Praktikrapport. Svenska Freds organisation och verksamhet

Transkript

1 Praktikrapport Praktikplats: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Praktikperiodens längd: 1 september 20 december 2011, heltid Handledare: Christoffer Burnett-Cargill, generalsekreterare Adress: Skeppsbron 28, Stockholm Kontaktuppgifter handledare: mail; christoffer@svenskafreds.se telefon: Svenska Freds organisation och verksamhet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bildades 1883 vilket gör den till världens äldsta och Sveriges största fredsförening. Svenska Freds arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker. Organisationen består av en riksorganisation med en sammansättning av olika lokalföreningar, grupper och andra nätverk samt enskilda medlemmar som tillsammans samverkar. Kongressen är det beslutande organet och som hålls en gång per år där medlemmarna samlas och fattar beslut om inkomna förslag. Där väljer man också en centralstyrelse som är ansvarig för verksamheten. På huvudkontoret i Stockholm där jag arbetat under min praktik sitter även generalsekreteraren och ordföranden samt annan personal med olika ansvarsområden inom de projekt som Svenska Freds håller på med. Trots att man kan kalla sig Sveriges största fredsförening är man ändå en liten organisation (ungefär 12 personer arbetandes på kontoret och cirka 5500 medlemmar) som försöker åstadkomma mycket. De huvudsakliga frågorna man arbetar med rör sig om vapenexport, konflikthantering, minor och klustervapen samt demokratifrågor (där arbetet i det senare till stor det avgränsats till Ryssland) 1. Praktikplats och uppgifter Mina arbetsuppgifter har i huvudsak legat under området konflikthantering där arbetet främst rört sig om två olika nystartade projekt inom Svenska Freds: Early Warning och Peace 1 foreningen

2 Monitor. Nedan följer mer utförliga beskrivningar om vad arbetet inom dessa gått ut på samt övriga uppgifter som tillkommit under tiden. Early Warning: Under hösten 2011 har Svenska Freds genomfört ett pilotprojekt för att kunna börja bygga in en funktion för Early Warning i sin verksamhet. Begreppet Early Warning är inte nytt och förebyggande insatser lyfts ofta fram som något viktigt inom den internationella konflikthanteringen. Svenska Freds menar dock att även om det ofta talas vackert om dessa insatser satsas det dock för lite på den typen av arbete. De stora resurser som läggs på militär upprustning och vapenhandel samt de krafter som samlas när krigen väl brutit ut snarare än innan, vittnar om just detta. Att varna för konflikter som är på väg att leda till väpnade strider och försök till att förebygga en sådan utveckling kan rädda liv och hindra samhällen från att förstöras. Svenska Freds har som en del i sin satsning gjort ett antal löpande utspel i olika konflikter som riskerar att leda till väpnade strider och i dessa ge rekommendationer till beslutsfattare för snabba konfliktförebyggande insatser. Man har också kommit ut med en rapport där man väljer att lyfta fram några konflikter som riskerar att eskalera under kommande år, Syftet är att skifta den politiska debatten till att i ökad grad diskutera vilka konflikter som är på väg att eskalera, få fler att engagera sig i förväg, samt att agera med metoder för fredlig konflikthantering innan krig bryter ut. 2 Inför lanseringen av arbetet med Early Warning samlades en arbetsgrupp för att diskutera hur arbetet skulle gå till och hur det skulle fördelas. Alla inblandade fick ett varsitt övervakningsområde att hålla koll på och där mitt blev Afrika. Arbetet har inneburit att hålla koll på regionen och författa utspel när jag upptäcker ett område som är på väg att falla in i konflikt. Detta har resulterat i ett utspel om Sudan och ett om D.R Kongo som har publicerats på hemsidan och även i rapporten. Tillsammans med Utrikespolitiska Institutet höll även Svenska Freds ett seminarium kring konceptet Early Warning där man också diskuterade potentiella konflikter inför Peace monitor: 2008 började Svenska Freds att genomföra en så kallad fredsövervakning i regionen Manipur i nordöstra Indien. Projektet kallades Manipur Peace Monitor. Det blev början på ett koncept som kallas Peace Monitor som organisationen planerar att utveckla till en högre nivå. Projektet omfattar nu fler internationella partners och Svenska Freds har under 2 warning rapport utblick 2012_0.pdf

3 hösten tagit fram sin första rapport. Målet är att bilda en internationell projektgrupp och att ständigt utveckla konceptet och metodiken. Man håller på att bilda en styrgrupp med olika internationella partners och ett förtroenderåd bestående av framstående forskare, aktivister, politiker och företrädare för den privata sektorn. Bakgrunden till initiativet bakom Peace Monitor är att många forskningsprojekt runt om i världen fokuserar på att forska och dokumentera de väpnade konflikterna i sig och de övergrepp som sker i dess spår. Svenska Freds är övertygade om att det finns behov av en mer konkret och tillgänglig forskning och det är också viktigt att lyfta fram goda exempel som skapar fred. Man menar att det finns ett behov av att också lyfta fram de initiativ som faktiskt görs mitt i brinnande konflikt, för att förhindra våld och lösa konflikter. Det finns goda exempel på lyckade fredsinitiativ, särskilt på gräsrotsnivå, som man med denna Peace Monitor-rapport vill lyfta fram. 3 Liksom i arbetet med Early Warning samlades även här en arbetsgrupp inför författandet av rapporten. Jag har löpande under hösten arbetat med att göra research inför olika artiklar och även författat en text i rapporten. Jag har också hållit kontinuerlig kontakt med vissa av de internationella partners som är inblandade i rapporten. Faktablad: På Svenska Freds hemsida ligger ett 20-tal faktablad uppe som beskriver olika konflikter i världen och som innehåller rekommendationer till beslutsfattare för hur man bör hantera konflikterna. Då det rör sig om regioner där mycket händer behövde dessa faktablad uppdateras vilket jag har jobbat mycket med under hösten. Arbetet har bestått av research och korrigering av de befintliga faktabladen samt kontakt med en Art Director angående en ny utformning av dessa. Övrigt: Utöver de tre större ovannämnda projekten har jag haft andra löpande uppgifter under praktikens gång. Det har varit alltifrån administrativa uppgifter och uppdatering av hemsidan till att gå på seminarium och ha kontakt med andra partners, nationella som internationella, angående olika projekt som Svenska Freds håller på med. Upplevelser och erfarenhet Jag har mycket positiva intryck ifrån min tid på Svenska Freds. Jag har alltid varit intresserad och nyfiken på arbetet inom en NGO och även om min praktikplats är en relativt liten sådan så upplever jag att jag har fått en god inblick i dess arbete under den korta tid jag var där. Jag har alltid känt mig delaktig i verksamheten och fått ta del av dess olika delar. I och med min 3

4 praktik har jag fått upp ögonen för områden som jag antagligen inte skulle fått upptäcka om jag inte gjort praktik och även kunnat fördjupa mig i mitt intresse i bistånd- och utvecklingsfrågor ytterligare då man har kontakt med sådana frågor och organisationer dagligen. Det jag dock funderat över, och som jag kommer reflektera mer kring i avsnittet nedan, är hur man arbetar för att kunna påverka och nå ut med sitt budskap. På just min praktikplats verkar inte detta alltid ha varit självklart för samtliga medarbetare vilket kanske gjort att man inte arbetat så effektivt som möjligtvis kunnat. Jag tror inte detta är något unikt för just Svenska Freds utan en allmän fråga för många liknande organisationer. Något ironiskt har detta lett mig till att bli mer och mer intresserad av arbete inom den statliga sektorn. Självklart arbetar man på väldigt olika sätt men sett till effektiviteten och möjlighet att påverka har mitt intresse till viss del ändrats. Praktikplatsen från ett statsvetenskapligt perspektiv Det jag främst reflekterat över är hur man arbetar för att försöka nå påverkan med störst genomslagskraft och hur arbetsutformningen för detta verkar ha förändrats under tiden inom organisationen. Under min tid på Svenska Freds har jag fått lära mig att det bland vissa medlemmar funnits en besvikelse över det faktum att man tycker att föreningen blivit mindre av en aktivistorganisation och mer av en professionell påverkansorganisation. Vad har Svenska Freds för roll idag? Har den kanske till och med olika roller och står dessa i konflikt med varandra? Här har jag haft användning av Peter Gorpes olika organisationsanalyser för att närmre kunna titta på detta. Den ena jag använt mig utav är rollanalys som beskriver det ovan nämnda. Där söker man definiera organisationens roll i samhället, vilka intressen den ska bevaka, hur den ska förhålla sig till olika faktorer i sin närhet, till sina intressenter m.m. Rollanalysen leder ofta till frågan om organisationen bör spela en annan roll än tidigare, t.ex som samordnare istället för verkställare, som initiativtagare istället för efterhandsgranskare. 4 I min rollanalys har jag främst utgått från att titta på organisationens sätt att arbeta i stort och hur dess relation till relevanta intressenter ser ut. Svenska Freds är en förening med ledning och huvudkontor i Stockholm men med ett antal lokalföreningar runtom i landet. Sedan slutet av 80-talet har föreningen till viss till ändrat strategi och gått till att mer och mer arbeta med lobbying och påverkansarbete. Åsikterna kring detta har gått isär där många pekar på att man som mer professionell aktör har större chans till faktisk påverkan och där Svenska Freds lyckats väl med att etablera sig på den marknaden. Andra menar dock att detta har gjort att 4 Gorpe, Peter; Organisationsanalys ur Gorpe, Peter; NY organisation? Metoder och arbetsformer vid Organisationsutredningar, Statskontoret, Liber Förlag/Allmänna Förlaget, Stockholm 1980, s 137 f

5 man som folkrörelse och medlemsorganisation tappat styrka. Det finns ett antal lokalföreningar som är mycket aktiva och pådrivande men annars är det ganska få som aktivt engagerar sig som medlem. Den tidigare generalsekreteraren Jens Petersson talade vid ett tillfälle om paradoxen i att möjligheterna för påverkan och för att faktiskt driva igenom sina frågor när man var som störst på 80-talet var mycket små jämfört med idag när medlemsantalet är mycket lägre. Frågan för framtiden ligger i hur föreningen ska lyckas bibehålla sin ställning som proffsorganisation och samtidigt attrahera nya och engagera befintliga medlemmar. Lyckas man med det har man en chans att verkligen befästa sig som den organisation media och andra samhällsfunktioner vänder sig till när det händer något inom de områden man är verksamma i. Den andra analysen jag använt mig av är Gorpes målanalys. I en sådan analys söker man avgöra vilka krav organisationens mål och dess delmål ställer på organisation och arbetssätt, som kan ses som medel för att uppnå målen. Här är grundtanken att mål och medel måste överensstämma. Grundmålen för Svenska Freds är ju att kunna påverka genom opinionsbildning. Överensstämmer dagens arbetssätt med det? Det är svårt att konkret mäta påverkan och speciellt i en så pass liten rapport som denna men jag tänker att dessa analyser bidrar med att konkretisera arbetet inom en påverkansorganisation som Svenska Freds. Gorpes målanalys innebär en analys av själva verksamheten, inte organisationen som sådan, och detta gör man genom att börja bryta ned den i dess olika beståndsdelar. 5 Nedan har jag kortfattat listat de övergipande frågorna och målen som Svenska Freds arbetar med, med utgångspunkt från två frågeställningar: Vad är Svenska Freds övergripande mål, vad är det man vill konkret vill uppnå? Varför sysslar Svenska Freds egentligen med den här verksamheten och på vilket sätt bidrar den med att målen uppfylls? Vapenexport Svenska Freds vill avveckla den svenska och internationella vapenhandeln. Föreningen kräver ett omedelbart stopp för all vapenförsäljning till krigförande stater, konfliktområden, diktaturer och till stater som grovt kränker mänskliga rättigheter. Man verkar också för en 5 Gorpe, Peter; Organisationsanalys ur Gorpe, Peter; NY organisation? Metoder och arbetsformer vid Organisationsutredningar, Statskontoret, Liber Förlag/Allmänna Förlaget, Stockholm 1980, s 137 f

6 skärpt lagstiftning och hårdare kontroll av vapenhandeln både nationellt och internationellt. En speciell vapenexportsgrupp har bildats inom föreningen och man arbetar ständigt med olika påtryckningar och medieutspel. Försvarspolitik Organisationen arbetar för en radikal nedrustning av det svenska försvaret. Man är kritiska till fortsatta satsningar på nya och dyra materialprojekt och menar att fokus på det svenska territorialförsvaret måste ersättas med ett vidgat säkerhetsbegrepp som sätter mänsklig säkerhet i första rummet. Organisationen vill att resurser ska föras över till konfliktförebyggande insatser med civila medel. Under Almedalsveckorna har man de senaste somrarna varit med och organiserat Säkerhetspolitiskt sommartorg för att diskutera dessa ämnen. Minor Svenska Freds bevakar och sprider information om minfrågan i Sverige. Svenska Freds verkar för att det internationella förbudet mot användning, lagring, produktion och överföring av personminor, den så kallade Ottawakonventionen efterlevs, och att fler länder skriver under avtalet. Klustervapen Svenska Freds verkar för att det internationella förbudet mot klustervapen efterlevs och att fler stater skriver under konventionen. Svenska Freds lobbar för att Sverige skall gå i spetsen för det internationella förbudet och omedelbart ratificera konventionen mot klustervapen, samt snarast inleda en skrotning av det svenska klustervapnet bombkapsel 90. Ordföranden Anna Ek var även på plats vid klustervapenkonferensen Beirut. Ökad demokrati Ett övergripande mål är att verka för ökad demokrati vilket man gör genom ekonomiskt och politiskt stöd till demokratiska processer. Svenska Freds specifika demokratiarbete är koncentrerat till Ryssland och Tjetjenien där man vill bidra till att integrera västra och östra Europa i en stabil europeisk gemenskap. Svenska Freds demokratiarbete sker i första hand

7 genom de projekt man genomför i samarbete med två ideella organisationer: Rysslands Soldatmödrakommitté och Tjetjeniens Mödrar. Dessutom bevakar man den politiska utvecklingen i Ryssland och Tjetjenien i frågor som rör demokrati och fred. Konflikthantering Svenska Freds arbetar för att främja ett ökat internationellt engagemang i konfliktförebyggande och konfliktlösning. I första hand måste målet vara att på ett tidigt stadium förebygga att konflikter leder till våld och krig, genom till exempel medling, nedrustning, stöd till demokratiutveckling, internationella observatörer och ekonomiskt bistånd. Exempel på agerande från Svenska Freds sida är de två nystartade projekten Early Warning och Peace Monitor som jag tidigare beskrivit. Ytterligare en organisationsanalys som skulle kunna vara relevant i en analys av en organisation som Svenska Freds, men som jag här endast valt att nämna kort är Gorpes miljöanalys. I en sådan identifierar man viktiga omvärldsförändringar och ser hur dessa har påverkat organisationens sätt att arbeta och söker bedöma om framtida ändringar kommer att kräva att organisationen ändrar sitt arbetssätt och sin verksamhet. 6 Svenska Freds är en fredsorganisation som kopplar sin verksamhet till såväl nationella politiska händelser (vapenexport, försvarsmakten etc.) som internationella (konflikthantering exempelvis). För att kunna uppnå sitt mål med att exempelvis öka sitt medlemsantal måste organisationen se till ständigt hålla sig a jour och anpassa sin verksamhet till läget inom dessa och hur de påverkar organisationens arbete. Ofta har jag fått höra från folk i min omgivning som menar att Svenska Freds hade sin storhetstid vid tiden för Kalla kriget men att man sedan verkar ha försvunnit lite från den breda allmänhetens medvetande. Under den här perioden ökade man stadigt sitt medlemsantal och syntes ofta i media av olika slag. Hur kommer det sig att man lyckades profilera sig så bra då men kanske inte lika påtagligt idag? Frågor som dessa skulle passa bra i en miljöanalys och hjälpa organisationen med att avbilda miljön på ett sätt som kan locka fler medlemmar. En god förmåga att fånga upp förändringar i omvärlden och att hantera dessa är viktigt för att bevara sin plats som en relevant och tung instans i sina sakfrågor. 6 Gorpe, Peter; Organisationsanalys ur Gorpe, Peter; NY organisation? Metoder och arbetsformer vid Organisationsutredningar, Statskontoret, Liber Förlag/Allmänna Förlaget, Stockholm 1980, s 135 f