Termodynamik, lp 2, lå 2003/04
|
|
- Lars-Olof Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5C1201 Strömningslära med Termodynamik för T Termodynamik, lp 2, lå 2003/04 Syfte; kursdelen introducerar de grundläggande begreppen inom klassisk termodynamik och ger en grund för vidare studier inom tillämpad mekanik, särskilt kompressibel strömning, och energiteknik. Innehåll Klassisk termodynamik Den första huvudsatsen, inre energi, p-v-arbete, och entalpi. Generaliserade värmemotorer, kylprocesser och värmepumpar. Den andra huvudsatsen, entropi och exergi. Materie, särskilt ideala gaser Materies olika faser, fast material, vätskor och gaser. Specifika värmekapaciteter. Inkompressibel materie. Den ideala gaslagen och Joules lag. Van der Waals gaslag. Kretsprocesser Carnot, Stirling, Ericsson, Otto, Diesel med flera. Övergripande mål för studier inom kursdelen Efter att ha studerat denna kursdel ska teknologen kunna; tillämpa termodynamikens första och andra huvudsatser i analyser av generella energiomvandlingsprocesser, särskilt sådana som förekommer i motorer för bilar, fartyg och flygplan, utföra termodynamiska beräkningar på vätskor och ideala gaser i problemställningar relevanta för farkostteknik, särskilt inkompressibel och kompressibel strömning, förklara den resursförbrukning som sker i energiomvandlingsprocesser, särskilt sådana som förekommer i motorer för bilar, fartyg och flygplan. Mer konkret ska teknologen kunna; beräkna arbetet utfört av ett godtyckligt p-v system under reversibla och isokora, isobara eller polytropa processer, beräkna överfört värme m h a specifika värmekapaciteter, beräkna arbetet utfört av en ideal gas under reversibla och isoterma eller adiabatiska processer, använda Joules lag för att relatera ändringar i inre energi och entalpi till ändringar i temperatur i en ideal gas, utföra beräkningar på energi- och exergibudgeterna för processer i slutna och öppna system, tillämpa termodynamikens andra huvudsats i en analys av en energiomvandlingsprocess som t ex en generaliserad värmemotor. forts
2 Mål för studier, forts Genom att läsa termodynamik ska teknologen; utveckla sin förståelse för det axiomatiska arbetssättet inom de generella och grundläggande naturvetenskaperna, utveckla sin förmåga att resonera stringent och generellt. Målsättningar som utgör kriteria för högre betyg (4 e 5) är kopplade till de utvecklingsmålen, s k strävansmål, som ges ovan och framgår av de mer detaljerade målen som ges för varje avsnitt. De är koncentrerade till kursdelens andra halva (fr o m avs 5b). Förkunskaper 5B1103 differential- och integralkalkyl, del 1 och del 2; 5C1103 mekanik baskurs; och inkompressibel strömning inom 5C1201. Undervisning 8 föreläsningar (2h), 9 räkneövningar (2h), 1 inlämningsuppgift och 1 laboration. Se programmet på fjärde sidan. Kurslitteratur Fundamentals of Engineering Thermodynamics, Moran & Shapiro, 3rd ed., S.I. version. Säljs av THS bokhandel. Ej tillåten som hjälpmedel vid skrivningar. Termo T konc, Tony Burden, version 2.1. Säljs av studieexpeditionen, inst f mekanik, KTH, och finns som pdf-fil på kursens www-sidor. Tillåten som hjälpmedel vid skrivningar. Samtliga härledningar och bevis, Tony Burden. Redigeras i takt med föreläsningsprogrammet och läggs ut på kursens www-sidor. Version 1.1 säljs av studieexpeditionen, inst f mekanik, KTH. Ej tillåten som hjälpmedel vid skrivningar. Energi och exergi, Tony Burden, version 1.0. Kommer att läggas ut på kursens www-sidor och att säljas av studieexpeditionen, inst f mekanik, KTH, före december. Ej tillåten som hjälpmedel vid skrivningar. Värmemotor, inst f mekanik, KTH. Laborationshandledning för lab nr 3. Ej tillåten som hjälpmedel vid skrivningar. Inlämningsuppgift En inlämningsuppgift inom termodynamik utförs under läsperiod 2. Upplägget är identiskt med det för inlämningsuppgiften inom inkompressibel strömning som utfördes under läsperiod 1. forts
3 Laboration I kursdelens laboration undersöks en värmemotor. Laborationen genomförs under tiden fr o m tisdag 25 november. En bokningslista för labtider anslås i ingången till Teknikringen 8 någon gång i mitten av november. Observera att den andra laborationen inom strömningslära utförs under lp 2, fr o m måndag 27 oktober. Examination Kontrollskrivning nr 2 består av två uppgifter inom potentialströmning och tre uppgifter inom de första delarna av termodynamik (t o m avs 5b). Det ges två likvärdiga ordinarie skrivningstillfällen; ett fredag 21 november och ett måndag 1 december. Kontrollskrivning nr 3 består av två uppgifter inom de senare delarna av termodynamik (fr o m avs 7), två uppgifter inom kompressibel strömning, och en uppgift som kombinerar termodynamik och kompressibel strömning. Kontrollskrivning nr 3 skrivs under lp 3. Vid sluttentamen kommer det att vara möjligt att fritt disponera skrivningstiden mellan omskrivningar av kontrollskrivningar, om så behövs, och betygstentamen. Betygstentamen, som skrivs för att uppnå betyg 4 eller 5, består av två uppgifter inom termodynamik och tre uppgifter inom strömning. Lärare Tony Burden; burden@mech.kth.se; tel ; kursansvarig, föreläsare, räkneövningar (grp 1), inlämningsuppgift. Johan Gullman-Strand; johan@mech.kth.se; tel ; laboration nr 2. Claes Holmqvist; claesh@mech.kth.se; tel ; laboration nr 3. Arne Karlsson; akn@mech.kth.se; tel ; kursansvarig, räkneövningar (grp 2). Erik Lindborg; erikl@mech.kth.se; tel ; räkneövningar (grp 3).
4 Termodynamik för T, 5C1201, hösten 2003 Preliminärt Program mån 27 okt framåt lab TR8 lab 2 börjar tis 28 okt f1 K1 intro., den första huvudsatsen, p-v-arbete rö1 B25, 26, L43 som f1 tis 4 nov f2 B2 ideala gaser rö2 B25, 26, L43 ideala gaser fre 7 nov f3 D2 p-v-t-ytan, verkliga gaser, och inkompressibel materie rö3 D31, 32, E32 som f3 + ev ideala gaser, forts tis 11 nov f4 B2 energianalys av stationär strömning rö4 B25, 26, L43 strömning tis 18 nov f5 B2 värmemotorer, den andra huvudsatsen, termodynamisk temperatur rö5 L43, 44, M32 värmemotorer, HS2 fre ks K51,52, Q34,36 ks 2, 1:a ordinarie skrivningstillf. tis 25 nov framåt lab TR8 lab 3 börjar f6 B2 motorer, kretsprocesser, m m, lab rö6 B25, 26, L43 kretsprocesser (exkl entropi ) mån ks Q35,36, V32, 34 ks 2, 2:a ordinarie skrivningstillf. tis 2 dec f7 K1 reversibilitet, entropi, HS1 med HS rö7 B25, 26, L43 entropi fre 5 dec rö8 B23-25 kretsprocesser (inkl isentropa processer) tis 9 dec f8 K1 exergi rö9 B25, 26, L43 exergi
5 Allmänt och genomgående Några elementära begrepp. Det formella språket. Notation. kurslitteratur kursbok avs 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.6 kursmaterial avs 1.1, bilaga Notation 1a Den Första Huvudsatsen f1, rö1, del 1/2 HS1, inre energi, arbete, värme rörelseenergi, arbete (mekanik) kurslitteratur kursbok avs 2.3, 2.5 kursmaterial avs 1.2 prel. rö-prog. en del av 1.3, 1.4 e 1.5, en del av , 1.4, 1.5, 2.30, 2.32, 2.37, 2.40, gamla ks-uppgifter kunna förklara begreppen system, omgivning, tillstånd, och process, kunna definera begreppen tillståndsfunktion, kvasijämviktsprocess och reversibel process, kunna skilja mellan extensiva och intensiva eller specifika storheter, kunna skilja mellan adiabatiska processer och processer vid konstant inre energi, kunna tillämpa termodynamikens Första Huvudsats i en energianalys av en process under vilken värme överförs och arbete utförs. 1b p-v arbete f1, rö1, del 2/2 kompressions- och expansionsarbete, p-v diagrammet, isokora, isobara och polytropa processer tryck, kraft, arbete (mek., ström., hållf.) integraler (envariabelsanalys) kurslitteratur kursbok avs 2.2.2, kursmaterial avs 1.3 prel. rö-prog. 1.22, 2.11, 2.13, , 2.36, 2.37, 2.42, gamla ks-uppgifter kunna definera och ge exempel på begreppet p-v system, kunna rita en isokor, isobar eller polytrop process i ett p-v diagram, kunna beräkna arbetet utfört av ett godtyckligt p-v system under reversibla och isokora, isobara eller polytropa processer.
6 2 Ideala gaser f2, rö2 Den ideala gaslagen, Joules lag, och adiabatiska reversibla processer i ideala gaser med konstanta specifika värmekapaciteter. lite gymnasiefysik och -kemi, avs 1a o 1b kurslitteratur kursbok avs 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 kursmaterial avs , 1.4 prel. rö-prog. 3.63, 3.64, 3.65d, 3.68, 6.79d 3.49, 3.61, 3.62, 3.66c, gamla ks-uppgifter kunna beräkna temperaturen, trycket eller den specifika volymen i en gas m h a den ideala gaslagen, kunna rita en reversibel och isoterm eller adiabatisk process i en ideal gas i ett p- V diagram m h a den ideala gaslagen, kunna beräkna arbetet utfört av en ideal gas under en reversibel och isoterm eller adiabatisk process m h a den ideala gaslagen, kunna använda Joules lag för att relatera ändringar i inre energi till ändringar i temperatur i en ideal gas under antagandet att dess specifika värmekapacitet vid konstant volym är konstant. kunna använda sambanden pv k = konstant o s v som beskriver tillståndsändringar i en ideal gas under en adiabatisk och reversibel process, kunna skilja mellan adiabatiska processer och isoterma processer i en ideal gas. 3a Materie hela p-v-t-ytan f3, rö3, del 1/3 Materies olika faser, fast material, vätskor och gaser. Specifika värmekapaciteter. lite gymnasiefysik och -kemi, flervariabelsanalys, avs 1a kurslitteratur kursbok avs 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 kursmaterial avs 2.1, 1.4 prel. rö-prog. 3.2 a, b, c, 3.15, ev , gamla ks-uppgifter kunna beskriva hur ett godtyckligt materies olika faser representeras av p-v -T ytan, kunna identifiera den kritiska punkten och områden med blandade faser på p-v -T ytan, kunna ange det område på p-v -T ytan där en gas kan väntas uppföra sig som en ideal gas, kunna beräkna överfört värme m h a specifika värmekapaciteter vid konstant volym och vid konstant tryck under antagandet att dessa värmekapaciteter är konstanta, kunna beräkna överfört värme m h a fasomvandlingsenergi.
7 3b Verkliga gaser f3, rö3, del 2/3 van der Waals gaslag avs 2, 3a kurslitteratur kursbok avs 11.1 kursmaterial avs 2.2 prel. rö-prog a,d,e 11.1 a,b,e kunna beräkna temperaturen eller trycket i en gas m h a van der Waals gaslag. För att uppnå högre betyg (4 e 5) ska teknologen; kunna kalibrera van der Waals gaslag m h a den kritiska punkten. 3c Inkompressibel materie f3, rö3, del 3/3 modellen inkompressibelt materie avs 3a kurslitteratur kursbok avs kursmaterial avs prel. rö-prog ev delar av gamla ks-uppgifter kunna beräkna överfört värme m h a den specifika värmekapaciteten under antagandet att denna värmekapacitet är konstant, kunna beräkna ändringar i inre energi i inkompressibelt materie under antagandet att den specifika värmekapaciteten är konstant. Dessutom, efter att ha studerat avsnitt 4, ska teknologen; kunna beräkna ändringar i specifik entalpi i inkompressibelt materie under antagandet att den specifika värmekapaciteten är konstant.
8 4 Energianalys av stationär strömning f4, rö4 energibudgeten för stationär strömning genom ett öppet system, entalpi, axelarbete strömningslära (lp 1), avs 1a kurslitteratur kursbok avs 4.1, 4.2, 4.3 kursmaterial avs 1.5, 1.4 prel. rö-prog. 4.7a, 4.13, 6.80, 4.21, , 4.16, 4.17, 4.23, 4.26, 4.28, gamla ks-uppgifter kunna förklara betydelsen av begreppet entalpi i analysen av strömning, kunna ge exempel på axelarbete utfört av olika strömningsapparater, kunna utföra beräkningar på energibudgeten för stationär strömning genom ett öppet system, kunna använda Joules lag för att relatera ändringar i entalpi till ändringar i temperatur i en ideal gas under antagandet att dess specifika värmekapacitet vid konstant tryck är konstant. 5a Generaliserade värmemotorer f5, rö5, del 1/2 Generaliserade värmemotorer, kylprocesser och värmepumpar. Verkningsgrad, köldfaktor och värmefaktor. avs 1a kurslitteratur kursbok avs : 2.6 kursmaterial avs 1.7 prel. rö-prog. 2.43, 2.50, en ks-uppg om en värmepump 2.45, 2.49, 2.51, gamla ks-uppg. kunna förklara och ge exempel på begreppen värmemagasin, generaliserad värmemotor, generaliserad kylprocess och generaliserad värmepump, kunna använda storheterna verkningsgrad, köldfaktor och värmefaktor i beräkningar.
9 5b Den Andra Huvudsatsen f5, rö5, del 2/2 Den andra huvudsatsen. Clausius formulering och Plancks formulering. Termodynamisk temperatur. avs 1a kurslitteratur kursbok avs : 5.1, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6 kursmaterial avs 1.6, 1.8 prel. rö-prog. 5.4, 5.31, 5.26, , 5.32, 5.36, 5.41, gamla ks-uppg. kunna försvara Clausius och Plancks formuleringar av termodynamikens Andra Huvudsats, kunna använda begreppet reversibel värmemotor i resonemang och beräkningar, kunna tillämpa termodynamikens Andra Huvudsats i en analys av en energiomvandlingsprocess, som en generaliserad värmemotor, en generaliserad kylprocess eller en generaliserad värmepump. För att uppnå högre betyg (4 e 5) ska teknologen; kunna bevisa ekvivalensen av Clausius och Plancks formuleringar av termodynamikens Andra Huvudsats, kunna visa att ingen värmemotor kan ha en högre verkningsgrad än en reversibel värmemotor, kunna visa att ingen kylprocess kan ha en högre köldfaktor än en reversibel kylprocess, kunna visa att ingen värmepump kan ha en högre värmefaktor än en reversibel värmepump, kunna grundligt förklara definitionen av begreppet termodynamisk temperatur. 6 Kretsprocesser f6, rö6, rö8 Carnot, Stirling, Ericsson, Otto, Diesel med flera avs 1 t o m 4 kurslitteratur kursbok kap 9 kursmaterial avs 3 prel. rö-prog. rö , 5.51, 9.7, 9.19, rö , 5.52b, 5.53, 9.31, , 9.3, 9.29, 9.61, gamla tentamensuppgifter forts
10 Kretsprocesser, forts kunna ge exempel på och beskriva idealiserade kretsprocesser som används som termodynamiska modeller för värmemotorer, kylprocesser och värmepumpar. För att uppnå högre betyg (4 e 5) ska teknologen; kunna utföra en analys av en reversibel kretsprocess bestående av isokora, isobara, isoterma, adiabatiska och polytropa delprocesser i en ideal gas. 7 Entropi f7, rö7 reversibilitet, entropi, HS1 med HS2 för ett p-v system, beräkningsformler för entropiändringar i ideala gaser och för isentropiska processer i ideala gaser. avs 1 t o m 4. kurslitteratur kursbok avs 5.1, 5.3, 6.1, 6.2, 6.3.3, 6.3.4, 6.4, 6.5, kursmaterial avs 1.9, 1.10, 2.2.6, prel. rö-prog. 5.11, 5.15a, del av 6.9 b o d, 6.13, 6.12, , 5.9, 5.6 o/e 5.7, 6.1, 6.15, 6.43, 6.53, 6.86, gamla ksuppgifter kunna ge exempel på icke-reversibla processer i strömning och värmeöverföring med mera, kunna beräkna ändringar i entropi som orsakas av värmeöverföring, kunna beräkna ändringar i entropi i en ideal gas, kunna beräkna arbetet utfört av en ideal gas under en isentrop process. För att uppnå högre betyg (4 e 5) ska teknologen; kunna använda Clausius olikhet för att visa att entropi är en tillståndsfunktion, kunna använda detta resultat för att försvara de vanliga metoder som används för att beräkna ändringar i entropi, kunna förklara betydelsen av begreppet enkelt system för beräkningar av ändringar i entropi, kunna diskutera relationerna mellan begreppet entropi och andra begrepp som reversibilitet, effektivitet, ordning och kaos.
11 rö8 se 6 Kretsprocesser 8 Exergi f8, rö9 energikvalitet, exergi, strömningsexergi, exergibudgetar för slutna och öppna system avs 1 t o m 4, avs 6 kurslitteratur kursbok avs 7.1, 7.2, 7.4 kursmaterial Energi och exergi prel. rö-prog. rö9: 7.3c, 7.11, 7.13 e 7.16, 7.31c, 7.36, , 7.9b, 7.14, övningar i Energi och exergi, gamla ksuppgifter kunna beräkna exergin i ett värmemagasin i en given omgivning, kunna beräkna exergin i en mängd ideal gas i en given omgivning, kunna beräkna flödes- eller strömningsexergin i en inkompressibel vätska i en given omgivning, kunna beräkna flödes- eller strömningsexergin i en ideal gas i en given omgivning, kunna utföra beräkningar på exergibudgeten för processer i slutna och öppna system. För att uppnå högre betyg (4 e 5) ska teknologen; kunna visa att den maximala mängd arbete som kan utvinnas ur ett värmemagasin i en given omgivning är lika med värmemagasinets exergi. Tony Burden, 17 oktober 2003
12 Ping Pong www-baserat stöd för studier Det finns ett webbaserat stöd för studier inom kursen på kursplattformen Ping Pong. Inom Strömn m termo f T2, 03/04 kan du bl a lämna in inlämningsuppgifter och kolla din förståelse med hjälp av små automatiska test. logga in Gå till kursens hemsida bland mekaniks www-sidor och klicka vidare till eller skriv in adressen direkt i din browser. Logga in med din KTH anv-id och tillhörande lösenord, d v s samma id som för bl a KTHs webmail. Entrén Först kommer du till den s k entrén inom Ping Pong vid KTH. Den första gången du kommer dit får du välja språk. Ping Pong är skrivet först och främst på svenska. Under fliken Support kan du kontrollera din dator och din www-browser. Om Ping Pong bara anmärker på dina plug-ins kan du köra vidare. Under fliken Min profil kan du bl a kontrollera din adress eller ladda upp ett foto av dig själv. Om du har tillgång till ett foto med rätt format och lägger in det i Ping Pong kommer lärarna att lära känna igen dig mycket snabbare. Under listan över pågående aktiviteter i fliken Aktiviteter ska du hitta Strömn m termo f T2. Markera den och kör igång den genom att trycka på start knappen. Inga dubbelklickar i Ping Pong! Strömn m termo f T2 Först kommer du till den s k menyn inom aktiviteten. Under Kursintroduktion kan du hitta mer information om aktiviteten. Inom Lektioner kan du lämna in inlämningsuppgifter och utföra små självrättande test. Det finns test med inlärningsfrågor och test som är tänkta att användas som en del av förberedelsen inför en kontrollskrivning. Veckouppgifterna kan lämnas in genom att utföra ett kort test. Inom Kontakt kan du läsa anslag på anslagstavlan ; läsa vanliga frågor och svar (FAQ); skicka frågor till lärarna, även anonymt; och delta i diskussioner inom diskutera. Eventuellt sätts chatten på någon dag före skrivningar. Kolla anslagstavlan. Inom biblioteket finns både ditt eget Ping Pong bibliotek och kursens Ping Pong bibliotek. Kursens Ping Pong bibliotek er bl a kursmaterial. Allt kursmaterial finns i övrigt fritt tillgängligt på kursens www-sidor. Support Tony Burden ansvarar för Ping Pong inom Strömning med termodynamik för T2.
SG1216. Termodynamik för T2
SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Undervisningsplan för läsåret 2003/04
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Undervisningsplan för läsåret 2003/04 Denna kurs ger en inroduktion till grundläggandebegrepp och fenomen inom områdena strömningsmekanik och termodynamik.
Läs merTermo T konc. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm. Version 5.2 mars 2010
Termo T konc Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 5.2 mars 2010 Förord Termo T konc är en sammanfattning av kursen SG1216 Termodynamik för farkostteknik vid KTH. Den utgör en något
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs merMEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho
MEKNK KH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C0 Stromningslara och termodynamik for den 30 augusti 00. Stromfunktionen for den homogena fristrommen och kallan ar ;Vy; m dar den forsta termen (fristrommen)
Läs merTermo T konc. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm. Version 5.0 mars 2008
Termo T konc Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 5.0 mars 2008 Förord Termo T konc är en sammanfattning av kursen SG1216 Termodynamik för farkostteknik vid KTH. Den utgör en något
Läs merTermodynamik (repetition mm)
0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö
Läs merBetygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),
Läs merVälkommen till kursen. Termodynamik HT- 15
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 15 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Läs merPlanering Fysik för V, ht-10, lp 2
Planering Fysik för V, ht-10, lp 2 Kurslitteratur: Häfte Experimentell metodik och föreläsningsanteckningar, Kurslaboratoriet 2010 samt Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2009. markerar
Läs merPlanering Fysik för V, ht-11, lp 2
Planering Fysik för V, ht-11, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2011, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2010 samt föreläsningsanteckningar i Ellära,
Läs merVälkommen till kursen. Termodynamik HT- 16
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 16 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Läs merEntropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.
Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå
Läs merMMVF01 Termodynamik och strömningslära
MMVF01 Termodynamik och strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (23 augusti 2018) CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER 1.1 Definiera eller förklara kortfattat (a) termodynamiskt system (slutet system) (b)
Läs merTillämpad termodynamik
4A1112 Tillämpad termodynamik HT 2002 1 Institutionen för Energiteknik, Avdelningen för Tillämpad termodynamik och kylteknik, Kungl Tekniska Högskolan, Stockholm. 4A1112 HT2002 Tillämpad termodynamik För
Läs merTermodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities
Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merFöreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik
Läs merKapitel III. Klassisk Termodynamik in action
Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)
Läs merTio föreläsningar inom. Termodynamik med kompressibel strömning
Tio föreläsningar inom Termodynamik med kompressibel strömning Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 2.0 mars 2006 Förord Denna lunta innehåller de åtta till tio föreläsningar som
Läs merTermodynamik Föreläsning 7 Entropi
ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9
Läs merPlanering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!
Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,
Läs merStudieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd
Läs merTeknisk termodynamik 5 hp
Teknisk termodynamik 5 hp Välkomna till teknisk termodynamik! Period 3, VT-2016 Cecilia Gustavsson Ralph Scheicher Federico Binda/Jacob Eriksson Sebastian Geroge/Sotirios Droulias examinator och kursansvarig
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning,
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning, läsperiod 1 läsåret 2003/04 Denna kursdel introducerar de grundläggande begreppen inom strömningsmekaniken
Läs merTvå system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan
Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten
Läs merARBETSGIVANDE GASCYKLER
ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad
Läs merKap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Läs merTermodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Läs mer7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs mer5C1921 Teknisk strömningslära för M Undervisningsplan för läsåret 2004/05
MEKANIK 050118 KTH 5C1921 Teknisk strömningslära för M Undervisningsplan för läsåret 2004/05 Kursen har som mål att ge en beskrivning av grundläggande begrepp och fenomen inom strömningsmekaniken. Kursen
Läs merU = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)
Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära
MMVA0 Termodynamik med strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (inkl. svar i kursiv stil, utan figurer) Sidhänvisningar: Çengel, Turner & Cimbala (3rd Edition in SI Units, 2008). 24 augusti 20 CH.
Läs merTeknisk termodynamik repetition
Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet
Läs merPlanering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt
Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2016. markerar mycket viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem övningstillfällen är rödmarkerade.
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp
Institutionen för Energivetenskaper, LTH MMVA0 Termodynamik med strömningslära 5 hp Kursinformation hösten 008 augusti 008 MMVA0 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA SYFTE Kursen syftar till att ge baskunskaper
Läs merExamination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,
Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ111 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun, hans.havtun@energy.kth.se Lärandemål Efter kursen skall studenten kunna 1. formulera, modellera och lösa problem
Läs merÖvningsmaterial inom. Termodynamik med kompressibel strömning
Övningsmaterial inom Termodynamik med kompressibel strömning Tony Burden, Arne Karlsson & Nils Tillmark Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 1.0 mars 2006 Förord Övningsmaterialet består av
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merLaborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)
Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2) Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp
Institutionen för Energivetenskaper MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp Kursinformation hösten 2011 augusti 2011 SYFTE OCH INNEHÅLL Kursen syftar till att ge baskunskaper i klassisk termodynamik
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära
MMVA0 Termodynamik med strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (inkl. svar i kursiv stil, utan figurer) Sidhänvisningar: Çengel, Cimbala & Turner (5th Edition in SI Units, 207). 3 oktober 207 CH.
Läs merTermodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.
Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,
Läs merLaborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2015. Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen:
Chalmers, Kemi- och bioteknik & Energi och miljö 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2014/2015 Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen: TD1: Jämvikt mellan ånga och vätska hos
Läs merSF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009.
KTH Matematik, Jockum Aniansson, efter Olle Stormark. KursPM SF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009. Flervariabelanalysen är en rättfram generalisering av envariabelsmatematiken till funktioner
Läs merSF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008.
SF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008. Anders Karlsson, Inst för Matematik, KTH January 22, 2008 Kursinnehåll: Grundläggande kurs i di erential- och integralkalkyl i era variabler.
Läs merFAFF35 Medicinsk Fysik
FAFF35 Medicinsk Fysik Lästips för Energilära och termodynamik i Energi- och miljöfysik (), del 1, ina Reistad Fluiders mekanik, K Eriksson Stenström/ Reistad edan finns en lista på innehållet i del 1
Läs merFöreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson
Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merArbete är ingen tillståndsstorhet!
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Läs merVad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?
Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att
Läs merTermodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merPersonnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTermodynamik. Dr Mikael Höök,
Termodynamik Dr Mikael Höök, 2011-10-12 Termodynamik Läran om energins generella egenskaper Värme och dess omvandlingar mellan olika former studeras speciellt Nära släkt med statistisk mekanik (många grundläggande
Läs merArbetet beror på vägen
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik
5C1201 Strömningslära och termodynamik Föreläsning 12: Kompressibel strömning Introduktion samt isentropisk strömning Målsättning: att formulera de grundekvationer som gäller då strömningen är kompressibel,
Läs merKretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.
Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs merTermodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 18 sidor GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 PM utarbetat av Johan Åman, Jonas Enger, Ernest Karawacki, Alf Sjölander och Göran Wahnström.
Läs merTentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002
UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook
Läs merKURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)
1 KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett
Läs merOMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0
OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot
Läs merTermodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen
Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme
Läs merTERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH
TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,
Läs merCH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER
MMVF01 Termodynamik och strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (inkl. svar i kursiv stil; utan figurer) Sidhänvisningar: Çengel & Boles (6th Edition in SI Units, 2008). 14 september 2010 CH. 1 TERMODYNAMIKENS
Läs merSF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009.
SF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009. Kurt Johansson, Inst för Matematik, KTH 2 mars 2009 Kursinnehåll: Grundläggande kurs i differential- och integralkalkyl i flera variabler.
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merTermodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
Läs merKURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)
1 KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merSamtliga Härledningar och Bevis inom Termodynamik för T2. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm
Samtliga Härledningar och Beis inom ermodynamik för 2 ony Burden Institutionen för mekanik, KH, Stockholm Version 3.0 mars 2006 Förord Denna lunta innehåller samtliga härledningar och beis som skulle kunna
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTillämpad termodynamik, MJ hp, Vårterminen 2010
Tillämpad termodynamik, MJ1112 9 hp, Vårterminen 2010 Kursens roll i utbildningsprogrammen Kursen avser att ge civilingenjörsstudenter, speciellt inom programmen Maskinteknik, Design och produktframtagning
Läs merDavid Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merOmtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:
Läs merRepetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp
Institutionen för Energivetenskaper MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp Kursinformation 2016 augusti 2016 SYFTE OCH INNEHÅLL Kursen syftar till att ge baskunskaper i klassisk termodynamik och strömningslära
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merTentamen - Termodynamik 4p
Tentamen - Termodynamik 4p Tid: 9.00-15.00, Torsdag 5 juni 003. Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare 1. Betrakta en ideal gas. a) Använd kinetisk gasteori för att härleda ett samband mellan tryck, volym
Läs merApplicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:
(Çengel, 998) Applicera :a H.S. på det kombinerade systemet: E in E out E c på differentialform: δw δw + δw δ Q R δwc dec där C rev sys Kretsprocessen är (totalt) reversibel och då ger ekv. (5-8): R R
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 5th ed. Säljes av KF-Sigma. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp
Institutionen för Energivetenskaper MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp Kursinformation 2018 augusti 2018 SYFTE OCH INNEHÅLL Kursen syftar till att ge baskunskaper i klassisk termodynamik och strömningslära
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merCH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER
MMVF01 Termodynamik och strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (inkl. svar i kursiv stil; utan figurer) Sidhänvisningar: Çengel & Boles (7th Edition in SI Units, 2010). 13 november 2012 CH. 1 TERMODYNAMIKENS
Läs mer