304 bilar för utriesörningar till 2-80 % av örtiden samt lastbilar för i stort sett bara inries örningar (mindre än 2 % av örtiden till utries örningar). Den åtgärd som vidtagits på basis av resultaten är att de 1562 fordon som bedömts användas för i stort sett bara inries örningar förts från STG2 till STG1. Lastbilar ägda av företag som ej svarade på enäten ligger doc var i STG2. Detta innebär att definitionerna av STG1 och STG2 ändrats, men trots detta används alltjämt benämningarna STG1 och STG2 (med utries örgrupper 1 och 2 som synonymer). Vidare sall bilarna i nya STG2 delta i undersöningen två gånger per år, medan de i tidigare STG 2 ingic en gång per år under Därigenom ommer antalet observerade utriesörningar öa. Det är visserligen sant att bilarna i nya STG2 får öat uppgiftslämnande, men sett med företagens ögon ommer uppgiftslämnandet att minsa för i stort sett alla företag med bilar i tidigare STG2, eftersom deras "inriesbilar" ommer att slippa avsevärt lindrigare undan ifråga om att ingå i undersöningen. 3.3 Hjälpinformation från äcedatabasen Lastbilar besitigas hos Bilprovningen en gång om året, varvid deras vägmätarställning numera registreras. Från dessa registreringar uppsattar SCB en årlig örsträca för varje ensild lastbil. Uppsattade årsörsträcor sammanställs i den s.. äcedatabasen, vilen omfattar nästan alla lastbilar. Undantagen är framför allt bilar som är mindre än ett år gamla, och därmed ännu inte hunnit besitas för första gången. Årsörsträcan förväntades samvariera med en lastbils transportinsats, bilar med stor respetive liten årlig örsträca utför (genomsnittligt sett) större respetive mindre insatser. Därför förmodades årsörsträcor vara god, och tidigare ice utnyttjad, hjälpinformation för homogeniserande stratifiering. För att larlägga saer gällde att utröna dels hur god täcningen i äcedatabasen är, dels hur start årsörsträcevariabeln samvarierar med undersöningsvariablerna. Resultat redovisas nedan. 11

18 3.3.1 äcedatabasens täcning Tabell 4 nedan besriver täcningsförhållanden i databasen. Tabell 4. Antal lastbilar med respetive utan årsörsträca för 2001 Kvartal Antal lastbilar med örsträca Antal lastbilar utan örsträca Därav i nya STG Samvariation mellan årsörsträca och undersöningsvariablerna Mått på styran i samvariationen mellan årliga örsträcor och de tre undersöningsvariablerna Km, TonKm och Ton erhölls via sattade orrelationsoefficienter. Eftersom stratifiering med hjälp av örsträcor främst var tänt att användas i Inriesdelen beränades orrelationsoefficienterna dels för "alla lastbilar", dels för bilar i Inriesdelen. Tabell 5. Korrelationsoefficienter för årsörsträca och undersöningsvariabler för alla lastbilar år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,69 0,68 0,26 2 0,68 0,64 0,13 3 0,69 0,66 0,16 4 0,73 0,69 0,15 Tabell 6. Korrelationsoefficienter för årsörsträca och undersöningsvariabler för lastbilar i Inriesdelen år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,70 0,77 0,45 2 0,71 0,71 0,30 3 0,72 0,72 0,24 4 0,69 0,73 0,28 Korrelationsoefficienterna är som synes höga för örsträca (Km) och transportarbete (Ton- Km). Slutsatsen är att örsträcor bör vara en bra homogeniserande stratifieringsvariabel. 3.4 Om variabeln maxlastvit Tidigare var maxlastvit den homogeniserande stratifieringsvariabeln, men den överspelas av årsörsträca åtminstone vad gäller samvariation med Km och TonKm. Man an undra om både årsörsträca och maxlastvit sall användas vid stratifieringen, eller om det räcer med den ena. Doc, maxlastvit an förmodas samvariera starast med Ton. Som omplement till ovannämnda studie av örsträcors samvariation med örningsvariablerna gjordes en motsvarande studie för maxlastvit. Resultatet ges i Tabell 7. Där ses att maxlastvit är orrelerad med alla örningsvariablerna, men för Km och TomKm inte tillnärmelsevis så start som årsörsträca. För Ton har maxlastvit doc något högre orrelation än årsörsträca. 12

19 Tabell 7. Korrelationer mellan maxlastvit och örningsvariablerna år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,19 0,35 0,34 2 0,20 0,31 0,31 3 0,20 0,35 0,37 4 0,18 0,32 0, Om stratifiering med avseende på yresmässig / firma Under gjordes stratumindelning efter yresbilar / firmabilar, med efterföljande urvalsalloering som var ett arv från den tidigare UVAV - undersöningen. Eftersom firmabilstrafien över åren minsat avsevärt, är denna stratifiering inte längre av samma dignitet som tidigare. År 1993 fanns firmabilar som utförde ett transportarbete om miljoner TonKm medan det år 2001 fanns endast firmabilar som utförde ett transportarbete om miljoner TonKm. Antalet yresbilar däremot har öat från år 1993 till år 2001 och deras transportarbete har öat från miljoner TonKm till miljoner TonKm. Mot den bagrunden var det naturligt att ifrågasätta om stratifiering efter yresmässig / firma snarare är till förfång än till fördel för statistiens precision. (Se Avsnitt 3.1 om "många stratan".) Det sall framhållas att statisti med uppdelning efter yresmässig / firma utmärt väl an tas fram även om man inte stratifierar efter denna uppdelning. 4 Resultat av prövning av olia utformningsalternativ Som redan indierats prövades ett antal hypotetisa urvalsutformningar (stratifieringar och urvalsalloeringar) via beränade relativa felmarginaler och relativa variansförändringar för aggregatsattningar, med metodi enligt Avsnitt 2.2. I det följande besrivs den utformning som framstod som bäst. Den har, med SIKA : s godännande, tagits i bru från och med innevarande undersöningsår Även om det vore mest logist att börja med besrivning av stratifieringen, behandlas alloeringen först. Stratifieringen behandlas i Avsnitt Urvalsalloering För att uppnå god undersöningsutformning gäller inte bara att dela in urvalsramen i adevata stratan, utan ocså att alloera urvalet på ett bra sätt på urvalsstratan. Nedan redovisas de alloeringar som föll ut som varande bäst av de prövade alloeringarna Urvalets fördelning på Inries - respetive Utriesdel Totala årsurvalet av lastbilar ommer även fortsättningsvis att vara Första steget vid fördelningen av den urvalsstorleen gäller tilldelningen till Inries - respetive Utriesdel. Vid översynen anammades den tidigare fördelningen, hälften av urvalet, dvs bilar, till Inriesdelen och hälften till Utriesdelen. Denna fördelningsproblemati gavs doc inte ett ingående studium. Valet är till stor del baserat på att urvalet i Utriesdelen inte bör minsas, eftersom utriesstatistien åtminstone hittills haft sämst noggrannhet Alloering av urvalet inom Inriesdelen Som tidigare alloeras urvalet i Inriesdelen med fasta proportioner på grupperna banebilar, som får 8,3 %, tanbilar, som får 6,1 % och "övriga bilar" som får 85,6 %. Inom grupperna tan - och banebilar uppdelade i årsörsträcelasser görs sedan vidarealloering proportionellt mot stratumstorle. Alloering med hjälp av stratumvarianser för örsträcor testades, men förbättrade inte precisionen i sattningarna. 13

20 Inom gruppen "övriga lastbilar" testades följande alloeringsvariabler : årsörsträcor, transportarbete (TonKm) samt ett % - medelvärde av Neyman - alloeringar med avseende på TonKm respetive Ton, beränat på basis av data från tidigare undersöningar. Den variant som framstod som mest robust för samtliga undersöningsvariabler, och som används framöver, är % - alloeringen Alloering av urvalet inom Utriesdelen Även för lastbilar i nya STG1 (dvs. bilar hos företag med färre än 16 blåort, samt bilar som lassats som "inriesörare" hos företag med 16+ blåort) testades olia alloeringar. Även här framstod % - varianten som den lämpligaste. För STG2 föreligger inget egentligt alloeringsproblem, samtliga bilar sall delta i undersöningen två gånger per år. 4.2 Stratifiering i Inriesdelen Det framom att tan - och banebilar ger så substantiella bidrag till vitiga transportaggregat att de även fortsatt får ligga i separata stratumgrupper. Steg 1 i stratifieringen är, som tidigare, uppdelning i grupperna banebilar, tanbilar samt "övriga bilar". För att hålla ned antalet stratan i gruppen "övriga bilar" byttes i Steg 2 tidigare geografisa indelning efter län till indelning efter Sveriges åtta NUTS2 - regioner SE01, SE02, SE03, SE04, SE0A, SE06,, SE08. Via simuleringar framom doc att Gotland fortsatt bör vara en egen region, för att inte risera att bli nästan helt utan utvalda lastbilar. I detta Steg 2 görs inte geografis indelning för bane - och tanbilar. Vid testning visade det sig att stratifieringen yres / firma an tas bort utan att precisionen hos statistien för total yresmässig trafi och total firmabilstrafi försämras. För vissa mindre redovisningsgrupper blir doc statistien för firmabilstrafien något sämre. Indelningen ifråga togs doc bort för att hålla ned antalet stratan. Årsörsträca visade sig, som väntat, ha avsevärd homogeniseringsraft. I Steg 3 stratifieras efter den variabeln i var och en av de tre grupperna banebilar, tanbilar och "övriga bilar". Bilar utan uppgift om örsträca förs till separata stratan inom var och en av de tre grupperna. Med trial and error bestämdes (förhoppningsvis) optimala stratumgränser för årsörsträcor. Som nämnts övervägdes om stratifiering efter maxlastvit ocså sulle tas bort. Test gav doc vid handen att den stratifieringen bör bibehållas för bilar med orta årsörsträcor. Bilarna i den ategorin gör visserligen orta örningar, men ofta med stor godsmängd. Gången i stratifieringen är alltså följande: Steg 1 : Tanbil, banebil, övrigbil. Steg 2 : Geografis indelning. Steg 3 : Indelning efter årsörsträca. Steg 4 : Indelning efter maxlastvit. Den precisa utformningen av stratifieringen, inlusive stratumgränser, framgår i Diagram 1 nedan. 14

21 Diagram 1. Schema över stratifieringen i Inriesdelen Ram, inries lastbilar, tillhör ej ftg med tillstånd för utries trafi Tanbilar Banebilar Övriga bilar Sanar örsträceuppgift mil mil >10000 mil Sanar örsträca >18000 mil Sanar örsträca SE09, SE01 SE02 exl SE04 SE0A SE06 SE07 SE08 Gotland Gotland >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 > < <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >

22 4.3 Stratifiering i Utriesdelen Som tidigare nämnts används information från Blåortregistret och Blåortundersöningen för att dela upp blåortföretagens bilar på ett nytt sätt. STG2 (Körgrupp 2) utgörs nu av fordon som ägs av företag med 16+ blåort och som bedömts vara "ice inriesörare". Fordon som ägs av företag med 16+ blåort och som bedömts vara "inriesörare" förs numera till STG1 (Körgrupp 1). I övrigt utgörs STG1 av bilar i företag med mindre än 16 blåort. Geografis stratifiering av STG1 görs som tidigare med stratifiering efter 6 regioner. För STG 1 framom vid testen att estimatorvarianserna även här minsar om årsörsträca används för stratifiering. Lastbilar utan information om örsträca läggs i ett eget stratum. I STG 2 stratifieras lastbilarna inte vidare. Alla ommer under ett undersöningsår att ingå i två vartalsundersöningar (doc ej i två på varandra följande vartal). Stratifieringen, inlusive stratumgränser, framgår i Diagram 2 nedan. Diagram 2. Schema över stratifieringen i Utriesdelen Ram, utries lastbilar, tillh ftg med tillstånd för utries trafi Utries örgrupp 1 < =15 tillstånd eller >15 tillstånd men ör lite utries enligt enät Utries örgrupp 2 >15 tillstånd äca mil äca > mil Sanar örsträceuppgift Region 1 Region 1 Region 2 Region 2 Region3 Region 3 Region 4 Region 4 Region5 Region 5 Region 6 Region 6 16

23 4.4 Förväntad sattningsprecision med den nya utformningen Det är naturligtvis av intresse att försöa uttala sig om vila sattningsprecisioner den nya urvalsutformningen ommer att leda till. Underlag för detta ges av de (upp)sattade estimatorvarianser som framränades vid söandet efter bra stratifieringar och alloeringar Förväntade relativa felmarginaler I nedanstående tabell anges för några olia statistiuppgifter de relativa felmarginaler (se formeln (13) i Avsnitt 2.2) som förelåg vid 2001 års undersöning samt vad de förväntas bli vid 2003 års undersöning. Tabell 8. Relativa felmarginaler för viss årsstatisti med indelning efter varuslag för undersöningen år 2001 och förväntade relativa felmarginaler år 2003 Relativa felmarginaler (i %) år 2001 Förväntade relativa felmarginaler (i %) år 2003 Varuslag TonKm Ton Km TonKm Ton Km Totalt 3,9 5,0 2,8 3,0 4,6 2,2 Inries 4,3 5,2 3,0 3,4 4,8 2,5 Utries 10,7 14,2 9,6 9,2* 13,1* 8,1* Jord, sten, grus och sand 15,7 14,4 12,6 14,0 13,5 11,9 Livsmedel och djurfoder 12,9 12,9 9,7 10,9 11,9 8,2 Rundvire 10,4 10,3 10,3 8,1 8,5 8,0 Råolja o oljeproduter 13,6 15,1 13,0 12,9 15,2 12,3 Övrigt 5,1 7,3 3,6 4,0 6,5 3,0 Kommentar : De relativa felmarginaler som redovisas för 2001 är beränade med n' = fatist antal inomna svar, medan de förväntade felmarginalerna för 2003 är beränade under schablonantagan-de om 27 % svarsbortfall i varje stratum. Det antagandet medför att felmarginalerna förmodas bli något större i verligheten. *) Effeterna av omdefinitionen av STG2 och dess ändrade undersöningsfrevens har inte tagits med i beräningarna. De relativa felmarginalerna för utriestrafien tros bli åtsilligt mindre Förväntade relativa variansförändringar Tabellerna nedan redovisar förväntade relativa variansredutioner (RVF, se formeln (14) i Avsnitt 2.2) vid jämförelse mellan undersöningarna år 2001 och år Eftersom svarsfrevenserna för år 2003 ej är ända, är resultaten i Tabellerna 9, 10 och 11 inte baserade på antal svarande utan på antal utvalda lastbilar (såväl för 2001 som för 2003). Som tenis förenling uteslöts bidrag från STG2 vid beräning av förväntade relativa variansredutioner. Förhoppningsvis leder de förenlade räningarna till rätt storlesordningar för relativa förändringar för de flesta av redovisningsgrupperna. Därmed har ändringarna i undersöningutformningen på basis av Blåortundersöningen inte beatats. Med största trolighet ommer varianserna för sattningar av utriestransporter att reduceras ytterligare. Inga insatser gjordes för att parera effeterna av s.. outliers. Numera ingår orrigering för extrema värden i den slutliga sattningsprocessen i SLIT. Sådana orrigeringar an påvera puntsattningarna, men ocså variansredutionen i positiv ritning. Den nya utformningen ger bäst resultat för transportarbete (TonKm) och örda ilometer (KmKorda), se Tabell 9. Detta beror på att årsörsträcor har start samband med transportarbete och örda ilometer, men svagare med godsmängd (Ton). Som tidigare nämnts har hänsyn till detta tagits i den nya utformningen, dels genom stratifiering efter maxlastvit för bilar med orta årsörsträcor, dels genom alloering med hjälp av såväl Ton som TonKm. 17