Att bygga i landsbygd. Allmänna råd

Transkript

1 Att bygga i landsbygd Allmänna råd 15

2 Innehållsförteckning ORIENTERING Översiktsplan... 2 Byggnadsnämnd/Plan- och byggkontor... 2 BYGGPLATS Lämplig byggplats... 3 Kompletterande lägen... 3 Anpassning till omgivningen... 3 Inplacering i landskapet... 4 TOMT Avgränsning... 5 Placering på tomten... 5 Anpassning till terrängen... 5 Anpassning till befintliga hus... 6 UTFORMNING Hustyp... 6 Material... 7 Färg... 8 Fönster... 8 Dörrar... 8 Uppvärmning... 9 Komplementbyggnader... 9 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EN- OCH TVÅ- BOSTADSHUS...10 Karta över samlad begyggelse...12 Adress och telefon

3 ORIENTERING Översiktsplan Syfte I varje kommun finns en översiktsplan som i stort anger hur kommunen ser på möjligheterna att bygga. Inom detaljplanelagda områden finns bestämmelser som styr placering och utformning av bebyggelse. Syftet med denna bilaga är i första hand att ge allmänna råd för val av byggplats och utformning av bebyggelse utanför detaljplanelagt område. Råden gäller såväl helårs- som fritidshus. Bebyggelsetryck Översiktsplanen och fördjupningar av översiktsplanen ger vägledning om var det är mest lämpligt att bygga. I översiktsplanen framgår att bebyggelsetrycket är olika i olika delar av kommunen. I områden med stort bebyggelsetryck är det särskilt viktigt att hitta kompletterande lägen i anslutning till befintlig bebyggelse. Särskilda krav, förhandsbesked Områden med särskilt starka naturoch kulturvårdsintressen finns redovisade i översiktsplanen. Inom dessa områden ställs särskilda krav på bebyggelsen. Därför kan det vara bra att titta efter i översiktsplanen innan Du bestämmer Dig för på vilken plats Du ska söka förhandsbesked alternativt bygglovoch för hur Din ansökan ska se ut. Översiktsplanen finns tillgänglig på byggnadsnämnden/plan- och byggkontoret. Byggnadsnämnd/Plan- och byggkontor God byggnadskultur I varje kommun finns en byggnadsnämnd, som har ansvaret för hur byggandet inom kommunen sker. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden verka för en god byggnadskultur. Byggnadsnämnden är också den myndighet som prövar om en byggnad får komma till eller ej. Råd och upplysningar Om Du är tveksam till hur Du ska gå tillväga med en ansökan, ta kontakt med plan- och byggkontoret. Personalen på plan- och byggkontoret är till 2

4 för att hjälpa Dig och står gärna till tjänst med råd och upplysningar. Om Du tar kontakt med plan- och byggkontoret tidigt får Du veta vilka handlingar som skall ingå i Din ansökan. Det är en fördel om utformningsprinciper kan diskuteras innan Du bestämmer Dig för hustyp mm. BYGGPLATS Lämplig byggplats PBL 2 kap Vid val av byggplats skall enligt plan- och bygglagen (PBL) tillses att byggplatsen är lämplig ur allmän synpunkt. Det innebär bland annat att byggplatsen skall vara lämplig med hänsyn till: 1. de boendes och övrigas hälsa, 2. jord-, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Beträffande avlopp hänvisas till miljöskyddskontorets informationsskrift Avlopp på rätt sätt. Kompletterande lägen Markhushållning Försök hitta ett läge som ger en naturlig komplettering till befintlig bebyggelse. Spridd bebyggelse kan innebära en sämre hushållning med markresurserna. Om bebyggelsen hålls samman har det ofta fördelar både för den som bygger och för kommunen. Det blir lättare att ordna med service, busstrafik, snöröjning, gemensamt vatten mm. Anpassning till omgivningen Jord- och skogsbruk Nya hus bör inte byggas så att möjligheterna att bedriva jord- och skogsbruk försämras. Det går ofta bra att bygga i kanten av ett skogsområde, särskilt om bebyggelse redan finns intill. 3

5 Ett ensamt läge inne i skogen kan däremot innebära en konflikt med skogsbruket. Naturvård, rekreation En del platser är känsliga ur naturvårds- och/eller rekreationssynpunkt. Det är viktigt att områden som är värdefulla att ströva i, fiska i mm finns kvar. För strandskyddsområden runt sjöar och större vattendrag gäller bestämmelser som innebär att ny bebyggelse normalt inte får komma till. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt lag. Länsantikvarien ska höras om en fornlämning berörs av markarbete. Miljömässiga värden Stora delar av kommunen har en känslig landskapsbild med miljömässiga värden utan att fördenskull vara medtagna i någon inventering. Det är därför alltid viktigt att anpassa nya hus till sin omgivning både då det gäller placering och yttre utformning. Berörda grannar, sakägarintyg Om en föreslagen nybyggnad kan påverka förhållanden på angränsande fastigheter måste ägarna till dessa fastigheter ges tillfälle att framföra sina synpunkter på förslaget innan förhandsbesked beviljas. Tag även kontakt med vägsamfälligheten för samråd om utfart mm. Inplacering i landskapet Skogsbryn Om landskapet är öppet kan det vara svårt att passa in nya hus. Lägen nära träddungar, skogsbryn eller vid markerade terrängformationer gör att husen smälter in bättre. Höjdlägen Soliga vindskyddade lägen är ofta att föredra, inte minst i energisparande syfte. Förr byggde man gärna i höjdlägen, dels för att marken var torrare och dels för att inte offra bördig jordbruksmark. Detta är fortfarande en bra regel, under förutsättning att 4

6 inte huset placeras i en kraftig slänt eller på toppen av en kulle eftersom sådana lägen kan bli för exponerade. Huset bör inte heller byggas i en sänka eftersom där bildas så kallade kalluftssjöar. Kallare luft sjunker alltid och sänkor innebär därför ett sämre lokalklimat och därmed högre energianvändning. TOMT Avgränsning Naturlig avgränsning Tomtplatsen bör avgränsas så naturligt som möjligt: I en gärdesgård, längs ett skogsbryn eller en väg, i gräns mellan brukad och obrukad mark mm. En tomt bör vara varken för stor eller för liten. Man måste få plats med bostadshus, uthus, parkeringsplats, gårdsplan mm. Detta gör att tomten helst bör ha en storlek av m². Olika omständigheter kan göra att större tomter bör godtas. Mindre tomter än 1500 m² bör som regel inte accepteras. Placering på tomten Placering som omgivningen, 4,5 m till gräns När man placerar in nya hus på en tomt är det viktigt att göra det på det sätt som är karaktäristiskt för omgivningen. Byggnaders avstånd till gräns bör vara minst 4,5 meter. Byggnadsnämnden kan ibland medge undantag för placering av byggnader (i första hand uthus) närmare gräns men då krävs i regel särskilda brandskyddsåtgärder och den berörda grannens medgivande.en bostadsbyggnad får inte placeras närmare allmän vägs vägområde än 12 meter (vid större vägar gäller längre avstånd). Bilplats Utrymmet framför ett garage bör vara minst 6 meter långt för att ge plats för biluppställning. Anpassning till terrängen Förr gjorde man av naturliga orsaker inte så stora markarbeten när man byggde. Om marken sluttade lät man istället husets ena sockel bli något högre. Husen fick därför en naturlig inpassning i terrängen. 5

7 Minimera markarbetena Försök att minimera markarbetena. En naturtomt som bibehålls i ursprungligt skick är oftast ekonomisk ur såväl anläggnings- som framtida skötselsynpunkt. Anpassa huset till tomten När Du väljer hus, utgå då från hur tomten ser ut och välj ett hus som är anpassat till den. Plocka inte fram Ditt drömhus ur en katalog och välj tomt sedan, det blir mycket svårare. Träd Var rädd om befintliga träd. Tänk på att det tar lång tid att få nya träd att uppnå samma storlek. Anpassning till befintliga hus Skala, material, färg och form Då nya hus ska byggas är det viktigt att anpassa skala, material, färg och form till de äldre husen. Detta betyder inte att nya hus behöver se ut som exakta kopior av de gamla. Även tomtplatsernas utformning och grupperingen av byggnader på dessa är viktiga för att en komplettering skall bli bra. UTFORMNING Hustyp Enplanshus och framförallt enplanshus med vindsinredning är allmänt förekommande utanför detaljplanelagt område. En vanlig källarvåning går också bra om marken är väldränerad. Enplanshus med förhöjt väggliv Ett enplanshus med förhöjt väggliv är ett bra alternativ vid nybygge. Förutom att det medger inredning av vinden passar det bra i en äldre bymiljö. Längd- breddförhållande Ett hus ska gärna ha en något långsmal form med taknocken i husets längdriktning för att smälta in bra bland gammal bebyggelse. 6

8 Taklutning Taklutningen anpassas till byggnadstraditionen och bebyggelse i området. Taklutningen hos äldre hustyper var oftast ca 30 grader. Takform Överhuvudtaget gäller det att göra enkla okomplicerade takformer, t ex symmetriska sadeltak för att få husen naturliga. Brutna och valmade tak är ovanliga i byarna. Platta tak är ofta olämpliga både med hänsyn till utseende och risk för läckage. Däremot kan pulpettak (snedtak med fall endast åt ett håll) ibland vara acceptabelt på mindre uthusbyggnader. Typhus De allra flesta nya enfamiljshus helårshus och fritidshus som nu byggs är typhus. Dessa är oftast ritade för små villatomter och med planlösning och fönstersättning anpassade till detta. Fönster saknas därför ofta på husgavlarna. Detta ger mycket dåliga lösningar på tomter där förutsättningarna är andra. Här gäller alltså ännu en gång rådet att välja ett hus som tar tillvara tomtens förutsättningar. Material Locklistpanel Träpanelväggar är lättast att infoga i miljön. Stående locklistpanel är den klassiska fasadbeklädnaden, lika användbar idag som för 150 år sedan. Även en spontad panel (t ex fasspont) är bra som yttervägg. Stående panel väljs hellre än liggande. På boningshus är tegel- och plåtfasader främmande och passar sällan i äldre bebyggelse. Tegeltak Tegeltak passar på de flesta hus. Tegelröda betongpannor är i många fall acceptabelt men de åldras mindre vackert än äkta tegelpannor. 7

9 Färg Helhet Behandla huset som en helhet. Växla inte färg eller material på sidor och gavlar eller gavelspetsar. Se på omgivande hus. Välj fasadbehandling och färgsättning så att det nya huset smälter in i miljön. Faluröd slamfärg Rödfärg är den klassiska billiga och mycket användbara färgen på alla slags trähus. Om huset önskas i annan färg än falurött bör man välja någon av de traditionella färger som finns i bygden. Ockragult, gråvitt och vitt går bra. Provmåla alltid, det syns först då om en färg är för skarp. Uthus Uthus, garage, förråd mm kan med fördel på traditionellt sätt göras rödfärgade även om bostadshuset har en annan färg. Foder, vindskivor, knutar Foder, vindskivor och knutar bör inte målas i en alltför mörk färg. Fönster Lika breda lufter Fönsteröppningar är mycket viktiga för uppfattningen av husets karaktär. För många olika slags fönster ger ofta ett splittrat intryck. Lika breda fönsterlufter (fältet i en fönsteröppning) eftersträvas och placeringen är viktig. I äldre byggnadstradition placerades fönstren om möjligt symmetriskt på väggytan. Stående format Rutorna ges helst kvadratiskt eller stående format. Mittpost är viktig, däremot är spröjsindelning ofta onödig på nya hus. Fönstren bör placeras i fasadliv, inte med djup nisch. Dörrar Målade ytterdörrar Enkla eller dubbla målade ytterdörrar passar oftast bra in. Kan dörrpartiet göras symmetriskt 8

10 är detta en fördel, i en symmetrisk förstukvist är det ett villkor. Vill man ha ljus i hallen är fönster över dörren (överljus) en bra lösning. Smala fönster symmetriskt på båda sidor om dörren går också bra. Uppvärmning Skorsten Ett flexibelt uppvärmningssystem bör väljas som går att anpassa till ändrat pris och tillgång på olika energislag. Ett vatten- eller luftburet värmesystem bör väljas som kan utnyttja olika energikällor. Någon typ av eldstad med skorsten måste finnas om man vill kunna klara längre strömavbrott när det är som kallast ute. En skorsten är dessutom en detalj som ofta förbättrar anpassning till äldre bebyggelse. Komplementbyggnader Uthus, garage, gäststugor Med komplementbyggnader avses fristående uthus, garage och andra mindre byggnader, t ex gäststugor och andra mindre bostäder. Fristående Garage, uthus och gäststugor bör placeras fristående för att passa in. En sammanbyggnad med huvudbyggnaden ger ofta ett oroligt och splittrat utseende, särskilt om husen har olika taklutningar. Placering av garage, gårdsplan Ett garage bör placeras så att man inte får intrycket att garaget är viktigare än bostadshuset. Det kan också vara en fördel om komplementbyggnader placeras så att de bildar en gårdsplan tillsammans med huvudbyggnaden. Långsmal form Komplementbyggnader ska helst ha en något långsmal form med taknocken i husets längdriktning. Sadeltak Komplementbyggnader bör utformas med sadeltak, gärna lika huvudbyggnadens taklutning. Beträffande material, färg, fönster, dörrar och uppvärmning hänvisas till dessa avsnitt ovan. 9

11 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EN- OCH TVÅBOSTADSHUS Vad får man göra utan bygglov I anslutning till bostadshus får man utan bygglov bygga uteplatser med murar eller plank som är högst 1,8 meter. Muren eller planket får inte heller sträcka sig mer än 3,0 meter från huset och det ska minst vara 4,5 meter till tomtgränsen. Man får också ordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om taken inte är mer än 12,0 m2. Skärmtaken får inte heller sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter. I bostadshusets omedelbara närhet får man sätta upp högst två komplementbyggnader ( friggebodar ). Den sammanlagda byggnadsarean får högst vara 10,0 m2 och den största höjden från mark till taknock 3,0 meter. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Friggebodsrätten begränsas inte av några planbestämmelser. De grannar som berörs kan medge att mur/plank /skärmtak och friggebodar placeras närmare gräns än 4,5 meter och då krävs inte heller bygglov. Utanför detaljplan och samlad bebyggelse får man utan bygglov göra mindre tillbyggnader av bostadshus och uthus. Man får också bygga helt fristående komplementbyggnader i omedelbar närhet till bostadshuset. Samlad bebyggelse framgår i stort av karta på sid 1. Vid gränsfall kontakta plan- och byggkontoret för mer detaljerad redovisning. Tillbyggnaden får inte heller bli så stor att den dominerar över det ursprungliga huset. Murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset kräver inte heller bygglov. Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste dock berörda grannar godkänna det. Nekar grannarna, och man trots det vill bygga, får byggnadsnämnden besluta genom att man ansöker om bygglov. 10

12 I Alingsås kommun gäller genom särskildt beslut i byggnadsnämnden följande riktlinjer: Mindre tillbyggnad utan bygglov får högst ha en byggnadsarea av 50 % av befintlig byggnads bruttoarea. Den sammanlagda byggnadsarean för mindre tillbyggnader utan bygglov får heller inte överstiga 40 m2. En bygglovfri komplementbyggnad får högst ha en byggnadsarea av 50 % av huvudbyggnadens bruttoarea. Den sammanlagda byggnadsarean för bygglovfria komplementbyggnader (utom friggebodar) får inte heller överstiga 40 m2. (Med byggnadsarea avses den area som en byggnad upptar på marken. Med bruttoarea avses summan av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida.) Områdesbestämmelser kan också begränsa arean eller reglera utformningen. Tillstånd kan behövas enligt väglagen. Även 3:e kapitlet i PBL gäller i skälig utsträckning t ex beträffande anpassning till miljön. Strandskydd och landskapsskydd Inom strandskyddat område, vanligtvis m från strandkant, måste dispens sökas för nya byggnader, även bygglovfria komplementbyggnader som placeras närmare stranden än huvudbyggnaden. Inom område med landskapsskydd måste dispens sökas för nya byggnader, även bygglovfria komplementbyggnader. På arrendetomter krävs också markägarens tillstånd. Observera att Du måste följa gällande bestämmelser om utförande även om du inte behöver ansöka om lov. Är Du osäker på om Du gör rätt kontakta bygglovavdelningen på plan- och byggkontoret. 11

13 Alingsås kommun Plan- och byggkontoret Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Lokal expedition i Sollebrunn: Telefon Centrumgatan 5 Telefax Öppet torsdagar mellan kl plan.bygg@alingsas.se Telefon