Omhändertagande av PCB i byggnader

Transkript

1 Omhändertagande av PCB i byggnader Redovisning av regeringsuppdrag juni 2002

2 Omhändertagande av PCB i byggnader Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn Naturvårdsverket och Boverket Juni 2002, Naturvårdsverkets diarienummer

3 Dnr

4 Dnr Förord...5 Sammanfattning...6 Uppdraget...7 Bakgrund...7 Riskerna med PCB...7 Förekomst av PCB i byggnader...8 Isolerrutor...8 Småkondensatorer...9 Sammanvägning...11 EU-rätt och internationella åtaganden...11 Miljömål...13 Giftfri miljö...13 God bebyggd miljö...13 Pågående emissioner och effekter i avfallsledet...13 Mängden PCB i byggnader...14 Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program...15 Uppnådda resultat...16 Hinder...17 Alternativa styrmedel...19 Information...19 Miljöledningssystem...19 Ekonomiska styrmedel...19 Tvingande regler...20 Tvingande regler...20 Miljöbalken...20 Vilka specialförordningar kan beröras...21 Tillsynsfrågor...22 Uppföljning...22 Miljökonsekvenser...22 Arbetsmiljökonsekvenser...23 Ekonomiska konsekvenser...24 Fog- och golvmassor...24 Lysrörsarmaturer

5 Dnr Konsekvenser för små företag...25 Motivering av avgränsningarna av föreslagna regler...26 Bilagor...28 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Uppdraget Författningsförslag PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCBer och farliga PCBersättningar PCB-programmet från Byggsektorns Kretsloppsråd Bedömning enligt Simplexförordningen Litteratur Utdrag ur Ecofast 4

6 Dnr Förord Uppdraget att utreda omhändertagandet av PCB i byggnader lades i slutet på mars Den korta tiden har inneburit att möjligheterna varit små att ta fram nytt material. Arbetet har därför bestått i att sammanställa, värdera och dra slutsatser utifrån befintligt underlag. Samråd har skett med Boverket och underhandskontakter har tagits, framför allt med PCB-gruppen i Byggsektorns Kretsloppsråd, men även med andra kunniga företrädare för byggsektorn. Rapporten har utarbetats av Lars Asplund vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. 5

7 Dnr Sammanfattning Förekomst av PCB i byggnader kräver åtgärder från såväl miljö- som hälsosynpunkt. Hälsosynpunkten är främst att vi måste skydda kvaliteten hos våra livsmedel för att förhindra exponering via kosten men också att förhindra exponering via rumsluft. I den yttre miljön är det främst rovdjur högt upp i näringskedjorna som drabbas. Det finns ett flertal internationella konventioner och andra fora som fattat beslut med innebörden att all PCB skall destrueras då det är möjligt. EG-rätten är också tydlig på denna punkt, direktivet om bortskaffande av PCB/PCT ställer krav på avveckling av såväl s.k. PCButrustning som andra PCB-innehållande produkter. Gemensamt för många farliga ämnen, PCB, kvicksilver osv., är att om de blandas ut med annat material, t.ex. i avfallsledet blir det mycket svårt att i efterhand sortera ut dem för att ta hand om dem på ett bra sätt ur miljösynpunkt. En sortering vid källan är alltså nödvändig då PCB-haltiga material och komponenter blir avfall. Det program som drivits inom Byggsektorns Kretsloppsråd för att ansvarsfullt hantera frågan om PCB i byggnader har varit bra och nödvändigt, men målen, uttryckta som andelen inventerade och sanerade byggnader, har inte uppnåtts. Ett bra material för information om riskerna med PCB och hur man genomför inventering och sanering har tagits fram inom projektet och en fortsatt spridning av information för att öka kunskapen hos alla berörda är fortfarande en viktig förutsättning för ett framgångsrikt genomförande. Naturvårdsverket bedömer därför att det behövs hårdare styrmedel för att få alla som äger byggnader som kan innehålla PCB att delta i inventering och sanering. För att åstadkomma detta föreslås nya regler i förordningen om bortskaffande av PCB mm. Som Naturvårdsverket uppfattat det finns det en bred acceptans för tvingande regler, men kanske inte alltid för de kostnader som de kan medföra. En lösning måste gå ut på att en utsortering sker vid källan och att det PCB-haltiga avfallet sedan förbränns. För att en utsortering skall kunna ske behövs en noggrann inventering av var PCB förekommer. Det behövs också en plan för de åtgärder som skall vidtas. Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och tidplanering för åtgärderna för att sanera och omhänderta material/byggnadsdelar/ utrustningar som avfall. Allmänt sett när det gäller destruktion av PCB, är det för svensk del nu högtemperaturförbränning som är den lämpligaste metoden. Speciellt för isolerrutor vore det angeläget om en mellanliggande behandling kunde byggas upp. Merparten av glaset skulle kunna återvinnas och endast kanterna som innehåller PCB skulle behöva förbrännas. Naturvårdsverket har övervägt om någon form av bidrag, t ex för behandlingskostnaden för avfallet skulle göra det lättare att genomföra de åtgärder som behövs, men inte funnit att det skulle ha en avgörande betydelse. Avfallskostnaden, särskilt för fogmassesaneringar är en liten del av totalkostnaden. Det första steget i de föreslagna åtgärderna är att identifiera var PCB finns i de enskilda byggnaderna. 6

8 Dnr I punktform bör följande moment ingå: Krav på utredning, inventering/mätning samt åtgärdsplan redovisad för tillsynsmyndigheten senast Krav på utsortering/destruktion av lysrörsarmaturer med småkondensatorer med PCB och isolerrutor med PCB när de kasseras. Krav på sanering av fogar och golv med högre PCB-halt än 500 ppm (senast ). Krav på åtgärder för fogar och golv med under 500 ppm PCB vid rivning/renovering/ombyggnad. Uppdraget Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader och särskilt utreda om det finns behov av tvingande åtgärder. I den mån det behövs skall verket lämna förslag till författningsändringar. Arbetet skall ske i samråd med Boverket. Regeringens beslut om uppdraget återfinns i bilaga. Bakgrund Riskerna med PCB Ämnen som PCB, vilka utöver sin svårnedbrytbarhet och giftighet också är biomagnifierbara, innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. Påverkan på hälsan sker främst genom vår konsumtion av livsmedel som fisk, kött och mjölk. För rovdjur, särskilt i vattenmiljö, som säl, havsörn och utter sker påverkan genom intag av fisk med förhöjda PCB-halter. Biomagnifieringen medför att PCB anrikas i högre led i näringskedjorna till den grad att giftverkningar uppträder i de senare leden. Effekter som fertilitetsskador, påverkan på immun- och hormonsystem och för människan också påverkan på barns mentala utveckling och påverkan i förloppet av cancersjukdomar har kopplats samman med förhöjda PCB-halter. Halterna i miljön av PCB, liksom för exempelvis DDT, har sjunkit, men inte till den grad att de inte längre utgör en risk. Nedgången visar dessutom tendens att avmattas. Det är bakgrunden till att åtgärder måste övervägas för den nu största kvarvarande användningen av PCB som finns i olika delar av våra byggnader. 7

9 Dnr Förekomst av PCB i byggnader De fyra viktigaste användningsområdena för PCB i byggnader är: Fogmassa Golvmassa Isolerrutor Småkondensatorer i lysrörsarmaturer och hushållsmaskiner med enfasmotorer De två förstnämnda användningarna innebär att PCB-haltigt material är öppet exponerat och PCB genom förångning, erosion och lakning sprids till luft/mark respektive avloppsvatten. Användningen i isolerrutor innebär en större grad av inkapsling vilket bör leda till lägre emissioner. Slutligen innebär användningen i småkondensatorer att ämnet är inkapslat och att emissionerna är ännu lägre än för användningen i isolerrutor tills kapslingen bryts. Några mätningar av emissioner från isolerrutor eller småkondensatorer med PCB är inte kända för Naturvårdsverket. Förekomsten i isolerrutor och kondensatorer i elapparater skiljer sig från användningen i fogmassor och golvmassor. De senare utgör material som inte kan demonteras som en komponent utan måste tas bort genom sanering. Isolerrutor I isolerrutor användes PCB som mjukgörare i den förseglingsmassa som tätar det slutna utrymmet mellan de två (tre) glasskivorna i rutan.. Distansprofilen sitter på insidan och ofta instansad med namn på tillverkaren och tillverkningstidpunkten som kan läsas genom fönstret. I sådana fall behövs inte någon kemisk analys för att avgöra om PCB använts som mjukgörare eftersom de olika tillverkarnas uppgifter om material vid olika tidpunkter finns tillgängliga genom undersökningar av Svensk Planglasförening. Om märkningen inte kan tolkas, byggåret ligger i intervallet 1956 till 1973 och utförandet är av typen med organisk tätningsmassa kan i undantagsfall kemisk analys behöva genomföras. En provtagning bör omfatta någon/några få representativa, inte utbytta rutor. Provtagningstekniken på kanten från utsidan av isolerrutan kan behöva utvecklas. Monteringen är utförd så att en krossad eller på annat sätt (kondens) skadad ruta kan bytas, vilket gör att även en intakt ruta oftast kan lyftas ut så att kanten blir åtkomlig. Metoden att skanna av en byggnad genom spårning med PCB-hund kan också vara ett rationellt sätt att reducera behovet av analyser av många prover. 8

10 Dnr Figur. Principskiss av isolerruta Det vore önskvärt om mängden PCB-avfall från isolerrutor kunde minskas genom att kanterna, som innehåller förseglingsmassa med PCB, kunde separeras från huvuddelen av glaset. Någon anläggning eller teknik för detta finns inte tillgänglig i Sverige. Det alternativ som nu står till buds är krossning av rutorna och behandling av allt det krossade materialet genom högtemperaturförbränning. I Norge finns en anläggning som utnyttjar skärning med vattenstråle under högt tryck. Med den tekniken kan merparten av glaset tas bort. Kanterna med sin fogmassa måste sedan behandlas som PCB-avfall. Man har i Norge den 30 april 2002 ingått ett avtal mellan den norska regeringen och Glassbransjeforbundet i Norge, Norske Trevarefabrikkers Landsforbund, Foreningen Norsk Eiendom samt Foreningen Næringseiendom om att branschen senast den 1 juli ska etablera ett insamlingssystem för PCB-haltiga isolerrutor. Avsikten är att finansiering ska ske genom att en avgift tas ut på nya isolerrutor. För närvarande pågår en kampanj där Norsk Renholdsverks-Forening, NRF och Statens Forurensningstilsyn, SFT, samarbetar. Fram till den 30 juni 2002 kan isolerrutor lämnas in till anläggningar som har tillstånd att ta emot PCB-haltiga rutor till samma avgift som för icke-farligt avfall för deponering. Statens Forurensningstilsyn bidrar med transportkostnad och mottagningsavgift för behandlingen i specialanläggningen. Småkondensatorer Små oljekondensatorer av PCB-typ består av en hård rulle av aluminiumfolie och papper eller plastfolie med elektriska anslutningar på aluminiumfolierna. "Lindan" är vakuumimpregnerad med PCB-vätska och det hela är kapslat i en liten plåt eller plastburk. Småkondensatorer innehållande PCB som impregneringsmedel kan i byggnader särskilt förekomma i lysrörsarmaturer och i inbyggda i hushållsapparater med 9

11 Dnr enfasmotorer i exempelvis tvätt- och diskmaskiner, köksfläktar osv. Sedan den 1 juli 2001 finns ett system med obligatorisk förbehandling av el- och elektronikavfall före förbränning, fragmentering och deponering. Syftet med detta krav är att "avgifta" avfallet för att minska riskerna vid återvinning eller bortskaffande. Sedan 1 januari 2002 finns också ett producentansvar för stora delar av el- och elektronikavfallet, bl a de hushållsapparater som ovan angetts innehålla PCB, samt ljuskällor och armaturer för ljuskällor. Det innebär att vid utbyte skall den som levererar nya armaturer ta hand om de kasserade. Vid rivning ligger kostnadsansvaret hos avfallsproducenten. Förbehandlingskravet har en svag punkt i det första ledet, när avfallet uppkommer, just för sådant avfall från byggbranschen. El- och elektronikavfall inklusive fasta installationer kan lätt förbises och undgå utsortering och därför läggas i en byggcontainer i samband med renovering, utrivning eller rivning. När sedan containern kommer till en avfallsanläggning är det stor risk att de farliga komponenterna inte upptäcks utan deponeras eller förbränns i strid med syftet med förbehandlingsreglerna för el- och elektronikavfall. Skärpningar beträffande obligatorisk miljöbesiktning av byggnader och fördemontering av farliga komponenter inför rivning behövs. Ett användningsförbud för PCBkondensatorer för lysrörsarmaturer i lokaler, alltså inte i bostäder, skulle underlätta ett samlat utbyte men ingår inte i Naturvårdsverkets författningsförslag. Stora installationer med tiotusentals armaturer kan innehålla betydande mängder PCB, i ett känt fall var det ca ett ton. En hög återfinningsgrad behövs eftersom en enda PCB-kondensator i en lysrörsarmatur ofta innehåller ungefär femtio gram PCB och alltså ger halten 50 ppm PCB åt ett helt ton avfall. Såväl lysrörsarmaturer som elektriska maskiner med PCBkondensator förekommer i de privata hushållen såväl som inom näringslivet och den offentliga sektorn. Den andel av lysrören som används i bostäder kan vara av storleksordningen tio procent. Det fall som erfarenhetsvis leder till störst risker för att farliga komponenter i bygg- och rivningsavfall inte sorteras ut är utrivningar, ombyggnader och rivningar. Har inte identifiering av de farliga byggdelarna skett och utsortering gjorts före de huvudsakliga bygg-/rivningsåtgärderna finns det en betydande risk att de farliga ämnena över huvud taget inte sorteras ut utan att de hanteras med övrigt avfall och kanske deponeras på en deponi för icke farligt eller inert avfall. Hushållsmaskiner som byts, endera kampanjvis av moderniseringsskäl eller enstaka, har bättre utsikter att hamna rätt dvs. omhändertas som annat el- och elektronikavfall och avgiftas. Kondensatorer med PCB kan demonteras och omhändertas genom högtemperaturförbränning. PCB-halten är hög, cirka 25 %, vilket innebär att någon förbehandling inte behövs. För närvarande känner vi endast till risker med PCB i isolerrutor och PCBkondensatorer i samband med byggnads- eller rivningsåtgärder, då i form av att avfallet kan komma att hanteras fel om det inte sorteras ut som det ska. I samband med elektriska fel i lysrörsarmaturer kan spridning av PCB ske och brand initieras men detta är ovanliga händelser. Det kan nämnas att ännu inte genomförda förslag till ändringar i plan- och bygglagen som lades i en utredning från Boverket på regeringens uppdrag (1997) syftade till bättre identifiering och hantering av farligt avfall från rivningar och utrivningar. 10

12 Dnr Sammanvägning Naturvårdsverket har övervägt att föreslå att ett slutdatum för användning av isolerrutor och PCB-kondensatorer i armaturer i lokaler sätts till den 31 december Syftet med detta skulle vara att uppnå att nästan all identifierbar PCB skall omhändertas för att förebygga ytterligare utsläpp till miljön. Det skulle också vara en anpassning till Sveriges internationella åtaganden. Erfarenheterna av hur utsortering och omhändertagande enligt gällande regler fungerar nu visar tydligt att starkare styrmedel behövs. Ett obligatoriskt slutdatum är dock betungande för byggnadens ägare och Boverket har ställt sig tvekande till en sådan lösning med hänsyn till att några mätningar som visar på emissioner av PCB från bruksskedet av dessa komponenter inte är kända och de höga kostnaderna. Mot bakgrund av denna Boverkets uppfattning har Naturvårdsverket därför kommit fram till att inte nu föreslå ett sådant datum, utan att branschen förutsätts ta ett ansvar när rivning eller utbyte sker. I dag finns inte någon bra sammanhängande kedja för att rationellt omhänderta isolerrutor t.ex. i samband med ombyggnader och resultatet är att det är ovanligt att sådana rutor får ett riktigt omhändertagande. En inventering med planer för utbyte skulle öka de mängder avfall som tas omhand på rätt sätt och sannolikt också driva på en teknisk utveckling av avfallsbehandlingen. Det är beklagligt att behöva kassera fungerande byggnadsdelar, men det finns av andra åldersskäl ändå behov av att byta en del fönster som då kommer att vara över 35 år gamla och rimligen är ekonomiskt avskrivna. Det kan noteras att uppskattningsvis redan 70% av det ursprungliga antalet redan bytts ut tyvärr oftast utan att omhändertas som PCB-avfall. Utanför uppdraget om PCB i byggnader ligger de lysrörsarmaturer och armaturer för urladdningslampor som används utomhus exempelvis för belysning av vägar, idrottsanläggningar, parkeringsplatser osv. Även sådana armaturer kan innehålla PCBkondensatorer. EU-rätt och internationella åtaganden Användningen, utsläppen och avvecklingen av PCB har tagits upp i internationella organ och i ett antal konventioner till skydd för miljön: OECD Oslo- och Pariskonventionerna Helsingforskonventionen Nordsjökonferensen Baselkonventionen POP-protokollet (1998) inom LRTAP Stockholmskonventionen om POP-ämnen Ämnet PCB och varor innehållande PCB har också reglerats genom flera EG-direktiv. 11

13 Dnr Ett vanligt sätt att hantera problemet med PCB-förorening av miljön har varit att rekommendera åtgärder för att förhindra utsläpp. Ett första steg har varit att stoppa öppen användning exempelvis som mjukgörare i färg och plast. Ett nästa steg har varit att förbjuda all nyanvändning och nu pågår utfasningsskedet då den pågående användningen ska upphöra och PCB destrueras på ett säkert sätt. Redan i OECD-beslut C(73)1 Final av den 13 februari 1973 sägs att PCB inte ska användas industriellt eller kommersiellt annat än för följande ändamål: Transformatorer och kraftkondensatorer Värmeöverföringsvätskor Hydraulvätska i gruvutrustning Småkondensatorer Användningen av PCB i småkondensatorer ska avvecklas. Användningen ska begränsas till fall då brandskyddskraven tar över miljöskyddskraven och att avveckling av användningen ska ske med målet att helt stoppa utsläppen till miljön. I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB år 1995 eller senast vid utgången av 1999 för Nordsjöns strandstater och år 2005 eller senast 2010 för övriga parter i konventionen. Kraven är inte helt uppfyllda vare sig av Sverige eller av andra parter. PARCOMs tidtabell var för snäv och en del av användningsområdena exempelvis i byggnader var inte aktuella då rekommendationer och beslut antogs. Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön har satt upp PCB och PCT på en lista över förbjudna ämnen och beslutat om en särskild rekommendation 6/1 om eliminering av PCB och PCT. Inom EU-rätten tas PCB upp i följande direktiv: Rådets direktiv 96/59/EEG om bortskaffande av PCB/PCT Rådets direktiv 89/677/EEG om marknadsföring av farliga ämnen Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor Rådets direktiv 94/67/EEG om förbränning av farligt avfall Kommissionens förordning (EEG) 92/2455/EC om export och import av vissa farliga kemikalier, "PIC" Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall Rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen Sammanfattningsvis har Sverige i flera internationella överenskommelser och som medlem i den Europeiska unionen åtagit sig att avveckla användningen av PCB och att på ett säkert sätt destruera PCB-avfall. Tidsmässigt har redan de tider som gäller passerats. 12

14 Dnr Miljömål Miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö omfattar förekomsten av PCB i byggnader. Giftfri miljö "Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet innebär: Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll." God bebyggd miljö Bland generationsmålen för God bebyggd miljö utpekas särskilt: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter, eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskas. Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. I Socialstyrelsens rapport "Hälsorelaterade miljökvalitetsmål, delmål och åtgärder för ett hållbart Sverige, 1999", framhålls vikten av att Byggsektorns program genomförs för att hindra att PCB sprids och förorenar bostadsmiljön, mark och i naturen. Pågående emissioner och effekter i avfallsledet Någon kvantifiering av emissionerna av PCB från byggnader har inte genomförts. Däremot är de kvalitativt belagda. Mätningar av PCB-halten i mark i omgivningen av en byggnad med PCB-fogar visar en påverkan också på långt håll (500 m) av PCB med samma mönster som i fogmassan. Halten i luft högst upp nära fasaden var vid varm väderlek starkt förhöjd jämfört med bakgrundsnivån men halten varierade starkt mellan de två provtagningstillfällena. Det innebär att det är svårt att uppskatta ett årsvärde för emissionerna. Ytterligare ett resultat av mätningarna är att oväntat stor del av luftens PCB-innehåll återfanns i partikelfas. Även mätningar av PCB-halten i inomhusluft i PCBfogade byggnader visar förhöjda nivåer. 13

15 Dnr En ny studie pågår inom Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som är inriktad på PCB-belastningen på personer boende i en byggnad som är utförd med PCBhaltiga fogar jämfört med en likadan byggnad med PCB-fria fogar. Vid renovering av PCB-fogar uppkommer ett farligt avfall bestående av dels själva fogmassan och den bottningslist som normalt används bakom fogmassan, dels slipdamm från omgivande material, täckningsmaterial och använda skyddskläder. I samband med rivning är det viktigt att bedöma konsekvenserna av förekomsten av PCB i rivningsmaterial för möjligheterna att återvinna material och också de krav som måste ställas i samband med deponering om återvinning inte är möjlig i det enskilda fallet. Om den mängd PCB som finns i fogmassan, några tiotal kilogram i tämligen stora byggnader, slås ut på hela mängden byggmaterial kommer medelhalten att bli så låg att en klassning som farligt avfall framstår som orimlig. Det är oacceptabelt att tillgodoräkna sig utspädning med stora kvantiteter betong: PCB ska omhändertas vid källan. En sådan utspädning genom att låta bli att sortera bort vad som utgör farligt avfall står i strid med avfallsförordningens regler. I fogmassan är halten typiskt fem till trettiofem procent och de mängder farligt avfall som behöver förbrännas i samband med sanering ryms väl inom den kapacitet för god förbränning som finns i landet. En genomförd men ännu inte publicerad studie, Spridningen av PCB från fogmassor till angränsande material, med Gunilla Rex som projektledare visar att halten PCB i intilliggande material kan vara ordentligt förhöjd. Vid rivning av byggnader med fasadelement i betong kan saneringen av fogarna i vissa fall ske på marken, vilket underlättar arbetet, och förmodligen kan den utföras med diamantsågning i betong så långt från fogen att betongen inte är kontaminerad. Mängden PCB i byggnader De uppskattningar som gjorts av PCB-mängden i fogmassor tyder på att den använda mängden varit ton under perioden. Hittillsvarande inventeringsresultat tyder på att mängden bör ligga i den lägre delen av intervallet. Till detta kommer PCB i isolerrutor, ursprungligen ca 115 ton PCB, uppskattad kvarvarande mängd 35 ton PCB, i akrylgolvmassa ton och småkondensatorer i lysrörsarmaturer 20 ton PCB. För vitvaror har Naturvårdsverket inte tillgång till data. Det kan nämnas att uppskattningar beträffande lysrörskondensatorer som görs på basis av motsvarande underlag från andra länder kan innebära en överskattning beroende på att den svenska lagstiftningen tidigt reglerade även lysrörsarmatur med PCB-kondensator. Eftersom inventeringar inte genomförts har uppskattningarna fått göras på basis av andra uppgifter och extrapoleringar, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet. Bland mängduppgifterna bör särskilt situationen när det gäller isolerrutor observeras. Sjuttio procent av dem, innehållande 80 ton PCB, har sannolikt redan deponerats, ofta på deponier av låg kvalitet. 14

16 Dnr Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program När Naturvårdsverkets rapport "PCB i fogmassor stort eller litet problem?" publicerats år1997 såg Byggsektorns Kretsloppsråd hanteringen av frågan kring inventering och sanering som en uppgift som ingick i det miljöåtagande som branschen gjort. En arbetsgrupp bildades och ett program utarbetades. Kretsloppsrådet sammanfattar programmet så här: "Handlingsplan för att hantera PCB i byggnader Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit ett handlingsprogram för hur man ska komma tillrätta med problemet med PCB i byggnader. Syftet är att kartlägga förekomsten av PCB i byggnader, samla in och utvärdera kunskap om tekniska metoder för identifiering, analys och sanering av PCB i byggnader samt utreda lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter. Information ska spridas till fastighetsägare m.fl. i hela landet om rekommenderade värden för när åtgärder bör vidtas och om rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering. Detta ska leda till att bygg- och fastighetsbranschen på ett korrekt sätt kan inventera och hantera de PCB-haltiga material som bedöms innebära risk från hälso- och miljösynpunkt. Målen i handlingsprogrammet har formulerats så här: 1. Alla fastighetsägare ska senast under maj 1998 få en första information om riskerna med PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att identifiera och sanera PCB i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter ska tas omhand. 2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga restprodukter ska vara utarbetade till årsskiftet 1998/ Alla fastighetsägare m fl ska få mer ingående information om identifierings- och saneringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i början på Samma information ska då finnas tillgänglig för hela bygg- och fastighetsbranschen. 4. Under 1998 ska de mängder av PCB inventeras som uppskattningsvis finns i fogmassor, golvmassor och isolerrutor och under 1999 ska de fastigheter inventeras i vilka detta material finns. 5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande risk för miljö och hälsa ska vara sanerade till årsskiftet 2002/03." Sedan 1998 har ett omfattande arbete med teknikutveckling och information bedrivits. En välbesökt hemsida på internet har byggts upp, och ett flertal kurser har hållits, över tjugo nära kopplade till Byggsektorns Kretsloppsråd. 15

17 Dnr Uppnådda resultat Allmänt sett är stora allmännyttiga bostadsföretag de som haft den största förmågan och intresset att uppfylla åtagandet. Stockholm och Västra Götaland är exempel på regioner som varit aktiva. Mindre fastighetsägare, både bostadsrättsföreningar och privata har av naturliga kompetens- och resursskäl varit mindre aktiva. Miljöförvaltningarna bl a i Stockholm och Göteborg har genom brev uppmanat aktuella fastighetsägare att genomföra inventeringar för att vid behov gå vidare med sanering. Responsen har varit svagare än önskvärt. De fastighetsägare som har tagit till sig informationen att deras fastighet tillhör de som kan misstänkas innehålla PCB har ofta inte tillräcklig kunskap eller eget intresse att gå vidare. Man riskerar besvär, kostnader och oroliga frågor från de boende. Viktigt är också att man i branschen inte har vana att hantera innebörden av ett frivilligt miljöåtagande. En beräkning som utgår från situationen i Stockholm leder till slutsatsen att under10 procent av det bestånd som visats innehålla PCB har sanerats. När det gäller läget för inventeringar finns det en stor spridning mellan olika kommuner i hur långt man kommit, från att man knappt börjat till att praktiskt taget allt är inventerat. Ett mått på hur framgångsrik saneringen varit är de mängder avfall av fogmassor med PCB som tagits emot av Sydenergi Sakab, som är det enda svenska behandlingsföretaget med tillstånd att bortskaffa detta PCB-avfall. Sedan ett särskilt konto för redovisning av sådant avfall inrättades har mängden för de senaste två åren varit ungefär lika stor eller ca 80 ton fogavfall med PCB per år. Utöver PCB-haltig fogmassa består avfallet av slipdamm och andra rester av omgivande material, täckningsmaterial och skyddskläder. Till i mars 2002 har ca 225 ton fogavfall tagits emot av Sakab innehållande uppskattningsvis 7-9 ton PCB. Om inventering och sanering hade utvecklat sig som de borde så skulle kvantiteterna ha visat en starkt ökande trend. Genom en skrivelse från Anneli Åstebro, tidigare Stockholms miljöförvaltning, nu Järfälla Miljö- och stadsbyggnadskontor, har Naturvårdsverket fått tillgång till följande figur som visar utvecklingen av avfallsmängder och antal saneringar i Stockholms kommun. 16

18 Dnr Antal saneringar st i Stockholm Avfall från Stockholm, kg Avfall hela Sverige, kg Figur; Avfallsstatistik från Stockholm och Sverige enligt uppgift från SAKAB, antal saneringar enligt databasen Ecofast i Stockholm. Vidare meddelar Åstebro: "Fördelning av PCB i olika material i Stockholm redovisas på följande sätt. Följande resonemang grundar sig på uppgifter som hämtats ur databasen Ecofast och några utdrag liknande det daterat , se bilaga. Totalt har 1131 inventeringar registrerats av totalt 2285 möjliga från hus byggda mellan 1956 och 1973 i Stockholm. Den huvudskaliga mängden finns i fogmassor, 62 %. Enligt en prognos kan den totala mängden PCB i fogmassor uppskattas till ca 12 ton. Förfrågan att inventera har gått ut till alla byggnadstyper utom enskilda villor och småhus. Isolerrutor med PCB står för 14 % av den hittills inventerade mängden PCB och 24 % av mängden PCB finns i små lysrörskondensatorer eller andra el-installationer där PCB kan tänkas förekomma. En grov prognos visar att det finns ca 19 ton PCB finns i dessa tre olika material i Stockholm. Vid inventeringarna har man frågat efter golv med PCB men några sådana har ej redovisats ännu." Hinder Det frivilliga åtagandet av Byggsektorns Kretsloppsråd har inte genomförts enligt tidsplanen. Det finns många möjliga hinder som kan ha bidragit till detta: Byggsektorns Kretsloppsråd: Begränsade ekonomiska och personella resurser Inga starka styrmedel att påverka medlemsföretagen Fastighetsägarna: 17

19 Dnr Svårt att nå ut med information till fastighetsägarna Småföretag med bristande kompetens och resurser Ekonomiskt betungande Ovana att arbeta med frivilliga åtaganden Många små privata fastighetsägare oorganiserade och svåra att nå Besvärliga regler för transport av farligt avfall Provtagning och analys: Behov av ytterligare utbildning av inventerare/provtagare, analyskapaciteten bedöms tillräcklig Sanerings-/renoveringsföretagen: Begränsad kapacitet Ytterligare utbildningsbehov Auktorisation Arbetsmiljöproblem Avfallsbehandlingsföretagen Inget effektivt hanteringssystem för isolerrutor Tillsynsmyndigheterna: Begränsad kapacitet driva på och oklar roll Ytterligare utbildningsbehov Det finns ett tvingande regelverk för transporter av farligt avfall i avfallsförordningen som kan innebära ett hinder för att farliga beståndsdelar i byggnader tas omhand på rätt sätt. Yrkesmässig transport av farligt avfall kräver tillstånd eller för vissa undantagsfall anmälan till länsstyrelsen. Undantagen gäller spillolja och färg- och lösningsmedelsavfall, köldmedier, el- och elektronikavfall samt lysrör. För övrigt farligt avfall får det vara högst 100 kilogram per år och inte innehålla PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium. Ett fungerande system för att samla in utbytta isolerrutor med PCB skulle underlättas mycket av att glasmästarna fick möjlighet att ta med sig den gamla rutan, hel eller i delar, för transport till mottagningsstation för farligt avfall. Om den gamla rutan lämnas kvar för att fastighetsägaren ska beställa borttransport av transportör med tillstånd att transportera farligt avfall är risken stor att den gamla rutan hamnar i den vanliga avfallshaneringen. Motsvarande gäller då en eller ett fåtal lysrörsarmaturer byts ut av elektriker. Riskerna bedöms dock som mindre i detta fall eftersom ett system för insamling av el- och elektronikavfall byggts upp. Problemet är relativt sett mindre vid systematiska byten i en hel fastighet eller bostadsområde. I de fallen handlar det om hela lass och transportkostnaden per enhet sjunker. När det gäller sanering av fogar och golv finns också svårigheter förknippade med mellanlagring och borttransport av avfallet men i de fallen är det en mindre del av problemet, så som beskrivits för större byteskampanjer för isolerrutor. 18

20 Dnr Alternativa styrmedel Information PCB är ett signalord för många miljöintresserade. Det har liknande tyngd som DDT, kvicksilver och dioxiner och enbart omnämnandet av PCB har ett nyhetsvärde vilket underlättar möjligheterna att framföra olika budskap. Samtidigt innebär det en risk att utlösa en oro som går utöver vad som finns grund för. Ett bättre underlag behöver tas fram som belyser just de risker som finns i inomhusmiljön. I dag finns mätningar som visar en förhöjning av PCB-halten i luft i byggnader med PCB-fogar. Det tillskott av PCB som detta innebär för de boende/arbetande finns däremot inte utrett. Undersökningar av detta pågår dock för närvarande. Byggsektorns Kretsloppsråd har i frågor gällande PCB i byggnader använt sig av olika slag av information som styrmedel. De vägar som använts är ett flertal kurser och seminarier, en välbesökt hemsida, pressmeddelanden och artiklar i fackpress. Handböcker har utarbetats inom Stockholms miljöförvaltning, projektet PCBfria fogar i Västra Götaland och av fogbranschen. Pengar för att bekosta traditionella reklamkampanjer med annonser, affischer och tevereklam har inte stått till buds. Det kan också ha funnits en viss tveksamhet mot att alltför hårt slå på trumman för riskerna med ett farligt ämne som finns nära oss i våra bostäder. Strävan har varit att alla personer som direkt berörts av saneringar ska vara väl informerade om vad som ska ske och riskerna med detta. Information måste vara en beståndsdel i varje insats för att genomföra inventering och sanering av PCB i byggnader. Den behövs inte minst för att det stora antal boende och arbetande som kommer att beröras måste få en möjlighet att bedöma sin situation realistiskt och inte utsättas för en allmän oro. Information som enda styrmedel bedöms däremot mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inte vara tillräckligt. Miljöledningssystem Införande av miljöledningssystem för fastighetsförvaltning kan vara ett sätt att lyfta fram viktiga miljöaspekter på byggnader såsom energihushållning, PCB, radon, asbest, ventilation, materialåtervinning osv. Det bedöms dock inte kunna ge ett genomslag på inventering och sanering av PCB i det nödvändiga korta tidsperspektiv som nu är aktuellt, mindre än åtta år. Ekonomiska styrmedel Ett system med ekonomiskt stöd till exempelvis sanering, som är den kostsamma delen av ett åtgärdsprogram, skulle underlätta för många att få ekonomin att gå ihop. Det bör i sammanhanget nämnas att de fastighetsägare som ambitiöst tagit till sig problemet och med ekonomiska uppoffringar själva genomfört innehållet i branschens frivilliga åtagande 19

21 Dnr med en viss rätt kan känna sig besvikna om mer senfärdiga kollegor slipper hela eller delar av utgifterna. Mot detta väger allmänintresset att åtgärderna genomförs heltäckande. En del av ägarna till sanerade fastigheter har i egenskap av samhällsnyttiga bostadsbolag redan fått statligt stöd för uppförandet av sina byggnader. Någon uppskattning av hur stor del av de redan sanerade byggnaderna som detta gäller för är nu inte känd för Naturvårdsverket. Så mycket är dock känt som att under den aktuella byggtiden var olika stödformer vanliga. Under avsnittet om isolerrutor beskrivs den kampanj för insamling av isolerrutor som pågår i Norge. För användningen av PCB i byggnader i separata komponenter som isolerrutor eller kondensatorer blir avfallskostnaden relativt sett större än för användningen i material som fog- och golvmassor för vilka arbetskostnaden är helt dominerande. Ett ekonomiskt stöd för mottagningsavgiften för avfallet skulle kunna minska risken att PCBhaltigt avfall kommer på avvägar. Ett sådant stöd kunde med fördel alternativt ges i form av teknik- eller investeringsbidrag för exempelvis anläggningar för behandling av isolerrutor. Lysrörsarmaturerna omfattas av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter vilket innebär att i samband med utbyte har leverantören av nya armaturer kostnadsansvar för avfallshanteringen. Tvingande regler Tvingande regler kan utgöras av krav som innebär att det frivilliga åtagandet skall genomföras med en reviderad tidplan och påföljder vid försummelser. Även en regelstyrning behöver emellertid åtföljas av omfattande information till verksamhetsutövarna (fastighetsägarna), tillsynsmyndigheterna och allmänheten. Som för alla regler behövs också ett uppföljningssystem. Tvingande regler Miljöbalken I miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 ) fastslås bl.a. att balken skall tillämpas så människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att hushållning med material, råvaror och energi främjas så att uthålliga kretslopp kan uppnås. Enligt Naturvårdsverkets bedömning omfattas innehav av PCB, oavsett om det förekommer i en byggnad eller någon annanstans, av balkens tillämpningsområde. I balkens 2 kapitel finns allmänna hänsynsregler som är rättsligt bindande. Flertalet gäller alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. En rimlighetsbedömning ska alltid göras beträffande kostnaderna för olika skyddsåtgärder och nyttan av desamma. Avvägningen får dock inte leda till att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. Någon formell miljökvalitetsnorm gällande PCB finns inte fastställd, men generationsmå- 20

22 Dnr let för giftfri miljö, att all PCB i miljön skall elimineras, innebär att alla källor av betydelse måste avlägsnas eller begränsas. Kapitel 9 miljöbalken behandlar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Det kan diskuteras om att äga en byggnad som har PCB i fogar eller golv utgör en miljöfarlig verksamhet. I vart fall bör sådana byggnader omfattas som innehåller PCB-haltiga byggnadsdelar för vilka det finns en risk för påverkan på hälsan eller miljön genom spridning av PCB. Det finns ingen praxis i detta avseende. Kapitel 10 reglerar frågor kring förorenade områden och omfattar bl.a. förorenade byggnader. PCB har avsiktligt tillsatts som mjukgörare till fog- och golvmassor och utgör i den bemärkelsen inte någon förorening i materialet. Det innebär att förhållandet att fastighetsägaren har PCB i sina fogmassor inte i och för sig leder till ett ansvar enligt detta kapitel, d.v.s. att använda sig av ett olämpligt byggnadsmaterial är inte i sig en förorening. Om fogmassan avger PCB och förorenar byggnad eller mark kan eventuellt ett ansvar enligt 10 kap MB komma ifråga. Så vitt vi vet i dag är det så att PCB i dessa "öppna" användningar alltid sprids till omgivningen. Föroreningen ska i så fall vara sådan att den kan medföra fara eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En sanering omfattas av anmälningsskyldighet enlig 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den eventuella direkta hälsorisken via rumsluft är ännu inte klarlagd. Den indirekta, via kosten, är det däremot. Vilka specialförordningar kan beröras Ämnet PCB nämns uttryckligen i fem förordningar: Förordningen (1985:837) om PCB mm Förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB mm Förordningen (1993:1268) om spillolja Avfallsförordningen (2001:1063) Förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall Av dessa är det de två förstnämnda som ligger närmast frågan om PCB som är i bruk i byggnader. 21

23 Dnr Tillsynsfrågor Den operativa tillsynsmyndighet som verkar lokalt, kommunens miljönämnd, har redan stor belastning av arbetsuppgifter. Tvingande regler kommer att innebära en ökande ärendebelastning på den operativa tillsynsmyndigheten. Det ligger i syftet med regeländringen. Granskning av inventeringsrapporter och åtgärdsplan, samråd och uppföljning kommer att kräva ökade arbetsinsatser. Det kommer också att renodla tillsynsrollen som har upplevts som oklar i det frivilliga åtagandet. Ett alternativ skulle vara att lägga det huvudsakliga tillsynsansvaret på central eller regional nivå men detta är dock knappast praktiskt genomförbart. I de kommuner där PCB-fogar är vanligt förekommande kan det finnas många byggnader som behöver inventeras och för vilka samråd beträffande sanering måste genomföras. Ytterligare utbildningar för handläggare på kommuner och länsstyrelser torde behövas. Information om bindande regler behöver spridas genom ett antal olika kanaler individuellt och kollektivt: brev till fastighetsägare, artiklar i lokal-, riks- och fackpress och eventuellt också via kommersiella kanaler som annonser i press och teve, direktreklam till fastighetsägare osv. Uppföljning Rapportering av inventeringsresultat bör göras till kommunen som operativ tillsynsmyndighet. Naturvårdsverket och Boverket som centralt ansvariga myndigheter behöver sedan för vidare rapportering till regeringen och den Europeiska kommissionen en nationell sammanställning av materialet. En sådan sammanställning kan göras inom ramen för länsstyrelsernas tillsynsarbete eller genom en enkät direkt till kommunerna. Miljökonsekvenser Under avsnittet Pågående emissioner och effekter i avfallsledet beskrivs vilka emissioner som pågår och som kan uppkomma från hantering av bygg- och rivningsavfall. PCBanvändningen är reglerad inom EU och en avveckling pågår. I de flesta medlemsstater är den gamla "öppna" användningen inte på dagordningen ännu. Sverige, Norge (EES) och Finland är de länder i vår närhet där PCB i byggnader kommit på dagordningen. I den mån som samma byggteknik med prefabricerade fasadelement av betong, stora tegelfasader och naturstensfasader använts kan man förvänta sig att samma typer av väderbeständiga fogmassor använts. Användning för andra liknande ändamål som tätningar runt fönster, plåtbeslagning, skyltfönster och glasade partier i allmänhet kan också antas förekomma i varierande omfattning. Som ett resultat av pågående emissioner från teknosfären och re-emission från tidigare utsläpp av PCB så pågår ett atmosfäriskt nedfall av PCB över Sverige av storleken sannolikt 0,5 till 2 ton per år. En sanering av byggnader från PCB, till betydande kostnad, bör ställas i relation till pågående utsläpp och till de utsläpp som kan förorsakas av själva saneringsarbetet. Spridningen kan rimligen få vara av storleken något års utsläpp utan 22

24 Dnr åtgärder. De mätningar som gjorts av PCB-spridningen från sanering tyder på att ett omsorgsfullt arbete med intäckning och effektiva punktutsug uppfyller detta krav. Det kan tilläggas att åtminstone användningen av lysrörsarmaturer med PCBkondensatorer inomhus i olyckliga fall kan utgöra en risk i samband med brand. PCB kan spridas och dioxiner kan bildas. Arbetsmiljöverkets PCB-kungörelse, AFS 1985:1, anger att PCB-apparat skall vara uppställd så att ohälsa eller olycksfall, som den kan orsaka vid brand eller explosion, förebyggs. En PCB-apparat definieras som kondensator, transformator eller annan teknisk anordning som innehåller mer än 0,5 kg PCB räknat som 100- procentig PCB. Någon regel om sammanslagning av totala PCB-mängden i en lokal finns inte i föreskriften. Bl. a. anges också att det skall finnas anordnig under en PCB-apparat som ska samla upp utläckande PCB. Såvitt känt har inte bestämmelsen tillämpats på lysrörsinstallationer, som kan innehålla 50 gram PCB per lysrör. Tio lysrör i en arbetslokal kan mycket väl förekomma och då överstiger totalmängden PCB där 0,5 kg. Motsvarande risker finns naturligtvis med all PCB som finns i en byggnad som drabbas av brand. Hanteringen av dessa frågor bör kunna genomföras inom branschen med stöd av försäkringsbolagen. Inventeringsresultaten från Stockholm som visar på 24 % av PCBmängden i småkondensatorer avslöjar at frågan inte kan ignoreras. Arbetsmiljökonsekvenser Sanering av fogmassor innehållande PCB utförs i stort sett hantverksmässigt med hjälp av speciella verktyg. Oftast en vibrerande kniv först och sedan en vinkelslip eller en slipmaskin med diamantstift för inåtgående vinklar. Verktygen är jämförelsevis tunga, också beroende på att det behövs kraftiga punktutsug för att för hindra dammspridning. Maskinerna vibrerar också vilket delvis kan åtgärdas med hjälp av speciella dämpande handtag. Arbetet ska utföras på fasader och någon form av ställning behövs normalt för att komma åt alla fogar. Fasta ställningar kan göra att arbetet måste utföras på obekväm arbetshöjd. Skyddsåtgärder i form av andningsskydd behövs också vilket gör arbetet tyngre. Arbetsmiljöverket har av ergonomiska skäl framfört invändningar mot att saneringen drivs så långt som till slipning av fogarna. Tunga, vibrerande maskiner och påfrestande arbetsställningar bedöms kunna leda till belastningsskador. En sanering som endast innebär att fogmassan skärs bort med en vibrerande kniv har därför förordats av Arbetsmiljöverket. Enligt de nämnda undersökningar som gjorts i projektet spridning av PCB från fogar till omgivande material medför det att 4-20 % av PCB-mängden lämnas kvar i betongen. Det innebär att en inte obetydlig del lämnas kvar för senare åtgärd. Det är därför sannolikt att slipning ändå måste utföras vid byte av den nya fogmassan även om en del PCB vandrat tillbaka till denna. Slipning kan också vara ett nödvändigt moment för att den nya fogen skall fästa på det omgivande materialet på ett säkert sätt. Normalt slipas all gammal fogmassa bort med vinkelslip enligt anvisningar från Svenska Fogbranschens Riksförbund. Det kan behövas begränsningar av de ergonomiska påfrestningarna genom krav på höj- och sänkbara ställningar, avvibrering och tyngdavlastning av maskiner, korta 23

25 Dnr arbetspass och så vidare. På det sättet bör en sanering till en tekniskt rimlig nivå kunna göras utan oacceptabla arbetsrisker. Ekonomiska konsekvenser Fog- och golvmassor Inventering av förekomsten av PCB-haltiga fogmassor eller golvmassor innebär jämförelsevis måttliga kostnader. Analyskostnaden per prov är från 500 kronor och uppåt. Till detta kommer provtagningskostnaden. Sanering av en byggnad som innehåller PCB kan däremot bli mycket kostsam. Kostnaden för sanering och omfogning kan, beroende på byggnadens utformning, uppgå till kronor per löpmeter och i extremfall till och med kronor per löpmeter. Till detta kommer kostnaden för avfallshanteringen. Mottagningsavgiften hos Sakab är kronor per ton, vartill kommer transportkostnaden. Någon uppskattning av kostnaden för sanering av golv med PCB-haltig golvmassa har inte gjorts. Nedan följer ett försök till uppskattning av totalkostnaden för fogsanering. Om totalmängden PCB i fogmassa i byggnader är ton så blir mängden fogmassa 500 till 5000 ton räknat på en halt av % PCB. Om mängden fogmassa per löpmeter fog är 0,25 kg blir det 2 till 20 miljoner löpmeter fog. Med en kostnad av 200 kr/lm blir kostnaden 400 miljoner till 4 miljarder kronor, med en kostnad på 500 kr/lm blir kostnaden 1 till 10 miljarder. Ytterligheterna att det totalt är mycket PCB, att halten är runt 10 % och att fogarna är svårsanerade är mindre sannolik. Det är också sannolikt, utgående från hittillsvarande erfarenheter från inventeringar att mängden PCB ligger i intervallet 100 till 300 ton och kanske i den lägre delen av intervallet. Mycket tidigt, när problemet med PCB-läckande fogmassor konstaterades nämndes en kostnad på 2 miljarder och det låter inte orimligt. Kostnaden skulle också kunna bli dubbelt så stor utan att det vore uppseendeväckande. Ett av syftena med den schablonmässiga beräkningen är att visa det uppenbara att omfattningen av användningen av PCB-fogmassa är helt avgörande för kostnaden. Den slutsats som kan dras av försöket till kalkyl är att en omsorgsfull inventering av förekomsten är nödvändig för att en realistisk kostnadskalkyl för sanering ska kunna göras. Kalkylen har en viktig brist som utgörs av att utbyte av fogar ofta är en nödvändig underhållsåtgärd och att samordningsfördelar med andra underhålls eller renoveringsåtgärder kan uppstå. Som exempel kan nämnas fasadunderhåll i övrigt, utbyte av fönster och tilläggsisolering. Att göra en bättre kostnadskalkyl är sannolikt möjligt men den nödvändiga grunden, antalet PCB-innehållande byggnader och antalet löpmeter fog som måste saneras finns inte tillgänglig idag. Isolerrutor Totalkostnaden för utbyte av alla PCB-innehållande isolerrutor kan beräknas så här. Utgående från en mängduppskattning, rutor, från december 2000 av Lars Karlsson, Svensk Planglasförening kan det se ut så här. Om endast rutorna byts, alltså det 24

26 Dnr som görs när en ruta går sönder och ska bytas ut, kostar den nya rutan ca 1700 kronor. Det blir alltså en kostnad för nya rutor på ca 280 miljoner kronor vartill kommer monteringskostnaden. Oftast är isolerrutorna monterade med gummilist, luftat och dränerat. Ursprungligen, då isolerrutorna togs i bruk, var kanske % monterade i kitt. De som var monterade i kitt har oftast gått sönder och bytts ut. Detta är intressant av det skälet att vid montering i kitt kan, enligt norska erfarenheter, kittet vara kontaminerat och i det fallet behöver oftast hela fönstret bytas om det är fast monterat eller om det är öppningsbart åtminstone bågen. I de fall hela fönstret, karmar och eventuella bågar, behöver bytas av andra skäl och kostnaden per fönsterluft uppskattas till kronor blir kostnaden totalt 1650 miljoner kronor. I båda fallen, byte av rutor respektive hela fönster, tillkommer mottagningskostnaden för avfallet hos Sakab kronor per ton. Om rutorna i medeltal väger 30 kg blir avfallsmängden ca ton och mottagningsavgiften 43 miljoner kronor, vartill kommer transportkostnaden. Detta är kostnader som drabbar fastighetsägaren när utbytet än görs. Kalkylen utgående från att hela fönstret behöver bytas överskattar rimligen betydligt kostnaden för byggnadernas ägare. Kostnaden per styck kan bli högre i en del fall beroende på behovet av ställningsbyggen och den kan bli lägre per styck då det är fråga om stora antal fönster. Merkostnaden för att utbytet av isolerrutor med PCB tidigare än vad som annars behövts är svår att bestämma eftersom det är avhängigt av när utbytet skulle ha gjorts av andra skäl. Lysrörsarmaturer Motsvarande kalkyl för lysrörsarmaturer har Naturvårdsverket inte kunnat göra på grund av brist på data. Ett utbyte av en byggnadsdel som är avskriven ekonomiskt och vars återstående tekniska livslängd är okänd är svårt att sätta ett pris på. För lysrörsarmaturernas del ger utbytet tillfälle att höja belysningsstandarden eller att minska energiförbrukningen genom övergången till bättre utformade armaturer och energisnålare elektroniska HF-don. Konsekvenser för små företag Som nämnts ovan under rubriken Uppnådda resultat släpar de mindre fastighetsägarna efter. Ett problem är att dessa inte har personella resurser eller kompetens att själva organisera provtagning, analys, utvärdering, rapportering och planering och genomförande av eventuell sanering. De små företagen blir tvungna att handla upp dessa eller vissa av dessa tjänster av konsulter och byggföretag. Man har inte heller möjlighet att slå ut kostnaderna på flera fastigheter där förhoppningsvis inte alla innehåller PCB. Ofta har man inte heller renovering/underhåll så väl planerat att man med en viss framförhållning kan kombinera olika åtgärder så att exempelvis ställningsbygge kan utnyttjas för såväl fogsanering som exempelvis fönsterbyte eller andra fasadarbeten. Ett ekonomiskt stöd till sanering skulle gynna ett genomförande men samtidigt med sina administrativa system tynga genomförandet. Den begränsade tiden har inte tillåtit en djupare analys av den 25