16 Nervsystemet styr vår kropp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "16 Nervsystemet styr vår kropp"

Transkript

1 16 Nervsystemet styr vår kropp Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidan i grundboken eller sidan 165 i lightboken med text och bilder kan användas som inspiration för en spännande diskussion kring hur vår hjärna fungerar. Vad händer när vi ser och hör? Var sitter vårt medvetande och själ? Vad är intelligens? Överst på sidan finns en kort målbeskrivning av kapitlet. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas förkunskaper inventeras. SVR PÅ FRÅGOR 1. Hjärnan styr kroppen med elektriska signaler som skickas genom nervtrådar till bland annat muskler och körtlar. 2. Syn-, hörsel-, känsel-, lukt- och balanssinnet lämnar information till hjärnan. 3. Olika sinnesceller i exempelvis ögon, öron och hud registrerar omgivningen och skickar signalerna vidare till hjärnan Nervsystemet är uppbyggt av nervceller Kapitlet inleds med en presentation av nervcellernas förmåga att leda elektriska impulser längs sina långa nervtrådar. Därefter följer med hjälp av text och bild en redogörelse för hur signalerna leds vidare till andra nervceller eller till muskler. Signalämnen i synapser beskrivs i en fördjupningsruta i grundboken. Sedan beskrivs hur vårt nervsystem, NS, indelas i en central och en perifer del och hur signaler skickas in till hjärnan och ger upphov till sinnesintryck, och ut från hjärnan för att styra exempelvis muskler. llt kan vi dock inte styra med viljan. Sist beskrivs det självständiga nervsystemet Hjärnan är både mottagare och sändare vsnittet beskriver hjärnans byggnad och funktion, både som mottagare och som sändare av impulser. Här berörs bland annat hur hjärnhalvorna samverkar, olika hjärncentra, sensoriska och motoriska impulser, hjärndöd och lzheimers sjukdom. vsnittet behandlar även vad en reflex är och vad den är till för. Skillnaden mellan inlärda och medfödda reflexer tas upp. vsnittet avslutas med en redogörelse för hur vårt minne fungerar och vad intelligens är samt vad som händer när vi sover. I grundboken finns fördjupningsrutor och ett intressant fokusuppslag om myter och sanningar om hjärnan Problem och sjukdomar i nervsystemet Med kunskap om hjärnan och nervsystemet får eleven nu en beskrivning av hur hjärnan kan undersökas och om olika skador, störningar och sjukdomar som kan drabba hjärnan. Även begreppet hjärndöd presenteras Våra sinnen Sinnesorganen presenteras därefter i var sitt avsnitt med text och tydliga bilder enligt följande: 16.4 Lukt, smak och känsel 16.5 Synen ett ljuskänsligt sinne 16.6 Hörsel och balans örats två sinnen 16.7 Hormoner är kroppens budbärare I anknytning till hjärnan och nervsystemet presenteras här våra viktiga hormoner som tillsammans med nervsystemet reglerar kroppen. Eleverna får lära sig skillnaderna mellan nervernas och hormonernas sätt att styra kroppen. Här finns gott om verklighetsanknytningar, bland annat om vad som händer när man blir kär, om diabetes och om doping. 146

2 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH 16.1 OH1 nervceller Grundboken sidan 314, lightboken sidan Hur snabb är en nervsignal? Tavellinjal, stoppur, miniräknare 50 Klassuppgift, hypotesuppgift, samarbeta med matematikläraren 2 Hur snabb är din reaktionstid? Reaktionssticka 50 rbeta två och två Hjärnan bättre än en dator Kopiera OH2 och OH3 40 rbeta två och två 4 Hur mycket behöver vi sova? 30 Diskussionsuppgift OH2 nervsystemet och hjärnan Grundboken sidorna , lightboken sidorna OH3 Hjärnans centra Grundboken sidan 318, lightboken sidan 169 OH4 reflexer Grundboken sidan 319, lightboken sidan Hur är det med dina reflexer? itronsaft, bok, ficklampa 45 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift Vårt känsliga nervsystem Läkarbok 60 ev. hemuppgift eller grupparbete, delvis diskussionsuppgift tungans smakområden Surt, salt, sött, beskt 30 8 Luktens betydelse för smaken Olika livsmedel, ögonbindel 40 rbeta två och två 9 Dofter sprids parfym, klocka 30 Demonstrationsuppgift, delvis diskussionsuppgift 10 Uttröttning av luktsinnet Vanilj, kaffe, 4 bägare 35 rbeta två och två 11 manliga och kvinnliga dofter Rakvatten, parfym 40 rbeta två och två, diskussionsuppgift 12 kyla och värme termoder, bägare, färgpennor, hett vatten, is 30 Ev två och två 13 Är du kittlig? penslar eller fjädrar 40 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift 14 kan vi lita på våra sinnen? 3 stora skålar, klocka 25 Hypotesuppgift, demonstrationsuppgift 15 muskelsinnet papper, ev. spegel 30, Ögats byggnad 40 rbeta två och två OH5 Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik 17 vi undersöker ett kalvöga Kalvöga, sax, skalpall 50 Dissektion 18 Hur tolkar vi det vi ser? kopiera OH5 25 Delvis diskussionsuppgift 19 testa ditt djupseende stereobilder, stereoglasögon 30 Delvis diskussionsuppgift tolkningsbild Förberedelse Tidsåtgång i min Kommentar 20 pupillens storlek Ficklampa 25 rbeta två och två 21 Hur stort är ditt synfält? Skoltavla, färgat föremål, krita, linjal 45 rbeta två och två 22 Upptäck din blinda fläck Linjal 40 rbeta två och två 23 Hur fungerar vårt färgseende? Färgkontrastskivor, färgsnurra, 35 Delvis diskussionsuppgift testbok 24 efterbilder vita papper 30 Ev. som demonstration 25 våra tårar Hårtork, ev. spegel 20 Ev. arbeta två och två 26 Varför har vi hår runt ögonen? 30 rbeta två och två, diskussionsuppgift 27 tt blinka klocka 35 rbeta två och två 28 Synfel Läkarbok 50 ev. hemuppgift, ev. grupparbete, samarbeta med fysikläraren 147

3 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Översikt Kopieringsunderlag (forts) vsnitt OH 29 tt vara blind Halsduk 50 rbeta två och två uppgift, delvis hemuppgift varifrån kommer ljudet? Halsduk, bomull, 8 bägare, 45 Klassuppgift 8 häftstift 31 Örats delar kopiera OH6 45 Delvis arbeta två och två OH6 Örat Grundboken sidan 333, lightboken sidan 178 OH7 Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik 32 Hur bra är din hörsel? tavellinjal, tickande klocka, halsduk 25 rbeta två och två 33 Hur väl hörs det när man viskar? 30 rbeta tre och tre, hypotesuppgift 34 Hörselgränser för olika ljud Tongenerator, högtalare 25 Delvis diskussionsuppgift, samarbeta med fysikläraren och skolsköterskan 35 Försök med decibelmätare Decibelmätare 50 Liten grupp elever, samarbeta med fysikläraren 36 ett språk för döva kopiera OH7 35 rbeta två och två 37 Hur fungerar balanssinnet? Stol, krita 30 Dövspråk Förberedelse Tidsåtgång i min Kommentar Våra hormonproducerande körtlar 45 Ev. grupparbete 39 mikroskopstudier av våra körtlar Mikroskop, preparat 45 Mikroskopstudie 40 lir du skakis när du ska hålla 45 Diskussionsuppgift föredrag? 41 Hur är det att ha diabetes? 30, + 15 Intervju, ev. hemuppgift 42 Dopning inte bara problem 40 Diskussionsuppgift, samarbeta bland idrottare med samhällskunskapsläraren 148

4 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Praktiska och teoretiska uppgifter I kroppen finns olika sätt att skicka information. Hormoner är kemiska signalämnen som förs runt med blodet och kan verka ganska länge på olika organ. Nervimpulser däremot är snabba elektriska signaler som har korttidsverkan. Men hur snabb är en nervimpuls? Med vilken hastighet går en nervsignal? nteckna din hypotes angiven i kilometer per timme. ilda en kö av klassens elever. Varje elev tar tag i framförvarande elevs nacke och blundar. Se bild ovan. Den elev som står sist i kön startar en trycksignal via nacken genom kön och mäter med stoppur hur lång tid det tar innan signalen har nått den första eleven, som då skriker Nu. nteckna tiden. Gör om försöket tio gånger och räkna ut ett medelvärde. D Gör ett nytt försök där signalen istället skickas genom att man sitter på huk, blundar och trycker lätt med handen på hälen på den som sitter framför. Se bild nedan. E Mät hur lång tid det tar för en trycksignal att via hälen gå genom kön. Starta även denna gång bakifrån. nteckna tiden. Gör om försöket tio gånger och anteckna medelvärdet. Reaktionstiden är den tid som förflyter från det att man upptäcker något till det att man reagerar. rbeta två och två. Ni behöver: Reaktionssticka graderad i hundradels sekunder. Rita av diagrammet ovan, fast större. Stå mitt emot varandra. Försökspersonen håller tumme och pekfinger på var sin sida om markeringen längst ner utan att nudda reaktionsstickan. Du behöver: Tavellinjal eller måttband, stoppur och miniräknare. F nteckna tidsskillnaden mellan försök 1 och 2. G Nervsignalen har i det andra försöket gått längre väg än i det första. Ända från hälen via hjärnan och ut genom armen. Ta reda på skillnaden i sträcka mellan försöken genom att mäta elevernas sammanlagda längd mellan häl och nacke. nteckna vägskillnaden. H Räkna ut nervledningshastigheten genom att dividera vägskillnaden med tidsskillnaden. Hastighet = Väg(m) / Tid(s) Du får ditt svar i enheten meter per sekund. nteckna resultatet. I Omvandla svaret till kilometer per timme. Stämde din hypotes. eskriv försöket och anteckna resultatet i din anteckningsbok. Rita gärna. J I de snabbaste nervtrådarna kan signalerna gå i över 360 km/h. Fundera över några saker som kan påverka resultatet i försöket. Försöksledaren, som håller i stickan högst upp, låter stickan falla och försökspersonen greppar stickan. vläs reaktionstiden på stickan och markera den med en punkt vid försök 1 i försökspersonens diagram. Upprepa försöket tio gånger och för in resultaten i diagrammet. D Förbind punkterna och försök hitta ett medelvärde. nteckna. E yt roller och låt din kamrat testa sin reaktionstid. För in värdena i kamratens diagram. F Gör om försöket så att försökspersonen blundar och greppar stickan vid en ljudsignal från försöksledaren. nteckna med ett kryss i diagrammet. Upprepa försöket tio gånger och anteckna medelvärdet. lev det annorlunda när du blundade? G Gör om försöket så att försökspersonen blundar och reagerar med sin känsel när stickan släpps, exempelvis genom ett lätt tryck av försöksledaren på armen. nteckna resultaten med små ringar i diagrammet. Upprepa försöket tio gånger och anteckna medelvärdet. Diskutera skillnaderna mellan syn- och hörsel- och känselförsöken. H Diskutera med din kamrat vad ni tror att reaktionstiden kan påverkas av. En vanlig reaktionstid i trafiken är 0,50 sekunder. Om man kör i 60 km/h så hinner man 8,3 meter innan man hunnit trampa på bromsen. Sedan tillkommer en bromssträcka på cirka 60 meter vid torrt väglag innan fordonet står stilla. 1. Hur snabb är en nervsignal? MÅL Eleven ska med hjälp av ett försök förstå hur snabba nervsignaler är som en introduktion till en diskussion om hela nervsystemet. KOMMENTR Förbered lektionen genom att förse er med stoppur, måttband och miniräknare. Se till att eleverna verkligen blundar när de utför försöket och att de inte trycker för hårt. I de snabbaste nervtrådarna kan nervimpulserna gå i över 100 meter per sekund, vilket motsvarar 360 kilometer i timmen. I försöket brukar eleverna komma upp i drygt 100 kilometer i timmen. Svaret omvandlas från meter per sekund till kilometer i timmen genom att multipliceras med sekunder och divideras med meter. Resultatet kan påverkas av exempelvis trötthet och olika mediciner och droger. Samarbeta gärna med matematikläraren inför övningen. nvänd gärna OH1 som visar nervceller och deras kopplingar (synapser) vid genomgången. Rita gärna en figur av en elev på tavlan för att förklara vägskillnaden mellan försök 1 och 2 och hur signalen går i de båda försöken inför punkt G. Skillnaden är elevens sammanlagda längd från häl till nacke. Låt gärna eleverna hjälpas åt att mäta längden mellan häl och nacke framme vid tavlan med tavellinjalen. Låt en elev vara sekreterare och anteckna resultaten på tavlan innan de summeras tillsammans. Låt eleverna räkna ut svaret med hjälp av vägskillnaden och omvandla svaret till km/h i punkt H och I. Kontrollera att eleverna får rätt svar och förklara vid behov. Diskutera elevernas svar om vad som kan påverka resultatet, exempelvis trötthet, felräkning, felmätning m.m. 2. Hur snabb är din reaktionstid? MÅL Eleven ska genom olika försök ta reda på sin egen reaktionstid. KOMMENTR Gå i förväg igenom med eleverna hur man ritar ett diagram och hur man hittar medelvärdet på en kurva. Samarbeta gärna med matteläraren. Se till att eleverna inte trycker för hårt när de gör känseluppgiften i punkt G. Reaktionstiden kan påverkas av exempelvis dålig koncentration, trötthet och droger

5 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Hjärnan bättre än en dator MÅL Eleven ska lära sig nervsystemets olika delar. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att kopiera OH2 över nervsystemets och hjärnans delar till eleverna. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera består av alla de nerver som förgrenar sig från ryggmärgen ut i kroppen. Nervsystemet kan också delas in i en viljestyrd och en självständig del. Den som vill kan även använda OH3 med hjärnans olika centra och den motoriska delen av hjärnbarken. 4. Hur mycket behöver vi sova? MÅL Eleven ska bli medveten om att sömnens längd påverkar hur vi fungerar i vardagen. KOMMENTR Många sover för lite med ständig trötthet som följd, men sömnbehovet varierar också från person till person. Vi behöver bland annat sova för att kroppen ska få återhämta sig från olika ansträngningar och för att i våra drömmar bearbeta mycket av det vi varit med om så att vi kommer i psykisk balans. Om vi är uttröttade fungerar vi inte tillräckligt bra, med exempelvis faror i trafiken som följd. Sömnens olika faser beskrivs på sidan 321 i grundboken, och sidan 171 i lightboken. 5. Hur är det med dina reflexer? MÅL Eleven ska genom att pröva sina egna reflexer lära sig att reflexer är rörelser som vi inte styr med viljan och hjärnan. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa citronsaft och ficklampor. Stortån böjs nedåt när man drar med en penna under foten på punkt. Kanske är det resterna av en gripreflex? I punkt sprätter underbenet upp när knäskålen får ett slag i nederkanten. Pupillen drar ihop sig när den utsätts för ljus i punkt. Kamratens ansiktsmuskler drar ihop sig vid försöket med citronsaft i punkt D. llt för att undvika fara. I punkt E, när man bränner sig på en het platta, går smärtimpulsen först från fingret till ryggmärgen där den vänder för att snabbt gå tillbaka till en muskel som gör att vi rycker undan handen. Ungefär samtidigt har en signal gått till hjärnan som så småningom blir medveten om vad som hänt. Exempel på andra reflexrörelser är när vi blinkar, tar emot oss när vi ramlar eller håller balansen när vi cyklar. nvänd gärna OH4 vid genomgången. 6. Vårt känsliga nervsystem MÅL Eleven ska lära sig lite mer om några skador och sjukdomar i nervsystemet. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att be eleverna ta med extra läkarböcker hemifrån inför uppgiften. Uppgiften kan med fördel utföras som grupparbete eller 150 Du behöver: ilder över nervsystemet och hjärnan, färgpennor. Studera nervsystemets olika delar med hjälp av grundboken sidan 315, eller lightboken sidan 167. Vad räknas till det centrala respektive perifera nervsystemet? eskriv ett annat sätt att dela in nervsystemet på. Namnge, färglägg och lär dig hjärnans olika delar och centra. nvänd dig av grundbokens bilder på sidorna , eller lightboken sidorna Läs sidorna i grundboken, eller sidorna i lightbokenom hur hjärnan fungerar. Hur samarbetar hjärnans olika delar? Vad händer i hjärnan när vi rör oss? Hur fungerar minnet? D Förhör sedan varandra två och två. Ett spädbarn sover nästan 20 timmar per dygn. I 10-årsåldern behöver vi cirka 10 timmars sömn och i 15-årsåldern cirka 9 timmars sömn per dygn. Hur många timmar sover du i vanliga fall? Intervjua varandra i klassen om hur många timmar ni sover. Räkna ut ett medelvärde för klassen. Diskutera med en kamrat om varför vi behöver sova och anteckna vad ni kommer fram till. Vad händer om vi inte sover tillräckligt? D Tror du att du själv får tillräckligt med sömn? E Läs om sömn i grundboken på sidan 321, eller i lightboken sidan 171. Reflexer är rörelser som vi inte kan påverka med viljan. De sker automatiskt, utan att hjärnan kopplas in. Om vi exempelvis bränner handen rycker vi snabbt bort den utan att först behöva tänka att vi ska göra det. rbeta två och två Ni behöver: Koncentrerad citronsaft, en hård bok och en ficklampa. För en penna längs med undersidan av en kamrats nakna fot. Vad händer med stortån? nteckna. Låt en kamrat sitta på en stol med benen i kors framför dig. Slå lätt med en bokrygg under knäskålen på kamratens löst hängande ben. Vad händer? Studera och anteckna vad som händer med pupillerna, det svarta mitt i ögonen, om du lyser med en ficklampa nära ögonen på en kamrat. Du behöver: Faktaboken, läkarbok eller medicinskt lexikon, ev. dator. Hjärnskakning D Droppa lite koncentrerad citronsaft på en kamrats tunga. nteckna hur kamraten reagerar. E F Tänk dig att du bränner dig på en het platta. Rita och beskriv hur nervimpulserna kopplas och hur reflexen fungerar. ehöver du hjälp kan du läsa på sidorna 319 i grundboken, eller sidorna i lightboken. Diskutera med en kamrat om ni kan komma på fler reflexrörelser. nteckna. Skriv och berätta om följande förändringar, skador och sjukdomar i nervsystemet. Ta bland annat hjälp av sidorna 316 och i grundboken, eller sidorna i lightboken. Svimning Hjärndöd Dyslexi Epilepsi DMP/DHD P-cerebral pares Demens lzheimers sjukdom Hjärnhinneinflammation Hjärninflammation lodpropp eller blödning i hjärnan MS multipel skleros Parkinsons sjukdom Kemisk påverkan, exempelvis sniffning, alkohol eller narkotika. fasi Psykisk utvecklingsskada Schizofreni Manodepressiv sjukdom Psykos Neuros Diskutera med en kamrat om ni känner någon som råkat ut för någon störning i hjärnans funktion.

6 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p som hemuppgift. Stryk eventuellt en del från listan. Låt elevernas önskemål styra. Du behöver: Lösningar av socker, salt, citron och bittermandelolja. Rita fyra tungor. Märk var och en av bilderna med sött, salt, surt eller beskt. Måla med ditt finger över tungans yta i tur och ordning med de olika lösningarna. Skölj tunga och finger mellan de olika lösningarna. Markera de områden på de fyra tungorna där du känner respektive smak. D Jämför med övriga klassens resultat. rbeta två och två. Ni behöver: Små tärningar av potatis, äpple och rödbetor samt ögonbindel. Förse din kamrat med ögonbindel. Låt kamraten hålla för näsan och omväxlande smaka på de olika tärningarna. nteckna antalet rätt och fel. Gör om försöket utan att hålla för näsan. Jämför resultaten och anteckna. yt roller. D Var finns luktsinnescellerna? Hur smakar maten när du är snuvig? Förklara varför. ehöver du hjälp kan du läsa sidan 328 i grundboken, eller sidan 174 i lightboken. 7. Tungans smakområden MÅL Eleven ska upptäcka de fyra smakområden som människan har på tungan. KOMMENTR Förbered de lösningar som behövs för försöket. Observera att bittermandel är lite giftigt. Låt inte eleverna dricka av lösningarna! Uppmana dem att lita på sina egna undersökningar. Smaken är olika! eskt känns längst bak på tungan surt på sidorna. Salt känns på tungspetsen och sött straxt bakom det området. Nyligen har man upptäckt en femte grundsmak, som påminner om buljong. 8. Luktens betydelse för smaken MÅL Eleven ska inse att smak och lukt samverkar. KOMMENTR Som alternativ till de små tärningarna kan pulver av olika födoämnen användas. I punkt ska eleven försöka gissa vad den äter. Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del. När man är snuvig är det svårt att känna smak eftersom luktsinnescellerna inte fungerar. Utan lukten blir det svårt att skilja födoämnena åt eftersom lukt är viktig för smakupplevelsen Kopiering Du behöver: tillåten. Starkt Spektrum doftande iologi Liber ämnen exempelvis parfym, vanilj, kaffe samt en klocka. Ställ parfymflaskan öppen i klassrummet, eller dränk in en bomullstuss med parfym. Notera hur doften sprids genom att klasskamraterna talar om när doften når dem en efter en. Hur lång tid tog det innan du kände doften? nteckna tiden det tog innan alla kände doften. D Gör samma sak med de andra doftande ämnena. E Diskutera och anteckna vad ni kommit fram till. F G Jämför smak och lukt. Vad är det som ger upphov till de olika upplevelserna? Vad är det som får de olika sinnescellerna att börja sända impulser till hjärnan? Läs om smak och lukt på sidan 328 i grundboken, eller sidan 174 i lightboken. rbeta två och två. Ni behöver: Vaniljpulver, kaffepulver och fyra små glasbägare, tuschpenna och maskeringstejp. Häll vaniljpulver i bägare 1. Märk bägaren. Häll kaffepulver i bägare 2. Märk bägaren. landa lika stora delar vaniljpulver och kaffepulver i bägare 3 och 4. Märk bägarna. D En i gruppen luktar i tre minuter på vaniljpulvret i bägare 1. Den andre luktar i tre minuter på kaffepulvret i bägare 2. E F Lukta sedan båda på varsin burk med blandat vanilj och kaffe. yt burkar med varandra och lukta igen. Diskutera med din kamrat och försök förklara resultatet. Jämför sedan med vad de andra i klassen kommit fram till. G Ta med hjälp av sidan 328 i grundboken, eller sidan 174 i lightboken reda på hur många gånger fler luktsinnesceller en hund har än en människa. eskriv hur hunden utnyttjar sitt goda luktsinne. Fundera över någon situation när du själv skulle ha glädje av ett bättre luktsinne. bägare 1 bägare 2 bägare 3 bägare 4 9. Dofter sprids MÅL Eleven ska få uppleva hur dofter sprids. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa exempelvis starkt doftande parfym. Om öppningen på flaskan är liten kan man dränka en bomullstuss med parfym istället. När vi känner smak är det ämnen i födans vätska som vi reagerar på med både smak och lukt, medan det när vi känner lukt bara beror på gasformiga ämnen i luften. 10. Uttröttning av luktsinnet MÅL Eleven ska genom ett försök uppleva hur luktsinnet kan mattas av. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa de ämnen som behövs. Försöket kan även utföras som en demonstration. Den elev som luktat på kaffe känner sedan bara vaniljdoft när den luktar på blandningen av kaffe och vanilj. Luktsinnescellerna för kaffe har mattats av om man luktat på kaffe länge. En hund har cirka 150 miljoner luktsinnesceller, cirka 40 gånger fler än människan, något som de bland annat utnyttjar på hundpromenaden när de genom att lukta på lyktstolparna kan avgöra könet på hunden som kissat där och om den är parningsvillig. Tänk om vi skulle ha samma förmåga när vi mötte en eventuell partner. 151

7 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p 11. Manliga och kvinnliga dofter MÅL Eleven ska få diskutera manligt och kvinnligt i doftvärlden. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att ge eleverna i läxa att ta med parfym eller rakvatten till skolan. Klä in flaskorna med papper, numrera och låt eleverna dölja dem i händerna när de utför uppgiften. Förvara dem gärna på katedern där försöksledaren får hämta dem. Doften har säkert större betydelse än vi ofta tror i vårt signalsystem med andra människor. Tyvärr döljer många av oss våra naturliga dofter med rakvatten och parfymer så att kommunikationen försvåras och vi kanske får fel signaler. Forskare har visat att doftämnen (feromoner) är viktiga signaler mellan både människor och djur. rbeta två och två. Ni behöver: Olika sorters rakvatten och parfymer som tas med av eleverna. Göm en numrerad flaska parfym eller rakvatten i taget i dina händer och låt en kamrat turvis lukta på dem och försöka avgöra om de luktar manligt eller kvinnligt. Var och en ritar av tabellen nedan och skriver in resultaten. Notera efteråt i tabellen om du hade rätt eller fel i dina gissningar. yt roller och gör om försöket. Diskutera hur man kan beskriva manlig respektive kvinnlig doft. Sammanfatta i klassen. D Vilken betydelse tror du doften har i vår kontakt med andra människor. Diskutera med en kamrat. E Vilka dofter tycker du om? 12. Kyla och värme MÅL Eleverna ska genom att lokalisera sina värme- och köldpunkter på handens ovansida lära sig hur känselkropparna i huden fungerar. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att förse dig med kulspetspennor, termoder samt drygt 50-gradigt och kallt vatten med isbitar. Låt eleverna värma, respektive kyla sina termoder i vatten som står på katedern. Uppmana dem att vara noga med att torka av termoderna innan de sätts mot huden. Termoderna behöver värmas och kylas upprepade gånger under försökets gång. De svalnar, respektive värms fort. nvänd gärna en termos med varmt vatten. Låt eleverna arbeta två och två. Eleverna brukar hitta fler köldpunkter än värmepunkter eftersom vi registrerar kyla bättre än värme på händerna. Det finns tryck-, värme-, köld-, beröringsoch smärtkänselkroppar i huden. 13. Är du kittlig? MÅL Eleven ska undersöka beröringssinnet. KOMMENTR Förbered försöket genom att skaffa penslar eller fågelfjädrar. Kanske kan ni låna penslar från bildämnet? Efter en stund blir man mindre kittlig om man kittlas på samma ställe eftersom beröringssinnescellerna tröttas ut. Du behöver: Två termoder (kopparstavar med korkar), en kulspetspenna, hushållspapper, en liten bägare med hett vatten och en med iskallt vatten. Placera den ena termoden i bägaren med hett vatten och den andra i det iskalla vattnet. Markera en kvadrat med två centimeters sida på vänstra handens översida. Torka av den varma termoden och för den av och an över kvadraten så att ytan täcks. Värm den igen om det behövs. Markera på huden med en liten fin punkt varje gång det känns hett. D Gör samma sak med den iskalla termoden och sätt ett kryss där det känns kallt. E Räkna hur många varma respektive kalla markeringar du har. nteckna. F Vad känner vi bäst värme eller kyla? Jämför med klassens resultat. G Vad finns det för olika typer av känselkroppar i huden. Läs i grundboken på sidan 329, eller lightboken sidan 175. eröringssinnet är mycket känsligt. Vid lätt beröring kittlas det. rbeta två och två. Ni behöver: Pensel eller fågelfjäder. Kittla en kamrat med en pensel exempelvis i nacken, under näsan, i pannan och i handflatorna. Var kittlas det mest? nteckna. yt roller. Är ni kittliga på samma ställen? Fortsätt att kittlas på ett kittligt ställe. Hur förändras känslan? Diskutera med din kamrat och försök förklara resultatet. 14. Kan vi lita på våra sinnen? MÅL Eleven ska uppleva att känselsinnescellerna kan utmattas och reagerar på förändringar. KOMMENTR Uppgiften passar bäst som en demonstration av exempelvis en grupp elever som förberett uppgiften. I skål 3 känner den ena handen, som nyss varit i den kalla skålen, att det är varmt medan den andra, som varit i den varma skålen, känner att det är kallt. Effekten Våra sinnesceller påverkas av vad de varit med om tidigare. Känselkropparna för bland annat värme och kyla reagerar för förändringar, vilket kan få lustiga följder. Du behöver: Tre stora skålar och en klocka. Fyll skål 1 med varmt vatten, skål 2 med kallt vatten och skål 3 med ljummet vatten. Sätt ner vänster hand i skål 1 och höger hand i skål 2. Vänta tre minuter. Hur tror du det kommer att kännas när du sätter ner båda händerna samtidigt i skål 3 med det ljumma vattnet. nteckna din hypotes. D Sätt ner båda händerna i skål 3. Känns det varmt eller kallt? Försök förklara resultatet. Stämde din hypotes? 152

8 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p beror på att känselkropparna utmattats och nu reagerar på den förändring som sker. Vilken hand har rätt? nknyt gärna till vittnesmål. Jämför med uppgiften med tolkningsbilden av den unga och gamla damen. Uppgiften kan som ett alternativ genomföras som en demonstration så att en försöksperson med förbundna ögon får vara med om experimentet. Ofta har vi ganska god kontroll över vårt muskelsinne trots att vi blundar. Musklerna i handen minns den rörelse de just utfört. Håll din hand mot ett papper och rita av handens konturer. Ta bort handen, blunda och försök rita dit naglar och en ring på ringfingret på din teckning. Hur lyckades du? Rita av handen igen och rita dit detaljerna med naglar och ring genom att titta i en spegel som du håller bakom bilden. Gick det bättre eller sämre än när du blundade? rbeta två och två. Märk ut och lär dig ögats olika delar på bilden nedan med hjälp av sidan 330 i grundboken, eller sidan 176 i lightboken. Gör en tabell som den här intill och beskriv hur ögats olika delar fungerar. Följ ljusets väg genom ögat. ehöver du hjälp kan du läsa sidorna i grundboken, eller sidorna i lightboken. rbeta två och två och förhör varandra. 15. Muskelsinnet MÅL Eleven ska undersöka sitt muskelsinnes minne med hjälp av ett experiment. KOMMENTR Muskelsinnet minns ofta linjerna vi ritar längs handen bra, så att vi med slutna ögon kan fylla i detaljer. I punkt luras ögonen och muskelsinnet genom att en spegel placeras bakom bilden som eleverna sedan tittar i när de ska rita dit detaljerna. Då brukar det vara ännu svårare att rita dit naglar och ring än då de blundade. Hjärnan har svårt att vända bilden rätt. 16. Ögats byggnad MÅL Eleven ska lära sig ögats byggnad och hur det fungerar. KOMMENTR Sammanfatta gärna uppgiften genom att göra en overhead av kopieringsunderlaget med bilden av ögat. Samarbeta gärna med fysikläraren som kan förklara strålgången i ögat Du behöver: Fryst kalvöga som tinat över natten, Kopiering liten glasbägare, tillåten. Spektrum sax, iologi skalpell Liber och dissektionsskål. Repetera ögats byggnad med hjälp av bilder i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidan 176. Lägg ögat i dissektionsskålen. Försök hitta musklerna som styr ögat. Hur många är de? nteckna. När man botar skelögdhet kan musklerna ändras genom en operation så att ögat kan se rakt fram. Leta rätt på synnerven. Vilken färg har nervtrådarna i den? Hur tjock är den? D Titta på hornhinnan framtill på ögat. Innan den torkade var den alldeles genomskinlig. Titta även på den vita senhinnan där ögonmusklerna fäster. E Klipp eller skär försiktigt med skalpellen ett snitt tvärs över den främre halvan av ögat enligt figuren nedan. Klipp inte för djupt så att du skadar delar inne i ögat. F Klipp bort en del av hornhinnan och studera regnbågshinnan (iris) under den. Vilken färg har den? G Öppna ögat och töm ut glaskroppen och linsen i en bägare med vatten. Glaskroppen är den geléaktiga massa som fyller ut ögats inre. De svarta trådarna runt linsen är rester av den muskel som ändrar linsens form. H Frigör försiktigt linsen från glaskroppen med en skalpell. Titta försiktigt genom linsen mot fönstret eller en lampa. Hur ser bilden ut? nteckna. I J K L Lägg linsen i en bägare och ställ den över texten i en bok och läs genom linsen. lir bokstäverna större eller mindre än i verkligheten? Vänd ögat ut och in och studera den svarta åderhinnan och det blågröna färglager framför som reflekterar ljuset tillbaka mot synsinnescellerna i näthinnan. Näthinnan är svår att se och består av synsinnesceller och vita nervtrådar som försvinner ner i synnerven vid blinda fläcken. Lokalisera blinda fläcken genom att jämföra med var synnerven går ut på baksidan av ögat. Lägg ögonresterna i en plastpåse som kastas. Diska och torka efter dig. M Läs om gula och blinda fläcken samt om synfel på sidorna i grundboken, eller sidan 177 i lightboken. 17. Vi undersöker ett kalvöga MÅL Eleven ska genom att studera ett kalvöga förstå hur ett öga är byggt och hur det fungerar. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att tina de frysta kalvögonen över natten. Låt eventuellt känsliga elever avstå från försöket. Ögat styrs av sex muskler som man kan se under punkt. I grundboken visas de sex musklerna på sidan 331. Synnerven är ungefär 5 mm tjock och vit och regnbågshinnan hos kalven är brun. Om vi håller linsen en bit framför oss och tittar genom den mot ett fönster som i punkt H ser vi en upp och nedvänd bild av fönstret. Läser vi genom linsen i en bok som i punkt I förstoras bokstäverna. De är dock rättvända. Samarbeta gärna med fysikläraren som kan förklara strålgången i ögat. Det blågröna, ljusreflekterande lager man hittar bakom näthinnan i punkt J reflekterar ljuset tillbaka mot synsinnescellerna och gör att många djur har bra mörkerseende. Många elever har säkert sett djurögon glimma till längs vägkanten när de åkt bil på kvällen. Diskutera med eleverna varför vissa djur behöver se bra på natten. Själva saknar vi detta reflekterande lager. 153

9 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Med stavarna registrerar vi ljus och mörker, med tapparna ser vi färger. Tidigare har man trott att djur ser färger dåligt, men det har visat sig att både bin, duvor, sköldpaddor och guldfiskar har bra färgseende. Även hundar har ett visst färgseende. 18. Hur tolkar vi det vi ser? MÅL Eleven ska bli medveten om att samma bild kan tolkas på olika sätt. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att framställa en tolkningsbild av OH5, gärna som overhead. Uppmana eleverna att vara helt tysta medan de studerar bilden. En del ser den unga kvinnan medan andra ser den gamla gumman. Diskutera sedan varför eleverna ser olika saker. De flesta elever brukar ha lättast att se den unga kvinnan. Kanske är det så att man relaterar till sin egen verklighet, så att unga människor lättare ser den unga kvinnan. Medan man på ett ålderdomshem kanske lättare ser den gamla gumman. Led gärna in diskussionen på vittnesmål och deras trovärdighet. 19. Testa ditt djupseende MÅL Eleven ska genom ett försök bli medvetna om människans förmåga till djupseende. KOMMENTR Eftersom ögonen sitter på ett litet avstånd från varandra ser inte bilderna från dem exakt likadana ut. Det gör att hjärnan kan tolka bilderna så att vi får djupseende och siffrorna framträder på olika djup. Det är inte ovanligt att elever inte kan koppla av tillräckligt för att få stereoeffekt i bilderna. Eventuellt kan stereoglasögon användas. Det finns speciella böcker med intressanta stereobilder. 20. Pupillens storlek MÅL Eleven ska lära sig hur pupillen fungerar. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa ficklampor. Pupillerna, det svarta i ögonen, behöver inte vara lika stora i båda ögonen hos en person. När man lyst bara på den ena pupillen blir den mindre även om båda varit lika stora från början på grund av att iris drar ihop sig. Iris fungerar som bländaren i en kamera som släpper in lagom mycket ljus genom pupillen. Jämför pupillen med bländaren i en kamera eller i ett mikroskop. 21. Hur stort är ditt synfält? MÅL Eleven ska kartlägga sitt eget synfält. KOMMENTR Övningen kan endast utföras med ett par elever i taget, gärna som demonstration. 154 Du behöver: Tolkningsbild. Iaktta bilden tyst några minuter. Diskutera med en kamrat vad ni ser. Ser alla i klassen samma sak? Om inte försök upptäcka varandras bilder. D Försök hitta en förklaring till varför man ser olika saker. E Diskutera i klassen om hur vittnen som sett samma sak kan berätta olika historier. F Studera fler bilder som hjärnan ibland misstolkar. Studera stereobilden nedan och försök att se djupet i bilden genom att koppla av och långsamt föra bilden från näsan och längre och längre bort från ögonen. Vanligtvis framträder stereobilden på cirka 40 centimeters avstånd från ögonen. Unga människor har ofta större pupiller än äldre. Pupillen påverkas inte bara av ljus, storleken kan också öka om vi är känslomässigt intresserade. rbeta två och två Ni behöver: Ficklampa eller annan stark lampa. Titta på pupillens storlek i en kamrats ögon. Är pupillerna lika stora i båda ögonen? Håll för ena ögat och lys med en lampa mot det andra ögat. Vad händer med pupillens storlek? Är pupillerna efter försöket fortfarande lika stora i de båda ögonen? Försök förklara det du kommit fram till. D Vilken uppgift har pupillen? Hur regleras pupillens storlek? ehöver du hjälp kan du läsa sidan 330 i grundboken, eller 176 i lightboken. Synfältet är det område du ser när du tittar på någonting utan att röra ögonen. rbeta två och två. Du behöver: Stor tavla, krita, färgat föremål och lång linjal. Dra ett två meter långt streck i ögonhöjd på tavlan. Gör ett kryss i början av strecket. Se bilden nedan. Placera en försöksperson 15 centimeter framför krysset. eskriv vad du upplever. Diskutera med en kamrat och försök förklara hur det kommer sig att vi har ett djupseende, stereoseende. Låt försökspersonen koncentrerat titta på krysset medan försöksledaren för in ett färgat föremål utifrån synfältet, längs linjen mot försökspersonen. D nteckna på vilka avstånd försökspersonen ser föremålet. nteckna också när försökspersonen kan avgöra färgen samt kan tala om vad det är för föremål. Rita av strecket på ett papper och för in de tre värdena. E Gör om försöket med nya försökspersoner. Varierar resultaten?

10 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p rbeta två och två. Du behöver: Linjal lunda med vänster öga och titta koncentrerat med det högra ögat på nära håll på plusset i bilden ovan. Du ser nu samtidigt den svarta punkten i ytterkanten av synfältet. Flytta bilden långsamt från näsan och sakta längre bort från ögonen. På ett visst avstånd från ögonen syns inte den svarta punkten. Du har upptäckt din blinda fläck. Mät och anteckna avståndet till papperet. Skriv och förklara varför vi inte hela tiden upplever ögonens blinda fläckar. Rita en skiss som förklarar försöket. 22. Upptäck din blinda fläck MÅL Eleven ska genom ett experiment förstå vad som menas med den blinda fläcken. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att förse eleverna med linjaler inför uppgiften. Låt eleverna hålla näsan mot pappret när de startar försöket. tt vi inte hela tiden ser våra blinda fläckar beror på att vi har två ögon som ser lite olika bilder eftersom ögonen sitter på ett litet avstånd från varandra och att den blinda fläcken bara drabbar föremål på ett visst avstånd från ögonen. Den vanligaste typen av färgblindhet är röd-grön färgblindhet. Färgerna upplevs istället som grå. I Sverige är cirka 8 % av pojkarna och knappt 1 % av flickorna röd-grönfärgblinda. Du behöver: Färgkontrastskivor, färgsnurra och bok för färgblindhetskontroll. Ta med hjälp av färgkontrastskivorna reda på vilka färger som är kontraster till varandra. nteckna. Snurra färgsnurran. nteckna vad som händer. Undersök med hjälp av en färgblindhetskontrollbok om du är färgblind. D Diskutera med en kamrat vad det kan innebära att vara färgblind. Om man är färgblind är det inte lätt att plocka röda lingon. åde bären och lingonbladen ser gråa ut. 23. Hur fungerar vårt färgseende? MÅL Eleven ska undersöka hur det egna färgseendet fungerar. KOMMENTR Förbered försöket genom att plocka fram färgkontrastskivor, färgsnurra och kontrollboken över färgblindhet. Samarbeta gärna med bildläraren inför övningarna. Följ anvisningarna till färgkontrastskivorna. Rött och grönt är kontrastfärger. Gult och blått är kontrastfärger. tt vara färgblind och inte kunna skilja på rött och grönt kan bland annat skapa problem i trafiken när man tittar på trafikljusen, när man ska gå genom tullen eller när man ska upptäcka lingon vid lingonplockning. Du behöver: Två vita papper. Rita en svart, cirka 5 cm hög kanin på ett papper. Placera ett vitt papper bakom pappret med den svarta kaninen. Koncentrera blicken på kaninen i tre minuter. Vad händer med kaninens konturer? D Flytta sedan snabbt undan pappret med kaninen. Vad ser du efter en kort stund på det bakomliggande vita pappret? E Skriv och berätta om försöket. Effekten anses bero på att synsinnescellerna tillfälligt blivit utmattade och därför inte fungerar så bra som omgivande synsinnesceller. 24. Efterbilder MÅL Eleven ska lära sig hur fenomenet efterbilder fungerar. KOMMENTR Kaninens konturer börjar lysa när man studerar den intensivt på grund av att synsinnescellerna blir ansträngda. När man flyttar undan pappret med den svarta kaninen framträder en lysande vit kanin på det tomma papperet bakom, vilket beror på att synsinnescellerna blivit utmattade. Kan även visas som demonstration. Som alternativ kan man titta på den färdiga bilden av kaninen i uppgiften. Sedan flyttar man ned blicken till den tomma delen av papperet. tt gråta anses vara ett bra sätt att få ut sina känslor. Spänningarna minskar och man känner sig skönt avslappad efteråt. Visste du att vi alla smågråter hela tiden? Du behöver: Spegel eller kamrat och en hårtork. Läs om våra tårar på sidan 330 i grundboken. Leta reda på tårkanalens öppning genom att försiktigt dra ner det nedre ögonlocket vid ögonvrån. Rita ett öga och markera tårkanalens öppning. lås försiktigt kalluft mot ögonen. Vad händer? Metoden att blåsa luft mot ögonen används ibland när man gör filmer och vill få folk att gråta. 25. Våra tårar MÅL Eleven ska lära sig mer om tårarna. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa en hårtork och eventuellt småspeglar. Om hornhinnan torkar blir den vit och ogenomskinlig. Vätska rinner hela tiden över ögat och ner i tårkanalerna för att hålla det fuktigt. Om man blåser luft mot ögat börjar tårarna rinna för att det inte ska bli för torrt. 155

11 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p 26. Varför har vi hår runt ögonen? MÅL Eleven ska lista ut vilken betydelse ögonbehåringen har. KOMMENTR De olika ögonhåren hindrar skräp att komma in i ögonen. Även exempelvis apor, hundar och många andra djur har ögonbehåring. Ögonfransarnas, och även hårets längd, bestäms av våra arvsanlag. 27. tt blinka MÅL Eleven ska få klart för sig varför vi blinkar. KOMMENTR Låt inte eleverna göra om försöket flera gånger så att de anstränger ögonen. Vi blinkar för att sprida ögonvätskan över hela ögonen så att ögonen inte torkar. Om ögat torkar blir hornhinnan vit och ogenomskinlig. 28. Synfel MÅL Eleven ska lära sig mer om olika synfel. KOMMENTR Låt gärna eleverna ta med egna läkarböcker hemifrån som komplement till skolans böcker. Uppgiften fungerar även som grupparbete eller hemuppgift. Samarbeta gärna med fysikläraren kring strålgången vid synfelen. rbeta två och två rbeta två och två Ni behöver: Klocka Mät under hur lång tid du kan låta bli att blinka. nteckna. yt roller. Varför blinkar vi? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. D Jämför med klassens resultat. Du behöver: Läkarbok nteckna vad följande ord innebär. nvänd dig av grundboken sidorna , eller lightboken sidan 177, eller en läkarbok. Närsynthet Översynthet stigmatism Ålderssynthet Skelögdhet Studera och rita av ett öga med ögonbryn och ögonfransar. Fundera över vilken funktion de fyller. Diskutera med en kamrat och anteckna dina slutsatser. Jämför med vad övriga klassen kommit fram till. D Finns det andra djur som också har ögonbryn och ögonfransar? E Varför blir inte ögonfransarna lika långa som håret på ditt huvud? Färgblindhet Grå starr Grön starr lindhet Ledsyn Rita strålgången vid närsynthet och översynthet och hur den ändras när man använder glasögon. Ta hjälp av grundboken på sidan 332, eller lightboken sidan tt vara blind MÅL Eleven ska få insikt i hur det kan kännas att vara blind. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa halsdukar och en blindskrift. rbeta två och två. Ni behöver: Ögonbindel och en text i blindskrift. Förse försökspersonen med en ögonbindel. Ställ dig bakom försökspersonen och ta tag Kopiering i axlarna. tillåten. Spektrum iologi Liber Led försiktigt runt personen i rummet. Undvik att krocka med andra försökspar. nteckna hur det kändes att vara blind. D yt roller. E Lär dig några bokstäver på blindskrift nedan. lunda och känn sedan med fingrarna längs en blindskriftstext. Kan du känna igen de bokstäver du lärt dig? Försök läsa texten. 156

12 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Du behöver: En halsduk, bomull, 8 små glasbägare och 8 häftstift. Placera en försöksperson med förbundna ögon på en stol mitt i klassrummet. Placera ut 8 elever jämnt längs klassrumsväggarna med varsin bägare och ett häftstift var. Låt ytterligare en elev vara försöksledare och föra protokoll vid tavlan på en uppritad karta över klassrummet. Medhjälparna är där markerade med bokstäver enligt bilden nedan. D Försöksledaren pekar omväxlande på medhjälparna längs klassrumsväggarna, som när de får en signal släpper ner sitt häftstift i bägaren. Försökspersonen pekar då åt det håll varifrån ljudet uppfattas. E F G Försöksledaren antecknar resultatet genom att på tavlan dra en pil till den som släppte häftstiftet. En heldragen pil vid rätt svar, och en streckad pil vid fel svar. Sammanfatta försöket när alla medhjälpare släppt häftstiftet två gånger. Åt vilket håll hör vi bäst? Försök hitta en förklaring. Gör ett nytt försök med nya medhjälpare. Låt nu försökspersonen ha bomull i ena örat och bind över det och ögonen med en halsduk. H Hur påverkades hörseln av att försökspersonen bara kunde använda ett öra? Vilken slutsats kan du dra av det? 30. Varifrån kommer ljudet? MÅL Eleven ska undersöka hur hörseln fungerar vid ljud från olika håll. KOMMENTR Utförs av hela klassen tillsammans. Förbered uppgiften genom att skaffa det som behövs. Läs själv instruktionen noga innan du instruerar eleverna. Eleverna brukar höra sämst bakåt på grund av att öronen är vända framåt. nvänder vi bara ett öra hör vi också sämre bland annat för att öronen samverkar för att avgöra riktningen på ljudet vilket är svaret i punkt H Du behöver: ild med hörselorganets delar. Ta med hjälp av bilderna i grundboken på sidan 333, eller i lightboken sidan 178 reda på vad hörselorganets olika delar heter. Skriv in och lär dig delarna. Gör en tabell som den här intill och lär dig hur örats olika delar på bilden fungerar. Följ ljudets väg genom örat. ehöver du hjälp kan du läsa sidan 333 i grundboken, eller lightboken sidan 178. Vad händer i vårt balansorgan? ehöver du hjälp kan du läsa sidan 335 i grundboken, eller lightboken sidan 179. D rbeta två och två och förhör varandra. 31. Örats delar MÅL Eleven ska lära sig örats delar och funktion. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att kopiera OH6 med örats delar till eleverna. I vårt balansorgan registreras huvudets läge med hjälp av vätska i kanaler och små kalkkorn som retar sinnesceller. När vi snurrar för mycket blir vi yra och mår illa. Sammanfatta gärna uppgiften med hjälp av OH6 med örats delar som overhead. rbeta två och två. Ni behöver: Lång tavellinjal eller tumstock, tickande klocka och halsduk. ind för ögonen på försökspersonen. Håll en lång linjal mot ena örat på försökspersonen. För en tickande klocka längs linjalen i riktning mot örat. örja längst bort från örat och anteckna vid vilket avstånd från örat personen uppfattar ljudet. Gör samma sak med andra örat. Hör du lika bra med båda öronen? yt roller. 32. Hur bra är din hörsel? MÅL Eleven ska undersöka på vilket avstånd ett svagt ljud kan uppfattas. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa en lång tavellinjal eller en tumstock, en klocka som tickar och en bindel till ögonen. Många har olika bra hörsel på sina öron. rbeta tre och tre Hur långt ifrån kan man uppfatta ett viskande samtal? nteckna din hypotes. Utför försöket genom att en i gruppen går avsides medan de andra två viskar med varandra. Hur långt ifrån kan man höra vad som sägs? Stega upp avståndet och jämför med din hypotes. Stämde din gissning? nteckna resultatet. D Gör om försöket, men kupa nu händerna bakom öronen och se om avståndet ändras. nteckna resultatet och förklara försöket. E yt roller och se om resultatet ändras. 33. Hur väl hörs det när man viskar? MÅL Eleven ska med hjälp av försök undersöka hur hörseln fungerar vid svaga ljud. KOMMENTR nvänd gärna utrymmen utanför klassrummet om ni är många som ska utföra uppgiften samtidigt. Om vi ökar öronmusslans storlek genom att sätta händerna bakom öronen hör vi bättre eftersom ljudvågorna fångas in effektivare. Förr använde man stora hörlurar i form av strutar för att höra bättre. 157

13 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p 34. Hörselgränser för olika ljud MÅL Eleven ska undersöka gränserna för den mänskliga hörseln. KOMMENTR Samarbeta gärna med skolsköterskan och fysikläraren inför uppgiften. Endast en elev i taget kan undersöka sin hörsel. Örat kan normalt uppfatta ljudvågor inom området svängningar per sekund. Fladdermöss navigerar med hjälp av ljud som är så höga att vi inte kan uppfatta dem. Även hundar har mycket bättre hörsel än vi. Svaret på punkt finns endast med i grundboken. 35. Försök med decibelmätare MÅL Eleven ska med hjälp av en decibelmätare undersöka ljudnivån på olika platser. KOMMENTR Uppgiften är lämplig för en liten grupp elever. Med hjälp av en decibelmätare kan de undersöka olika platser de tycker är lämpliga och göra en sammanställning över resultaten. Samarbeta gärna med fysikläraren inför uppgiften. Kan även användas som miljöuppgift. Ljudet är vågrörelser, svängningar, i luften som hörselsinnescellerna i snäckan kan känna av och omvandla till nervimpulser. Fast vårt öra klarar inte av alla ljudvågor. Du behöver: Tonfrekvensgenerator och högtalare. Undersök med hjälp av tonfrekvensgeneratorn vilka ljud du kan uppfatta. nteckna resultatet. Ta med hjälp av sidan 333 i grundboken reda på vilka ljudvågor vi normalt kan uppfatta. Diskutera med en kamrat om ni känner till några djur som kan höra andra ljud än vi? Hur utnyttjar de det? Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. Starka ljud kan skada våra hörselsinnesceller utan att vi märker det. Ofta uppträder skadorna först flera år senare. Du behöver: Decibelmätare. Undersök med hjälp av decibelmätaren olika ljud i din omgivning exempelvis viskningar, normalt samtal, skrik, hostningar, stolsskrap med mera. Gör en tabell där du antecknar resultatet. Läs om bullerskador i grundboken på sidan 334, eller i lightboken sidan Ett språk för döva MÅL Eleven ska uppleva hur det känns att inte höra och bli bekant med dövspråket. KOMMENTR Kopiera OH7 med dövspråket till eleverna inför uppgiften. 37. Hur fungerar balanssinnet? MÅL Eleven ska få lära sig mer om balanssinnet genom en undersökning. KOMMENTR Enklast är att göra ett streck med hjälp av färgad tejp eftersom kritstrecket lätt försvinner. Gör eventuellt flera streck om det är många som ska utföra övningen. När vi snurrat runt en stol har vi svårare att hålla balansen eftersom vätskan och kalkkristallerna i balansorganet kommit i obalans av den häftiga rörelsen. rbeta två och två. Ni behöver: ild med dövspråket Ställ er mitt emot varandra. Försöksledaren mimar fem korta meningar framför försökspersonen som upprepar meningarna högt genom att läsa på läpparna. nteckna hur ni lyckas. D Diskutera hur det kändes att inte höra. E Lär in delar av dövspråket och förhör varandra två och två. Kopiering Du behöver: tillåten. Stol Spektrum och iologi krita Liber eller färgad tejp. Markera med krita eller tejp ett rakt streck på golvet tvärs över klassrummet. alansera på strecket tvärs över rummet. Spring runt din stol en stund. alansera sen åter på strecket. D Jämför de båda resultaten och förklara vad skillnaden beror på. ehöver du hjälp kan du läsa om balanssinnet på sidan 335 i grundboken, eller sidan 179 i lightboken. E Läs om yrsel på sidan 335 i grundboken, eller sidan 179 i lightboken. F ilda två lag i klassen som turvis sänder meddelanden på dövspråket och tar emot meddelanden från varandra Våra hormonproducerande körtlar MÅL Eleven ska lära sig våra vanligaste hormonproducerande körtlar och hur de påverkar oss. KOMMENTR Uppgiften kan alternativt utföras som grupparbete. Hypofysen är chefskörtel över de andra körtlarna i kroppen. Den tillverkar även tillväxthormon. Sköldkörteln producerar hormoner som bland annat ökar förbränningen i cellerna. injurarna tillverkar stresshormoner, bland annat adrenalin. ukspottkör- 158

14 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p Rita en cirka två decimeter stor figur av människokroppen Placera ut följande hormonproducerande körtlar. nvänd grundboken sidan 336, eller lightboken sidan 180: Hypofys Sköldkörtel injurar ukspottkörtel Äggstockar och testiklar Rita av tabellen här nedan. Skriv ner vilka hormoner som de olika körtlarna producerar samt vilken påverkan hormonerna har i kroppen. nvänd grundboken sidorna , eller lightboken sidorna Du behöver: Färdiga preparat från olika körtlar och mikroskop. Studera olika mikroskopiska preparat av körtlar och rita av det du ser i olika förstoringar, exempelvis de insulinproducerande Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Läs om diabetes i grundboken på sidan 338, eller i lightboken sidan 181, och skriv en kort sammanfattning. Känner du någon med diabetes? Redovisa muntligt för klassen om diabetes. drenalin bildas bland annat när vi blir rädda eller arga. Läs i grundboken på sidan 337, eller i lightboken sidan 181 om våra stresshormoner. Diskutera med din bänkkamrat om några situationer där du har känt av ditt adrenalin och hur det har påverkat dig. Skriv en kort sammanfattning av diskussionen och redovisa för klassen. Förbered en intervju med någon som har diabetes. Skriv frågor inför intervjun i förväg. nteckna eller spela in intervjun på band. Ta gärna hjälp av grundboken sidan 338, eller lightboken sidan 181. Redovisa era intervjuer och diskutera i klassen hur ni bäst kan hjälpa en person med diabetes. Skriv en sammanfattning om vad ni kommit fram till. tt använda anabola steroider kan kännas lockande för den som snabbt vill ha stora muskler. Men att lura kroppen med konstgjorda hormoner kan ge katastrofala följder, något som många fått erfara. Läs om dopning på sidorna 281 och 339 i grundboken, eller sidan 181 i lightboken. Vilka skador kan det ge? Diskutera dopning med en kamrat och sammanfatta vad ni kommer fram till. Känner ni någon som testat dopningspreparat? Jämför med vad resten av klassen har för åsikter. teln tillverkar bland annat insulin som gör att cellerna kan ta upp druvsocker. Könskörtlarna producerar kvinnliga könshormoner, östrogen och progesteron, och manliga könshormonet testosteron. 39. Mikroskopstudier av våra körtlar MÅL Eleven ska studera olika körtlar i mikroskop. KOMMENTR I preparaten kan man se de hormonproducerande cellerna och deras cellkärnor. Olika körtlar har olika struktur. Påpeka att preparaten är färgade. 40. lir du skakis när du ska hålla föredrag? MÅL Eleven ska lära sig mer om våra stresshormoner. KOMMENTR tt lära sig att tala inför andra är bland det viktigaste vi kan lära våra elever. ästa sättet att övervinna nervositeten och få bukt med sina stresshormoner är att träna så ofta som möjligt under odramatiska former. lla skolämnen bör hjälpas åt. Exempel på tillfällen när vi lätt får adrenalinkickar är när vi ska tala inför andra, blir arga, känner oss orättvist beskyllda eller utsätts för hot. 41. Hur är det att ha diabetes? MÅL Eleven ska få insikt i hur det är att ha diabetes. KOMMENTR Den som ska intervjuas kan vara ung eller gammal och intervjun kan göras utanför skolan eller som läxa. Som ett alternativ till uppgiften kan en person som har diabetes berätta om sin sjukdom för klassen. 42. Dopning inte bara problem bland idrottare MÅL Eleven ska inse riskerna med anabola steroider. KOMMENTR I denna uppgift får eleverna möjlighet att diskutera ett viktigt samhällsproblem, nämligen dopning. Samarbeta gärna med andra ämnen, exempelvis samhällskunskap och idrott, inför uppgiften. Om det är möjligt kan ni exempelvis bjuda in en före detta dopninganvändare eller annan lämplig person som kan varna för riskerna. Dopning kan ge många allvarliga skador, bland annat aggressivt beteende, sterilitet, åderförkalkning, hjärtförändringar, bölder, leverskador och utveckling av motsatta könets könskaraktärer, till exempel bröst och mjölkproduktion hos män. 159

15 1 6. n e r v s y s t e m e t s t y r v å r k r o p p OH-underlag OH 1 OH 2 OH 3 OH 4 160

16 1 6. n e r v y s t e m e t s t y r v å r k r o p p OH 5 OH 6 OH 7 161

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Detta kommer vi att läsa om nu:

Detta kommer vi att läsa om nu: Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Namn: Klass: 1. Ögats delar Ta reda på vad ögats delar heter som är markerade i bilden. 2. Varför har vi två ögon? I följande försök ska du undersöka om det

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så? A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Doft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern

Doft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern Doft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern 1 Doft Målsättning Eleverna ska inse att doft är materia, d.v.s. har massa, att dofter sprids i luften, och kommer med luften

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

En sensorisk resa med övningar

En sensorisk resa med övningar En sensorisk resa med övningar I det här kapitlet kommer du att hitta övningar som är tänkt att användas vid de sex stationer som finns på vår sensoriska resa till smakens ursprung. Varje stycke är ägnad

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD

EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn -Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar- Innehållsförteckning EEG eller undersökning av hjärnans elektriska

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

KLICKEN MED VÄNNER PROVA PÅ! Studio Mitkovic TRÄNING I LIVET. Träning i Livet

KLICKEN MED VÄNNER PROVA PÅ! Studio Mitkovic TRÄNING I LIVET. Träning i Livet KLICKEN MED VÄNNER PROVA PÅ! Studio Mitkovic TRÄNING I LIVET Förord I detta material har vi samlat ett prova på material till vårt nya koncept Klicken med vänner. Ett lekfullt material där vi kopplar teman

Läs mer

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan. träning billigt papper 1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan. 2. Gör först ett streck som börjar som en tunn, nästan osynlig

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Sök var för sig naturföremål som beskriver er själva. Visa sedan föremålen för varandra och berätta varför ni

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

4-6 4-6 4-6 36 4-6 Dela ut antingen färska frukter, blommor, grönsaker och sädeslag eller bilder på detta till eleverna. Vilka känner de igen, vad heter de? Skriv eller berätta

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.

Läs mer

DANS OCH RÖRELSE med äldre

DANS OCH RÖRELSE med äldre DANS OCH RÖRELSE med äldre Foto: Män som Dansar - bild av Susanne Svantesson om män, mod och modern dans! Dans utmanar och inspirerar. Det får oss att börja tänka, känna och fundera. Genom dans utvecklas

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan olika

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen Chans och risk ål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förklara vad som menas med begreppet sannolikhet räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa känna till hur sannolikhet

Läs mer

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Läs mer

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där? Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG 1. LÅNGA DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna, kompletta yogiska andetaget, som är grunden i den Medicinska Yogan, består av tre olika delar: Magandning, även kallad bukandning, diafragma andning eller

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 JETLINE Tåget är 9,2 m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Två gånger

Läs mer

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera Sinnesintryck perception Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2 Sinnesintryck Informationsprocessen Ta in information genom sinnena Minnas, bearbeta, planera Utföra Svårt att filtrera och sortera de

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Cognita Klockan. Idén till klockan kommer från en pappa till en Norsk flicka med Autism.

Cognita Klockan. Idén till klockan kommer från en pappa till en Norsk flicka med Autism. Cognita Klockan Idén till klockan kommer från en pappa till en Norsk flicka med Autism. Cognitaklockan Syfte med Cognita-klockan: Cognitaklockan hjälper personer med kognitiva svårigheter att få översikt

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 1: SUNNY Uppgift 1: Skapa ett energinät Uppgift 2: Rita elbilen Sunny Uppgift 3: Soltornet ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA OCH SOLHJULET Copyright

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 200 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Kängurutävlingen genomförs den 8 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 9 26 mars användas,

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Vi rör oss hej vilt mellan tidpunkter, ställen och möjligheter när vi pratar, lyssnar, skriver och läser.

Vi rör oss hej vilt mellan tidpunkter, ställen och möjligheter när vi pratar, lyssnar, skriver och läser. Sida 1 av 7 Johan Althoff Att se sina tankar Några ingångar till berättande språk TANKEBILDER Med språket skickar vi tankebilder till varandra. Att det är våra tankar som språket föreställer är en verkligt

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Bygga fordon 4-6 Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer