Anders Linder lämnar HBV efter. TEMA ENERGI Taksnurra ger el Grusad bergvärme Tätaste huset. Naken överraskning. på styrelsemöte

Transkript

1 Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan pris 59 kr nummer 5/20 09 Naken överraskning på styrelsemöte Nybygge stjälpte bolagets ekonomi TEMA ENERGI Taksnurra ger el Grusad bergvärme Tätaste huset Anders Linder lämnar HBV efter den stora elhärvan n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i a r b e t s m i l j ö t e k n i k d e b at t

2 steni fasad TIBE Drammen Mieles proffstvättstuga effektiv och aktsam om miljön! Tuomarila dagis, Espoo City, Finland. steni colour fasadskivor Luftad fasad med steni fasadskivor avsedda för vårt tuffa nordiska klimat, en oslagbar kombination! Fasaden har utförts med steni colour i spännande pastellkulörer. En fasad, som kommer att stå sig lång tid framöver! steni colour fasadskivor öppnar för många arkitektoniska uttryck, genom sin stora färg- och formatflexibilitet. steni colour har stora variationsmöjligheter i glans och ytskikt samt går alldeles utmärkt att kombinera med andra material som tegel, glas, aluminium m.fl. steni colour har marknadens bästa garantier! Miele proffstvättar 4 Låg vatten- & energiförbrukning 4 Skräddarsydda program 4 Skontrumma 4 Hög driftsäkerhet 4 Perfekt för bostadsrättsföreningar steni sverige ab Huvudkontor Göteborg: Box 7092, SE Göteborg. Besöksadress: Första Långgatan 16, SE Göteborg Tlf: (+46) , Fax: (+46) , info@steni.se Malmö: Betselgatan 4, SE Malmö Tlf: (+46) Fax: (+46) Stockholm: Karlsbodavägen 17 A, SE Bromma Tlf: (+46) /51 Fax: (+46) Skellefteå: Kanalgatan 77, SE Skellefteå Tlf: (+46) Fax: (+46) Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex torkutrustning, kallmangel, bänkar, bokningssystem, strykning mm.

3 Vårda din investering Bättre energisystem höjer inte bara värdet på fastigheten. Siemens Building Technologies energitjänster ger jämnare inomhusklimat, ökad funktionalitet och väsentligt förbättrad driftnetto. Med sparade kilowattimmar följer minskad miljöpåverkan. Performance Contracting innebär att vi analyserar fastigheten, moderniserar energisystemen och optimerar driften. Förbättringen betalar sig själv eftersom besparingsnivån är garanterad. Läs mer om Performance Contracting och våra andra energitjänster på

4 september nr innehåll Elkrasch för 250 miljoner 10 HBV:s vd lämnade skutan 12 Elskuldfrågan ska prövas 14 ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN BENEDIKTA CAVALLIN Kongressen i korthet 20 Nakenchock på styrelsemöte 22 Första allmännyttiga taksnurran 24 Sol och vind ger grönare el 26 Förlusthus med sjöutsikt Attraktiv anonymitet 32 Viskafors tätast i landet 34 Fjärrvärmeregler stoppar bergvärme 40 Anrikt säteri blev hyreshus 44 mer i Bofast Ledare 9 ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN 28 De allmännyttiga fastighetsbolagen borde snarast omvandlas till kooperativa hyresrätter Ingvar von Malmborg (mp), styrelseledamot i Familjebostäder i Stockholm. Debatt sid 42 Hyr tvättutrustningen. Vi hjälper er att lägga upp en förmånlig hyresfinansiering! Riksrundan 41 Debatt 42 På nya jobb 49 Korsord 51 ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN 44 Genom att vi har marknadens bästa och bredaste sortiment av professionell tvättutrustning kan vi erbjuda våra kunder flexibla och ekonomiska lösningar. Och vill ni inte köpa tvättutrustningen, så kan ni hyra den! En hyresfinansiering genom oss är ett mycket klokt val. Tecknar du ett hyresavtal med oss, kan du få ett komplett Textilvårdsrum utan några investeringar. Så istället för att binda upp ert kapital i en investering, betalar ni bara en fast månadshyra och får samtidigt full kontroll på era kostnader. Låter det intressant? Kontakta vår försäljning på tel , så hjälper dom er till en riktigt bra hyreslösning! Vi vill inget hellre än att ni ska känna er ombrydda hos oss. För nöjda och trygga kunder är det bästa vi vet. Omslagsbild: Anders Linder, före detta vd för HBV. Foto: Thomas Wågström Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, Stockholm Telefon måndag-fredag Du kan även gå in på och hantera dina prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck Edita Västra Aros, Västerås Annonser Annonskraft, Box 77, Ljusdal. Tel , fax Göran Cavallin , cavallin@annonskraft.se Hans Engblom engblom@annonskraft.se Roger Nilsson , roger.nilsson@annonskraft.se Nisse Olsson nisse.olsson@annonskraft.se ges ut av Sabo Förlags AB Redaktion Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Telefon Fax Hemsida E-post info@bofast.net Christian Lacotte VD/chefredaktör ansvarig utgivare christian.lacotte@bofast.net Helene Ahlberg reporter/redaktör helene.ahlberg@bofast.net Eva Blomberg reporter eva.blomberg@bofast.net Anita Snis redaktör anita.snis@bofast.net Ulrika Majstrovic Hansén AD/ illustratör ulrika.m.hansen@bofast.net Sanita Burdzovic ekonomiansvarig sanita.burdzovic@sabo.se Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. Text och bild i Bofast lagras elektroniskt och utvalda inslag kan komma att publiceras på internet. Bofast 5/2009 7

5 Semesterresa Y M E R ledare Bostadsdrömmen v 2.0 Så här får du ett säkrare och energisnålare kök! Varje år inträffar ett stort antal bränder på grund av kvarglömda plattor/kokzoner på spisen. För att undvika detta har Cylinda Keramikspis SPB 64/74 TK, Säkerhetsspisen timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet. Vår nya Cylinda Kyl/Frys KF 5185 N har en mycket effektiv No Frost-funktion som gör att frysdelen inte isar igen. Nedisade frysar höjer energiförbrukningen avsevärt, helt i onödan. SäKerheTSSPiS Timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet Barnspärr på hällen Förvaringsfals i nedre luckan Ugnen rymmer hela 55 liter Finns i bredderna 60 och 70 cm SPiS SPB 64/74 TK Energisnålt och säkert No FroST Kyl/FryS Energiklass A Enkel och driftsäker No Frost-teknik = självavfrostande Metallhandtag Dynamisk kylning i kyldelen Belysning Kyl/FryS KF 5185N TV-spel * Tidigare hette vi Bahco Ventilation och Fläkt. Hundvalp Danslektioner Bra luft hemma Vissa saker är självklara, andra borde vara det. Bra inom hus luft är helt enkelt en förutsättning för dig och din familjs hälsa. Men ofta är luften sämre än du tror. Världens största forsknings projekt om inneluft, Värmlandsstudien, pekar på att luften i många svenska bostäder inte ens når upp till myndigheternas lågt ställda krav. Fläkt Woods * ventilationssystem finns i hundratusentals hem över hela landet. Men många system installerades under 70- och 80-talet och klarar inte längre av att garantera ett bra inomhusklimat. För dig som tänker bygga nytt, renovera eller helt enkelt insett vikten av att förbättra luften hemma kan Fläkt Woods erbjuda de senaste och effektivaste ventilationssystemen på marknaden. Läs mer om inomhusluft, hälsa, ekonomi, miljö och möjlig heterna till skattereduktion med ROT-avdraget på nya ventilationhemma.se Där hittar du även närmaste återförsäljare och installatör. den som rör sig i något som kan kallas Bostadssverige saknar inte tillfällen att studera med vilket engagemang, allvar och kvalitetsmedvetenhet bostadsföretagen arbetar. Nyligen hölls en årlig akademisk övning kallad Bostadsuniversitetet på en kursgård strax söder om Uppsala, vid Mälarens sköna strand. Under tre dagar gavs möjlighet att lyssna och diskutera med tjänstemän och politiker. Och det är påtagligt hur stort klimattänkandet är. Ambitionerna är högt satta när det gäller att bygga rationella och funktionella, bra, vackra hus runt om i landet. Samtidigt anstränger sig bostadsföretagen för att ta ett samhälleligt ansvar också socialt. På samma sätt skildrar också Bofast företeelser som ligger i framkant och som många gånger är såväl innovativa som ekonomiskt och tekniskt framskridna. På ett plan kan väl allt sägas vara gott och väl. Var annars ska visionerna blomma om inte på sensommarseminarier och i branschtidskrifter? Men hur står det till? Egentligen. Stämmer bilden ovan? Har hyresgästerna samma bild som bostadskulturbärarna? Det finns skäl att tvivla. Vittnesmål i medierna, protokoll från hyresnämnderna eller i olika facktidskrifter är i vart fall inte entydigt positiva. kan det vara så att det råder en stor diskrepans mellan alla goda föresatser och hur det i verkligheten förhåller sig? På Bostadsuniversitetet höll före dette statsminister Ingvar Carlsson ett anförande där han iklädde sig rollen som miljonprogrammets försvarare. Han menade att den kritik som riktas mot rekordårens boende är orättfärdig och orättvis eftersom den inte tar hänsyn till vilka problem som byggandet var satt att rätta till. Trångboddhet och låg standard, nämligen. Och han vittnade om sin kamp som ungdomspolitiker och om moderpartiets tröghet i bostadsfrågor. Naturligtvis är det sant. Och naturligt nog försvarar Ingvar Carlsson en utveckling som erbjöd badrum och varmvatten i stället för trångboddhet och vägglöss. Men frågan inställer sig om inte också Ingvar Carlsson ger uttryck för skillnaden mellan mikro och makro. det är givet att om de som sitter vid makten saknar en idé och framtidssyn med sitt arbete blir det inte mycket till samhällsutveckling. Men om det saknas koppling mellan teori och praktik är risken i stället att en skrattspegel skapas. Sedan kan det vara så att vi nu som så ofta fokuserar på en problematik som huvudsakligen existerar runt ett mindre antal hyfsat stora städer och köpingar. Och att medielogiken är sådan att stenkastning och bilbränder i Gottsunda ger mer rafflande morgonteve än ett inslag om snålspolande ventiler i Lund. Allt sammantaget inger det sistnämnda hopp, trots allt. Hyreshusen i landet håller huvudsakligen hög klass. Och bostadssektorn ligger i framkant när det gäller klimatsmartness och miljötänkande. Med det engagemang som kan spåras borde det gå att nå hela vägen och ta med landets hyresgäster i bostadsdrömmen v 2.0. Christian Lacotte chefredaktör Bofast 5/2009 9

6 d e n s t o r a e l h ä r v a n n y h e t e r Notan för HBV:s elaffärer: 250 miljoner hbv:s elhandelsaffärer tog en ände med förskräckelse. I februari såldes alla poster i panik när pengarna tog slut. Kvar finns skulder på 250 miljoner kronor. Det här är historien om hur en ambition att handla upp billig el till bostadsföretagen slutade med miljonförluster, juridiska tvister, en vd-avgång och rubbat förtroende. Texter helene ahlberg för fyra år sedan bestämde sig HBV, Saboföretagens inköpsförening, för att börja handla upp el åt medlemmarna på ett nytt sätt. I den nya modellen handlade HBV el på den nordiska elhandelsbörsen, Nord Pool, via en norsk elhandelsmäklare. HBV köpte dels el till ett dagligt, rörligt pris. Men HBV ägnade sig också åt så kallad finansiell handel. Då handlar man framtida elleveranser till ett låst pris. Bostadsbolagen får då en jämnare kostnadskurva och lättare att planera elutgifterna, eftersom det rörliga elpriset varierar stort. En portfölj sätts ihop med köp av elleveranser som låsts vid olika tillfällen. Man försöker binda priser när man tror att de ska gå upp. Det brukar nästan alltid varit en god affär att handla i förväg. Portföljpriset blir Grafik ulrika majstrovic hansén lägre än att köpa el på annat vis, till exempel till fast pris, säger Ulrika Jardfelt, energiexpert på Sabo och styrelseledamot i HBV. Sedan kan priset förändras genom att mäklaren säljer av poster när marknaden är på väg ner, eller köper på sig nya när marknaden vänder uppåt. Är det som att spekulera på börsen? Ja, fast man spekulerar i elpriser. Det här har fungerat väldigt bra för de flesta under de här åren, säger Anders Linder, vd på HBV fram till i våras. så populariteten för HBV:s elhandel steg. Fler och fler bostadsföretag ville vara med. Först var bara tre företag med. Men i år köpte över 150 bostadsföretag och några kommuner el genom HBV. Lilla HBV blev en stor aktör på elmarknaden. Det handlade om väldigt stora volymer. Vi hade en procent av Sveriges elkonsumtion i våra avtal, säger Anders Linder. Kruxet med att handla el på detta sätt är att det krävs depositioner. Kapital måste låsas på särskilda konton hos Nord Pool som en garanti för att köparen tar ansvar för de elvolymer han tecknat sig för. När vi startade 2005 var vår kunskap inte så hög. Men det vi lärde oss snabbt var att man måste ha säkerheter, berättar Anders Linder. HBV satte vid starten in 65 miljoner kronor på ett konto hos Nord Pool. Men sedan hade vi samma säkerhet när vi blev 40, 90 och 120 företag. Det var ingen som sade något om att det borde vara mer. Vi såg de där 65 miljonerna mer som en inträdesbiljett för att få handla på Nord Pool. säkerheten utgörs av mellanskillnaden mellan portföljpriset och marknadspriset. Mellanskillnaden förändras varje dag och räknas också ut varje dag. Och denna mellanskillnad ska finnas på kontot senast klockan 11 nästa dag (se grafiken nedan). Fast så länge elpriserna bara ökade märkte ingen av detta då behövdes inga extra depositioner. Men i januari 2008 sjönk elpriset kraftigt. Då hörde Nord Pool och Bergen Energi av sig och sade: Ni måste stoppa in mer pengar omedelbart. Vi behövde pytsa in 120 miljoner kronor på fyra dagar. Oj, vad det kändes påfrestande, säger Anders Linder. HBV lyckades lösa krisen genom att flytta pengar mellan olika konton. Säkerheterna betalades då med HBV:s egna pengar. Efter det tog vi kontakt med vår bank och frågade om de kunde hantera pengaflödet. De sade att de skulle titta på det. så ökade priset igen och kravet på säkerheter försvann. Efter sommaren kom banken med en bra lösning. Banken skulle garantera pengarna mot att vi betalade en viss avgift. Men sedan drog sig banken ur igen. Kanhända var det den stundande bankkrisen, de kanske kände av den före oss, funderar Anders Linder. Under hösten vände elpriset ner igen. Och i oktober kom så nästa kris för HBV. Det började som en skakning på nedre däck. Eller, i det här fallet: kraven på säkerheter ökade igen. Den här gången kunde inte HBV täcka upp med egna medel. för att förbättra likviditeten började HBV fakturera på ett nytt sätt. Dittills hade HBV, som måste betala för kraften varje dag den levereras, legat ute med pengar i upp mot tre månader: mot slutet av månaden fick HBV en sammanställning, en månad senare fakturerade de med 30 dagars betalningstid. Nu började vi preliminärdebitera. Betalningsprocessen snabbades upp med en månad. På det sättet fick HBV in kring 100 miljoner kronor. HBV begärde också in depositioner från företagen på 100 miljoner kronor, för att motsvara att det nu fanns fler portföljer och kompensera för en felräkning av momsen. Dessutom ökades krediten från banken. Då verkade allt stabilt och bra och vi kände oss rätt nöjda med att ha klarat av ett läge som var så instabilt. Fast många medlemmar blev missnöjda med den nya faktureringen och kraven på extra depositioner, säger Anders Linder. i januari bedömdes läget så lugnt att en ny portfölj startades. Men fortfarande fanns egentligen inte tillräckliga säkerheter. Och sedan dök nästa isberg upp: mäklaren Bergen Energi meddelade än en gång att elpriset sjunkit så mycket att HBV borde betala in större säkerheter. Då var vi säkrade till procent. Men börsen var på väg upp, därför trodde man att elpriset också skulle stiga. Då skulle ju säkerhetskraven ha minskat igen. >> SÅ FUNKADE ELHANDELN Depositioner Finansiell handel Daglig handel Säkerheter 100 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 100 kr kr kr kr kr kr elbörsen NordPool Elpositioner köps och säljs elmäklare elmäklare Bergen Energi AS säte i Norge Fakturor Faktura Faktura Faktura Faktura Faktura Faktura elbörsen NordPool spotmarknad= rörligt pris Avräkningar Köp av el Bergen Energi AB säte i Sverige Fakturaunderlag utifrån hur den finansiella och dagliga handeln ser ut dag för dag. Elkraft levereras Elvolymer säljs El produceras I dag finns bara den dagliga elhandeln kvar i HBV. DÄRFÖR BEHÖVS SÄKERHETER EURO Lågt behov av säkerheter Marknadspris Portföljpris Högt behov av säkerheter Om köparen lovat att köpa el till ett pris som ligger till exempel tio öre över marknadspriset vill elbörsen veta att han kan betala. Det kan jämföras med att ta ett banklån med bunden ränta den som vill säga upp lånet i förtid måste då betala mellanskillnaden mellan den bundna räntan och dagens ränta, om den är lägre. TID Hot om konkurs för HBV efter elkraschen Snart är det dags att betala notan för elhandelsförlusterna. Men flera bolag har deklarerat att de inte vill betala. HBV kan då hotas av konkurs. när hbv:s alla positioner såldes i februari i år var elpriset lågt men positionerna var i de flesta fall låsta vid högre priser. Så länge portföljerna fanns kvar fanns förlusterna då bara på papper priserna kunde ju vända upp igen och då försvinner den möjliga förlusten. Men vid försäljningen realiserades alla förluster. Nu måste notan på 250 miljoner kronor betalas av bostadsbolagen som köpte elen. Enligt HBV har en juristutredning etablerat att HBV är en mellanhand. Företagen måste därför betala sina fakturor till HBV, säger Ulrika Jardfelt, styrelseledamot i HBV. Hur stora förlusterna blir för varje bostadsbolag beror på hur mycket el man köpt och vid vilken tidpunkt man gick in i elhandeln. De flesta får skulder på 1 3 miljoner kronor, men beloppet varierar stort. Fast flera företag vill inte betala, eftersom man anser att HBV gjort fel. Några företag har tagit juristhjälp för att Pelle Björklund försöka bevisa att man inte behöver betala. Man är skyldig att betala för den vara man har beställt. Och de som inte köpte el i föreningen är ju ännu mindre sugna på att betala, säger HBV:s ordförande Pelle Björklund. Det är en osäker sits för HBV, som bara har 50 miljoner kronor i eget kapital och inga egna tillgångar. Vinsten delas ut till medlemmarna varje år. HBV är en ekonomisk förening som består av sina medlemmar. Det finns ingen annan som kan betala, inga aktieägare. HBV består av Saboföretag, det är vi själva, säger Pelle Björklund, till vardags vd i Svenska Bostäder. Om ett företag skulle få rätt att slippa betalning kan det medföra att de andra företagen inte heller behöver betala. Det skulle HBV inte klara. Då skulle föreningen vara tvungen att kalla till extra stämma och fråga medlemmarna om föreningen ska sätta sig själv i konkurs. >> >> 10 Bofast 5/2009 Bofast 5/ Bostadsbolagen

7 d e n s t o r a e l h ä r v a n d e n s t o r a e l h ä r v a n Vi borde ha bett bostadsföretagen om mer pengar >> Dessutom hade vi ju redan stoppat in ytterligare pengar. Så då sade vi till Bergen Energi: nu får ni klara er med de här säkerheterna. Men priset bara sjönk och gapet mellan marknadspris och portföljpris fortsatte att växa. Situationen blev allt allvarligare. Det behövdes mer pengar för att mata den hungriga depositionskrokodilen. Och den 24 februari i år fattades ett dramatiskt beslut: alla HBV:s elhandelspositioner i alla portföljer såldes. Rubb och stubb. Mäklaren sade: antingen säljer vi allt, eller så säljer Nord Pool och tar dessutom säkerheterna. Risken var att vi också skulle förlora alla depositioner, säger Anders Linder. Positionerna såldes i ett dåligt läge som att tvingas sälja sina aktier när kursen står som lägst. Och förlusterna blev stora. Närmare bestämt 250 miljoner kronor. dessutom vände elpriset uppåt bara en vecka senare. Så spekulationerna i att elpriset skulle vända var rätt nästan. Vi hade otur. Om vi haft kapital bara några dagar senare kunde vi ha köpt tillbaka positionerna och i stället tjänat pengar. Varför bad ni inte bostadsföretagen om mer pengar? Det borde vi ha gjort. Vi skulle ha bett medlemmarna om 200 miljoner kronor. Men tiden var så knapp. Och det var inte så enkelt för bostadsbolagen heller, många >> >> Det förs nu en skriftväxling mellan HBV och de företag som anlitat advokater. Det finns några företag som säger att de har särskilda förhållanden, och då får vi titta på det. Det får man hantera, vi är ju en medlemsförening. Men det är ju inte så många företag som sagt att man ska bestrida kravet, säger han. Bostadsbolagen kan välja mellan två olika sätt att betala av sin skuld. Antingen som en klumpsumma och då slipper företaget betala momsen, eftersom det då räknas som skadestånd i stället för som elleverans. Eller så läggs skulden som en liten del ovanpå elpriset varje dag så länge leveranserna fortsätter. Det innebär att skulden löper på i 1 2 år till, beroende på vilken portfölj bostadsföretagen har del i, hur länge de avtalen löper och när företagen kom med. skulle behövt låna för att klara depositionerna. De var så arga förra gången, det kändes inte bekvämt att fråga igen. Men sett i backspegeln hade det varit det rätta. Förstod ni på HBV att det fanns risker med elhandeln? Nej. Ingen på HBV var medveten om det. De här pengarna fanns ju bara som en säkerhet för att få handla på elbörsen. Om vi haft en aning om vad som kunde hända skulle vi haft en helt annan syn på affärsmodellen. Behövde man sälja ut allt? Ja, det kan man fråga sig. Det vet jag inte. Blev det panik? När man tar till en så extrem åtgärd, ja då är det nog lite panik. Exakt vad som hände vid utförsäljningen den 24 februari och dagarna före är inte helt klarlagt. Det finns många frågor: Varför såldes varenda position? Och gav HBV verkligen klartecken till försäljningen? Anders Linder var på tjänsteresa den dagen med mobilen avstängd, men det ryktas om att det gick ett telefonsamtal till någon på HBV. Enligt Anders Linder själv gav han klartecken på så vis att han sagt att mäklaren fick agera så att Nord Pool inte tog över säkerheterna. ett annat frågetecken rör den tillfälliga förvaltningsfullmakt åt mäklaren som Anders Linder undertecknade den 17 februari. Vad detta innebär juridiskt är oklart. Både den 11 och 15 februari köpte Bergen Energi ytterligare volymer el, vilket betyder att kraven på säkerheter ökade. Varför fattades det beslutet? Vanligen görs detta när man tror att priset ska öka, men i det här fallet blev HBV:s ekonomi än mer ansträngd. ännu har skulderna inte fakturerats ut. Det är komplicerat att räkna ut hur stor klumpsumman blir. Det ska beräknas dag för dag i flera år framåt, till det datum avtalet löper ut. Och priset är i euro så man måste också räkna ut vilken valutarisk vi ska ta höjd för. Dessutom ska man ta hänsyn till ränterisken, säger Ulrika Jardfelt. Ytterligare en faktor är att beloppet måste räknas ut från rätt datum, när företaget gick med och ur. Bergen Energi, som vet hur det sett ut på kontona varje dag, ska räkna fram beloppen. Sedan gör HBV en kontrollräkning för att säkerställa att alla betalar just sin andel och inget annat. pelle björklund menar att förlusten egentligen inte är så iögonfallande i sitt sammanhang. Det här är en prisökning företagen drabbas av. Men det måste ställas i relation till en handel som omsätter 1,5 miljarder kronor per år och med ett pris som även normalt varierar med 30 procent upp och ned. Men visst är det en allvarlig kris för HBV. Jag är den förste att beklaga att det gick så här. Därför kommer ingen möda att sparas för att reda ut vad som hände och varför. Och vi ska hitta en lösning för att återfå förtroendet från våra medlemmar. En annan outklarad fråga rör HBV:s likviditet: fanns det egentligen pengar kvar den 24:e februari såldes allt i onödan? Enligt revisorerna fanns 100 miljoner i outnyttjad kredit på banken. Men Anders Linder är skeptisk: Då skulle vi ju ha köpt tillbaka allt några dagar senare. hbv:s styrelse är försiktig i sina uttalanden och inte så benägen att svara på vad som hände dessa dagar. Detta är nämligen föremål för juridiska processer med möjliga skadeståndsanspråk och ansvarsförsäkringar. Vi måste gå till botten med detta, om agerandet var rimligt och om Bergen Energi hade rätt att agera så här. Vår advokat har ställt frågor till Bergen Energi. Men det förefaller som om det inte var en absolut nödvändighet att sälja allt, säger HBV:s ordförande Pelle Björklund. Även han tycker att utförsäljningen andas panik. Borde HBV ha krävt in fler depositioner i februari? Vi kan inte hålla på att efterfråga mer pengar från medlemmarna var och varannan vecka, säger Pelle Björklund. Hade HBV förstått vilket risktagande detta innebar? Ja. Att köpa aktier på en börs, eller ha lån i rörlig ränta är ju också ett risktagande och en viss mån av spekulation som bolagen ägnar sig åt hela tiden. Men vi hade inte förstått att det fanns en risk att hamna i en position där vi tvingades kliva ur. Vi hade fått uppfattningen att det fanns en ordentlig säkerhetsmarginal. HBV:s vd lämnade båten Som en följd av trasslet med elhandeln lämnade HBV:s vd Anders Linder sin post i våras. Det var en viktig markering att visa att jag tar det ansvar som krävs, säger Anders Linder. Men frågan om vem som gjorde fel utreds fortfarande. förlusterna av hbv:s elhandel har fått flera konsekvenser. En av dem är att Anders Linder, vd på HBV sedan drygt sju år, valde att kliva av. Ja, det var ju en förtroendefråga för HBV. Det var en viktig markering att visa att det ansvar som krävs, det tar jag, säger Anders Linder. Pelle Björklund, ordförande i HBV, bekräftar beskrivningen. En tid efter händelserna kontaktade Anders mig och ville säga upp sig. Vi accepterade att han ställde sin plats till förfogande. Men det fanns så många olösta frågor, så vi ville inte att han gick på dagen. Betalades det ut någon fallskärm? Vi överlät till Fastigo, fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation, att göra upp ett avtal med en rimlig uppsägningstid för en vd, säger Pelle Björklund. Vad innebär det, en årslön? Ungefär något sådant. Skulle det inte varit bättre om vd hade THOMAS WÅGSTRÖM stannat och rett ut sin egen byk? Jo, det kan man väl kanske tycka. Han jobbade ju kvar några månader, sedan kände vi att HBV skulle få mera kraft med någon ny på vd-posten. Pelle Björklund poängterar att varken Anders Linder eller någon annan enskild person har gjort något för egen vinnings skull eller tjänat några pengar på elhandeln. misstagen bestod i stället av att ledningen inte riktigt förstod vad som kan hända vid kraftiga svängningar på elbörsen och att informationen inte fördes vidare när turbulensen slog till, enligt Pelle Björklund. Beslutet att sälja ut allt föregicks av väldigt lite kontakt med medlemmar och styrelse. Vi fick reda på allt detta i efterhand, säger han. Sedan kraschen i februari har HBV:s styrelse, som främst består av direktörer i olika bostadsbolag, haft en hel del att göra. När vi ställdes inför fullbordat faktum beslöt vi att reda ut vad som hänt och vilka som fattat olika beslut. Vi kopplade in konsulter, jurister och en alternativ elhandelskonsult. Allt för att hitta bra lösningar för våra medlemmar. Dessutom har Ulrika Jardfelt, chef för Sabos fastighetsutveckling, gått in som arbetande styrelseledamot och jobbat i stort sett heltid med frågan sedan i våras. Det här är en knepig affär att reda ut. Jag ser framför mig en jättelång process, säger hon. Och vem som gjorde vad är fortfarande föremål för både en ansvarsutredning via revisorerna och juridiska processer (se artiklar på föregående sidor). anders linder är i dag fortfarande skakad av händelserna i våras. Ja, det var en riktig pärs. Det var ingen rolig historia. Många blev förbannade. Andra sade att det är sådant som händer när man handlar el. Men visst var det påfrestande. Vad gör du nu? Ingenting. Men det är dags att fundera på att göra något snart, nu när sommaren är över och allt går igång igen. HBV:s styrelse har under sommaren arbetat med att rekrytera en ny vd. Sedan i våras har Henrik Ripa arbetat som tillförordnad vd. Han var tidigare ansvarig för HBV:s distrikt i sydvästra Sverige. helene.ahlberg@bofast.net 12 Bofast 5/2009 Bofast 5/

8 d e n s t o r a e l h ä r v a n I stort en bra affär fram till kraschen Var HBV:s elhandel en bra affär för bostadsföretagen om man bortser från kraschen på slutet? Ja, nja och njä, är svaren. var hbv-modellen över huvud taget en bra idé och tjänade bostadsbolagen några pengar på avtalen? Anders Linder, vd på HBV fram till i våras, tycker att det är svårt att säga om det var en bra affär. Flera har tyckt att det var kanonbra och att man sparat många miljoner om året. Andra tycker att det var krångligt. Men var priset optimalt varje dag? Det vet jag inte. Vad hade hänt om man låst elpriset just den i stället för den dagen? Det finns ju en önskan om att pricka precis rätt, men det går inte alltid, säger han. mäklarens roll är att göra bedömningar utifrån faktorer som påverkar elpriset: Hur utvecklas oljepriset och kolpriset? Tillkommer nya produktionsenheter, till exempel nya kärnkraftverk i Finland? Att det regnar kan också ha betydelse. Utifrån de bedömningarna sätts portföljen om flera gånger om året för att få bästa pris. Är Bergen Energi en bra mäklare? Det vet jag inte. Men de är en av de äldsta i branschen, de började redan Erfarenhet är ju en viktig faktor för att göra rätt bedömningar. Men även bra mäklare kan göra fel, säger Anders Linder. Inte för att jag vet om de gjorde det, tilllägger han snabbt. ulrika jardfelt, energiexpert på Sabo och styrelseledamot i HBV, menar att så länge priserna steg var det en bra affär för bostadsbolagen. De fick lägre priser än de som köpte till rörligt pris. Fast det gäller alla som köpte elleveranser i förväg, inte bara via HBV. En del bostadsföretag hade hälften av elen hos Bergen Energi och hälften någon annanstans, och har då kunnat jämföra priserna. Alla bolag som gjort egna jämförelser säger att de har gjort bra affärer genom HBV-handeln. Men lönsamheten beror också på när bolagen klev på eltåget. De som kom in senare gjorde inte så goda affärer, säger Ulrika Jardfelt. Problemet med HBV:s upplägg var främst att ingen förstod hur modellen fungerade i kombination med icke-snabbfotade företag. Modellen ställer krav på att bolagen snabbt ska kunna skjuta till stora summor i säkerhet och det passar inte alla bostadsbolag. Riskerna med upplägget var mycket större än någon riktigt förstod. Det trixiga var, enligt Ulrika Jardfelt, att HBV var mellanhand. Företag som handlar själva kan ta lån på sina fastigheter, men HBV har inga egna fastigheter eller tillgångar, säger hon. hbv:s ordförande Pelle Björklund vill inte bedöma modellens lönsamhet. Varje företag måste själv ta ställning till vad man ska göra, säger han diplomatiskt. Bara det enskilda företaget kan göra jämförelser. Och det är betydligt enklare att jämföra priser på kylskåp. Men att många företag anslöt sig tolkar han som att många såg det som en bra modell. Det är precis som med räntan: låser man vid rätt läge, då är det en bra affär. Men affärsupplägget var inte tillräckligt robust under påverkan av finanskrisen. helene.ahlberg@bofast.net Snälla "Vi vill pröva skuldfrågan juridiskt" Bostadsföretaget Mitthem, med elskulder på över 5 miljoner kronor, tänker ställa skadeståndskrav på HBV. Det är min skyldighet att bevaka Mitthems intressen, säger vd Hans Selling. bostadsbolaget mitthem i Sundsvall började köpa all sin el via HBV för ungefär två år sedan. Tidigare hanterade vi det själva, men sedan blev elhandeln så komplicerad. Då kändes det tryggt att handla via HBV tillsammans med många andra företag. Vi ifrågasatte inte så mycket i avtalet, HBV är ju vår förlängda arm i upphandling, säger Hans Selling, vd på Mitthem. I dag har Mitthem en elskuld på 5,3 miljoner kronor. Vi tänker inte vägra att betala nu, men vi vill pröva skuldfrågan juridiskt, i efterhand. Jag tycker att HBV har gjort fel. Om man inte sålt ut alla positioner skulle vi ju inte haft den här skulden nu. Därför kommer jag att ställa skadeståndskrav på HBV. Han är upprörd över att HBV aldrig meddelade att det var ett problem med bristen på depositioner. Det är fullständigt ointressant om det skulle känts obehagligt för HBV att be om mer pengar. Vad hade ni gjort om ni fått veta att det behövdes mer pengar? Ja, det är väl lätt att vara efterklok. Men vi stora bolag hade kanske kunnat hjälpa de mindre med att betala. att hbv möjligen riskerar konkurs om bostadsföretagen inte betalar är inget som hejdar Hans Selling. Det är min skyldighet att bevaka Mitthems intressen, jag ser inte det som något konstigt. Vi måste pröva frågan och jag måste kunna förklara det här för min styrelse. Men jag har full förståelse för att andra företag, som inte ens köpt el, inte vill vara med och betala för de andra. Hans Selling vet inte om han fått billigare energi genom HBV:s avtal. Jag valde HBV för att det är vårt bolag. Jag tog för givet att man hade kompetens i bolaget. Sedan visar det sig att de inte hade det. Det är skrämmande. Han är inte heller nöjd med HBV:s styrelse. Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten. De ska se till att de får den information de behöver. Man kan inte bara skylla på att man inte fått information av vd:n. Som styrelseledamot har du ett arvode för att sätta dig in i vad som sker i företaget. Hans Selling i dag har mitthem lämnat HBV:s elavtal och köper i stället sin el från Umeå Energi. Skulden ska de betala av som en klumpsumma. Vi skulle kunna ta med oss skulden till Umeå Energi, då får vi i stället ett påslag på vårt elpris med 15 öre. Om Umeå Energi tar över skulden tar de 1,5 procents ränta. Så man lurar liksom sig själv om man inte betalar av skulden direkt, säger Hans Selling. helene.ahlberg@bofast.net Det här är en helt vanlig missnöjd hyresgäst. Det står ju HD Ready på hans nya platt-tv så det fanns ju vissa förväntningar men bilden är sämre än på den gamla TV:n. Men du som fastighetsägare kan faktiskt få honom på gott humör och samtidigt öka värdet på din fastighet. Du behöver bara byta digital-tv-operatör. Det finns en digital-tv-operatör som erbjuder en fullständig digital spegling av det analoga basutbudet. De analoga kanalerna kommer då via digitalboxen istället och ger en betydligt förbättrad bild- och ljudupplevelse i de platta apparaterna. För 35 kr/månad! Och utöver detta kan de välja till fyra, sex eller åtta favoritkanaler och bli ännu lyckligare. Allt, lite till eller bara det bästa, vi har något för alla smaker. Med HD-box och ett stort utbud av HD-kanaler blir ljud- och bildkvaliteten hela fem gånger bättre! Det enda du behöver göra är att slå en signal till en av våra säljare för att få veta mer. De gör hela jobbet och du får nöjda hyresgäster på köpet! Ring så hjälper vi dig. Vi är HD-Ready. 14 Bofast 5/2009 Bofast 5/

9 d e n s t o r a e l h ä r v a n "Vi har lärt oss att inte lita på alla uppgifter" Sollefteås lilla bostadsföretag Solatum har nu elskulder på över 3 miljoner kronor. Det är mycket pengar för oss. Men vi tänker betala skulden, säger vd Arne Eriksson. Han säger att Solatum lärt sig en läxa: i elaffärer måste man kolla allt själv. Arne Eriksson det kommunägda bostadsföretaget Solatum Hus & Hem i Sollefteå har också köpt el via HBV. Tyvärr, enligt vd Arne Eriksson. Företaget har i dag en elskuld på totalt 3,2 miljoner kronor. Det är mycket pengar för oss, vi är ett litet företag med bara lägenheter. Vi tar hela smällen nu och tar det som en förlust i år. Vi klarar oss utan tillskott från ägaren, men vi hade kunnat göra något roligare för pengarna. Han tror att Solatum klarar årets resultat, men inte med stor marginal. Det blir inte många kronor i vinst, men vi kommer nog på rätt sida om nollan i alla fall. Solatum sköter även fastighetsförvaltningen åt kommunen och handlade därför så pass mycket el att man hade en egen portfölj hos HBV. Vi höll på och funderade i flera år på om vi skulle gå med i HBV-handeln eller inte. Förut har vi handlat upp bundet på 2 3 år. Då har kostnaden stigit enormt vid varje ny upphandling för att priserna ökat så mycket. Så jag tror på den här modellen, den ger en jämnare utgiftskurva. Men i dag har Solatum gått tillbaka till sin gamla leverantör Eon där man inte behöver lämna depositioner. Det här med energin har tagit enormt mycket tid och energi. Att reda ut vad som händer, betala en massa olika fakturor. Sedan preliminärfakturorna började komma har vi inte längre vetat hur stora utgifterna ska bli förut hade vi precis koll på kostnad och förbrukning. Och eftersläpningen gör att det fortfarande kommer fakturor från HBV. arne eriksson tycker att han lärt sig en del av den här historien. När det gäller finansiell elhandel ska man inte lita på de uppgifter man får. Man måste kolla själv. Han förundras över att det kunde gå så illa. Jag förstår inte hur HBV hamnade i detta, att man måste sälja allt! Är det grov vårdslöshet, undrar han. Om HBV ställt en fråga till Solatum om mer depositioner skulle man betalat på dagen, enligt Arne Eriksson. Det hade vi klarat, likvider har vi. Däremot har Solatum dragit en annan slutsats än Mitthem (se sidan 14). Vi kommer att betala vår skuld. HBV är Det är som att belåna aktier och kursen bara rasar. Sedan ringer banken och säger att säkerheterna inte räcker. Vad gör man? Arne Eriksson beskriver hur kraschen upplevdes utifrån. ju en förening där andra medlemmar annars kan bli lidande. Har ni fortfarande förtroende för HBV? De har varit en bra part för oss som är små häruppe, vi har fått bra priser och säkra leveranser. Men nu får vi kanske titta över prisbilden på annat också, börja kolla och jämföra mer. Han förvånas över de nya avtalen med Umeå Energi, som en del företag gått över till. De använder ju också Bergen Energi som mäklare. Jag kan nog säga att i alla fall vi fått nog av Bergen. helene.ahlberg@bofast.net Spara energi med marknadens effektivaste torkskåp! PODABs nya torkskåp, TS 62, har extremt låg energiåtgång, 0,6 kwh* och en mycket kort torktid, 40 min*. TS 62 är utrustat med Humidity Tracking System (HTS). Den nya revolutionerande teknologin ger en effektivare torkprocess som sparar energi, tid och pengar. Premiär för våra nyheter på Elmia Fastighet, 20-22/10, monter D01:50. Välkommen! Allt för tvättstugan PODAB är specialiserade på professionell utrustning för tvätt av textilier. Vi har det bredaste och bästa sortimentet på marknaden samt kompetensen att ta fram den bästa lösningen för just ditt behov. Det lovar vi! *Avser torkning av 6 kg bomull (torrvikt) tvättad och centrifugerad till 53 % restfuktighet. Ytterligare 15 min nedkylning efter att textilierna torkat. AB PODAB, Ekonomivägen 9, Askim Tel , Fax E-post: sales@podab.se, FÖNSTER Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem. BALKONGER INGLASNINGAR Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter. VASABPRODUKTER LITEN ORDLISTA FÖR ELHANDLARE Elhandelsvärlden kryllar av speciella uttryck. Här är några begrepp och företeelser. Position: En förbindelse att köpa el vid en framtida tidpunkt till ett visst pris. Nord Pool: Den nordiska elbörsen, som ägs av norska Statnett och Svenska Kraftnät. Huvudkontoret ligger i Oslo. Spotmarknad: Här görs de dagliga kostnaderna upp. Det rörliga priset kallas också spotpris. Terminsmarknad: Här görs långsiktiga överenskommelser där köpare och säljare kommer överens om att en viss mängd el ska levereras till ett visst pris under till exempel tre år framåt. Så funkar elbörsen: Före klockan tolv varje dag skickar köparna (elleverantörerna) in bud för nästa dags handel om hur mycket el de vill köpa och vad de är villiga att betala för den. Säljarna (elproducenterna) skickar in bud om hur mycket de vill ha betalt. Elpriset för nästa dygn räknas ut genom att jämföra efterfrågan på el med hur mycket som produceras. Varför talas inte oftare om depositioner? I vanliga fall hanteras behovet av säkerheter inom elleverantörsföretaget och läggs då på som en del av priset. Kompletta system för renovering nybyggnation. Kompletta system för renovering av våtrum. Teknova Byggsystem AB Box Vadstena Tel: Fax: info@teknova.se 16 Bofast 5/2009 Bofast 5/

10 d e n s t o r a e l h ä r v a n Nya modeller efter elsmällen HBV vill hitta säkrare energiupplägg Många bostadsföretag har i dag hoppat av HBV:s elhandel. De som är kvar får sin el till rörliga priser. Flera bolag ville att elhandeln snabbt skulle sättas igång igen efter kollapsen. Men HBV:s styrelse sade nej när man förstod att samma sak kunde hända igen. hbv har inte slutat leverera el. Det som hände när positionerna såldes ut var att alla i stället fick gå över till rörligt pris. Ett stort antal bostadsföretag har valt att hoppa av avtalet med HBV. Alla som vill kan hoppa av, säger Ulrika Jardfelt. I april, en tid efter kraschen när alla positionerna såldes ut, begärde HBV:s styrelse in nya depositioner. En del bostadsföretag betalade då in nya säkerheter, andra inte. detta har orsakat en del missämja mellan företagen. Mitthems vd Hans Selling hör till dem som tycker att det känns surt att en del företag inte betalade in de depositioner som efterfrågades. Vi var snabba med att betala in. Sedan får vi höra att en del andra företag i portföljgruppen inte betalat. Jag hoppas att HBV ställer krav på de bolagen. Men enligt Ulrika Jardfelt, arbetande ledamot i HBV:s styrelse, hade detta ingen betydelse. Till en början fanns en uppfattning att om alla bara snabbt betalade in mer depositioner skulle allt vara löst. Men så var det inte, säger hon. många företag ville i våras att HBV skulle sätta igång den finansiella elhandeln på nytt, genom att gå in och säkra elpriserna med de nya pengarna. Men vi ville först ha kontroll på situationen innan vi gick in i samma sits igen. Och priset fortsatte att sjunka och sedan röra sig mycket upp och ned. Så det var inte pengabrist som satte stopp, det var ett beslut från HBV:s styrelse. Det hade inte spelat någon roll om alla betalt sina depositioner, säger Ulrika Jardfelt. Så länge vi har en tvist riskeras inte HBV:s ekonomi Bygga_nytt_bygga_till183x28:SBR Sida 1 Bygga nytt bygga till? UTBILDNINGAR FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN Se vårt kursutbud på På finner du cirka 200 certifierade eller godkända besiktningsmän för entreprenader. Klicka på Sök SBR-specialister. Det finns totalt 25 portföljer i HBV:s elhandel. 14 bostadsbolag har egna portföljer, resten har gemensamma portföljer där mellan 5 och 15 bolag är med. Om hälften betalat in depositioner kan Ulrika Jardfelt man disponera om portföljen och plocka ut dem som inte betalt, och så kan de övriga fortsätta som vanligt, säger hon. hbv håller nu på att handla upp nya modeller, där företagen ska kunna köpa el i förväg utan depositioner. Det kan man göra via stora elbolag som har egna resurser, säger Ulrika Jardfelt. HBV har i dag depositioner på totalt 350 miljoner kronor kvar hos Nord Pool. Men det går inte bara att kvitta depositionerna mot förlusterna. Pengarna finns på vårt konto hos Nord Pool, men de är låsta, vi kan inte disponera dem till vad som helst. De är knutna till en elleverans. För de företag som hoppar av kan HBV, med medlemsföretagets godkännande, räkna av depositionsbeloppet mot förlusten. Depositionerna ger HBV lite tid. Om något företag inte betalar sin förlustfaktura kan HBV hålla inne återbetalningen av depositionen. Så länge vi har en tvist riskeras inte HBV:s ekonomi. helene.ahlberg@bofast.net Windoor koncernen Skandinaviens smartaste inglasningssystem. Nu ännu smartare! Vi har utvecklat öppningsfunktionen, renodlat designen och integrerat ännu fler funktioner i systemet. Däribland flyttbara jalusier, fönsterbänkar och blomlådor för att förstärka rumskänslan, och ventilationslösningar som förbättrar klimat. Vår inglasningssystem er smidigt att montera, i det närmaste underhållsfritt och oerhört flexibelt. Skandinaviens smartaste inglasningssystem, som en arkitekt uttryckte det. Finns även för inglasning av enskilda balkonger. Kom ihåg att du alltid har möjlighet att ringa oss för gratis och oförpliktigande rådgivning på just Ert projekt på tel. +46 (0) , och fråga efter en av våra konsulenter. Se mer på windoor.se B a l k o n g e r o c h f ö n s t e r Windoor Sverige AB Tel.: +46 (0) info@windoor.se T Y P G O D K Ä N D S T A M R E N O V E R I N G Lägre kostnader än traditionellt stambyte DaKKI-metoden är ett alternativ till traditionella stambyten som innebär väsentligt sänkta kostnader. Istället för att byta rören så renoverar vi dem till fullgott skick. Kostnaderna sänks genom att vi inte behöver riva väggar och golv, låga material- och transportkostnader, kort produktionstid och att alla kan bo kvar under produktionstiden. DaKKI-metoden är en i Sverige typgodkänd metod för rörrenovering. Alla renoveringar utförs av specialutbildade och behöriga tekniker. För referenser och ytterligare information se Svärdlångsvägen 44, Årsta Tel , E-post info@dakki.se, 18 Bofast 5/2009 Bofast 5/ dakki_bofast_nr5_2009.indd

11 Vad hände egentligen på Sabos kongress? nu ska Sabo börja sticka ut hakan Sabo ska börja jobba mer med att synas i media och att påverka bilden av hyresrätten. Vi ska bli bättre på opinionsbildning. Vi ska sticka ut hakan mer och ta mer plats i den allmänna debatten, sa Sabos ordförande Leif Jakobsson (s) under kongressen. Långsiktigt är det inte bra för en organisation att inte ha några frågor att fajtas för. Bland annat med motivet att Sabo behöver mer resurser för detta beslöt kongressen att ge Sabos styrelse möjlighet att höja medlemsavgiften. För 2010 och 2011 har styrelsen nu kongressens välsignelse att besluta om en höjning i linje med den allmänna kostnadsutvecklingen. I höst ska lobbyarbetet gälla frågan om balans mellan upplåtelseformerna (se artikel här intill). SABO HAR FÅTT EN RIKTIG ORDFÖRANDE Efter 1,5 år på posten som Sabos ordförande har Leif Jakobsson (s) nu också blivit ordentligt vald. Under Sabos kongress i Luleå utsågs han enhälligt till organisationens politiska överhuvud. Vid förra årsskiftet valde socialdemokraten Annika Billström, tidigare finansborgarrråd i Stockholm, att lämna såväl Stockholmspolitiken som ordförandeposten i Sabo. Då utsågs i stället Leif Jakobsson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Malmö, till ny ordförande i Sabo. Han var då andre vice ordförande i Sabo och valdes inom Sabos styrelse. Nu har han alltså också valts ordentligt och offentligt av kongressen i Luleå. Till ny andre vice ordförande i Sabo valdes den mångårige styrelseledamoten Endrick Schubert (s), tidigare kommunalråd i Göteborg. LKF tog hem årets äpple Lådcyklar, tjänstecyklar och bilpooler för personal och hyresgäster bidrog till att Lunds kommuns fastighets AB, LKF, fick årets miljöpris, på temat transporter, av Sabo. Miljöarbete ger inte bara minskad miljöpåverkan, vi tjänar också pengar på det, sa vd Peter Mellvé när han tog emot priset. Ett av företagets miljömål är att minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med i genomsnitt fem procent per person och år. Detta skulle vara genomfört till Men redan under förra året hade man minskat resandet med 20 procent. Minskningen beror till stor del på att bolaget satsat på att köpa in tjänstecyklar, med reflexvästar och cykelhjälmar till låns. Enad kongress kräver minskade orättvisor Riksdagen bör snarast ta fram förslag som leder till balans mellan upplåtelseformerna. Det ansåg Sabos kongress i ett enhälligt uttalande. sabos kongress, med representanter från alla sju riksdagspartierna, antog mot slutet av de tre dagarnas kongressande i Luleå i juni ett gemensamt uttalande om balanserade villkor mellan upplåtelseformerna. En verklig valfrihet för bostadskonsumenter förutsätter att det statliga regelverket är konkurrensneutralt och utformat så att det inte ger några särskilda fördelar till den ena eller den andra upplåtelseformen. Så är det tyvärr inte i dag, skriver kongressen i sitt uttalande. I stället, menar kongressen, subventioneras människor som bor i äganderätt och bostadsrätt främst genom en möjlighet till "Villaägare betalar lägre skatt än hyresgäster" Är det orättvist att de som äger sin bostad får göra ränteavdrag när hyresgästerna betalar hela räntan via sin hyra? Det tyckte de flesta under en paneldebatt på kongressen. ränteavdrag. Dessutom har villaägare och bostadsrättsinnehavare nyligen fått möjlighet till avdrag för renoveringar. Inget av detta finns för hyresgäster. Detta behöver snarast förändras. Vi eftersträvar inte någon millimeterrättvisa utan en rimlig balans. Vi ser det som en självklarhet att staten inte ska behandla människor olika beroende på vilken upplåtelseform de valt att bo i, heter det i uttalandet. de drygt hundra delegaterna vid Sabos kongress begär nu att partierna i Sveriges riksdag snarast tar initiativ till en översyn av de statliga regelverken på området i syfte att få fram förslag till förändringar som leder till balans mellan upplåtelseformerna. Uttalandet har skickats till samtliga partier i riksdagen. helene.ahlberg@bofast.net före paneldebatten visade Sabos skatteexpert Peter Wallberg beräkningar, gjorda med utgångspunkt från ett examensarbete på Tekniska högskolan i Stockholm, på att hyresrätten är missgynnad. Det är cirka kronor dyrare i månaden att bo i en ny hyresrätt på 100 kvadratmeter än i en lika stor ägd bostad. Orsaken är framför allt villa- och bostadsrättsägarnas 30-procentiga ränteavdrag i deklarationen. Att de som bor i ägda bostäder får göra avdrag för rot-arbeten ökar skillnaden ytterligare. Daniel Liljeberg (kd), politiskt sakkunnig på finansdepartementet, verkade, till skillnad från hans tidigare uttalanden i Daniel Liljeberg frågan, visa en öppning för att det kan finnas orättvisa skillnader mellan upplåtelseformerna. Men subventioner har inte givit något bra resultat tidigare, sade Liljeberg, som menade att fokus i stället borde ligga på att sänka byggkostnaderna. Pär Svanberg, förhandlingschef vid Hyresgästföreningen, pläderade för att hyresgästerna ska få dra av en del av sin hyra i deklarationen. Han menade att det kanske skulle vara lättare att införa än andra stöd till hyresrätten eftersom sådana alltid betraktas som subventioner, medan avdragsrätt är av gud givet. professor hans lind från Tekniska högskolan i Stockholm ansåg det ställt utom all tvekan att den som äger sin bostad betalar mindre skatt än den som hyr. Faktum är att hyresrätten är missgynnad, men frågan är vad man ska göra åt det. Hans eget förstahandsförslag var att slopa bostadsägarnas avdragsrätt vilket avfärdades som politiskt omöjligt av Liljeberg. Nästa dag antog kongressen sitt uttalande om balans mellan upplåtelseformerna (se ovan). anita.snis@bofast.net Här är ett nedkortat urval från "riv olönsamma hus" Sabo ska enligt ett beslut på kongressen verka för att bostadsföretagen ska kunna göra skattefria avsättningar för det långsiktiga underhållet. Men Vetenskapen tycker det är fel väg att gå. en av de två motionerna till kongressen gällde finansiering av det stora underhåll som kommer att krävas i allmännyttans bostadsbestånd, framför allt i miljonprogrammet. Sven-Åke Fröderberg (c), ordförande i Växjöhem, vill att Sabo verkar för ett långsiktigt finansiellt system där målet är att klara det långsiktiga underhållet. Den metod han pekar på i sin motion stavas skattefria underhållsfonder. Liksom när det gällde neutralitetsfrågan (se sidan intill) genomfördes en debatt för att bredda diskussionen. pär svanberg, Hyresgästföreningens förhandlingschef, gjorde en jämförelse med de skattelättnader som miljöbilen fått. På samma sätt borde staten, med någon form av investeringsbidrag, kunna göra samhällsekonomiskt motiverade investeringar i bostadsområden. Politiskt sakkunnige Daniel Liljeberg plockade snabbt upp den bollen. Och lade den lugnt åt sidan. Han fastslog att regeringens inställning är att det inte finns några pengar att satsa. Och visst, sade han, det borde även gälla miljöbilar. Med i debattpanelen var, från vänster: Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig, Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och Hans Selling, vd för Mitthem. På en fråga om vad som hindrar inrättandet av underhållsfonder svarade Liljeberg: Det kostar pengar. Hans Lind ansåg att fonder är fel och exemplifierade: Anta att man bygger ett nytt hus. Hyran sätts efter en självkostnadsprincip. Då betalar hyresgästen i princip för byggkostnader och förvaltning. Men vem ska betala upprustningen? Ska den stackars första hyresgästen först betala för den tid han bor i lägenheten och ovanpå det, genom att det fonderas medel, betala för nästa hyresgästs boende? Också! Hans Lind sade prosaiskt att verksamhet som inte är lönsam bör undvikas. Ska man verkligen underhålla icke lönsamma fastigheter? Har vi inget lärt? Hur många miljarder kastades bort på 80-talet? Och även om det finns en social dimension, ska vi lappa och laga? Nej, riv det som inte fungerar. Pär Svanberg menade att det det skulle leda till en katastrof med tanke på den bostadsbrist som redan råder. Hans Lind När det så småningom blev dags att ta ställning beslutade kongressombuden utan prut enligt styrelsens förslag att Sabo ska arbeta för att hyresvärdar får möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till fond för framtida underhåll. christian.lacotte@bofast.net VRED kongressdebatt OM SABOS NYA MÅL När kongressen skulle besluta om nya mål för Sabo hettade diskussionen till. Miljöpartiet och vänsterpartiet hade reserverat sig mot det förslag som lagts fram av stadgekommittén. Jag vill att vi fortsätter att ha som mål att producera goda bostäder. Vad ska vi annars ha för mål med allmännyttan? undrade Ingvar von Malmborg (mp). Leif Jakobsson (s), ordförande i Sabo och i stadgekommittén, försvarade stadgemajoritetens förslag. Gör inte detta till en fråga om för eller emot goda bostäder. Företagen får sina uppdrag från kommunfullmäktige. Sabo är ingen koncernledning. Detta vill vi respektera. Ingvar von Malmborg Han menade att stadgarna och idéprogrammet egentligen borde läsas samtidigt. Det är i idéprogrammet vi beskriver hur bostadsföretagen kan bidra till samhällsnyttan. Men idéprogrammet ska vara levande och ändras kanske redan till nästa kongress. Stadgarna däremot ska kunna hålla i 20 år. De nya stadgarna antogs i sin helhet enligt majoritetens förslag. ÅTTA MILJARDER EURO TILL BOSTADSÅTGÄRDER Cecodhas president, David Orr, till vardags på National Housing Federation i England som har hand om den engelska allmännyttigsektorn, var inbjuden talare på kongressen. Han berättade bland annat att det i maj bestämdes att fyra procent av EU:s David Orr olika strukturfonder skulle göras tillgängliga för energiåtgärder och sociala åtgärder i hus. Det är första gången det finns EU-pengar för boendet. De 8 miljarder euro som det rör sig om visar att EU lyssnar. Jag är personligen övertygad om att fonderna inte skulle ha gjorts tillgängliga utan Cecodhas lobbyarbete. SABOs STYRelse BYTS SNABBARE efter valet Efter nästa val kan Sabo byta styre redan på våren. Efter ett kongressbeslut ska Sabovalet nu baseras på valresultatet i kommunfullmäktige i stället för sammansättningen i Saboföretagens styrelser. Exakt tidpunkt för nästa kongress är ännu inte beslutad, men det blir någon gång under våren Platsen blir bohusstaden Uddevalla. 20 Bofast 5/2009 Bofast 5/

12 n y h e t e r Vd sitter kvar trots naken presentation Kopparstadens vd Pär Nyberg får sitta kvar trots att han öppnade ett styrelsemöte med bilder på nakna damer. Han fick sitt straff när det här blev omskrivet i lokalpressen, säger styrelseordföranden Erich Colberg. styrelsemötet på Kopparstaden i början av sommaren fick en lite annorlunda inledning. I stället för en dagordning dök det upp en bild på en naken dam på storbildsduken. Vd:n Pär Nyberg klickade hastigt för att få bort det nakna, men ännu en oklädd kvinna hann visas för den häpna styrelsen innan "Vi har fått ett löfte om att det inte ska upprepas" rätt bild kom fram. Sedan fortsatte styrelsemötet som vanligt ingen i styrelsen kommenterade de bilder som visats. För styrelseordföranden Erich Colberg, som satt med ryggen åt duken och aldrig hann se nakenbilderna, uppdagades händelsen först när han tre dagar senare fick ett brev från fackrepresentanten, som undrade varför han inte gjorde något åt bildvisningen. OKLART om sabobolag får LOU-undantag Finansdepartementet lade under sommaren fram ett förslag som innebär att en upphandlande myndighet, statlig eller kommunal, i vissa fall inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling, LOU. Detta skulle gälla i de fall inköpen sker från företag som ägs av myndigheten eller kommunen, vilket förenklar arbetet då kommuner vill köpa tjänster av sina helägda bostadsbolag. Undantaget förutsätter dock att två villkor är uppfyllda. Dels måste kommunen ha kontroll över det bolag man köper ifrån, på samma sätt som om det vore en egen förvaltning. Dels måste huvuddelen av verksamheten i det bolag man handlar ifrån bedrivas tillsammans med den upphandlande kommunen. Villkoren räknas inte som uppfyllda enbart för att ett bolag är helägt av kommunen, som allmännyttiga bostadsbolag i de flesta fall är. Det är tveksamt om undantaget blir aktuellt för kommuner och deras bostadsbolag, tror Johan Höök, departementsråd vid finansdepartementet, som anser att verksamhetsvillkoret är svåruppfyllt. Villkoren prövas från fall till fall, säger han. Läs mer på Då blev jag rätt arg och besviken på de andra styrelseledamöterna som inte sade något. Vi borde ha stoppat mötet och gått igenom allt direkt, anser Erich Colberg. Nu hann det gå flera dagar och eventuella porrbilder och annat komprometterande material hade kunnat raderas från datorn. Vid ett extrainkallat styrelsemöte beslöts sedan att Pär Nyberg skulle ges en skarp varning och ett löneavdrag på kronor (motsvarande en halv månadslön). händelsen betraktades som mycket allvarlig, inte minst för att han brutit mot företagets IT-policy som han själv var ansvarig för. Men han fick behålla sin position. Han har ju gjort ett mycket gott jobb under alla sina 22 år på företagen, menar Erich Colberg. Men Erich Colberg flaggade ändå för att beslutet kunde komma att omprövas efter sommaren, beroende på personalens reaktioner. I dag säger han att han tycker att Pär Nyberg fått ett tillräckligt straff. Han har gjort en stor dumhet. Men han har blivit så uthängd i lokaltidningarna och både han och hans familj har lidit av detta, så vi behöver inte ge ytterligare straff. Nu måste man komma över det här. Och vi har fått ett löfte om att det inte ska upprepas. Men han håller ändå öppet för att väga in de anställdas synpunkter. Det råder delade meningar bland personalen om han borde vara kvar eller inte. Vi får se hur det utvecklas. De flesta har ju varit borta en lång tid under sommaren, och jag vet inte vad alla tycker. Även ordföranden i den lokala SKTFklubben vill känna av stämningarna efter semestrarna innan klubben tar ställning. styrelsen har inte gjort någon utredning kring hur Kopparstadens filter mot besök på olämpliga hemsidor kunde forceras. Jag har ingen aning om hur svårt det där var att ta sig förbi, jag är inte så hemma på det där med surfning. Men nu har vi tillsatt en konsult som ska gå igenom vår IT-policy och ge förslag om hur man kan skydda sig mot sådant som inte bör komma in i vårt datanät, säger Erich Colberg. Enligt Pär Nyberg själv har han aldrig lagrat pornografiskt material på datorn (en bärbar arbetsdator). Han uppger också att besöken på den förbjudna hemsidan gjorts utanför arbetstid. Händelsen har även engagerat en del lokala insändarskribenter, som krävt att han ska avgå från vd-posten och lämna ordförandeklubban i Falu Tennisklubb. helene ahlberg@bofast.net ja till skatteavdrag för trappstädning Möjligheten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster gäller arbete som utförs i eller nära bostaden, såväl städhjälp som snöskottning och trädgårdsskötsel. Det gäller inte alltid inte den som hyr sin bostad, anser Skatteverket. Ett flertal hyresgäster har försökt dra av den del av hyran som utgör exempelvis trappstädningen i sina hus, men fått avslag från Skatteverket med motiveringen att trappen inte ingår i bostaden utan tillhör fastighetsägaren. I november förra året fick dock en hyresgäst rätt till avdrag efter ett överklagande till länsrätten i Vänersborg. I hyresgästens hus ingick inte trappstädningen i hyran, utan skulle utföras av hyresgästerna själva. Kvinnan kunde av åldersskäl inte utföra sysslan och köpte därför tjänsten och fick den fakturerad. Skatteverket överklagade därefter domen till kammarrätten. Nyligen kom domen från kammarrätten som avslår överklagandet och går på hyresgästens linje. Skatteverket begär nu prövningstillstånd hos regeringsrätten. Det här är en principiellt viktig fråga för oss, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Läs mer på BALKONG MED MÖJLIGHETER I vårt Sverige har alla hus rätt till en levande fasad. Och alla boende rätt till en egen plats, just på gränsen mellan inne och ute. En balkong värd namnet, alltså. Nästa gång är det kanske er tur? EN MÖJLIGHET FÖR MILJON PROGRAMMET 22 Bofast 5/2009 unitedreklam B A L K O N G S Y S T E M & I N G L A S N I N G A R

13 T e m a e n e r g i 130 meter över havet sitter vindkraftverket som ska förse sjuvåningshuset på Siriusgatan med fastighetsel. Familjebostäder i Göteborg är först ut inom allmännyttan med att satsa på elproduktion på de egna hustaken. Det är en markering om att vi vill ta ansvar för miljön, säger Mattias Pettersson, projektledare. Första vindsnurran ger el till husbehov Text och foto BENEDIKTA CAVALLIN Siriusgatan i Bergsjön var i början av talet ett område i förfall med 40 procent outhyrda lägenheter. Men en ordentlig upprustning kom igång och de tolv husen med sina sammanlagt lägenheter renoverades både invändigt och utvändigt. I dag hör Siriusgatan till en av de mest populära adresserna i nordöstra Göteborg. Husen har fått en antroposofisk färgsättning. Tanken är att det ska vara färgskalor som stimulerar trivseln, berättar Mattias Pettersson under promenaden utefter längorna. I uppgång 104 tar vi hissen upp till sjunde våningen och fortsätter en halvtrappa upp på vinden där mätarna sitter. Just i dag kan vi se att vindstyrkan ligger någonstans mellan 0.0 och 1.9 meter per sekund. Mattias Pettersson är Familjebostäders projektledare för vindkraftverket. Projektledaren Mattias Pettersson träffar Kristian Fredriksson och 24 Bofast 5/2009 Peter Cassel på taket till Siriusgatan i Bergsjön. De båda har ansvaret Bofast 5/ för säkerheten under arbetet med att få "garnvindan"på plats. I utrymmet finns också motstånd och omriktare där likströmmen som generatorn alstrar omvandlas till växelström. Väl uppe på taket är utsikten makalös, med fri sikt bort till Älvsborgsbron och havet, långt borta i väster. Strax intill luckan står vindkraftverket som ser ut som en enorm garnvinda. Här är helt oskyddat. Det är ett fantastiskt vindläge, konstaterar Mattias Pettersson. just i dag står dock rotorbladen stilla. Vädret denna sommardag är utmärkt till det mesta utom möjligen vindkraft. Kraftverket behöver åtminstone fyra sekundmeter för att starta, men det brukar inte vara några problem. Mätningar visar att vindhastigheten i medeltal ligger på fem sekundmeter. Enligt beräkningarna borde garnvindan årligen kunna tillverka någonstans mellan och kilowattimmar. Målsättningen är att vindkraftverket ska täcka omkring tio procent av fastighetselen. När allt fungerar behöver vi inte köpa in lika mycket el till tvättstugor och hissar eller till belysningen i trappuppgångarna och i parkeringsgaraget, säger Mattias Pettersson. Om kraftverket verkligen kommer att leva upp till förväntningarna vet man ännu inte. Verket togs i bruk i mars och de månader som gått sedan dess har varit ovanligt vindfattiga. Dessutom har projektet stött på en rad problem. Nattetid står kraftverket stilla, eftersom de boende i lägenheterna i uppgången klagat över störande ljud och vibrationer. Det är förstås ett problem vi måste lösa. Vi hoppas kunna rätta till det genom att hälla sand i foten till kraftverket. På så sätt ändrar vi frekvensen på vibrationerna, säger Mattias Pettersson. Projektet har dock inga vinstkrav på sig. Kraftverket har fått ett tillfälligt bygglov på två år och när den tiden har gått ska det utvärderas, men det är knappast någon som räknar med någon lönsamhet. Detta är ett experiment. Förhoppningsvis lär vi oss en hel del på detta. Samtidigt vill vi markera att vi vill ta vårt miljöansvar och satsa på förnyelsebar energi, poängterar Mattias Pettersson. En annan viktig del av miljöarbetet är förstås att hålla nere elanvändningen. För att uppnå det har Familjebostäder sänkt spänningen i vissa delar av huset från 230 till 195 volt, vilket minskar förbrukningen, men är fullt tillräckligt för belysning. I trapphusen och i parkeringsgaraget sitter det numera också rörelse- och ljuddetektorer så att ljuset inte är på mer än nödvändigt. när familjebostäder drog igång vindkraftsprojektet i juni förra året fanns det flera tänkbara leverantörer av mindre vindkraftverk, bland annat i Tyskland och England, men kinesiska Merdoc visade sig vara det enda företaget som kunde leverera inom överskådlig tid. Efterfrågan på kraftverk ute i Europa är nämligen så stor att de flesta tillverkare har långt mer att göra än vad de hinner med. Även om vindkraftverket periodvis kan ge ett visst överskott av el har Familjebostäder inga planer på att mata ut el på det vanliga elnätet. För att få göra det måste man nämligen registrera sig som elhandelsbolag, vilket kostar en slant. Däremot kan det säkert bli elproduktion i fler hus. Och utöver vindsnurran på Siriusgatan är Familjebostäder på gång med solcellspaneler på ett hus i Högsbo, i västra Göteborg. Visionen är att vi om några år ska ha ett antal vindkraftverk och solcellspaneler igång. Detta är helt koldioxidfri elproduktion och det är bra att hyresgästerna ser vindkraftverken och inspireras att ta större ansvar för miljön. Vi vill koppla detta till tanken om en hållbar utveckling, säger Mattias Pettersson. "Här är helt oskyddat. Det är ett fantastiskt vindläge" KRAFTVERKET I SIFFROR Pris: kronor. Konsultkostnader och installation har kostat ytterligare kronor. Beräknad livslängd: 20 år Beräknad elproduktion: På Siriusgatan räknar man med att garnvindan ska kunna producera till kilowattimmar per år. Ingen hushållsel: Det finns inga planer att vindkraftverket även ska förse hyresgästerna med el. Varje lägenhet på Siriusgatan har ett eget elabonnemang. Mer läsning

14 T e m a e n e r g i T e m a e n e r g i Grönare el med sol och vind "Problemet är att den svenska Växthuseffekten har gett förnyelsebara energikällor vind i seglen. På våra hustak finns mycket utrymme, varför inte använda det till solcellspaneler och små vindkraftverk? Framför allt solen är fortfarande en till stor del outnyttjad resurs, säger Jan Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik. Text BENEDIKTA CAVALLIN fastighetssektorn inte har fått upp ögonen för solenergi ännu" Solenergi och vindkraft har många fördelar. Elproduktionen är både miljövänlig och gratis när väl installationen är betald. Samtidigt finns det en hel del svårigheter med förnyelsebar energi. Ett bekymmer är att både vind- och solenergi kräver mycket utrymme. Jämfört med ett oljeeldat kraftverk är antalet kilowattimmar som produceras per kvadratmeter försvinnande litet. Ska vi täcka hela vårt elbehov i Sverige med solceller skulle det krävas 170 kvadratmeter per person. därför skulle solcellspaneler och vindkraftverk på våra hustak kunna vara en god idé. På så sätt skulle varje hus själv kunna bidra med en del av sin förbrukning medan det gemensamma elnätet blir en reserv under särskilt solfattiga och vindstilla perioder. Tekniken finns, men det gäller att fastighetsägare och myndigheter vågar satsa på den. På marknaden finns många typer av solcellsanläggningar och vindsnurror som relativt lätt kan monteras och kopplas till nätet i huset, säger Jan Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Vindturbiner kan se ut på en mängd olika sätt. Alltifrån en liten boll som snurrar på en pinne till en garnvinda, eller en vanlig propeller. Alla driver de dock en generator och alstrar på så sätt el. Solpaneler kan däremot bygga på olika sorters teknik. Mest kända är de kristallina solcellerna, men på senare år har de fått konkurrens av så kallade tunnfilmssolceller som inte är lika resurskrävande att tillverka. Solceller fungerar genom att solljuset frigör elektroner som skapar ström, men solenergin kan också tas till vara genom att man använder solfångare till uppvärmning och varmvatten i huset. På senare år har den typen av system fått stort genomslag i Kina, men kineserna är inte ensamma om att vara flitiga med att utnyttja förnyelsebara energikällor på taken. I England går det till exempel inte att få bygglov till vissa typer av hus om man inte också projekterat en satsning på förnyelsebar elproduktion av något slag och i Tyskland är solfångare på taket numera standard för de flesta småhustillverkare. man skulle kunna tro att solceller inte riktigt lämpar sig här på våra kalla och solfattiga breddgrader, men det stämmer inte. Jämfört med Centraleuropa är det faktiskt inte någon större skillnad på effekten. Problemet är snarare att den svenska fastighetssektorn inte har fått upp ögonen för solenergi ännu. Det finns en förhållandevis stor okunskap och en hel del fördomar. Till viss del beror det på att de låga energipriserna i Sverige har gjort att det inte funnits något riktigt incitament, säger Jan Olof Dalenbäck. En av de största nackdelarna med sol- och vindkraft är att energiförsörjningen är ojämn. Eftersom el inte CONNY PETTERSSON kan lagras i någon större mängd går det bara att utnyttja vindkraft när det blåser och sol-el när solen skiner. Samtidigt är elförbrukningen i bostadshus som störst på kvällen. I flera europeiska länder har man kommit till rätta med det problemet genom att välkomna små elproducenter in på det gemensamma elnätet. Många tyska villaägare med solceller på taket levererar elen direkt ut på nätet till ett pris som gör det lönsamt att ha solceller. Den egna förbrukningen köper de sedan från nätet. Det svenska systemet ser dock helt annorlunda ut. Växjöhem tillhör de bolag som satsat på solceller. Cellerna på det här skoltaket ger kilowattimmar per år. Det är komplicerat att få elcertifikat och därmed tilllåtelse att mata ut ström på det gemensamma elnätet. Systemet gör heller ingen skillnad på ett kommersiellt kraftverk och några kvadratmeter solceller på ett flerbostadshus. Med en produktion på några tusen kilowattimmar om året är det knappast lönsamt att registrera sig som elproducent. Dessutom kräver regelverket att varje elproducent rapporterar sin produktion timme för timme, vilket medför stora kostnader för en liten producent. de stora nätbolagen har också länge varit skeptiska till småskalig elproduktion, men en förändring är på gång. Klimatmålen gör att regeringen med olika medel försöker öka andelen förnyelsebar el. Det är inte otänkbart att kraven hårdnar i framtiden på att nätet måste innehålla en viss mängd grön el. Det skulle i så fall kunna vara en anledning att välkomna även små leverantörer. Ett nytt regelverk kan också vara på gång snart. I fjol kom den så kallade nätanslutningsutredningen som bland annat föreslår att elproducenter framöver ska slippa kravet på att rapportera produktionen varje timme. Anna Forsberg, departementssekreterare på näringsdepartementet, sitter just nu och arbetar med utredningens förslag. Det är svårt att veta vad den förenkling som utredningen föreslår skulle få för effekt. Men den timvisa mätningen kostar en hel del. Tas det kravet bort skulle det naturligtvis underlätta för små producenter, säger hon. under hösten väntas riksdagen fatta beslut om detta. Den första juli i år införde också regeringen ett nytt bidrag till installation av solceller på byggnader. Ett krav är att panelen ska vara ansluten, antingen till ett internt elnät i byggnaden, eller till det gemensamma nätet. Med dagens regelverk är det knappast görligt att koppla en liten panel på en byggnad till det gemensamma nätet, men formuleringen ger ändå en fingervisning om att en förändring är på gång. I år har regeringen avsatt 50 miljoner kronor till detta bidrag och intresset har varit rekordstort. Under de första två månaderna fick länsstyrelserna in ansökningar om sammanlagt drygt 140 miljoner. Det ligger inte heller allt för långt borta att även hyresgäster i enskilda lägenheter kan satsa på att själva täcka en del av sin elförbrukning. Redan i dag finns solcellspaneler att hänga på utsidan av balkongen. Ikea har också investerat många miljoner i att utveckla en billigare solcellsteknik. Målet är att solcellsel, som i dag kostar sex kronor per kilowattimme, i framtiden bara ska kosta en krona per kilowattimme och att kunderna redan om två eller tre år ska kunna köpa sig en egen solcellspanel i varuhuset. Det läggs ner mycket pengar på att utveckla billigare solcellsteknik. Inom en snar framtid kan var och en producera sin egen sol-el. Hur står det till med de gamla garageportarna? Hur är konditionen - är det dags att modernisera? Störst i Sverige på garageportar och portöppnare. För information om närmaste GaragePortExpert, se vår hemsida eller ring w w w. g a r a g e p o r t e x p e r t e n. s e Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. H-Fönstret AB Gåseberg Lysekil Tel Fax Bofast 5/2009 Bofast 5/

15 f ö r l u s t h u s m e d s j ö u t s i k t HAMMARÖBOSTÄDER Antal lägenheter: cirka 800 Antal anställda: 6 Förvaltning: köper i dagsläget alla tjänster utom ekonomi och administration. Andel outhyrda lägenheter: Strax under tre procent (exklusive Lillängsberget: 0,5 procent) Omflyttning: 20 procent per år Varmhyra, i snitt: 818 kronor per kvadrameter och år. De två husen på Lillängsberget med totalt 58 lägenheter har ett modernt arkitektoniskt uttryck med mycket glasade ytor och långt ifrån släta fasader. HYRESKOOPERATIV HYR HUSEN boendeformen kooperativ hyresrätt, som fick sin permanenta lagstiftning 2002, kan beskrivas som ett mellanting mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt. Hyresgästen hyr sin kooperativa lägenhet ungefär på samma villkor som en vanlig hyreslägenhet. Det som skiljer är att hyresgästen hyr av ett särskilt slag av ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening, i stället för en hyresvärd. Kooperativ hyresrätt kan förekomma både i ägarform och i hyresform. I ägarmodellen äger den kooperativa föreningen bostäderna, vilket Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB, är ett exempel på. I hyresmodellen hyr föreningen bostäderna av fastighetsägaren genom ett så kallat blockhyresavtal som på Lillängsberget i Hammarö kommun. medlemmarna i kooperativa hyresrättsföreningar betalar förutom sina månadshyror dels medlemsinsatser, dels upplåtelseinsatser. Upplåtelsesinsatsen varierar i storlek från förening till förening, från symboliska summor till miljonbelopp. Föreningen, det vill säga hyresgästerna, bestämmer båda insatsernas storlek. Om man lämnar föreningen får man tillbaka både upplåtelseinsatsen och medlemsinsatsen till nominellt värde. Var tredje lägenhet står tom Kommunen fick gå in med tio miljoner kronor Satsningen på 58 nya lägenheter med fantastisk utsikt över Vänern blev en belastning för värmländska Hammaröbostäder. Ett ägartillskott på tio miljoner kronor ska klara krisen. Man får be till sin gud att det löser sig, säger Margareta Ivarsson, ledamot både i Hammarös kommunfullmäktige och i bolagets styrelse. Texter eva blomberg Foto Ulrika majstrovic hansén Att solen alltid skiner i Karlstad är ett påstående som bör revideras. Åtminstone justeras geografiskt, enligt Staffan Åbjörn, vd för Hammaröbostäder. När Bofast anländer med tåg till Karlstad för att besöka det kommunala bostadsbolaget är det mulet och duggar en aning. Men efter bara tio minuters bilfärd mot Hammarö spricker det upp och en blek sol tittar fram. Faktum är att det kan regna i Karlstad, men när man åker över älven till Hammarö brukar det klarna upp. Det är lite av kustklimat här ute, säger Staffan Åbjörn. Han pekar på hur naturen har anpassat sig till väder och vind. Hammarö är en ö i Vänern endast avskild från fastlandet av Klarälvens delta. Stora delar av ön har typisk skärgårdskaraktär med karga klipphällar, fina sandstränder och badvikar. Staffan Åbjörn är vd för Hammaröbostäder sedan i april i år, och han har tagit över vd-stolen i ett bolag som befinner sig i ett bekymmersamt läge. Företaget har just lagt ett förlustår bakom sig och har drygt 20 tomma nya lägenheter som tynger resultatet. Planerna för två niovåningshus med totalt 58 lägenheter på Lillängsberget var redan klara när ränte- och investeringsbidragen togs bort i årsskiftet 2007/2008. Hammaröbostäder beslutade därför att ändra upplåtelseformen för de tänkta hyresrätterna till kooperativa hyresrätter (se faktaruta här ovan). spaden sattes i marken och uthyrningen drog igång. Men när husen stod klara ett drygt år senare fanns bara hyresgäster till en fjärdedel av lägenheterna. I maj stod drygt hälften av lägenheterna tomma. Under sommaren förbättrades läget något; och i skrivande stund är knappt två av tre lägenheter uthyrda. Upplåtelseformen skapar en osäkerhet, man drar sig för att gå in i en sådan här affär. Den som betalar en egen insats förväntar sig helt enkelt >> 28 Bofast 5/2009 Bofast 5/

16 f ö r l u s t h u s m e d s j ö u t s i k t f ö r l u s t h u s m e d s j ö u t s i k t Staffan Åbjörn är vd för Hammaröbostäder sedan april i år. >> att tjäna pengar. Så är det inte i en kooperativ hyresrätt, säger Staffan Åbjörn. Han framhåller dock att det är en riskfri investering, eftersom hyresgästerna får tillbaka pengarna och att det finns en kommunal borgen. De lägenheter som i dag står tomma kommer inte att drabba föreningen. en viktig orsak till problemen att hyra ut tror Staffan Åbjörn är att Lillängsberget har fel postadress, nämligen Skoghall. Han förklarar att Skoghall sedan gammalt är en bruksort och gamla värderingar om ett bruksarbetarsamhälle lever kvar. Här finns i dag kartong- och papperstillverkaren Stora Enso och kemiföretaget Akzo Nobel. Skoghall anses inte lika "fint" som Hammarö, postadressen strax intill. De nya lägenheterna ligger på en höjd med utsikt över Vänern, ovanför Lillängshamnen, nära Skoghalls centrum. Ett toppenläge, enligt Staffan Åbjörn. Det går inte att få en lägenhet i ett sådant här läget någon annanstans just nu, varken här eller i Karlstad. Ändå är det trögt att få dem uthyrda. Men han framhåller att konjunkturnedgången gjort sitt till för att bromsa uthyrningen på Lillängsberget. När lågkonjunkturen slog till drabbades förstås även vi. Eftersom de här lägenheterna utgör nästan en tiondel av vårt bestånd slår det hårt mot bolaget. när husen var inflyttningsklara till första december förra året och många fönster gapade tomma insåg Hammaröbostäders vd och styrelse att något måste göras. Man begärde och fick ett ägartillskott av kommunen på tio miljoner kronor, som ska betalas tillbaka då bolagets resultat så medger. Tio miljoner kronor är mycket pengar för en kommun som omsätter knappt 700 miljoner kronor, konstaterar HAMMARÖ KOMMUN TILL YTAN EN AV LANDETS MINSTA Margareta Ivarsson som sitter som centerpartistisk ledamot i kommunfullmäktige och även är styrelseledamot i Hammaröbostäders styrelse. Men det fanns inte så mycket annat att välja på. Antingen får man ju sälja fastigheterna på Lillängsberget eller rädda det som räddas kan, säger Margareta Ivarsson. I dagsläget är det svårt att säga om tillskottet räcker. Margareta Ivarsson menar att det finns en 50-procentig chans att samtliga lägenheter blir uthyrda inom den tid som bestämts. Så det är klart att läget är allvarligt, säger hon. Det värsta scenariot utesluter inte att bolaget kommer att dras med hyresförluster, vilket skulle innebära svårigheter att nå det resultat som behövs för att kunna investera i det övriga hyresbeståndet. På så sätt kan andra hyresgäster komma att drabbas. Lillängsberget ligger nära Skoghalls centrum med bland annat livsmedelsaffärer och pizzeria (även nedre bilden är därifrån). ytterligare en åtgärd som Hammaröbostäder vidtog för att sätta fart på uthyrningen var att sänka upplåtelsesinsatserna och månadsavgifterna. Tidigare låg upplåtelseinsatserna på kronor. Nu ligger de på kronor. Månadshyrorna, som låg på kronor, sänktes till kronor. Sedan sänkningen har i alla fall ingen spekulant talat om för höga insatser, enligt Staffan Åbjörn. Under förra hösten annonserade Hammaröbostäder i rikspressen, och det var också några stockholmare som nappade. Sedan årsskiftet har bostadsbolaget satsat på marknadsföring som når Värmlands län och länen runt om, bland annat har en reklamfilm rullat i TV4:s regionala sändningar under våren. Och uthyrningen har ökat. Anna-Karin Stöhre, mäklare på Svensk fastighetsförmedling som förmedlar Lillängsbergets lägenheter, är optimistisk. Det ser mycket ljusare ut nu än förra hösten. Vi har brottats med illvilliga rykten om att husen inte skulle byggas klara. Men bara det syns att fler flyttar in och det blir klart runt omkring husen så tror jag att vi snart kommer att ha hyrt ut det mesta, säger hon. staffan åbjörn är mer försiktig. Han räknar med att allt ska vara uthyrt till årsskiftet. Vad händer om det inte blir så? Det är en svart bild. Jag är övertygad om att bara marknaden börjar röra på sig kommer det att bli uthyrt. Det är ändå ett attraktivt boende. Men, visst, om vi ser under hösten att för lite händer, då får vi ta en ny diskussion med kommunen om andra alternativ, menar han. De alternativ som finns är, enligt Staffan Åbjörn, att göra om upplåtelseformen till vanlig hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt eller att sälja husen till en annan fastighetsägare. Bolagets socialdemokratiske styrelseordförande Sten Sirén utesluter ingenting. Vi måste titta på alla möjligheter, säger han. Två tredjedelar av lägenheterna skulle egentligen ha varit uthyrda före byggstart för att kommunen skulle gå i borgen. Men Hammarö kommuns rödgröna majoritet klubbade igenom beslutet att starta bygget med bara drygt 20 procent uthyrt, trots protester från oppositionen. Sten Sirén ser dock inte att man kunde gjort så mycket annorlunda. Vi kunde möjligen ha gjort husen lite lägre, med färre lägenheter, men då hade man inte fått den fina utsikten. Vi kunde också ha startat enbart ett av husen, säger han. margareta ivarsson tillhör dem som reserverade sig mot beslutet att ta bort det ursprungliga uthyrningskravet före byggstart. Hon tyckte då, och tycker fortfarande, att man borde ha skjutit på byggnationen tills man hade uppfyllt kravet. Men visst, då hade förmodligen inte de anbud som vi fått in gällt längre, och en ny upphandling hade behövt ske. Men det får ju ställas mot den risk som tas. Margareta Ivarsson betonar att hon för närvarande inte har någon annan tanke än att se positivt på situationen och försöka se till att det fungerar med uthyrningen på Lillängsberget framöver. Det är en tuff utmaning. Man får be till sin gud att det löser sig, säger hon. kommunen har också satsat en del för att Lillängsberget ska hyras ut lättare. Bland annat fördes tidigt diskussioner om att anlägga en strandpromenad nedanför husen vid Lillängshamnen. Den kommer nu att prioriteras. Bofast färdas i stället bilvägen västerut på Hammarö och solen gnistrar i Vänerns vatten så att ögonen nästan värker. På väg tillbaka till Karlstads station kommer dock en störtskur och Staffan Åbjörn har kanske rätt ändå. Det är i Hammarö solen skiner. "Det är en tuff utmaning. Man får be till sin gud att det löser sig" En fantastisk utsikt erbjuds om man tar trapporna i stället för hissen. Paret Olsson trivs Storlek: 56 kvadratkilometer belägna på en ö i Vänern, sju kilometer söder om centrala Karlstad. Antal innevånare: Har som mål att växa till personer till år Största företag: De största industrierna är Stora Enso Skoghall (cirka 950 anställda) som är världsledande på att göra kartong för livsmedel och Akzo Nobel Base Chemicals (cirka 140 anställda) som tillverkar olika kemiska produkter. Antal småbåtshamnar: Tre stycken Lillängshamnen med restaurang, uteservering, fiskaffär, rökeri och liten badplats, Sörvikshamnen med Möruddens badplats med sandstrand intill och Västra Söön, eller Sööa som den kallas, även den med sandstrand. Hammarökändisar (på hel- eller deltid): Ishockeyspelaren Mats Sundin och dansbandssångaren Christer Sjögren har bägge hus på fashionabla Tyehalvön på Hammarös norra del. Även Ikeas grundare Ingvar Kamprad håller ibland till på Hammarö, eftersom hans frus familj har sommarstuga där. Skådespelaren Roger Moore dyker också upp emellanåt eftersom hans fru Christina Tholstrup är från Hammarö. Utmärkelser: Utsågs 2008 av Lärarförbundet till Sveriges femte, och Värmlands bästa, skolkommun. Ligger på tredje plats i landet när det gäller förmågan att klara sitt uppdrag i förhållande till skolans nationella kunskapsmål. Aktuell fråga: Ska Hammarö kommun slås ihop med Karlstads kommun? Kristdemokraterna har lämnat in motioner till både Hammarös och Karlstads kommunfullmäktige om en folkomröstning år 2010 angående en sammanslagning av de bägge kommunerna. Även Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. 40 MILJONER KRONOR I UNDERSKOTT förra årets bokslut visade på ett underskott i Hammaröbostäder på drygt 40 miljoner kronor, på grund av nedskrivningar av fastigheternas värde. De kooperativa hyresrätterna på Lillängsberget har enligt den revisor som utsetts av Hammarö kommun inneburit "en mycket betydande resultatbelastning". Kommunfullmäktige har i sina kommentarer till bokslutet ställt krav på att Hammaröbostäder ska upprätta en plan för hur bolagets resultat kan förbättras och på så sätt bli ekonomiskt självbärande. hammaröbostäder har därefter satt som mål att hälften av lägenheterna på Lillängsberget ska vara uthyrda till halvårsskiftet i år och att allt ska vara uthyrt till årsskiftet. Under hösten kommer man bland annat närmare undersöka vilken målgrupp man ska rikta sig till och utifrån det göra upp en plan för ytterligare marknadsaktiviteter. Kommunen anser att bolaget bör sikta på en stabil soliditetsnivå på 15 procent inom en tioårsperiod (2008 låg den på 10,9 procent). kommunens krav på kort sikt är att resultatet i bolaget, vid utgången av år 2010, ska uppgå till minst en miljon kronor. Enligt vd Staffan Åbjörn kommer Hammaröbostäder att visa positivt resultat redan i år under förutsättning att uthyrningen av lägenheterna på Lillängsberget går enligt plan. 30 Bofast 5/2009 Bofast 5/

17 h a m m a r ö En framtid att bygga på! Sökes: Nytt, lättskött och anonymt Det är nära till strand och Vänerns vatten från Lillängsberget. De nya husen skymtar i fonden, framför de högre höghusen. Elsa och Ingemar Olsson valde sin trea på Lillängsberget för utsikten, ljuset och den inglasade balkongen. Elsa och Ingemar Olsson flyttade från villan i Karlstad för att få ett mer lättskött boende, samtidigt som det skulle vara anonymt. Lägenheten på Lillängsberget motsvarar förväntningarna. Elsa och Ingemar Olsson var bland de första hyresgästerna som flyttade in på Lillängsberget, till en trerummare på sjätte planet. För oss spelade det ingen roll att det var kooperativ hyresrätt. Det var det här läget med utsikten som gjorde att vi bestämde oss. Och någon dålig affär kan det väl knappast bli, vi får ju tillbaka pengarna, säger Ingemar Olsson. den utvändiga miljön är i skrivande stund inte klar och på väg in i husen kryssar Bofast mellan en grävmaskin och sprängsten. I huset närmast vattnet finns 15 inflyttade lägenheter, av totalt 29, enligt namntavlan i entrén. Huset bakom har nio hyresgäster. Visst känns det lite märkligt att vi inte är fler i huset, framför allt tycker vi att det är konstigt att inte fler lägenheter är uthyrda. Det är så fint här, nytt och lättstädat. Vi har trivts från första stund, säger Elsa Olsson. Paret Olssons egen teori är att spekulanterna har svårt att sälja sina hus. Själva sålde Ingemar och Elsa Olsson sin villa i Karlstad och de ville ha en ny lägenhet i hyreshus för att slippa tänka på underhåll eller oförutsedda utgifter. Här är det anonymt, man märker knappt av några grannar, och det tycker vi är positivt. Det är lite trångt i vårt garage, men annars är allt jättebra, säger Elsa Olsson. det som gjorde att de valde Lillängsberget var fönstren i tre väderstreck och den inglasade balkongen på tio kvadratmeter som blir som ett extra rum. Vi tog det lilla rummet som sovrum bara för ljuset och den här utsikten, säger Elsa Olsson och pekar mot Vänern och småbåtshamnen i sydväst. Lägenheternas många fönster är dock en orsak till att en del spekulanter inte köper. Det berättar mäklaren Anna-Karin Stöhre på Svensk Fastighetsförmedling, som förmedlar lägenheterna åt Hammaröbostäder. Vissa människor tycker att det blir för ljust, men kanske framför allt att det blir svårmöblerat, säger Anna-Karin Stöhre. God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans Bofast 5/2009 Bofast 5/

18 T E m a e n e r g i viskaforshem Husen, alla på 109 kvadratmeter, är byggda som kedjehus där carportar binder ihop husen. Svenskt rekord i täthet kommunägda viskaforshem bygger 18 hyresrätter som passivhus strax söder om Borås. När det första huset provtrycktes var det fyra gånger så tätt som ett passivhus måste vara. Och följande hus har visat på värden i samma härad. Byggarna var lite skeptiska i början, det här var helt nytt för dem. Men sedan blev de jättestolta när de såg resultatet, berättar Mikael Bengtsson, vd för Viskaforshem. passivhustekniken innebär att husen byggs så täta som möjligt och ventileras med ett till- och frånluftssystem. Inget aktivt värmesystem finns, utan värmeväxlare återvinner inomhusluften, som värms upp av de boende och alla hushållsapparater. Endast ett litet extra element i växlare rycker in vid kalla vintrar. resultatet blir hus som gör av med cirka 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år för värme och varmvatten, att jämföra med Boverkets byggnorm på 110 kilowattimmar i nybyggnation. Tekniken är lite dyrare än traditionell byggnadsteknik, men Mikael Bengtsson framhåller att bolaget tänkt långsiktigt. Vi har haft fokus på arkitektur och materialval, till exempel är alla material valda för att hålla länge. Sedan har vi parat de idéerna med passivhustekniken, säger han. Tanken är alltså att drifts- och underhållskostnaderna ska bli låga, även om kapitalkostnaden i början är hög. Hyran blir kronor i månaden. Till det kommer cirka kronor för sophämtning, kallvatten och hushållsel. Vi har skapat förutsättningarna för ett energisnålt boende och försöker visa att ekonomi och miljö kan gå hand i hand, säger Mikael Bengtsson. 34 Bofast 5/2009

19 T E m a e n e r g i T e m a e n e r g i Ny fjärrvärmetaxa sprä ckte bergvärmeplaner Med bergvärme ville Gnestahem försöka kapa fjärrvärmenotan. Men fjärrvärmeleverantörens svar lät inte vänta på sig. En ny taxemodell innebar att en stor del av vinsten från bergvärmen skulle försvinna. Liknande taxevillkor har fått allt större spridning runt om i landet. Text och foto Björn Åslund Problemet är att taxorna är svårförutsägbara För tågresenärer längs västra stambanan är Gnesta bara ett litet samhälle som virvlar förbi en halvtimme innan Stockholm. I tätorten bor drygt personer. Några hundra meter från stationen och centrum finns Gnestahems huvudkontor. Direkt utanför finns många av Gnestahems bostäder; en blandning av typiska 60-talshus och nybyggen i en mer vågad färgstark arkitektur. Kommunen har redan goda erfarenheter av bergvärme. I simhallen, sporthallen och Frejaskolan installerades för några år sedan bergvärme vid sidan av fjärrvärmen. En investering på cirka sju miljoner kronor som gav god utdelning. Det blev häftiga energibesparingar på en stor förbrukning, berättar Hans Persson, som är vd för Gnestahem. NY VÄRME MÅSTE AVISERAS Den nya fjärrvärmelagen ställer krav på hur kunder och leverantörer ska uppträda. Exempelvis får inte fjärrvärmeleverantörer ändra ensidigt i ett avtal och kunder ska få besked om taxeändringar minst 60 dagar i förväg. Lagen föreskriver förhandling eller medling kring nya taxevillkor om kunden begär det. Även kunden är skyldig att informera leverantören om man ändrar förbrukningsmönster, som vid installation av värmepumpar. Källa: Energimarknadsinspektionen kalkylen pekade på cirka en miljon kronor i årlig vinst. Verkligheten blev ännu bättre, drygt 1,3 miljoner kronor. Några extra avgifter från fjärrvärmebolaget Rindi, som tappade försäljning, var det inte tal om då. Gnesta Förvaltnings AB förvaltar kommunens lokaler, och är ett dotterbolag till Gnestahem. Den naturliga slutsatsen var att överväga bergvärme även inom bostadsbolaget. gnestahem valde ut några bostadshus som i dag värms med fjärrvärme. Bergvärmen skulle bli basen i uppvärmningen, och fjärrvärmen skulle tas in som extra värme under kalla perioder och fungera som reserv. Hans Persson tog fram kalkyler över hur det ekonomiska utfallet skulle kunna bli. Nu visade det sig att Rindi ändrat i taxekonstruktionen för Gnesta. Med en annan värmekälla i byggnaden skulle Gnestahem få en extra månadsavgift om kronor per hus. Därtill höjdes priset per megawattimme från 641 kronor till 650 kronor. Hans Persson visar kalkylerna med de olika alternativen. Men han får inte ihop det. På en byggnad skulle vi investera ungefär kronor för bergvärme. Den årliga vinsten blir bara kronor med Rindis avgifter, och det ger ungefär 17 års tid för återbetalning. Definitivt ingen bra affär. Utan Rindis extra avgifter skulle den årliga vinsten bli drygt kronor. Lite bättre, men ändå i minsta laget, anser Hans Persson, eftersom det ändå finns viss osäkerhet. han bedömer att de kronor som använts i kalkylen kan ge betydligt bättre utdelning i andra energiprojekt; som byte till energieffektivare fläktar. Ett skäl till detta är att taxan inte straffar lägre energianvändning generellt, här ger varje sparad kilowattimme full utdelning. Som kund tycker Hans Persson inte om Rindis beslut att via taxekonstruktioner stoppa den som försöker hålla nere energikostnaderna. Samtidigt ALLT MER BERGVÄRME Intresset för värmepumpar och bergvärme växer. År 2006 fanns cirka värmepumpar i flerbostadshus och år 2007 hade antalet ökat till cirka , visar siffror från Energimyndigheten. Drygt hälften av dessa var bergvärmepumpar. säger han sig förstå Rindis agerande: Rindi har ju en del fasta kostnader för fjärrvärmenätet som de behöver få betalt för. Med bergvärme tappar de försäljning, det syns i bolagets årsredovisning att affärerna i Gnesta blivit sämre. Men i stället för att öka priset för oss som vill effektivisera, borde de kanske skaffa fler kunder i Gnesta. särskilda taxevillkor om fjärrvärmen kompletteras med andra energikällor är inte unikt för Gnesta. Den finns på Rindis samtliga orter sedan två år tillbaka, uppger Tomas Karlsson, regionchef vid Rindi. Uppdelning var ett krav för kunna bli Reko-certifierade (se faktaruta). Vi kan inte neka någon anslutning, men vi har rätt ta ut annan taxa om kunden har annan värmekälla. Men vi har ännu inte tagit ut detta av någon kund, betonar han. Rindi tänker inte ta ut några extra avgifter eller ändra taxan från den första bergvärmeinstallationen i Gnesta, betonar Tomas Karlsson. Den installationen gjordes innan bolaget ändrade taxemodell. Rindis avsikt med att ta ut avgifter hos kunder med andra värmekällor, förklarar Tomas Karlsson med att bolaget bara får sälja energi under kalla dagar då det är som dyrast att producera. Denna taxekonstruktion är inte unik för Rindi. Den här typen av taxevillkor finns hos de flesta fjärrvärmeleverantörer, berättar Kalkylen för bergvärmen sprack, kan Gnestahems vd Hans Persson konstatera, här i området Cirkustomten i Gnesta. Bergvärme tillsammans med fjärrvärme skulle innebära en annan högre taxa. Peter Dahl, ansvarig för marknadsfrågor vid branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Hans förklaring är densamma som Rindis. Fjärrvärmen är tänkt som huvuduppvärmning. Med en extra värmekälla, så utnyttjar kunden fjärrvärmen under kalla dagar, när vi har den dyraste produktionen med el eller olja, säger Peter Dahl. Om vi bara ska erbjuda fjärrvärme som spetsvärme, då måste det bli en annan prissättning. han hänvisar till att Svensk Fjärrvärme haft diskussioner om prissättning med olika bostadsorganisationer (Sabo, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Hyresgästerna och Villaägarna) som önskat kunna komplettera fjärrvärmen. Efter de diskussionerna har vi Peter Dahl inom fjärrvärmebranschen sagt att vi inte får hindra kunderna att ha andra värmekällor, men att det får bli en annan prissättning. Ulrika Jardfelt, Sabos enhetschef för fastighetsutveckling, ger en annan bild av fjärrvärmebranschens agerande. Problemet är att taxorna är svårförutsägbara. Fjärrvärmebolagen kan göra höjningar och lägga till avgifter, utan att det specificerats i förväg i prislistan. Det blir ofta REKO KVALITETSMÄRKNING Reko fjärrvärme är en kvalitetsmärkning framtagen av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Det har utarbetats efter diskussioner med stora kunders representanter; bland andra Sabo. För att få använda Reko-märket måste leverantören leva upp till ett antal specificerade krav, bland annat hur prisändringar ska gå till och på transparens vad gäller priser, verksamhet och ekonomi. konflikter när leverantörerna går ut med höjda priser utan dialog med kunderna. hon anser att fjärrvärmebolagen generellt försummat dialog och förhandlingar Ulrika Jardfelt kring taxorna. Nu har Sabo inlett samarbete med fjärrvärmebranschen just för att förbättra den saken. Vi vill ha taxekonstruktioner som inte hindrar verklig energieffektivisering, säger Ulrika Jardfelt, som ser tydliga risker i att leverantörerna försöker priskompensera för att hålla uppe vinsten. Hon har ett tydligt råd till bostadsbolag som funderar på energieffektiviseringar, men som vill slippa överraskningar. Det är viktigt att diskutera med sin fjärrvärmeleverantör innan man gör något. Det gäller inte bara bergvärme, utan alla stora energiinvesteringar. 36 Bofast 5/2009 Bofast 5/

20 T E m a e n e r g i Svante ska sänka energianvändningen inom den svenska fastighetssektorn förändras år från år. Fastighetsägarnas förhoppning är att sådana årliga rapporter kan börja lämnas redan år Fastighetsägare vill både se om sitt eget hus och se till miljöns bästa. I framtiden blir det allt viktigare att både spara energi och minska klimatpåverkan, säger Bengt Wånggren, utvecklingschef på Fastighetsägarna Sverige. Stabilt. Lönsamt. Driftsäkert. Långsiktigt. Miljövänligt. RG GEOENERG I? GEOENERGI? Geoenergi R GEOENERGI anders ekström STOCKHOLM. Svante Fastighet är ett webbaserat verktyg som kan räkna om en fastighets energianvändning till koldioxidutsläpp. Det är Fastighetsägarna som tagit fram programmet tillsammans med en klimatkonsult, för att medlemmarna ska kunna följa sin klimatpåverkan över tid. Tanken är att resultaten sedan ska sammanställas för att se hur klimatpåverkan programmet svante Fastighet är uppkallat efter Svante Arrhenius, svensk vetenskapsman och nobelpristagare i kemi Redan år 1896 talade han om växthuseffekten, som var på väg att göra jorden allt varmare. För Arrhenius var det en glad nyhet. Jordens uppvärmning skulle i framtiden välsigna särskilt den nordiska människan med ett liv "under en blidare himmel och i en mindre karg natur än den som blivit oss beskärd". Vågad solcellsarkitektur i Skåne Skåne solar award 2009 i kategorin Årets solcellsanläggning delades nyligen ut till arkitekt Torsten Persson på serviceförvaltningen i Malmö stad för anläggningen i bostadsområdet Sege park. Den är Skandinaviens till ytan största solcellsanläggning. Energismarta grannar VÄXJÖ. Tävlingen Energismarta grannar avgjordes2 i somras. Den arrangerades av Energikontor Sydost, ett bolag som ägs av regionförbund, landsting och kommuner i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. första pris gick till Team Ahlgren, sex energismarta villagrannar i Karlskrona, som lyckades minska sin energiförbrukning med 37 procent. På andraplats kom Lyckan 13, tio hyresgäster som bor i ett hyreshus hos det kommunala bostadsbolaget Byggebo i Oskarshamn. De minskade sin elförbrukning med 28 procent. Jag tycker att det är otroligt roligt att de genom att följa mina råd och tips, som att byta till energisnåla lampor, inte använda stand-by-läget på apparater och tina fryst mat i kylen, har lyckats så bra, säger en märkbart stolt Lena Eckerberg, tävlingskoordinator på Energikontor Sydost. det vinnande laget får åka till Bryssel i oktober för att tävla mot andra europeiska lag. Byggebo-laget belönades med en tur i Oskarshamns skärgård, och tredjepristagarna, som kom från Kalmar, fick presentkort på Rättvisebutiken i sin stad. Tävlingen Energismarta grannar har pågått parallellt i nio europeiska länder. I Sverige har tävlingen omfattat 90 hushåll i Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn som tillsammans sparat i snitt 9,6 procent av sin elförbrukning. Sitt fint Nordic Star är vår finaste wc-stol. Den har vackra linjer och är utrustad med det bästa av allt. Hydrauliska dämpare gör att sitsen alltid landar mjukt, ytbehandling med ceramicplus gör att vatten och smuts inte får fäste, vilket underlättar rengöring och hygien. Du kan välja cisternlock i vitt, eller matt krom. Nordic Star är anpassad till branschregler för Säker Vatteninstallation och är Nordic Quality-certifierad. Mer om vad som gör Nordic Star till en ovanligt fin wc hittar du på Välkommen! Villeroy & Boch Gustavsberg AB, Box 400, Gustavsberg, , för värme och kyla tel.: e-post: info@geotec.se - webbplats: 38 Bofast 5/2009 Bofast 5/ Nordic Star_91x259_SE.indd