Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009"

Transkript

1 Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009 Inspektionsrapport 2011:6 Granskning av polisens agerande i samband med ett rån som genomfördes med hjälp av helikopter mot en värdedepå i Stockholm Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Oktober 2011

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /10 Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2011

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 8 Uppdrag... 8 Genomförande BESKRIVNING AV HÄNDELSEN... 9 Inledning... 9 Händelseutveckling t.o.m. den 15 september... 9 Den fortsatta utvecklingen fram till det rånet genomfördes Rånet och händelserna fram till dess RKP ensam ansvarar för utredningen Det rättsliga efterspelet NÄR RKP FÅR LEDA POLISVERKSAMHET Aktuella författningsbestämmelser Situationer och omfattning på polisverksamhet som RKP leder Överväganden Förslag NÄR RKP LEDER POLISVERKSAMHET Informationsskyldighet till polismyndigheter och länspolismästare Bedömning av RKP:s information och samverkan i samband med helikopterrånet Förslag BEDÖMNING AV HUR POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN HAR HANTERAT INFORMATIONEN OM RÅNET Information till polismyndigheten Övrigt Information och sekretess SÄRSKILD HÄNDELSE Föreskrifter om särskilda händelser De särskilda händelserna Bedömning av hur de särskilda händelserna har hanterats Övriga synpunkter UTREDNINGEN Underrättelseverksamhet Tvångsmedelsanvändning Rånet genomförs RKP övertar ansvaret för utredningsverksamheten Brottsförebyggande åtgärder Förslag HELIKOPTERFRÅGOR Polisflyget Skyddet av helikoptrarna Helikoptrarna i operativ tjänst Stöd från Försvarsmakten Beskjuta rånhelikoptern Sabotage mot helikoptrar Överväganden POLISENS INGRIPANDE OCH ANVÄNDNING AV VÅLD Allmänt NI:s planering och insats Granskningsgruppens synpunkter på planeringen av NI:s insats mm Piketens insats vid rånet Bedömning av piketens insats BILAGA Beslut om granskning... 43

4 FÖRKORTNINGAR BIS Beslut i stort FAP RPS föreskrifter och allmänna råd HR Händelserapport IPO Enheten för internationellt polissamarbete, RKP KPE Kriminalpolisenheten, RKP KUT Kriminalunderrättelsetjänst LKC Länskommunikationscentral NI Nationella insatsstyrkan, OPE OPE Ordningspolisenheten, RKP RKC Rikskommunikationscentralen, OPE RKP Rikskriminalpolisen RPS Rikspolisstyrelsen

5 INNEHÅLL Sammanfattning Granskningsuppdraget Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen (RKP) har under våren 2011 granskats beträffande hur bl.a. spaning, utredning och samverkan hanterats vid det s.k. helikopterrånet mot G4S Cash Services i Västberga i Stockholm den 23 september Granskningen har genomförts genom intervjuer med ett 60-tal anställda vid RKP och polismyndigheten samt i en genomgång av dokumentationen i ärendet. Intervjuer har också genomförts med den åklagare som var förundersökningsledare och med säkerhetscheferna vid värdedepåerna G4S och Panaxia. Granskningsgruppens viktigaste slutsatser och förslag Granskningsgruppen anser att de viktigaste åtgärderna som polisen bör vidta är att klarlägga och förtydliga i vilka situationer RKP ska leda polisverksamhet och hur informationsutbyte och samverkan med polismyndigheterna då ska ske, förtydliga polisens ansvar och skyldigheter att agera brottsförebyggande, dvs. att särskilt i underrättelse- och spaningsskeden överväga åtgärder för att förhindra brott och skydda brottsoffer, tillse att de rutiner och metoder som föreskrivs i samband med särskilda händelser också tillämpas, en anmälan alltid upprättas och registreras i RAR senast när en förundersökning inleds. Händelsen Den 25 augusti 2009 och de närmast följande dagarna får RKP information om att ett större rån planeras att genomföras. Informationen lämnas av den serbiska polisen och innebär att ett tiotal personer planerar ett rån där bytet ska bli cirka 10 miljoner euro (90 miljoner kronor). Rånet ska de genomföra med hjälp av en helikopter som ska landa på taket till en fyravåningsbyggnad. Rånarna ska sedan, mellan kl. 05 och 06 på morgonen, spränga sig in i byggnaden via en dörr på taket och tillgripa pengarna. De ska därefter flyga från platsen. Den helikopter som rånarna ska använda vid rånet ska de dessförinnan tillgripa och dessutom ska de spränga eller sabotera helikoptrar som finns i närheten av rånplatsen. Olika tidpunkter anges för brottet, men om det inte har kunnat genomföras senast den 15 september ska det ställas in. RKP har också uppgifter om ett antal telefon- nummer som de som har planerat rånet har ringt. Uppgifterna om rånet utlöser stor aktivitet inom RKP där man snabbt kommer fram till att rånet, med tanke på bytets storlek, måste avse en värdedepå. I Sverige finns ett tjugotal värdedepåer som hanterar belopp i denna storleksordning. Av dessa finns tre, utöver Riksbanken, i Stockholmstrakten. RKP:s slutsats är att det i första hand är Panaxia i Bromma som är rånobjektet och i andra hand G4S i Västberga. Det som gör Panaxia särskilt intressant är att företaget håller på att flytta till nya lokaler och att flyttningen ska vara genomförd omkring den 15 september. I samband med denna flytt kan också säkerheten antas vara något lägre än normalt. RKP begär in telefonlistor på de aktuella telefonnumren och vänder sig den 28 augusti till internationella åklagarkammaren i Stockholm där kammaråklagare Leif Görts lottas på ärendet. Han beslutar att inleda en förundersökning om förberedelse till grovt rån. Åklagaren vänder sig till Solna tingsrätt och får beslut om hemlig telefonavlyssning i två fall och den 4 september beslutar tingsrätten även om hemlig rumsavlyssning beträffande en av de misstänktas bil. Risken för att rånet ska genomföras bedömer RKP öka när man närmar sig deadline den 15 september och den 10 september omstationeras polisens helikoptrar från Myttinge till Nationella insatsstyrkans (NI) område i Sörentorp, Solna. RKP gör bedömningen att insatsen mot rånet ska hanteras som en särskild händelse. Nätterna mot den 14 och15 september finns NI på plats vid Panaxia. De har planerat att genomföra en insats med stöd av bl.a. helikoptrar. RKP har två av polisens helikoptrar i beredskap och två rörliga enheter i närheten av Panaxia. NI:s taktik går ut på att gripa rånarna innan de lyckas ta sig in i byggnaden. Rånarna förmodas vara tungt beväpnade och NI har i sin planering utgått från detta. Något rån sker inte varför RKP avvecklar den särskilda händelsen och helikoptrarna återgår till sin basering i Myttinge. Det upplevs nu som mindre sannolikt att något rån ska komma att ske. LKC vid polisen i Stockholm får den 23 september kl ett överfallslarm från G4S i Västberga och samtidigt ringer människor och uppger att en helikopter har landat på taket till byggnaden. Vakthavande befäl inser att det är frågan om ett rån som ska hanteras som en särskild händelse. Han utser en polisinsatschef och området kring G4S spärras av. Rånhelikop- 5

