KVINNOR OCH HÄLSA. I. Inledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVINNOR OCH HÄLSA. I. Inledning"

Transkript

1 KVINNOR OCH HÄLSA I. Inledning 1. Även om det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män, skillnader i maktställning, status, normer och roller i samhället är de största hindren för bättre hälsa för kvinnor sociala, kulturella och politiska. Tydliga roller och kvinnors och mäns beteenden i en viss kultur dikteras av kulturens könsnormer och värderingar, och ger upphov till könsskillnader, som i sin tur skapar ojämlikhet mellan könen. Ojämlik tillgång till information, sjukvård och grundläggande hälsovård härrör från dessa ojämlikheter och skapar ytterligare hälsorisker för kvinnor. Arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsolyckor är också omständigheter som kan skada arbetande kvinnors hälsa. 2. Globalt är kvinnor mer utsatta för undernäring, sexuellt överförbara sjukdomar, komplikationer i samband med graviditet, livmoderhalscancer och bröstcancer, våld i hemmet, våld på arbetsplatsen och sexuella övergrepp. I många kulturer är det kvinnor som först tar hand om utsatta, sjuka och döende men får själva vänta längre på förebyggande eller livräddande behandling. 3. Kvinnor i Afrika representerar drygt 50 % av kontinentens arbetskraftsresurser och därför har kvinnors hälsa enorma konsekvenser för regionens utveckling och hindrar afrikanska kvinnor från att förverkliga sin fulla potential. Mödravård i Afrika är mycket bristfällig. Regionens mödradödlighet uppgår till mer än hälften av världens mödradödlighet och mer än hälften av mödradödligheten inträffar inom 24 till 48 timmar efter förlossningen på grund av komplikationer allt från postpartumblödning till blodförgiftning och hypertensiva problem. Och medan hiv/aids och mödradödlighet fortsätter att dominera sjuktal och dödlighetsstatistik i regionen har andra problem som cancer och diabetes fått allt större betydelse i fråga om kvinnors hälsa. 1 A Om könssjukdomar och hiv/aids 4. Ett av de största hälsoproblemen som berör kvinnor globalt idag är sexuellt överförbara sjukdomar som hiv. Enligt WHO är 61 % av alla vuxna som lever med hiv i Sahara kvinnor. Många av orsakerna till ökning av hivdrabbade kvinnor är biologiska och har att göra med sexuellt beteende och socialt konstruerade "könsskillnader" mellan kvinnor och män i roller och ansvar, tillgång till resurser och beslutsfattande makt. 5. I nästan alla kulturer förknippas manlighet med virilitet. Detta uppmuntrar unga män att se sex som en form av erövring och därtill kommer faktum att sociala normer diktera äktenskap vid tidig ålder för kvinnor på många håll; det gör att många unga kvinnor smittas av olika könssjukdomar och hivinfektioner av en äldre partner. Forskning har dessutom visat att okunnighet ibland tolkas som ett tecken på svaghet så män drar sig ofta från att söka korrekt information om förebyggande av könssjukdomar och hiv. 1 Världshälsoorganisationen, Regionkontoret i Afrika. Rapport från kommissionen om kvinnors hälsa i afrikanska regionen. Sid. xv och xvi

