Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer
|
|
- Oliver Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer Maud Stenberg PhD, överläkare, Neurorehabiliteringen NUS, Neuro-, Huvud-, Hals-, Center, Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för Rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet, Umeå 1
2 Multicenterstudien Probrain Project Manager: Catharina de Boussard MD PhD Göteborg: Prof Katharina Stibrant-Sunnerhagen, Trandur Ulvarsson MD PhD Linköping: Per Erzgaard MD, Marie Lindgren MD Stockholm: Prof Jörgen Borg, Catharina de Boussard MD PhD Umeå: Prof Richard Levi, Adj prof Britt-Marie Stålnacke, Maud Stenberg MD PhD Uppsala: Alison Godbolt, MD PhD, Marianne Lannsjö MD PhD, Christer Tengvar MD PhD Reykjavik, Island: Gudrun Karlsdóttir MD 2
3 Bakgrund Traumatisk hjärnskada är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. stort personligt lidande, drabbar även anhöriga stora kostnader för den enskilde och samhället De svåraste traumatiska hjärnskadorna, innebär resttillstånd med varierande svårighetsgrad och prognos 3
4 Epidemiologi Cirka 235/ /år Traumatisk hjärnskada i Europa Cirka 3-12 (30)/ /år Svår traumatisk hjärnskada, 2/3 är män Alkohol är ofta relaterat till svår traumatisk hjärnskada Är personen inte kontaktbar vid inkomst till sjukhus bedöms personen ha en Svår Traumatisk Hjärnskada. 4
5 Syftet med Avhandlingen Studie I: Att studera patienter med svår medvetandestörning vid 3 veckor, 3 månader och utfall vid 1 år. Studie II: Att studera relationen mellan vårdvägar och utfall vid 1 år. Studie III: Att studera kognitiva och emotionella funktionsnedsättningar upp till 1 år. Studie IV: Att studera kliniska förhållanden och vårdvägar för patienter från norra Sverige och utfall vid 3 månader. Studie V: Att studera kliniska förhållanden och relationen mellan akuta datortomografi undersökningar av hjärnan för patienter från norra Sverige med utfall vid 1 år. 5
6 Studier I. Disorders of consciousness after severe traumatic brain injury: a Swedish-Icelandic study of incidence, outcomes and implications for optimizing care pathways. Godbolt AK, DeBoussard CN, Stenberg M, Lindgren M, Ulfarsson T, Borg J. J Rehabil Med Sep;45(8): II. Associations between care pathways and outcome 1 year after severe traumatic brain injury. Godbolt AK, Stenberg M, Lindgren M, Ulfarsson T, Lannsjö M, Stålnacke BM. Borg J, DeBoussard CN. J Head Trauma Rehabil May-Jun;30(3):E III. Cognitive Impairment after Severe Traumatic Brain Injury, Clinical Course and Impact on Outcome: A Swedish-Icelandic Study. Stenberg M, Godbolt AK, Nygren DeBoussard CN, Levi R, Stålnacke BM. Behav Neurol. 2015;2015: IV. Severe traumatic brain injuries in Northern Sweden: a prospective 2-year study. Stenberg M, Koskinen LO D, Levi R, Stålnacke BM. J Rehabil Med Sep;45(8): V. Computed tomography and clinical outcome in patients with severe traumatic brain injury. Stenberg M, Koskinen LO D, Jonasson P, Levi R, Stålnacke BM. Brain Inj. 2017;31(3):
7 Design Studie I-III prospektiv multicenter observations studie med uppföljning vid 3 månader och 1 år Studie IV-V prospektiv populationsbaserad kohort studie med uppföljning vid 3 månader och 1 år 7
8 Material och Metod Inklusion: Svår traumatisk hjärnskada; år, som krävt neurokirurgisk vård Svår traumatisk hjärnskada baseras på respons vid bedömning med GCS alternativt RLS reaktionsskalor Sämsta icke-sederade reaktion inom de första 24 timmarna -Glasgow Coma Scale (GCS) 3-8 -Reaction Level Scale (RLS 85) 4-8 Exklusion: avliden inom 3 veckor Multicenter studien PROBRAIN Studie I-III 5/6 neurotraumacenter i Sverige och ett på Island ca 4.7 miljoner invånare (18-65år) Del av Multicenterstudien PROBRAIN Studie IV-V Subpopulation; norra Sverige ca invånare (18-65 år) 8
9 Datainsamling Kontakt med neurotraumacenter en gång i veckan Informerat godkännande av närstående eller patient Socioekonomiska data Medicinska bakgrunds data Akut prognostisk data Uppföljning 3 veckor 3 månader 1 år 9
10 Kognitiv och beteendemässig återhämtning enligt Rancho Los Amigos Scale of Cognitive Function Revised, RLAS-R Nivå I-Nivå X Nivå Rancho Los Amigos Scale of Cognitive Function Revised RLAS-R I Ingen respons Total assistans II Generaliserad respons Total assistans III Lokaliserad respons Total assistans IV Konfusorisk/agiterad Maximal assistans V Konfusorisk olämpligt beteende Icke agiterad maximal assistans VI Konfusorisk ändamålsmässigt beteende Måttlig assistans VII Automatiskt lämpligt Minimal assistans för dagligt liv VIII Målmedveten lämpligt Stand by assistans IX Målmedveten lämpligt Stand by assistans på förfrågan X Målmedveten lämpligt Modifierat oberoende 10
11 Glasgow Outcome Scale Extended GOSE Återhämtning med avseende på att vara beroende/oberoende i och utanför hemmet, komma åter till arbete,/studier/sociala och fritidsaktiviteter, samt bedömning av familje och vänskapsförhållanden. Dålig återhämtning GOSE 1-4 God återhämtning GOSE Död 2 Vegetativ nivå 3 Svår hjärnskada Helt beroende av annans hjälp 4 Svår hjärnskada Delvis beroende av annans hjälp, skulle klara sig själv i hemmet under max 8 timmar vid behov men behöver inte göra det. 5 Medelsvår hjärnskada Kan inte återta tidigare aktiviteter, helt sjukskriven eller arbetar i skyddad verksamhet, oförmögen att delta i eller sällan i sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. 6 Medelsvår hjärnskada Kan delvis återta tidigare aktiviteter, minskad arbetskapacitet, deltar mindre än hälften så ofta i sociala och fritidsaktiviteter. Alternativt: God återhämtning GOSE God återhämtning Kan återta tidigare aktiviteter men har besvär, deltar minst hälften så ofta i sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. (lätta hjärnskadesymtom) Lindsay Wilson JT, Pettigrew LEL, Teasdale GM. Structured Interviews for the Glasgow Outcome Scale and the Extended Glasgow Outcome Scale: Guidelines for their use. J of Neurotrauma 1998;15: God återhämtning Kan återta tidigare aktiviteter och har inga besvär 11
12 CRASH prognostiska kalkylator Land Ålder Reaktionsnivå enligt GCS Pupillreaktion för ljus Andra stora skador DT hjärna Ja/nej? (om ja 5 olika fynd) 12
13 Resultat Inkluderade i multicenterstudien Probrain 114 personer Vid 1 år hade 7 personer avbrutit studien och 7 avlidit. De som avled var äldre och svårare skadade. Studie I: 47 personer var medvetandesänkta eller sövda vid 3 veckor och studerades vidare. Studie II: vårdvägar för 100 personer följdes upp vid 1 år Studie III: 42/75/78 personer vid de tre mätpunkterna klarade av att genomföra kognitiv screening samt genomföra självskattning för ångest och depression. Studie IV-V: 37 personer från norra Sverige som ingick i multicenterstudien studerades. Kliniska faktorer, vårdvägar, samt utfall vid 3 månader och 1 år. Samt den prognostiska möjligheten att med resultaten från två tidiga datortomografiundersökningar av hjärnan jämföra utfall vid 1 år och CRASH. 13
14 Studie I Studie II Studie III Studie IV Studie V Recruited, n (%) 103 (90) 114 (100) 114 (100) 37 (33) 37 (33) 3 weeks, n (HD) 102 (0) 111 (1) 111 (1) 37 (1) - 3 months, n (HD) 96 (3) 105 (5) 105 (5) 32 (5) 32 (5) 1 year, n (HD) 78 (5) 100 (7) 100 (7) - 31 (6) Follow-up 1 year 1 year 1 year 3 months 1 year Approximated number of adults aged years 4,700,000* 4,700,000* 4,700,000* 525,000** 525,000** Age at injury, years, median, 41 (17 65) 42 (17-65) 42 (17-65) 45 (17-64) 45 (17-64) (range) Worst unsedated GCS score during first 24 h, median (range) 5 (3-8) 5 (3-8) 5 (3-8) 5 (3-8) 5 (3-8) Gender Male/female/missing % 67/24/9 66/23/11 66/23/11 70/30/0 70/30/0 Previous brain injury requiring 15 (15) 18 (16) 18 (16) 12 (32) 12 (32) Hospitalization, n (%) Known drug or alcohol abuse at time of injury n (%) Length of stay in intensive care, LOSIC, days, median (range) 27 (26) 34 (28) 34 (28) 11 (30) 11 (30) 17.5 (1-54) 17 (1-78) 17 (1-78) 17(2-54) n=34 16 (2-54) GOSE 1, n (%) 5 (5) 7 (6) 7 (6) 5 (14) 6 (16) GOSE 2 n (%) 6 (6) 7 (6) 7 (6) 2 (5) 1 (3) GOSE 3 n (%) 22 (22) 23 (20) 23 (20) 9 (24) 5 (14) GOSE 4, n (%) 6 (6) 6 (5) 6 (5) 2 (5) 1 (3) GOSE 5, n (%) 10 (10) 12 (11) 12 (11) 7 (19) 2 (5) GOSE 6, n (%) 0 (0) 12 (11) 12 (11) 3 (8) 0 (0) GOSE 7, n (%) 19 (19) 21 (18) 21 (18) 2 (5) 9 (24) GOSE 8, n (%) 12 (12) 17 (15) 17 (15) 6 (16) 13 (35) Missing n (%) 3 (3) 2 (2) 2 (2) 1 (3) 0 (0) Withdraw n (%) 18 (17) 7 (6) 7 (6) 0 (0) 0 (0) Total n
15 Studie I DISORDERS OF CONSCIOUSNESS AFTER SEVERE TRAUMATIC BRAIN INJURY: A SWEDISH ICELANDIC STUDY OF INCIDENCE, OUTCOMES AND IMPLICATIONS FOR OPTIMIZING CARE PATHWAYS Alison K. Godbolt, MBChB, MD, Catharina Nygren DeBoussard, MD, PhD, Maud Stenberg,MD, Marie Lindgren, MD, Trandur Ulfarsson, MD and Jörgen Borg, MD Bakgrund: Mycket svår traumatisk hjärnskada kan orsaka svår medvetandestörning såsom 1) koma, 2) icke responsivt vakenhetstillstånd/vegetativt tillstånd eller 3) minimalt medvetande tillstånd, det sistnämnda beskrevs först Syfte: Att fastställa antalet patienter med sänkt medvetandet vid 3 veckor, 3 månader och 1 år efter svår traumatisk hjärnskada och jämföra medvetandetillstånd vid 3 veckor med utfall vid 1 år. Design: 1)Koma, 2) icke responsivt vakenhetstillstånd/vegetativt tillstånd och 3)minimalt medvetande tillstånd, baserades på klinisk undersökning och Coma Recovery Scale Revised (CRS-R). Utfall vid 1 år enligt Glasgow Outcome Scale Extended (GOSE). J Rehabil Med 2013; 45:
16 Coma Recovery Scale Revised, (CRS-R) Bedömning av personer med mycket svår medvetande störning, påverkad medvetandgrad och vakenhetsgrad: 1) Koma ej spontan ögonöppning, respiratorberoende 2) Vegetativt tillstånd/icke responsivt vakenhets tillstånd Spontan ögonöppning utan tecken på medvetande, har sömn och vakenhetscykler 3) Minimalt medvetandetillstånd Reproducerbar (ej konsekvent ) viljemässig respons till stimuli som tecken på medvetande CRS-R bedömer respons för stimuli: Auditivt (0-4) Visuellt (0-5) Motoriskt (0-6) Oralmotoriskt/verbalt (0-3) Kommunikation (0-2) Vakenhet (0-3) Giacino JT, Kalmar K, Whyte J. The JFK Coma Recovery Scale- Revised: measurement characteristics and diagnostic utility. Arch Phys Med Rehabil 2004; 85: Vakenhet och medvetande Medvetandegrad Svensk version av Godbolt A, Jonasson K, Sörbo A, Tengvar C, Borg J Laureys S. Eyes open, brain shut. Sci Am. 2007;296:84-9 Narrkos Koma Klardrömmande REMsömn Djup sömn Medveten vakenhet»locked-in syndrome«dåsighet Ytlig sömn Minimalt medvetande tillstånd Vegetativt tillstånd Vakenhetsgra d 16
17 1 ÅR Ej medvstörning 9 personer (82%) 1 ÅR Minimalt Medv tillst 2 personer Svår medvetandestörning (n=36) vid 3 veckor och utfall vid 1 År 3 veckor Sederade eller sövda 11 personer 103 personer Avbröt studien 1 person 3 veckor Coma 6 personer 3 veckor Vegetativt tillstånd 17 personer 3 veckor Minimalt medvetande tillstånd 13 personer ÅR Avliden 5 personer 1 ÅR Vegetativt tillstånd 6 personer 1 ÅR Minimalt Medvetande tillstånd 2 personer 1 ÅR Ej medvetandestörning 22 personer (61%) 17
18 Sammanfattning Patienter som var i ett minimalt medvetandetillstånd eller var sövda vid 3 veckor hade bättre utfall enligt GOSE vid 1 år än de som var i coma eller /ickeresponsivt tillstånd/vegetativt tillstånd. 18
19 Studie II Associations Between Care Pathways and Outcome 1 Year After Severe Traumatic Brain Injury Alison K. Godbolt, MD, MBChB; Maud Stenberg, MD; Marie Lindgren, MD; Trandur Ulfarsson, MD; Marianne Lannsjö, MD, PhD; Britt-Marie Stålnacke, MD, PhD; Jörgen Borg, MD, PhD; Catharina Nygren DeBoussard, MD, PhD Syfte: Att studera verkliga vårdvägar under första året efter svår traumatisk hjärnskada jämfört med utfall vid 1 år. Där hypotesen var att följande hade negativ påverkan på utfallet; svårighet av skada, förlängd neurointensivvård, fördröjd ankomst till rehabilitering, många förflyttningar innan rehabilitering. Tidigare medicinska problem och post-akuta komplikationer. Design: Retrospektiv uppföljning av vårdvägar ffa 1)antal dagar inom neurointensivvård, 2) tid mellan neurointensivvård och ankomst till rehabilitering, 3) akuta markörer för svårighetsgrad av skada, 4) tidigare sjukdom och 5) post-akuta komplikationer studerades i relation till utfall vid 1 år enligt GOSE. Head Trauma Rehabil Vol. 30, No. 3, pp. E41 E51 19
20 Resultat 100 personer följdes upp efter 1 år 97 personer fick inneliggande rehabilitering vid något tillfälle under första året Av dessa följdes 90 personer upp vid 1 år (2 döda, 4 avbröt studien, 1 saknades data) Dåligt utfall GOSE 2-4; 36% (GOSE för 2 personer saknades) Tid mellan neurointensivvård och rehabilitering; median 13 dagar (range dagar) En avsevärd andel fick vänta flera veckor på rehabilitering Neurointensivvård---- Neurorehabilitering 24% Neurointensivvård-- Neurokirurg avd-- Neurorehabilitering 26% Neurointensivvård---->Kirurgisk avd---- Neurorehabilitering 20% Neurointensivvård--- Avdelning(n=1-5) Neurorehabilitering 30% Antalet förflyttningar var ej signifikant associerat med utfall vid 1 år CRASH korrelerade svagt med utfall vid 1 år Längden på vårdtid inom neurointensivvård och tiden mellan neurointensivvård och rehabilitering var starkare korrelerat till utfall vid 1 år 20
21 Sammanfattning Längre vårdtid vid neurointensivvård och längre tid mellan neurointensivvård och intag på vårdavdelning för rehabilitering var faktorer som var associerade med ett sämre utfall enligt GOSE. Antalet förflyttningar mellan olika vårdavdelningar under tiden mellan utskrivning från neurointensivvård och rehabilitering var inte signifikant associerat med utfall vid 1 år. 21
22 Studie III Cognitive Impairment after Severe Traumatic Brain Injury, Clinical Course and Impact on Outcome: A Swedish-Icelandic Study Maud Stenberg, Alison K. Godbolt, Catharina Nygren De Boussard, Richard Levi, and Britt-Marie Stålnacke Syfte: Att undersöka kliniska förloppet av kognitiva och emotionella funktionsnedsättningar från 3 veckor till 1 år, jämfört med utfall vid 1 år. Metod. Kognitiva och emotionella funktionsnedsättningar undersöktes med Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions (BNIS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) från 3 veckor till 1 år jämfört med utfallet vid 1 år för GOSE och (RLAS-R). Behavioural Neurology Volume 2015, Article ID , 12 pages 22
23 BNI Screen for Higher Cerebral Functions BNIS Fokala eller diffusa hjärnskador Affektiva funktioner och egen insikt Basal bedömning, inför vidare åtgärder Tar ca 20 minuter och kan genomföras bedside Prescreening medvetande, basal språkfunktion, grad av medverkan Delskalor Tal Språk (max=15) Orientering (max=3) Uppmärksamhet/koncentration (max=3) Visuospatial förmåga visuell problemlösning (max=8) Minne (max=7) Affekt (max=4) Medvetenhet (max=1) Totalpoäng delskalor (max=41) Validerad för svenska förhållanden 23
24 Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Självskattning av ångest och depression 7+7 frågor >8 cut off för sannolika symtom 24
25 Resultat Screening av kognitiv förmåga bedömdes enligt BNIS, vid 3 veckor kunde 42 personer genomföra testet, vid 3 månader 75 personer och vid 1 år 78 personer av totalt 100 inkluderade. Kognitiv funktionsnivå förbättrades över tid och föreföll vara stabil från 3 månader till 1 år. BNIS delskalor orientering och visuospatial och visuell problemlösning var associerade med gott utfall enligt GOSE och RLAS-R vid 1 år. Ingen association mellan HADS (ångest och depression) vid 3 månader och 1 år enligt GOSE. 25
26 Sammanfattning Eftersom screening av kognitiv funktion var relaterat till utfall enligt GOSE och RLAS-R vid 1 år och detta indikerar att screening av kognitiva funktioner kan vara av värde vid planering av vidare rehabiliteringsåtgärder. 26
27 Studie IV SEVERE TRAUMATIC BRAIN INJURIES IN NORTHERN SWEDEN: A PROSPECTIVE 2-YEAR STUDY Maud Stenberg, MD, Lars-Owe Koskinen, MD, PhD, Richard Levi, MD, PhD and Britt-Marie Stålnacke, MD, PhD Syfte: Att studera kliniska parametrar, vårdvägar fram till 3 månader och utfall vid 3 månader. Metod: Patienterna behandlades akut enligt ett intrakraniellt tryckmätningsorienterat protokoll baserat på Lundamodellen och studerades med avseende på kliniska parametrar och vårdvägar upp till 3 månader. Uppföljning av kognitiv och beteendemässig återhämtning vid 3 veckor och 3 månader med RLAS-R och utfall enligt GOSE vid 1 år. J Rehabil Med Sep;45(8):
28 Resultat Totalt var 37 patienter inkluderade. Ingen avbröt studien. Inom 3 månader hade 5 patienter avlidit. Efter 3 månader hade RLAS-R signifikant förbättrats, 8 patienter, nästan 1/4 hade gott utfall enligt en hög nivå på båda skalorna; dvs GOSE 7-8, och RLAS-R IX-X. Det var 34 patienter (92%) som initialt vårdades vid neurocentrum i norra Sverige. Efter neurointensivvård förflyttades patienterna tillbaka till länssjukhus eller lokala sjukhus och en del hade flera förflyttningar mellan sjukhus och olika avdelningar. 28
29 Resultat Vid 3 månader var antalet personer: 6 på vårdavdelning (2 i vegetativt tillstånd, 3 totalt hjälpbehov) 1 särskilt boende 25 i hemmet (varav 5 i hemmet med helt hjälpbehov) 5 avlidna 29
30 Resultat 30
31 Resultat 31
32 Sammanfattning Som helhet var utfall vid 3 månader förvånansvärt bra i denna grupp av svårt skadade patienter. Rutinerna för akuta transporter och vårdkedjan till det enda neurocentrat med en välmonitorerad neurointensivvård i norra Sverige inom ett geografiskt stort glesbygdsområde verkar fungera mycket bra. De postakuta vårdvägarna är ej lika väldefinierade varför dessa bör ses över liksom strategi för rehabilitering. 32
33 Studie V Computed Tomography and clinical outcome in patients with severe traumatic brain injury Maud Stenberg, MD, Lars-Owe D. Koskinen, MD, PhD, Per Jonasson, MD, Richard Levi, MD, PhD, Britt-Marie Stålnacke, MD, PhD Syfte: Att studera metoder för att prognostisera utfall enligt GOSE och återhämtning enligt RLAS-R: 1) akut datortomografi av hjärnan 2) kliniska faktorer 3) prognostisk CRASH modell. Metod: Akut prognostisk klassificering enligt Marshall och Rotterdam av datortomografi (DT) hjärna som genomfördes direkt efter skadan och den närmast 24 timmar. Jämförelse med CRASH prognostiska modell och utfall vid 3 månader och 1 år. Submitted 33
34 Marshall datortomografi klassifikation Marshall CT classification Diffuse injury I Diffuse injury II Diffuse injury, no visible intracranial pathologic change seen on CT Cisterns are present with shift 0-5 mm and/or lesion densities present No high or mixed density lesion >25 ml. May include bone fragments and foreign bodies. Diffuse injury (swelling) III Cisterns compressed or absent with shift 0-5 mm. No high or mixed density lesion >25ml Diffuse injury (shift) IV Shift >5 mm No high or mixed density lesion > 25 ml Evacuated mass lesion (EML) V Non-evacuated mass lesion (NEML) VI Any lesion surgically evacuated. High or mixed density lesion > 25 ml, not surgically evacuated Marshall CT classification Marshall LF, Bowers Marshall S, Klauber MR, van Berkum Clark M, Eisenberg H M, Jane JA, et al. A new classification of head injury based on computerized tomography. J Neurosurg 1991;75: S14 S20 34
35 Rotterdam CT score Score Basal cisterns Normal 0 Compressed 1 Absent 2 Midline shift No shift or shift < 5 mm 0 Shift > 5 mm 1 Epidural mass lesion Present 0 Absent 1 Intraventricular blood or subarachnoid haemorrhage Absent 0 Present 1 Sum score +1 Maas AI, Hukkelhoven CW, Marshall LF, Steyerberg EW. Prediction of outcome in traumatic brain injury with computed tomographic characteristics: a comparison between the computed tomographic classification and combinations of computed tomographic predictors. Neurosurgery Dec;57(6): ; discussion
36 Resultat Dessa klassifikationer för DT var bara relaterade till GOSE och RLAS-R vid 3 månader. GOSE och RLAS-R förbättrades signifikant från 3 månader till 1 år. En prognostisk modell baserad på akuta data (CRASH) predicerade dåligt utfall för 81% av patienter med dåligt utfall och för 85% av patienterna med gott utfall enligt GOSE vid 1 år. 36
37 Sammanfattning Gott utfall enligt GOSE och RLAS-R vid 1 år för majoriteten av patienterna. Varken resultat från DT hjärna eller CRASH var av klinisk nytta för att predicera utfall efter 1 år. Bristen på tillförlitliga prognostiska faktorer understryker vikten av att erbjuda alla patienter med svår traumatisk hjärnskada såväl aktiv neurointensivvård som efterföljande specialiserad hjärnskaderehabilitering och fortsatta uppföljningar av dessa svårt skadade patienter. 37
38 Tack för mig! 38
Traumatisk hjärnskada
Traumatisk hjärnskada Maud Stenberg Överläkare, PhD Neurorehabiliteringen Neuro Huvud Hals Center Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Inst. för Samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet 1 Bakgrund
Läs merTraumatisk hjärnskada
Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada
Läs merHjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna
Läs merBedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer
Bedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer 130095 Catharina de Boussard överläkare, MD Rehabiliteringsmedicinska
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merLångvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt, Överläkare ST-läkardagen Rehabdagarna Stockholm 2015 Långvarig svår medvetandestörning
Läs merMedvetandegrad RLS och GCS
Medvetandegrad RLS och GCS Ulf Martin Schilling, Dr. med Överläkare i akutsjukvård Specialistläkare i internmedicin Regionsövergripande ST-studierektor Region Östergötland Verksamhetschef ST-kansliet och
Läs merSom familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer Maud Stenberg MD PhD, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet Britt-Inger Saveman RNT PhD
Läs merLångvarig svår medvetandestörning. Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine,
Långvarig svår medvetandestörning Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine, 2017-03-15 Långvarig svår medvetandestörning Definitioner Neuroanatomiska nätverk Prognos Rehabiliteringsmedicins roll Åtgärder
Läs merHLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Läs merBättre prognostisering av patienter nya DT-klassificeringssystem
Referat Trauma Bättre prognostisering av patienter nya DT-klassificeringssystem Datortomografi av skallen är något alla patienter med traumatisk hjärnskada genomgår om man misstänker en hjärnblödning.
Läs merSevere traumatic brain injuryconsequences
Severe traumatic brain injuryconsequences of early adverse events Camilla Brorsson Marie Rodling-Wahlström Magnus Olivecrona Lars-Owe Koskinen Silvana Naredi Acta Anaesthesiol Scand. 2011 May 16. doi:
Läs merTryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada
Skalltrauma Per Enblad Uppsala Disposition Inledning Sekundära insulter/avoidable factors Primär och sekundär hjärnskada Intrakraniell dynamik Initial handläggning ABCD Anamnes Status Medvetandegrad och
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merRekommendationer för vård av patienter med långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Rekommendationer för vård av patienter med långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt, Ann Sörbo Rehabdagarna Lund 2014 Introduktion
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merSkade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström
Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merTraumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv
Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv Dr David Nelson MD PhD Karolinska University Hospital Stockholm Sweden Tsunamivåg av dataregistrering på gång!
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merREHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Läs merTRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7
Läs merVad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Vad är en svår eller allvarlig skada? Hotande överlevnad Hotande funktion Vad är en svår eller allvarlig skada? 50% Trimodal distribution av död vid trauma Trunkey DD, Trauma Sci Am 1983;249(2):20 7. 30%
Läs merStroke = slaganfall WHO
Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall
Läs merRapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret.
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret. 1 BAKGRUND Akutformuläret fylls i av personalen på sjukhuset där patienten vårdats. Det kan vara personer i olika
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merSå händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga
Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merHuvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund
Huvudvärk alarmsymptom 20190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund Primär eller sekundär huvudvärk? ICHD-3, 2018 1. Migrän Primär huvudvärk 2. Spänningshuvudvärk 3. Trigeminoautonoma
Läs merSkandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador
Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador Evidensbaserad handläggning av minimala, lätta och medelsvåra skallskador I Skandinavien är den årliga incidensen av sjukhusvård efter skallskada
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merEn pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio
En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion
Läs merLångvarig svår medvetandestörning. hjärnskada hos vuxna. klinik & vetenskap översikt
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CZEE Långvarig svår medvetandestörning efter hjärnskada hos vuxna Nya rekommendationer ger underlag för utredning och rehabilitering ALISON K GODBOLT, överläkare, rehabiliteringsmedicinska
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merHjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden
Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,
Läs merKognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Läs merPatientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral
Citera som: Läkartidningen.2015;112:DML3 Längre väntetider och högre mortalitet för äldre med skallskada Kartläggning av akut prehospital och hospital handläggning i Västerbotten Patientflöde n = 98 n
Läs merKvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merHänderna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merÅrsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015
1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015
Läs merIlja Laesser Överläkare Sektionen för thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska
Ilja Laesser Överläkare Sektionen för thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska Postmortala fynd i thorax Luft i hjärta och kärl subcutant eller i muskler i mediastinum i pleurae (pneumothorax)
Läs merRehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm. Vårdprogram vid Problemskapande beteende med agitation 1(11)
Vårdprogram vid Problemskapande beteende med agitation 1(11) Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Hjärnskaderehabilitering slutenvård 2015-12-02 Kontakt: Överläkare Catharina Nygren
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merStudera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser
Studera krafterna som påverkar höften Studerar och förbättrar nya protesdesigner Funktion och överlevnad av proteser In-vivo, in-vitro och matmatiska studier Historiskt intresse (Wolff & Pauwels) Ball
Läs merVirala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
Läs merTILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merUppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse
Uppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse Kristian Borg MD, PhD professor Div of Rehabilitation Medicine, Dept of Clinical Sciences, Karolinska Institutet and Danderyd
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc
ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merInitial handläggning av skallskador
Initial handläggning av skallskador - S100b revolution Olga Calcagnile, MD, PhD stud ST-läkare neuropediatrik Barnkliniken Halmstad Johan Undén, MD, PhD Överläkare IVA/Anestesi Malmö Bakgrund Vanligt!
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merHjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning
Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning Vårdutnyttjande och vårdkostnader för patienter med traumatiska hjärnskador Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-737 40 40 Datum: 2013-05-31
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merLivskvalitet efter subaraknoidalblödning - en treårsuppföljning
Livskvalitet efter subaraknoidalblödning - en treårsuppföljning 30 Hp, Läkarprogrammet Uppsala Universitet av Henrik Malmberg, hekmag03@gmail.com Handledare: Erik Lundström, medicine doktor, neurolog,
Läs merParrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merSMART Swedish Memory and Attention Re Training
SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska
Läs merKOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merRehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Trauma Giltig fr.o.m: 2013-03-15 Faktaägare: Charlotte Mueller, Arbetsterapeut Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr:
Läs merPostpartumblödning och postpartumdepression:
Postpartumblödning och postpartumdepression: Ge adekvat blodsubstitution och psykologiskt stöd på BB Patricia Eckerdal ST-läkare, doktorand Akademiska Sjukhuset, Uppsala Medarbetare Alkistis Skalkidou,
Läs mer2. Dagens praxis i Sverige
2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga
Läs merPituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage
Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage Anna Tölli MD, PhD Överläkare KIDS/Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merLätta hjärnskador hos barn och ungdomar
Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar Ingrid Emanuelson Docent, Överläkare Mild traumatic brain injury editorial Gerstenbrand and Stephan Brain Injury 2001; 15(2): 95-97 Minor head injury Traumatic head
Läs merTrombektomi vid stroke
Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa
Läs merSkallskadade i Umeå 2001 Epidemiologi och långtidsuppföljning
1 Skallskadade i Umeå 2001 Epidemiologi och långtidsuppföljning Rapport nr 128 Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet, Umeå och Akut
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merTriage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration Inga ekonomiska bindningar att redovisa Nationella traumalarmskriterier
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merkänslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Läs merBetydelsen av social och mental stimulans under hela livet
Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15368 su/med 2018-10-29 7 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Enhetschef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs mer4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS
4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade
Läs mer