6 SAMMANFATTNING tern finns kvar vid G4S i cirka 30 minuter. Poliserna får inte medgivande att skjuta på den. Efter att den har lyft från taket iakttas den på flera håll och anträffas vid åttatiden uppställd i Täby. Säkerhetschefen för G4S finns snabbt på plats i polisens ledningsfordon och han har i sin dator direktåtkomst till bilder från värdedepån. Han har dessutom kunskap om företagets arbetsrutiner och lokaler. De möjligheter som detta erbjuder utnyttjas inte av polisen. G4S personal som låst in sig i byggnaden evakueras efter fyra timmar när polisen har genomsökt byggnaden. Kort efter larmet om rånet begär vakthavande befäl att polisens helikoptrar ska användas. Det visar sig då att ett bombliknande föremål har placerats vid hangaren så de kan inte tas i anspråk. Polismyndigheten har i inledningsskedet hela ansvaret för rånhändelsen, men senare under råndagen kommer man överens om att RKP ska ha ansvar för själva utredningen eftersom de har all bakgrundsinformation i ärendet. Polismyndigheten ska dock ha ansvar för bl.a. tekniska undersökningar, inledande vittnesförhör, dörrknackning och beslagshantering. RKP har tidigare lämnat information till flera personer i polismyndigheten om den spaning de bedriver med anledning av misstankarna att Panaxia skulle rånas. De som arbetar på polismyndigheten på morgonen när rånet inträffar har emellertid ingen vetskap om detta. När de får veta att RKP har haft information om rånet som de inte har fått del av blir många frustrerade. Efter diskussioner lämnar RKP senare under dagen ut stora delar av den information de har i ärendet. Några timmar därefter har massmedia publicerat i vart fall delar av informationen och detta skapar en diskussion om läckor inom polismyndigheten. RKP och utredning av brott Den svenska polisen är organiserad utifrån en territorialprincip, dvs. det är den polismyndighet inom vars polisdistrikt en händelse har inträffat som också har ansvar för händelsen. Ett undantag från denna princip är att RPS genom Säkerhetspolisen och RKP i vissa fall kan leda polisverksamhet i polisdistrikten. RKP får t.ex. spana mot narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och särskilt grov brottslighet som är riksomfattande eller har internationell anknytning. Om det föreligger särskilda skäl får RKP även utreda dessa brott. RKP har i detta fall gjort bedömningen att det var frågan om ett grovt brott med internationell anknytning och att särskilda skäl förelåg. Granskningsgruppen anser att när RKP fick information om ett planerat rån och bedömde att det troligen skulle genomföras i Stockholm skulle polismyndigheten ha kontaktats för att ta över ansvaret för spaningen. Detta följer normala rutiner och därtill kommer att polismyndigheten har tillräckliga resurser att hantera en omfattande händelse. RKP skulle givetvis ha fortsatt att samverka med stockholmspolisen i ärendet. Hade territorialprincipen fått gälla skulle polismyndigheten som en följdeffekt också ha haft bättre kunskap och en förberedd planering för att hantera den situation som uppstod i samband med rånet den 23 september. Ett ytterligare skäl till att ärendet borde ha hanterats av polismyndigheten är att RKP inte bör binda upp sina resurser under lång tid i ett enstaka ärende. Det påverkar RKP:s möjligheter att under tiden biträda polismyndigheterna i andra ärenden. När RKP leder polisverksamhet ska polismyndigheten och länspolismästaren hållas informerade. I detta fall har bl.a. polismästaren i Västerort, där Panaxia är beläget, och vakthavande befäl informerats. Granskningsgruppen anser att informationen har lämnats i ett alltför sent skede. RKP saknar rutiner för hur polismyndigheterna och länspolismästaren ska informeras. Polismyndighetens hantering av information Inom polismyndigheten har, utöver polismästaren i Västerort och vakthavande befäl, vissa yttre kommissarier och insatsledare vid piketen fått information. Möjligen har därutöver någon polis på KUT informerats. Granskningsgruppen anser att polismästaren i Västerort borde ha vidarebefordrat den information han hade fått om RKP:s pågående spaning. Ett vakthavande befäl har sannolikt informerat myndighetsberedskapen, som dock inte fört informationen vidare inom ledningskretsen. Den som hade beredskapen har vid granskningsgruppens intervju med honom uppgivit att han inte minns om han har blivit underrättad. Informationen inom kretsen av vakthavande befäl har inte heller fungerat. Polismyndigheten bör se över rutinerna för hur brottsinformation ska hanteras. Särskild händelse I ärendet har RKP beslutat om särskild händelse vid två tillfällen och polismyndigheten vid ett. Varken RKP eller polismyndigheten lever upp till gällande föreskrifter när det gäller krav på bl.a. dokumentation av olika beslut. Dokumenterade beslut om särskild händelse saknas och några utvärderingar har inte gjorts. RKP skulle ha upprättat en kommenderingsorder i Panaxia-ärendet, vilket inte skedde. 6

7 SAMMANFATTNING Utredningen I underrättelseskedet har RKP använt tvångsmedel utan att ha upprättat någon brottsanmälan om förberedelse till grovt rån. Granskningsgruppen har i övrigt inga anmärkningar mot dokumentationen kring tvångsmedel. RKP har emellertid tidigt beslutat att inhämta s.k. telefonlistor beträffande vissa telefonnummer. Detta trots att det brott som legat till grund för begäran inte har det straffvärde som krävs för en sådan begäran enligt det lagrum som åberopats. RKP har också upprättat en anmälan om grovt rån som sedan lagts ner av åklagaren ett tiotal dagar senare. Anmälan kan inte hänföras till något inträffat brott. Granskningsgruppen finner att hanteringen är anmärkningsvärd och förklaringarna kan uppfattas vara tillrättalagda i efterhand. I övrigt har anmälningar och tvångsmedel hanterats på ett korrekt sätt. Särskilt vill granskningsgruppen framhålla de inledande utredningsåtgärderna och vittnesförhören i Söderort efter det att rånet hade inträffat. Det synes som om det inom polisen är en utbredd rutin under spaningsskeden att inte upprätta RARanmälningar i samband med vissa brott som har hög sekretess och där tvångsmedel används. Granskningsgruppen anser att RAR-anmälningar alltid ska upprättas senast när en förundersökning inleds i ett ärende, i första hand för att det är en formellt sett riktig hantering men också för att det underlättar att senare göra uppföljningar. Brottsförebyggande RKP är när de får information om det planerade rånet och under spaningsskedet helt inriktade på att gripa och lagföra gärningsmännen. Någon uppmärksamhet ägnas inte frågan att försöka förebygga brottet och att med det syftet informera de företag som riskerar att bli brottsoffer. Helikopterfrågor När rånet genomförs kan polisen inte använda sina helikoptrar eftersom ett bombliknande föremål har placerats utanför hangaren där de finns uppställda. Granskningsgruppen anser det angeläget att skyddet för helikoptrarna ses över så att de inte vid ytterligare tillfällen riskerar att utsättas för sabotage i samband med grova brott. NI:s planering och kommenderingschefens roll Inför det förväntade rånet mot Panaxia har NI gjort en planering som innebär att rånarna ska förhindras att komma in i byggnaden via taket efter att de landat med helikopter eller i markplanet om de angriper värdedepån också den vägen. Granskningsgruppen anser att NI har fått alltför fria händer att planera insatsen och därmed att kommenderingschefen inte i den delen har tagit sitt ledningsansvar. Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att planeringen innefattade en påtaglig risk att skjutvapen skulle användas. Någon dokumentation huruvida kommenderingschefens beslut att använda vapen avsåg skjutning med stöd av laga befogenhet eller endast i en nödvärnssituation finns inte. Vid intervjuer har framkommit att det av insatsledaren har uppfattats som att fråga var att använda sig av skjutning med stöd av laga befogenhet. Ledningen för kommenderingen har uppgivit att detta inte har varit kommenderingschefens avsikt. Piketens insats I samband med rånet den 23 september säkrar polisen området kring byggnaden så att ingen kan komma ut eller in. En piketgrupp är snabbt på plats. Den är utrustad för att ta sig in i byggnaden och inleda ett arbete med att genomsöka denna och evakuera personalen som har låst in sig i ett valv. Piketgruppen tilldelas dock inte detta uppdrag utan omdirigeras för att söka efter rånhelikoptern som har lämnat platsen. Först när ytterligare ett antal piketpoliser anländer kan ett genomsökande påbörjas. Detta får till följd att värdedepåns personal är inlåst i 3,5 4 timmar. Granskningsgruppen anser att detta är en felaktig prioritering. 7

8 1 Uppdrag och genomförande Uppdrag RPS beslutade den 26 januari 2011 att granska Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen. Detta med anledning av ett rån mot G4S Cash Services i Västberga i Stockholm den 23 september (Beslut STA /10, protokoll STA-3/11). Av direktivet framgår att syftet med granskningen är att undersöka huruvida den planering som Polismyndigheten i Stockholms län har inför särskilda händelser är anpassad till FAP Granskningen har också syftat till att utreda om polisens arbete i samband med händelsen har följt gällande lagstiftning och lokala föreskrifter, samt i övrigt varit effektiv och hållit en hög kvalitet. Granskningen syftar också till att undersöka övriga omständigheter i ärendet: spaning och inhämtande av underrättelseinformation inledande av förundersökning inledande utredningsåtgärder beslut om tvångsmedel samverkan Granskningen syftar vidare till att undersöka om åtgärder under spaningsskedet hade kunnat förhindra brottet. Granskningen avser händelseförloppet fram till dess rånet genomförts och ärendet slutligen övertogs av Rikskriminalpolisen. RPS tillsatte en granskningsgrupp under ledning av länspolismästaren Gunnar Lindelöw och med polisöverintendenten Håkan Rosenqvist som biträdande granskningsledare. I granskningsgruppen har även ingått polisintendenten Thomas Nilsson, polisintendenten Stina Karlgrund och kommissarien Carl-Axel Andersson, samtliga Polismyndigheten i Skåne samt polisintendenten Sven Alhbin, kommissarien Leif Nerhall och kommissarien Lars Johansson, dessa från Polismyndigheten Västra Götaland. Genomförande Granskningsgruppen har genomfört intervjuer vid sex tillfällen under perioden mars maj Sammanlagt har ett 60-tal personer intervjuats i drygt 50 samtal. Ungefär lika många personer har intervjuats vid RKP och vid Polismyndigheten i Stockholms län. Företrädare för polismyndigheten har intervjuats om ledning och styrning av särskilda händelser, samverkan m.m. Huvuddelen av tiden vid granskningen har ägnats åt intervjuer med anställda som var engagerade i samband med själva rånet. Inom RKP har intervjuer genomförts med polisledningen och den personal som var engagerad dels i underrättelsearbete och spaning före rånet och dels med dem som deltog i arbetet sedan rånet hade inträffat. Intervjuer har dessutom genomförts med kammaråklagaren Leif Görts, som var förundersökningsledare i ärendet. Övriga personer utanför polisen som har intervjuats är dåvarande chefen för RKP Therese Mattsson samt säkerhetscheferna vid G4S Cash Services i Västberga och Panaxia i Bromma. Granskningsgruppen har inhämtat ett omfattande skriftligt material som också ligger till grund för de bedömningar och förslag som gruppen redovisar. 8

9 2 Beskrivning av händelsen Inledning Detta avsnitt redovisar rånärendets händelseförlopp förhållandevis utförligt. Ett allvarligt och spektakulärt brott, som det aktuella, innebär en komplex situation för polisen att hantera. Ett stort antal poliser och andra är inblandade och mängden information som samlas in är betydande. I denna redogörelse har granskningsgruppen valt att redovisa händelseförloppet i stort samt de omständigheter som efter händelsen har varit föremål för diskussion eller som av andra skäl har sin plats i denna granskningsrapport. Vissa uppgifter som de intervjuade har lämnat är inte helt samstämmiga när de jämförs med varandra. Denna redovisning bygger på en sammanvägning och bedömning av hur granskningsgruppen har uppfattat händelseförloppet. Det kan därför i detaljer finnas andra uppfattningar om händelsen. Detta är granskningsgruppens bild. Händelsen har i redovisningen delats upp i tre etapper tiden från att polisen fick den första informationen och fram till dess den första särskilda händelsen avslutades, den 25 augusti 15 september, mellanperioden fram till råntillfället, den september och råntillfället och till dess RKP får ansvar för utredningen, den september. Avslutningsvis redovisas kortfattat det rättsliga efterspelet. Händelseutveckling t.o.m. den 15 september Tisdagen den 25 augusti 2009 kontaktas den svenska polisens sambandskontor i Belgrad av den serbiska polisen. Serberna uppger att de har information om ett allvarligt brott som ska utföras i Sverige. På förmiddagen dagen därpå sammanträffar den svenske sambandsmannen med den serbiska polisen. Serberna meddelar då att de har information om att ett grovt brott planeras och att det ska genomföras i Sverige. Vid brottet ska sprängmedel användas. Ett tjugotal personer är inblandade varav flera från f.d. Jugoslavien, bl.a. en i Sverige välkänd kriminell person. Omedelbart efter mötet överlämnar sambandsmannen all information till RKP i Stockholm. Den tas emot vid KUT-enheten på KPE. Skälet till att KUT kontaktas direkt är att ärendet måste påbörjas omedelbart. Senare under dagen den 26 augusti lämnar serbisk polis via sambandsmannen ytterligare information om planeringen av brottet. Det framkommer då att gärningsmännen ska använda en helikopter. Ett tiotal personer ska delta i brottet. De söker efter en lämplig helikopterpilot. När KPE har fått informationen från Serbien görs inledningsvis bedömningen att det troligen är fråga om ett rån mot en värdedepå i någon större ort. I Sverige finns ett tjugotal värdedepåer som hanterar stora belopp. Tre av dem finns i Stockholmstrakten och dessutom ligger Riksbanken där. RKP rangordnar eventuella rånobjekt och kommer då fram till att Stockholm och Panaxia i Bromma är det mest sannolika och i andra hand depån i Västberga som innehas av G4S. KPE börjar ta in information om de telefonnummer som har överlämnats av den serbiska polisen och håller ett första sammanträde där bl.a. enhetschefen deltar. Under tiden närmast därefter genomförs dagliga sammanträden där händelseutvecklingen diskuteras och åtgärder fortlöpande beslutas. Den 27 augusti får sambandmannen ytterligare information från den serbiska polisen. Det framgår då att en för polisen okänd serbisk pilot har kontaktats för att flyga helikoptern under rånet. Vid brottet ska en helikopter av modell Bell Ranger 306 användas. Den kan ta tre passagerare. Piloten ska flyga över taket på en fyravåningsbyggnad, och de tre passagerarna ska ta sig ner på taket och spränga upp en dörr som ger tillträde till byggnaden. Utbytet uppges bli cirka 10 miljoner Euro. 1 Brottet ska genomföras på fem minuter. Helikoptern ska vänta på taket och sedan flyga gärningsmän och byte till ett skogsområde där de ska dela upp sig och lämna platsen i fyra bilar. Sambandsmannen skickar omgående informationen till RKP. Den 28 augusti kontaktas kammaråklagaren Leif Görts på internationella åklagarkammaren i Stockholm. Han beslutar efter föredragning att inleda en förundersökning om förberedelse till grovt rån. Under dagen vänder han sig till Solna tingsrätt med begäran om hemlig telefonavlyssning i två fall. Tingrätten beviljar avlyssning för en månad. 1 Detta motsvarar närmare 90 miljoner kronor. Utbytet av rånet blir sedan troligen 39 miljoner kronor i kontanter. [Detta enligt uppgift i RKP:s årsredovisning 2010]. 9

10 BESKRIVNING AV HÄNDELSEN Den 4 september beslutar Solna tingsrätt, efter begäran från åklagaren, om hemlig rumsavlyssning som avser en av de misstänktas bil. Avlyssningen kopplas in den 6 september. Onsdagen den 9 september åker poliser från RKP till Belgrad och tillsammans med den svenske sambandmannen träffar de den serbiska polisen. De får då ytterligare information och den de tidigare har fått har nu en delvis ny inriktning. Genomförandet av brottet ska ledas av en till namnet okänd person och ska genomföras på morgonen mellan kl. 05 och 06 och ta cirka femton minuter. Det finns nu även planer på att spränga de helikoptrar som finns i närheten av brottsplatsen för att förhindra ett förföljande av gärningsmännen under deras flykt i sin helikopter. Brottet ska genomföras senast den september. Om detta inte visar sig möjligt ska det ställas in. Den 10 september informeras Håkan Wall, chef för ordningspolisenheten (OPE), om att det finns en hotbild mot helikoptrar i närheten av den planerade brottsplatsen. Dagen därpå upprättar Wall ett utkast till ett beslut i stort (BIS) med anledning av ett sannolikt grovt rån mot Panaxias värdedepå i Bromma. Det framgår av utkastet att polisinsatsens syfte bl.a. ska vara att förebygga och förhindra ett eventuellt rån, att gripa eventuella gärningsmän i förberedelsestadiet eller, om detta inte är möjligt, senast på försöksstadiet. En omfallsplanering ska ske. Polismyndigheten i Stockholms län ska underrättas senast när insatsen övergår i en operativ fas och polisflyget ska tillfälligt omstationera sina helikoptrar till NI:s område i Sörentorp. Detta underlag överlämnas sedan till Arne Andersson som är chef för Kriminalpolisenheten (KPE) och kommenderingschef i den särskilda händelse som kommer att inledas. Granskningsgruppen har inte lyckats klarlägga om utkastet har kompletterats, beslutats och underskrivits av Andersson eller om det är utkastet som sedan sprids inom RKP som ett BIS och som det hänvisas till i den HR som förs vid RKC. Av en efterdaterad uppgift i RKC:s HR framgår även att beslut om särskild händelse ska ta tagits den 11 september. Den dagen informerar chefen för OPE också polismästaren Mikael Fetz, som är chef för Polismästardistrikt Västerort, om hotet mot Panaxia i Bromma och om den spaning RKP bedriver. Wall och Fetz har därefter ett antal samtal i ärendet under de följande dagarna. RKP har upprättat en stab eftersom ärendet bedrivs som en särskild händelse. Håkan Wall ger den 13 september stabschefen i uppdrag att informera vakthavande befäl vid Polismyndigheten i Stockholms län om RKP:s pågående ärende, vilket också sker under kvällen. Tjänstgörande yttre kommissarie i Stockholm deltar under kvällen i ett möte om polisinsatsen på RKP. En av polisens piloter vill den 14 september veta adressen till G4S, men får efter att staben har gjort dubbelkontroll uppgift om att det endast är Bromma som är aktuellt. Nätterna mot den 14 och 15 september har polisen vidtagit föreberedelser för ett ingripande mot det befarade rånet och NI har höjd beredskap vid Panaxia i Bromma. Den 15 september konstaterar RKP att något rån inte har ägt rum. Den särskilda händelsen avslutas vid midnatt. Detta bekräftas i HR dagen därpå kl Där framgår att Maria Lönegård, biträdande chef vid KPE och biträdande kommenderingschef, har beslutat att avsluta den särskilda händelsen. I samband därmed beslutas också att helikoptrarna ska återgå till baseringen i Myttinge. Den fortsatta utvecklingen fram till det rånet genomförs den 23 september I och med att något rån inte har skett när deadline passeras den 15 september avbryter RKP den särskilda händelsen. Inflödet av information minskar. Här kan noteras att det senare visat sig att gärningsmännen har haft särskilda telefoner under planeringsfasen, som de sedan gjort sig av med. De har istället skaffat sig nya telefoner, som de använder i samband med genomförandet av rånet den 23 september. Poliserna har en tilltagande känsla av att utredningen inte går framåt och att planerna på rånet har ställts in. Känslan förstärks av att det inte är ovanligt att polisen får in åtskilliga tips om planerade rån men där endast ett fåtal genomförs. Den 16 september har Panaxia flyttat till nya lokaler. Hotbilden mot denna värdedepå tunnas därmed ut. Den 18 september spanar RKP i bil på vissa av de misstänkta. I samband därmed så följer några misstänkta efter en av polisens spaningsbilar hela vägen från Stockholm till Uppsala. Förföljandet av spaningsbilen avbryts men får till följd att RKP de närmaste dagarna är försiktiga i spaningsarbetet. Rånet och händelserna fram till dess RKP ensam ansvarar för utredningen den 24 september Ledningscentralen på polismyndigheten Onsdagen den 23 september klockan får LKC in ett överfallslarm från G4S Cash Services värdedepå i Västberga i södra Stockholm. Samtidigt får LKC ta emot flera telefonsamtal om att en helikopter har landet på taket till G4S lokaler. 10

11 BESKRIVNING AV HÄNDELSEN Tjänstgörande vakthavande befäl har då ingen kännedom om att RKP under några veckor har bedrivit spaning i ett ärende och att ett annat vakthavande tidigare har fått information om ett planerat rån mot en värdedepå i Bromma. Det är först när LKC kontaktar vakthavande befäl på RKC som man får veta att det har funnits en hotbild och en pågående spaningsinsats mot en värdedepå. Vakthavande befälet har vid denna tidpunkt minimibemanning i tjänst på LKC. Han förstår tidigt att det är frågan om ett grovt rån och att det är att se som en särskild händelse. Han utser tidigt yttre kommissarien till polisinsatschef. Denne ersätter tidigare utsedd polisinsatschef, som var det yttre befälet i Söderort och som lett insatsen endast en kortare stund. Inom några minuter kontaktar vakthavande befälet myndighetsberedskapen som beslutar att de ska gå i stab samt framhåller att de bör använda polisens helikoptrar i insatsen. Det är oklart om något formellt beslut om särskild händelse meddelas. Vakthavande tolkar emellertid direktiven som ett beslut om en särskild händelse. Denna tolkning gör han pga omständigheterna och han agerar fortsättningsvis utifrån det. Normalt går tjänstgörande vakthavande befäl in i funktionen som stabschef vid en särskild händelse och vakthavande i beredskap tar över som vakthavande befäl. Avlösande vakthavande brukar vara på plats vid 06-tiden och vakthavande befälet i tjänst bedömer det därför inte meningsfullt att kalla in den som är i beredskap. Detta innebär att han upprätthåller två funktioner. Han blir avlöst vid 07-tiden av två vakthavande befäl varav en går in i den funktionen och den andra utses till stabschef. I det inledande skedet beslutar vakthavande befälet i en mängd frågor och en del antecknar han fortlöpande. Arbetsbelastningen på LKC är stor. Detta tillsammans med en farhåga att tappa information gör att de inte ser någon möjlighet att omgruppera till den ledningsplats som ligger avskild från den löpande verksamheten och som är inrättad för särskilda händelser. Verksamheten kommer därför att bedrivas från den ordinarie arbetsplatsen i LKC. Vid denna tidpunkt på morgonen är det i övrigt lugnt i polisdistriktet, så all personal i LKC kan utnyttjas för rånhändelsen. Det är en intensiv radiotrafik och ett stort inflöde av samtal, framförallt om helikoptern som flyger på låg höjd och observeras av många. Den HR som upprättas i ärendet kommer att omfatta drygt 400 sidor. I ett tidigt skede har LKC kontakt med Försvarsmakten varvid stöd från den diskuteras. En inledande bedömning är att försvaret kan biträda med flygplan. Polismyndigheten gör en muntlig begäran om hjälp, men det visar sig senare att flygstöd inte kan erbjudas. Gärningsmännens helikopter anträffas strax före vid Skavlöten, Täby, några mil norr om Stockholm. Polisinsatschefen Tjänstgörande yttre kommissarie befinner sig på Kungsholmen när han får rånlarmet och beger sig omedelbart till Västberga. Under färden dit får han beslut om att han ska vara polisinsatschef. Han är på plats inom några minuter och ser då helikoptern över G4S byggnad. Inledningsvis har polisinsatschefen tillgång till ett tiotal radiobilspatruller. Han beslutar tidigt att inleda en förundersökning om grovt rån. En av hans första åtgärder är också att säkra byggnaden så att inga personer kan komma in eller ut ur denna. Stämningen är upprörd och stressad och han vill därför inledningsvis skapa lugn och trygghet för det fortsatta arbetet. Inom tio minuter formulerar han en polisinsatsorder som går ut på att säkra fastigheten, gripa gärningsmännen och skydda utomstående. Han begär tidigt att få använda polisens helikoptrar, men får snabbt besked om att detta inte är möjligt eftersom ett bombliknande föremål har placerats utanför hangaren i Myttinge på Värmdö. Inga andra polishelikoptrar finns tillgängliga enligt besked från LKC. Rånhelikoptern lämnar G4S efter trettio minuter med gärningsmän och byte. Polisinsatschefen beslutar om brytpunkt och bygger upp en fältstab kring sig. NI och säkerhetschefen för G4S kommer snabbt till platsen. Polisinsatschefen använder sig av uppdragstaktik 2 genom att bl.a. utse platschefer. En kommissarie får uppgiften att ansvara för efterföljandet av helikoptern och piketen får i uppgift att säkra byggnaden. På förfrågan från piketen om våldsanvändning beslutar han att helikoptern inte får beskjutas. Piketen börjar att genomsöka lokalerna vilket tar tid eftersom det är en stor byggnad med många utrymmen. En bedömning är att det föreligger risk för försåtminering och kvarlämnade sprängmedel. Poliserna tvingas att med våld forcera dörrar. Det visar sig att det kommer att ta cirka 4 timmar räknat från tidpunkten för larmet innan all personal vid G4S, ett tjugotal personer, har kunnat lämna byggnaden. 2 Uppdragstaktik ska tillämpas i möjligaste mån på alla nivåer vid en polisinsats enligt 16 FAP om särskilda händelser. Uppdragstaktik definieras som att en överordnad chef ger en underställd chef uppgifter, riktlinjer och handlingsregler för hur en viss uppgift i stort ska lösas samt anger vilka resurser som står till den underställde chefens förfogande. 11

12 BESKRIVNING AV HÄNDELSEN Kommenderingschefen 3 Myndighetsberedskapen kontaktas på morgonen av vakthavande befäl kort efter det att polisen har larmats om rånet. Han beslutar om att upprätta en stab och att rekvirera polishelikoptrar samt, något senare, om att piketen ska utrustas med förstärkningsvapen. Strax därpå kommer information om den misstänkta sprängladdningen utanför helikopterhangaren på Myttinge och att polisens helikoptrar inte kan användas. Det är också myndighetsberedskapen som beslutar att begära flygunderstöd från Försvarsmakten, men som nämnts tidigare visar det sig att det stödet inte möjligt. Strax efter kl är han som kommenderingschef på plats i staben i LKC. Han meddelar ett kommenderingschefens beslut i stort (BIS). Målet i detta är att gripa gärningsmännen genom en anpassad offensiv strategi och ledord är: tålamod, resurs och tempoväxling. I riktlinjerna för genomförandet anger BIS bl.a. att skyddet för den enskilde polismannen ska beaktas och att uppdragstaktik ska tillämpas. Detta BIS följs under dagen av flera. Samverkan mellan polismyndigheten och RKP När rånet inträffar mot värdedepån G4S i Västberga har ingen av de närmast inblandade beslutsfattarna i polismyndigheten någon vetskap att RKP har inlett en förundersökning och inte heller om den spaning som RKP har bedrivit under nästan en månad. Detta trots att information tidigare har lämnats till olika befattningshavare i polismyndigheten. Ett vakthavande befäl i Stockholm, som inte är i tjänst när rånet sker, har redovisat att han någon gång den september arbetade nattpass och då besöktes av vakthavande befäl från RKC. Den senare informerade då om att RKP spanade mot ett planerat rån mot en värdedepå, att en helikopter skulle användas och att NI låg i beredskap för en insats. Ärendet hade hög sekretess och hanterades i sin helhet av RKP. När vakthavande befälet i polismyndigheten hade fått informationen ringde han myndighetsberedskapen och informerade om vad han fått veta. I det inledande skedet efter rånet får polismyndigheten viss övergripande information genom kontakter 3 Den som har myndighetsberedskap ska under icke kontorstid bl.a. besluta om en polisinsats ska vara myndighetsgemensam och vem som ska vara kommenderingschef. Detta framgår av punkterna i polismyndighetens tjänsteföreskrift 201-A om polismyndighetens organisation, ledning och planering vid särskilda händelser där polisinsatsen ska vara myndighetsgemensam. I den aktuella händelsen fullgjorde myndighetsberedskapen även funktionen som kommenderingschef. med vakthavande befäl på RKC och genom poliser i NI. Man förstår då att det finns information om händelsen som polismyndigheten inte känner till. När poliser på RKP på morgonen får veta att ett rån har skett mot en värdedepå inser de att det rån de tidigare hade befarat nu har genomförts. Enskilda poliser på RKP tar omgående kontakt per telefon med vakthavande befäl och andra poliser i polismyndigheten. De berättar att de har ett pågående ärende som sannolikt kan kopplas till det nu genomförda rånet. Utöver enskilda kontakter så äger ett första sammanträde rum på morgonen vid 08-tiden mellan poliser från polismyndigheten och RKP. De diskuterar hur det fortsatta arbetet med ärendet ska läggas upp och hur ansvaret ska fördelas. RKP informerar kort om den spaning och det ärende som de redan har initierat och framhåller att RKP ska ha fortsatt ansvar för utredningen. Frågan avgörs inte vid detta tillfälle, men man är överens om att polismyndigheten ska ha fortsatt ansvar för den yttre verksamheten, brottsplatsundersökningar, tipsmottagning, beslagshantering m.m. Polismyndigheten efterlyser en fullständig information om vad som är känt i ärendet och vilka personer som kan vara inblandade. Mötet avslutas emellertid utan att någon mer detaljerad information lämnas av RKP. Inom såväl polismyndigheten som RKP fortsätter internt diskussionerna om vem som ska ha ansvar för utredningen. Denna fråga och bristen på information från RKP tas i polismyndigheten upp med biträdande länspolismästaren Lennart Enocsson, som vikarierar som myndighetschef. Han kontaktar därefter biträdande chefen för RKP Tommy Hydfors och har sedan ett samtal med rikspolischefen för att diskutera dessa frågor. Rikspolischefen har också kontakt med Hydfors, som upprätthåller chefsskapet eftersom ordinarie chef är på tjänsteresa utomlands. Efter dessa kontakter går Hydfors tillsammans med chefen för KPE Arne Andersson över till polishuset i Stockholm och sammanträffar med Lennart Enocsson och ytterligare poliser. Resultatet av detta möte blir att de är överens om att RKP ska ansvara för utredningen, men biträdas av polismyndigheten. Biträdet gäller bl.a. de uppgifter som de tidigare har kommit överens om. RKP lovar också att lämna en utförlig information om allt de vet i ärendet till en mindre krets personer i polismyndigheten. RKP ska också se till att placera egen personal som kontaktpersoner i den stab som har upprättats i polismyndigheten. Under dagen informerar RKP om allt de känner till i ärendet, bl.a. om hur informationen i underrättelsearbetet har kommit fram. Sex timmar efter det att 12

13 BESKRIVNING AV HÄNDELSEN polismyndigheten har fått en fullständig information om utrednings- och spaningsläget har i vart fall delar av informationen publicerats i massmedia. Journalister kontaktar och intervjuar, enligt uppgift, senare även personer i f.d. Jugoslavien som ska vara utpekade som delaktiga i brottet. Serbisk polis ska också ha kontaktats. I och med överenskommelsen om att RKP ska ha ansvar för utredningen så påbörjas en överlämning av det utredningsmaterial som finns i polismyndigheten. Detta pågår sedan de närmaste dagarna. Polismyndigheten fortsätter att ha ansvar för de uppgifter som de varit överens om sedan tidigare. På söndagen den 27 september sker de första gripandena i ärendet. Det rättsliga efterspelet I tingsrätten döms sju av de åtalade och tre frias. Helikopterpiloten och den gärningsman som var inne i värdedepån döms till sju års fängelse vardera. Hovrätten skärper straffen för de bägge sistnämnda till åtta års fängelse. Hovrätten höjer även straffet från tre till fyra års fängelse för en av de övriga och som dömts i tingsrätten för medhjälp till grovt rån. I övrigt fastställdes tingsrättens domar. 13

14 3 När RKP får leda polisverksamhet Detta avsnitt redovisar endast förutsättningarna för när RKP får leda polisverksamhet. Det efterföljande avsnittet 4 redovisar hur RKP ska leda polisverksamhet. Aktuella författningsbestämmelser Polisens verksamhet är organiserad i 21 polismyndigheter med ett territoriellt ansvar inom respektive polisdistrikt. 4 Ett undantag från denna territorialprincip är att regeringen har medgivit RPS rätt att i vissa fall leda polisverksamhet. 5 När RPS leder polisverksamhet ska det som föreskrivs i lag eller författning om polismyndighet i tillämpliga delar även gälla RPS. Inom RPS är det RKP, Säkerhetspolisen och Polisens verksamhetsstöd som leder polisverksamhet. 6 RPS verksamhet regleras i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Av förordningen framgår bl.a. RPS uppgifter som central förvaltningsmyndighet, funktioner som RPS ska upprätthålla, tillsyns- och samordningsansvar samt rätten att utfärda föreskrifter. RPS möjlighet att leda polisverksamhet regleras i 6 instruktionen och denna ledning ankommer med ett undantag (punkten 10) på RKP. 7 För att underlätta läsningen i den här följande redovisningen anges därför genomgående RKP istället för RPS. Bestämmelserna har en central betydelse för denna granskning. Instruktionen anger att RKP ska samarbeta med Säkerhetspolisen och med Polisen i övrigt för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt. RKP ska också fortlöpande lämna upplysningar till Säkerhetspolisen och berörda polismyndigheter om förhållanden som har betydelse för deras verksamhet. RKP ska även hålla länspolismästaren underrättad om sådan polisverksamhet inom polisdistriktet som RKP leder. 8 Om en polismyndighet begär det ska RPS i mån av tillgängliga resurser lämna förstärkning vid spaning 4 4 polislagen (1984:387). 5 7 polislagen. 6 RPS kan enligt 6 punkt 10 i RPS-instruktionen leda polisverksamhet som bedrivs med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Polisens verksamhetsstöd (PVS) ansvarar för denna verksamhet genom ATK-sektionen. 7 Av punkt 3.5 i arbetsordningen för RPS och av punkterna och i den av rikspolischefen fastställda arbetsordningen för RKP framgår att dessa uppgifter har delegerats inom RPS till RKP. 8 7 och 7 b i RPS-instruktionen. eller utredning som polismyndigheten leder. 9 Situationer och omfattning på polisverksamhet som RKP leder. RPS-instruktionen anger ett antal verksamheter och situationer när RKP får leda polisverksamhet: 1. som bedrivs med flyg Polisflyget bedriver så gott som all sin verksamhet efter begäran av polismyndigheterna och i övrigt åt RPS. Polisflyget hjälper också i viss utsträckning länsstyrelserna och Naturvårdverket med vilträkning, granskning av vissa fridlysta djurarters boplatser etc. Denna verksamhet har liten omfattning och är en service till de berörda myndigheterna. 2. som avser spaning mot, och om det finns särskilda skäl för det, utredning av narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och annan brottslighet om brottsligheten är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning Bestämmelsen utgör grunden för RKP:s brottsutredande verksamhet. RKP har med stöd av bestämmelsen en generell rätt att bedriva spaning inom de uppräknade brottskategorierna. Om det föreligger särskilda skäl får RKP även utreda dessa brott. Någon prövning av om förutsättningarna är uppfyllda sker inte idag. Inte heller dokumenteras grunden och de särskilda skälen när RKP leder polisverksamhet och utreder brott. 3. som avser spaning mot och utredning av brottslighet som riktar sig mot postbefordringsföretag, om spaningen eller utredningen kräver särskild kännedom om postbefordringsföretagets rutiner vid postbefordran Inom RKP fanns tidigare en särskild postbrottsenhet som är nedlagd sedan 2005 och någon verksamhet av detta slag förekommer inte. Bestämmelsen är därför numera inaktuell. 4. som avser bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan information om brottslighet som finns tillgänglig hos styrelsen 9 9 RPS-instruktionen. 14

15 NÄR RKP FÅR LEDA POLISVERKSAMHET Bestämmelsen omfattar bl.a. analys av tillgänglig information. RKP anser att bestämmelsen även omfattar rätt att inhämta vissa upplysningar och bedriva viss spaning. 5. som föranleds av transporter av kärnämne eller kärnavfall och, om det finns särskilda skäl för det, transporter av annat slag RKP leder polisverksamhet i denna del genom att samordna och övervaka transporterna av kärnämne eller kärnavfall till och från kärnkraftverken. Omfattningen är begränsad och RKP har inte lett polisverksamhet i fråga om kärnavfall sedan I bestämmelsen gjordes 2002 tillägget att RKP även kan leda polisverksamhet när det gäller andra slag av transporter om det föreligger särskilda skäl. Detta ska enligt uppgift ha tillkommit i samband med att RKP övertog ansvaret för riksbankstransporterna när NI överfördes till RKP. 6. som avser spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som avvikit från verkställigheten av straff för sådan brottslighet som avses i 2, om det finns särskilda skäl för det Bestämmelsen tillkom efter en uppmärksammad rymning (Stig Bergling). RKP leder sällan polisverksamhet med stöd av bestämmelsen. 7. som faller inom ekobrottsmyndighetens ansvarsområde och som avser åtgärder i ekobrottsmyndighetens verksamhet som enligt lag eller annan författning endast får utföras av anställda inom Polisen Denna punkt utgör grunden för Ekobrottsmyndighetens polisiära insatser. 8. som bedrivs av den nationella insatsstyrkan utom när styrkan utgör polisförstärkning hos en lokal polismyndighet Det är osäkert om NI normalt kan sägas leda polisverksamhet. En jämförelse kan här göras med det som gäller för polisflyget. NI utgör vanligtvis en förstärkning åt polismyndigheter, Säkerhetspolisen och även i viss utsträckning åt KPE när RKP leder polisverksamhet. 9. som föranleds av händelser utomlands där kravet på enhetlighet är särskilt framträdande Bestämmelsen tillkom efter flygolyckan på Linateflygplatsen i Italien 2001 och har därefter tillämpats i samband med tsunamin 2004 och evakueringen från Libanon bedrivs med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). (Denna punkt hanteras av PVS och berör inte RKP, se fotnot 6.) 11. som innefattar stöd från Försvarsmakten enligt lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning och som inte leds av Säkerhetspolisen. Bestämmelsen tillkom 2010 efter riksdagens beslut om att Försvarsmakten under vissa förutsättningar ska stödja polisen i terrorismbekämpning. Något ärende där bestämmelsen har tillämpats har inte förekommit. Överväganden I samband med granskningen har intervjuade uttryckt olika uppfattningar eller osäkerhet om när RPS kan leda polisverksamhet. Inspektionsgruppen gör följande bedömning. Huvudregeln inom polisen är att varje polismyndighet har ansvar för polisverksamheten inom sitt geografiska ansvarsområde (polisdistriktet). RKP kan i och med delegationen inom RPS leda polisverksamhet om de i RPS-instruktionen angivna förutsättningarna är uppfyllda. Det är utifrån dessa förutsättningar som granskningsgruppen lämnar de synpunkter som redovisas nedan. Frågan om att leda polisverksamhet En svårighet när det gäller att ange RKP:s uppgifter är att begreppet leda polisverksamhet inte är definierat. Granskningsgruppen tolkar begreppet på följande sätt. Den som leder har ett självständigt ansvar för verksamheten även om t.ex. uppdragstaktik används. Polisverksamhet kan inte utövas eller bedrivas om det inte finns någon som har ansvar för och leder verksamheten. Anställda vid RPS kan därför endast bedriva polisverksamhet när den leds av RPS eller en polismyndighet. När RKP leder polisverksamhet måste detta ha stöd i 6 instruktionen för RPS. Begreppet polisverksamhet omfattar enligt granskningsgruppens uppfattning all den verksamhet som avses i 2 polislagen och som är polisens kärnuppgifter, dvs. att förebygga brott, bedriva spaning och utredning om brott när detta sker i ett enskilt ärende. Detta benämns ofta operativ polisverksamhet. Begreppet polisverksamhet innefattar inte samman- 15

16 NÄR RKP FÅR LEDA POLISVERKSAMHET ställning av uppgifter om brott för statistiska ändamål, utfärdande av föreskrifter och allmänna råd och andra administrativa åtgärder som inte avser ett enskilt ärende som är direkt kopplat till polisens uppdrag. Bestämmelsens syfte Huvudansvaret för att leda polisverksamhet har, som tidigare redovisats, polismyndigheterna. RPS, och därmed RKP, får endast leda polisverksamhet i de avseenden som instruktionen för RPS anger. Granskningsgruppen anser att detta antyder att bestämmelserna i instruktionen bör tolkas restriktivt. Denna tolkning anser gruppen stärks av regleringen att RKP:s ledning av polisverksamhet är förenad med en långtgående informationsskyldighet till polismyndigheterna (se avsnitt 4). RKP har, som framgått, en möjlighet att inhämta och hantera information om kriminella personer och sådan information som har inhämtats vid spaning beträffande särskilt allvarliga brott, landsomfattande brottslighet samt brottslighet som på ett eller annat sätt är kopplat till händelser eller personer utomlands. Det är angeläget att polisväsendet som helhet tar tillvara RKP:s kunskaper eftersom de, oavsett vem som leder en verksamhet, kan ha avgörande betydelse för om allvarliga brott ska kunna klaras upp eller inte. Ett väsentligt syfte med regleringen är rimligtvis att de kunskaper och den information som finns inom RKP ska utnyttjas effektivt i hela polisens arbete. När RKP leder polisverksamhet är det inte tydliggjort vad detta innefattar. Begreppet leda kan ge intrycket att RKP då helt tar över polismyndigheternas territoriella rätt och skyldighet. Det är emellertid en tolkning som inte kan tillämpas i praktiken. RKP har ofta inte resurser, och därmed inte förmåga, att i alla avseenden leda en polisiär insats och hantera alla de polisiära konsekvenser som kan följa av insatsen. I samband med helikopterrånet visade det sig att Polismyndigheten i Stockholms län fick ansvara för t.ex. tipsmottagning, tekniska undersökningar och beslagshantering. RKP saknar dessutom resurser och förmåga att leda hela den akuta yttre verksamheten i samband med t.ex. ett rån. När RKP leder polisverksamhet av något större omfattning uppkommer därför inte sällan en omvänd förstärkningsrörelse, dvs. att en polismyndighet stödjer RKP. Detta är naturligt när RKP har ett tydligt uppdrag med stöd av RPS-instruktionen, men visar samtidigt att territorialprincipen är huvudregeln och ska gälla i alla andra typer av händelser. Huvudregeln till trots uppstår oundvikligen situationer där lämplighetsavvägningar måste ske avseende vem som ska leda en viss spaning och brottsutredning när 6 RPS-instruktionen är tillämplig samt hur ärendet bör hanteras. Utgångspunkten i dessa situationer måste vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett bra polisarbete. Det innebär att den polismyndighet eller RKP som, totalt sett, har bäst förutsättningar att hantera ärendet också ska göra det. Polisväsendet i övrigt ska sedan lämna allt det bistånd som behövs för att nå bästa möjliga resultat. Med ett sådant synsätt använder polisen sin samlade resurs gemensamt, vilket ger förutsättningar för bästa möjliga framgång. Polisiära insatser vid större händelser måste lösas i samverkan. En reglering borde därför finnas för att snabbt avgöra de viktiga men dessbättre sällan förekommande frågor där olika uppfattningar finns. Detta eftersom dyrbar tid i en akut uppkommen situation inte ska spillas på att föra resonemang om vilken ansvarsfördelning som ska gälla eller om någon kan anses ha tolkningsföreträde. En sådan reglering kräver, för att vara bindande, ett tillägg i RPS-instruktionen och därmed ett regeringsbeslut. Ett alternativ kan vara en överenskommelse inom polisväsendet, dvs. mellan RPS och respektive polismyndighet. Grunden för RKP att leda polisverksamhet vid helikopterrånet I detta granskningsärende har RKP bedrivit spaning i ett ärende som avsåg ett förmodat rån mot Panaxia i Bromma. RKP har vidare hävdat att det var lämpligt att man hade ansvar för utredningen av det grova rån som inträffade mot G4S värdedepå i Västberga. Av 6 punkt 2 i RPS instruktionen framgår att RKP har ett generellt bemyndigande att bedriva brottsspaning beträffande de angivna brottskategorierna. När det gäller brottsutredningar förutsätter bemyndigandet dessutom att särskilda skäl föreligger. RKP har gjort bedömningen att det i båda de i denna granskning aktuella fallen förelåg särskilda skäl för att RKP skulle ha ansvaret för brottsutredningen. Det var här fråga om brott av särskilt grov beskaffenhet och med internationell anknytning. Bestämmelsen är enligt granskningsgruppens uppfattning otydlig i flera avseenden. Det är t.ex. oklart vad som kan anses vara spaning och när denna övergår i ett utredningsskede. Vidare är det oklart vilka särskilda skäl som krävs för att RKP ska få utreda de uppräknade brotten. Det ska först som sist sägas att den utredning som RKP genomförde ledde till ett gott resultat med fällande domar och i flera fall långa fängelsestraff. Granskningsgruppen har ingen grund för att hävda att ett bättre resultat skulle ha uppnåtts om Polismyndig- 16

17 NÄR RKP FÅR LEDA POLISVERKSAMHET heten i Stockholms län hade hanterat utredningen. En orsak till RKP:s ställningstagande kan vara att frågan om när RKP ska leda polisverksamhet sannolikt har ständig aktualitet i Stockholm och därmed i förhållande till Polismyndigheten i Stockholms län. Detta eftersom RKP är placerad i Stockholm och har huvuddelen av sin resurs där. RKP:s förmåga att leda polisverksamhet är därför också störst i Stockholmsområdet. Det är inte troligt att RKP beslutat att leda utredningen om rånet hade inträffat på en plats någon annanstans i landet. Granskningsgruppen anser ändå att det i de granskade ärendena inte fanns skäl att frångå polisens grundläggande princip om territorialansvar och att polismyndigheten därför borde ha haft ansvar för ärendet. Polismyndigheten i Stockholms län, som landets största polismyndighet, har betydande resurser och kompetens att hantera spaning och utredning av grova brott. Dessutom är det inte lämpligt att RKP binder upp sina utredningsresurser under betydande tid i ett enda ärende. RKP:s förmåga att bistå polismyndigheterna under den period utredningsarbetet pågick begränsades. RKP tvingades t.o.m. att ta in poliser från aktionsgruppen i Uppsala som förstärkning i utredningen. RKP:s kunskaper och kompetens skulle självklart ha tagits till vara även om polismyndigheten haft ansvar för utredningen och detta i en förtroendefull samverkan mellan RKP och polismyndigheten. Samverkan mellan RKP och polismyndigheten vid helikopterrånet Det har inte förekommit någon tillräckligt strukturerad samverkan mellan RKP och polismyndigheten i den händelsekedja som mynnade ut i helikopterrånet. En tidig kontakt på ledningsnivå borde ha tagits för att lägga fast ansvar och planering. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt samarbete är ett ömsesidigt förtroende. En tillräcklig grad av förtroende har enligt granskningsgruppens uppfattning inte förelegat. Den uppfattningen är grundad på de olika utsagor som har lämnats både inom RKP och polismyndigheten. Granskningsgruppen anser att RKP borde ha kontaktat och informerat ledningen för Polismyndigheten i Stockholms län när de fått informationen om ett planerat rån och att det troligen skulle genomföras i Stockholmstrakten. Detta borde ha skett redan före åklagarkontakten den 28 augusti Det är en brist att en överenskommelse inte finns mellan RKP och polismyndigheten om vem som ska kontaktas i denna typ av ärenden. Granskningsgruppens bestämda uppfattning är att kontakten borde ha tagits på ledningsnivå, t.ex. med chefen för länskriminalpolisen. RKP skulle också ha informerat länspolismästaren. Frågan om RKP:s skyldighet att lämna information om sin verksamhet i polisdistrikten berörs mera grundligt i avsnitt 4. Granskningsgruppen har vidare uppfattningen att RKP till följd av territorialprincipen endast i undantagsfall bör leda polisverksamhet som innefattar att självständigt utreda brott med stöd av instruktionens punkt 2. Detta ska gälla även när de formella förutsättningarna föreligger. Territorialprincipen borde ha gällt i det granskade ärendet. En tidig kontakt mellan RKP och polismyndigheten kunde ha inneburit att man kommit fram till denna slutsats eller i vart fall funnit former för en samverkan. Förslag Granskningsgruppen föreslår att bestämmelsen i 6 instruktionen för RPS bör omarbetas och renodlas så att det blir tydligare när RPS (RKP) kan leda polisverksamhet RPS bör verka för att ta fram en reglering som kan avgöra om RKP eller berörd polismyndighet ska leda polisverksamhet i ärenden där olika uppfattningar föreligger. 17

18 4 När RKP leder polisverksamhet Informationsskyldighet till polismyndigheter och länspolismästare Allmänt Detta avsnitt redovisar vad RKP ska iaktta i sin ledning av polisverksamhet. Det handlar då i första hand om hur RKP ska informera och samverka med den polismyndighet som är berörd av RKP:s verksamhet. En bedömning av hur information och samverkan har hanterats i det aktuella ärendet redovisas också. Den samverkan och det informationsutbyte som förekom mellan RKP och Polismyndigheten i Stockholms län har redovisats i avsnitt 2 där händelsen beskrivs och upprepas därför inte. Regelverk När RPS leder polisverksamhet så gäller det som har föreskrivits i lag eller författning om polismyndighet i tillämpliga delar även RPS. 10 RPS genom RKP ska samarbeta med polismyndigheterna för att bedriva en effektiv verksamhet. RKP ska också fortlöpande lämna upplysningar till de berörda polismyndigheterna om förhållanden som har betydelse för deras verksamhet. 11 Detta är en bestämmelse med generell räckvidd och omfattar inte enbart åtgärder i t.ex. en förundersökning. RKP ska dessutom informera länspolismästaren om sådan polisverksamhet som RKP leder i det berörda polisdistriktet. 12 Arbetsordningen för RKP (punkt ) anger att chefen för RKP beslutar i frågor avseende ledning av polisverksamhet med anledning av och 11 förordningen (1989:733) med instruktion för rikspolisstyrelsen. Bedömning av RKP:s information och samverkan i samband helikopterrånet Allmänt om RKP:s skyldighet att informera Inom polisen har sedan lång tid pågått en diskussion om när och hur RKP ska informera en polismyndighet när RKP har pågående verksamhet i polisdistriktet. Granskningsgruppen gör inledningsvis den bedömningen att det inte föreligger någon skillnad i sak eller när det avser tidpunkten mellan de upplysningar som 10 7 andra stycket polislagen (1984:387) RPS-instruktionen b RPS-instruktionen. RKP är skyldig att fortlöpande lämna till polismyndigheten och den underrättelse som ska lämnas till länspolismästaren. Det är angeläget att understryka vikten av en fungerande information. Polismyndigheterna har normalt ansvar för all polisverksamhet som bedrivs i polisdistriktet. Om någon annan enhet inom polisen, dvs. RKP eller Säkerhetspolisen, leder polisverksamhet i polisdistriktet uppstår parallella polisverksamheter som kan få olyckliga konsekvenser om inte polismyndigheten är informerad. Ett enkelt exempel kan vara att polisen larmas om en händelse och skickar uniformerade poliser till en plats där det visar sig att RKP bedriver spaning. Det framgår inte av RPS-instruktionen vid vilken tidpunkt RKP ska lämna information. Granskningsgruppen tolkar bestämmelserna på det sättet att RKP ska informera så snart informationen är så konkret att det framgår vilken polismyndighet som är berörd. Det kan då t.ex. gälla misstankar mot vissa personer eller ett brottsobjekt. Detta är viktigt eftersom det är möjligt att det i polismyndigheten finns ytterligare information som kan bidra till att brottet förebyggs eller att gärningsmännen kan gripas på förberedelseeller försöksstadiet. I det granskade ärendet fanns t.ex. ytterligare information hos polismyndighetens KUT. Den absolut senaste tidpunkten när informationen ska lämnas är när RKP vidtar faktiska åtgärder, t.ex. husrannsakan i polisdistriktet. Detta eftersom sådana åtgärder kan få direkta konsekvenser för den verksamhet som polismyndigheten bedriver, t.ex. efter ett inkommet samtal om personer som uppträder misstänkt men som visar sig vara poliser från RKP. Ett annat exempel kan vara när åtgärder som vidtas av RKP får direkta återverkningar på verksamheten i polisdistriktet. Det kan då vara frågan om t.ex. ordningsstörningar eller problem i trafiken. Instruktionen för RPS anger att RKP fortlöpande ska lämna upplysningar till den berörda polismyndigheten om förhållanden som har betydelse för dess verksamhet. RKP lever generellt sett inte upp till dessa krav eftersom informationen ofta lämnas sent. Instruktionen för RPS anger vidare att RKP ska informera länspolismästaren om polisverksamhet som RKP bedriver i polisdistriktet. Det sker enligt vad granskningsgruppen inhämtat endast i undantagsfall. Granskningsgruppen har förståelse för de problem som kan vara förenade med skyldigheten att lämna 18

19 NÄR RKP LEDER POLISVERKSAMHET information t.ex. av sekretesskäl eller till följd av att länspolismästaren inte alltid är tillgänglig. Detta är emellertid inte skäl som gör att informationsskyldigheten enligt instruktionen för RPS bortfaller. Ett fungerande informationsutbyte mellan RKP och polismyndigheterna är grundläggande för en bra samverkan och ett gott förtroende. RKP bör klara ut med polismyndigheterna hur den allmänna informationsskyldigheten ska fullgöras, dvs. vem eller vilka som ska informeras vid polismyndigheten vid olika tidpunkter på dygnet. Polismyndigheterna ska anvisa kontaktpersoner/funktioner för RKP i dessa ärenden. RKP bör sedan ha ett system för att kunna följa upp när, till vem och av vem information har lämnats och vad den innehåller. När det gäller informationen till länspolismästaren så är det ju knappast möjligt att, som bestämmelsen är utformad, delegera mottagandet av den till någon annan. Det är därför lämpligt att RKP kommer överens med respektive länspolismästare hur informationsskyldigheten ska fullgöras. Under ickekontorstid kan möjligen den som fullgör myndighetsberedskap (4 kap. 12 polisförordningen) anses ha befogenhet att ta emot informationen. Det senare torde i så fall förutsätta en intern reglering inom respektive polismyndighet. Sammanfattningsvis kan sägas att det idag inte finns någon strukturerad form för hur och vid vilken tidpunkt RKP ska informera polismyndigheterna när RKP leder polisverksamhet. Detta är anmärkningsvärt, inte minst i förhållande till Polismyndigheten i Stockholms län eftersom RKP rimligtvis måste ha flest ärenden där man leder polisverksamhet i det polisdistriktet. Det ska också sägas att ansvaret för ett fungerande informationsutbyte och ett ömsesidigt förtroende i arbetet är ett gemensamt ansvar. Detta även om ett särskilt ansvar åvilar RKP när man leder polisverksamhet med egna resurser i polisdistrikten. Efter denna genomgång av de svårigheter som mer generellt föreligger i samverkan mellan RKP och polismyndigheterna och de brister i hanteringen som kan iakttas, drar granskningsgruppen den slutsatsen att RKP saknar en strategi för hur polismyndigheterna ska underrättas när RKP leder polisverksamhet i polisdistrikten. 13 Detta gäller även, och inte minst, i förhållande till Polismyndigheten i Stockholms län. De i detta uppdrag granskade händelserna visar tydligt att 13 RKP har i juni 2008 beslutat om Rikskriminalpolisens riktlinjer för spridning av information (A /08). Denna innehåller endast riktlinjer för information som sprids externt. RKP:s författningsreglerade skyldighet att informera polismyndigheterna när de leder polisverksamhet berörs inte i riktlinjerna. en avsaknad av en sådan strategi leder till missförstånd och risk för bristande effektivitet i polisarbetet. Med detta sagt ska ändå framhållas att RKP informerade flera personer i polismyndigheten. Information från RKP i det aktuella ärendet Under den tid som RKP hanterade ärendet rörande Panaxia fick enskilda befattningshavare i polismyndigheten uppgifter om de pågående insatserna. Det gäller polismästaren i Västerort, vakthavande befäl, yttre kommissarie och insatsledaren för piketen. Informationen som lämnades till polismyndigheten förefaller mera ha varit ett resultat av initiativ från enskilda poliser på chefs- och handläggarnivå än ett uttryck för en beslutad arbetsrutin inom RKP. Granskningsgruppen får intrycket att den information RKP lämnade i första hand skulle tillgodose ett egenintresse inom RKP, dvs. att när polisinsatsen genomfördes skulle den inte störas av andra poliser. Detta fick till följd att RKP informerade strax före det tillslag man avsåg att genomföra. Om det ur ett samverkansperspektiv funnits en ambition från RKP:s sida att informera polismyndigheten så borde det givetvis ha skett så tidigt som möjligt. Polismyndigheten skulle då också, vid behov, ha kunnat förbereda sig för att stödja insatsen och ha beredskap för de konsekvenser den kunde få i polisdistriktet. Detta sagt med utgångspunkten att RKP de facto ledde polisinsatsen. Granskningsgruppen har tidigare redovisat (se avsnitt 3 Överväganden) som sin uppfattning att ärendet borde ha överlämnats till polismyndigheten. Konsekvenserna av avsaknaden av en god informationsstrategi inom RKP blev tydlig när det gäller förutsättningarna för polismyndigheten att inledningsvis hantera rånet i Västberga. Bristen på kunskap om insatsen mot Panaxia gjorde att polismyndigheten inte var förberedd på ett sätt som kunde ha varit möjligt. Det som för polismyndigheten kunde ha varit en i väsentliga delar i förväg planerad insats blir således istället en överraskande och akut sådan. Det har efter rånet förekommit uppgifter såväl inom polisen som i massmedia om att RKP planterade falsk information i polismyndigheten för att se om informationen vidarebefordrades till massmedia. Granskningsgruppen har inte kunnat klarlägga sakförhållandet eftersom de uppgifter som lämnats har varit motstridiga (se avsnitt 7 Informationsskydd). Om något sådant har förekommit är det ytterst anmärkningsvärt eftersom Polisen i andra sammanhang, t.ex. till massmedia, inte medvetet skulle lämna ut felaktiga uppgifter. Oavsett om oriktiga uppgifter spridits eller inte visar det faktum att sådana påståenden förekom- 19

20 NÄR RKP LEDER POLISVERKSAMHET mer en allvarlig brist på förtroende mellan RKP och polismyndigheten. Detta är oacceptabelt. Granskningsgruppen har under sitt arbete iakttagit flera exempel på att samverkan och informationsutbyte mellan befattningshavare i den vardagliga verksamheten fungerar väl. Gruppen har dessvärre också noterat samarbetssvårigheter och brist på förtroende på de högre ledningsnivåerna. Detta förhållande kan inte fortsätta att råda utan måste åtgärdas. Förslag Granskningsgruppen föreslår att RKP tar fram en strukturerad modell för hur och när information ska lämnas när RKP leder polisverksamhet. I detta innefattas att RKP ska ha kunskap om kontaktpersoner i polismyndigheterna och hur kontakterna med länspolismästaren ska ske. 20

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-05-22 Dnr 207-2012 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet;

Läs mer

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län Seminarium evakuering - utrymning YKOM Polismyndigheten i Örebro län 1 Polismyndigheten i Örebro län Länspolismästare Ebba Sverne-Arvill Ca 600 poliser och 150 civilanställda Organisation Operativ ledning

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare:.chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om larm m.m.; beslutade den 22 november 2000. RPSFS 2000:66

Läs mer

Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning

Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-06-18 Dnr 82-2013 Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning 1 SAMMANFATTNING Syftet med Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens granskning

Läs mer

SÄKERHETS- OCH. 2012-04-26 103-2011 och 113-2011

SÄKERHETS- OCH. 2012-04-26 103-2011 och 113-2011 Uttalande Dnr SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-04-26 103-2011 och 113-2011 Granskning av förstöring av material från hemliga tvångsmedel i vissa avseenden 1 BAKGRUND Nämnden har på eget initiativ

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud;

Läs mer

Kustbevakningens författningssamling

Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om förundersökningsledning KBVFS 2019:1 Publicerad den 19 juni 2019 beslutade den 18 juni 2019. Kustbevakningen föreskriver

Läs mer

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen) SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-06-14 Dnr 163-2015 och 165-2015 Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-09-02 Dnr 31-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten vid Polisregion Nord 1. SAMMANFATTNING Nämndens granskning

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens användning av tårgas i den särskilda polistaktiken;

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om internationellt polisiärt samarbete; SFS 2000:343 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-11-18 Dnr 84-2015 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Säkerhetspolisen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Utkom från trycket den 15 juni 2007 beslutade den 15 juni 2007. Åklagarmyndigheten föreskriver

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Förstöring av upptagningar och uppteckningar från vissa hemliga tvångsmedel en granskning av två åklagarkammare och en polismyndighet

Förstöring av upptagningar och uppteckningar från vissa hemliga tvångsmedel en granskning av två åklagarkammare och en polismyndighet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 146-2011 Förstöring av upptagningar och uppteckningar från vissa hemliga tvångsmedel en granskning av två åklagarkammare och en polismyndighet

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2012:281 Utkom från trycket den 29 maj 2012 utfärdad den 16 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2018:4 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

Säkerhetspolisen har i sitt yttrande hit anfört bl.a. följande (vissa namn ersatta med initialer här).

Säkerhetspolisen har i sitt yttrande hit anfört bl.a. följande (vissa namn ersatta med initialer här). BESLUT Datum Dnr 2008-07-23 813-08-22 INITIATIVÄRENDE FÖR GRANSKNING AV SÄKERHETS- POLISENS HANTERING AV ETT ÄRENDE ANGÅENDE UT- LÄMNANDE AV ALLMÄNNA HANDLINGAR Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

(7) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ansvarsbestämmelser m.m. (3 kap )

(7) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ansvarsbestämmelser m.m. (3 kap ) 2014-01-01 1 (7) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ansvarsbestämmelser m.m. (3 kap 16-18 ) 2014-01-01 2 (7) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Polismyndighetens författningssamling

Polismyndighetens författningssamling Polismyndighetens författningssamling ISSN 2002-0139 Utgivare: Gunilla Svahn Lindström Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud; beslutade

Läs mer

Nämnden är starkt kritisk till hur ärendet har hanterats.

Nämnden är starkt kritisk till hur ärendet har hanterats. Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2019-03-28 Dnr 128-2018 Granskning av förhållandena kring ansökningar om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation 1. SAMMANFATTNING En

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Läs mer

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 37-2013 Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR 1 SAMMANFATTNING Det centrala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen; SFS 2002:1051 Utkom från trycket den 20 december 2002 Omtryck utfärdad den 12 december

Läs mer

Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Smugglingslagen m.m./rättsväsendets informationssystem m.m. 1 Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen

Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen Diarienummer: 714-A532.676/2014 1 BILAGA 10 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 2) mellan Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen och Företaget (org.

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Användning av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polismyndighetens undercoververksamhet

Användning av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polismyndighetens undercoververksamhet Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2018-01-24 Dnr 98-2017 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polismyndighetens undercoververksamhet 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70)

Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) REMISSVAR 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Prot. nr. 42/09 Er referens Ju2009/2312/Å Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) All tvångsmedelsanvändning

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

SÄKERHETS- OCH. Uttalande med beslut Dnr och

SÄKERHETS- OCH. Uttalande med beslut Dnr och Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2017-05-04 Dnr 145-2016 och 147-2016 Polismyndighetens (region Syd och Väst) verkställighet av beslut om förstöring av material från hemliga

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-18 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil Nord och Ann-Christine Lindeblad. De brottsbekämpande myndigheternas tillgång

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om var ärenden om brott av vissa befattningshavare ska handläggas; ÅFS 2014:16 Publiceringsdatum: 23 december 2014

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Kriminalvårdens administrativa föreskrifter

Kriminalvårdens administrativa föreskrifter Kriminalvårdens administrativa föreskrifter ISSN 1404-0956 KVAF (SÄK) 2016:2 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om rapportering och utredning av incidenter beslutade den 5 september 2016. Kriminalvården

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2011:44)

Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2011:44) Yttrande Diarienr 2012-03-08 1813-2011 Ert diarienr JU2011/8745/L4 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2011:44) I promemorian

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Bilaga 8 Personuppgiftsbiträdesavtal Polismyndigheten Datum: 2016-12-22 Dnr: A293.290/2016 PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL 1 PARTER Personuppgiftsansvarig: Polismyndigheten, org. nr. 202100-0076, Box 12256,

Läs mer

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att: Regeringsbeslut I:7 2008-07-17 Ju2008/5776/PO Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Polisdatalag; utfärdad den 11 juni 1998. SFS 1998:622 Utkom från trycket den 24 juni 1998 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Lagens tillämpningsområde

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3)

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) A121.995/2014 1 mellan Polismyndigheten i Södermanlands län (202100-0076), Box 348, 631 05 Eskilstuna som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och

Läs mer

Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111

Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111 -- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-

Läs mer

RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten

RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten Datum 2014-04-27 Saknr och diarienummer 914-A198.231/2013 1 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) mellan RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Polisdataförordning; utfärdad den 28 oktober 2010. SFS 2010:1155 Utkom från trycket den 9 november 2010 Regeringen föreskriver följande. Allmän bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen

Läs mer

Fördjupad granskning av vissa kontaktförbudsärenden

Fördjupad granskning av vissa kontaktförbudsärenden Fördjupad granskning av vissa kontaktförbudsärenden Uppföljning av kontaktförbudsärenden vid Södra Skånes åklagarkammare där handläggningstiden överskridit tre veckor Tillsynsrapport 2014:1 Utvecklingscentrum

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer

Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor

Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Promemoria 495 2015-11-17 Ju2015/08872/P Justitiedepartementet Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Bakgrund Under senare tid har det inträffat ett oroväckande stort antal

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Uppsala där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Uppsala där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2017-09-13 Dnr 67-2017 Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Uppsala där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Läs mer