1900-talets nya speltekniker för flöjt

Transkript

1 100talets nya speltekniker för flöjt en krtfattad manual nhöjdsförändringar 1 Glissandi 2 ikrintervall B Klangfärgsförändringar 1 Flageletter 2 lternativa grepp 3 Klangfärgsdrillar 4 ed rösten 5 Påverkan i tnbildaren C Flerstämmighet 1 ultiphnics 2 ed hjälp av rösten D ttack ch påverkan av luftströmmen 1 Keyclick 2 Slap tngue 3 ngue ram 4 Flatterzunge E Ny tnbildningsteknik 1 Whistle tnes 2 rumpetansats 3 Stark luftström utan tnbildning F Bilaga: grepptabell 1/4tner, för flöjter med täckt mekanik Versin 31, ktber 2005 ats öller/sfrzand prduktin 18/2003/2005 aterialet får spridas i syfte att användas av flöjtister ch tnsättare, men inte vidareförsäljas aterialet nedladdat från wwwsfrzandse/flutetech 1

2 nhöjdsförändringar 1 Glissandi (it glidande) Betecknar a utfyllandet av ett intervall genm en snabb skalrörelse b en kntinuerlig kntinuerlig glidning från en tnhöjd till en annan Utförs a: 1 genm att i snabb följd fylla ut intervallet med i första hand halvtner, men kanske ckså heltner eller större intervall, berende på temp ch hur strt intervallet är 2 eventuellt genm att fylla ut intervallet med kvartstner N gliss [N b: 1 med embuchuren, i kmbinatin med att vrida flöjten inåt eller utåt 2 på flöjter med öppna hål, genm att gradvis öppna eller stänga hålen 3 på inte helt täta flöjter kan man göra glissand genm att helt enkelt öppna eller stänga klaffarna långsamt 4 med en bändteknik där man pressar ner flöjtens axlar samtidigt sm man stänger klaffarna N gliss [ N 2 ikrintervall Intervall mindre än en halvtn, dvs mindre än 100 cent a kvartstner (50 cent) utförs 1 på flöjter med stängda hål i första hand med gaffelgrepp, på flöjter med öppna hål med gaffelgrepp ch i vissa fall med halvt stängda hål (exakt, men påverkar i de flesta fall klangen) 2 med embuchurejustering+vridning av munstycket (inte så exakt, men påverkar ftast klangen mindre) Nteras ƒ 1/4 tn upp 1/4 tn ned 3/4 tner upp (halvtnshöjning+kvartstnshöjning) kvartstnssänkt halvtnshöjning kvartstnshöjd halvtnssänkning 3/4 tner ned (halvtnssänkning+kvartstnssänkning) 2

3 En kvartstnsskala ned ch upp kan alltså nteras så här: 12 4 N N YN N N N N N YN N N N [ N N N N N N [ N N b 1/5 tner, 1/8 tner etc Utförs med gaffelgrepp ch/eller embuchurejustering Ntatinen varierar c mikrtnsdrillar Utförs med grepp, sm ftast nteras i stycket Jämför klangfärgsdrillar, sm ibland ckså kan vara mikrtnsdrillar ch tvärtm B Klangfärgsförändringar 1 Flageletter Spel på flöjtens övertner Naturtnskalan ger följande tner från c1 N Å L N Å N Å N Å N Å N Å Nteras enbart med klingande tn, eller tillsammans med den grundtn från vilken flageletten spelas: N Å Naturtnskalan kan i princip transpneras till samtliga tner på flöjten, vilket gör att man kan spela vissa flageletter från lika grundtner: N Å N Å N Å û û û N Å û 2 lternativa grepp Grepp sm ändrar klangfärgen Det kan ckså handla m att använda ett grepp sm påverkar tnhöjden, ch att krrigeringen för att spela i rätt tnhöjd då påverkar klangen Kallas bisbigliand eller Hllw tne 2 Nteras ftast med grepp, men ibland utan: 5 fl 3

4 3 Klangfärgsdrillar Snabb växling mellan det nrmala greppet ch ett annat De här drillarna påverkar ftast ckså tnhöjden (jämför mikrtnsdrillar) Nteras ftast med grepp: x 4 ed rösten Genm att sjunga unisnt ändras klangfärgen Effekten är tydligast när man sjunger i samma ktav sm man spelar Jämför avsnittet C2, flerstämmighet med hjälp av rösten Det finns ingen ntatinspraxis, men kan nteras N N N N N Ä Ä Ä Ä Ä eller med någn anvisning, exempelvis Sing N N N N N 5 Påverkan i tnbildaren Förändringar i embuchure, munhålans frm, luftströmmens hastighet, styrka ch ev turbulens i luftströmmen påverkar ckså klangfärgen; a lika embuchurer, från maximal tnkvalitet till bara luft Kallas även elian sunds eller Sffiata (it), Suffle (fr) Nteras fta fi fi fi fi ãn # fi fi fi fi ãn # eller b lika vkaler i munhålan Nteras med fnetiskt alfabet, exempelvis: N [ N N u: : i: ε c luftströmmens hastighet, styrka ch ev turbulens Svagt lufttryck, då man pressar ut den sista luften ur lungrna, ger en mer ihålig klang ed tungan kan man skapa en liknande effekt genm att skapa turbulens i luftströmmen Kan nteras N # 4

5 C Flerstämmighet 1 ultiphnics vå eller flera tner klingar samtidigt (ackrd) Utförs med en (ftast) ny greppkmbinatin samtidigt med ökad eller minskad kmpressin, ibland ckså med förändrad embuchure ch ev turbulent luftström Nteras ftast med grepp ch klingande ackrd: ọ 5 6 N Y É # an kan även drilla mellan vissa multiphnics: ọ [ N [ N 2 ed hjälp av rösten an sjunger en ennan tn än den man spelar, antingen a sm brdun mt spelade andra tner, eller b sång mt spelad brdun, eller c sång ch spel i mtrörelse Nteras på ett eller två system: 4 4 N N 4 4 ÄN N Ä 4 4 D ttack ch påverkan av luftströmmen 1 Keyclick När man slår ner en eller flera klaffar utan att blåsa, klingar dels en tn, dels ett mekaniskt klaffljud Effekten betecknas Keyklick Det finns två lika keycklick med öppet anblåsningshål ch med stängt ch dessutm ett i kmbinatin med nrmalt spelad tn Också flöjtens stängda klaffar (diss ch giss) kan användas till subtila keyclick a Keyclick med öppet anblåsningshål, nteras å 5

6 Det är inte alltid nödvändigt att slå ned den klaff sm så att säga hör till den tn sm nteras värtm blir keycklicktnen starkare m man stänger en klaff sm ligger vanför den tn sm skall klinga ill exempel ger greppet å en starkare tn än å b Keyclick med stängt anblåsningshål Genm att täcka anblåsningshålet med tungan ch spela en keycklick kan man spela keyclick sm ligger under flöjtens egentliga register ed täckt anblåsningshål klingar keyclick nämligen en str septima ned nblåsningshål täckt med tungan nteras (inte att förväxla med sm avser anblåsningshål täckt av mun/läppar) Keyclick med täckt anblåsningshål nteras fta med både grepp ch klingande tn, samt ev ckså den tn sm skulle klingat med öppet anblåsningshål: ( ) [ å eller [ å ( ) c Keyclick i kmbinatin med nrmalt spelad tn, nteras å N eller * å N 2 Slap tngue Detta är den effekt sm närmast liknar stråkinstrumentens pizzicat ed tungan ganska starkt pressad mt framtänderna ch med inte för mycket luft ansamlad, kastar man med tstöt(ar) luft in i flöjten a vanlig slap tngue, nteras Ü b i kmbinatin med keycklick: Ü 3 ngue ram Den här effekten uppkmmer då man först täcker hela munplattan med öppen mun, ch därefter slungar fram tungan med hjälp av en hastig diafragmarörelse ungan skall stanna mellan eller emt framtänderna Enklast uppnås effekten genm att man kraftigt säger HO eller bara H Den tn sm uppstår klingar en str septima under den sm greppats, vilket gör att ckså ngue ram kan klinga under flöjtens egentliga register 6

7 Nteras: H [ å ( ) eller R [ å ( ) 4 Flatterzunge ed fladdrande tunga långt fram i munhålan uppstår en intermittent luftström sm någt liknar stråkinstrumentens treml Det är viktigt att tungan ligger lös i munhålan ch så att säga drivs av luften, ch inte tvärtm tt artikulera ett RRR bör bara användas för att få igång tungfladdrandet Sydsvenska r fungerar fta mycket bra Nteras flz < eller eller < frull E Ny tnbildningsteknik 1 Whistle tnes ed en öppen (men ändå sammanhållen) embuchure ch med erhört svag kmpressin ch helt jämn luftström kan man frambringa Whistle tnes an får dem ibland frivilligt när man tnar brt en låg tn i pianissim Bäst fungerar de i tredje ktaven där man spelar med riginalgreppen Whistle tnes går bäst att spela i registret c3f4 Det förekmmer många lika ntatinssätt, exempelvis: wt fl fl fl fl fi whistle tnes N N N N 2 rumpetansats ed sammapressade läppar, sm när man spelar bleckblåsinstrument, kan man spela a i munstyckets anblåsningshål b direkt i flöjtens mellandel Nteras 3 Stark luftström Genm att täcka hela munplattan med munnen ch blåsa starkt rakt in i instrumentet utan tnbildning bildas en klang sm liknar aelian sunds, men starkare ch med en mer visslande klang Kallas ibland helt enkelt Jet whistle efter VillaLbs du för flöjt ch vilncell med samma namn, där effekten används Effekten kan ckså kmbineras med en inandning Effekten förekmmer fta i samband med snabba skalrörelser ch nteras då jet whistle gliss #

8 F Bilaga: grepptabell 1/4tner, för flöjter med täckt mekanik ọ ọ ọ x + x ọ ọ ọ ọ ọ ọ ọ 8 x ọ 5 x ọ 5 x ọ5 x 8 x ọ (6) ọ 5 ọ ọ (5) 5 6 ọ (6) ọ ọ ọ ọ 6 8

9 vå cd med ats öller, där han använder de nya teknikerna SOLO PER FLUO (SFZ 2001, 2000) 154' (2 cds) En expsé över 100talets musik för flöjt sl, med fkus på svensk musik från Debussy (Syrinx, 113), till Deák (Fuvla, 2000) Sjungande meldier ch virtuseri ch alla nya tekniker sm utvecklats för instrumentet från 10talet ch framåt ats öller framför verk av Debussy, Varèse, Jlivet, Bäck, Scelsi, Beri, Rsenberg, Ferneyhugh, akemitsu, iensuu, rthensn, Grimsland, Nilssn, Welin, Eliassn, Sagvik, Karkff, ars, öller ch Deák er infrmatin på wwwsfrzandse/2001 DUO 2X (SFZ 100, 2003) 64'08 Du 2xm presenterar några av de viktigaste verk sm skrivits för flöjt ch gitarr under 100 talet, tillsammans med två nya svenska kmpsitiner På den här cd:n står indisk raga bredvid ryskt avantgarde (Shankar ch Denisv), ch musik från Puert Rics djungler bredvid meldiska flöden inspirerade av såväl Satie sm schlagersångaren Salvatre dam (Sierra ch gdur) er infrmatin på wwwsfrzandse/100 Skivrna distribueras av CD (wwwcdase) ch går även att köpa via nätet på wwwswedishmusicshpcm Kntakt: