Vårdkonsumtion utanför egen listad vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdkonsumtion utanför egen listad vårdcentral"

Transkript

1 Vårdkonsumtion utanför egen listad vårdcentral Finns samband mellan vårdcentralens tillgänglighet jämte service och de listades vårdkonsumtionen därutanför? Författare: Sven Engström *, Lars Borgquist ** Årtal: 2016

2 Författare: Sven Engström *, Lars Borgquist ** Verksamhetsområde Primärvård Arbetsplats/enhet * FoU enheten Futurum, **Linköpings Universitet

3 Sammanfattning Huvudsyftet var att studera huruvida skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service avspeglas i de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. Studien är en retrospektiv observationsstudie på vårdcentralsnivå avseende förklaringsfaktorer till variationen i de listades konsumtion av öppenvård utanför den egna vårdcentralen, särskilt den på sjukhus. Data utgörs av uppgifter om vårdcentralerna i Jönköpings och Östergötlands läns landsting och om dessas listade personer 1.Basdata om de listade: åldersfördelning, andel kvinnor, socioekonomi i form av CNI med underfaktorer samt avstånd till närmaste sjukhus. 2. Vårdcentralens verksamhet: andel listade som besökt sin vårdcentral resp. besökt läkare där, antal läkarbesök per listad, antal sjukvårdande behandlingar per listad, resultat i SKLs mätningar av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök, läkarkontinuitet samt resultaten i den Nationella Patientenkäten. 3. Listade personers konsumtion av öppenvård utanför vårdcentralen. Antal läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar per listad som skett på sjukhus samt för Östergötland även totala antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen. Vårdkonsumtionen varierade i hög grad med ålder. För samtliga former av vårdkonsumtion genomfördes därför en rak åldersstandardisering. Sambanden mellan basdata om de listade samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus, läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar studerades med multipel stegvis regressionsanalys. Med hjälp av dessa resultat justerades vårdkonsumtionen på sjukhus, och utanför egna vårdcentralen, för dessa basdata om de listade. Slutligen studerades sambanden mellan vårdkonsumtionen utanför egen listad vårdcentral och vårdcentralers tillgänglighet och service i nya stegvisa regressioner. Variationen mellan vårdcentralerna i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades framförallt av avstånd till sjukhus samt social utsatthet. Vi fann inga samband tydande på att skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service skulle avspeglas i de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus. Frågan om god tillgänglighet och service på vårdcentralen ger mindre vårdkonsumtion på andra ställen kunde således inte entydigt besvaras.

4 Innehållsförteckning Författare: Sven Engström... 2 Verksamhetsområde... 2 Arbetsplats/enhet... 2 Sammanfattning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod och data Resultat Diskussion Slutsats Referenser Bilaga Bivariata korrelationer avseende år respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och basdata om de listade Bilaga Multipla stegvisa regressioner avseende år respektive 80 + med basdata om de listade som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant: Bilaga Bivariata korrelationer avseende respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service Bilaga Multipla stegvisa regressioner avseende 65+ respektive 80 + med variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant.... 5

5 1. Bakgrund Vårdcentralers uppgift är omfattande. De skall kunna erbjuda sina listade all sjukvård som inte kräver sjukhusets resurser och kompetens. För genomföra detta uppdrag krävs tillräckliga finansiella resurser för kompetent personal, välanpassade lokaler och teknisk utrustning. De ekonomiska ersättningar som vårdcentralerna tilldelas måste beakta de listades behov men bör rimligen även anpassas efter hur väl vårdcentralen utför sitt uppdrag. Ålder och socioekonomi har stor betydelse för hälsa och sjuklighet och har länge använts för att fördela medel. Äldre personer har större sjuklighet och vårdbehov och vårdcentralerna har därför i regel tilldelats en högre kapitationsersättning för äldre än för yngre listade. På senare år har på många håll åldersviktning ersatts av det diagnosbaserade ACG systemet som skall avspegla sjukdomsbördan. I bägge systemen ger man således pengar inriktade så att vårdcentraler skall ha extra resurser att ta väl hand om de sjukare personerna. Men blir detta verklighen fallet? Konkurrensen i vårdvalssystemet har medfört att vårdcentralerna, för att attrahera nya personer att lista sig, ökat sin tillgänglighet och servicegrad för yngre och medelålders personer, som ju är mest benägna att byta vårdcentral. Det finns data som tyder på att vården av de äldre med kroniska sjukdomar därmed fått stå tillbaka [1]. Huvudmännen har på olika sätt försökt styra vårdcentralernas verksamhet bl.a. genom sättet att tilldela resurser, vilket har resulterat ett stort antal mätetal och därmed kopplade målrelaterade ersättningar. Ersättningssystemen har blivit alltmer detaljstyrande, medfört ökat administrativt arbete, upplevts som manipulerbara, minskat professionaliteten och läkarnas egen motivation vilket resulterat i en växande kritik [2, 3] På primärvårdens FoU enhet i Jönköping har vi under mera än 20 år på olika sätt genomfört mätningar av vårdcentralers kvalitet. Detaljer som t.ex. telefontillgänglighet, antibiotikaförskrivning och andel som uppnått bra blodtryck kan mätas, men vi har trots mätningar av > 50 olika evidensbaserade kvalitetsindikatorer inte kunnat avgöra hur bra vården som helhet är på de olika vårdcentralerna [4]. Vårdcentralens bidrag till bättre hälsa för de listade borde vara det ideala måttet på vårdcentralers prestationer men kan svårligen beräknas. Om en vårdcentral tar väl hand om sina listade, speciellt då de sjukaste av de listade, borde detta resultera i att de listades behov att konsumera vård utanför den egna vårdcentralen minskar. Ett flertal studier har visat att variationer mellan vårdcentraler i konsumtionen av oplanerad vård på sjukhus framförallt förklaras av skillnader i ålder och socioekonomi med en större konsumtion bland äldre [5] och hos utsatta grupper [6, 7] Kortare avstånd till sjukhuset medförde att man oftare sökte på akutmottagningen[7]. Patienter som inte har en fast läkarkontakt i primärvården söker oftare akutmottagningar [8] Flera studier visar vidare att patienters personliga upplevelse av dålig tillgänglighet till primärvård ökade benägenheten att söka på akutmottagningen[8, 9]. Hur inverkar då primärvårdens organisation och tillgänglighet på konsumtionen av sjukhusvård? När primärvårdsmottagningar utökade sina öppningstider minskade sjukhusinläggningarna [10]. Ett stort antal studier har visat att bättre tillgänglighet till och kontinuitet i primärvård medför lägre vårdkostnader[11], färre akutmottagningsbesök[7] 1

6 och färre sjukhusinläggningar [12-17]. Det finns såldes ett stort antal studier kring besök på akutmottagningar och inläggningar, något som dock berör endast en mindre andel av vårdcentralers listade. varför dessa mått ger otillräcklig information om hur väl vårdcentralen som helhet fungerar. Kan den totala konsumtionen av öppenvård utanför den egna vårdcentralen, speciellt på sjukhus, vara en bra indikator på hur väl vårdcentralen tillfredställer de listades behov av vård? I en tidigare studie [15] fann vi en tydligt negativ korrelation mellan de listades antal läkarbesök på vårdcentral och antal läkarbesök på sjukhus, det vill säga fler besök på vårdcentralen innebar färre besök på sjukhus. 2. Syfte Analysera samband mellan å ena sidan variabler som beskriver de listade vid en vårdcentral och den egna vårdcentralens tillgänglighet och service samt å andra sidan variabler som beskriver de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. 3. Frågeställningar Hur inverkar avstånd till sjukhus och socioekonomi på de listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen? Innebär en högre täckningsgrad (dvs. andel listade som besökt den egna vårdcentralen), ett större antal besök, bättre tillgänglighet och läkarkontinuitet på den egna vårdcentralen att de listade konsumerar mindre vård utanför den egna vårdcentralen? 4. Metod och data Studien är en retrospektiv observationsstudie på vårdcentralsnivå. Data utgörs av uppgifter om vårdcentralerna i Jönköpings och Östergötlands läns landsting och om dessas listade personer. Landstinget i Jönköping indelas i 3 distrikt med vårdcentraler anknutna till sjukhusen i Jönköping, Eksjö och. Värnamo. Landstinget Östergötland indelas i 3 distrikt med vårdcentralerna anknutna till sjukhusen i Linköping. Norrköping respektive Motala. Data hänförs till år 2013 avseende alla 52 vårdcentralerna i Jönköpings Landsting samt 42 av 43 vårdcentraler i Östergötland. Vårdcentralen i Österbymo uteslöts då dess listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen till stor del skedde i Kronobergs landsting där vi saknade data. Gällande data om CNI:s underfaktorer (se nedan under Data) hade vi för Jönköping bara tillgång till uppgifter för 2012 och för enstaka vårdcentraler skedde betydande förändringar i antal listade mellan de två åren. Uppgifter om vårdkonsumtion har i Östergötland hämtats från vårdatalagret som omfattar all landstingsfinansierad vårdproduktion. I Jönköping har vårdkonsumtionen sökts ut via rapportgeneratorn Diver som hämtar data från databaser anknutna till journalsystemet Cosmic som omfattar alla vårdcentraler och sjukhus men ej privat vård i övrigt. Uppgifterna om konsumtionen av öppen vård inom och utanför den egna vårdcentralen fanns uppdelat på åldersgrupperna 0-4, 5-14, 15-34, 35-49, 50-64, och 80+ år. För att öka jämförbarheten mellan vårdcentralerna har alla varianter av vårdkonsumtion ålderstandardiserats utgående från ovanstående åldersgrupper. Vi har därutöver valt att särskilt studerat sambanden för åldersgrupperna år samt 80 år och äldre. Dessa analyser redovisas i bilagorna 1-4 Resultat gällande telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök har inhämtats från Väntetider i vården: har valt att även testa sambanden med 2

7 resultaten avseende indikatorerna i den Nationella Patientenkäten (NPE) se nedan under Data), oaktat att vi är väl medvetna om dess begränsningar i form av lågt antal svarande och okontrollerade bortfall. Data Vi har valt att indela variablerna i tre grupper: - Basdata: variabler som beskriver vårdcentralens listade personer - Tillgänglighet och service: variabler som relateras till vårdcentralens tillgänglighet och service samt Vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral: variabler som avspeglar de listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. 1. Vårdcentralernas basdata om listade personer: De listades åldersfördelning, kön, socioekonomi (CNI [18] och däri ingående underfaktorer som 1. Andel listade Ålder över 65 år och ensamboende, 2. Andel listade födda i Öst och Sydeuropa ej EU, Afrika, Asien eller Sydamerika, 3. Andel listade som är ensamstående förälder med barn <18 år, 4. Andel listade som flyttat in i området senaste året, 5. Andel listade år som är arbetslösa eller i åtgärd, 6. Andel listade mellan år som är lågutbildade 7. Andel listade som är under 5 år. Vidare avstånd till sjukhus från den listade vårdcentralen samt ACG vikt [19] baserad på alla diagnoser satta både i primärvård och på sjukhus. 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service. Antal läkarbesök per listad och antal sjukvårdande behandlingar per listad. Andel av de listade som besökt vårdcentralen respektive besökt läkare på egen vårdcentral. Kontinuitet uppmätt som andel med > 3 läkarbesök som träffat samma läkare vid 3 av 4 besök. Resultat i mätningar av telefontillgänglighet respektive läkarbesökstillgånglighet enligt Väntetider i vården [20]. Resultaten för vårdcentralerna i den Nationella Patientenkäten [21] avseende bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, rekommendera vårdcentralen och helhetsintryck. 3. De listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. Antal läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar per listad som skett på sjukhus samt för Östergötland även totala antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen. Statistik Huvudsyftet var att studera huruvida skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service avspeglas i de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. I den slutliga analysen har därför korrigerats för alla identifierade övriga inverkande faktorer. Sambanden mellan basdata om de listade samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus (för Östergötland även all konsumtion utanför den egna vårdcentralen), läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar, studerades med multipel stegvis regressionsanalys i SPSS Statistikprogrammet väljer då ut de variabler som ger signifikanta bidrag till förklaringsvärdet. Baserat på dessa regressioner har de olika kategorierna av vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen justerats för basdata om de listade med hjälp av betakoefficienterna för de faktorer som gav signifikanta bidrag till förklaringsvärdet. Vidare justerades, med hjälp av regressioner där sjukhusen lades in som s.k. dummyvariabler vårdkonsumtionen på de olika sjukhusen för de skillnader som uppstått pga. skillnader i 3

8 rutiner, mottagningskapacitet och tillgång till privatläkare. I nästa steg studerades slutligen sambanden mellan å ena sidan de faktorer som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service och å andra sidan de olika kategorierna av vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. 5. Resultat 1. Basdata om vårdcentralernas listade. Se Tabell 1. Totalt omfattades i Östergötland och i Jönköping listade. Andelen barn (0-14 år) varierade mellan 6,4 % och 28.2 % medan andelen som tillhörde åldersgruppen 65+ var som lägst 6,5 % och som högst 30,3 % av de listade. Andelen kvinnor varierade mellan 42,1 % och 55,3 %. Avstånd till sjukhus varierade mellan 0 till 56 km. CNI var som lägst 0,67 och som högst 2,29. (medelvärde 1,0) Vårdcentralerna skiljde sig särskilt mycket när det gällde andelen personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika (0,8 % till 31,2 %). Andelen arbetslösa varierade från 5,6 % till 21,3 % och andelen lågutbildade från 2,9 % till 14,2 %. Andelen nyinflyttade i de olika vårdcentralernas områden var mellan 3,5 till 17,8 %. Tabell 1. Basdata om vårdcentralernas listade för respektive landsting år Samtliga andelar anges i % Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max Antal listade per vårdcentral Andel kvinnor 49,8 42,1 55,3 49,4 42,0 53,1 Andel ,3 8,5 30,3 19,6 6,5 29,4 Andel 0-15 år 16,5 8, ,2 6,4 28,2 CNI 1,1 0,68 2,29 1,00 0,67 2,16 Andel ensamboende 65+ 7,7 3,2 12,6 7,3 2,3 12,7 Andel födda utanför EU 5,7 0,8 31,1 5,0 1,5 31,2 Andel ensamst. föräldrar 2,5 1,6 3,8 2,1 1,2 3,3 Andel nyinflyttade 7,7 3,5 17,8 6,1 3,3 13,2 Andel arbetslösa 10,6 6,1 21,3 9,7 5,6 18,9 Andel lågutbildade 6,9 2,9 13,7 9,1 3,8 14,2 Andel < 5 år 7,1 3,5 12,0 6,4 2,9 10,9 ACG vikt 1,0 0,7 1,2 1,0 0,7 1,1 Avstånd till sjukhus km 14,8 0,0 56,0 23,0 0,4 47,2 4

9 Nationell patientenkät 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service Andelen listade som besökt den egna vårdcentralen varierade mellan 55 % till 98,5 % medan andelen som besökt läkare på egen vårdcentral var 42,8 % till 90,8 %. Antal läkarbesök per listad varierade från 0,91 till 2,11 medan antal sjukvårdande behandlingar var mellan 0,52 till 2,69 per listad., och låg klart högre i Jönköping än Östergötland. Resultaten för tillgänglighet per telefon och till läkarbesök var klart bättre i Östergötland medan resultaten i NPE låg något högre i Jönköping: Se Tabell 2. Tabell 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service för respektive landsting år Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max Andel listade som besökt egna vårdcentralen % 72,7 57,4 79,1 74,2 55,0 98,5 Andel listade som besökt läkare på egen vårdc. % 64,5 47,4 73,5 61,4 42,8 90,8 Antal läkarbesök per listad 1,23 0,91 2,11 1,32 0,98 1,98 Antal sjukvårdande behandlingar listad 1,08 0,52 2,28 1,61 1,08 2,69 Telefontillgänglighet Tillgänglighet till läkarbesök Kontinuitet Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekommendera Helhetsintryck

10 3. Vårdkonsumtion utanför vårdcentralen. Antal läkarbesök per listad utanför vårdcentralen varierade mellan 0,98 och 1,58 medan antal läkarbesök på sjukhus var mellan 0,63-1,39 Antal sjukvårdande behandlingar utanför vårdcentralen varierade från 1,49 till 2,58 medan de på sjukhus varierade mellan 0,75-1,94. Både antalet läkarbesök och antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus per listad var högre i Östergötland än i Jönköpings Landsting. Se Tabell 3. Tabell 3. Vårdcentralernas listades vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral år 2013 Antal läkarbesök utom egen vårdcentral per listad Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max 1,28 0,98 1,58 Antal läkarbesök på sjukhus per listad 1,17 0,91 1,39 0,97 0,63 1,17 Antal sjukvårdande behandlingar utom egen vårdcentral per listad Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus per listad 1,96 1,49 2,58 1,44 1,01 1,94 1,23 0,75 1,77 4. Samband mellan basdata om de listade och åldersstandardiserad vårdkonsumtion utanför vårdcentralen. a. Bivariata korrelationer Det fanns för bägge landstingen en stark korrelation mellan antalet läkarbesök på sjukhus och antalet sjukvårdande behandlingar på sjukhus. För Östergötland kunde ses att vårdkonsumtionen på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, korrelerade starkt (0,88) med motsvarande siffror för total vårdkonsumtion utanför egna vårdcentralen. Avstånd till sjukhus korrelerade i bägge landstingen signifikant negativt med vårdkonsumtion på sjukhus. Andelen kvinnor hade i Jönköping en signifikant positiv korrelation med måtten på vårdkonsumtion på sjukhus men ej i Östergötland. CNI, andel personer födda utanför EU, andel arbetslösa korrelerade signifikant positivt med läkarbesök på sjukhus och för Östergötland även med sjukvårdande behandlingar på sjukhus men visade i Jönköping ingen signifikant korrelation med sjukvårdande behandlingar på sjukhus. ACG korrelerade signifikant positivt med vårdkonsumtion på sjukhus i Jönköping men ej i Östergötland. Se tabell 4.. 6

11 Tabell 4 Signifikanta korrelationer mellan vårdkonsumtion på sjukhus och basdata om de listade Östergötland Läkarbesök på sjukhus Sjukvård. beh på sjukhus Läkarbesök på sjukhus Jönköping Sjukvård. beh på sjukhus Läkarbesök på sjukhus Pearson Correlation 1,797 1,667 Sjukvårdande behandling på sjukhus Sig. (2-tailed),000,000 N Pearson Correlation,797 1,667 1 Sig. (2-tailed),000,000 Andel kvinnor Pearson Correlation -,086,093,312,339 Sig. (2-tailed),590,556,024,014 CNI Pearson Correlation,508,584,356,119 Sig. (2-tailed),001,000,010,403 Andel listade yngre än 5 år Pearson Correlation,464,319 -,021,066 Andel personer födda utanför EU & Nordamerika Andel ensamstående föräldrar Sig. (2-tailed),002,039,880,640 Pearson Correlation,521,472,371,139 Sig. (2-tailed),000,002,007,326 Pearson Correlation,252,492,270,112 Sig. (2-tailed),107,001,053,430 Andel nyinflyttade Pearson Correlation,332,251,140,014 Andel arbetslösa eller i åtgärd16 64år Sig. (2-tailed),032,109,322,920 Pearson Correlation,445,615,343,070 Sig. (2-tailed),003,000,013,623 ACGviktbasalladiagnoser Pearson Correlation -,129,107,468,274 Sig. (2-tailed),417,500,000,049 AvståndVCSjukhus Pearson Correlation -,640 -,682 -,487 -,645 Sig. (2-tailed),000,000,000,000 För grupper år och 80+ år fanns i bägge landstingen signifikanta negativa korrelationer mellan avstånd till sjukhus och både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus. För andel kvinnor, ACG-vikt CNI och dess underfaktorer fanns spridda signifikanta positiva korrelationer med växlande bild mellan åldersgrupper och landsting. T. ex hade andel nyinflyttade klara samband med vårdkonsumtionen på sjukhus i Östergötland men inte alls i Jönköping. Se Bilaga 1. b. Analyser med multipel stegvis linjär regression Avstånd till sjukhus förklarade för Östergötland 46 % av variationen för läkarbesök på sjukhus och 45% av variationen i sjukvårdande behandling på sjukhus. För Jönköping var motsvarande siffror 22 % respektive 40 %. Viktigaste förklaringsfaktorer för vårdkonsumtionen på sjukhus var efter avstånd till sjukhus måtten på social utsatthet. Dock ej för läkarbesök i Jönköping där ACG, efter avstånd, var den viktigaste förklaringsfaktorn. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant redovisas i tabellerna 5 och 6. 7

12 Tabell 5. Östergötland: Stegvis multipel regression Beroende variabler: vårdkonsumtion på sjukhus Förklaringsfaktorer basdata om de listade. Model R R Läkarbesök på Sjukhus Std. Error of the Sjukvårdande behandlingar på sjukhus Model R R Std. Error of the 1,690,476,463 0,0813 1,682,465,451 0,1443 2,771,594,573 0,0725 2,794,630,611 0,1215 3,808,652,625 0,0680 3,850,723,701 0, Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 1. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år, Ålderyngreän5år 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Arbetslösaelleriåtgärd16 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, Ålderöver65årochensamboende Läkarbesök utanför egen vårdcentral Sjukvård. beh utanför egen vårdcentral Model R R Std. Error of the Model R R Adjusted R Std. Error of the 1,721,519,507 0,0939 1,571,326,310 0,1799 2,800,640,622 0,0823 2,641,411,381 0,1704 3,824,679,654 0,0787 3,707,500,461 0, Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år, Ålderyngreän5år 4,779,607,565 0,1428 5,770,592,560 0, Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år 2. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus 3. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende 4. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende, Ålderyngreän5år 5. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende, Ålderyngreän5år 8

13 Tabell 6. Jönköping : Stegvis multipel regression. Beroende variabler: vårdkonsumtion på sjukhus Förklaringsfaktorer basdata om de listade. Läkarbesök på Sjukhus Sjukvårdande behandlingar på sjukhus Model R R Std. Error of the Model R R Std. Error of the 1,487,237,222 0,0838 1,645,415,404 0,1780 2,674,455,432 0,0716 2,801,642,627 0,1407 3,759,576,549 0,0638 3,840,705,687 0,1290 4,811,657,628 0,0579 4,873,762,741 0, Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhus 2. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhus, MedelACG2013 5,899,808,787 0,1063 6,895,800,783 0, Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, MedelACG2013, AndelArbetslösa 4. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, MedelACG2013, AndelArbetslösa, Andelnyinflyttade 1. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm 2. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade 3. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG2013, AndelEnsamstförälder 5. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG2013, AndelEnsamstförälder, Andel65ensamboende F6 Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, AndelEnsamstförälder, Andel65ensamboende För grupperna år och 80+ förklarade i Östergötland avstånd till sjukhus % av variationen i både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus. Även i Jönköping var för sjukvårdande behandlingar avstånd viktigaste förklaringsfaktor med 62 % för gruppen år och 28% för 80+. För läkarbesök på sjukhus var för gruppen år den viktigaste förklaringsfaktorn andelen kvinnor för 80+. andelen ensamboende Se Bilaga Samband mellan faktorer som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service med vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen. För att kunna studera dessa samband har, inför dessa analyser, den ålderstandardiserade vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen justerats för avstånd, socioekonomiska faktorer och ACG vikt baserat på betakoefficienterna i de regressioner vars resultat visas i tabellerna 5 och 6. a. Bivariata Korrelationer: Signifikanta positiva korrelationer fanns för Jönköping mellan antal läkarbesök på sjukhus och tillgänglighet till läkarbesök på den egna vårdcentralen samt för resultaten på delaktighet och information i den Nationella Patientenkäten. För Östergötland sågs inga signifikanta korrelationer. Se Tabell 7 9

14 Nationella Patient Enkäten Tabell 7. Korrelationer mellan vårdkonsumtion på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service. Östergötland Jönköping Andel listade som besökt läkare på egen vårdc. Andel listade med besök på egen vårdcentral Antal läkarbesök per listad på egen vårdcentral ålderstandardiserat Antal sjukvårdande behandlingar per listad på egen vårdcentral ålderstandardiserat Tillgänglighet till läkarbesök Antal läkarbesök på sjukhus Antal sjukv. beh på sjukhus Antal läkarbesök på sjukhus Antal sjukv. beh på sjukhus Pearson Correlation,066,159,137 -,208 Sig. (2-tailed),683,320,334,139 N Pearson Correlation,182,188,185 -,201 Sig. (2-tailed),254,238,190,154 N Pearson Correlation -,076,162,033 -,113 Sig. (2-tailed),633,306,816,423 N Pearson Correlation,102,007 -,043,108 Sig. (2-tailed),519,963,764,448 N Pearson Correlation,029 -,038,294 -,007 Sig. (2-tailed),856,813,034,959 Läkarkontinuitet Pearson Correlation,191,333 -,075 -,104 Sig. (2-tailed),231,033,598,464 Telefontillgänglighet Pearson Correlation,240,267,008 -,209 Sig. (2-tailed),125,087,956,138 Bemötande Pearson Correlation,067 -,194,160,032 Sig. (2-tailed),672,219,258,819 Delaktighet Pearson Correlation,039 -,212,279,047 Sig. (2-tailed),808,177,045,741 Information Pearson Correlation,087 -,204,284,053 Sig. (2-tailed),584,196,041,707 Tillgänglighet Pearson Correlation,048 -,171 -,014 -,095 Sig. (2-tailed),761,279,919,503 Förtroende Pearson Correlation,134 -,148,241,039 Sig. (2-tailed),398,350,085,785 Upplevdnytta Pearson Correlation,037 -,209,241,121 Sig. (2-tailed),818,183,085,395 Rekommendera Pearson Correlation,047 -,154,166,018 Sig. (2-tailed),766,329,239,900 Helhetsintryck Pearson Correlation,109 -,148,231,084 Sig. (2-tailed),494,350,100,552 För gruppen år sågs två signifikanta korrelationer: för Östergötland mellan läkarbesök på sjukhus och läkarbesök på egen vårdcentral (positiv) samt för Jönköping mellan sjukvårdande behandling på sjukhus och sjukvårdande behandling på egen vårdcentral 10

15 (negativ). För gruppen 80+ sågs för Östergötland inga signifikanta korrelationer medan för Jönköping positiva sådana fanns mellan å ena sidan sjukvårdande behandlingar på sjukhus och å andra sidan andel som besökt läkare på egen vårdcentral, andel som fått sjukvårdande behandling på egen vårdcentral, antal läkarbesök per listad och antal sjukvårdande behandlingar per listad. Se Bilaga 3. Linjära regressioner enligt modellen multipel stepwise forward med de variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service (se tabell 1.) som oberoende variabler gav följande resultat: Total vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen Här fanns data enbart för Östergötland. För läkarbesöken föll ingen variabel ut signifikant i den stegvisa regressionen. För sjukvårdande behandlingar förklarade andel listade med läkarbesök på egen vårdcentral 12% av variationen (positivt samband) och med tillägg av resultaten av frågan om tillgänglighet från nationella patientenkäten (negativt samband) förklarades 23% av variationen. Se Tabell 8. Tabell 8. Jönköping. Stegvis multipel regression med variabler som beskriver vårdcentralens tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer Beroende variabel: Antal sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen per listad Model Summary Model R R Std. Error of the 1,380 a,144,122, ,520 b,270,232, Predictors: (Constant), Andel listade m. läkbes på vc 2. Predictors: (Constant), Andel listade m. läkbes på vc, Tillgänglighet Vårdkonsumtion på sjukhus Östergötland: För vare sig läkarbesök eller sjukvårdande behandlingar föll någon variabel ut signifikant i den stegvisa regressionen. Jönköping: Läkarbesök: Telefontillgänglighet förklarade 14% av variationen (positivt samband). Se tabell 9. För sjukvårdande behandlingar föll inga variabler ut signifikant. Tabell 9. Stegvis multipel regression med variabler som beskriver vårdcentralens verksamhet som förklaringsfaktorer Dependent Variable: Antal läkarbesök på sjukhus per listad. Model Summary Model R R Std. Error of the 1,391 a,153,136, Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet 11

16 Vårdkonsumtionen utanför egen vårdcentral för åldersgrupperna år och 80 + år Data finns endast för Östergötland. Stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service Gruppen år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Antal sjukvårdande behandlingar på den egna vårdcentralen förklarade 16 % av variationen med ett negativt samband Gruppen 80+ år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Resultaten i NPE på frågorna om delaktighet (negativt samband) och upplevd nytta(positivt samband) förklarade tillsammans 25 % av variationen. Vårdkonsumtionen på sjukhus för åldersgrupperna år och 80 + år Gruppen år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Telefontillgänglighet (positivts samband) och Kontinuitet (negativt samband) förklarade tillsammans 15% av variationen. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus år korrigerat för basdata & distrikt Model R R Std. Error of the 1,309 a,095,077, ,426 b,181,148,09956 a. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet b. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet, Kontinuitet måluppfyllelse (%) Gruppen 80+ år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant Se bilaga 4. 12

17 6. Diskussion Variationen mellan de olika vårdcentralerna i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades i denna studie framförallt av avstånd till sjukhus och därefter av måtten på social utsatthet. Vi fann inga eller i vissa fall svaga samband mellan de variabler som beskriver vårdcentralers tillgänglighet och service och de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus. Detta gäller även den totala vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen där data fanns för Östergötland. Våra resultat avviker från en mängd studier som på landsnivå [22, 23] eller delstatsnivå [24] kunnat visa att en större tillgång till primärvård ger bättre hälsa och lägre vårdkostnader. Det finns dock ett antal studier där man funnit att ökad tillgång till primärvård inte gett upphov till minskad vårdkonsumtion på sjukhus.[25, 26]. I en australisk studie fann man att för de med mindre än 5 besök i primärvård minskade vårdkonsumtionen på sjukhus med ökat antal primärvårdsbesök medan för gruppen med flera än 5 besök i primärvård var relationen den omvända så att ökat antal besök i primärvård korrelerade med ökad vårdkonsumtion på sjukhus[27]. Vi genomförde tidigare en studie [6] av samband mellan läkarbesök i primärvård samt på sjukhus och sjukhusinläggningar omfattande landstingen i Östergötland och Jönköping för år Vid analys av det materialet ses en signifikant korrelation på - 0,34 mellan läkarbesök i primärvård och läkarbesök på sjukhus, vilket skulle tyda på att på bättre tillgång till primärvårdsläkare skulle kunna minska antalet sjukhusbesök. I den nu aktuella studien sågs emellertid inga signifikanta korrelationer mellan läkarbesök på sjukhus och läkarbesök på den egna vårdcentralen. Inte heller sågs för något av de övriga måtten på vårdcentralens service sågs några samband tydande på att bättre tillgänglighet och service på vårdcentralen skulle kunna minska vårdkonsumtionen på sjukhus. Vi har haft tillgång till en stor mängd variabler, och har kunnat utföra standardisering för åldersfördelning samt justering för avstånd till sjukhus, andel kvinnor, de skillnader i de listades socioekonomi och ACG vikt som i stegvisa regressioner visats ha signifikant inverkan på konsumtionen av öppenvård utanför vårdcentralen. Vi har vidare justerat för olikheter mellan de tre distrikten i Östergötland respektive Jönköping avseende rutiner och resurser inom sjukhusvården. Vi har övervägt om konkurrensen som Vårdvalet skapat kan ha gett upphov till en ökning av läkarbesök för självläkande åkommor hos yngre och friska och därmed en minskning av besök för kronisk sjukdom hos äldre. En jämförelse av materialet från 2000 [15] och det aktuella från 2013 tyder på att detta kan ha skett då andelen besök för åldersgruppen år ökat från 30,8 till 36,9 % medan andelen besök för åldersgruppen 65+ minskat från 27,5 till 24,4 %. Vårdcentralens insatser kan antas ha större betydelse för konsumtionen av sjukhusvård hos de äldre och sjukare. Vi har därför i det aktuella materialet även utfört särskilda analyser på 13

18 grupperna år där samt 80+ år, men utan att hitta samband tydande på att bättre tillgänglighet och service på vårdcentralen skulle kunna minska vårdkonsumtionen på sjukhus. Dock begränsades analyserna av att befintliga data på telefontillgänglighet, tillgänglighet till läkarbesök, kontinuitet och NPE gällde alla åldersgrupper. En svaghet i vår studie är att vi endast haft tillgång till uppgifter på vårdcentralsnivå vilket bl.a. innebär att våra justeringar för bl.a. socioekonomi kan ha blivit missvisande. En analys med individdata som visar skillnader mellan mångbesökare och sällanbesökare samt individer med och utan kroniska diagnoser kunnat ge ett annat resultat beträffande samband mellan de faktorer som beskriver vårdcentralens tillgänglighet och service och konsumtion av vård på sjukhus. 7. Slutsats Variationen i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades framförallt av avstånd till sjukhus samt av mått på social utsatthet. Vi fann inga samband avseende vårdcentralers tillgänglighet och service samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus.. Frågan om god tillgänglighet och service på vårdcentralen ger mindre vårdkonsumtion på andra ställen kunde således inte entydigt besvaras. 14

19 8. Referenser 1. Riksrevisionen. Primärvårdens styrning - efter behov eller efterfrågan? : Stockholm: Träff Nordström K, Engström S, Andersson, et al. Fel när pengarna får styra sjukvården Dagens Samhälle. 2012; 3. Läkaresällskapet S. En Värdefull Vård- en hälso och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: Lindstrom K, Engstrom S. Kvalitetsmätning behövs - men kan ej värdera vårdkvalitet. Lakartidningen. 2009;106: Ionescu-Ittu R, McCusker J, Ciampi A, et al. Continuity of primary care and emergency department utilization among elderly people. Cmaj. 2007;177: Cowling TE, Cecil EV, Soljak MA, et al. Access to primary care and visits to emergency departments in England: a cross-sectional, population-based study. PLoS ONE. 8:e Huntley A, Lasserson D, Wye L, et al. Which features of primary care affect unscheduled secondary care use? A systematic review. BMJ Open. 4: 8. McCusker J, Roberge D, Levesque JF, et al. Emergency department visits and primary care among adults with chronic conditions. Med Care. 2010;48: Cheung PT, Wiler JL, Ginde AA. Changes in barriers to primary care and emergency department utilization. Arch Intern Med. 171: Carlsen F, Grytten J, Kjelvik J, et al. Better primary physician services lead to fewer hospital admissions. The European Journal of Health Economics. 2007;8: De Maeseneer JM, De Prins L, Gosset C, et al. Provider Continuity in Family Medicine: Does It Make a Difference for Total Health Care Costs? The Annals of Family Medicine. 2003;1: Barker I, Steventon A, Deeny SR. Association between continuity of care in general practice and hospital admissions for ambulatory care sensitive conditions: cross sectional study of routinely collected, person level data. Bmj. 356: 13. Rosano A, Loha CA, Falvo R, et al. The relationship between avoidable hospitalization and accessibility to primary care: a systematic review. Eur J Public Health. 2012;23: van Loenen T, van den Berg MJ, Westert GP, et al. Organizational aspects of primary care related to avoidable hospitalization: a systematic review. Fam Pract. 31: Lindstrom K, Engstrom S, Bengtsson C, et al. Determinants of hospitalisation rates: does primary health care play a role? Scand J Prim Health Care. 2003;21:

20 16. Perry RJ, McCall N, Wensky SG, et al. Care Continuity in a Patient-Centered Medical Home Setting Research Triangle Park, NC: Mainous AG, 3rd, Gill JM. The importance of continuity of care in the likelihood of future hospitalization: is site of care equivalent to a primary clinician? Am J Public Health. 1998;88: CNI and allocation of resources. [In Swedish]. [Febr 4] Starfield B, Weiner J, Mumford L, et al. Ambulatory care groups: a categorization of diagnoses for research and management. Health Serv Res. 1991;26: Sveriges Kommuner och Landsting. Väntetider i vården Sveriges Kommuner och Landsting. Nationell Patientenkät. 22. Starfield B. Primary care and health. A cross-national comparison. JAMA. 1991;266: Macinko J, Starfield B, Shi L. The contribution of primary care systems to health outcomes within Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) countries, Health Serv Res. 2003;38: Shi L, Macinko J, Starfield B, et al. The Relationship Between Primary Care, Income Inequality, and Mortality in US States, J Am Board Fam Pract. 2003;16: Solberg LI, Maciosek MV, Sperl-Hillen JM, et al. Does improved access to care affect utilization and costs for patients with chronic conditions? Am J Manag Care. 2004;10: Oterino de la Fuente D, Banos Pino JF, Blanco VF, et al. Does better access to primary care reduce utilization of hospital accident and emergency departments? A time-series analysis. Eur J Public Health. 2007;17: Zhao Y, Wright J, Guthridge S, et al. The relationship between number of primary health care visits and hospitalisations: evidence from linked clinic and hospital data for remote Indigenous Australians. BMC Health Serv Res. 13:

21 Bilaga 1. Bivariata korrelationer avseende år respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och basdata om de listade. 17

22 Bilaga 2. Multipla stegvisa regressioner avseende år respektive 80 + med alla basdata om de listade som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant: Östergötland läkarbesök på sjukhus år Dependent Variable: LäkbesSjlist6579 Model Summary R Adjusted Std. Error of Model R R the 1,587 a,344,328, ,674 b,454,426, ,722 c,521,484, Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderyngreän5år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderyngreän5år, Ensamstående förälder med barn < 18år Östergötland läkarbesök på sjukhus 80+ Dependent Variable: LäkbesSjlist80- Model Summary R Adjusted Std. Error of Model R R the 1,610 a,372,356, ,667 b,445,417, ,707 c,500,460, a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus b. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ensamståendeföräldermedbarnlt17år c. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ensamståendeföräldermedbarnlt17år, Ålderyngreän5år 18

23 Östergötland sjukvårdande behandling på sjukhus år Dependent Variable: SjukvbehSjlist6579 Model Summary R Std. Error of Model R the 1,635 a,403,388, a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus Dependent Variable: SjukvbehSjlist6579 Model Summary Model R R Std. Error of the 1,607 a,369,353, ,681 b,464,436, a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus b. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Andelkvinnor Östergötland sjukvårdande behandling på sjukhus 80+ Dependent Variable: SjukvbehSjlist80- Model Summary Model R R Std. Error of the 1,641 a,411,396, a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2

24 Jönköping läkarbesök på sjukhus år Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,482 a,232,217, ,677 b,459,437, ,764 c,584,558, ,818 d,668,640, ,838 e,702,670, a. Predictors: (Constant), Andelkvinnor b. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo c. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm d. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm, Andel65ensamboende e. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm, Andel65ensamboende, MedelACG2013 Jönköping läkarbesök på sjukhus 80+ Dependent Variable: LäkbesSjlist80- Model Summary Model R R Adjusted R Std. Error of the 1,399,159,142, ,514,264,234, Predictors: (Constant), Andel65ensamboende 2. Predictors: (Constant), Andel65ensamboende, MedelCNI2013 2

25 Jönköping sjukvårdande behandling på sjukhus år Dependent Variable: Sjukvbeh på sjukhus år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,794 a,631,623, ,862 b,744,733, ,879 c,773,759, a. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm b. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade c. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, Värnamo Jönköping sjukvårdande behandling på sjukhus 80+ Dependent Variable: Sjukvbeh på sjukhus >79 år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,543 a,295,281, ,745 b,554,536, ,798 c,638,615, ,823 d,678,650, a. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm b. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo c. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo, MedelCNI2013 d. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo, MedelCNI2013, AndelEnsamstförälder 3

26 Bilaga 3. Bivariata korrelationer avseende respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service. Pearson Correlations. Signifikanta sådana Andel som besökt läkare på egen vårdcentral Antal Läkarbes. på egen vårdcentral per listad Andel besökt sjuksköt. på egen vårdcentral Antal sjukvårdande behandlingar på egen vårdcentral per listad Andel 80+ som besökt läkare på egen vårdcentral Antal Läkarbes. på egen vårdcentral per listad 80 + Andel 80+ som besökt sjuksköterska på egen vårdcentral Antal sjukvårdande behandlingar på egen vårdcentral per listad 80 + Telefontillgänglighet Tillgänglighet till Läkarbes. Kontinuitet till läkare Nationella Patientenkäten Bemötande Delaktighet Läkarbe s. på sjukhus Östergötland Sjukvård. beh. på sjukhus 80+ Läkarbe s. på sjukhus 80+ Sjukvård. beh. på sjukhus Läkarbe s. på sjukhus Sjukvård. beh. på sjukhus Korrelation -,015,052 -,125,155 Sig. (2-tailed),932,775,376,273 Pearson,391,181 -,174 -,135 Correlation Sig. (2-tailed),011,251,216,340 Korrelation,042 -,008 -,028,102 Sig. (2-tailed),817,964,843,472 Korrelation -,031 -,064,058 -,301 Sig. (2-tailed),844,686,683,030 N Jönköping 80+ Läkarbe s. på sjukhus 80+ Sjukvård. beh. på sjukhus Korrelation -,033,046,391,135 Sig. (2-tailed),857,798,004,341 Korrelation,256,027,502 -,126 Sig. (2-tailed),101,863,000,374 Korrelation,224 -,184,365,089 Sig. (2-tailed),211,307,008,529 N Korrelation -,145 -,023,336 -,095 Sig. (2-tailed),359,886,015,502 N Korrelation,113,146,176,228,309,095,139,010 Sig. (2-tailed),475,357,265,147,026,503,325,944 Korrelation,113,146,176,228,066 -,117,196 -,065 Sig. (2-tailed),475,357,265,147,642,409,163,645 Korrelation -,035 -,010,038 -,009 -,281,020,217 -,039 Sig. (2-tailed),826,949,815,954,044,888,123,784 N Korrelation,099 -,025,140,098 -,031,185,083 -,001 Sig. (2-tailed),532,873,378,537,830,189,560,996 N Korrelation,080 -,056,085,091 -,134,206,169,091 Sig. (2-tailed),617,724,591,566,344,143,230,520 Information Korrelation,056 -,004,132,092 -,045,222,264,101 Tillgänglighet Förtroende Upplevdnytta Rekommendera Helhetsintryck Sig. (2-tailed),724,978,405,563,749,114,058,478 Korrelation -,147 -,140 -,122 -,041,032,131,166,137 Sig. (2-tailed),351,375,442,796,822,354,239,333 Korrelation,147,016,241,081 -,029,189,105,033 Sig. (2-tailed),351,922,125,608,837,180,460,818 Korrelation,145,071,176,178 -,104,163,108,034 Sig. (2-tailed),358,654,264,261,464,247,447,810 Korrelation -,007 -,037,035,110 -,163,089,107,091 Sig. (2-tailed),964,815,824,489,249,528,449,519 Korrelation,051 -,082,118,039 -,134,094,087,008 Sig. (2-tailed),749,606,458,806,343,509,538,955 4

27 Bilaga 4. Multipla stegvisa regressioner avseende 65+ respektive 80 + med variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer. 1. All landstingsfinansierad vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral. Data finns endast för Östergötland. Gruppen år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Antal sjukvårdande behandlingar på den egna vårdcentralen förklarade 16 % av variationen med ett negativt samband Model Summary Model R R Std. Error of the 1,429 a,184,158,60399 a. Predictors: (Constant), SjBlist6579 Coefficients a Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. 1 (Constant) 7,122,681 10,457,000 SjBlist6579 -,198,075 -,429-2,644,013 a. Dependent Variable: SJUKVBEHUTOMEGENVC65-79 Gruppen 80+ år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Resultaten i NPE på frågorna om delaktighet (negativt samband) och upplevd nytta(positivt samband) förklarade tillsammans 25 % av variationen. Model Summary Model R R Std. Error of the 1,356 a,127,099, ,544 b,296,250,67468 a. Predictors: (Constant), Upplevdnytta b. Predictors: (Constant), Upplevdnytta, Delaktighet Coefficients a Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. 1 (Constant) 7,122,681 10,457,000 SjBlist6579 -,198,075 -,429-2,644,013 5

28 Vårdkonsumtionen på sjukhus för åldersgrupperna år och 80 + år Gruppen år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Telefontillgänglighet (positivts samband) och Kontinuitet (negativt samband) förklarade tillsammans 15% av variationen. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus år korrigerat för basdata & distrikt Model Summary Model R R Std. Error of the 1,309 a,095,077, ,426 b,181,148,09956 a. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet b. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet, Kontinuitet måluppfyllelse (%) Gruppen 80+ år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant 6

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler

Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler Data från Östergötland år 2013 Författare: Sven Engström, Kjell Lindström, Lars Borgquist Årtal:

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Multipel regression och Partiella korrelationer

Multipel regression och Partiella korrelationer Multipel regression och Partiella korrelationer Joakim Westerlund Kom ihåg bakomliggande variabelproblemet: Temperatur Jackförsäljning Oljeförbrukning Bakomliggande variabelproblemet kan, som tidigare

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Lägre andel behöriga på skolor med stora utmaningar

Lägre andel behöriga på skolor med stora utmaningar Lägre andel behöriga på skolor med stora utmaningar En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [7] Innehållsförteckning Färre behöriga lärare på skolor med större utmaningar...3 Enkätundersökning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan

Läs mer

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Provmoment: Individuell skriftlig tentamen kvantitativ metod, 2,0 hp Ladokkod: 11OA63 Tentamen ges för: OPUS kull H13 termin 6 TentamensKod: Tentamensdatum: Fredag 24

Läs mer

Lund University / School of Economics and Management

Lund University / School of Economics and Management Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1.

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1. En rät linje ett enkelt samband Y β 1 Lutning (slope) β 0 Skärning (intercept) 1 Y= β 0 + β 1 X X En rät linje + slumpbrus Y Y= β 0 + β 1 X + brus brus ~ N(0,σ) X Observationspar (X i,y i ) Y Ökar/minskar

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: 4h

Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: 4h Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: h Tentamen 8..00 Hjälpmedel: Kalkylator Formel- & tabellsamling Provtexten får bortföras. DEL, DEL eller HELA KURSEN: Besvara frågor! Varje fråga är värd

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Förförande jämförelser

Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum

En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Nationell FOU-konferens för primärvården, Halmstad 24 maj 2018 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en

Läs mer

Bilaga Ersättning 2019

Bilaga Ersättning 2019 Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2019 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Multipel linjär regression. Geometrisk tolkning. Tolkning av β k MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1

Multipel linjär regression. Geometrisk tolkning. Tolkning av β k MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1 Multipel linjär regression l: Y= β 0 + β X + β 2 X 2 + + β p X p + ε Välj β 0,β,β 2,, β p så att de minimerar summan av residualkvadraterna (Y i -β 0 -β X i - -β p X pi ) 2 Geometrisk tolkning Med Y=β

Läs mer

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2017 Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04 Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax

Läs mer

Akut eller inte. patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar

Akut eller inte. patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar Datum Diarienummer Regionkontoret 2017-03-30 RS170262 Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys 072-171 53 58 Akut eller inte patientflödet från vårdcentralerna i Halland

Läs mer

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.

Läs mer

Styrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar

Styrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar Styrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar Lund 13 mars 2019 ANNA HÄGER GLENNGÅRD LUND UNIVERSITY SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT Att styra läkare är som att valla katter. Agenda Några (teoretiska)

Läs mer

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya etiska princip? Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,

Läs mer

Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler

Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler 1 Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler Data från Östergötland år 2013 Författare: Sven Engström, Kjell Lindström, Lars Borgquist

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vgprimarvard Rose-Marie Nyborg Enhetschef Vårdvalsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 1,6 miljoner invånare

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Primärvårdsforum 6 november 2014 Ekonomiavdelningen Finansiella mål för långsiktighet och uthållighet Egenfinansiering av investeringar Kräver

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn

Läs mer

Kommentar på Västra Götalandsregionens rapport: VG primärvård i förhållande till riksrevisionens rapport

Kommentar på Västra Götalandsregionens rapport: VG primärvård i förhållande till riksrevisionens rapport R I R 2 0 1 4 : 2 2 P R O JEKTGR U P P E N D NR: 3. 1. 1 2 0 1 5-0 1 5 5 Kommentar på Västra Götalandsregionens rapport: VG primärvård i förhållande till riksrevisionens rapport Riksrevisionen har granskat

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Läs mer

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SNS 26/6 2018 Göran Stiernstedt Styrning för

Läs mer

Kund- respektive patientbegreppen. Marknadsföring. Vad vill vi egentligen uppnå?

Kund- respektive patientbegreppen. Marknadsföring. Vad vill vi egentligen uppnå? Kund- respektive patientbegreppen Marknadsföring Vad vill vi egentligen uppnå? Patient eller kund? Bo Bergstad, Läkartidningen 1993 -publicerad på nytt, lätt modifierad 2002 Om marknadsklyschornas makt

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2017 Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F4

Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Modellbygge och residualanalys. Kap 5.1-5.4 (t.o.m. halva s 257), ej C-statistic s 23. Linda Wänström Linköpings universitet Wänström (Linköpings universitet) F4 1

Läs mer

Föreläsning 4. Kap 5,1-5,3

Föreläsning 4. Kap 5,1-5,3 Föreläsning 4 Kap 5,1-5,3 Multikolinjäritetsproblem De förklarande variablerna kan vara oberoende (korrelerade) av varann men det är inte så vanligt. Ofta är de korrelerade, och det är helt ok men beroendet

Läs mer

Från akuten till vårdcentralen och jourcentralen

Från akuten till vårdcentralen och jourcentralen Från akuten till vårdcentralen och jourcentralen 10 Total antal hänvisade test 1 från Akutmott Ryhov (exkl barn) 3 oktober 2016-31 januari 2017 n=209 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2016-10-03 2016-10-05 2016-10-07

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Rapport 2012:1. Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården?

Rapport 2012:1. Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Rapport 2012:1 Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se Beställning av Vårdanalys

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet.

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet. Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet fredric.jacobsson@liu.se Mål och mått Teoretisk bakgrund Mål och mått design och effekter Sammanfattande kommentar Om vi hinner fundera kring motivation Ekonomiska

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Bilaga Ersättning 2018

Bilaga Ersättning 2018 Diarienr1 (11) Bilaga Ersättning 2018 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp)

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) 2016-01-13 Statistiska institutionen, Uppsala universitet Upplysningar 1. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, A4/A8 Tabell- och formelsamling (alternativ Statistik

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

Överlevnadsanalys. 732G34 Statistisk analys av komplexa data

Överlevnadsanalys. 732G34 Statistisk analys av komplexa data Överlevnadsanalys 732G34 Statistisk analys av komplexa data 1 Tvärsnittsstudie Prospektiv Kohortstudie Observationsstudie Tvärsnittsstudie Retrospektiv Experimentell studie (alltid prospektiv) Klinisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomiska skillnader Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa

Läs mer

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental

Läs mer

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Riktad primärvård för äldre

Riktad primärvård för äldre Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer