Populär Förbundsvecka

Transkript

1 Medlemstidning från Försvarsförbundet. nr Civil befattning blev militär allt vanligare problem Huvudskyddsombudet kritiskt till Försvarsmakten Intensivt påverkansarbete i Eksjö Populär Förbundsvecka Ledaren:»Försvarsmakten sparar på billig personal och behåller dyr «

2 innehåll Pjästekniker Peter Johansson var en av dem som kom i kontakt med Försvarsförbundet under förbundsveckan. Foto: Sören Andersson NR Om Försvarsförbundet Årgång 73. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ulrica Jansson Telefon: Fax: E-post: ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se. Annonsbokning: Ywonne Bjärkenrud, Mendo Media AB, telefon ywonne.b@telia.com. Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 3/12 gick i tryck den 27 september. Nr 4/12 har manusstopp den 14/11. Tidningen kommer ut den 11/12. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN Innehåll Förbundet väl representerat på Karlberg... 6 För förening 130 på FMV väntar en hektisk tid...7 Försvarsmakten hanterar den psykosociala miljön illa, tycker huvudskyddsombudet Per-Erik Gustafsson...10 Stor satsning på synlighet...12 Möt Marika Olsson: ny ombudsman för Försvarsförbundet...17 Föreningen i Eksjö jobbar med politikerpåverkan Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: (telefontid och ) E-post skickas på adressen: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se Sekreterare: Gülseren Kiyak, ankn Informationsansvarig: Karen McDougall, ankn Medlemsregister: Annica Arnared, ankn (telefontid tisd fred 9 11) Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, ankn Ombudsman: Marika Olsson, Hans Jonsson,

3 innehåll 16 Mer än mycket just nu Jag har fått ändra datum för tryck av tidningen. Klart att vi vill ha med det senaste om omdaningen. Och om bemanningsarbetet på Karlberg. Och avtalsrörelsen som trögt och konfliktfyllt hackat igång är också himla viktig. Men hur vi än gör hamnar något i skarven. Det är alltid något som man missar när tidningen rullas in i tryckpressarna. Eller något som hinner bli inaktuellt om vi inte gör det. Vi beskriver bemanningsarbetet på sidan sex och framåt och följer utvecklingen av omdaningen på sidan sju. Vi har valt att gå lite mer på djupet i tidningen, men söker ni dagsaktuell information tycker jag att ni ska söka på Försvarsförbundets hemsida eller läsa de InfoNytt som regelbundet kommer ut. Hänger förmodligen på en anslagstavla i din närhet. Eller kanske skickas den till dig via e-post. Det beror lite på hur din lokala förening valt att sprida informationen. Trots att våra förtroendevalda har mer än mycket att göra har fler än hälften av våra föreningar valt att ordna någon form av aktivitet under förbundsveckan, vecka 38. Intresset har varit stort och de som passat på att ställa frågor många. Och det är klart om man inte söker sig till facket i oroliga tider, när ska man göra det då? Läs mer om förbundsveckan, och se de fina bilderna på aktiviteterna, med början på sidan tolv. Hoppas att de inspirerar till flera aktiviteter runt om i landet! Ulrica Jansson, chefredaktör ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se Medarbetare i detta nummer Sören Andersson frilansfotograf som till det här numret tagit bilder både i Enköping, på Karlberg och i Karlskrona. Blev glatt överraskad under guidningen på flottiljen i Karlskrona över den stolthet de anställda uppenbarligen känner över sitt kulturarv. info@2see.se Carina Wising, som kallas för Tinna av dem som känner henne. Skribent och redaktör för Mänskligt på Katrineholms-Kuriren. Rivstartade hösten i en sådan fart att en tyst retreat vore mumma för själen. carina.wising@telia.com LENA LIDBERG, frilansjournalist, har i detta nummer intervjuat Försvarsmaktens huvudskyddsombud Per-Erik Gustafsson. Han är civilanställd Försvarsförbundsmedlem som bland annat arbetar för att motverka kränkningar och mobbning. Resultat? Vissa chefer har slutat att hälsa på Peggen. Snacka om arbetsmiljöproblem. lena.lidberg@swipnet.se Lars Gyllenhaal, som är skribent, föreläsare och författare. I höst är han aktuell med reviderade och moderniserade versioner av Svenskar i krig och Slaget om Nordkalotten. De kommer alltså ut som e-böcker. gyllenhaals.blogspot.com. 3

4 50% Dags för kompetens utveckling Sensus erbjuder kurser för Försvarsförbundets medlemmar till rabatterade priser. Du får upp till 50 procent rabatt på kurspriset, dock högst 600 kronor per termin. Du hittar hela deras kursutbud för hela Sverige på se. Sensus kan även hjälpa din förening med en skräddarsydd utbildning som passar era behov. Anmäl alltid inkomstförändringar Anmäl förändringar i din bruttoinkomst till Försvarsförbundet. Annars riskerar du att betala för mycket eller för lite i medlemsavgift. Du kanske byter jobb, namn, blir arbetslös, är föräldraledig, får ändrad lön, blir långtidssjukskriven eller börjar studera. Meddela medlemsredovisaren i din förening dina nya uppgifter eller meddela förbundet direkt dygnet runt på 24 oktober Skyddsombudens dag Man kan säga grattis till skyddsombuden den 24 oktober. TCO, LO och SACO arrangerar skyddsombudens dag onsdagen 24 oktober. Bakgrunden är bland annat att det i år är hundra år sedan arbetstagarna fick laglig rätt att utse skyddsombud. Firandet är en del av Gilla-Jobbet mässan oktober som går av stapeln på Stockholmsmässan. Mer om skyddsombudens dag: Förbud mot Facebook på var tredje dansk arbetsplats Enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau har var tredje chef förbjudit användning av Facebook på arbetsplatsen. Annons Skydda Sverige! SBF innehåller de regler som gäller när en krissituation uppstår. Här finner du alla gällande regler för hur vi ska agera vid terrorangrepp, krig och svåra olyckor. I boken finns alla övergripande bestämmelser samlade. Dessutom finns instruktioner för hur specifika myndigheter ska agera, vad som gäller för det militära försvaret, hur krisberedskap och civilt försvar ska hanteras i olika situationer, vilka regler som gäller kring skydd vid olyckor och mycket annat. PRIS 553: exkl. moms fritzes.se För beställning besök fritzes.se Tel Orderfax order.fritzes@nj.se FRITZES DIREKT FRÅN SVERIGES MYNDIGHETER 4

5 håkansäger:»kontentan är att Försvarsmakten har sparat på billig personal och behållit de dyra som egentligen ska leda i strid«hej på er! Jösses vad snabbt semestern tar slut och även den så kallade sommaren, som i Örebro och även i övriga landet varit väldigt blöt. Alla svampplockare jag talat med är dock fullständigt lyriska. Vi kan allt ta lite mer regn, får jag till svar när jag kommenterar den blöta sommaren. Nåja, det är ju tur att vi alla har olika smak vad gäller den svenska sommaren. Jag är väldigt glad och överväldigad. Jag har just fått reda på att tretton föreningar har anmält sitt intresse att delta på Försvarsförbundsveckan med någon form av aktivitet. Ni kanske inte tycker att det låter mycket, men med tanke på att det är första gången vi genomför förbundsveckan och att det är väldigt mycket att göra just nu (jag tänker på omstruktureringar, omdaning och utredningar) måste jag säga att intresset är större än vad jag förväntat mig. Jag säger bara: BRA JOBBAT! Några ord om omstruktureringen: hela förbundsstyrelsen har varit engagerad i bemanningsarbetet, som pågått under två veckor på Karlbergs slott utanför Stockholm. Vi har konstaterat att hela styrelsen behövdes på plats för vår del. Det går åt många fackliga företrädare för att på ett bra sätt kunna bevaka att arbetet följer lagar och avtal. Hur övriga fackförbund klarar den uppgiften vet jag inte, men vi i Försvarsförbundet valde att kraftsamla kring det här viktiga arbetet. Vi får väl se tiden an vad gäller om och hur många det blir som kommer att omfattas av övertalighet i våra led. Försvarsmakten ger oss ofta anledning att reagera. En av de viktigaste frågorna jag vet är de så kallade oberoende befattningarna (som vi fortfarande hävdar inte finns). I Försvarsmakten har man under årens lopp hyvlat och hyvlat på den civila personalen som har utfört stödtjänsterna. Och vem utför dessa stödtjänster idag? Jo, officerare som har en dyr officersutbildning för att leda i strid. Det finns även många specialistofficerare som är specialister på någon maskin eller uppgift, men leder absolut ingenting. Kontentan är att Försvarsmakten har sparat på billig personal och behållit de dyra som egentligen ska leda i strid. För arbetsuppgifterna som de civila utförde måste ju ändå göras någonstans. Jag letar efter sätt att påverka Försvarsmakten i frågan. Vad gäller omdaningen från Försvarsmakten till FMV så är förening 130 och 114 engagerade, samt vår egen Foppa (Peter Forsberg) som bevakar det från centralt håll. Beroende på hur FMV lägger upp strukturen på överförd verksamhet så kommer ett förslag på hur vi ska strukturera föreningarna. Vi väntar naturligtvis med spänning på resultatet av Fortverkets två separata utredningar som ska vara klara i slutet på året. På FRA genomförs nya avtalsskrivningar, som vi återkommer till i våra nyhetsbrev när det hela är klart. Jag önskar er alla en bra höst! Håkan Sparr, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 5

6 Bevakarna på slottet Foto: Sören Andersson Under två veckor i augusti hade Försvarsförbundet sju representanter på plats, för att bevaka den första omgången av bemanningsarbetet på Karlbergs slott utanför Stockholm. En av huvuduppgifterna var att bevaka att de civila befattningarna inte tillsattes av militär personal. En intensiv uppgift. På det stora hela tycker jag att det fungerade bra, säger Marie-Louise Svensson, som är ordförande för förening 5 på Karlberg och som bevakade bemanningsarbetet för skolor och centra. Det känns bra att vi, som är ett så litet förbund, kunde ställa upp med så många personer under två veckors tid. På bilden, från vänster: Marie-Louise Svensson, ordförande för förening 5 på Karlberg, Jan Berthilson, ordförande för förening 51 i Karlskrona och suppleant i förbundsstyrelsen, Pia Almström, ordförande för förening 114 i Stockholm och suppleant i förbundsstyrelsen, Hans Jonsson, ombudsman, Urban Ström, ordförande för förening 84 i Linköping och ledamot i förbundsstyrelsen, Peter Forsberg, ledamot i förbundsstyrelsen samt Åsa Sundholm, ordförande för förening 102 i Göteborg och suppleant i förbundsstyrelsen. 6

7 Civila stödtjänster hyvlas bort av Lena Lidberg Det kan bli aktuellt för förbundet att inleda tvister kring Försvarsmaktens uppsägningar. Det säger ombudsman Hans Jonsson. I de förhandlingar kring Försvarsmaktens nya organisation som sedan en tid pågår på Karlberg fungerar Hans Jonsson som sammanhållande för Försvarsförbundets representanter. En av nyheterna i förhandlingarna är att arbetsgivaren nu kan omplacera medarbetare utan att först upprätta turordningskretsar. Det grundar sig på två AD-domar från i fjol, och har lett till en ny rekommendation från Arbetsgivarverket som arbetsgivarna använder sig av, säger Hans Jonsson. I den nya organisationen har Försvarsförbundet reagerat på att vissa civila befattningar har tagits bort och i stället ersatts med soldattjänster. Ett exempel är att tjänster som administrativ assistent i vissa fall har omvandlats till tjänster som stabsassistent, vilket är en militär befattning. Vi håller på att undersöka om det kan handla om någon eller några ogiltiga uppsägningar, alltså ett brott mot Lagen om anställningsskydd. Förbundsstyrelsen ska fatta beslut om hur vi ska gå vidare. Försvarsförbundet stöder sig bland an- nat på ett EU-direktiv som reglerar vad som kännetecknar soldater i en combat situation. Förbundet kommer att be LO-TCO Rättsskydd att specialstudera direktivet. Hans Jonsson poängterar samtidigt att förbundet inte är ute efter att driva processer mot soldatkåren, utan helt enkelt vill reda ut de arbetsrättsliga begrepp som Försvarsmakten använder sig av. Förbundet har inget emot soldater. I själva verket skulle vi gärna se fler soldater som medlemmar hos oss, säger Hans Jonsson. Försvarsförbundets ordförande Håkan Sparr ser ett mönster i Försvarsmaktens omstruktureringar: Vad vi vet i dag är det 80 civila som har blivit övertaliga, men inte en enda officer. Redan i slutet av förra året började Försvarsförbundet uppvakta Försvarsmaktens ledning, försvarsdepartementet och försvarsutskottet. Förbundet vill bland annat påminna både arbetsgivarsidan och politikerna om den lagtext från Svensk för- fattningssamling som säger följande: I Försvarsmakten finns militär och civil personal. Problemet är att Försvarsmakten allt oftare placerar officerare på det som tidigare har varit civila tjänster. Myndigheten har skapat vad som kallas oberoende tjänster och försöker på så sätt kringgå uppdelningen i militär och civil personal. Självklart behövs det officerare i försvaret men vår poäng är att de ska finnas på rätt platser, säger Håkan Sparr. Han påpekar att den utveckling som nu pågår också får ekonomiska konsekvenser. Civila stödtjänster hyvlas bort för att i stället utföras av officerare, utbildade att leda soldater i strid. Följden blir att Försvarsmakten gör sig av med den billiga personalen men behåller den dyra. Det är något som går helt på tvärs med alla de övriga besparingar som Försvarsmakten lever under, säger Håkan Sparr. Samtidigt konstaterar han att de möten som Försvarsförbundet har initierat inte är okomplicerade. Vi jobbar hårt med den här frågan, men vi har ingen enkel motpart. Försvarsmaktens ledning består av officerare, och de flesta av dem som vi träffar på försvarsdepartementet är också gamla officerare som i många fall ska tillbaka till Försvarsmakten. Vi får därför sätta vårt hopp till politikerna i riksdagens försvarsutskott. Vi för bland annat en dialog med ordförande Peter Hultqvist, S, och vice ordförande Cecilia Widegren, M. Håkan Sparr betonar också att förekomsten av civil personal har flera ytterligare dimensioner: De här frågorna har stor betydelse även för folkförankringen kring försvaret. Det är bland annat en jämställdhetsfråga det är bland de civila medarbetarna som de flesta kvinnorna i Försvarsmakten finns. 7

8 Friskvårdstjänsten gick till en officer Jag hoppades på att få vara kvar. Men så fick jag veta att befattningen har gått till min kollega som är militär. Hur kan det bli så? undrar Camilla Thörn, som i fem år har varit idrottsledare vid Amf 1 på Berga. När Försvarsmakten häromveckan blev klar med sin stora kompetensinventering och matchning höll garnisonsenhetschefen på Berga ett informationsmöte för personalen. Där sades det bland annat att inga civila tjänster skulle tillsättas av militärer. Det presenterades som en väldigt positiv nyhet för oss civila, berättar Camilla Thörn. Därför blev hon rejält förvånad när det visade sig att den nya befattningen friskvårdsledare på papperet en så kallad oberoende tjänst hade gått till en av Camillas idrottsledarkollegor, en man som i grunden är officer. Camilla hade i stället placerats på en befattning som friskvårdsledare i Linköping. Allt är väldigt, väldigt märkligt. Det tycker även mina militära kolleger, säger Camilla Thörn. Just nu består hennes avdelning på Berga av fyra personer med titeln idrottsledare plus en vaktmästare. Av idrottsledarna är Camilla den enda med civil bakgrund. De övriga tre är från början officerare som har omskolats. Enligt omplaceringsplanerna ska två av de tre med militär bakgrund flyttas till andra tjänster på Berga. Den tredje personen med militär bakgrund har tilldelats avdelningens enda återstående tjänst, nu med titeln friskvårdsledare. Han som har fått tjänsten är utbildad idrottslärare, men det fanns inget befattningskrav på eftergymnasial högskoleutbildning, säger Camilla Thörn. När hon och Försvarsförbundet i efterhand har ställt frågor om kvalifikationskraven har det dessutom lämnats två olika 8 svar. Från centralt håll sades att befattningen på Berga krävde kompetens som lärare i fysiskt stridsvärde, och att det var dessa kvalifikationer som Camilla saknade. Då började läget bli ännu märkligare. Det finns ingen på vår avdelning som är lärare i fysiskt stridsvärde. Så det känns som en ren hittepå -grej, konstaterar Camilla Thörn. Lokalt på Berga fick hon besked om att hennes kollega har en fempoängskurs som lärare i militär pedagogik och att det var dessa meriter som skilde Camilla och honom åt. Det är den typ av utbildning som»det känns som en ren hittepå grej«inte går att få på någon vanlig högskola. När jag får höra sådant blir jag förvånad över att jag blev anställd här från första början, om det nu behövs olika militära erfarenheter för de här tjänsterna. Och jag undrar förstås hur jag lyckades få en tjänst som friskvårdsledare i Linköping. Tillsammans med kollegerna har hon pratat en hel del om hur omplaceringarna har gått till. Vi har en bra stämning på avdelningen och kan diskutera väldigt öppet. Alla är förvånade över de här senaste turerna, säger hon. Camilla Thörn är 33 år och har länge arbetat med friskvård. Hon har bland annat gått en ettårig folkhögskoleutbildning i hälsopedagogik och är även utbildad massageterapeut, styrketräningsinstruktör och personlig tränare. Jag kom till Berga och Muskö som egen företagare och jobbade med bland annat gruppträning och som personlig tränare. Innan dess hade jag jobbat på gym. I maj 2007 blev jag anställd på Berga och har sedan dess arbetat med friskvård och träning. Jag har haft en varierad tjänst som innehåller allt från träningslära till näringslära. Jag hade absolut velat stanna kvar här, säger Camilla Thörn. Tillsammans med ombudsman Hans Jonsson på Försvarsförbundet håller hon nu på att undersöka om det på något sätt kan bli aktuellt att driva hennes ärende vidare. Hon har tackat nej till friskvårdsledartjänsten i Linköping och är nu inställd på att lämna Försvarsmakten i början av nästa år. Jag har ingen anknytning till Linköping och det är för långt att pendla. Så nu förbereder jag mig på att bli uppsagd den 31 oktober. Hon har så smått börjat titta på andra lösningar och räknar med att få stöd från Trygghetsstiftelsen. Jag ser ljust på framtiden och utgår från att allt kommer att ordna sig. Men på jobbet har jag hört talas om många andra civilanställda som har blivit omplacerade eller inte har matchats alls. En av dem som nu står utan matchning är vår vaktmästare på idrottsavdelningen. Det är riktigt sorgligt, han har jobbat på Berga i 38 år. Hon säger att den enda förklaring som hon har tagit emot för egen del är att hon inte har rätt kompetens för friskvårdsledartjänsten på Amf 1: Det besked som jag har fått är att det inte finns något hål att stoppa mig i.

9 Förening 130 väntas växa Inom Försvarsförbundet väntar en hektisk tid för förening 130 på FMV. Vi räknar med att ta emot många nya medlemmar, säger föreningsordförande Ewy Johannesson. av Lena Lidberg När FMLOG-personal övergår från Försvarsmakten till FMV är förening 130 en av de Försvarsförbundsföreningar som påverkas mest. Utgångspunkten är att medlemmar som är anslutna till föreningar vid Försvarsmakten blir kvar i dessa och att det bildas samarbetsorgan mellan den gamla föreningen och förening 130. Men FMV-föreningen håller också beredskap för att rekrytera helt nya medlemmar som kanske tidigare har tillhört något annat fackförbund eller som inte har haft någon facklig tillhörighet alls. Totalt sett är det SEKO som är det största fackförbundet inom FMLOG. Men även Försvarsförbundet, Officersförbundet och Saco har god representation. Vi på Försvarsförbundet hoppas förstås att så många som möjligt ska upptäcka fördelarna med vår organisation till exempel att vi är ett nära förbund med korta beslutsvägar, säger Ewy Johannesson. De tidigare FMLOG-funktionerna kommer att ingå i FMV/FSV (Förråd, service och verkstäder). Företrädare för verksamheten har nyligen gjort en rundresa till ett tiotal FMLOG-orter: Enköping, Arboga, Karlskrona, Ronneby, Kungsängen, Linköping, Karlsborg, Skövde, Såtenäs, Halmstad, Eksjö, Revingehed, Stockholm och Boden. Deltog gjorde bland andra FMV-direktören Tomas Salzmann, Info- och HR-personal från FMV, liksom HR-personal från FMLOG. Dessutom har representanter för Försvarsförbundet, Saco och SEKO varit med på turnén. Tre förtroendevalda från Försvarsförbundets förening 130 turades om att delta i presentationerna: ordförande Ewy Johannesson, vice ordförande Micael Festin och styrelseledamot Lars Agune. Dessutom fick de draghjälp av ett antal lokala Försvarsförbundsföreträdare ute på besöksorterna. Turnén har varit bra och från de blivande medarbetarna finns det ett stort engagemang för jobbet och många bra frågor kring verksamheten. Några fackliga frågor har vi inte fått, men det som kan vara av fackligt intresse är frågorna kring vad som händer efter 2013 med anställning, eventuell utkontraktering och liknande. Enligt arbetsgivaren finns det inga planer just nu vad gäller outsourcing eller utkontraktering, säger Ewy Johannesson. En annan förtroendevald som den senaste tiden har besökt de totalt drygt 30 orter där FMV kommer att få nya medarbetare är Christer Bringemark, styrelseledamot såväl i Försvarsförbundet som i förening 130. I sin roll som IT-medarbetare på FMV har han rest runt för att se över IT-infrastrukturen, men har samtidigt kunnat svara på en del frågor av facklig karaktär. Sammantaget skulle jag vilja säga att de personer som jag har mött är försiktigt positiva till bytet av arbetsgivare. Samtidigt känner man en viss oro på längre sikt, eftersom den politiska viljan ju är att outsourcing ska provas, säger Christer Bringemark. Vad händer om man inte svarar? Acceptera erbjudandet från FMV eller stanna i Försvarsmakten, med risk för uppsägning på grund av arbetsbrist? Senast den 1 oktober skulle alla de som berörs av omdaningen ha fattat sitt beslut. Vi lät Försvarsförbundets styrelseledamot Peter Forsberg svara på några aktuella frågor. Vad händer om man har fått erbjudandet från FMV men inte har svarat? Att inte svara är detsamma som att säga att man accepterar erbjudandet. Det har vi kollat med LO-TCO Rättsskydd. Vad händer om man har tackat nej till erbjudandet? Då återgår man till Försvarsmakten, där man bildar en egen turordningskrets. Om det inte finns omplaceringsmöjligheter inom Försvarsmakten, vilket det troligen inte finns, så har man inte möjlighet att utnyttja trygghetsavtalet/trygghetsstiftelsen. Man får heller inte förlängd uppsägningstid. Det här är det alternativ som både fack och arbetsgivare har varnat lite för. I mitten av september förhandlades den nya organisationen på FMV. Vad blev utfallet där? Den organisation som nu finns på förslag är ännu inte samverkad på FMV. Verksamheten startar med den organisation som finns i FMLOG i dag och någon gång under 2013 kommer det att ske en omorganisation. FMV vill bland annat försäkra sig om att man kan behålla alla verksamhetstillstånd och utbilda olika chefer på avdelningsnivå. Vad händer på samverkansfronten? Arbetstagarorganisationerna från Försvarsmakten och FMV kommer re-» 9

10 » gelbundet att träffa chefen för FMV/FSV, bland annat för att samverka den nya organisationen inom FMV och avhandla hur de ekonomiska ramarna ska uppfyllas. Mötena ska hållas varannan måndag fram till sista december. Det här är ingen regelrätt samverkansgrupp, utan snarare en beredningsgrupp med ett informationsutbyte mellan arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren. FMV har begärt att få göra registerkontroller kring de personer som berörs av övergången. Vad innebär det? FMV begär utdrag ur belastningsregistret för all personal som de anställer, det ingår i deras rutiner. Vi har rådfrågat en jurist på LO-TCO Rättsskydd som bekräftar att det är okej att göra så. Med andra ord: alla som berörs ska fylla i den blankett som FMV tillhandahåller. Kontakta din närmaste chef om du behöver hjälp med ifyllandet.»förändring motsvarighet Efter initiativ från Försvarsförbundet och med stöd av de övriga arbetstagarorganisationerna har arbetstagarkonsulten Per Tengblad utrett tänkbara effekter av FMLOG:s och FMV:s omdaning. I juni lämnade han sin slutrapport. Här är några av hans kommentarer och slutsatser. Trygghetsstiftelsen Den som är statligt anställd och blir uppsagd inom ramen för Trygghetsavtalet har möjlighet att bli kund hos Trygghetsstiftelsen. Det är arbetsgivaren som anmäler dig till deras program. Hos Trygghetsstiftelsen får du träffa en konsulent som berättar om de möjligheter som står till buds. Vid det första mötet kartläggs din yrkeserfarenhet och utbildningsbakgrund och dina tankar inför framtiden. Nästa steg är att skapa en handlingsplan som passar din situation, oavsett om du söker nytt jobb, vill starta eget eller till exempel behöver stöd inför utbildning, praktikarbete, inskolning eller flytt till annan ort. Målet är att du ska hitta ett nytt jobb eller en annan lösning så fort som möjligt. Mer information finns på Om omdaningen i stort: Försvaret genomgår för närvarande en förändring av en omfattning som har få motsvarigheter i landet. Drivkraften är både en ny inriktning för verksamheten (insatsförsvaret), ny kompetens (yrkessoldater) och krav på besparingar och ekonomi i balans. Om den utdragna politiska processen: Man kan tycka att den politiska makten bör lägga tyngdpunkt på vilket slags försvar man ska ha och låta den myndighet som är satt att verkställa detta också har frihet att hantera sitt behov av stöd. I stället blir materiel- och logistikförsörjningen föremål för näringspolitiska och regionalpolitiska frågor. Utvecklingen av försvarslogistiken har legat i vänteläge alldeles för länge. Nu sker mycket på en gång och i fel ordning, när organisation kommer före ledning och styrning. Politiken tar god tid på sig, i detta fall tre, fyra år, medan själva förändringsarbetet ska ske på under halva tiden. Angivna besparingar ska ha hämtats hem på mindre än två år. Om besparingsbetinget: Flertalet intervjuade är tveksamma till besparingsmöjligheterna. Tveksamhe- ten är större inom Försvarsmakten än inom FMV. Inom FMV är det framför allt tidsplanen som bekymrar, samtidigt som det finns en osäkerhet i vad som händer med övrig verksamhet om man inte lyckas hämta hem besparingarna. Om nya FSV (Förråd, service och verkstäder) inom FMV: Det finns en uppenbar risk att den enskildes beslut om verksamhetsövergång får tas utan att man vet vad man Peter Forsberg går till. Många tycks vara positiva till övergången givet att en del osäkerheter klaras ut och en tydligare målbild visas upp. Oron gäller i högre grad nästa steg. Att gå från en statlig myndighet till en annan är ett mindre problem än om man i nästa steg hamnar i ett privat bolag, såvida man inte innan dess har blivit bortrationaliserad under det tvååriga besparingsbetinget. I det fortsatta kommunikationsarbetet finns det anledning att uppmärksamma denna dubbla eller tredubbla oro, och det krävs en framförhållning i kompetensförsörjningen både hos Försvarsmakten och FMV. Om kulturkrockar: Det går att spåra en bristande förmåga kring att nyttja (och respektera) varandras kompetenser. Men bakom 10

11 en har få er i landet«detta finns också ett spel som många upplever handlar om makt och inflytande. Samtidigt finns det också kring materielförsörjning och logistik ett spel gentemot ägaren/departementet. Från flera håll har man framfört frågan om kulturkrockar där ett FMV med akademisk frihet möter ett mer regelstyrt FMLOG. Men också fördelen i att delar av en civilmilitär aktör (FMLOG) kommer in i en mer civil organisation (FMV) en intäktsfinansierad organisation som bättre förstår vad en sådan behöver. Om riskanalyser: Risker bör bedömas och åtgärdas i tre dimensioner: påverkan på verksamheten (risker i försämrad kvalitet, insatsförmåga, säkerhet och så vidare), påverkan på ekonomin (risken för att besparingsmålet inte uppfylls eller att resursbehovet dyker på andra ställen i organisationen) samt påverkan på arbetsmiljö och arbetsbelastning (risker kring stress och ohälsa). Regeringen bör se till att det sker en oberoende utvärdering, gärna med till exempel ettåriga intervaller. Lämpligen är Statskontoret den mest oberoende aktören i relation till de berörda myndigheterna.»det går att spåra en bristande förmåga kring att nyttja (och respektera) varandras kompetenser.«några slutsatser: Många viktiga frågor i etableringen av FSV återstår, inte minst en målbild och en rationaliseringsplan för 2013 och Det finns en stor utmaning att integrera FSV i FMV organisatoriskt, praktiskt och kulturellt. Samverkan mellan inköpsorganisationerna bör påbörjas så snart som möjligt. 11

12 Försvarsmakten måste bli bättre på att göra riskbedömningar. Särskilt illa är det inom den psykosociala arbetsmiljön, säger huvudskyddsombudet Per-Erik Gustafsson. Av Lena Lidberg Vissa chefer har Han är arbetsmiljöingenjören och försvarsförbundaren som för fyra år sedan utsågs till Försvarsmaktens huvudskyddsombud. Förordnandet löpte på tre år, men Per-Erik Peggen Gustafsson, 64, omvaldes i fjol till en ny period. Det innebär att han fortsätter sitt uppdrag till och med oktober Det är ett fantastiskt roligt och mångfasetterat jobb. Men det är också förknippat med en hel del utmaningar, eftersom det i många fall finns stora brister i Försvarsmaktens hantering av arbetsmiljöfrågorna, säger han krasst. Han tar några av de nu aktuella omstruktureringarna som exempel. Vi har länge räknat med att försvarslogistiken på något sätt skulle outsourcas, men det blir komplicerat för medarbetarna när verksamheter ska delas och det blir förändringar i flera etapper. Däremot tror jag att många som nu går över till FMV kommer att bli bättre omhändertagna där än hos Försvarsmakten. På FMV har man större vana av uppdragsfinansierad verksamhet, säger Per-Erik Gustafsson. När det gäller Försvarsmaktens övergripande kompetensinventering och det så kallade basorganisation 13-arbetet har han många synpunkter på hur det har gått till. På många förband har avdelningarna inte haft något att säga till om, och än mindre skyddsombuden. De har bara fått se en skrivelse när allt redan var klart. I stället har det suttit ensamma gubbar och gummor vid ett skrivbord och gjort de här utredningarna, och jag anser att det är ett brott mot arbetsmiljölagen, säger Per-Erik Gustafsson. Han konstaterar att de flesta medarbetare har fått gå i väntans tider duger jag, eller duger jag inte?. Där har det varit många överkörningar, och stora brister i den psykosociala arbetsmiljön. Jag har fått höra att uppsägningar inte ses som någon allvarlig risk, men jag håller inte med om det. En person som blir uppsagd kan hamna i en livskris som kan leda till allt från sabotageplaner till missbruk och självmordstankar. Han ställer sig också frågande till hur grundlig kompetensinventeringen egentligen har varit. Ett konkret exempel är en person som har placerats på en hundgård, trots att han är allergisk mot hundar. Det borde ha varit lätt att kontrollera. Dessutom har resultatet blivit att 80 civilanställda har sagts upp, men ingen officer. I gengäld har många officerare placerats på befattningar som de aldrig har varit i närheten av tidigare. Det är i sig ett oerhört slöseri med resurser både med individer och med skattemedel. Officerare har som regel dyra, specialinriktade utbildningar som därmed inte tas till vara. 12

13 Foto: Sören Andersson Per-Erik Gustafsson tycker också att det finns tveksamheter i hur omplaceringarna har hanterats. Låt säga att en person i Stockholm plötsligt blir erbjuden en befattning i Boden. Då flyttas ansvaret för uppsägningsbeslutet från arbetsgivaren till den enskilde, vilket jag tycker är fel. Min uppfattning är att Försvarsmakten på det här sättet försöker runda lagen om anställningsskydd, och det gör mig upprörd. Han anser att Försvarsmakten på senare år har utvecklats till en organisation där människan inte längre står i centrum. Nyckelordet har i stället blivit kompetenser. Försvarsmakten har blivit som en enda stor karriärstege för diverse chefer. Samtidigt har arbetsmiljön blivit sämre och sämre, och det skapas otrygghet i stället för trygghet. företräda alla Försvarsmaktens medarbetare, oavsett yrkestillhörighet. Jag har fått ett bra erkännande även från Officersförbundet. Och när jag fick nytt förtroende förra hösten var det huvudskyddsombuden ute i organisationen som stod för omvalet, berättar han. I tjänsten som arbetsmiljöingenjör tillhör han region Mälardalen. Han ingår i Livgardets organisation men har sin arbetsplats på Berga. Ofta är han dock på resande fot. I rollen som huvudskyddsombud har han besökt nästan alla av Försvarsmaktens verksamhetsorter. De enda som återstår är Revingehed och skyddstjänstskolan i Umeå. Till dessa båda platser ska han åka så fort han hinner. Hur bemöts du av cheferna inom Försvarsmakten? slutat att hälsa Personalen är oerhört lojal, men vi måste komma ihåg att vi inte är starkare än kedjans svagaste länk. Tänk dig en patrull med en eller flera oroliga medarbetare som kanske tänker på helt andra saker än sitt uppdrag. Då är det lätt att det uppstår risker i vardagen, säger Per- Erik Gustafsson. Han konstaterar att det är ÖB som har det yttersta ansvaret för Försvarsmaktens arbetsmiljö. Det är också till honom han har vänt sig med vissa av sina frågor. Jag har bland annat haft synpunkter på hur de personer som har blivit inlasade inom försvarsmusiken har blivit behandlade. Jag har inte fått något bra svar på det. Som jag ser det har det förekommit kränkningar och mobbning på deras arbetsplats, och i efterhand har dessa försvarsförbundsmedlemmar till och med fått skadestånd utbetalt. Arbetsmiljöverket har frågat mig om jag vill göra en anmälan, men i första hand vill jag gå vidare internt. Det handlar inte om att sätta dit någon, men däremot att se till att frågor som de här blir bättre lösta i framtiden. Exemplet från försvarsmusiken rör civilanställda, men Per-Erik Gustafsson konstaterar att det finns gott om arbetsmiljöbrister även i den militära delen av verksamheten. Bland annat har det uppstått oklarheter i samband med utlandstjänstgöringar. ÖB har sagt att svensk arbetsmiljö i huvudsak ska gälla även utomlands. Men i praktiken är det inte riktigt så. Per-Erik Gustafsson har även reagerat på hur situationen ser ut för de nya soldaterna. Värnpliktstänkandet lever kvar jag tycker inte att soldaterna behandlas som de anställda de faktiskt är. Försvarsmakten håller inte vad man har lovat, övningar ställs in och det är näst intill omöjligt att leva på soldatlönen. Därför framstår även den här förändringen som dåligt förberedd och otillräckligt riskbedömd.»försvarsmakten har blivit som en enda stor karriärstege för diverse chefer.«att Försvarsmaktens huvudskyddsombud i grunden är en civilanställd person väcker ibland viss uppmärksamhet. Men Per-Erik Gustafssons uppgift är att Jag har bråkat med vissa förband och vissa chefer har slutat att hälsa. Det finns en stor spridning i hur arbetsmiljöfrågorna uppfattas, allt hänger väldigt mycket på individuella chefer. Vissa är väldigt noggranna, medan andra tyvärr tycks strunta i de här frågorna. Han säger att Försvarsmakten som regel har utarbetat goda rutiner för hur olika säkerhetsföreskrifter ska följas, men på det psykosociala arbetsmiljöområdet ser det betydligt sämre ut. Mitt särskilda mantra är riskbedömningar, riskbedömningar, riskbedömningar!. Jag önskar att skyddsombuden fick vara med och bidra med kunskap och synpunkter i ett tidigt skede i processerna. Det kan gälla allt från inköp av fordon till organisationsförändringar. På så sätt skulle många problem kunna undvikas, säger Per-Erik Gustafsson. 13

14 Enköping: Hundratalet ungdomar har fått en bild av Försvarsförbundet. Jag är förvånad själv, säger föreningsordförande Inge Bäcklin om det stora intresse Försvarsförbundets förening 10 i Enköping fick under garnisonens dag. I år bjöds för första gången skolungdomar från närområdet in, vilket gjorde att Inge Bäcklin tillsammans med kassör Eva Lindberg vid sitt informationsbord fick kontakt med runt hundra ungdomar. - Vi har fått massor av frågor om allt från vad fackliga organisationer gör till hur det fungerar med GMU, säger Inge Bäcklin. - Det känns bra att om några av de ungdomarna väljer att i framtiden genomgöra GMU har de redan en bild av förbundet. Eva Lindberg, till vänster, fick kontakt med många ungdomar under garnisonens dag i Enköping. Försvarsförbundet och Officersförbundet hade ett gemensamt tält under garnisonens dag. Inge Bäcklin, ordförande för förening 10 i Enköping, blev positivt överraskad över det stora intresset för förbundet under garnisonens dag. Foto: Sören Andersson En majoritet av förbundets föreningar valde att bidra till Försvarsförbundets första Försvarsförbundet bjöd på frukost. Försvarsförbundet ordnade tipspromenad. Försvarsförbundet grillade korv och fixade fika. En majoritet av förbundets föreningar bidrog på olika sätt till synlighetssatsningen. En tidig höstmorgon utanför Stockholm. Förbundsordförande Håkan Sparr och ombudsman Marika Olsson har packat bilen med informationsmaterial och rullar mot FRA i Bromma. Snart ska de vara i full färd med att prata med fortfarande morgontrötta medarbetare som slinker förbi matsalen för en frukostmacka. Just den här dagen är det Försvarsförbundets förening 116 som bjuder på frukosten, som en del av förbundsveckan. Vi har funderat länge på att göra någon liknande aktivitet, men inte riktigt kommit till skott. När förbundsveckan bestämdes till just vecka 38 blev det lättare för oss att spika ett datum och genomföra planerna, säger föreningens ordförande Lars-Erik Norstedt. Det är viktigt att vi visar att vi finns och en bonus för oss förtroendevalda är ju att vi får träffa förbundsordföranden och kanslipersonal. Det gör oss både mer motiverade och uppdaterade. Dessutom är det lite roligt att veta att samtidigt som vi gör vår aktivitet här, finns det föreningar runt om i landet som ordnar andra aktiviteter för samma ändamål. Det är bra för motivationen. Håkan Sparr är nöjd med uppslutningen kring förbundsveckan: Jag trodde inte att så många föreningar skulle ordna någon aktivitet den här gången. Dels är det första gången vi genomför något liknande, dels vet jag ju att våra förtroendevalda har mer än fullt upp. Det är verkligen roligt att vi fått så stort intresse redan första gången. 14

15 Karlskrona: Samling kring en av tipspromenadfrågorna. Tipspromenaden under förbundsveckan i Karlskrona lockade nästan 50 deltagare. Försäkringsinformationen av Folksams Jessica Petersson var ett uppskattat inslag. Karlskrona: Korvgrillning lockade sextiotal - Mycket trevligt, konstaterar pjästekniker Peter Johansson, när han kommer till korvgrillningen som förening 51 i Karlskrona ordnat. Han blev medlem i Försvarsförbundet för två år sedan, mest för att det var det billigaste fackliga alternativet. - När jag kom hit var det inte många på verkstaden som var medlemmar i Försvarsförbundet. Nu är nästan alla det. Inte bara Peter Johansson uppskattar korvgrillningen och tipspromenaden som föreningen ordnat. Det är trångt kring grillen och föreningens ordförande Jan Berthilson räknar med att runt sextio personer lagt sin lunch hos Försvarsförbundet. Inomhus står Jessica Petersson från Folksam och svarar på frågor om försäkringar. - Det är första gången jag träffat Försvarsförbundet, så det är roligt. Jag tycker att intresset har varit över förväntan. Jag har fått många frågor och flera har skrivit upp sig för enskild rådgivning. förbundsvecka Exempel på genomförda aktiviteter Förening 51 i Karlskrona ordnar korvgrillning och tipspromenad. Förening 130 och 114 i Stockholm arrangerar tillsammans en tipspromenad och bjuder på fika. Förening 10 i Enköping finns på plats under garnisonens dag med infobord. Förening 5 på Karlberg ordnar tipspromenad. Förening 116 i Bromma bjuder på frukostmackor och delar ut information, tillsammans med förbundsordföranden. Förening 76, Såtenäs, ordnar tipspromenad och bjuder på lättare förtäring i samband med flottiljens friskvårdsdag. Förening 84 i Linköping ordnar tipspromenad och bjuder på lunch. Peter Johansson uppskattar att förbundet är tillgängligt och aktivt. Här med blanketten från tipspromenaden. 15

16 »Det är först när man har en organisation i ryggen som man kan tvinga någon att faktiskt lyssna och svara.«16

17 Försvarsförbundets nya ombudsman Marika Olsson om Foto: Sören Andersson vem hon är: en trebarnsmamma från Gotland, men som bor i Stockholm sedan Sjuksköterska i botten, men förtroendevald på heltid sedan tio år inom Vårdförbundet. Har även jobbat som barnskötare, au pair, vaktmästare, fritidsledare... sig själv: envis. Engagerad. Glad. Något av en idéspruta. hur hon hanterar rädslor: kastar mig över dem. När jag började som sjuk sköterska var hjärtstillestånd något av det läskigaste jag kunde tänka mig. Så jag sökte till hjärtavdelningen. vad hon gör på fritiden: läser. Umgås med mina barn. Tränar. varför hon lämnar Karolinska: Det är helt enkelt dags. Jag har drivit mitt fackliga engagemang i tio år på samma ställe jag vill inte bli en propp. sin roll som ombudsman: den är viktig och det känns utmanande att kliva in i den. Men efter tio år som förtroendevald känner jag att jag är redo att ta det steget. Det skulle vara att kasta bort mina fackliga kunskaper att inte fortsätta inom området. Försvarsförbundet: Jag vet ju inte så mycket ännu. Förbundet är kopplat till en verksamhet långt ifrån den jag är van vid. Det är både skönt, utmanande och lite läskigt. Det som fick mig att våga ta steget till ett helt nytt område är att jag de senaste åren främst arbetet för Karolinskas nära 700 biomedicinska analytiker. Jag kan inte så mycket om deras arbetsuppgifter, men känner att jag ändå på ett bra sätt kunnat driva deras frågor. Det känns också tryggt att stanna kvar inom TCO-familjen. fackföreningar: det är ju tillsammans man kan åstadkomma förändringar. Snacka om hur man vill ha det kan många göra, men det är först när man har en organisation i ryggen som man kan tvinga någon att faktiskt lyssna och svara. varför hon själv blev fackligt aktiv: en gång fick jag följa med på en förhandling och blev chockad över hur chefen och den då förtroendevalda raljerade över mina kollegor. Det ville jag ändra på. Medlem i facket det har jag alltid varit. Det har alltid varit självklart för mig. att locka yngre till facket: Här utgår jag från mina döttrar, som är mellan 19 och 23 år. Många unga har ett starkt solidaritetstänk, men det yttrar sig inte på traditionellt vis. De engagerar sig i internationella frågor, för miljön, djur etcetera. De går inte på fysiska möten, men deltar konstant i virtuella via sociala medier. Deras kraft, nytänkande och engagemang behöver vi fånga upp och ge utrymme för inom fackföreningarna. Ett exempel är sjuksköterskestudenternas 24K-upprop där de vägrade ta en nyanställningslön under kronor, vilket Vårdförbundet stöttade. Ett annat sätt kan vara en Fair Union-märkning av förbundet, likt flera andra TCO-förbund gjort. 17

18 krönika gyllenhaal Samerna hot mot Ryssland? Pussy Riot och Försvarsmakten har en del gemensamt, konstaterar Lars Gyllenhaal. Jag är numera stolt över att jag var något av en punkare på 80-talet. Punken gjorde ju nyligen en rätt oväntad comeback tack vare tjejerna i Pussy Riot. Men uppmärksamheten på dem skymmer det samiska hotet mot Ryssland. Till att börja med vill jag dock klargöra att jag aldrig gillat Sex Pistols. Vilket tråkigt band! Men punkgrupper med någorlunda vettiga budskap och fräna gitarrer lyssnade jag mycket gärna på. En kompis i Boden han som introducerade mig för punkens värld blev till och med punkexpert och redaktör för en långlivad punktidning. Vi har inte längre kontakt, punkredaktören och jag, men jag är helt säker på att han liksom jag ler rejält varje gång Pussy Riot nämns, även om det borde vara svårt att le åt att någon satts i fängelse. Men för Nadjezjda Tolokonnikova, Jekaterina Samutsevitj och Maria Alyokhina blev nog fängelsedomarna, som de själva sa under rättegången, trots allt en seger. En seger för deras sak. Försvarsmakten har faktiskt en del gemensamt med Pussy Riot, nämligen den sak Pussy Riot primärt står upp för, yttrandefrihet. Försvarsmakten har ingen ideologi men samtidigt ska Försvarsmakten stå upp för Sveriges grundlagar, riksdagens beslut och det demokratiska samhälle vi har. Yttrandefrihet är en riktigt tung grundpelare för vårt samhälle, det är ju till och med en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och är därmed även viktigt för Försvarsmakten. En del av Pussy Riots feminism är också enligt svenska mått tämligen icke-radikala krav på jämställdhet, en annan del av det svenska samhället. Nivån av demokrati i vårt väldiga grannland angår alltså även oss inom Försvarsmakten och jag skulle därför vilja passa på att upplysa om att Pussy Riot tyvärr bara är ett av flera tecken på att det går utför med resterna av Rysslands demokrati. Jag skulle som belägg för detta kunna citera de norska och finska utrikesministrarna som trots oskrivna diplomatiska regler på sistone varit väldigt odiplomatiska om läget i Ryssland. Det har skrivits märkligt lite i Sverige om dessa uttalanden. Men jag väljer att istället ägna resten av denna krönika åt något som jag tycker ännu tydligare visar hur absurt det har blivit. Jag ska ta upp läget utanför Rysslands megastäder. I mitten på juli ställdes en planerad manifestation för håll i dig nu cyklisters säkerhet in i Murmansk, efter påtryckningar från myndigheterna. Den nionde augusti, på urfolkens dag, tillät inte myndigheterna i samma region hissandet av den samiska flaggan. Det har sedan några tusen år funnits samer även på Kolahalvön, alltså i dagens Murmanskregion. Det är samma samefolk som i Norden och man har sedan murens fall kunnat återupprätta en del av de kontakter som avbröts Sameflaggan blev en del av rysksamiska sammankomster på 90-talet och har vad jag vet inte varit kontroversiell fram till nu. Jag har själv i Murmansks län kunnat se sameflaggor vid flera tillfällen. Men nu, den nionde augusti 2012, var alltså 18

19 Foto: Lars Gyllenhaal Inte bara punktjejer är farliga, ryska myndigheter har utpekat samer på Kolahalvön som opålitliga element styrda av Norge. På bilden ryska samer cirka 1993 under den numera kontroversiella sameflaggan. flaggan politiskt inkorrekt och Murmansks länsledning lät genom ett pressmeddelande samma dag meddela: Det (sametinget) spelar en aktiv roll i bildandet av separatistiska uppfattningar hos det samiska folket. Utländska organisationer är de viktigaste initiativtagarna till sådan aktivitet [ ] Den går ut på att dela de samiska miljöerna, provocera fram missnöje mot myndigheterna och skapa etniska konflikter. [ ] Sametinget i Norge visar sig vara den viktigaste stöttepelaren, även finansiellt, för denna verksamhet. Anklagelserna om separatism och strävan efter etniska konflikter är bara bisarra. Att de ryska samerna har mycket kontakter med Norge stämmer, men för det första är det högst naturligt med tanke på att det bara finns ett samiskt folk, och för det andra påminner själva misstänkliggörandet av utlandskontakter om forna tider, minst sagt. Efter att Vladimir Putin återvalts till president har en rad besynnerliga lagar införts. Lagen om folksamlingar har skärpts så att man inte ens behöver vara närvarande vid ett förbjudet massmöte för att kunna dömas. Under sommaren godkände det ryska parlamentet en ny lag som stämplar organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet som utländska agenter. Dagen före jag skrev denna krönika (26/8) undrade Vladimir Ryzjkov, en av Rysslands tidigare vice statsministrar om Putin tänker införa regelrätt diktatur. Även om så inte skulle ske, vad innebär det auktoritära styre som redan införts och vad med flörtandet med rysknationalistiska grupper? När kommer nästa konflikt med våra närmare grannar i baltstaterna? Sist men inte minst, vem kommer efter Putin? Medvedev blir det knappast eftersom han under sommaren utsattes för en stor kampanj som gick ut på att han var obeslutsam och svag under Georgienkriget I Ryssland spelar säkerhetspolitik verkligen roll, i Sverige nämns säkerhetspolitik i en mening av partiledarna när de gör ett stort utspel om Jas Gripen. Vi ska utveckla nästa Gripengeneration för att det är bra för industrin och för att Sverige fått chansen att dela kostnaderna med Schweiz. Säkerhetspolitiken är nästan lika frånvarande som finansieringen. lars Gyllenhaal lars_gyllenhaal@yahoo.se P.S. För aktuella nyheter om upprustningen kring Sverige se min blogg: gyllenhaals.blogspot.com»jag är en representant för TCO-familjen.«Det säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision, till TCO-tidningen med anledning av att hon utsetts till en av tio ledamöter i nya jämställdhetsdelegationen som tillsatts av regeringen. Frågor Annika Strandhäll tänker lyfta: Ett tydligt uppdrag till Medlingsinstitutet om de relativa löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Livspusselfrågorna. Ingen diskussion på fejjan Försvarsförbundets informatör, Karen McDougall, intervjuades i augusti av TCO-tidningen, angående förbundets strategi när det gäller sociala medier. Såhär säger hon om förbundets användande av Facebook: Vi uppdaterar i mån av tid, ibland kanske en gång i veckan. Det finns önskemål att vi skulle hålla på mer med sociala medier. Men jag tror inte att varken tiden eller kunskapen finns. Hon betonar också att alla deras medlemmar inte har Facebook och att de därför fortfarande lägger mest energi på tidningen, nyhetsbrev och hemsidan. Det blir ingen tvåvägskommunikation eller diskussioner på vår Facebook-sida. De här spontana diskussionerna uppkommer inte bara av sig själva, utan krävs otroligt många och aktiva medlemmar. 19

20 Gott jobb Vad är väl en arbetsplats utan en godisautomat med inbyggd rörelsesensor? Det borde naturligtvis finnas inskrivet i alla våra kollektivavtal, men fram till dess får man helt enkelt skramla i arbetslaget. Trehundrafyrtionio spänn kostar glädje spridaren. Köpes på coolstuff.se. Gemensamma sportkvällar varje måndag och myskvällar med pyssel där man får ta med sig barnen. Exempel på hur Långbro värdshus vill agera god arbetsgivare och behålla arbetskraft i tider av hård konkurrens. Jag vill se en fackföreningsrörelse som inte bara försvarar det vi har nu, utan strävar framåt och har visioner om vilket sorts samhälle vi vill skapa. Jenny Wrangborg, poet med arbetslivet som utgångspunkt, pratar fackliga frågor med TCO-tidningen Bättre semesterväder i framtiden? FMV lovar inte bättre semesterväder, men väl att meteorologerna får bättre underlag till sina prognoser genom den modifiering av väderradarnätet som FMV genomför under de närmsta åren. Det är inte bara semestrande svenskar som frågar sig hur vädret ska bli. Många verksamheter vill veta för att kunna planera. FMV modifierar nu väderradarnätet som kommer att ge SMHI och Försvarets vädertjänst bättre underlag för sina bedömningar. SMHI äger fem och Försvarsmakten sju radarstationer och i samverkan driver man Swerad, det svenska väderradarnätet. SMHI sammanställer data från stationerna och distribuerar internt och till Försvarets vädertjänst samt till andra som köper tjänsten, exempelvis tv-kanalernas väderpresentationer. fotograf Tina Axelssons Konfliktrisk inför nya avtalet Förhandlingarna om nytt statligt avtal går knackigt. Parterna står långt från varandra och det är mer än pengar som står på spel. Avtalsrörelsen 2012 inleddes i juni, då parterna bytte yrkanden med varandra. Eftersom det är ett så kortvarigt avtal som diskuteras, på ett år, är de yrkanden som växlats färre, men mer specifika. Men om man tror att detta innebär lättare förhandlingar bedrar man sig: parterna står ovanligt långt från varandra och meningsskiljaktigheterna gäller så centrala frågor att ingen är särskilt benägen att kompromissa. Konfliktrisk har nämnts i sammanhanget. Jag tror inte att det går så långt att Försvarsförbundets medlemmar tas ut i någon form av konflikt, men vi har ändå sett över vår konfliktorganisation och vår beredskap, säger förbundsordförande Håkan Sparr. Det fackliga förhandlings- och samverkansorganet OFR/S,P,O (Offentliganställdas Förhandlingsråd statstjänstemän, poliser och officerare) där Försvarsförbundet ingår yrkar på löneökningar som ska fastställas i siffror, begränsade visstidsanställningar och förbättringar för föräldrar. Motparten Arbetsgivarverket yrkar på sifferlösa tillsvidareavtal. OFR yrkar bland annat att: Arbetsgivaren ska säkerställa medlemmens rätt till löneutveckling Det ska finnas siffror med i avtalet Arbetet med lönesättande samtal ska kvalitetssäkras Det fackliga inflytandet vid upphandling ökar Trygghetsavtalet ska tillämpas även för soldater Arbetsgivarverket yrkar bland annat att: Avtalet ska gälla tillsvidare Att avtalet ska vara sifferlöst Att det fackliga inflytandet ska minska 20