FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Objekt:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 140 Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Objekt:

2 Titel: Förstudie Väg 140 Gång och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Utgivningsdatum: Oktober 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik Emmot, Trafikverket Uppdragsansvarig: Mats Engdahl, PentaCon Distributör: Trafikverket 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Brister och problem 5 Syfte 5 Tidigare utredningar och beslut 5 Aktualitet 5 Geografiska avgränsningar 5 Övergripande mål och strategier 7 Vägplaneringsprocessen 8 Förutsättningar 10 Markanvändning 10 Trafik och trafikanter 10 Byggnadstekniska förutsättningar 11 Ledningar 11 Miljö 12 Intressen och konfliktpunkter sammanställning 25 Funktionsanalys 30 Projektmål 30 Tänkbara åtgärder 31 Studerade möjligheter 32 Effekter och konsekvenser 37 Förslag till fortsatt arbete 38 Samråd 38 Måluppfyllelse 38 Referenser och underlag 39 3

4 Sammanfattning Brister och problem Gång- och cykelväg saknas på hela sträckan, att fotgängare och cyklister rör sig i blandtrafik längs hela den aktuella sträckan längs Väg 140 innebär otrygghet. Det är i nuläget ett stort flöde av fotgängare och cyklister och med förekommande farliga omkörningar. Den pågående utbyggnaden av antalet bostäder längs sträckan alstrar såväl mer bilar som mer fotgängare och cyklister. Projektmål Att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Tänkbara åtgärder I fyrstegsprincipen som ska genomföras finns för detta ändamål inte någon annan rimlig lösning än att just gång- och cykelväg anordnas. Huruvida gång- och cykelvägen ska ligga på ena eller andra sidan om vägen har studerats. Förslag Förstudien visar att den östra sidan om väg 140 (landsidan) är mer fördelaktig att anordna gång- och cykelväg på jämfört med den västra sidan (sjösidan), främst med hänsyn tagen till miljöaspekterna. Det kan även finnas möjlighet att hitta en dragning som kombinerar sjösidan och landsidan på vissa sträckor, om så anses nödvändigt. På vissa sträckor kan det även vara vits att anordna gång- och cykelväg på bägge sidor om vägen, men då med begränsad bredd. 4

5 Bakgrund Brister och problem Gång- och cykelväg saknas på hela sträckan. Fotgängare och cyklister tvingas ut i blandtrafik längs hela den aktuella sträckan längs Väg 140 vilket innebär en otrygghet. Det finns ett relativt stort flöde av fotgängare och cyklister på hela sträckan. Farliga omkörningar förekommer i dagsläget på sträckan. Stor utbyggnad av antalet bostäder längs sträckan alstrar såväl mer bilar som mer fotgängare och cyklister. Syfte Förstudien är första steget i en arbetsprocess som syftar till att föreslå och genomföra åtgärder för att förbättra trygghet och säkerhet för fotgängare och cyklister längs Väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn, en sträcka på cirka 8 km. Tidigare utredningar och beslut En tidigare förstudie finns för gång- och cykelväg längs sträckan. Denna process fullföljdes inte och därmed ersätter den nu aktuella förstudien densamma. Aktualitet Inga beslut finns om att genomföra åtgärder. Geografiska avgränsningar Förstudien avgränsas till området närmast vägen på sträckan mellan befintlig cykelväg i norr och till befintligt stråk i söder (strax norr om Klintehamn). Se figur nästa sida. 5

6 Figur: Förstudiens omfattning 6

7 Övergripande mål och strategier Trafikverkets samlade verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska mål som fastställts av riksdagen. Det övergripande målet är att: säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet genomsyrar vägprocessen inklusive förstudieskedet. Detta övergripande mål stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att de av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålen uppnås. Trafiklösningar som gynnar folkhälsan, det vill säga kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, ska prioriteras. Riksdagen har även fattat beslut om den så kallade nollvisionen, dvs. att ingen människa ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken. Grundtanken är att vägmiljön ska vara utformad på ett sådant sätt att trafikanter kan göra misstag utan att drabbas av allvarliga konsekvenser. Fokus flyttas på så sätt från den enskilde trafikanten till systemutövarna, t.ex. väghållare. Målen stärker det lokala syftet att skapa trygga och säkra gång- och cykelstråk med bra förbindelse mellan olika platser inom cykelavstånd på Gotland samt att gynna cyklande turister på Gotland. Fyrstegsprincipen En åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar främst brister och problem inom vägtransportsystemet. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållnings-/angreppssätt för att hitta den bästa åtgärden för att uppfylla ett behov. Åtgärder utanför vägsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas, därefter prövas och analyseras åtgärder inom vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med avseende på transportsystemet och på samhället. Målet är att minska transportefterfrågan eller att föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller mer miljövänliga färdmedel. 7

8 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och mer miljövänligt. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnationer i befintlig sträckning, t.ex. trafiksäkerhets- eller bärighetsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, t.ex. nya vägsträckningar. Vägplaneringsprocessen Vägplaneringen styrs av väglagen (SFS 1971:948) som i sin tur hänvisar till vissa kapitel i miljöbalken (SFS 1998:808). Förstudie Enligt väglagen ska den som avser bygga en väg eller göra förändringar på en statlig väg som inte kan klaras inom befintligt vägområde upprätta en förstudie. Förstudien ska översiktligt identifiera och analysera problem i nuvarande transportsystem, ge underlag för beslut om objektet ska utredas vidare och avgränsa ett förstudieområde, innehållsmässigt och geografiskt. Förstudien ska även klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Länsstyrelsen ska, med förstudien som grund, besluta om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede i vilket befintlig information, problemskrivning och mål sammanställs. Hur problemen kan åtgärdas samt vad det får för effekter och konsekvenser behandlas översiktligt. I samband med förstudien ska samråd hållas med kommun, länsstyrelse, olika intressenter samt med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Trafikverket beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Arbetet kan gå vidare med en vägutredning eller direkt till en arbetsplan. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare, eller att en del av problemet kan avhjälpas med enklare åtgärder. Vägutredning En vägutredning ska behandla möjliga alternativ, utgöra underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard och jämföra de olika alternativen med befintlig väg (nollalternativ). Vägutredningen ska innehålla en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Om betydande miljöpåverkan föreligger krävs ett förfarande med utökat samråd beträffande miljökonsekvensbeskrivningen. I förstudie och vägutredning sker samråd med länsstyrelsen, berörda kommuner, organisationer och allmänhet. Samråden syftar till att inhämta synpunkter på arbetet och att erhålla information som kan vara betydelsefull i det fortsatta utredningsarbetet. Efter beaktande av synpunkter tar väghållaren ställning till alternativ. 8

9 Arbetsplan Vägprojekteringen inleds med att en arbetsplan upprättas. Arbetsplanen syftar till att i första hand erhålla vägrätt inom vägområdet. I arbetsplanen ska man finna den lämpligaste vägsträckningen inom det alternativ som vägutredningen föreslagit. I detta skede sker ingående överläggningar med markägare och andra intressenter. Trafikverket fastställer arbetsplanen som därmed ger Trafikverket rätt att mot ersättning ta i anspråk marken inom vägområdet för vägutbyggnaden. Arbetsplanen kan överklagas av sakägare. Bygghandling Bygghandlingen utgör underlag för uppföljning och genomförande av anläggningsarbetet. Figur: Resultat från förstudien 9

10 Förutsättningar Utredningsområdet avser sträckan Västergarn Klintehamn. Området ingår i Bygg Gotland Översiktsplan för Gotlands kommun som vann laga kraft Markanvändning Sträckans norra del tillhör Västergarns socken medan övrig sträcka tillhör Sanda socken. Totalt finns kring 750 fastigheter inom förstudieområdet. Bebyggelsen består mestadels av villa/småhus stora delar av sträckan i övrigt är naturmark. Ett flertal detaljplaner finns för de nya områdena på landsidan. Näringsliv, sysselsättning och viktiga målpunkter Viss mindre verksamhet finns inom utredningsområdet, dock inget som i detta skede påverkar eller påverkas av förstudien annat än att förstudien tar hänsyn till aktuell verksamhet och användande Väg 140 är i sig ett attraktivt cykelstråk under sommaren Koviks Fiskerimuseum, Kapellet Björkhaga badstrand med camping, restaurang, stugby, pool Varvsholm (pensionat), Snäckan Vivesholmar strövområde med fornborg Utsikten mot Karlsöarna Möjligheten att nå Tofta och andra badstränder Möjligheten att nå såväl Visby som t.ex. Klintehamn Trafik och trafikanter Nuvarande vägnät trafik Väg 140 är en primär länsväg och är huvudvägen till och från Södra Gotland med ett körfält i vardera riktningen. Vägen har typisk randbebyggelse med anslutningar till enskilda vägar och utfarter. Bredden på vägen varierar, men ligger på cirka 7 meter - aktuell sträcka för denna förstudie är cirka 8 km. Väg 140 har hastighetsbegränsning som varierar såväl på sträckan som för perioden sommar/vinter. 80 km/tim gäller på större delen av sträckan cirka 5 km - i övrigt gäller 60 km/tim. På sommaren gäller 40 km/tim genom Västergarn (annars 60 km/tim) och 60 km/tim istället för 80 på en cirka 2 km lång sträcka längre söderut. Gotland har inte några vägar som är rekommenderade för transporter av farligt gods förare ska därför iaktta särskild försiktighet då grundvattnet på Gotland är mycket sårbart för föroreningar. Från Visby och söderut sträcker sig ett befintligt gång- och cykelstråk fram till strax norr om Västergarn som anordnades för cirka 10 år sedan. 10

11 Framtida vägnät För närvarande finns inga planer på ombyggnationer vad gäller nya väganslutningar, däremot kommer befintliga väganslutningar få ökad belastning med pågående utbyggnationen av bostäder. Detta gäller i princip enbart anslutningar öster om väg 140. Trafikflöden Uppmätta trafikflöden 2010 visar på strax under 3000 fordon per dygn och med en andel tung trafik på ca 8 %. Under sommarperioden tredubblas trafiken på Väg 140, tillfälliga hastighetsbegränsningar gäller då bland annat genom Västergarn (40 km/tim). Trafiksäkerhet På sträckan saknas reserverad plats för gång- och cykeltrafiken. All transport sker i blandtrafik. På sträckan finns inga övergångsställen eller andra hastighetsdämpande åtgärder. Olämpliga omkörningar av cyklister har visat sig skapa risk för olyckor. Ingen statistik finns dock i nuläget avseende eventuella olyckor på sträckan. Trygghet Längs väg 140 är fotgängare och cyklister hänvisade till blandtrafik på den cirka 7 meter breda körbanan. Blandtrafik kräver stor uppmärksamhet från alla trafikanter och upplevs som otryggt för de oskyddade trafikanterna. En förlängning av nuvarande gång- och cykelväg söderut ger större trygghet för fotgängare och cyklister. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av busslinje 10 med en turtäthet på cirka en gång per timme under vardagar och en gång varannan timme under helg i bägge riktningar. Linje 10 går på sträckan Burgsvik-Hemse-Klintehamn-Visby under höst/vinter/vår och förlängs från Burgsvik till Hoburgen under sommaren. Gång- och cykeltrafik Stor andel fotgängare och cyklister på sträckan och används såväl för rekreationscykling som arbetspendling. Framkomlighet God framkomlighet för biltrafiken. Relativt lågt trafikflöde ger även god kapacitet för anslutande vägar vid in- och utfart. Byggnadstekniska förutsättningar De byggnadstekniska förutsättningar för de åtgärder som presenteras i denna förstudie bedöms som goda. Ledningar Befintliga ledningar finns utefter hela sträckan, bland annat längsgående vatten- respektive avloppsledningar. 11

12 Miljö Det primära verktyget för att reglera markanvändningsfrågor återfinns i de grundläggande respektive de särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken, MB. I 7 kap MB beskrivs skydd av områden, exempelvis naturreservat och biotopskydd som också måste beaktas. Länsstyrelsen på Gotland har ( ) meddelat att utbyggnaden av aktuell gång- och cykelväg kan antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt 6 kapitlet 5 Miljöbalken. Detta skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i samband med arbetsplanen. Denna information grundar sig på åtgärdens omfattning, miljöns känslighet, förväntad påverkan under byggskedet samt antalet berörda i området. Länsstyrelsen nämnde särskilt vikten av att utreda påverkan på Gotlandsnunneört i anslutning till bron vid Paviken, påverkan på Västergarnsvallen, översvämningsrisker samt påverkan på öring i vattendrag. Syfte, metod och avgränsning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som byggande och driften av en ny gång- och cykelväg kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö och dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt hushållning med material, råvaror och energi. Även förslag till åtgärder som kan behöva vidtas med hänsyn till miljö, hälsa och hushållning med naturresurser ska presenteras i MKB: n. Styrande för värderingen av miljökonsekvenserna är bl.a. riktvärden, mål i övergripande planer och program, nationella miljömål samt miljökvalitetsnormer. För miljöaspekter såsom buller finns tydliga riktvärden och normer att utgå ifrån vid bedömning av gång-och cykelvägens påverkan. När riktvärden finns får de utgöra utgångspunkt för miljöbedömningarna. Vid bedömningen av påverkan på naturmiljö och kulturmiljö används en fyrgradig skala (liten negativ, måttligt negativ, stor negativ samt positiv konsekvens) för att definiera konsekvensernas storlek av utbyggnaden. Miljöutredningen och den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer att avgränsas utifrån tid, rum och sak. Avgränsning i tid innebär att MKB-utredningen styrs av en tidshorisont inom vilka relevanta miljökonsekvenser kan förväntas inträffa. I följande MKB sträcker sig tidshorisonten mellan nuläget fram tills att utbyggnadsförslaget beräknas ha genomförts i sin helhet. Under byggskedet beskrivs konsekvenserna från det att utbyggnaden påbörjas år 2013 fram till det att gång- och cykelvägen är helt färdig. Under driftskedet beskrivs konsekvenserna när projektet är helt klart. Den geografiska avgränsningen omfattar placeringen av gång- och cykelvägen mellan Västgarn och Klintehamn på Gotland. På landsidan begränsas studien främst till området i anslutning till befintlig väg och till angränsande fastigheter och byggnader och på sjösidan går avgränsningen vid strandlinjen. Anledningen till den snäva avgränsningen på landsidan är att gång- cykelvägen planeras i redan trafikerad miljö och att dess konsekvenser i första hand ses som lokala, medan sjösidan generellt sett utgörs av mycket värdefull natur- och kulturmiljö som bör ingå i konsekvensbedömningen. Vidare kommer de vattendrag som gränsar planerad gång- och cykelväg att studeras med avseende på fiskars (framförallt öring) möjligheter att passera under gång- och cykelvägen i samband med upprättandet av MKB. Förutom själva gång- och cykelvägen förväntas utbyggnadsförslaget innebära kumulativa effekter på 12

13 trafikarbetet och människors resvanor på Gotlands västkust, vilket också ingår som en del av bedömningen. Figur: Geografisk avgränsning förstudien,

14 Avgränsning i sak kommer främst att utgå från de värden som kan innebära betydande miljöpåverkan. Förutom detta kommer även aspekter av något mindre betydelse beskrivas för att ge en mer täckande bild av relevanta miljöaspekter. Fokus ligger dock på Friluftsliv och rekreation, naturmiljö, kulturmiljö, klimat och påverkan under byggskedet. Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Kulturmiljö Klimat Byggskedet Nedan beskrivs de regleringar som finns utmed sträckan i nuläget samt de miljöaspekter som bedöms som relevanta att utreda vidare i samband med upprättande av MKB. Naturmiljö Med naturmiljö menas växter, djur och andra levande organismer, deras livsmiljö, samt deras ekologiska funktion och samband. Naturmiljö handlar inte bara om orörda grönområden. Även miljöer som skapats av människan såsom åkrar, skogsplantager och parker kan räknas in i begreppet naturmiljö. Bevarandet av naturmiljöer är en förutsättning för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans. Vi människor lever av naturen och dess produkter och tjänster. Naturen ger estetiska värden och är viktig för vår rekreation. Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, en konvention om biologisk mångfald, där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald och använda den på ett uthålligt sätt. Nulägesbeskrivning; Särskilda hushållningsbestämmelser Hela sträckan för den planerade gång- och cykelvägen skyddas av riksintresse för särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid en bedömning om exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön kan tillåtas. Det är främst det rörliga friluftslivets intresse, som står i fokus. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska man utgå från de samlade natur- och kulturvärdena som finns i hela det geografiska området. Bestämmelserna utgör dock inget hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Riksintresse för naturvård På sjösidan utgörs hela sträckan av riksintresse för naturvård enligt 3 kap MB. Områdena av riksintresse för naturvården och dessa ska motsvara de mest värdefulla naturområdena ur ett nationellt perspektiv. De ska också representera huvuddragen i den svenska naturen. Det finns fem huvudkriterier för riksintresseområden för naturvården: a. Områden med framstående exempel på landskapstyper eller naturtyper eller kombinationer av naturtyper, som särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten. b. Väsentligen opåverkade naturområden. c. Områden med sällsynta naturtyper, hotade arter eller sårbara biotoper och arter. d. Områden med mycket rik flora eller fauna. e. Områden av mycket säregen och märklig beskaffenhet. 14

15 Naturreservat Naturreservat är den vanligaste formen för att skydda naturområden, och de kan bildas för att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Kulturreservat är en liknande skyddsform, och ett sådant kan bildas för att skydda den kulturpräglade miljön. I Gotlands län finns 117 naturreservat och ett kulturreservat. Hela strandskyddsområdet runt kusten är sedan 1993 förordnat som naturreservat. Strandskydd Strandskyddet är reglerat i lag (7 kap MB) och bestämmelserna ser likadana ut i hela landet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftsliv samt bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Skyddszonen omfattar både land och vatten, inklusive undervattensmiljön och utgår från strandkanten. Skyddet sträcker sig vanligen 100 meter i båda riktningarna. Reglerna för strandskyddet i miljöbalken har sedan 1 juli 2009 förändrats för att göra det mer ändamålsenligt och bättre kunna ta hänsyn till utvecklingen i skilda delar av Sverige, samtidigt som det långsiktiga skyddet av stränderna inte ska äventyras. Frågan om strandskydd har till viss del lyfts in i plan- och bygglagen. Kommunerna ska i sina översiktsplaner kunna peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där det ska vara lättare att få dispens. Inriktningen är att ge glest befolkade områden positiva sysselsättningseffekter och bidra till att upprätthålla serviceunderlaget. Strandskyddets syften ska fortfarande långsiktigt tillgodoses. Strandskyddet på Gotland är för närvarande det generella, vilket innebär 100 meter från stranden på land och i vatten, vid normalvattenstånd. Länsstyrelsen på Gotland har utvidgat strandskyddet till 300 meter på land och i vatten på Storsudret, Östergarnslandet och Fårö. 15

16 Figur: Strandskydd mellan Västgarn och Klintehamn, Länsstyrelsen Gotland

17 Rödlistade arter En rödlista är en förteckning över de arter som löper risk att försvinna från det område som listan avser, till exempel inom ett land. Rödlistan är ett pågående arbete, liksom arbetet med åtgärdsprogrammen för de rödlistade arterna. Naturvårdsverket har fastställt förteckningen "Rödlistade arter i Sverige 2005". Listan grupperar arter i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende: 1. Försvunnen (RE) 2. Akut hotad (CR) 3. Starkt hotad (EN) 4. Sårbar (VU) 5. Missgynnad (NT) 6. Livskraftig (LC). Arter i denna kategori rödlistas inte. Att det finns rödlistade arter är ett viktigt kriterium vid beslut om skydd för naturområden. Naturvårdsverket har också utarbetat åtgärdsprogram för akut hotade, starkt hotade och sårbara arter. Rödlistade arter utmed sträckan utgörs av Gotlandsnunneört, Sandtimotej, Ljungsnärja och Sumpmaskros 17

18 Figur: Rödlistade arter mellan Västgarn och Klintehamn, Länsstyrelsen Gotland

19 Biotopskydd (allé) Det finns inga utpekade biotopskydd utmed planerad gång- och cykelväg med undantag för fyra alléer som kan komma att avverkas för att ge plats åt gång- och cykelvägen. De alléer som berörs är en björkallé vi Paviken, en lindallé vid Kovik samt en allé med Lindar respektive en med björk vid Vivesholm. Fisk Länsstyrelsen på Gotland arbetar för livskraftiga fiskbestånd, en långsiktig och hållbar fiskerinäring samt ett rikt och varierat sport- och fritidsfiske. Genom förbättrad fiskevård ska resurserna bevaras och allmänhetens möjligheter till fiske öka. Insatser för bevarande av hotade arter och stammar sker bl.a. genom fisketillsyn, att biotopåtgärder prioriteras och att fiskevårdsområden bildas. Utmed sträckan för planerad gång- och cykelväg finns det ett fler vattendrag som bland annat innehåller öring. Påverkan och eventuella åtgärder för att skydda dessa bör, enligt länsstyrelsen på Gotland, undersökas vidare i det fortsatta utredningsarbetet. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt avspeglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet inom området i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda lämningar. Ort- och platsnamn har kulturvärden och det immateriella kulturarvet såsom t.ex. berättelser och traditioner, har stor betydelse för kulturmiljöns karaktär. Begreppet kulturmiljö tar utgångspunkt i förståelsen av att spåren av mänsklig aktivitet i vår fysiska omgivning existerar i en historisk kontext, i olika sammanhang och i en större helhet. Kulturmiljön består såväl av enstaka kulturmiljöer som av de större sammanhang, strukturer och system de ingår i. Kulturmiljö speglar kunskapen om hur tidigare generationer har dragit nytta av naturens förutsättningar i sin verksamhet, hur de har organiserat sig och även hur maktförhållanden och olika tankesätt igenom tiderna har präglat den fysiska miljön. Kulturarvet och kulturmiljön skyddas av ett flertal olika lagar och föreskrifter. Kulturminneslagen (lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) är den centrala lagen för kulturmiljövården. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader (byggnadsminnen) liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Länsstyrelserna har det dagliga ansvaret för tillämpningen av Kulturminneslagen. Enligt Kulturminneslagen har Riksantikvarieämbetet överinseende över kulturminnesvården i landet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas även enligt Miljöbalken. Hit hör de cirka 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Plan- och bygglagen reglerar användning av mark- och vattenområden samt hur markanvändningen skall utvecklas. Kommunerna har ett ansvar för kulturmiljövården, bland annat utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL) och kulturminneslagen. Nulägesbeskrivning; Riksintressen för kulturmiljö På Gotland finns sammanlagt 164 utpekade riksintressen. Klassningen som riksintresse innebär dock inte att miljön är säkerställd. För det krävs detaljplan eller områdesbestämmelser som reglerar bygglov och rivningslov. De allra flesta områdena ligger utanför detaljplanelagt område och har därmed endast ett mycket vagt formellt skydd genom miljöbalken. 19

20 Följande områden är av riksintresse för sina kulturvärden; 95 medeltidskyrkor och kyrkoruiner med omgivning 11 fiskelägen Visby innerstad 56 kulturmiljöer av olika slag från industrimiljöer till kulturlandskap Av dessa kulturmiljövärden har följande miljöer registrerats utmed sträckan för gång- och cykelvägen: 1. Paviken-Västergarn (I 23) Motivering: Handelsplatser av vikingatida-medeltida ursprung med stor betydelse för förståelsen av den gotländska "farmannahandeln". (Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Kyrka, kastal och kyrkoruin från medeltiden innanför Västergarns halvcirkelformade stadsvall. I anslutning till Paån vikingatida pål- och kajanläggningar, delvis undersökta kulturlager, gravfält. I det riksintresseområdet för kulturmiljö ingår även Sentida fångstanordningar för fiske och Gotlands äldsta stenvalvsbro från Bebyggelse i sten- och skiftesverksteknik från talen (RAÄ, 2009) Bron kallas Akbro. Nedströms bron flyter Paviken ut i Östersjön via fiskerännor. Vid sekelskiftet 1900 var dessa sju till antalet och den mellersta kallades Kungsådran. Sannolikt härrör benämningen från 1766 års fiskestadga. Den fastställde att en sjättedel av vattnet skulle hållas fritt för att tillgodose fiskens vandringar, lämna öppen väg för samfärdsel och flottning och skydda mot dämningsskador. Uppströms bron ligger Sandvad, där inget fiske fick bedrivas. Bestämmelserna i fiskeristadgan följdes in på 1900-talet och reglerade även tillåtna redskap i Paviken och Västergarnsån. Senare har fiskerännorna utökats till nio stycken, inbördes åtskilda av stenkistor. (Cassel, 1999, s 17 m fl). 2. Gotländska fiskelägen (I 60) Motivering: Fiskelägen i gotländsk tradition, ofta med rötter i förhistoriska hamnlägen, bestående av bodar från till 1900-talet, byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden. Uttryck för riksintresset: Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak. Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger, fiskrökar m m. Följande fiskelägen ingår i riksintresset Gotländska fiskelägen: Sigsarvestrand och Häftingsstadar i Hangvar, Agbod i Gothem, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken. (RAÄ, 2009) Fornlämningar 20

21 Längs sträckan för den planerade gång- och cykelbanan finns nio (9) registrerade fornlämningar: Sanda RAÄ 99 Vägmärke. Milstolpe i sandsten. Sanda RAÄ 115 Vägmärke. Milstolpe i sandsten. Sanda RAÄ 119 Fiskeläge. Område med 8 båtlänningar. Sanda RAÄ 133 Vägmärke. Milstolpe i sandsten. Sanda RAÄ 138 Grav. Rund stensättning. Västergarn RAÄ 31 Vägmärke. Milstolpe i sandsten. Västergarn RAÄ 38 Fångstanläggning övrig. Fångstanordning. 9 stycken vattenfåror. Västergarn RAÄ 39 Bro. Stenvalvsbro. Bro över Paviken. Murad av kalksten. Västergarn RAÄ 151 Gårdstomt. Väghållningssten. Västergarnsvallen är en hästskoformad 1000 meter lång halvkretsvall som sträcker sig runt de centrala delarna av socknen. Vallen har en kärna av sten som sedan täckts av jord och den har byggts i flera faser. Det är idag inte möjligt att exakt säga hur omfattande den varit men den har varit åtminstone 3 meter hög och upp till 15 meter bred. Ovanpå vallen bör också ha funnits någon sorts palissad eller annan träkonstruktion som ytterligare förstärker höjden. Från mittpunkten mellan valländarna upp till området med kastalen och kyrkorna vid vallens östra del är det omkring 280 meter och totalt omgärdar vallen ett område på m2. Mellan vallens ändar är det idag cirka 620 meter. Vallens ändar sluter an mot kustlinjen där den befann sig under slutet av vikingatid och tidig medeltid, cirka tal e kr. Under förhistorisk tid och fram till kanske tal fanns en naturlig vattenled från Västergarn upp till Paviken med dess handelsplats och varvsanläggning. Det är oklart när Paviken blev för uppgrundad för större transporter och idag är det bara ett mindre vattendrag. Tillsammans med kastalen och de två kyrkobyggnaderna antas Västergarnsvallen vara en senvikingatida satsning mot en tilltänkt stadsbildning låg hamnen något utanför, väster om vallens ändar (Cassel, 1999) Ett antal arkeologiska undersökningar av kulturlagren innanför Västergarnsvallen har genomförts. Den första gjordes Vid innanför vallens utbredning, längs nuvarande sträckning av kustvägen påträffades 1983 grunderna efter ett tullhus, troligen uppfört på talet och rivet grävdes 15 provgropar. Man påträffande då kulturjordsliknande lager efter anläggningsrester. Fynden var mest nutida [recent], men man fann även medeltida keramik (Cassel, 1999 s 39-41). Högskolan på Gotland påbörjade årliga undersökningar för om möjligt ge svar på frågor som: Vad har pågått innanför vallen och när? Varför finns det två kyrkor som använts samtidigt under hela medeltiden? Finns det någon koppling mellan det vikingatida Paviken och verksamheten innanför västergransvallen? Vid undersökningarna har gravar och bebyggelselämningar påträffats. Efter 2010 års undersökningar har man konstaterat att det finns bebyggelselämningar inom vallen kan tyda på en kontinuerlig bosättning från sen vikingatid (1000-tal) till tal (Högskolan på Gotland, 2010). Utanför dagens kustlinje, på sockengränsen mellan Sanda och Västergarn, ligger fiskeläget Valbyte. Det har anor från 1500-talet och användes för aktivt fiske en bit in på 1900-talet, då Västergarns hamn och Koviks fiskeläge togs i bruk. Valbyte ingår inte i listan med riksintressanta fiskelägen. 21

22 Bebyggelse Enstaka byggnader påverkas eventuellt av den planerade gång- och cykelvägen Rekreation och friluftsliv Friluftsliv kan definieras som vistelse och fysisk aktivitet utomhus med naturkontakt, utan krav på prestation eller tävling. Det kan utövas utan avancerad utrustning eller krav på särskilda anläggningar. Med rekreation menar vi avkopplande aktivitet som sker utomhus. Friluftsliv och rekreation bygger på tillgång till natur med ren luft och rena vattendrag. Tillgång till större sammanhängande naturområden ger generellt goda förutsättningar för friluftsliv. Tystnad och frånvaro av störningar är också värdefullt. Friluftsliv och rekreation spelar en viktig roll för folkhälsan. Naturen inbjuder till fysisk aktivitet, som i sig är hälsofrämjande. Betydelsen av ett områdes värde ur frilufts- och rekreationssynpunkt beror mer specifikt av områdets upplevelsevärde och dess tillgänglighet. Nulägesbeskrivning; Särskilda hushållningsbestämmelser Hela sträckan för den planerade gång- och cykelvägen skyddas av riksintresse för särskilda hushållningsbestämmelser i 4 kap MB. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid en bedömning om exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön kan tillåtas. Det är främst det rörliga friluftslivets intresse, som står i fokus. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska man utgå från de samlade natur- och kulturvärdena som finns i hela det geografiska området. Bestämmelserna utgör dock inget hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Riksintresse för friluftsliv Inom Region Gotland finns sex områden utpekade som områden av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 MB där Gotlandskusten utgör en av dessa. Gotlandskusten utgörs till stora delar av orörd och omväxlande natur med mycket goda möjligheter till rekreation och aktiviteter av olika slag. Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: 1. Bad 2. Naturstudier 3. Cykling 4. Kulturstudier 5. Vandring 6. Fritidsfiske Strandskydd Hela strandskyddsområdet runt kusten är sedan 1993 förordnat som naturreservat. För mer information om strandskydd se riksintresse för Naturvård ovan. Klimat Att klimatet förändras är en övervägande del av forskarna och samhället i allmänhet nu överens om. Detta innebär att vi står inför nya utmaningar och förutsättningar när vi planerar nya områden eller strukturer liksom ser över befintliga strukturer. Konsekvenserna av en klimatförändring påverkar samhället på flera sätt och kan innebära både små och stora problem. Extrema översvämningar, ras och skred kan medföra förstörd bebyggelse och 22

23 infrastruktur, spridning av sjukdomar, föroreningar och försämrad vattenkvalitet. Även ökade temperaturer innebär konsekvenser i form av t.ex. ökat behov av kyla och sol avskärmning. Positiva förändringar kan också förväntas ske i framtiden som att växtsäsongen blir längre, vi kan odla nya grödor och turistnäring får nya förutsättningar. SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas fram till år Medeltemperaturen i Sverige förväntas öka med 4-5 C och regn-mängderna med %, beroende på var i landet man befinner sig. Detta innebär bland annat att värmeböljor blir vanligare liksom översvämningar. I kustnära lägen är havsvattenståndets förändring av största intresse. Enligt IPCC (2007) är förväntad havsnivåhöjning år 2100 i Skandinavien ca cm. Nya forskningsrön visar dock på att havsnivåhöjningen till och med kan bli högre än så, upptill 1,2 m till år I de norra delarna av Sverige motverkar landhöjningen dock en del av havsnivåhöjningen. Vid nybebyggelse och vid anläggning av ny infrastruktur är det viktigt att säkerställa att konstruktioner ligger över känsliga nivåer för översvämningar. Förväntade klimatförändringar innebär att häftiga regn blir vanligare och mer omfattande, vilket ökar risken för översvämningar från vattendrag och sjöar. Dagens vattennivåer med en viss återkomst tid kan i delar av landet förväntas bli högre och dagens höga nivåer förekomma oftare. Längs kusterna kommer havets medelvattenyta höjas och de allra högsta nivåerna blir vanligare. För att säkerställa att ingen bebyggelse och infrastruktur ligger under nivåer som riskerar att översvämmas måste man klarlägga vilka nivåer vattnet kan stiga till och placera konstruktioner på en säker nivå över dessa eller göra särskilda anpassningar. Utöver översvämningar i naturen kan också dagvattensystem i bebyggda områden fyllas och orsaka översvämningar. Antalet och storleken på extrema regn bedöms öka och kan innebära att dagvattenhantering och dimensionering måste anpassas till detta. Nulägesbeskrivning; Klimatanpassning Prognoserna för Gotland förutspår mer nederbörd. Årsnederbörden kommer att öka med procent från nuvarande mm/år till omkring 700 mm/år. Det borde vara välkommet i en region där försommartorkan ofta ger problem, men ökningen av nederbörden kommer inte när den bäst behövs. Under sommaren förväntas istället nederbörden minska med 30 procent jämfört med idag. Ett varmare klimat bedöms ge häftigare väder i form av fler skyfall under årets regniga månader, längre och intensivare värmeböljor under sommaren. Globalt beräknas den genomsnittliga havsnivån höjas med ca cm till 2100 jämfört med En möjlig ökad isavsmältning på Grönland och i Antarktis skulle kunna ge en ytterligare höjning med cm under samma period. Detta kommer att leda till större vattenvolymer i Östersjön. Längs Mellansveriges kuster varierar uppskattningarna från en sänkning med 50 cm till en höjning med upp till 50 cm, beroende på skillnaden mellan havsytans höjning och landhöjningen. Urbaniseringen av kusterna har lett till att erosionen, som egentligen är ett naturligt fenomen, har blivit ett problem som kan få stora konsekvenser för befintlig bebyggelse. För att minimera risken för att även nya byggnader och anläggningar ska komma till skada, behöver kommunen i detaljplaner och bygglovsprocess förebygga, villkora eller helt avstyrka byggande i riskområden. Kommunen bör alltså bli mer restriktiv när det gäller byggande i kustzonen. På Gotland finns enligt klimat- och sårbarhetsutredningen en ökad risk för erosion på den västra/nordvästra delen av ön. Ravinutvecklingen förväntas även öka något. 23

24 Generellt sett kommer väghållningen i Sverige att påtagligt påverkas av ett förändrat klimat framförallt på lång sikt. Den förväntade ökade nederbörden och efterföljande höga flöden kommer att få störst negativ Påverkan på vägtransportsystemet. Antalet skred, ras, bortspolningar av vägar och översvämningar kommer att kunna öka väsentligt. Hur väg strukturen och gång- och cykelvägen klarar framtida klimatförändringar bör utredas vidare. 24

25 Intressen och konfliktpunkter - sammanställning På efterföljande sidor redovisas de huvudsakliga intressen och konfliktpunkter som finns utmed sträckan. Figur: Intressen och eventuella konfliktpunkter markerade (karta 1 av 5) 25

26 Figur: Intressen och eventuella konfliktpunkter markerade (karta 2 av 5) 26

27 Figur: Intressen och eventuella konfliktpunkter markerade (karta 3 av 5) 27

28 Figur: Intressen och eventuella konfliktpunkter markerade (karta 4 av 5) 28

29 Figur: Intressen och eventuella konfliktpunkter markerade (karta 5 av 5) 29

30 Funktionsanalys I nuläget finns problem med just avsaknaden av eget utrymme för fotgängare och cyklister på väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn en sträcka på cirka 8 km. Trafiksäkerheten är därför inte tillfredsställande på sträckan. En ökning av befolkningen pågår ständigt till följd av ny bebyggelse vilket gör att problemet blir mer akut vartefter åren går. Tillgänglighet En mängd tomter ligger utmed vägsträckan och även större anslutande vägar som leder till och från större bostadsområden finns i princip har samtliga behovet att röra sig som oskyddad trafikant längs sträckan, vare sig det är till och från bussen eller om det är för att korsa vägen på väg ner till stranden. Även arbetspendling (med eller utan cykel) förekommer samt att sträckan används mycket av turister. Ingen gång- eller cykelbana finns längs sträckan. Inte heller finns det några övergångsställen eller ordnade gångpassager. Transportkvalitet Väg 140 är en viktig länk utmed Gotlands västra kust, men kan i nuläget inte anses vara lämplig för varken fotgängare eller cyklister. Regional utveckling För Gotlands utveckling är det av största vikt att gång- och cykelvägnätet kompletteras på de sträckor där så saknas. Trafiksäkerhet Se Tillgänglighet. Miljö Miljöaspekterna inom utredningsområdet är av största intresse, men bedöms inte vara i konflikt med transportsystemets funktion. Jämställdhets- och barnperspektiv Att skolbarn ska kunna röra sig utefter sträckan är en av anledningarna till varför åtgärder för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter erfordras. Projektmål Att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 30

31 Tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder har analyserats med hänsyn till fyrstegsprincipen, som nämnts tidigare. Fyrstegsprincipen anger turordningen på hur åtgärder ska prövas och analyseras. De fyra stegen anges i följande ordning, nu även med mer konkreta exempel på tänkbara åtgärder: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt t.ex. trängselavgifter, förbättrad kollektivtrafik, samhällsplanering för minskat transportbehov, påverkan på efterfrågan av transporter. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät t.ex. hastighetsreglering, väginformatik, styrning av transporter med farligt gods, information och påverkan. 3. Vägförbättringsåtgärder t.ex. stigningsfält, busskörfält, förbättring av sidoområden, gång- och cykelbana, upprustning av slitna vägavsnitt. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder t.ex. ny förbifart, ny bro, ombyggnad av väg med helt eller delvis ny sträckning. För Väg 140 berör åtgärderna endast steg 2-3 och med nedanstående principförslag: Sänk skyltad hastighet till 30 km/timme Anordna en separerad gång- och cykelväg Nollalternativet - Ett nollalternativ skulle innebära att inga åtgärder genomförs. Positiva effekter: Inget intrång erfordras på kvartersmark. Negativa effekter: Gång- och cykeltrafiken fortsätter att ledas ut i blandtrafik där hög hastighet råder. Eventuell åtgärd 1 Sänkt skyltad hastighet till 30 km/tim Positiva effekter: En sänkt hastighet medför en något säkrare miljö för gång- och cykeltrafiken trots att den fortfarande går i blandtrafik. Inget intrång på privata fastigheter erfordras, ej heller blir kostnaderna omfattande för endast ny skyltning. Negativa effekter: Endast om man kan säkra trafikens hastighet till 30 km/tim kan förekomst av blandtrafik accepteras som en alternativ lösning. Detta erfordrar (troligtvis) gupp eller andra hastighetsdämpande åtgärder längs hela sträckan. Eventuell åtgärd 2 Gång- och cykelväg Positiva effekter: En säker och trygg miljö skapas då gång- och cykeltrafiken separeras helt från biltrafiken. Negativa effekter: Visst intrång på kvartersmark erfordras. Enbart förslaget att anordna en ny gång- och cykelväg visar sig rimligt att studera vidare. 31

32 Studerade möjligheter I en förstudie är den vanligaste frågan gällande anordnandet av gång- och cykelväg vilken sida om vägen den ska hamna på i detta fall den östra (landsidan) eller västra (sjösidan). Båda dessa varianter har studerats och redovisas nedan med kommentarer kring eventuella konflikter och nödvändiga åtgärder. Målet är att en 3,0 meter bred gång- och cykelväg eller varianter av denna - ska anordnas utefter hela sträckan. En skiljeremsa till biltrafiken bör anordnas med bredden 2,0-3,0 meter. Om avståndet underskrider 1,0 meter erfordras skyddsräcke (vägmarkeringsstolpar) eller motsvarande åtgärd som avskiljare. Figur: Principer för huruvida skyddsremsan är mindre än 1,0 meter respektive mer än 2,0 meter På stora delar av sträckan är det nödvändigt med intrång på tomtmark oavsett om en gångoch cykelvägen anordnas på sjösidan eller landsidan. Befintliga byggnader, alltför branta och höga slänter alternativt fornlämningar och strandskydd är några av de konflikter som annars uppkommer. Landsidan Med beskrivning av sträckan från norr till söder så utgår denna från befintlig gång- och cykelväg strax norr om Västergarn. Med möjligheten att välja landsidan för gång- och cykelvägen erfordras därmed att en överfart anordnas vid befintlig anslutning på sjösidan. Idag finns här en målad överfart med kort anslutning för att söderifrån kunna komma åt befintlig gång- och cykelväg norrut. Gång- och cykelvägen läggs med en skyddsremsa om mellan 2-3 meter från vägen fram till att detta inte medges på grund av befintlig byggnad. Här dras gång- och cykelvägen närmre vägen samt att den smalnas av något då tillräcklig skyddsremsa inte är möjligt av utrymmesskäl förordas att reflexmarkerade vägmarkeringsstolpar på lämpligt avstånd sätts upp som separering. Stödmur krävs troligen för att inte gång- och cykelvägens slänt ska gå in mot byggnaden. Figur: Principsektion för passering av byggnad eller annat hinder (vy norrut) 32

33 Gång- och cykelvägen leds sedan med normala breddmått fram till befintlig vägbro hit fram erfordras att tomtmark tas i anspråk samt att en rad björkar eventuellt måste tas ner. Framme vid bron måste vi sedan undvika den fornlämning av en gammal stenvalvsbro som tyvärr inte kan utnyttjas för gång- och cykeltrafiken - om denna restaureras så skulle dock detta kunna vara möjligt. Ny gång- och cykelbro alternativt påhängsbro erfordras då det av utrymmes- och säkerhetsskäl inte anses lämpligt att försöka inrymma all trafik på befintlig vägbro. Efter bron återgår gång- och cykelvägen till sin normala utformning och leds vidare längs väg 140, även här med intrång på tomtmark. Befintliga staket och murar gör att en smalare sektion är önskvärd på sträckan strax norr om Västergarn. Troligtvis kommer detta dock ändå medföra att viss tomtmark tas i anspråk och med följden att vissa träd, buskar, staket m.m. behöver flyttas/kapas. Situationen gäller även för hela sträckan genom Västergarn. Figur: Princip för gång- och cykelväg normalsituationen (vy norrut) Söder om Västergarn kan gång- och cykelvägen anordnas med normalbredd och med normalbred (eller bredare) skyddsremsa på en längre sträcka. Visst tomtintrång erfordras, men med minimal påverkan på befintliga träd, staket och byggnader. På stora delar av denna sträcka kan gång- och cykelvägen anordnas så att den hamnar något högre än övrig trafik, vilket är att föredra jämfört med det omvända. På denna sträcka erbjuds därmed även bra förutsättningar för en fin utsikt mot Karlsöarna. Figur: Principsektion med rejäl skyddsremsa och gång- och cykelväg på högre nivå än vägen Några kilometer söder om Västergarn ökar växtligheten och därmed även behovet av att rensa såväl buskar som träd. Här ligger även vägen något högre än marken omkring med följd att slänterna för gång- och cykelvägen breder ut sig in på tomtmark. Staket m.m. påverkas på denna sträcka, men inte alls i samma utsträckning som genom Västergarn. En del träd som påverkas är solitärer och en del tillhör mindre alléer, bland annat finns det en lindallé (enkelsidig) cirka 6 km söder om startpunkten som behöver tas ner (strax norr om Björkhaga). Vid Björkhaga by är det en Lindallé (enkelsidig) som påverkas. Här är dock höjdskillnaden mellan väg och omkringliggande mark så pass hög att slänterna blir så pass långa att de 33

34 inkräktar på befintlig byggnad (stödmur skulle medföra mur utanför fönster). Här förordas därför istället att vägen breddas något mot sjösidan (sidoförflyttning) och att gång- och cykelväg anordnas uppe på befintlig tidigare väg. Breddningen av vägen görs på en sträcka om cirka 500 meter och erfordrar intrång på tomtmark på sjösidan. Gång- och cykelvägen anordnas därefter med normalmått på en sträcka om cirka 1 km fram till ett vattendrag en björkallé (enkelsidig) behöver tas ner på sträckan men i övrigt är det i princip inget annat än tomtmark som tas i anspråk. Även vid denna bro föreslås att en separat bro alternativt en påhängsbro anordnas. Gång- och cykelvägen landar sedan vid befintlig anläggning för pumpstation för att sedan dras på en nivå lägre än vägen, detta på grund av den stora höjdskillnad som annars skulle medföra mycket stora slänter för ett anordnande på samma nivå som väg. Höjdskillnaden förbättras strax söder därom och med visst intrång i buskar och tomtmark kan vi ansluta befintligt cykelstråk i södra delen av förstudiens utredningsområde. Sjösidan Med beskrivning från norr till söder så innebär en gång- och cykelväg på sjösidan att befintlig gång- och cykelväg förlängs. En björkallé tas ner alternativt att gång- och cykelvägen läggs ytterligare längre bort från vägen (in på tomt), men då kan även befintligt dike kvarstå. Intrång på tomtmark med inflyttade staket samt borttagning av buskar och träd erfordras på hela sträckan fram till bron över Paviken. Ny bro alternativt påhängsbro anordnas parallellt med befintlig vägbro. Efter bron anordnas gång- och cykelväg med normalbredd och med normal skyddsremsa till strax söder om gränsen för Västergarn. Intrång med tillhörande flytt av staket samt röjning av buskar och träd erfordras på en kortare sträcka fram till befintlig byggnad (frikyrka) som ligger mycket nära vägen. Här leds gång- och cykelvägen ut mot vägen med mindre bredd och med vägmarkeringsstolpar som avskiljare mot körbanan. Figur: Principsektion för passering av byggnad eller annat hinder (vy norrut) Efter byggnaden leds gång- och cykelvägen tillbaks till normalläget en bit ifrån vägen. Intrång på tomtmark erfordras, men i övrigt i princip inga åtgärder fram till den tätare bebyggelsen i Västergarn. 34

35 Genom Västergarn erfordras att tomtmark tas i anspråk med justering av staket och murar som följd samt rensning av buskar och träd. Där höjdskillnaden är stor erfordras eventuellt stödmur för att minska intrånget jämfört med utbredningen av en slänt. Mitt i den tätare bebyggelsen behöver vi lägga gång- och cykelvägen närmare vägen då en befintlig byggnad aktas, liknande åtgärd som vid tidigare byggnader föreslås. Gång- och cykelvägen återgår sedan till samma utformning som i övrigt genom Västergarn. Efter att ha passerat de sista husen på sjösidan strax söder om Västergarn på samma sätt som ovan ligger vi precis på gränsen att göra intrång på strandskyddsområde. På vissa ställen sträcker sig strandskyddet hela vägen över väg 140 och in på landsidan, men här anses det av Länsstyrelsen vara tillräckligt att befintlig väg används som begränsning för anläggande av gång- och cykelväg. På sträckan söder om Västergarn breddas därför vägen något in på landsidan (österut) för att få plats med gång- och cykelväg (och väg) på det som idag enbart är väg. Åtgärden görs på en sträcka om cirka 1,5 km med ett uppehåll på lika lång sträcka och därefter med samma åtgärd i ytterligare knappa kilometern. På sträckan med uppehåll anordnas gång- och cykelväg med normala bredder och på sträckorna där vägen breddas används eventuellt en smalare sektion för att hålla nere kostnaderna. Figur: Princip för gång- och cykelväg normalsituationen med viss höjdskillnad (vy norrut) På denna senaste kilometer är det betydligt mer bebyggelse än på tidigare del, varför en breddning av vägen kan vara svår att få till (även en mindre breddning) eventuellt är det därför nödvändigt att pröva denna sträcka särskilt mot Länsstyrelsen för att titta på om de befintliga byggnaderna gör att gång- och cykelvägen ändå kan anordnas på sjösidan och därmed inne på strandskyddat område. Oavsett ovanstående del erfordras visst intrång på tomtmark på sträckan som följer, med träd som utgår samt justering av staket etc. detta på en sträcka om cirka 1,5 km. Sträckan som följer därpå saknar i princip bebyggelse, varför även intrånget blir mindre fram till befintlig bro drygt 500 meter norr om där utredningsområdet slutar. Vid bron kan antingen ny bro anordnas alternativt att en påhängsbro är möjligt. Söder om bron anordnas gång- och cykelvägen enligt normalsektion och leds parallellt med den plats för uppställning av lastbilar som finns strax därefter (mellan vägen och lastplatsen). En gång- och cykelöverfart anordnas för att ansluta till befintligt gång- och cykelstråk i södra delen av förstudiens utredningsområde. 35

TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151

TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151 TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151 Dokumenttitel: TRVÖK DokumentID: TDOK 2012:1151 Dokumenttyp: Anläggningsstyrning övergripande krav Version:

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Spårväg Lund C till ESS ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Spårväg Lund C till ESS ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Förstudie Spårväg Lund C till ESS ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Förslagshandling, 2011-05-02 Förord Lunds kommun har under en längre period haft en stark tillväxt vad gäller befolkning,

Läs mer

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0 Rapport Planläggning av vägar och järnvägar Version 1.0 Dokumenttitel: Planläggning av vägar och järnvägar Version: 1.0 Diarienummer: TRV 2012/85426 Utgivningsdatum: 2014-09 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Läs mer

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1 1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

Läs mer

Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser

Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser 7. Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser I detta kapitel redovisas miljökonsekvensbeskrivningens olika ämnen gällande hälsa, miljö och hushållning med naturresurser. Påverkan under

Läs mer

detaljplan för VIKSTA

detaljplan för VIKSTA detaljplan för VIKSTA ANTAGANDEHANDLING VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning genomförandebeskrivning

Läs mer

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 KS10.162 Stora Bråta program för bostäder Samrådsredogörelse del 2 Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 Innehåll 1 Hur samrådet har genomförts 4 2 Sammanfattning av synpunkter samt ställningstagande

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning PAJALA KOMMUN. Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22

Miljökonsekvensbeskrivning PAJALA KOMMUN. Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22 PAJALA KOMMUN Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22 Fördjupad översiktsplan Pajala centralort Datum 2013-11-22 Utgåva/Status Samrådshandling, reviderad Upprättad av Sofie

Läs mer

Detaljplan för bro över Säveån,Yllegatan -

Detaljplan för bro över Säveån,Yllegatan - Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014 PLANBESKRIVNING 2014-01-28 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) KS/2011:6 Detaljplan för bro över Säveån,Yllegatan - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PLANHANDLINGAR

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10

ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10 ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10 arbetsgrupp Anders Nyquist planeringschef, kommunledningskontoret Helena Björn miljöstrateg, kommunledningskontoret Susanne Berg

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Förslag till miljökonsekvensbeskrivning REMISSHANDLING 13 juni 28 november 2008 1 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering,

Läs mer

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad FÖRFATTNINGSSAMLING Senast ändrad 2012-02-28 Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Växjö kommuns översiktsplan, del

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025. www.regionostergotland.se

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025. www.regionostergotland.se Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025 www.regionostergotland.se Form, layout och orignal: Byrå4 2014 Förord Infrastrukturen har inget egenvärde i utan den är en förutsättning för att kunna

Läs mer

Gcm-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus

Gcm-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus Gcm-handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus Gcm-handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 6 februari 2015 Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. Samrådshandling, 2015-02-06 2 Beställning:

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:238

Regeringens proposition 2009/10:238 Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv Prop. 2009/10:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 8 juli 2010 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

KLARA arkitektbyrå ab ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TORNSTIGEN DEL AV DOTTEVIK 2:77 ARVIKA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

KLARA arkitektbyrå ab ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TORNSTIGEN DEL AV DOTTEVIK 2:77 ARVIKA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN DETALJPLAN FÖR TORNSTIGEN ANTAGANDEHANDLING DEL AV DOTTEVIK 2:77 ARVIKA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning genomförandebeskrivning utlåtande övriga handlingar: plankarta med bestämmelser KLARA

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun

Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun BILAGA 3 Datum 2014-12-09 Rabbalshede Elnät AB Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun 2 (40) Projektorganisation: Rabbalshede

Läs mer

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell VARIA 534 Ansvar och regler vid stranderosion Peggy Lerman Bengt Rydell SGI SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION Varia Beställning ISSN ISRN Projektnummer SGI Dnr SGI Statens geotekniska institut (SGI)

Läs mer

Fyrspårsutbyggnad genom Hjärup Staffanstorps kommun, Skåne län

Fyrspårsutbyggnad genom Hjärup Staffanstorps kommun, Skåne län Program till detaljplan Fyrspårsutbyggnad genom Hjärup Staffanstorps kommun, Skåne län GODKÄND AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-01-28 Genomförda ändringar efter samråd Efter samrådet har följande ändringar genomförts

Läs mer

Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad

Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Rätt fart i staden Handbok för hastighetsnivåer i en attraktiv stad December 2008 2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt läge i Stockholmsregionen kommer vi att växa snabbt

Läs mer

Detaljplan DP 1738. Byggnadsnämnden. INLEDNING Handlingar. Planuppdrag. i uppdrag. detaljplan Syfte Syftet med PLANDATAA. Rev. 2011-12-06.

Detaljplan DP 1738. Byggnadsnämnden. INLEDNING Handlingar. Planuppdrag. i uppdrag. detaljplan Syfte Syftet med PLANDATAA. Rev. 2011-12-06. Torkel Lindgren Tel 021-39 38 23 2011-10-11 Rev. 2011-12-06 Byggnadsnämnden DP 1738 Dnr 06:10159-BN 540 Detaljplan för Fröholmen, Gäddeholm, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består

Läs mer

Gemensam del Järna Linköping

Gemensam del Järna Linköping Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9601-00-026 Järnvägsutredning Ostlänken Gemensam del Järna Linköping Slutrapport september 2009 MEDVERKANDE Medverkande Beställare Banverket Investeringsdivisionen Projektdistrikt

Läs mer

HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun. oktober 2011

HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun. oktober 2011 HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun oktober 2011 TITEL: HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun, oktober 2011 BESTÄLLARE: Vellinge kommun, Annette Bengtsson VELLINGE KOMMUNS ÄRENDENUMMER: Tn 2009/51 KONSULT: Tyréns

Läs mer

Det statliga sveket mot cyklisterna

Det statliga sveket mot cyklisterna Foto Krister Spolander Det statliga sveket mot cyklisterna Planer utan pengar är bara papper mellan pärmar Krister Spolander Det statliga sveket mot cyklisterna Planer utan pengar är bara papper mellan

Läs mer

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Programmet antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter

Läs mer

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Magnus Sjöström SPECIALSTUDIE NR 14, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör

Läs mer

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan.

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan. RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan Tillsammans med: November 2012 RAPPORT Ett projekt om cykelplanering över

Läs mer