Thomas Idermark. Kfi. Mötesindustrin. blomstrar. Nystart för Kommentus med ny VD. Vad menas med sakliga skäl för att avbryta upphandling?

Transkript

1 Nr Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens Profilen Mötesindustrin blomstrar svenska konferenser varje år Vad menas med sakliga skäl för att avbryta upphandling? Vård och omsorg En framtidsbransch Kfi Om kommunernas chefsomsättning Miljökrav i offentlig upphandling Thomas Idermark Nystart för Kommentus med ny VD

2 Elektroniska signaturer för alla Upphandlare Ta emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssy När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom k bolaget har skatteskulder. Leverantörer Skaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka din även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantö så kan du skicka ditt första anbud redan idag. Systemtillverkare Säkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjäns integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt. Kommer snart! Inom kort kan du använda din e-legitimation i vår tjänst... Gå in på eller ring för mer informatio ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra med samma namn.

3 via ChamberSigns tjänst eller stem mot tjänsten. Några av våra partners: avtalssignering har rätt att ort kommer du även se om a anbud elektroniskt. Du kan rer. Registrera ditt konto på ter. Det är mycket enkelt och Upphandling.com n länder i ett europeiskt samarbete

4 Upphandling i förändring politik, strategi, ekonomi, juridik Upphandlingsdagarna 2009 hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer. Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformningen av programmet för Upphandlingsdagarna I huvudprogrammet lyfter ledande politiker och nyckelpersoner fram de övergripande, aktuell debattfrågorna. Bland seminarierna väljer Du ämnen från något av de sex fokusområdena. Konferensprogram Onsdag 4 februari Registrering, kaffe, utställning Upphandlingsdagarna öppnas Offentlig upphandling och förvaltning i förändring. Finansdepartementet Konkurrensverket visioner, mandat, styrmedel. Konkurrensverkets GD Kaffe, utställning Den professionelle upphandlaren en hävstång för god förvaltning och välfärd. Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR Seminarier Lunch och utställning Seminarier Kaffe, utställning Hållbar upphandling man får, det går. Charlotta Frenander, Miljöstyrningsrådet Mötesplats Offentlig Affärer Bokade möten, Speakers Corner (det vill säga programlagda miniföredrag, max 15 minuter, två scener), utställningen Middagsbuffé Presentation av vinnare av Handslaget. Underhållning och mingel. Torsdag den 5 februari Kaffe, utställning Nya lagar och direktiv i Sverige och inom EU. Vinge Debatt: Inköpssamordningen ifrågasatt? Effektivitet, konkurrenspåverkan, statens mandat, Kommentus och kommunal samverkan. Representanter för Konkurrens-verket, ESV,Verva, Kommentus/SKL, leverantörerna. Moderator: Vinge Kaffe, utställning Seminarier Lunch Seminarier Mötesplats Offentliga Affärer. Kaffe, Utställning, Bokade möten, Speakers Corner Debatt: Sysavmålet debatt om Regeringsrättens utslag? Om LOU och dess tillämpning på kommunala bolag och allmännyttiga tjänster. Debattörer: Representanter för Konkurrensverket, Konkurrenskommissionen, SKL, Vinge Välja väg vision, strategi och vardag. Om kriterier, förutsättningar och metoder för excellens i upphandling Avslutning 4 Offentliga Affärer

5 24 seminarier, 6 teman Du väljer! Seminarieprogrammet rymmer sex temaområden vilka löper parallellt. Deltagande i seminarierna behöver emellertid inte förbokas. Du kan fritt välja mellan de olika seminarierna och således komponera ett för dig optimalt program. Inom varje spår finns seminarier med praktisk inriktning, det vill säga kollegor berättar om sina erfarenheter och experterna ger konkreta råd, hands on. Där det är lämpligt ger vi också utrymme åt vidtalad opponent/intressent och naturligtvis har vi reserverat tid för frågor och inlägg från deltagarna. Förvänta dig spännande och engagerande seminarier som stimulerar till handling. Mer detaljinformation om de fyra seminarier som ryms inom varje tema finner du på webben, 1. Inköpssamordning - problem och möjligheter, praktiska, juridiska och marknadsmässiga aspekter. Med nya LOU har ramavtalsupphandlingarna en stabil juridisk grund. Men åsiktsskillnaderna ifråga om inköpssamordningens positiva och negativa effekter blir inte mindre för det. Statskontoret har regeringens uppdrag att utreda hela den statliga inköpssamordningen samt att ta fram underlag för en bedömning om huruvida den i EG-direktiven ingående, men ej obligatoriska, upphandlingsform inköpscentraler bör implementeras i svensk lagstiftning eller ej. Med Konkurrensverket som tillsynsmyndighet har frågan om de statliga ramavtalens utformning, omfattning och effekter åter blivit ett hett debattämne. I den kontexten öppnar sig nya möjligheter för kommunala inköpssamordningen genom Kommentus och andra initiativ. Allt detta belyses och hands on får vi genom erfarenheter och praktiska exempel från framgångsrik regional statlig respektive kommunal inköpssamordning. Dessutom: Hur kan (och måste) upphandlingen av IT-tjänster utvecklas för att vara relevant i dagens tjänste- och infrastruktur? Seminarieledning: Statskontoret, ESV, SKL, myndigheter med flera. 2. Miljö, klimat och socialt ansvar. Miljö- och klimatsmart upphandling är idag en självklarhet liksom frågor om socialt ansvar och etik vid upphandling. Vad är tillåtet och tillrådligt? Hur kan upphandlingen bidra till att vi når klimat- och miljömålen. Rättvisemärkt? Hur verifierar och följer man upp miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet och SKL:s jurister problematiserar och klarlägger. Temavärd: Miljöstyrningsrådet. 3. Upphandlaren om strategival, process- och kompetensutveckling. Upphandlaren själv då? Ny teknik, nya lagar, nya mål och snabba förändringar ställer krav på upphandlaren. Hur gör jag för att hänga med, spetsa kompetensen, styra mot långsiktiga mål, utveckla mig själv och medarbetarna och implementera nya, strategier och processer. I denna seminarieserie vår vi inblick i upphandlingschefens vardag med alla dess utmaningar. Hur bevakar jag omvärlden och läser av skeendet, för att optimera mot relevanta mål och finna effektiva strategier. Hur leder jag förändringsprocesser och etablerar nya arbetssätt i hela organisationen. Temavärd: Akademikerförbundet SSR. 4. Samhällstjänster upphandling, utmanarrätt och avknoppning/utförsäljning. Snöbollen har börjat rulla, och nu växer volymerna snabbt. I denna seminarieserie belyser vi de viktigaste principiella, juridiska, ekonomiska och praktiska frågorna. Vi tar bland annat upp Tibblefallet, och därmed värdering och avtal vid avknoppning och utförsäljning av kommunal verksamhet. Nutek presenterar sitt uppdrag och sin nya vägledning ifråga om upphandling inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen. Kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning vid upphandling och outsourcing. I seminariet OPS i praktiken tar vi bland annat upp juridik, ekonomi och uppföljning med fokus på fritidsanläggningar. Seminarieledning: Nutek, SKL, Almega med flera. 5. Elektroniska inköp skarpt läge. Temaseminarierna rymmer rapporter från pågående införandearbete i statliga myndigheter och kommunala verksamheter. Vi presenterar den statliga ramavtalsupphandlingen av system och konsulttjänster. Hur går det då till i praktiken? Låt dig inspireras av Vervas pilotprojekt med samordnat e-avrop från PC2008 avtalet, liksom av Skatteverkets införande av e-inköp. Seminarieledning: ESV, SKL, Verva, Skatteverket. 6. Juridik. Juridikseminarierna behandlar de mest aktuella och principiellt viktigast frågeställningarna. Bland annat Utvärderingsmodeller och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Nyheter inom lagstiftning och domstolspraxis inom EU och i Sverige. Ramavtal. Frågor relaterade till Offentlig-privat samverkan. Temavärd: Advokatfirman Vinge. Offentliga Affärer

6 Mer körglädje. Mindre administration. AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner för administration och smidig onlineförsäljning av era fordon. AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel. AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst. Det fi nns en anledning till att vi är marknadsledande. Vi lyssnar på våra kunder! 6 Offentliga Affärer För mer information besök vår hemsida eller maila till kontakt@autoplan.se

7 Thomas Idermark Innehåll Offentliga Affärer nr Profilen Dags för nystart. Thomas Idermark, ny VD på Kommentus sedan i våras har förhoppningar om att spara väldigt mycket pengar genom att samordna upphandlingar. 17 Kommunforskningen i Västsverige Tre artiklar som utgör del två i Offentliga Affärers serie korta artiklar från Kfi. 20 Riksrevisorerna anser att det brister Riksrevisionens årliga rapport pekar på allvarliga brister och avser både regering och myndigheter Juridik EG-domstolen har fastslagit att även ett avbrytande av en upphandling omfattas av rättmedelsdirektiven. Frågan om hur en upphandling får avbrytas har därför fått särskild betydelse. 30 Miljöbil välj gas Biogasdrivna bilar är miljövänligast. Varför köper inte fler dem, när det finns så många bra bilar att välja mellan. Som nya Mercedes B 170 NGT. 35 Kunglig thailändsk paviljon. I Norrland! Ledarskap Du kanske hörde Manuel Knight Sinfield sommarprata om sitt liv i P1. Här skriver han om ledarskapets utmaningar, hur man skapar en högpresterande organisation utifrån befintliga förutsättningar Offentliga Affärer

8 IMPROVE YOUR GAME DRAMATICALLY. Ronaldinho brings dramatic improvement to football. Konica Minolta brings dramatic improvement to colour output. CHANGE YOUR OFFICE. 8 Offentliga Affärer

9 Stödet för en satsning på höghastighetståg växer Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson Ekonomi Monika Beiring Redaktionsledning Klas Bergqvist Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström Layout Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB Projektledning Stockholm Anita Sanderholm Kent Mossheden Göran Welander Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski Adress/Namnändringar Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, Göteborg Tel Fax Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan Stockholm Tel , Fax Debatten om utbyggnaden av den svenska infrastrukturen går vidare. Sex av de sju riksdagspartierna tror på en framtid för höghastighetståg i Sverige. Endast moderaterna är fortfarande tveksamma. Banverket utreder nu byggandet av Götalandsbanan (Stockholm - Göteborg) och Europabanan (en fortsättning av Götalandsbanan från Jönköping till Helsingborg) med kapacitet för höghastighetståg. I början av sommaren lämnade Banverket en snabbrapport som stärker infrastrukturminister Åsa Torstenssons tro på höghastighetstågens framtid. Banverkets underlag visar att det finns stora möjligheter att gå vidare med höghastighetståg, menar hon. Men det krävs, enligt Åsa Torstensson, mer underlag innan regeringen kan fatta beslut om att anslå pengar till att bygga de båda nya banorna som beräknas kosta miljarder kronor. Det gäller bland annat hur de ska finansieras. Den moderate finansministern Anders Borg har hittills inte varit lika positivt inställd till höghastighetståg som Åsa Torstensson. Det är i linje med vad hans parti tycker. Kristdemokraterna vill verkligen ha höghastighetståg och även folkpartiledaren Jan Björklund förordar nu dessa snabba tåg med hastigheter på omkring 300 kilometer i timmen. De tre oppositionspartierna är alla positiva till höghastighetståg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Helsingborg eller delar av dem. Höstens infrastrukturproposition kan ge signaler om hur regeringen tänkt sig den svenska järnvägsutbyggnaden. Götalandsbanan kan vara klar tidigast 2025 och Europabanan någon gång efter 2030, enligt Banverket. I dag finns det 550 mil höghastighetsbanor i Europa. 350 mil byggs och 850 mil planeras fram till Resan Stockholm-Hamburg skulle med höghastighetståg ta mindre än fyra och en halv timmar. GSM-licenserna kan tas tillbaka Teleoperatörerna Telia, Tele2 och Telenor får inte sina GSM-licenser förlängda när tillståndstiden går ut den 31 december Tillstånden i frekvensbanden 900 och 1800 MHz ska i stället auktioneras ut till högstbjudande. Det föreslår regeringens särskilde utredare Nils Gunnar Billinger som vill se en lagändring. Den föreslagna lagändringen är ett stort bakslag för GSM-operatörerna, som räknat med att få tillstånden förlängda av Post- och telestyrelsen (PTS). Syftet med att ändra lagen är att skapa tydligare regler på frekvensområdet. Tillstånd där efterfrågan är större än utbudet ska inte rutinmässigt förlängas vid tillståndstidens utgång, som är praxis i dag, utan tas tillbaka och auktioneras ut. Frekvensbanden anses mycket värdefulla, inte bara för drift av GSM-telefonin, utan även för att bygga 3G-täckning till en bråkdel av kostnaderna för dagens nät. Staten äger frekvensutrymmet i etern. Auktion är det enda fungerande sättet att fastställa vad som är ett marknadsmässigt pris för detta. Det finns inget skäl för Sveriges skattebetalare att subventionera teleoperatörernas aktieägare. Dessutom öppnas möjligheten för nya aktörer att ta sig in på den svenska mobilmarknaden. Marknaden fungerar dåligt i dag. Miljöbil välj gas Miljöfordon har aldrig varit mer i fokus än nu. Nybilsregistreringen visar att andelen miljöbilar ständigt ökar och prognosen för 2008 är att andelen av miljöbilar kommer att vara cirka 30 procent. Det har heller aldrig funnits så många olika sorters miljöbilar som nu och utbudet ökar för varje månad. På mässan Miljöteknik 2008 i Göteborg kommer flera av dessa att visas upp i samarbete med BIL Sweden. Merparten av alla miljöbilar som för närvarande säljs i Sverige drivs på E85, ett bränsle som många har synpunkter på. Men varför väljer så få bilar som drivs på gas? Att tanka biogas som görs av organiskt avfall från bland annat reningsverk minskar utsläppen av fossil koldioxid med över 90 procent jämfört med om bilen körs på bensin. På västkusten är det vanligt med naturgas som har fossilt ursprung. Då blir reduktionen av koldioxidutsläppen sådär 20 procent jämfört med om bilen körs på bensin. De företag, kommuner och privatpersoner som i dag har fordon som drivs på gas har köpt fler fordon och ännu mer gas. Det innebär att fordonsgasen förra året kunde ersätta 64 miljoner liter bensin, vilket motsvarar cirka bensinbilar på ett år. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. 9

10 produktnytt Toyota Winglet Toyota håller på att utveckla personlig transportrobot, kallad Winglet, som ska köras stående. Winglet ingår i företagets satsning på personliga fordon: Toyota Partner Robots. Avsikten är att tillhandahålla en säker och flexibel transportmöjlighet, som är lätt att använda och som gör användaren mer mobil. Winglet består av en liten enhet (som inte tar upp större yta än motsvarande ett A3-papper) med en elektrisk motor och två hjul. Inbyggda sensorer känner hela tiden av hur användaren står och anpassar motorkraften därefter för att säkerställa stabiliteten. En unik parallell länkmekanism gör att användaren kan köra framåt, bakåt och svänga genom att helt enkelt luta kroppen. På så sätt blir fordonet både lättkört och säkert även i trånga omgivningar. Toyota har tagit fram roboten i tre storlekar: S, M och L, var och en med olika sätt att hantera den. Det gör att användaren kan välja modell efter sina behov - från praktisk till sportig. Nissan Mori Scooter Elektrisk skoter med enkel och minimalistisk design. Justerbar sadel för att passa föraren. Allt mekanik och underhåll sköts av en dator monterad under styret. Eventuell produktionsstart ännu ej bestämd. IronMaid, utfällbar strykbräda Sluta leta efter strykbrädan. Den hänger där på väggen, dold i skåpet. IronMaid samlar, lika diskret som praktiskt, allt du behöver för strykningen på ett ställe. Bekvämare kan det inte bli! Du fäller ut strykbrädan och vrider den åt vilket håll du vill, så du kommer åt från alla håll. Höjden är ställbar och den inbyggda timern stänger av strömmen till strykjärnet efter en halvtimma. I skåpet har strykjärnet sin bestämda plats, och i dörren finns gott om utrymme för sprayflaskor och annat. Säljs av Nimo, IPhone, telefon, ipod, internet och mycket mer iphone 3G. Med snabb, trådlös 3G-teknik, kartor med GPS, nya App Store och stöd för företagsfunktioner med Microsoft Exchange får du ännu fler suveräna funktioner i din iphone. Precis som den första iphone-modellen kombinerar iphone 3G tre produkter i en en revolutionerande telefon, en ipod i widescreenformat och en banbrytande Internetenhet med formaterad HTML-e-post och äkta webbsurfning. iphone 3G förändrar synen på vad en mobiltelefon kan göra.

11 nyheter Ingen vet hur morgondagen ser ut. Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: Affärssystem utan bäst före-datum Offentliga Affärer

12 nyheter Ökad patientsäkerhet med globala standarder för it-system Effektivare kartelljakt med ny lag Näringsförbud blir ny påföljd för dem som deltar i olagliga karteller, höjda kartellböter (konkurrensskadeavgift) och möjlighet till snabbare rättsprocesser. Det är några av nyheterna i den nya konkurrenslag som riksdagen i stor enighet fattat beslut om. Den här konferensen handlar om planering och förvaltning kopplat till barns lek på lekplatser. Här får du ta del av exempel och erfarenheter från Sverige och andra länder. Välkommen till Karlstad, som fick utmärkelsen Årets Äppelträd 2007 för sin långa tradition av genuin parklek, där barnets ordning råder. Vid ett möte i Göteborg i juni stod SIS värd för 200 experter från hela världen som hade samlats för att utveckla standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatik. Representanter för både ISO och CEN, det vill säga den globala och den europeiska standardiseringsorganisationen, var med. Behovet av standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatiken är påtagligt stort, säger Git Eliasson, projektledare på SIS och fortsätter: Det finns idag inget Europadirektiv till stöd för informationsteknologin inom hälso- och sjukvårdsområdet, vilket däremot har funnits för medicintekniska produkter sedan Detta hindrar dock inte sjukvården från att införa elektroniska patientjournaler, elektronisk bildhantering och skicka patientens analysresultat mellan olika utrustningar och avdelningar. Standardisering är ett effektivt sätt att uppnå säker överföring av patientdata, både nationellt och internationellt. Ett fokusområde för standardiseringen inom hälso- och sjukvårdsinformatiken är elektroniska patientjournaler. Europa har, med hjälp av flera svenska experter under många år utvecklat en standard som definierar en informationsstruktur som ska kunna representera alla typer av journalinformation. Standarden kallas EHRcom (Electronic Health Record communication) och under 2007 har tre av fyra delar fastställts. ISO, den globala standardiseringsorganisationen, har sett fördelar med Dags att skrota lekplatserna? 9 oktober 2008, Karlstad Hur tar man vara på barns lekmöjligheter i dagens stadsplanering? Vad kännetecknar bra platser att leka på? Och varför blir man smart av att leka som barn? 2008 års SKAPANDE UTERUMkonferens vänder sig med detta tema i första hand till planerare och förvaltare inom offentlig och privat sektor, arkitekter, barn- och ungdomsförvaltningar. Arrangör: Movium i samarbete med Karlstads kommun. denna standard och arbetar nu fram standarden med samma nummerbeteckning (13606) på internationell nivå All information om patienten och dennes undersökningsresultat måste kunna hanteras av många olika utrustningar och IT-system. Patientens data ska kunna skickas på ett oförvanskat och säkert sätt för att garantera patientsäkerheten, säger Git Eliasson. SIS samordnar standardiseringen i Sverige i projektet Hälso- och sjukvårdsinformatik, SIS/TK 334. Projektet spänner över ett stort område och omfattar bland annat informationsmodeller, terminologi och kunskapsrepresentation, säkerhet, kvalitet och teknik för samverkan. Det är bra att vi nu har fått en moderniserad och skärpt konkurrenslag. Den kommer att bli ett viktigt vapen i den fortsatta jakten på otillåtna karteller som sätter marknader ur spel, säger Jan-Erik Ljusberg, ställföreträdande generaldirektör för Konkurrensverket. Det faktum att riksdagen fattade beslutet i total enighet har ett värde i sig. Det betyder att det finns en bred uppslutning bakom de regler som gäller på konkurrensområdet. Riksdagen vill ha en skärpning av kartelljakten, och det blir möjligt med den nya lagen. Det är också värt att notera att en enig riksdag säger att det är angeläget att det nu sker en ytterligare anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till EG-rätten. Den tidigare konkurrenslagen från 1993 har fått en rejäl ansiktslyftning och den nya lagen är mer anpassad till reglerna inom EU. På ett antal punkter innebär lagen en skärpning. Det gäller bland annat hur böter (konkurrensskadeavgifter) ska beräknas. I fortsättningen kan företag som medverkar i olagliga karteller riskera högre böter. En helt ny påföljd är näringsförbud som i fortsättningen kan drabba personer som medverkat till att ett företag gett sig in i kartell tillsammans med andra. Ändrade regler för hur företagskoncentrationer ska hanteras finns också i den nya konkurrenslagen. Koncentrationsprövningarna kommer att bli träffsäkrare. Fler företagskoncentrationer som kan påverka konkurrenssituationen på marknaden ska kunna prövas samtidigt som det totala antalet prövningar kan minskas. Den nya konkurrenslagen träder i kraft den 1 november Offentliga Affärer

13 nyheter fastighetsboxar har installerats i Sverige När Härnösandshus installerar fastighetsboxar i ingångarna till den gamla ombyggda brandstationen på Hovsgatan 22 i Härnösand betyder det att fastighetsboxar hittills har installerats i Sverige. Målet är att alla Sveriges flerfamiljshus senast 2011 ska ha gått över till fastighetsboxar som allmän utdelningsform. Översättning till alla språk Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har installerat fastighetsboxar, eftersom det är betydelsefullt för utdelningspersonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lindberg, chef för Forum för Fastighetsboxar.Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har installerat fastighetsboxar, eftersom det är betydelsefullt för utdelningspersonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lindberg, chef för Forum för Fastighetsboxar. I det allmänna rådet från PTS, som låg till grund för reformen med fastighetsboxar, pekade myndigheten på ett flertal skäl för reformens nödvändighet. De viktigaste var att minska arbetsmiljöproblemen, säkra förutsättningarna för övernattbefordran på en postmarknad med vikande brevvolymer men också att följa internationell standard. Sverige är i dag ett av två länder i Europa som inte har infört fastighetsboxar. Halva tiden har gått. Reformen påbörjades 2005 och ska vara genomförd Det återstår fortfarande många fastigheter, men genom en konstruktiv dialog med alla fastighetsägare kan vi presentera ett flertal åtgärder som är till för att underlätta genomförandet och hålla kostnaderna nere, fortsätter Lennart Lindberg. Forum för Fastighetsboxar (FFF) bildades av Sveriges postoperatörer tillsammans med utdelningspersonalens fackliga organisation SEKO för att underlätta reformens genomförande. FFF arbetar med informationsgivning, utformning av riktlinjer och inte minst konkret stöd till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar vid installation av fastighetsboxar, bland annat genom kostnadsfri rådgivning. En viktig fråga är också hur entréer i k-märkta hus ska hanteras. Vi vet att den frågan betyder mycket för de boende och fastighetsägaren. Vi tar den på stort allvar. Bland annat har vi genomfört en arkitekttävling för att finna lösningar. Vi är också mycket måna om att tillsammans med berörda fastighetsägare klargöra undantag när det inte går att hitta en fullgod lösning, avslutar Lennart Lindberg. Två andra grupper som också får undantag är äldre och funktionshindrade. För båda dessa grupper gäller att de även i fortsättningen kommer att få sin post utdelad till den egna ytterdörren, om de så önskar. Arne Öster Vi tackar för det utökade förtroendet vi fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens nyligen avslutade upphandling. Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder. Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott samarbete under kommande år. Telefon info@semantix.se Offentliga Affärer

14 profilen thomas idermark ny vd för kommentus Dags för en nystart! Helt klart går många kommuner tuffa tider till mötes nu. Jag tror att vi har väldigt mycket pengar att tjäna på att samordna upphandlingarna för att på så sätt få mer pengar över till skola, vård och omsorg. Det är den stora tanken hos mig att vara med och förverkliga, säger Thomas Idermark nytillsatt VD vid Kommentus Gruppen AB. Thomas Idermark tillträdde tjänsten vid Kommentus den 1 april i år. Sedan dess har mycket hänt. Med sin bakgrund inom näringslivet, inom industrin, bank och som managementkonsult, har han tillsammans med sina nya medarbetare redan hunnit förstärka hela säljinriktningen, lanserat infobank och blankettportal och nyanställt chefer inför hösten. När jag tillträdde, var det mest utmanande att vi fortfarande hade så mycket ogjort. Kommentus omsätter cirka 600 miljoner och gör upphandlingar för cirka 4 miljarder om året. För mig var det helt slående att man inte hade kommit längre i samordningen, fortsätter han. Thomas Idermark är fast besluten att Kommentus skall stå för leverans och drivas på ett professionellt och effektivt sätt. Jag är ganska resultatinriktad och tycker att det är min uppgift att vara det utifrån den roll jag har blivit tilldelad. Det tycker jag också att andra skall förvänta sig av mig, anser Thomas. Nu handlar det om att få fler kommuner att ansluta sig till oss och att vi blir en naturlig partner att samarbeta med. Det gäller att få igång dialogen om hålla nere inköpskostnaderna i kommunerna och landstingen. Sedan finns det vissa produkter och tjänster som inte lämpar sig att samordna. Begynnande öppenhet inom offentliga sektorn Kommentus Gruppen AB ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, samt cirka 200 kommuner. Företaget bedriver upphandlings- och förlagsverksamhet för den kommunala och landstingskommunala sektorn, men också åt företag. Verksamheten inriktas i första hand på områden som är av stor ekonomisk betydelse för kunderna på specifika produkter och tjänster. Tidigare har jag bara arbetat inom näringslivet, där går allt mycket snabbare. Näringslivet är mer mål- och resultatinriktat till skillnad mot offentliga sektorn där det går långsammare. Att det gör det kanske också är naturligt med tanke på att det är demokratiskt uppbyggt och politikerstyrt, menar Thomas. Samtidigt upplever Thomas Idermark en begynnande öppenhet till förändringar inom offentliga sektorn. Det finns en tydligare politisk arena, parallellt med en verksamhetsarena där stora förändringar pågår. Samtidigt sker ett generationsskifte där nya och yngre människor nu kommer in med andra erfarenheter. Detta gör att jag på sikt tror att offentliga och privata sektorn kommer att närma sig varandra. Jag har egentligen svårt att se att det inte skulle bli på det sättet - vi vill ju alla få ut det mesta av våra skattepengar, säger Thomas. En nystart Kommentus affärsidé formuleras på följande sätt: Att genom aktiv samverkan utveckla, marknadsföra och tillhandahålla varor och tjänster för Sveriges kommuner och landsting av sådan kvalitet och på sådana villkor att de bidrar till bättre kundekonomi och samtidigt medger att ägarnas resultatkrav kan infrias. Kommentus skall vara en fräsch, utvecklande och framtidsinriktad organisation. Just nu håller vi på med att ta fram en helt ny affärsplan för de kommande tre åren. I höst blir det en nystart för Kommentus där det skall bli en bättre kännedom om oss och vår verksamhet, säger Thomas. Målsättningen är att vara marknadsledande inom våra verksamhetsområden upphandling och informationsspridning till kommuner och landsting.kommentus strävar efter ett helhetsgrepp i sina affärsrelationer. Detta innefattar faktorer som pris, kvalitet, leveranssäkerhet, trygghet och långsiktighet. När det gäller upphandling är vår målsättning att kraftigt öka volymen av våra upphandlingsavtal. Vi tror att det ligger i linje med vad kommunerna och landstingen önskar. Skall vi försvara välfärden kan vi inte bortse från möjligheterna i att sänka inköpskostnaderna. Skatteförändringar är för de flesta kommuner och landsting ett begränsat alternativ, fortsätter han. Vi har att följa lagen om offentlig upphandling, vilket är både plus och minus när det gäller att leverera bra upphandlingar. En risk är att proceduren blir så komplicerad att ett antal leverantörer väljer att inte delta i anbudsförfarandet. I slutändan kan det innebära en leverantörsutarmning med sämre upphandlingar till följd. Vi vill heller inte ha en rangordning av ramavtal, eftersom det blir stelbent och framförallt försvårar valet av leverantör efter andra faktorer än de som explicit finns uttryckta i upphandlingsvillkoren. I detta avseende hoppas jag fortfarande på en lagändring, säger Thomas. Tina Lundberg 14 Offentliga Affärer

15 profilen XXXXXXXXXX FAKTA OM KOMMENTUS GRUPPEN AB: Verksamhet och kunder Verksamheten, som startade redan 1927 under namnet Landskommunernas Blankett- och Bokförlags AB, bedrivs i dag inom affärsområdena Förlag och Upphandling. Kunderna återfinns inom hela den offentliga sektorn men huvudsakligen bland landets kommuner och landsting. Försäljning sker även till företag. Förlagsverksamheten verkar, sedan företaget grundades, i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Verksamheten förlägger böcker och de skrifter Sveriges Kommuner och Landsting är utgivare av. Kommentus har vidare lång erfarenhet av den offentliga sektorns krav på väl fungerande blankettsystem. Förlagsverksamheten består av fem grenar; Publikationer och skrifter, Avtal och Cirkulär, Distribution, Blanketter samt E-produkter. Upphandlingsverksamheten har som huvuduppgift att på uppdrag av sina kunder genomföra samordnade upphandlingar och därigenom åstadkomma bästa möjliga villkor. Verksamheten tillhandahåller den specialistkompetens som det offentliga upphandlingsförfarandet kräver och verkar inom områden som är av stor ekonomisk betydelse för marknaden, är specifika eller i övrigt har strategisk betydelse. Stora upphandlingsområden är energi, IT, fordon och förnödenheter. Källa: Kommentus Offentliga Affärer

16 ekonomi Vi startade med miljöcertifiering. Sedan genomförde vi kvalitetscertifieringen. Nu har vi infört en uppförandekod. Serveras uppförandekod har som syfte att hjälpa till att tillvarata mänskliga rättigheter, minska miljöbelastningen, identifiera de största branschproblemen samt naturligtvis ställa krav på producenter, leverantörer och underleverantörer. Läs mer på 16 Offentliga Affärer

17 Artikel två i Offentliga Affärers serie korta artiklar ur verksamheten vid Kommunforskning i Västsverige. Förekommer förändring? ekonomi Kfi baseras i hög grad på ett omfattande nätverk av forskare vid universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av forskning kring hur kommuner och landsting hanterar sitt välfärdsuppdrag och balanserar ställda krav på hög verksamhetskvalitet och kostnadseffektivitet. I detta nummer av Offentliga Affärer redovisas ett antal artiklar författade av forskare inom Kfi kretsen. Trevlig läsning. Vad är det som avgör om nya idéer får genomslag i organisationer och leder till ett förändrat beteende i praktiken och var kommer idéerna ifrån? 35 kommuner och fem landsting har studerats, kring utveckling och resultaten visar att förändring drivs på av kriser och omgivningskrav. Samtidigt gäller att den förändring som blir följden i en enskild organisation bestäms av det organisationsspecifika institutionella arrangemanget i samspel med de lokala aktörerna. Studierna visar också att förändringsbenägenheten inte avtar när kommuner på grund av gynnsamma omgivningsbetingelser kommer in i positiva utvecklingsskeden. Vi kan slå fast att det är i ganska få situationer som kommuner känner att de kan nöja sig med att vara som de är. Det tycks finnas en samhällelig värdering som anmodar kontinuerliga förändringar. Att betraktas som en kommun som uppfattas vara förändringsobenägen förefaller vara pinsamt för kommunledningen och innebär att man inte svarar upp mot värderingar och förväntningar. Att det finns övergripande idéer i kommunsektorn om vilka organisationsformer och egenskaper en kommun bör ha och att dessa idéer torgförs av aktörer inom organisationerna är emellertid inte detsamma som att organisationsformerna och egenskaperna införs på det sätt som från början avsågs. När vissa aktörer i organisationen påbörjar ett arbete med att införa de nya idéerna störs det vardagliga lugnet som finns inom organisationen. Ett vardagligt lugn innebär att organisationer över tiden lyckas finna en balans mellan aktörernas motstridiga intressen och att det medför att de kan inrikta sig på att fullgöra sina uppgifter istället för att slita tvister. När förändringar drivs igenom kan det medföra att vissa intressen gynnas och att andra missgynnas med resultatet att en maktkamp uppkommer i organisationen. I denna process initieras en diskussion mellan de olika parterna där det framgår att det som den ena parten betraktar som utrangeringsvärda och meningslösa symboler av den andra parten anses vara synnerligen handlingsbefrämjande beteendenormer. Följaktligen ger det institutionella trycket och de lokala aktörernas förändringsansträngningar utfall som på förhand är svårförutsägbara. Detta är en viktig bakgrundkunskap när förändring och då särskilt genomgripande förändring, så kallad institutionell förändring, behandlas och förklaras. Inom den offentliga sektorn men även inom den privata är det numera modernt att betona vikten av helhetssyn i organisationer, det vill säga att organisatoriska enheters agerande inte får stå i strid med helhetens intressen. En begränsning måste ske av decentraliserade enheters handlingsutrymme och ett ökat samarbete mellan enheterna ska stimuleras. Gentemot alla organisationer finns det ett etablerat tryck att värna och utveckla helhetssyn och samarbete. Resultatet av detta framgår tydligt i de förändringsprojekt som iscensatts i många av de kommuner vi studerat även om dessa projekt inom ramen för det etablerade trycket rymmer väsentliga skillnader. Av studierna framgår också att dessa förändringsprojekt kan ta vägar som från början inte avsågs. Exempelvis kan den slutliga organisationsförändringen bli väsentligt mindre långtgående än vad initiativtagarna från början avsåg. I dessa fall är den institutionella förändringen att betrakta som ett nytt vardagligt lugn, ett resultat av kraftmätningen mellan förespråkare och kritiker. Utan rigorösa utvärderingar av den de facto genomförda förändringen är det svårt att uttala sig om huruvida förändringen är handlingsorienterad eller symbolisk. Vi noterar i våra studier exempel på att institutionell förändring försvåras av behovet att förena konkurrerande krav. I en och samma kommun framkommer önskemål om att organisationskulturen ska utformas så att den stödjer snabbhet, initiativkraft och flexibilitet samtidigt som den ska baseras på rutiner och rättssäkerhet. Även krav på att öka kostnadseffektiviteten och samtidigt krav på att bevara servicen i kommunens ytterområden kan föras fram i en kommun. Vi noterar också att förändring som drivs på av omgivningskrav på förändringsbenägenhet och lokala aktörer kan omformas så att den passar in i organisationens befintliga arrangemang av formella och informella ordningar, det institutionella arrangemanget. I en av de studerade kommunerna har det länge varit viktigt att leva upp till kravet att kommunen ska vara utvecklingsorienterad. Samtidigt har kravet på att så mycket som möjligt av resurserna ska satsas direkt på verksamheten i kommunen förstärkts. Dessa båda informella krav på verksamheten förefaller ha medfört att utvecklingsorienteringens fokus har förflyttats från förändring av organisationsformer till förändringsprojekt inom verksamheten, det vill säga projekt som med större tydlighet är nyttiga. De exempel vi sett på institutionell förändring har i betydelsefull utsträckning handlat om att samarbetsnormen har förstärkts. Det tidigare institutionella arrangemanget, bland annat i form av sektorsindelad nämndorganisation avslöjades som symboliskt och omorganisationer planerades och vidtogs för att öka möjligheterna till samarbete och därigenom ökad ändamålsenlighet. Denna institutionella förändring i form av förstärkning äger likheter med hur spårbundna utvecklingsförlopp brukar beskrivas. Uppenbarligen finns det mekanismer både i och utanför kommunerna som stödjer utvecklingen och därigenom förstärker den och gör det lättare för kommunerna att fortsätta än att stanna av. Dels handlar det om att utvecklingen uppfattas som rationell och därigenom legitim av stora delar av det omgivande samhället, dels om att påbörjade förändringar i en kommun lätt blir argument för fortsatta förändringar i samma riktning. När ledningsorganisationen omformats för att stödja helhetssyn och samarbete upptäcker man att denna grupp inte kan förverkliga samarbetsintentionerna om inte tjänstemannaorganisationen förändras. Därefter är det inte svårt att finna argument för att förändra den politiska organisationen. Frågan vad som gör att en sådan utveckling startar och avstannar bör bli föremål för framtida forskning. Vi kan konstatera att den positiva värderingen av förändringsbenägenhet som organisatorisk egenskap inte alltid har sin motsvarighet i faktiskt handlande. Konstaterad förändring i studerade kommuner handlar snarast om förstärkning av redan gällande ideal och ordning och inte om nya egenskaper som gynnar anpassning till förändrade förutsättningar. Björn Brorström, professor och Sven Siverbo, docent Offentliga Affärer

18 ekonomi Om chefsomsättning Drygt ett år efter valet 2006 uppmärksammade Dagens Samhälle att under året efter valet hade drygt var femte kommun rekryterat en ny kommunchef. Nästan var tredje landsting hade bytt ut sin landstingsdirektör. Minst två intressanta frågor infinner sig. Hur kan man förklara en tydligen relativt stor omsättning av ledande tjänstemän? Den andra frågan kan formuleras som; Spelar det någon roll om den ledande tjänstemannen byts ut? Beroende på hur frågorna besvaras kan det finnas anledning att utveckla alternativa vägval för utformning av den kommunala ledningsstrukturen. Ett relativt stort antal studier, publicerade och opublicerade, har genomförts vid KFi med fokus på chefer i kommuner, särskilt ofta har det handlat om kommundirektörer, det vill säga kommunens högste tjänsteman. Stora enkäter har till exempel genomförts 1995, 2000 och På motsvarade sätt har kommunala ekonomichefer studerats men också förvaltningschefer av olika slag. Det handlar inte bara om enkäter utan också intervjuer och observationer har varit viktitiga inslag i datainsamlingen. Ett sätt att sammanfatta studierna ifråga är att det finns många förklaringar till varför det ser ut som det gör när det gäller kommundirektörer. Antagligen finns det fler förklaringar till varför det är som det är än till vad som behövs. Det kommunala organiserandet inbjuder till konflikt. Ett inslag i politik är att debattera. Det handlar om att föra fram olika åsikter, annars blir det svårt att debattera. Konflikt blir ett naturligt fenomen i sådana organisationer och kommundirektörernas naturliga närhet till politiken gör dem inblandade fast på andra än debattens villkor. Rollen är svår att definiera oklarheten. Få roller i organisationer har en så otydlig definition. Begrepp som helhetsansvar, ansvar för strategiutveckling och det långsiktiga arbetet ger utrymme för vida tolkningar om vad som kan och bör göras. Men det ger också utrymme för lika vida tolkningar av vad en kommundirektör har ansvar för. I England får ministern avgå om ett tåg spårar ur. Här kan det bli kommundirektören om socialförvaltningen inte kan fårmås hålla sin budget. Kommunchefens maktbas är bräcklig. I ett samhälle där vi allt mer ansvarsmarkerar, till exempel genom att tala om resultatansvar och där det görs inom tämligen otydliga ramar blir förtroende ett viktigt nyckelbegrepp. Utan förtroende från den politiska ledningen blir det snabbt omöjligt för en kommundirektör att agera. Det bara blir så abruption. Att kommuner präglas av näringslivets beteenden har länge varit ett känt faktum. Det har kallats företagisering, att försöka likna den vackra systern etcetera. Sådana trenders genomslag kan kallas översättning. I de i media dominerande företagen är det mycket vanligt att den högste chefen får avgå. Ungefär som inom vissa idrotter, det finns ett antagande om att chefen har stor betydelse för det som görs. Att de har betydelse är nog säkert men att den är särskilt stor är mindre säkert. Har man väl vant sig inom en sektor för vissa lösningar ligger det nära till hands att ta till dem mer improviserat och i farten det bara blir så, som sagt. Man tröttnar. Att chefer antas arbeta mycket är ingen nyhet, det verkar helt klart vara modernt. Men inte bara insatsen kan vara besvärande. Förhållandet att det i en del kommuner byts majoriteter vid nära nog varje val och att den nya politiska ledningen med all rätt kräver en rimlig introduktion i byråkratins vindlingar kan bli tröttsamt. Att förklara samma sak vart fjärde år kan göra vem som helst trött. Att sluta är ett sätt att komma undan det tjatiga. Och numera är det dessutom helt ok att byta jobb och börja i en annan kommun som kommundirektör. Då får man själv vara ny ett tag. Artikelns andra fråga kan utifrån samma material besvaras med både ja och nej. Till kategorin Ja hör att kommunchefsbyte allt som oftast innebär att många projekt stannar av i avvaktan på nästa kommunchef. Ett förhållande som också hör till Ja-sidan är att organisationer precis som människor tycks behöva offerlamm och syndabockar för att må bra i det långa loppet Å andra sidan behöver inte chefsbyte vara utslag av annat än att det kan vara tråkigt att vara kvar även chefer kan behöva ombyte. På sikt spelar chefsbyte ingen större roll så viktig är nästan ingen. Men hur man än vänder och vrider frågan blir slutsatsen att bristen på en uttalad ordning i förhållandet mellan politiker och tjänstemän är ett problem det är till och med värt en stor statlig utredning som borde handla om politiker såväl som tjänstemäns villkor och relationer. Anna Cregård, fil doktor och Rolf Solli, professor 18 Offentliga Affärer

19 ekonomi Kan sjukvårdens professioner arbeta processorienterat? Sjukvårdens kvalitet och produktivitet är en fråga med stor aktualitet. De senaste årens livliga reformverksamhet går att hänföra till införandet av produktionssynsätt framtagna i en industriell miljö. Exempel på detta är beslut om att införa ett processinriktat arbetssätt. Detta arbetssätt bygger på att sjukvårdsanställda engageras i att aktivt driva förändringen på den egna enheten och tillsammans med all personal, som hanterar patienter med en specifik diagnos eller sjukdomsgrupp, samordna vården till en kedja av aktiviteter utan upprepningar. Arbetssättet representerar en förändring vars effekter medför en standardisering av sjuksköterskors och läkares arbete. Den övergripande forskningsfrågan som formulerats är hur införandet av industriellt baserade produktionssynsätt påverkar professionernas arbetssätt och samverkansformer. Många studier utgår ifrån institutionell teori som lyfter fram vanornas betydelse och att aktörer är med och reproducerar institutioner genom att anpassa sig till etablerade förväntningar. Sjukvården utgör ett tydligt institutionellt fält i den mening att många aspekter av hur ett sjukhus fungerar har utvecklat en förhållandevis tydlig karaktär. Därmed är också sektorn svårstyrd i de fall där beslutfattarnas intentioner inte överensstämmer med de institutionaliserade praktikerna. Tidigare forskning inom sjukvården har visat att införande av ny teknik kan medföra att nya institutionella mönster etableras. I studier av processinriktat arbetssätt ses arbetssättet som en sådan teknologi. Det kan noteras att det under åren har genomförts många reformer i syfte att öka sjukvårdens produktivitet med blandade resultat. Under 1990-talet har en livaktig reformverksamhet som givit upphov till många nya organisationslösningar studerats ingående och omfattande. Denna forskning visar till stor del att reformerna inte i grunden förändrade sjukvårdens institutionella särdrag utan att det var reformerna och inte arbetssätten som kom och gick. En viktig skillnad i senare tiders reformer är att intresset gradvis har förskjutits mot arbetssätt och mångprofessionellt samarbete, med inspiration från industriellt kvalitetsarbete såsom Total Quality Management, Lean Production och processorientering. Inom ramen för min egen studie undersöktes implementeringen av ett processinriktat arbetssätt och dess effekter för professioner vid Skaraborgs Sjukhus och Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Studien visade att det för givet tagna arbetssättet förändrades endast till viss del, något som kunde kopplas både till styrkan av institutionella mönster liksom till de strategier som användes för att införa ett processinriktat arbetssätt. För genomförandet av arbetssättet visade det sig vara nödvändigt att professionerna hade en livaktig dialog sinsemellan och att någon av de ledande i professionen tog på sig rollen som eldsjäl, som stimulerade och motiverade övrig personal, till arbetssättet. Därtill behövdes chefernas stöd och stimulans. Nomie Eriksson, Fil doktor Nytt index förenklar pensionsförvaltning Svenska kommuner och landsting får de kommande åren snabbt stigande kostnader för pensionsutbetalningar. Många har valt att möta de kommande kostnadsökningarna med att fondera pensionsmedel. Men hur ska pengarna förvaltas? Många alternativa ränteplaceringar har en betydligt kortare duration än pensionsskulden, vilket innebär en ränterisk, om räntan skulle gå ner längre fram. Långa statsobligationer är populära, men ger en lägre förväntad avkastning, delvis beroende på en stor efterfrågan. Handelsbankens Pensionsränteindex är en ny produkt som passar pensionsförvaltare som exempelvis pensionsstiftelser samt kommuner och landsting. Pensionsränteindex gör det möjligt att smidigt matcha den ränterisk som finns i pensionsskulden, samtidigt som den förväntade avkastningen är högre än för en placering i statsobligationer. Pensionsränteindex kan användas av alla typer av pensionsförvaltare för att placera pengar eller för att hantera risker. Högre förväntad avkastning till lägre kostnad Martin Karrin, som har varit med Martin Karrin, Handelsbanken Capital Markets om att ta fram Pensionsränteindex på Handelsbanken Capital M a r k e t s, förklarar att en placering kopplad till pensionsränteindex har högre förväntad avkastning än en placering i statsobligationer. Avkastningen är nämligen kopplad till swapräntan, den ränta som används inom banksektorn. Räntefondindex jämfört med Pensionsränteindex Avkastning sedan Den 10-åriga swapräntan är idag nästan en procentenhet högre än räntan på långa statsobligationer. En placering i pensionsränteindex utgör också ett billigare alternativ till exempel till aktiv förvaltning, eftersom uträkningar och omviktningar sker automatiskt, fortsätter Martin. Bekväm placering En traditionell ränteplacering eller obligationsfond har oftast en löptid på mindre än fem år. Kommunernas och landstingens pensionspuckel Räntefondindex (Källa: Svensk Fondstatistik) Pensionsränteindex (Källa: Handelsbanken) däremot infaller om år. Detta innebär att pensionsränteindex matchar pensionsskulden betydligt bättre än en vanlig ränteplacering. Pensionsränteindex omviktas dessutom kvartalsvis vilket gör att durationen är konstant. Inga köp och försäljningar behöver således göras för att hålla ränterisken konstant mot pensionsskulden. Aleksandar Capovski Offentliga Affärer

20 ekonomi Oklara regler för kommunalt partistöd leder till missbruk Trots att partistöd skall användas för att stärka den kommunala demokratin, förs nu partistöd över till regionalnivå och riksnivå. Detta visar en utredning som genomförts på uppdrag av konstitutionsutskottet, KU. Utredningen visar att Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet 2007 gjorde de största överföringarna av partimedel. Centerpartiet och Miljöpartiet i begränsad omfattning och Socialdemokraterna och Sveriges pensionärers intresseparti i mycket begränsad omfattning eller inte alls. Stödet har ökat Alla kommuner och landsting lämnar partistöd. Men det står oklart i både lagstiftning och praxis vad som räknas som partistöd. Vissa kommuner räknar till exempel in kostnaden för politiska sekreterare, andra inte. Kommuner och landsting har också olika system för hur de fattar beslut om partistödet. Partistödets kostnadsnivå i fasta priser har ökat under senare år både. Om kostnaden för politiska sekreterare räknas in har partistödet ökat betydligt de senaste åren eftersom antalet politiska sekreterare blivit fler, särskilt i kommunerna. Utredningen visar också att partiernas beroende av det kommunala partistödet är stort, inte minst ökande över tid. Ändring i det nordiska skatteavtalet För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag, genom ett eller flera handelsbolag, befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapitalvinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som arbetar ombord på flygplan och för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt Finansierar partiverksamhet I förarbetena till kommunallagen står det att partistödet skall användas för att stärka den kommunala demokratin och bara användas för partiverksamhet som är knuten till kommunen respektive landstinget. Tecken tyder på att partistödet i praktiken används för att finansiera partiverksamhet som inte kan knytas till kommunen eller landstinget. Frågan är därför om partierna använder partistödet som det är meningen enligt kommunallagen. Reglerna måste ses över En slutsats av utredningen är att reglerna som gäller partistödet i kommunallagen borde ses över. Vad är partistöd och var går gränserna mellan stöd till partierna och stöd till förtroendemannaorganisationerna? Särskilt viktigt är det att utreda om kostnaderna för politiska sekreterare skall ses som en del av partistödet eller inte. Även reglerna om vad partierna får och inte får använda stödet till är oklara och bör därför ses över. Tina Lundberg Källa: Riksdagen Riksdagen har antagit protokollet om ändring i skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Syftet är att undvika dubbelbeskattning rörande skatter på inkomst och förmögenhet. land. Det nuvarande nordiska flersidiga skatteavtalet undertecknandes 1996 och trädde i kraft den 1 januari Avtalet gäller mellan Sverige, Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge. Protokollet kan tidigast börja tillämpas den 1 januari Tina Lundberg Källa: Finansdepartementet Riksrevisorerna anser att det brister De brister vi uppmärksammar i vår årliga rapport är allvarliga och avser både regering och myndigheter. Bristerna riskerar att försvaga medborgarnas förtroende för den statliga verksamheten, säger riksrevisorerna Lennart Grufberg, Karin Lindell och Eva Lindström i en gemensam kommentar. Krisberedskapen brister, finanspolitiska regelverket bör förbättras, okunskap om statliga stiftelserna och brister i Sidas intern kontroll är några av Riksrevisorernas viktigaste påpekanden. Krisberedskapen brister Den svenska krisberedskapen har avgörande brister inom flera samhällsområden, menar Riksrevisorerna i sin rapport. Regeringens styrning, samordning och uppföljning av krishantering är otillräcklig, menar Riksrevisorerna. Det finns ingen samlad bedömning av krisberedskapen, ej heller har riksdagen och regeringen förberett någon nationell operativ krisledning för extrema krissituationer. Finanspolitiska regelverket bör förbättras Riksrevisorerna menar också att regeringens tillämpning av det finanspolitiska regelverket kan förbättras. De finanspolitiska målen följs inte alltid upp, inte heller redovisas målen på ett rättvisande sätt. Prognoser och andra beslutsunderlag är knapphändigt presenterade. De ekonomiska effekterna av olika regeringsförslag är otydligt redovisade. Okunskap om statliga stiftelserna Det visar sig också att regeringen har otillräcklig kunskap om de statliga stiftelserna. Det saknas överblick över vilka stiftelser som staten har bildat och hur stor deras samlade förmögenhet är. Möjligheterna till insyn och uppföljning av stiftelsernas verksamhet och kapitalförsörjning har endast nyttjats i begränsad utsträckning. Brister i Sida Sidas interna kontroll är inte tillräcklig för att uppmärksamma om biståndsmedlen används på planerat sätt. En förutsättning för att biståndet skall nå avsedd effekt är att Sida klarar av att bedöma risker och förutsättningar för utvecklingssamarbetet i mottagarländerna. FAKTA Tina Lundberg Källa: Riksrevisorerna Riksrevisorerna lämnar varje år sina viktigaste iakttagelser och slutsatser från Riksrevisionens granskning, till regeringen och riksdagen. Riksrevisorernas årliga rapport 2008 är den femte sedan myndigheten bildades den 1 juli Offentliga Affärer