Västra Götaland och Skånes arbete med regionala utvecklingsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västra Götaland och Skånes arbete med regionala utvecklingsfrågor"

Transkript

1 Nr 3 Mars 2004 Västra Götaland och Skånes arbete med regionala utvecklingsfrågor Samverkan med kommuner och andra aktörer

2 Västra Götalands och Skånes arbete med regionala utvecklingsfrågor. Samverkan med kommuner och andra aktörer 1

3 ISSN x RTN Tryck: CM Gruppen 2

4 Förord I denna kontorspromemoria studeras erfarenheter av Västra Götalands och Skånes arbete med regional utveckling och samverkan med kommuner och andra aktörer. För Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har de regionala samverkansfrågorna hög aktualitet utifrån Regionplane- och trafiknämndens uppdrag till kontoret att utarbeta förslag till en samlad nationell storstadspolitik. Det av RTK framtagna samrådsmaterialet En modern nationell storstadspolitik var föremål för ett brett samråd till den 1 november 2003 och avsikten är att driva dessa frågor vidare i nära samverkan med andra aktörer, inte minst de två andra svenska storstadsregionerna. Inom ramen för det projektet har RTK beskrivit hur dessa i en rad avseenden är de svenska regioner som har störst likhet med Stockholmsregionen. Västra Götaland och Skåne har nu fem års erfarenhet från de pågående regionförsöken. För Stockholmsregionen är det av stort intresse att analysera arbetet med utvecklings- och samverkansfrågor i andra direktvalda organ på regional nivå, även om de formella förutsättningarna idag är olika. Studien är därför även ett led i RTK:s arbete för att genomföra landstingsfullmäktiges uppdrag att verka för en ökad regional kraftsamling i Stockholms län och fördjupad samverkan med kommunerna. Frågorna är även aktuella utifrån den pågående översynen av strukturen och uppgiftsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen (Ansvarskommittén). Under våren 2004 kommer regeringen att inhämta synpunkter på kommitténs fortsatta arbete och det är angeläget att storstadsregionernas förutsättningar för och arbete med regionala tillväxtfrågor uppmärksammas. Studien är gjord av Guy Ehrling, Guy Ehrling Kommunikation AB. RTK:s projektledare har varit Börje Wredén. Stockholm i mars 2004 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3

5 Innehåll FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...5 Arbetet med regionala utvecklingsfrågor...5 Samverkan med kommuner, näringsliv och statliga aktörer...5 Arbetet med infrastrukturfrågor...6 INTRODUKTION...8 SJÄLVSTYRELSEORGANENS ARBETE MED REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGOR...12 SAMVERKAN MED KOMMUNERNA...24 SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET...29 SAMSPEL MED REGERING, RIKSDAG OCH LÄNSSTYRELSER...31 SJÄLVSTYRELSEORGANENS BEVAKNING AV ARBETET I ANSVARSKOMMITTÉN...34 ARBETET MED INFRASTRUKTURFRÅGOR...37 Västra Götalandsregionen och Nätverket Hållbara transporter i Göteborgsregionen...37 Region Skåne...43 Jämförelse av arbetet med infrastrukturfrågor i de tre storstadsregionerna...52 ERFARENHETER FRÅN VÄSTRA GÖTALAND OCH SKÅNE...55 LITTERATURFÖRTECKNING

6 Sammanfattning Syftet med denna promemoria är att systematisera de erfarenheter och lärdomar som kan dras av Västra Götalands och Skånes arbete med regionala utvecklingsfrågor och samverkan med kommuner och andra aktörer. Hur kan dessa komma till nytta i arbetet med att skapa en regional arena, en tydlig regional företrädare som kan driva utvecklings- och planeringsfrågor i Stockholmsregionen. Erfarenheter och lärdomar från de direktvalda självstyrelseorganen i Västra Götaland och Skåne är i det perspektivet intressanta. Utgångspunkten för promemorian är därmed att fokusera på processer snarare än att beskriva innehållet i olika aktiviteter inom de regionala självstyrelseorganen. Arbetet med regionala utvecklingsfrågor I promemorian görs en genomgång av självstyrelseorganens arbete med regionala utvecklingsfrågor. I Västra Götaland håller den Regionala utvecklingsstrategin RUS som antogs av regionfullmäktige 1999 på att uppdateras. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) med 13 medlemmar - i huvudsak Göteborgs stad med angränsande kommuner - är ett av de fyra kommunförbunden i Västra Götaland. Där pågår för närvarande ett rådslag kring regional planering. Göteborgsregionen (GR) är i likhet med Stockholms läns landsting regionplaneorgan för de 13 medlemskommunerna. Även det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, Skånsk Livskraft, som likaså antogs av regionfullmäktige 1999 är föremål för en översyn. Dock är varken Västra Götalandsregionen eller Region Skåne regionplaneorgan vilket gör att det inte finns någon tydlig koppling mellan de regionala utvecklingsstrategierna och den fysiska planeringen. Det sätt som påverkan sker av den fysiska planeringen är genom att samverkan och dialog med kommunerna i regionala utvecklingsfrågor och infrastrukturfrågor ges hög prioritet i båda regionerna. Själva arbetssättet och processen med förankring av de regionala utvecklingsstrategierna i Västra Götaland, Göteborgsregionen och Skåne har många likheter med utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2001 och det strategidokument och samrådsunderlag, som blev föremål för en bred förankringsprocess. Samverkan med kommuner, näringsliv och statliga aktörer Vidare görs i promemorian en genomgång av de båda självstyrelseorganens samverkan med kommunerna, näringslivet och statliga aktörer som regering, länsstyrelser och riksdag. Samarbetet med kommunerna har hög prioritet i både Västra Götalandsregionen och Region Skåne samtidigt som de organisatoriska lösningarna för samarbete skiljer sig åt. I promemorian belyses hur Västra Götalandsregionen och Region Skåne följer arbetet i den statliga Ansvarskommittén. Västra Götalandsregionen har inom ramen för sin majoritetskonstellation tillsatt en grupp bestående av politiker, politiska sekreterare och ledande tjänstemän med uppgift att följa arbetet i kommittén. I Skåne har en arbetsgrupp kallad kärngruppen tillsatts. Den består av ledande politiker från Region Skåne och länets kommunförbund med uppgift att följa arbetet inom 5

7 utredningen. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har uppvaktat Ansvarskommittén och presenterat de skånska huvudbudskapen. Arbetet med infrastrukturfrågor En särskild fokusering sker i promemorian på att belysa arbetet i de båda regionerna med infrastrukturfrågor mot bakgrund av att de nationella och regionala investeringsplanerna för åren fastställdes av regeringen i februari Processen med att bilda Nätverket Hållbara transporter i Göteborgsregionen och arbetet i Västra Götalandsregionen beskrivs vidare. En motsvarande beskrivning görs av arbetet med de nationella och regionala planerna i Region Skåne och Stockholm-Mälarregionen. Tyngdpunkten är lagd på att beskriva processerna snarare än det innehållsmässiga i de olika förslagen. Därefter görs en jämförelse av processerna i de tre storstadsregionerna. Genomgången av arbetet i de tre storstadsregionerna med nationella och regionala infrastrukturplaner visar att det finns betydande likheter i processorientering och arbetssätt mellan regionerna. Arbetet med olika infrastrukturfrågor har mycket hög prioritet. Ett omfattande förankringsarbete har skett för att åstadkomma en regional kraftsamling kring budskap och förslag. Det tre storstadsregionerna har arbetat utifrån att kraftsamling och uppslutning inom respektive region utgör grunden för en enad front utåt. Samverkan och samarbete med kommunerna har setts som en nyckelfråga liksom med näringsliv och intresseorganisationer. Innehållsmässigt finns en samsyn mellan de tre storstadsregionerna om att ett betydande gap föreligger mellan tillgängliga investeringsmedel och behovet av infrastrukturinvesteringar i respektive region. Det finns även en betydande samsyn mellan de tre storstadsregionerna att det är nödvändigt att ha en helhetssyn och en systemsyn i infrastrukturplaneringen där transportslagen samverkar för att uppnå olika transportpolitiska mål. Det tre storstadsregionerna har också en likartad uppfattning om att en ökad systemsyn ställer krav på stor öppenhet och att de statliga trafikverken redan i ett tidigt skede av planeringen måste samverka med de regionala parterna. Regionerna är även överens om att sektoriseringen i den statliga infrastrukturplaneringen måste minska och att en bättre koppling krävs mellan infrastrukturplaneringen och den regionala och kommunala översiktsplaneringen. De skillnader som föreligger i arbetssätt med infrastrukturfrågor i de tre storstadsregionerna är små. Dessa kan gälla samverkanstraditionen med de statliga trafikverkens regionala organ, där det i Göteborgsregionen finns en lång tradition av samverkan i infrastrukturfrågor såväl institutionellt som informellt, senast illustrerat av det bildade Nätverket för Hållbara transporter i Göteborgsregionen. Även i Region Skåne finns en lång tradition av samverkan mellan trafikverken och regionala och lokala aktörer särskilt inför besluten om och utbyggnaden av Öresundsförbindelsen och pendeltågssystemet med Pågatågen. I Stockholmsregionen sker en institutionell och informell samverkan med trafikverkens regionala organ, som fördjupats under den senaste planeringsomgången. Ett samarbete med Stockholmsberedningen utvecklades på ett tidigt stadium och har successivt vidgats sedan beredningen startade sitt arbete år Det samlade grepp som har tagits i Stockholmsregionen kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen i länet med att samordna arbetet mellan de olika parterna 6

8 i länstrafikberedningen, (LTB) bör skapa förutsättningar för ett vidareutvecklat samarbete inför kommande planeringsomgång. 7

9 Introduktion Likheterna är stora mellan de tre storstadsregionerna. Hälften av Sveriges befolkning bor i något av de tre storstadslänen. Tabell 1. Folkmängd och antal kommuner i de tre storstadsregionerna Folkmängd år 2003 Antal invånare, 1000-tal Stockholmsregionen V:a Götaland Skåne Antal kommuner Källa: Statistiska Centralbyrån: Folkmängd per kommun och län 31 december Stora förändringar har skett i andra län/regioner Ansvars- och uppgiftsfördelningen på regional nivå varierar i olika delar av landet. I Sverige finns för närvarade två län med direktvalda regionala självstyrelseorgan (Västra Götalands- och Skåne län), åtta samverkansorgan (inklusive Kalmar- och Gotlands län som tidigare ingått i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning) och 11 länsstyrelser med ansvar för regionala infrastrukturfrågor och utvecklingsfrågor. Genom bl.a. de olika regionförsöken har - särskilt under och början av 2000-talet - stora förändringar skett i andra län/regioner. Samtidigt saknar Stockholmsregionen en tydlig regional företrädare. Drygt 30 år efter storlandstinget bildades är det alltjämt stort behov av kraftsamling på regional nivå för att lösa ett antal nyckelfrågor av betydelse för den fortsatta utvecklingen i Stockholmsregionen. Dagsläget i andra län och regioner är att ett beslut i Riksdagen år 2002 öppnade möjligheten för kommuner och landsting att bilda permanenta kommunala samverkansorgan i form av länstäckande, indirekt valda, kommunalförbund att svara för regionala utvecklingsfrågor. Riksdagen beslöt med anledning av propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning, prop. 2001/02:7, att samtliga län från år 2003 har möjlighet att bilda ett kommunalt samverkansorgan i form av kommunalförbund för regional utveckling i respektive län. I kommunalförbundet ska samtliga kommuner vara medlemmar. Även landstinget kan vara medlem. Försöken med ökat regionalt självstyre i Västra Götalands-, Skåne-, Kalmar och Gotlands län startade den 1 januari Regionförsöken i Västra Götaland och Skåne föregicks av omfattande förberedelser med bl.a. sammanslagningar av de tidigare länen och landstingen i de nya regionerna. Riksdagen fattade beslut om en särskild försökslag för verksamheten. Den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som pågått i dessa fyra län/regioner föreslogs av regeringen i propositionen om Regional samverkan och statlig länsförvaltning som framlades år 2001 ersättas av en permanent lagstiftning som skulle kunna tillämpas i samtliga län med indirekt valda regionala samverkansorgan. Enligt propositionen skulle samverkan inom ett län kunna ske genom samverkansorgan istället för som inom försöksverksamheten genom regionala självstyrelseorgan. Förslaget i propositionen godkändes av Riksdagen med undantag av regeringens förslag att avskaffa försökslagen för Västra Götalands län och Skåne län och att 8

10 ersätta dessa med att landstingen i de båda länen istället skulle kunna utgöra samverkansorgan enligt den nya lagen. För Västra Götalands län och Skåne län beslöt Riksdagen i januari 2002 på förslag från Konstitutionsutskottet att förlänga giltigheten av lagen om försöksverksamhet till utgången av år Konstitutionsutskottet anförde: Enligt utskottets uppfattning ligger det ett värde i att verksamheten i dessa län fortgår helt oförändrat under ytterligare en mandatperiod. Utskottet föreslår därför att giltigheten av försökslagen förlängs såvitt avser verksamhen i Skåne län och i Västra Götalands län. Dessa län bör därför undantas från den nya samverkanslagen. Dagsläget i de fyra tidigare försökslänen med ändrad regional ansvarsfördelning är därmed följande: Västra Götalands län - försök med ändrad regional ansvarsfördelning enligt försökslagen till och med Skåne län - försök med ändrad regional ansvarsfördelning enligt försökslagen t.o.m Kalmar län det tidigare bildade regionförbundet är nu samverkansorgan enligt den nya ordningen med vidgade arbetsuppgifter bl.a. ansvar för regional kulturverksamhet. Gotlands län - kommunen är samverkansorgan i länet enligt den nya ordningen. I propositionen angavs att i avvaktan på den kommande stora översynen av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen (Ansvarskommittén) finns det inte skäl att nu ta beslut om ytterligare försök med direktvalda regionala organ. I sex län har kommunala samverkansorgan bildats enligt den nya ordningen. Samverkansorgan bildades den 1 januari 2003 i Uppsala, Östergötland, Blekinge, Halland och Dalarna. Den 1 januari 2004 bildades ett samverkansorgan i Södermanland. I januari 2003 hade en interimsstyrelse för verksamheten bildats där. Aktuella politiska ställningstaganden och hittillsvarande arbete i Stockholmsregionen Vad gäller Stockholms län angav regeringen i propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning: I Stockholms län, som inte är försökslän, har landstinget sedan länge ansvaret för vissa regionala utvecklingsuppgifter i länet. Utan att detta är reglerat av statsmakterna har ett samarbetsförhållande etablerats mellan landstinget, Länsstyrelsen och kommunerna som har likhet med vad som gäller i försökslänen Skåne län och Västra Götalands län. Kommunerna i Stockholms län har, liksom i alla andra län, möjlighet att bilda ett kommunalförbund som kan utgöra samverkansorgan i länet. Den nuvarande ansvarsfördelningen i Stockholms län kan även behållas. Formuleringen ovan åberopades även i Konstitutionsutskottets betänkande. Utskottet anförde: Som framhålls i propositionen har kommunerna i Stockholms 9

11 län, liksom i andra län, möjlighet såväl att bilda ett kommunalförbund som kan utgöra samverkansorgan i länet som att behålla nuvarande samverkansformer. Landstingets roll som regional politisk arena betonas samtidigt som samarbetet i Mälarregionen ska stärkas I antagen budget för 2004 för Stockholms läns landsting kommenteras avsaknaden av ett regionalt samverkansorgan i Stockholmsregionen. Dessa indirekt valda organ ges möjlighet att ta över stora delar av länsstyrelsernas regionala utvecklingsansvar I Stockholms län har ett sådant organ inte bildats, vilket istället understryker landstingets roll som regional politisk arena. I budget för 2004 anges vidare för Regionplane- och trafiknämnden: Landstinget ska medverka till att administrativa gränser blir så osynliga som möjligt. Arbetet med den regionala utvecklingsplanens (RUFS) aktualisering och genomförande ska fullföljas i nära samarbete med kommunerna och andra aktörer i regionen. Landstingets roll som regionplanemyndighet och aktör för den regionala utvecklingen bör stärkas genom utvecklat samarbete med kommunerna. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av att vårt län inte har bildat något regionförbund. Vidare anges: En hållbar utveckling förutsätter att Stockholmsregionens framtid planeras i samarbete med de omgivande länen. Detta blir allt viktigare inom till exempel trafikplanering, högspecialiserad sjukvård och kompetensförsörjning. Inom bland annat dessa områden krävs samarbete i hela Mälardalen. Redan gjorda samhällsinvesteringar kan då utnyttjas effektivare. Större krav behöver särskilt ställas på kollektivtrafikresandets möjligheter i en större region för arbete och boende. Samarbetet i Mälarregionen ska stärkas. Uppläggning av promemorian Studien baseras på en genomgång av material om Västra Götalands och Skånes arbete med olika regionala utvecklingsfrågor och samverkan med olika aktörer. Ett antal aktörer och beslutsfattare på främst regional nivå har intervjuats, om erfarenheterna av självstyrelseorganens arbete med regionala utvecklingsfrågor och om samverkan med bl.a. kommunerna. Intervjuerna har genomförts för att ge en aktuell bild - en nulägesbeskrivning av i vilken utsträckning Västra Götalandsregionen och Region Skåne lyckats med att bli erkända och tydliga regionala företrädare i utvecklings- och infrastrukturfrågor. Vidare har ett antal aktörer på riksnivå och i de regionala självstyrelseorganens omvärld intervjuats för att få deras syn på i vilken utsträckning Västra Götalandsregionen och Region Skåne lyckats bli tydliga regionala företrädare i omvärldens ögon. De aktörer som intervjuats är: Regionala självstyrelseorgan Västra Götalandsregionen Region Skåne Statlig länsförvaltning Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Skåne län 10

12 Kommunala samverkansorgan i Västra Götaland och Skåne, regionala samverkansnätverk Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Kommunförbundet Skåne Nätverket Hållbara transporter i Göteborgsregionen Regionala näringslivsföreträdare Västsvenska Handelskammaren Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Aktörer på riksnivå Landstingsförbundets och Kommunförbundets gemensamma enhet för tillväxt och regional utveckling Finansdepartementet Totalt har 11 intervjuer genomförts. 11

13 Självstyrelseorganens arbete med regionala utvecklingsfrågor Det finns både likheter och skillnader mellan de regionala organisationerna i Västra Götaland och Skåne. Regionfullmäktige och regionstyrelse har i båda länen det övergripande ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna. I båda regionerna finns särskilt ansvariga politiska organ för arbetet med den regionala utvecklingen. Dessa är Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen och Regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne. De båda nämnderna motsvarar Regionplane- och trafiknämnden i Stockholms läns landsting. Under regionstyrelsen i Västra Götaland finns inom området regional utveckling utöver Regionutvecklingsnämnden även en miljönämnd och en kulturnämnd. Vidare finns tre regionala beredningar för regionutveckling, miljö respektive kultur i vilka ingår företrädare för regionen och för de fyra kommunförbunden i Västra Götaland. Beredningarna initierar, diskuterar och bereder strategiska utvecklingsfrågor till regionstyrelsen. De tre beredningarna är viktiga fora för att knyta samman region- och kommunintressen i Västra Götaland. En organisatorisk skillnad är att i Västra Götalands län har ansvaret för kollektivtrafiken i regionen lagts i en särskild organisation: Västtrafik AB. Västtrafik bildades genom en fusion mellan länstrafikbolagen i de tidigare länen och Göteborgs stad. Västtrafik AB ägs till 50 procent av Västra Götalandsregionen. Den andra hälften ägs av de 49 kommunerna i länet. I Skåne län har Region Skåne ansvar för kollektivtrafiken. Figuren nedan visar beslutsstrukturen i strategiska utvecklingsfrågor på lokal och regional nivå i Västra Götaland. Stor vikt har lagts vid att det finns en nära dialog mellan olika lokala aktörer, de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen där Beredningen för regionutveckling, BRU, har att väga samman olika förslag och synpunkter i regionala utvecklingsfrågor och infrastrukturfrågor. 12

14 Figur 1: Beslutsstruktur för strategiska utvecklingsfrågor. Källa: Regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen. I Skåne har det regionala utvecklingsprogrammet och den långsiktiga planeringen för regional trafikinfrastruktur (RTI) identifierats som strategiska frågor inom det som kallas för sektor regional utveckling och för vilken regionstyrelsen har det övergripande ansvaret. Regionala utvecklingsnämnden i Skåne har ett samlat ansvar för frågor inom sektorn regional utveckling t.ex. samordningen av den översiktliga planeringen, uppföljning av regionala utvecklingsfrågor, regionala näringspolitiska insatser och tillväxtavtal. Nämnden har även att fatta beslut i frågor inom sektorn regional utveckling som kräver samordning eller där en facknämnd inte finns. Den ska också svara för helheten inom området regional utveckling. Nämnden bereder de frågor inom området där beslut ska fattas av regionstyrelse och regionfullmäktige t.ex. förslag till regional infrastrukturplan. Värt att notera är att den regionala utvecklingsnämnden i den budget som regionfullmäktige antagit för år 2003 fick ett mandat att agera proaktivt i olika utvecklingsfrågor. I budgeten anges att nämnden har också ansvaret för att agera offensivt i det utåtriktade samspelet mellan olika intressenter kring Skånes utveckling. Inom sektorn för regional utveckling finns även facknämnder för kollektivtrafik, miljö- och naturvård och kultur. I förhållande till facknämnderna ska den regionala utvecklingsnämnden ha en övergripande helhetssyn. 13

15 Operativt ansvariga tjänstemannaorgan är Regionutvecklingssekretariatet i Västra Götaland och Regionala utvecklingsledningen i Skåne. Dessa förvaltningsorgan motsvarar Regionplane- och trafikkontoret (RTK). De regionala utvecklingsstrategierna revideras i Västra Götaland och Skåne Vägledande för arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Västra Götaland är En region att växa i, den regionala utvecklingsstrategin RUS, som antogs av regionfullmäktige hösten Regionfullmäktige får årligen en lägesrapport om hur strategin genomförts. Strategin innehåller tio olika mål kring bl.a. hållbar tillväxt i hela regionen och hur det går att få till stånd investeringar på totalt 50 miljarder i trafikinfrastruktur under tio år. Målet är senare preciserat till att avse 12-årsperioden Andra mål är att regionen ska vara ledande inom kunskap och kompetens samt en IT-region i en europeisk tätposition. För varje mål har regionstyrelsen angivit ansvariga organ för målen. Vidare har regionstyrelsen utsett politiska kontaktpersoner för varje mål. För de olika målen har även ansvariga projektledare utsetts. Under 2003 och 2004 revideras utvecklingsstrategin. Under 2003 har även ett nytt regionalt och fyra delregionala tillväxtprogram utarbetats. De nya tillväxtprogrammen ska gälla åren Avsikten är att regionfullmäktige i maj 2004 efter remissbehandling ska ta ställning till revideringen av utvecklingsstrategin. Det har då gått drygt fyra år sedan RUS antogs. Ett viktigt underlag i revideringen är en sammanfattande rapport kring strategiarbetet för hållbar tillväxt kallad Hållbar tillväxt i Västra Götaland. Den utgör ett idéunderlag för arbetet med tillväxtprogram och regional utvecklingsstrategi. Regionfullmäktige beslutade i juni 2001 att utarbeta en strategi för hållbar tillväxt. Rapporten om hållbar tillväxt har utarbetats inom det partnerskap som finns för den regionala utvecklingsstrategin och tillväxtprogrammet, kallat Utvecklingsgrupp Västra Götaland. Det består av representanter för Västra Götalandsregionen, statliga myndigheter, universitet och högskolor samt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Rapporten har remissbehandlats av de fyra kommunförbunden och internt i Västra Götalandsregionen. I rapporten presenteras åtta utmaningar för en hållbar tillväxt. Dessa är: 1. En gemensam region. 2. Eget ekonomiskt nyskapande. 3. Bra utbildning. Fungerande arbetsmarknad. 4. Öppenhet mot omvärlden och etnisk mångfald. 5. Aktiva invånare. Folkhälsa. 6. Miljöeffektiv region. 7. Förnybara system. 8. Samverkan och mobilisering. Huvuddelen i revideringsarbetet består av en genomgång av de nuvarande 10 målen i den regionala utvecklingsstrategin och hur dessa ska kopplas ihop med de olika teman som formulerats i arbetet med hållbar tillväxt. I revideringen ska också prövas om den nuvarande genomförandeorganisationen är ändamålsenlig. Västra Götalandsregionen anger att de fyra kommunförbunden i regionen har en 14

16 central roll i processen. I en promemoria från Beredningen för regionutveckling BRU, till regionstyrelsen står det att det är viktigt att ha tydliga roller där en del är att finna former för en dialog så att de viktigaste långsiktiga utvecklingsfrågorna kan fångas upp tidigt och att det blir möjligt att sedan diskutera bl.a mål och prioriteringar. Ett första underlag för revideringen redovisades i en rapport i slutet av november 2003 vilken överlämnades för synpunkter till de fyra kommunförbunden och partnerskapet. Revideringsarbetet fortsätter därefter under våren Revideringsprocessen leds av Beredningen för regionutveckling, BRU. Skånsk Livskraft, regional utveckling blickpunkt 2012 Även det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne Skånsk Livskraft, som antogs av regionfullmäktige hösten 1999 är föremål för en översyn som ska leda fram till Skånsk livskraft, regional utveckling blickpunkt Regionala utvecklingsnämnden har av regionstyrelsen fått i uppdrag att se över och uppdatera utvecklingsprogrammet. Syftet med uppdateringen är att tillsammans med andra aktörer diskutera erfarenheterna av utvecklingsarbetet hittills och att utifrån dessa diskutera eventuella förändringar av inriktningen och de konkreta insatserna. Utvecklingsprogrammet har fyra övergripande mål: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans som ska prägla utvecklingen i Skåne. Dessa mål ligger fast men målen ska preciseras och konkretiseras i mätbara delmål och strategier liksom formerna för konkreta insatser. Utvecklingsprogrammet ska fungera som en plattform för andra insatser som görs för Skånes utveckling och att insatser inom exempelvis infrastruktur, det regionala tillväxtprogrammet och olika strukturfonder drar åt samma håll. I det regionala utvecklingsprogrammet görs en koppling till kommunernas översiktsplaner, nationella mål och mål uppsatta av aktörer på olika nivåer. Figuren nedan visar sambanden mellan utvecklingsprogrammets visioner, mål och insatsområden, andra regionala plandokument och former för genomförande. Genomförande Kommunala översiktsplaner Verksamhetsplaner Handlingsprogram Projekt Investeringar/ insatser hos kommuner, statliga verk, Region Skåne med flera aktörer Transportinfrastrukturplan (RTI) Styrinstrument med detaljerade mål Trafikförsörjningsplan Arbetsmarknadspolitiska insatser Tillväxtprogram (RTP) Miljöhandlingsprogram Skånsk Livskraft vård och hälsa Visioner, mål och insatsområden Utvecklingsprogrammet 15

17 Figur 2: Sambanden mellan utvecklingsprogrammet, olika styrinstrument och genomförande. Källa: Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne. Dialog med en rad aktörer Översynen av Skånsk Livskraft sker i dialog med olika aktörer, t.ex. kommuner, näringsliv, organisationer och intressegrupper. I den arbetsgrupp som bildats för översynen inom Region Skåne ingår även företrädare för Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden. Samtidigt betonas från regionen att översynen i första hand baseras på samråd och dialoger som redan är igång eller planeras inom olika verksamhetsområden i Region Skåne. Som komplement till redan pågående dialoger t.ex. om infrastruktur, regionalt tillväxtprogram, miljöoch kulturfrågor tas övergripande frågor upp i särskilda dialoger med kommuner och andra aktörer. Region Skåne anordnade i augusti/september 2003 fem dialogkonferenser kring översynen av Skånsk Livskraft. Den första dialogkonferensen behandlade utvecklingen i Skåne utifrån ett helhetsperspektiv. De efterföljande fyra konferenserna hade fokus på utvecklingen i de olika regiondelarna sydost, nordost, sydväst och nordväst. Vidare sker en gemensam diskussion mellan ungdomar och politiker i ett forum kallat Unga tankar som möts två gånger om året. I slutet av september 2003 hölls en särskild temadag för regionfullmäktige om översynen av Skånsk Livskraft. Härutöver anordnades i slutet av oktober två dialogkonferenser riktade till det skånska näringslivet. Exempel på frågor som diskuterats i de olika dialogerna är vad deltagarna anser att Skåne ska kännetecknas av år 2015 och vilka utvecklingsinsatser som är de viktigaste de närmaste 10 åren. I början av december 2003 anordnades den årligen återkommande Skånska Utvecklingsdagen där de dialoger som förts under hösten sammanfattades och ett reviderat förslag till utvecklingsprogram presenterades. Region Skåne planerar att genomföra en hearing med de viktigaste aktörerna, t.ex. kommuner, statliga myndigheter och organisationer, kring förslaget till reviderat utvecklingsprogram under första kvartalet Härutöver kommer den regionala utvecklingsledningen att medverka med presentationer och vid diskussioner när olika aktörer så begär. Någon formell remissrunda av det slutliga förslaget till utvecklingsprogram kommer inte att ske. Avsikten är att regionfullmäktige i mars-april 2004 ska ta ställning till det reviderade programmet. En årligen återkommande uppföljning kommer därefter att ske. I figuren nedan visas processen med Skånsk Livskraft, regional utveckling blickpunkt 2012 och de särskilda övergripande dialogfrågor som identifierats för samråd med kommuner och andra aktörer. Vidare anges parallella processer och dialoger inom angränsande sakområden och aktiviteter. 16

18 Figur 3: Processen med Skånsk Livskraft, regional utveckling blickpunkt Källa: Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne. Arbetssättet och processen kring de regionala utvecklingsstrategierna i Västra Götaland, Göteborgsregionen och Skåne har många likheter med utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen: Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001 och det regionala strategidokument och det samrådsunderlag, RUFS 2000, som blev föremål för omfattande samråd och en bred förankringsprocess. Ingen tydlig koppling mellan de regionala utvecklingsstrategierna i Västra Götalandsregionen och Region Skåne och den fysiska planeringen En skillnad mot Stockholms läns landsting är att Västra Götalandsregionen och Region Skåne inte är regionplaneorgan. De regionala utvecklingsstrategierna är övergripande och det är kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen. Det sätt som man kan påverka den fysiska planeringen är genom att samverkan och dialog med kommunerna i regionala utvecklingsfrågor och infrastrukturfrågor ges hög prioritet i de båda regionerna. I Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) med 13 medlemmar - i huvudsak Göteborgs stad med angränsande kommuner - som är ett av de fyra kommunförbunden i Västra Götaland pågår ett rådslag i medlemskommunerna kring regional planering. GR är regionplaneorgan för de 13 kommunerna i kommunalförbundet. Rådslaget inleddes hösten 2002 och kommer att ske i olika rundor. Det finns ingen fastslagen tidsplan för arbetet och 17

19 det är inte presenterat hur många rådslagsrundor som kommer att ske. Resultatet kommer att sammanfattas i kortfattade rapporter. Det anges i rådslagsmaterialet att någon formell regionplan sannolikt inte kommer att utarbetas. Hittills har 9 av de 13 medlemskommunerna i GR genomfört kommunala rådslag med sina fullmäktigeförsamlingar eller på kommunstyrelsenivå. I de förhandlingar mellan kommun- och landstingsföreträdare som skedde före Region Skåne bildades var ambitionen från de regionala politikerna att den nybildade regionen även skulle vara regionplaneorgan. De kommunala företrädarna sade dock nej till detta. Idag pekar företrädare för Region Skåne på att regionen inte har någon formell möjlighet att påverka kommunernas planer men att regionen har ett mandat att i en planeringsdialog bli överens med kommunerna om vissa strategier som kan utgöra riktlinjer. Region Skåne har utarbetat en grönstrukturplan för länet som inte är bindande och där en dialog genomförts med kommunerna kring planen. Värt att notera är att i de förhandlingar mellan kommun- och landstingsföreträdare som föregick Region Skåne var ambitionen även att den nybildade regionen skulle få ansvar för gymnasieplaneringen. Avsikten var att Region Skåne skulle fungera som planerare och beställare samt upphandla gymnasieutbildning av länets kommuner, vilka skulle ansvara för de operativa utbildningsinsatserna. Inte heller detta förverkligades eftersom de kommunala företrädarna motsatte sig förslaget. Revisorerna i de båda regionerna har tidigare initierat en jämförande granskning av det regionala utvecklingsarbetet Revisorerna i Västra Götalandsregionen och Region Skåne har tagit initiativ till en jämförande granskning av det regionala utvecklingsarbetet i de båda regionerna. Den rapport som utarbetades på uppdrag av revisorerna i de båda länen 2002 fokuserade på några utvalda områden. Följande redovisning och tabellen på nästa sida är en summering av den jämförande granskningen av det regionala utvecklingsarbetet. Den rapport som initierats av revisorerna i de båda regionerna innehöll bl.a: En jämförande analys av de båda regionerna. Beskrivning av vilken institutionell utveckling som hittills skett för att lösa olika uppgifter och i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. En granskning av vilka modeller för uppföljning och utvärdering som man valt att satsa på och utveckla i respektive region. En analys av arbetet med EU-frågor och i vilken utsträckning de båda regionerna finansierar verksamheten med hjälp av EU-bidrag. Västra Götalandsregionen är medlem av samarbetsorganisationen West Sweden som är Västsveriges EU- och representationskonor. Region Skåne är medlem i SydSam som bl.a. arbetar med att samordna och hävda Sydsveriges gemensamma intressen i EU-sammanhang. Den granskning som skett på revisorernas initiativ innebär inte att effekterna av det regionala utvecklingsarbetet och tillväxtavtalen redovisas. Fokus ligger på hur verksamheten utvecklats. 18

20 Enligt den jämförande granskningen arbetar regionerna under vitt skilda förutsättningar. Samtidigt har de båda regionerna likartade övergripande mål. Tillväxt och regional balans är centrala begrepp. I båda regionerna står enligt granskningen dock sjukvårdsfrågorna mera i fokus för regionernas samlade arbete än de regionala utvecklingsfrågorna. Detta gäller särskilt i budgetsammanhang. I den jämförande granskningen redovisas en bild av starka och svaga sidor i det regionala utvecklingsarbetet. Redovisningen gäller styrning, samverkan internt och samverkan externt. Redovisningen av styrningsfrågor med avseende på beslutsformer, mål, ansvar och uppföljning ger följande bild. Tabell 2. Utdrag ur revisorernas jämförande granskning av starka (+) och svaga (-) sidor i Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Styrning definierad i termer av: Västra Götalandsregionen Region Skåne Beslutsformer Tydliga mål Tydlig ansvarfördelning Uppföljning + Tydlig ansvarsfördelning för formulerade mål. + Tydlig organisation för regionala utv. frågor. Synligt politiskt engagemang. + Successiv utveckling av regional utv. strategi. - Tydliga regionala företrädare saknas. - Uppföljning och utvärdering bör utvecklas för att bättre bedöma om regionen uppnår sina mål. Källa: Revisorerna i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Slutrapport jämförande granskning. + Tydlig organisation för regionala utv. frågor. Synligt politiskt engagemang. + Stark uppslutning kring regionalt beslutsfattande i regionala utvecklingsfrågor. - Ansvarsfördelningen för beslutsfattande inte helt tydlig externt men fungerar smidigt internt. - Uppföljning och utvärdering bör utvecklas för att bättre bedöma om regionen uppnår sina mål. Värt att notera på plussidan är att båda regionerna enligt den jämförande studien kommit långt i att tydliggöra organisation och ansvarsfördelning och att skapa acceptans för regionalt beslutsfattande och engagemang i utvecklingsfrågor och strategifrågor. På minussidan märks i den jämförande studien att synliga och tydliga regionala företrädare alltjämt saknas. I Västra Götaland efterlyses att tunga och kända politiker kliver fram i spetsen för regionen för att ge regionen ett ansikte utåt. Många privatpersoner, näringslivsföreträdare och statliga företrädare uppfattar fortfarande att det är landshövdingen och Länsstyrelsen man ska vända sig till i några av de frågor som regionen har det faktiska ansvaret för. I Skåne har det ännu inte kommit fram regionpolitiker som klivit fram och tagit över landshövdingens roll som den regionala företrädaren. I den jämförande 19

21 granskningen konstateras att uppföljningen och utvärderingen av den regionala utvecklingsverksamheten i de båda regionerna ännu befinner sig i sin linda. Regional tydlighet - en långsiktig och tidskrävande process De intervjuer, som genomförts för RTK-promemorian med ett antal aktörer och beslutsfattare på främst regional nivå om erfarenheterna av självstyrelseorganens arbete med regionala utvecklingsfrågor, understryker betydelsen av ett långsiktigt perspektiv. Det tar tid att se effekterna av både regionbildningarna och arbetet med regionala utvecklingsfrågor. Skåne har fördelen av att ha en tydlig gemensam landskapsidentitet, vilket underlättade den sammanslagning av två län som föregick Region Skåne. I Västra Götaland där tre tidigare län slogs samman vid bildandet av Västra Götalandsregionen är identiteten på delregional nivå mera knuten till de tidigare länen eller landskapen. Därför betonas i Västra Götaland vikten av att agera så att tillhörighetskänslan till den samlade regionen ökar. I Skåne var regionens geografi självklar. Skåne är en naturlig enhet. I Västra Götaland blev diskussionen mer omfattande kring regionens geografi i samband med bildandet. Samtliga medlemskommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ingår inte i Västra Götalandsregionen. Kungsbacka kommun som tillhör Hallands län ingår i GR, då Göteborgsregionens kommunalförbund som geografiskt område ses som en någorlunda gemensam arbets- och bostadsmarknad oberoende av länsgränsen mellan Västra Götaland och Halland. Ett par intervjupersoner från Västra Götaland pekar på att norra Halland borde varit med i den nya regionbildningen och att arronderingen av regionen borde ses över. Andra konstaterar att regionens geografi nu är som den är. Arbetet med regionala utvecklingsfrågor ses i princip som positivt av de aktörer som intervjuats samtidigt som flera intervjupersoner betonar vikten av långsiktighet och att allt tar längre tid än man tror. Det finns en samsyn mellan intervjupersonerna att vissa frågor är regionala och bör hanteras på regional nivå. Flera intervjupersoner pekar även på de regionala självstyrelseorganens betydelse som arenor - mötesplatser för olika aktörer för att driva frågor gemensamt. En aktör på riksnivå som intervjuats pekar på att det finns ett värde i att regionala politiker tar ansvar för utvecklingsfrågorna för att stimulera till nya initiativ och lösningar. Den intervjuade aktören på riksnivå anser att Västra Götalandsregionen och Region Skåne blivit allt tydligare visavi staten med en klar regionprofil. Denna tydlighet har dock inte alltid uppfattats positivt från statligt håll. Företrädare för Region Skåne pekar på att Skåne alltmer blir en gemensam bostads- och arbetsmarknad vilket innebär att det regionala utvecklingsansvaret ökar i betydelse. Viktiga beståndsdelar i det regionala utvecklingsansvaret är infrastrukturplaneringen, trafik- och näringslivsfrågor samt att knyta samman Skåne med bredbandsnät. De aktörer som intervjuats med anknytning till Västra Götaland pekar på att regionen idag beskrivs och uppfattas på ett mer sammanhållet och tydligt sätt än de tre tidigare länen. Samtidigt betonas att det tar tid att bygga upp ett reellt samarbete där alla ser till helheten. Vikten av att kunna åstadkomma resultat som inte varit möjliga utan tillkomsten av regionerna betonas. I både Region Skåne och Västra Götalandsregionen betonas nödvändigheten av en nära samverkan 20

22 med kommunerna i de regionala utvecklingsfrågorna. Stor vikt läggs vid den samverkan som i Region Skåne byggs upp med kommunerna i fyra regiondelar och i Västra Götalandsregionen med fyra olika kommunförbund. Genom att öka samverkan mellan olika verksamheter och med näringslivet stiger acceptansen för att se till den samlade regionen. Handelskamrarna välkomnar en offentlig motpart och efterlyser mer regional makt i kommunikations- och kompetensfrågor Intervjuade företrädare för näringslivet i form av handelskamrarna betonar att arbetet med regionala utvecklingsfrågor måste ses i ett tillväxtperspektiv. Ekonomisk tillväxt har en regional logik som illustreras av tillkomsten av olika branscher och olika kluster. Tillväxtfrågorna måste därför diskuteras och hanteras utifrån ett regionalt tänkande. Handelskamrarna i de båda regionerna ser det som positivt att ha fått en offentlig motpart som har det regionala perspektivet. Men det saknas beslutsbefogenheter i viktiga frågor. De regionala handelskamrarna: Västsvenska Handelskammaren och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, har ökat sitt engagemang i regionaliseringsfrågor och utgav gemensamt våren 2002 boken Sveriges regionala organisation. I boken tecknar de båda handelskamrarna i samarbete med två regionalekonomiska forskare en framtidsbild med en ny länsindelning i Sverige bestående av sex stora län i form av omvandlade landsting eller regionparlament med kraftigt vidgade befogenheter. Med huvudansvar för infrastrukturfrågor men utan ansvar för sjukvården. Förslaget från handelskamrarna var att en sydsvensk region skulle bildas bestående av dagens Skåne län samt södra Halland, Blekinge och södra Småland. På samma sätt skulle en större västsvensk region bildas bestående av dagens Västra Götalands län samt norra Halland. Västsvenska Handelskammaren pekar på den internationalisering som skett inte minst av näringslivet i regionen. Handelskammaren formulerar detta i termer av att: Världen är vår marknad. Regionen är vår plattform. Det regionala perspektivet blir allt viktigare medan det nationella perspektivet har allt mindre relevans. Intervjuade företrädare för handelskamrarna i de båda regionerna ser infrastrukturfrågorna och kompetensfrågorna som de viktigaste regionala utvecklingsfrågorna. Utan ökade beslutsbefogenheter blir de regionala självstyrelseorganen ett slags lobbyorganisationer Intervjuade företrädare för handelskamrarna vill föra över besluten om infrastruktur- och kompetensfrågor från den nationella till den regionala nivån. Idag fattas de avgörande besluten som rör investeringar i infrastruktur, konsumtion och transfereringar på den nationella nivån. Investeringar i infrastruktur och kompetens har då fått stå tillbaka, särskilt på den regionala nivån. Regionerna måste få tillgång till verktygen för att skapa tillväxt. Så länge inte detta sker blir dagens regionbildningar i Västra Götaland och Skåne ett slags lobbyorganisationer för att övertyga beslutsfattare på nationell nivå att göra investeringar i kommunikation och kompetens regionalt. Istället måste regionerna få mer reell makt i frågor som rör investeringar i exempelvis väg-, flyg- och FoU-frågor. Västsvenska Handelskammaren har själva dragit konsekvenserna av den rådande 21

23 situationen och placerat en av sina anställda i Stockholm för att bevaka och driva västsvenska frågor visavi beslutsfattare på nationell nivå. Sjukvårdsfrågorna dominerar i båda självstyrelseorganen Flera intervjupersoner pekar på att sjukvårdsfrågorna spelar en dominerande roll i de båda regionala självstyrelseorganen i Västra Götaland och Skåne. De går dock inte så långt som handelskamrarna som föreslår att nya och mera självständiga regioner utan ansvar för sjukvården skapas. De intervjuade företrädarna för handelskamrarna pekar på att regionerna präglas för mycket av sjukvård. Sjukvårdsfrågorna och ekonomin är i centrum på ett helt annat sätt än de regionala utvecklingsfrågorna. Från näringslivshåll pekas på risken av att tillväxtfrågorna drunknar i sjukvårdsfrågorna när regionala utvecklingsfrågor och sjukvårdsfrågor ligger i samma organisation. Att frikoppla de regionala utvecklingsfrågorna från sjukvårdsfrågorna ses dock inte av majoriteten av de intervjuade som en framkomlig väg. Bland invånarna är regionerna mest kända som ansvariga för sjukvården. Majoriteten av de intervjuade anser att även sjukvårdsfrågorna är viktiga i ett regionalt perspektiv och att det inte går att motivera en regional organisation med enbart utvecklingsfrågor. Å andra sidan påpekar en intervjuad aktör på riksnivå att det är värt att analysera effekterna av att lägga in utvecklingsfrågorna i en särskild organisation. I Kalmar län ett annat av försökslänen - renodlades uppgifterna och Regionförbundet fick ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna medan landstinget ansvarar för sjukvården. Några intervjupersoner pekar på att sjukvårdsfrågorna är viktiga från ett tillväxtoch infrastrukturellt perspektiv genom att dessa är FoU-intensiva. I Region Skåne analyseras framtidsperspektiv på sjukvårdsfrågorna inom ramen för regionala utvecklingsprogrammet i ett särskilt projekt kallat Skånsk Livskraft vård och hälsa. Det är en process som pågått under några år tillsammans med Kommunförbundet Skåne och där genomförandet kommer att pågå ytterligare ett antal år. Den samlade hälso- och sjukvården beskrivs i termer av fyra vårdlogiker för vilka målbilder formuleras. De fyra vårdlogikerna är: Närsjukvård. Specialiserad akutsjukvård. Specialiserad planerad sjukvård. Högspecialiserad vård. En av företrädarna för den statliga länsförvaltningen som intervjuats pekar på att ska regionbildningarna få ett folkligt förtroende måste hälso- och sjukvårdsfrågorna, som ett av de viktigaste politikområdena, klaras. Det finns en stor risk att Region Skåne och Västra Götalandsregionen ägnar sig mera åt regionala utvecklingsfrågor än sjukvårdsfrågor. Men det är sjukvårdsfrågorna som skapar legitimitet för att även arbeta med de regionala utvecklingsfrågorna. 22

24 Tydliga regionala företrädare handlar både om organisationer och personer De intervjuer som genomförts visar att det tar tid att etablera tydliga regionala företrädare. De regionala företrädarna är kända i de etablerade politiker-, organisations- och näringslivsnätverken i respektive region. Däremot anser flera intervjupersoner att de regionala företrädarna inte är tillräckligt synliga och tydliga för invånarna i de båda regionerna. En av de intervjuade hänvisar till forskning och remissyttranden över PARK-kommitténs betänkande att det kan behövas år för att etablera ett regionalt företrädarskap i allmänhetens medvetande. Från handelskammaren i Västra Götalandsregionen pekas på att tydliga regionala företrädare handlar både om organisationer och personer. Politiken och regionen är abstraktioner. Om regionen får en starkare ställning i människors medvetande så blir den starkare. Människor behöver namn personer - att förbinda olika frågor med. Handelskammaren anser att den enda riktigt kända västsvenska företrädaren är kommunstyrelseordföranden i Göteborgs stad, som dock inte har sin politiska plattform i Västra Götalandsregionen. En av de intervjuade aktörerna på riksnivå pekar på att regionbildningarna i Västra Götaland och Skåne medfört att ett antal regionpolitiker kommit in på arenan. Även de samverkansorgan i form av kommunalförbund för regional utveckling som bildats i sex län innebär att ett antal politiker blir mer engagerade i regionala frågor. 23

25 Samverkan med kommunerna För samarbetet med kommunerna har de regionala självstyrelseorganen valt olika lösningar. I den jämförande granskningen av det regionala utvecklingsarbetet som revisorerna i Västra Götalandsregionen och Region Skåne tagit initiativ till 2002 redovisas likheter och skillnader i arbetssätt. Redovisningen på denna och efterföljande sidor är en summering av den jämförande granskningen samt en tidigare studie av de regionala beredningarna i Västra Götalandsregionen. Därefter redovisas dagsläget i de regionala självstyrelseorganens samverkan med kommunerna. Tre regionala beredningar utgör fundamentet för samarbetet mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland Västra Götalandsregionen har format sin organisation utifrån att det finns betydande skillnader i förutsättningar och inställningar i kommunerna i olika delar av regionen. Västra Götaland har en mera strukturerad organisation som tydligt involverar kommunerna. I Västra Götaland finns tre regionala beredningar under regionstyrelsen för regionutveckling, miljö respektive kultur, i vilka ingår företrädare för regionen och för de fyra kommunförbunden. Dessa inrättades 1999 med uppgift att ta fram underlag inför beslut av regionstyrelsen. Varje beredning består av 27 ledamöter. 15 från regionen och 12 från kommunerna. De 15 ordinarie ledamöterna i Regionutvecklingsnämnden ingår i Beredningen för regionutveckling. De fyra kommunförbunden i regionen (Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad) har tre representanter vardera (totalt 12 st) i varje beredning. De fyra kommunförbundens nomineringar samordnas i det gemensamma kommunförbundsparaplyet Västkom. Kommunförbundsrepresentanterna företräder sina geografiska områden och i princip inte partierna. Genom de regionala beredningarna vill Västra Götalandsregionen bygga in kommunernas delaktighet i den regionala organisationen. Beredningarna initierar, diskuterar och bereder strategiska utvecklingsfrågor till regionstyrelsen. Nomineringsmodellen förändrades från och med 2002 för att få en direkt koppling till kommunerna. Dessförinnan nominerades de kommunala representanterna via de politiska partierna i regionen, vilket skapade en otydlighet i rollen. Den nya ordningen innebär att vartannat år är en kommunförbundsrepresentant ordförande och vartannat år är ordföranden i respektive nämnd även ordförande i beredningarna. Tidigare var ordförandeskapet i en beredning kopplad till respektive ordförande för regionutvecklings-, miljö- och kulturnämnden. Presidierna består totalt av fyra ledamöter, två från regionen och två från kommunerna. Enligt den jämförande granskningen ligger tyngdpunkten i det regionala utvecklingsarbetet på delregional nivå och i samverkan med kommunerna. Ambitionen från Västra Götalandsregionens sida beskrivs i granskningen att vara kommunernas region. Det organiserade samarbetet mellan kommunerna i de olika regiondelarna i Västra Götaland har olika karaktär och har kommit olika långt. Kommunerna i Göteborgsregionen (Göteborg med angränsande kommuner) har t.ex. en lång 24

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Stockholms lans landsting Landstingsstyrelsen 2015-11-03 LS 2015-0997 Kommunerna i Stockholms län Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Landstingsfallmäktige har i budgeten för

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Handläggare: Börje Wredén Landstingsstyrelsen Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:8

Regeringens proposition 2004/05:8 Regeringens proposition 2004/05:8 Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län Prop. 2004/05:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben (8)

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben (8) www.lvn.se Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben 2012-06-05 1(8) Planeringsdirektör Christer Nylén Region Västernorrland Distribution Diskussionsunderlag för de politiska partierna

Läs mer

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens

Läs mer

Regionbildning i Stockholms län Landstingsstyrelsen beslutar dels föreslå landstingsfullmäktige besluta

Regionbildning i Stockholms län Landstingsstyrelsen beslutar dels föreslå landstingsfullmäktige besluta Landstingsstyrelsen Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet Förslag till beslut LS 2015-0997 Ärende 34 Regionbildning i Stockholms län Landstingsstyrelsen beslutar dels föreslå landstingsfullmäktige

Läs mer

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling 1/8 Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling 1. Bakgrund I samband med att Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret 2015 undertecknade

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Anna Normann Utvecklingsstrateg, Enheten styrning och beredning Tel 040-675 32 46 anna.normann@skane.se Datum 2019-01-18 1 (5) PM Resultat av översyn av Regional utvecklingsstrategi

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 1(3) 2015-10-13 RJL2015/1929 Regionledningskontoret Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att 1. Tillstyrka förslaget till stadgar och överenskommelse

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten. PROJEKTDIREKTIV 1 (5) Projektnamn: Region Norrbotten. Projektägare: Landstingsdirektören. 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Landstinget har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2015-0997 Landstingsstyrelsen Regionbildning i Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

Välkommen! Regional casting labb

Välkommen! Regional casting labb Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna

Läs mer

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation.

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation. Region Kalmar län Landstingsfullmäktige och Regionförbundets styrelse har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun i Kalmar län från och med 2019. Region Kalmar län bildas genom att Landstingets

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Övergripande samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet

Övergripande samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Richard Widén 2016-11-30 Dnr: RS 2016-843 Regionstyrelsen Övergripande samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet Bakgrund Region Östergötland

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-04-15 Dnr: RS 2015-277 Regionstyrelsen Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner Bakgrund Enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-26 1 (1) Sida 38 Dnr KS/2018:60 Framtagande av Regional utvecklingsstrategi för Östergötland, RUS Bakgrund Region Östergötland har

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

26 Medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige RS150336

26 Medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige RS150336 26 Medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige RS150336 Ärende Vid möte den 21 augusti 2015 med ledande politiker från Region Kronoberg, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet

Läs mer

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Datum Dnr 2017-12-20 16 075 Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Syfte I enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Sörmland som länsregion Regionstyrelsens konferens

Sörmland som länsregion Regionstyrelsens konferens Sörmland som länsregion Regionstyrelsens konferens 2017-03-30 Cristine Dahlbom Nygren, regiondirektör Regionförbundet Sörmland Catharina Frändberg, biträdande regiondirektör Regionförbundet Sörmland Eva

Läs mer

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län (LS 2015/0997) KS/2015:404

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län (LS 2015/0997) KS/2015:404 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-21 Kommunstyrelsen Erika Nysäter Kvalificerad utredare Telefon 08-555 010 89 erika.nysater@nykvarn.se Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län (LS 2015/0997)

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch

Läs mer

bilaga 1

bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 Regionsamverkan Sydsverige uppdrag för utskott kring regional utveckling bilaga 2 Regionsamverkan Sydsverige syftar till att med medborgarnas bästa för ögonen,

Läs mer

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Liseberg, Göteborg. Kl. 14.00 18.00 Beslutande Jan-Erik Wallin, ordf. Göran Johansson Gert-Inge Andersson Björn Bergquist Lennart Björk Inga-Lill Andersson Stefan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

Region Örebro län. Därför bildar vi en ny regional politisk organisation

Region Örebro län. Därför bildar vi en ny regional politisk organisation Region Örebro län Därför bildar vi en ny regional politisk organisation 1 2 Inledning Örebroregionens styrkor och utmaningar Örebroregionen. Liksom i alla regioner, finns här både starka sidor att bygga

Läs mer

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Datum Dnr 2016-11-02 16-075 Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Bakgrund Sörmland påverkas alltmer av sin omvärld. Den ökade globaliseringen av arbetsmarknad, näringsliv

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson En ny regional planering Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Anteckningar från möte med ledningsgruppen regionbildning södra Sverige, fredagen den 16 maj 2013 i Kalmar

Anteckningar från möte med ledningsgruppen regionbildning södra Sverige, fredagen den 16 maj 2013 i Kalmar Anteckningar från möte med ledningsgruppen regionbildning södra Sverige, fredagen den 16 maj 2013 i Kalmar Närvarande: Johan Assarsson, projektledare Jonas Rastad, Region Skåne (via video i Malmö) Peter

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020

Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020 Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020 Öresundståg fokus infrastruktur biljett och betallösningar kollektivtrafiken aktivitetsplan bredband positionspapper kultur 1 Handlingsplan 2018 med utblickar

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Remiss till kollektivtrafikråden: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2017-2020 med utblick till 2035 - samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Hösten 2012 fastställde

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Stadshuset Borås 14.00 16-00 Beslutande Jan-Erik Wallin, ordf. Göran Johansson, v ordf. Gert-Inge Andersson Björn Bergquist Jan Gunnarsson Inga-Lill Andersson Stefan

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum Kommunal självstyrelse historiskt samhällskontrakt Kommuner och landsting har en central

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 15 september 2017

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 15 september 2017 PM 2017:171 RI (Dnr 110-1001/2017) Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 15 september 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Reservation. Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet

Reservation. Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet Reservation Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet Regeringen gav den s.k. indelningskommittén i uppdrag att se över

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna

Nu bildar vi region i Dalarna Nu bildar vi region i Dalarna Den 1 januari 2019 bildar vi region Då förenas Landstinget Dalarna och Region Dalarna i en ny regionorganisation. Sammanslagningen gör att kopplingen mellan hälsa, välfärd

Läs mer

Projekt Region Uppsala 2017

Projekt Region Uppsala 2017 2015-04-21 Projekt Region Uppsala 2017 Bakgrund Regeringen har uttalat att de landsting som så önskar ges möjlighet att bli regioner. Processen att bilda region i Uppsala län inleddes den 27 januari 2015

Läs mer

Regionledningskontoret Regionsamverkan Sydsverige

Regionledningskontoret Regionsamverkan Sydsverige 2015-10-20 Regionledningskontoret Regionsamverkan Sydsverige Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2015-10-13 Tjänsteskrivelse 2015-10-13 Förslag till Stadgar och överenskommelse för regionsamverkan

Läs mer

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling 1/8 Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling Bakgrund I samband med att Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret

Läs mer

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Bakgrund Utredning och dialog sedan 2007 Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en god ägarstyrning av kollektivtrafiken som stämmer med ny

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2016-09-20 37 Dnr KS/2016:160/00 Ks 134 Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) yttrande Kommunstyrelsens beslut 1. Anta

Läs mer

Reglabs Forskarforum Mats Helander. Mats Helander

Reglabs Forskarforum Mats Helander. Mats Helander Reglabs Forskarforum 2016 2016-11-29 Mats Helander Mats Helander Angeläget Förhandling Region Östergötland Har potential Region Östergötland Tar vid Samarbete Regionförbundet Östsam Initierar Ej Samsyn

Läs mer

Arbetsordning för Mälardalsrådet

Arbetsordning för Mälardalsrådet Förslag 161109 Arbetsordning för Mälardalsrådet Godkänd av Mälardalsrådets styrelse (DATUM) 1. Inledning Arbetsordning för Mälardalsrådet utgår från Mälardalsrådets stadgar, version antagen av rådsmötet

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Claes Litsner (S) och Anders Eskhult (C) yrkar bifall till det utsända förslaget till beslut.

Claes Litsner (S) och Anders Eskhult (C) yrkar bifall till det utsända förslaget till beslut. Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL - OJUSTERAT 2015-06-01 106 Remiss om Region Uppsala Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos

Läs mer

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala

Läs mer

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag Projekt Region 2015 130513 ver 9 Region Örebro 2015 Förslag - Regionens roll och uppdrag Inledning och syfte Regionbildningen i Örebro län innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan

Läs mer