2 6. Kvinnor påverkas mer av stigmatisering och diskriminering på grund av sociala normer om acceptabelt sexuellt beteende för kvinnor. I vissa fall känner sig kvinnor t.ex. tvungna att diskutera testtagning med sin partner innan de uppsöker en vårdcentral och i andra fall tvekar unga kvinnor att skaffa, eller föreslå användning av kondomer, av rädsla för att uppfattade som promiskuösa. 7. Våld är en annan viktig faktor för spridning av hiv och könssjukdomar. Våld i form av påtvingat sex eller våldtäkt, hot om fysiskt våld när de försöker förhandla om säkrare sex med kondom och i konfliktsituationer när våldtäkt och sexuella övergrepp används som vapen ökar sjukdomsspridningen avsevärt. 8. Hiv/aids blir slutligen en extra börda för kvinnor som tvingas vårda hushållsmedlemmar som drabbats av sjukdomen, samt stöttar hushållet ekonomiskt när familjens övriga löntagare insjuknat. 9. Kvinnor anklagas för att hivsmitta sina barn under graviditeten, och ofta överges de av sin partner i en sådan situation. B. Kvinnlig könsstympning 10. Kvinnlig könsstympning (FGM) omfattar borttagande och stympning av frisk och normal kvinnlig genital vävnad med instrument som rakblad, knivar, saxar eller bitar av trasiga glasögon utan bedövningsmedel. Det är en högt värderad kulturell praxis i länder som Ghana, där det används för att markera gemenskap eller tillhörighet i en grupp eller för att förbereda flickor inför rollen som vuxen kvinna. Denna praxis, som orsakar omedelbar blödning och smärta stör flickors och kvinnors naturliga kroppsfunktioner, är en vanlig orsak till utveckling av livmoderhalscancer hos kvinnor och flickor i Afrika. 11. Ett faktablad som getts ut av WHO visar att mellan miljoner kvinnor och flickor lever med konsekvenser av könsstympning (FGM) I många länder runt om i världen måste vi ena oss i kampen för att stoppa denna praxis. C. Om livmoderhalscancer 13. Cirka 70 % av livmoderhalscancer orsakas av vissa typer av sexuellt överförbara könssjukdomar (HPV, humant papillomvirus) och det är den vanligaste virusinfektion i fortplantningsorganen. Cirka 80 % av sexuellt aktiva kvinnor kommer att smittas av HPV någon gång i livet och många smittas flera gånger. Den största risken för infektion är strax efter att ha blivit sexuellt aktiv. 14. Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen trots att det går att förebygga. På grund av dålig tillgång till information om riskfaktorer, vaccinering, screening och behandling sker majoriteten av dödsfall bland drabbade kvinnor i låg - och medelinkomstländer. Effektiva metoder för tidig upptäckt finns och har visat sig vara framgångsrik i höginkomstländer. Konkurrerande hälsoprioriteringar, bristande ekonomiska resurser, dåliga hälso- och sjukvårdssystem och begränsat antal utbildad klinisk personal gör att hög täckning för screening av livmoderhalscancer i de flesta låg - och medelinkomstländer är svårt att uppnå. 2 Världshälsoorganisationen, kvinnlig könsstympning, Faktablad nr. 241, uppdaterat februari 2014

3 D. Om graviditet och mödravård 15. Trots att mödradödligheten minskat under det senaste decenniet dör varje dag kvinnor och över nyfödda av komplikationer under graviditet och förlossning som kunde förebyggas, för det mesta i utvecklingsländerna; och varje dag drabbas miljoner kvinnor och flickor av livsförändrande funktionshinder till följd av komplikationer under graviditet och förlossning, särskilt i fall med unga gravida flickor Skälen till varför kvinnor och flickor i slutändan dör eller drabbas av skador under graviditet och förlossning beror främst på tre viktiga fördröjande faktorer: a) sent uppsökande av lämplig medicinsk vård; b) förseningar att nå lämpliga hälsooch sjukvårdscenter; c) förseningar att få lämplig vård när de väl kommit till inrättningen. Dessutom kan skador vara arbetsrelaterade, till exempel tunga lyft, exponering för farliga kemikalier och stående under långa perioder. 17. Diskriminerande metoder underblåser andra viktiga orsaker som hindrar kvinnor från att ha tillgång till den hälsovård de behöver. Denna form av diskriminering kan ses som brist på resurser och utbildning för kvinnor och flickor att få tillgång till hälso-och sjukvård. Avsaknaden av familjeplanering och oförmåga att kunna förhandla om antal och avstånd mellan barnafödande är en annan typ av diskriminering som skapar ett av tre dödsfall bland mödrar under graviditet och förlossning. Enligt WHO dör kvinnor varje år av komplikationer i samband med illegala aborter 4. Om kvinnor som är villiga att använda preventivmedel hade tillgång till det skulle många dödsfall kunna undvikas. Dessutom tillkommer diskriminering på grund av bristande medel att betala för transport och för kvalificerade förlossningsvård. Bevis visar att i samhällen där män traditionellt styr hushållens ekonomi är kvinnors, och ofta barnens hälsokostnader inte en prioritet. 18. Våld mot kvinnor är en annan viktig orsak till denna situation, eftersom kvinnor som drabbas av våld i hemmet eller på arbetsplatsen är mindre benägna att söka sjukvårdshjälp under graviditeten eller för skador till följd av våld. Graviditet kan i vissa fall också vara en utlösare till ökat våld i hemmet. E. Om våld i hemmet 19. Våld i hemmet måste också ses som en hälsofråga. Kvinnor som har upplevt våld är 80 % mer benägna att få stroke, 70 % är mer benägna att drabbas av hjärtsjukdomar, 60 % löper större risk att få astma och 70 % är mer benägna att få alkoholproblem än kvinnor som inte har upplevt våld. Dessutom är kvinnor som har upplevt våld i hemmet särskilt sårbara för att drabbas av psykiska problem som depression, ångest, stressrelaterade syndrom, beroende av psykotropa läkemedel, drogmissbruk och självmord. 20. En annan aggraverande konsekvens av våld i hemmet är att det är kopplat till spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer. 3 VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN: 10 fakta om kvinnors hälsa i ett informationshäfte; och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters informationsblad om moderskapsdödlighet och barndödlighet från augusti Världshälsoorganisationen: «Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008»

4 21. UNIs arbete med våld, inklusive våld i hemmet och "överspillningseffekten" till arbetsplatserna behandlas i närmare detalj i motionen om våld. F. Om hälsa på arbetsplatsen 22. Det är samhällets ansvar att främja medborgarnas hälsa, både den fysiska och emotionella hälsan på arbetsplatsen och se till att arbetsmiljön uppfyller lämpliga hälso- och säkerhetskrav, att normala ansträngningsnivåer respekteras och att arbetstagarna har rätt till nödvändiga pauser. 23. Arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetsolyckor bidrar till sämre hälsa för kvinnliga arbetstagare. Beroende på arbetsområde kan kvinnors hälsa påverkas mer, eftersom de har dubbel arbetsbörda i hemmet och förvärvsarbetar och ofta tvingas acceptera extra arbetstimmar eller extra arbetsuppgifter, och står ut med fysiskt eller psykiskt lidande länge innan de söker professionell hjälp. 24. Mentala hälsofrågor som listas ovan i stycke 19 blir allt vanligare och inverkar på arbetslivet och privatlivet. Problemet blir allt allvarligare på grund av mer pressade arbetssituationer. 25. Trakasserier och sexuella trakasserier undergräver allvarligt mänsklig värdighet och inverkar negativt på hela arbetsplatsen eftersom arbetsmiljön försämras och påverkar alla arbetstagare negativt. Trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, mobbing och otrygghet leder till olika sjukdomar som drabbar kvinnliga arbetstagares hälsa, det inverkar negativt på arbetsorganisationen och leder till högre kostnader för den statliga sjukvården. Detta är några exempel: - Känsla av misslyckande, impotens och låg självkänsla - Koncentrationssvårigheter, dåligt minne och problem med uppmärksamhet - Somatiseringssyndrom, sov- och ätstörningar - Känslighet, irritabilitet, överkänslighet, isolering - Förlust av motivation, sänkt arbetskvalitet och kvantitet - Ökad risk att råka ut för arbetsrelaterade olyckor - Högre frånvaro, att man lämnar företaget/organisationen - Konfliktuella familjerelationer - Allvarlig depression som ibland leder till självmord. II. SLUTSATSER 26. Det finns ett behov att undersöka hur könsskillnader påverkar kvinnors risker och sårbarhet och deras tillgång till hälsovård. Hälsoprogram måste omfatta god insikt i jämställdhetsfrågor i ett givet sammanhang, och utvecklas i samråd med kvinnor. Kvinnors röster och oro måste återspeglas på alla nivåer i processen, inklusive utarbetande, budgetplanering, utveckling och genomförande. 27. Kvinnor måste ha tillgång till tjänster och varor som endast kvinnor behöver, som till exempel vissa tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Sådan service måste vara lättillgänglig, prisvärd, acceptabel och av god kvalitet. Det bör omfatta familjeplanering, identifiering och behandling av sexuellt överförbara infektioner och livmoderhalscancer, identifiering av våld i hemmet och på arbetsplatsen, barnmorskevård, akut förlossningsvård och lämplig postpartum-vård.

5 28. Staten måste tillhandahålla gratis och obligatorisk HPV-vaccinering på tidigt stadium i en kvinnas liv, exempelvis under tonåren och i skolan med stöd av upplysningskampanjer. 29. Uppmuntra hivpositiva kvinnor och flickor att bli förespråkare för policy om förebyggande och utbildning; de måste spela en ledande roll och fullt ut delta i utarbetandet av policy som berör dem. 30. Jämställdhet är grunden för att flickor och kvinnor kan skaffa sig förhandlingsmakt, få förtroende och information för att insistera på säker hälsovård. Att engagera män och pojkar i kampen mot kvinnovåld och diskriminerande metoder är ett viktigt bidrag i denna kamp. 31. Kvinnors egenmakt. Större ekonomiskt oberoende för kvinnor kan minska spridning av epidemier och förbättra kvinnors levnadsvillkor genom att kvinnor får större självförtroende och större förhandlingsstyrka och bidrar till att minska kvinnors sårbarhet att bli sexuellt utnyttjade. Genom att ge kvinnor bättre tillgång till utbildning, yrkesutbildning, lika möjligheter och underlätta deras roll som vårdgivare, skulle de ha större chanser att nå större ekonomisk självständighet, mer värdighet och sociala kunskaper. UNI Global Union accepterar att: - A. Uppmuntra och hjälpa medlemsförbunden att formulera omfattande hälsoprogram för att integrera hivservice på arbetsplatsen och i primärvården. - B. Främja och uppmuntra kvinnors deltagande i utarbetandet av liknande hälsoprogram för att kvinnors röster och oro återspeglas och deras behov möts. - C. Främja kvinnors deltagande i kollektivförhandlingar för att de kan verka för främjandet av avtal som skyddar kvinnors och arbetstagarnas hälsa och mekanismer för tidig upptäckt av hälsoproblem och våld som leder till försämrad hälsa. - D. Hjälpa kvinnor att få egenmakt genom att främja tillhandahållandet av hälsoutbildning, inklusive kvinnors hälsa på lika villkor som män. - E. Utforska alla möjligheter att påverka internationella organ i syfte att ta upp och prioritera frågor rörande kvinnors hälsa. UNIs medlemsförbund accepterar att: - F. Arbeta för att lämpliga hälsoprogram tillhandahålls på arbetsplatser, som måste svara på den kvinnliga arbetskraftens särskilda behov. - G. Driva kampanjer inom förbundet mot könsdiskriminering och skadlig praxis som kan uppstå av det. - H. Driva lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar för att de antar internationella lagar och konventioner som ILO:s konvetion 183 om en revision av konventionen om moderskapsskydd och mödravård och främja kvinnors hälsa.

6 - I. Arbeta med lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar och få dem att ta itu med och arbeta för att ändra både mäns och kvinnors sociala och kulturella attityder och utrota vanlig praxis baserat på idén att något av könen är överlägset/underlägset det andra eller stereotypa könsroller. - J. Driva krav i kollektivförhandlingar om en hälsoklausul som ett viktigt instrument för att utrota våld på arbetsplatsen. - K. Förebyggande åtgärder måste omfatta att eliminera eller reducera specifika risker i relation till arbetets natur, arbetsorganisation, kollektivt eller individuellt skydd, eller att tillhandahålla utbildning och information till arbetstagarna. - L. Tillsätta könsblandade arbetsmiljökommittéer bestående av både kvinnor och män, fack och arbetsgivare för att regelbundet övervaka arbetsförhållanden, arbetsorganisation och arbetsmetoder och arbetstagarnas hälsa. - M. Ta upp problem med pressande arbetsstituationer som kan leda till sämre mental hälsa och granska sätt att främja bra mental hälsa och välmående i arbetet. - N. Utbilda och uppmuntra kvinnor att ta tid och föra en hälsosam livsstil och snabbt ta itu med hälsoproblem.

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga Carolyn Hannan Docent, Lunds Universitet Folkhälsodagen Blekinge Ronneby Brunn, 20 oktober 2017 AGENDA 2030 FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling 1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

mödradödlighet en människorättsskandal

mödradödlighet en människorättsskandal mödradödlighet en människorättsskandal amnesty.se/nuvetdu 95 procent Av alla kvinnor som dör i mödradödlighet, bor i fattiga länder. Mödradödlighet en rättighetsfråga 3 Varje år dör över en halv miljon

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN Denna policy har tagits fram i enlighet med Svedala kommuns jämställdhetsplan. Antagen av kommunfullmäktige: 2005-10-12

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Studiehandledning. NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) www.redcross.se

Studiehandledning. NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) www.redcross.se www.redcross.se NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN en film om mänskliga rättigheter (5:15) När Sverige är sämst i klassen handlar om Simzar från Azerbajdzjan, som tillsammans med sin familj flytt till Sverige

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Foto: GETTY IMAGES 2 STÖD forskning om global hälsa STÖD forskning om global hälsa 3 ObergPhotoGraphics.biz 2014 Varje minut dör en kvinna

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 2003/2146(INI) 4 november 2003 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete 8 maj 2003 PE 310.512/1 29 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 29 Förslag till betänkande (PE 310.512) John Bowis Hälsa och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 25.9.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 Mariya Gabriel (PE494.844v01-00) Årsrapporten om mänskliga

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter

ANTAGNA TEXTER. Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2015)0230 Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter Europaparlamentets resolution av den 11 juni 2015 om Paraguay: de rättsliga aspekterna av

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.8.2013 2013/2066(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Ungdomar lyssnar på en kamratutbildare som talar om hiv/aids under en lektion i gymnasiet i Umzimkhulu. Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Apple! Buller och brak, springande

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer Senast uppdaterad 2012-12-09 65 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Sexualitet och relationer C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer