BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 1 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Ökade klimatgasutsläpp i Sverige 2010 Svebio kräver förstärkta åtgärder Utsläppen av växthusgaser ökade kraftigt mellan 2009 och 2010, från 59,7 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter till 66,2 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. År 2008 var utsläppen 63,6 miljoner ton. Det betyder att den stora nedgång av utsläppen som kunde noteras för 2009 med råge har tagits tillbaka och utsläppen är tillbaka på samma nivå som 2006/2007. Jämfört med 1990 var dock utsläppen 9 procent lägre Det kan jämföras med det svenska Kyotomålet som tillät en ökning av utsläppen med 4 procent, och riksdagens mål på minus 4 procent. Det visar den svenska klimatrapporteringen för 2010 som kom strax före jul. Rapporteringen görs av Naturvårdsverket, som lämnar den till regeringen som i sin tur rapporterar till FN:s klimatkonvention UNPCC. Det finns flera förklaringar till den stora ökningen av utsläppen mellan 2009 och Dels förbättrades konjunkturen kraftigt ef- FORTS Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp Utsläppen av klimatgaser minskade med 9 procent från 1990 till 2010, samtidigt som BNP ökade med omkring 50 procent. Användningen av bioenergi har mer än fördubblats under perioden. De ökade utsläppen 2010 berodde till stor del på exceptionellt kall väderlek. EU:s Energy Roadmap 2050 Europa står inför en mycket omfattande energiomställning för att klara klimatmålen EU-kommissionen presenterade den 15 december sin Energy Roadmap SID 3. Etanolsubventionerna bort i USA Vid årsskiftet avskaffades den särskilda etanolsubvention som funnits i USA sedan 30 år tillbaka. Bensinbolagen har fått ett stöd på 45 cent/gallon (cirka 75 öre/liter) för den etanol som blandas in i bensin. SID 7. Innehållsförteckning Ökade klimatgasutsläpp i Sverige Svebio kräver förstärkta åtgärder 1 EU:s Energy Roadmap Klart med gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad 4 Kina ska införa koldioxidskatt 4 De har tilldelats hållbarhetsbesked av Energimyndigheten 5 Elförbrukningen sjönk genombrott för vindkraften 5 Regeringen satsar 200 miljoner kronor på supermiljöbilspremien 6 Ny föreskrift om ursprungsmärkning av el 6 Nytt EU-projekt för hälsosammare pelletslager 6 Nigeria avskaffar subventioner och återinför en del igen 7 Nigeria bygger 15 etanolfabriker i samarbete med Kina 7 Etanolsubventionerna bort i USA 7 Federal domare underkänner Kaliforniens hållbarhetsstandard 8 Marknaderna 8 Pressmeddelanden 9 Artiklar från Svebio 9 Bioenergi i pressen 11 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. ter den djupa svackan 2009, dels var 2010 det särklassigt kallaste året under den senaste tioårsperioden. Det ledde i sin tur till ökad användning av fossila bränslen för topplastproduktion av värme. En tredje faktor var att kärnkraften hade stora driftsproblem, vilket innebar ökad fossil elproduktion. När man fördjupar sig i statistiken kan man hitta följande: Nästan hela ökningen av utsläppen gäller koldioxid. Av utsläppsökningen på 6,7 miljoner ton svarade ökade koldioxidutsläpp för 6,2 miljoner ton. Koldioxidutsläppen ökade från 46,7 miljoner ton till 52,9 miljoner ton. Metan, lustgas och andra växthusgaser hade marginell betydelse. Av de totala utsläppen var 75 procent, 49,4 miljoner ton, orsakade av energianvändning. Av de totala mänskliga utsläppen kom 31 procent från transportsektorn, 25 procent från industrin (10 procent av detta var från industriella processer, 15 procent från industrin i övrigt), 20 procent kom från energisektorn och 12 procent från jordbruket (mest lustgas och metan). Utsläppen från transportsektorn ökade för första gången sedan Ökningen hänförde sig helt till tunga fordon och fartyg, medan utsläppen från bilarna minskade något. Också här kan man se effekterna av återhämtningen i konjunkturen. Efter en mycket stor nedgång av industrins utsläpp 2009 vände kurvan upp till ett normalläge Det gällde framför allt järn- och metallindustrin. Utsläppen från energisektorn ökade relativt kraftigt, trots ökad användning av bioenergi och ökad vindkraftsproduktion. Som vi noterat ovan berodde det på kylan och krånglande kärnkraft. Kylan ledde både till behov av topplast i fjärrvärmen och effekttoppar i elförbrukningen (elvärme och värmepumpar), som fortfarande ofta täcks med fossila bränslen. Dessutom togs de två stora naturgaskraftverken i drift under , och de ökade utsläppen från förbränning av naturgas noteras också av Naturvårdsverket. Helt nya siffror för skog och mark I klimatrapporteringen ingår även rapportering av förändrade kollager i skog och mark det som med en engelsk förkortning kallas LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). Kategorin har införts främst för att kunna dokumentera effekterna av avskogning. För Sveriges del är LULUCF-siffran alltid mycket positiv. Det beror på att den svenska skogen växer mer än vi avverkar. Överskottet i LULUCF-kolumnen ligger i allmänhet kring miljoner ton CO 2 -ekvivalenter, dvs inlagringen av kol i skogen neutraliserar hälften till två tredjedelar av de svenska utsläppen av växthusgaser i andra sektorer. Jämfört med förra årets svenska klimatrapport har LULUCFrapporteringen förändrats kraftigt och siffrorna för de senaste fem åren har reviderats. Värdena för har räknats upp kraftigt, medan värdet för 2009 har reviderats ner. På så sätt har vi fått en mycket jämnare och mer trovärdig kurva. För 2010 anges nu LULUCF till 34,1 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter var värdet 35,7 miljoner ton. Det är mycket svårt att beräkna hur mycket kol som binds in i skog och mark. Siffrorna baseras på Riksskogstaxeringen, och bara en sjättedel av provytorna undersöks varje år. Nu har man infört en extrapolering av värdena för alla ytor istället för att enbart utgå från de under året undersökta ytorna. Det ger ett utjämnat och mer rättvisande värde. Det finns en svagt sjunkande trend för LULUCF. Den beror dels på att avverkningarna ökat, dels på de stora stormarna Gudrun och Per. Inbindning av kol i skogstillväxt och mark (LULUCF) räknat i miljoner ton CO 2. Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report Svebio kommentar: Klimatrapporten är en tankeställare och varningsklocka. Det går visserligen att förklara de ökade utsläppen med kyla och bättre konjunktur. Men det finns också oroväckande komponenter som de två nya stora gaskraftverken och fortsatt stora utsläpp från trafiken. I bakgrunden finns också alltför svaga styrmedel. Utsläppsrätterna ligger idag bara på 7 8 euro, när de borde ligga på euro för att ge styrfart. Klimatpolitiken behöver få en nytändning och Svebio har en rad konkreta förslag om vad som måste göras (se pressmeddelande sidan 9). Före klimatmötet i Köpenhamn 2009 hade regeringen starkt fokus på klimatpolitiken. Statsminister Fredrik Reinfeldt ledde själv en klimatkommission (vart tog den vägen?) och regeringen föreslog en del konkreta åtgärder, t ex miljöbilspremie och höjd koldioxidskatt i industrin. Men samtidigt gav man fribrev åt bilisterna när det gällde bensinskatten och flera av de förslag som tagits fram i den parlamentariska klimatberedningen hamnade i papperskorgen. De senaste åren har regeringen framför allt brustit när det gäller att ge tydliga spelregler för biodrivmedel. Miljöbilarna utgörs nu till över 80 procent av fossilbränslefordon, mest dieselbilar. Regeringen borde också skynda på höjningen av koldioxidskatten för industrin. Det finns mängder av företag som kan byta ut sina olje- och gaspannor mot pannor för pellets eller bioolja, eller gå över till fjärrvärme. Klimatrapporteringen bekräftar en än gång den svenska skogens stora betydelse för klimatet. Skogens tillväxt binder mer än hälften av den koldioxid som andra sektorer släpper ut. Detta sker samtidigt som vi använder stora och allt större mängder biobränslen från skogen. 2

3 EU:s Energy Roadmap 2050 Europa står inför en mycket omfattande energiomställning för att klara klimatmålen EU-kommissionen presenterade den 15 december sin Energy Roadmap Det här är en så kallad communication (meddelande) från kommissionen till parlamentet och rådet och formellt också till den ekonomiska och sociala kommittén samt till regionkommittén. Dokumentet har ingen formellt styrande funktion, utan ska ses som ett uttryck för kommissionens uppfattning om hur EU-länderna ska kunna genomföra en radikal omläggning av energiförsörjningen under de närmaste decennierna. För knappt ett år sedan presenterade kommissionen en Färdplan för en konkurrenskraftig ekonomi 2050 med låga klimatutsläpp (se Bioenerginytt nr 4/2011). Den nya färdplanen bygger till stor del på det dokumentet. Man kan också säga att dokumentet handlar om hur EU ska gå vidare efter 2020, då de så kallade 2020-målen har uppnåtts (20 procent förnybart, 20 procent reduktion av klimatgasutsläpp, 20 procent energieffektivisering och 10 procent förnybara drivmedel i transportsektorn). Dekarbonisering I den förra färdplanen talade man om att reducera utsläppen med 80 procent till I den nya färdplanen är ambitionen minst lika hög procent. Kommissionen studerar ett antal alternativ och presenterar scenarier. Inneordet är decarbonisation, dvs hur man ska kunna skapa en ekonomi utan utsläpp av koldioxid. Utgångspunkten är ett scenario där man använder redan befintliga styrmedel (current policy scenario). Det ger en reduktion av utsläppen till 2050 med cirka 40 procent. De olika scenarierna är följande: Hög energieffektivitet. Leder till minskad energiförbrukning med 41 procent jämfört med toppåret 2005/2006. Mycket handlar här om att effektivisera byggnadsbeståndet och tvinga energibolagen att arbeta med effektivisering. Diversifierad tillförsel. Alla energikällor får konkurrera på marknaden och utvecklingen styrs av pris på utsläppen (utsläppsrätter och koldioxidskatter). Utgår från att allmänheten accepterar kärnkraft och koldioxidlagring (CCS). Hög andel förnybart. Starka stödsystem för att gynna förnybara energikällor. Ger hela 75 procent förnybart 2050 totalt, och 97 procent förnybar elproduktion. Fördröjd CCS. Liknar alternativet diversifierad tillförsel, men leder till större andel kärnkraft och högre pris på utsläppen. Låg kärnkraft. Liknar alternativet diversifierad tillförsel, men utgår från att ingen ny kärnkraft byggs utöver redan påbörjade projekt. Leder till större satsning på CCS. Även om ett alternativ utgår från en massiv satsning på i stort sett enbart förnybar energi leder alla alternativen till kraftigt ökad användning av förnybar energi. Kommissionens slutsatser Kommissionens slutsats är att dekarbonisering är möjlig och att den i det långa loppet kan bli billigare än den nuvarande inriktningen. Men det krävs stora investeringar på kort sikt, men på längre sikt sjunker kostnaden eftersom Europa blir mindre beroende av importerade bränslen. Kapitalkostnaden stiger, den rörliga bränslekostnaden sjunker och importberoendet sjunker till procent mot dagens 58 procent för EU. Elektricitet kommer att spela en avgörande roll, menar kommissionen. El kommer att nästan fördubbla sin andel av energiförsörjningen, från dagens cirka 20 procent till procent. Två tredjedelar av energin för bilar och lätta transportfordon kommer att komma från el. Den stora utbyggnaden av elproduktionen kräver en total dekarbonisering av elsektorn till 2050 om man ska nå klimatmålen, och en omfattande utbyggnad av elnäten för att klara balansering. Elpriserna kommer att stiga till 2030, men därefter sjunka. Hushållens kostnader kommer att öka och energi kommer att stå för omkring 15 procent av hushållens kostnader Primärenergianvändningen måste minska och mycket omfattande effektivisering måste genomföras. Andelen förnybar energi kommer att öka mycket kraftigt, vilken väg man än väljer. Kommissionen räknar med 55 procent förnybar energi 2050, jämfört med drygt 10 procent idag. Kommissionen räknar med att koldioxidlagring (CCS) kommer att tillämpas i stor skala, för en tredjedel av elproduktionen. Kärnkraft kommer att spela en viktig roll i de länder där den utnyttjas. Den utgör en nyckelkälla. Det kommer att ske en decentralisering av elsystemen genom utnyttjande av förnybar energi. Men det kräver samtidigt att det också finns centraliserade system för produktion och kraftöverföring. Kommissionens syn på bioenergi Många förnybara energikällor kräver mer utvecklingsstöd för att få ner kostnaderna. Det gäller t ex andra och tredje generationens biodrivmedel. Också energilagringsteknik måste utvecklas. Förnybar värme och kyla är en central del av dekarboniseringen. Här nämns både värmepumpar, värmelagring, solvärme, geotermisk värme, biogas och biomassa (i den ordningen). Stora mängder biomassa kommer att krävas för el, värme och transporter. Ett stort antal alternativa bränslen kommer att krävas för att ersätta oljan. Biodrivmedel kommer troligen att bli den huvudsakliga lösningen inom flyget, långväga landsvägstransporter och för järnvägar som inte kan elektrifieras. Arbete för att garantera hållbarheten pågår (t ex när det gäller indirekta markeffekter). Man vill också gynna bioenergi som inte kräver mark som kan användas för livsmedelsproduktion (biobränslen från avfall, alger, biprodukter från skogsbruket). Gas och CCS Relativt stort utrymme ägnas åt gas och koldioxidlagring (CCS). När det gäller användningen av naturgas är dokumentet ambivalent. Man framhåller behovet av att säkra tillförsel och säger att gasen har en nyckelroll i omställningen, men texten är relativt avvaktande till möjligheterna att utnyttja skiffergas (okonventionell gas) i EU-länderna. Om CCS kommer till stor användning kan gaskraft bli en lösning med låga utsläpp, men om CCS inte fungerar kommer gasens roll att begränsas till att vara flexibel back-up och balanskraft när den förnybara energin inte klarar försörjningen. FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 2. För att nå målen för dekarbonisering måste CCS börja användas från 2030 i kraftverk och därefter också i vissa tunga industrier. Framtiden för CCS är kritiskt beroende av allmänhetens acceptans och adekvata priser på koldioxidutsläpp, skriver kommissionen. Svebio kommentar: EU-kommissionen fortsätter att driva på för en total energiomställning i EU, med den tidigare klimatfärdplanen och den nya energifärdplanen. Klimatfrågan må ha hamnat i skugga av den ekonomiska krisen och bristen på globala genombrott i klimatförhandlingarna i Köpenhamn, Cancún och Durban. Risken är dessutom stor att stöden till förnybar energi kommer att reduceras när ett antal euroländer tvingas banta sina statsbudgetar kraftigt. Men kommissionen och vårens EUordförandeland Danmark driver klimat- och energifrågan. Den tyska kärnkraftsavvecklingen bidrar också till att sätta förnybar energi i fokus. Men EU:s färdplan är ett kompromissdokument. De kontroversiella frågorna är CCS, kärnkraft och naturgas (och då särskilt synen på skiffergas). I alla dessa tre frågor har texten reservationer, och man känner att kommissionen försöker sitta på två stolar samtidigt. Förvånande nog skriver inte kommissionen en rad om koldioxidskatt, och mycket lite om utsläppsrättshandeln. Ändå är det styrmedlen som är avgörande för om omställningen ska lyckas. På den här punkten måste den svenska regeringen agera. Det viktigaste på kort sikt är att få igenom ett nytt energiskattedirektiv som möjliggör koldioxidskatt i alla EU:s länder. Investeringar i CCS kräver adekvata priser på koldioxidutsläppen skriver kommissionen. CCS kostar enligt McKinsey euro/ton CO2, vilket ska jämföras med det aktuella priset på utsläppsrätter som är 6 7 euro/ton. Som mest har utsläppsrätterna kostat euro. Vattenfall har gått på pumpen med sitt CCS-projekt i Jänschwalde. Mycket pekar på att CCS inte är en framkomlig väg. Innan EU fortsätter att lägga forsknings- och utvecklingspengar på CCS bör man klargöra hur koldioxidlagringen i framtiden ska finansieras. Den självklara lösningen är via utsläppsrätterna men då blir också kostnaderna för CCS uppenbara i jämförelse med andra lösningar på klimatproblemen. Klart med gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad Vid årsskiftet infördes den gemensamma elcertifikatsmarknaden med Norge. Så här skriver Energimyndigheten på sin hemsida: Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna. Och så här skriver regeringen på Näringsdepartementets hemsida: För första gången någonsin skapas nu ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion mellan två länder. I och med att Norge idag antagit EU:s direktiv om förnybar energi är alla for- mella beslut fattade för avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat. Det svensk-norska avtalet är ett historiskt samarbete för att främja förnybar elproduktion. Sverige och Norge är bäst i klassen på förnybart och nu kan vi tillsammans arbeta för att blir ännu bättre, samtidigt som vi visar andra länder vägen. Vi vet att vårt elcertifikatsystem levererar. Sedan det infördes i Sverige har årsproduktionen ökat med 11,5 TWh och utvecklingstakten är hög, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020, vilket motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna. Ambitionsnivå är lika hög för båda länderna. Kina ska införa koldioxidskatt Kina planerar att införa en skatt på sina stora utsläppskällor för koldioxid. Det uppger landets statliga media. Avsikten är att koldioxidskatten ska införas innan den innevarande femårsplanen har gått ut, vilket den gör Den skattenivå som nämns är 10 yuan per ton CO 2, vilket motsvarar 1,58 dollar eller cirka 11 kronor. Skatten ska läggas på de stora utsläppskällorna, kraftverk och industrier, som använder mycket kol, olja och naturgas. Skatten ska sedan gradvis höjas över tiden beroende på företagens utsläppsnivåer. Av den kinesiska elproduktionen sker hela 82 procent med kol. Industrisektorn svarar för halva landets kolförbrukning. Det här är de två sektorer som får stå för den största delen av den nya koldioxidskatten. Förslaget från den kinesiska regeringen är en uppföljning av de löften som gavs vid klimatmötet i Durban, där alla länder, inklusive Kina och andra snabbt växande ekonomier, lovade att inleda förhandlingar om en ny klimatöverenskommelse som ska vara på plats Kina är idag världens största utsläppare av koldioxid, med en fjärdedel av de globala utsläppen (8,33 miljarder ton CO 2 ), och lika stora utsläpp som USA och Kanada tillsammans. 4 Svebio kommentar: Nyheten från Kina om att landet inför koldioxidskatt är ett mycket glädjande besked. Nivån på skatten är visserligen inte så hög den ligger på ungefär en tiondel av den svenska koldioxidskatten för hushåll, och på en tredjedel av nivån för vår industri. Men det finns också en ambition att gradvis höja skatten. Och det helt avgörande är att införa principen om att utsläppen ska beskattas. Precis som Australien redan gjort väljer Kina att lägga skatt på utsläppen från de stora utsläppen i industri och kraftverk. Man kan se det som en motsvarighet till de europeiska utsläppsrätterna. Den kinesiska skatten hamnar en bit över den nivå utsläppsrätterna har idag. Men den nivån är för låg och ger inte tillräckligt omvandlingstryck. För EU:s länder bör det kinesiska beslutet tas som ett argument för att säga ja till det nya energiskattedirektivet och införa koldioxidskatt i alla EU-länder. Dessutom bör man vidta åtgärder för att skärpa upp utsläppsrättshandeln så att priset på utsläppsrätterna går upp. När EU, Kina och Australien alla har koldioxidskatt blir det svårare för andra länder att argumentera emot ett pris på utsläppen. Trycket ökar då inte minst på USA, Kanada och Japan, liksom på Indien och Ryssland.

5 De har tilldelats hållbarhetsbesked av Energimyndigheten Energimyndigheten har fattat beslut om de första hållbarhetsbeskeden för biodrivmedel och flytande biobränsle. Ett giltigt hållbarhetsbesked är ett villkor för att få skattebefrielse för dessa drivmedel från 1 februari Företagen har rutiner på plats som visar att de biobränslen som hanteras kan anses vara hållbara, säger Paul Westin på Energimyndigheten. För att bränslen ska betraktas som hållbara ska det i hela produktionskedjan, från råvaruproduktion till slutanvändning, kunna styrkas att ett antal kriterier för hållbarhet är uppfyllda. Hållbara mängder ska rapporteras årligen till Energimyndigheten. Rapporteringsskyldig är den som är skattskyldig för biodrivmedel eller flytande biobränsle enligt 4 kap i lagen om skatt på energi, samt användare av icke skattepliktiga flytande biobränslen. Alla aktörer i produktionskedjan berörs indirekt i och med att rutiner måste finnas på plats för att leverera information om hållbarhet till sina kunder eller leverantörer. Företag som tilldelats hållbarhetsbesked: Falkenberg Energi AB OK-Q8 AB Preem AB SEKAB Biofuels & Chemicals AB (Pressmeddelande från Energimyndigheten 22 december) Falkenberg Energis hållbarhetsbesked gäller biooljor. OKQ8:s besked gäller RME, etanol, ETBE, NexBTL och TAEE. Preems besked gäller etanol, FAME, hydrerad fettsyremetylester/fettsyror och ETBE. Sekabs besked gäller etanol och ED95. Sedan Energimyndigheten skickade ut sitt pressmeddelande har hållbarhetsbesked getts till ytterligare 24 företag. Bland dem finns t ex Lantmännen Agroetanol (etanol), Energilotsen (FAME och biooljor), ST1 Sverige (etanol, FAME, ETBE, biogas, TAEE), Vegoil (bioolja), och Energifabriken Östergötland (FAME). Dessutom en lång rad företag som producerar biogas, t ex Svensk Växtkraft, Swedish Biogas och SYVAB. I listan finns också ett antal fjärrvärmeföretag som använder biooljor, t ex Fortum, men det saknas en hel del företag som kan behöva hållbarhetsbesked. Företag som har frågor kring detta kan kontakta Lena Dahlman på Svebio. Lena är med i Energimyndighetens användarråd för hållbarhet. Vid användarrådets möte före jul berättade Energimyndigheten att ansökningarna över lag varit bra. I den mån kritik förekommit har den gällt de oberoende granskarna, som varit av skiftande kvalitet. Svebio kommentar: Ett trettiotal företag har nu fått sina biodrivmedel och biooljor hållbarhetsgranskade och tilldelats hållbarhetsbesked, dvs deras produkter klarar de miljökrav som ställs i EU:s förnybarhetsdirektiv. Branschen kan alltså med stolthet hävda att biodrivmedel och biooljor klarar högt ställda krav på hållbarhet. Det handlar om elva konkreta krav som ska uppfyllas, t ex när det gäller biodiversitet, förhindrad avskogning och reduktion av koldioxidutsläpp. På fossila drivmedel ställs inga krav alls. På dem finns inga krav på redovisning inte heller på ursprung. Elbalansen 2011: Elförbrukningen sjönk genombrott för vindkraften Svensk Energi presenterade vid årsskiftet preliminära siffror över elbalansen 2011 tillförsel och användning. Man skulle kunna tala om den stora omsvängningens år från kyla, vattenbrist och krånglande kärnkraft under början av året som gav höga elpriser, till värme och rikligt vattenflöde i slutet av året som gav låga elpriser. Genomsnittligt sjönk priset på el med 15 procent jämfört med Kjell Jansson, Svensk Energis vd, kommenterar i pressmeddelandet så här: Vi hade en allvarlig situation som räddades av den tidiga vårfloden. Händelserna i år visar att marginalerna är alltför knappa. Vi behöver bygga mer elproduktion, nya elledningar och fler överföringsförbindelser till omvärlden. Energibranschen efterlyser en bred samling kring utvecklingen av vårt klimatvänliga elproduktionssystem. Vi skulle välkomna en bred energipolitisk uppgörelse, så att vi med arbetsro kan ta oss an denna viktiga uppgift. Tillförsel År 2011 (prel) År 2010 Ändring från 2010 TWh TWh Vattenkraft 65,8 67,3-2,2 procent Vindkraft 6,1 3,5 74,3 procent Kärnkraft 58,0 55,6 4,3 procent Övrig värmekraft 16,4 18,9-13,2 procent Elproduktion totalt 146,3 145,3 0,6 procent Netto Import(+)/export(-) -6,9 2,1 Total inhemsk elanvändning 139,4 147,4-5,5 procent Temperaturkorrigerad elanvändning 139,9 144,5-3,3 procent FORTS 4 5

6 FORTS FRÅN SID 5. Kärnkraften hade stora problem i början av året, men även under hösten, och produktionen på 58 TWh ligger cirka 10 TWh under normalproduktion, dvs den produktion som Energimyndigheten utgår från i sina prognoser. Ökningen för vindkraften är större än vad man tidigare prognosticerat. Nedgången i övrig värmekraft beror på den milda hösten, som minskat underlaget för kraftvärme, men också på att 2010 var ett extremt år, där man tvingades köra fossil kraftproduktion. Svebio kommentar: Den kanske intressantaste siffran i tabellen är den låga elanvändningen. Svensk Energi påstår att den låga elförbrukningen beror på mild väderlek under hösten och en viss avmattning i industrin. Men även den temperaturkorrigerade elanvändningen ligger på minus 3,3 procent, en anmärkningsvärt stor minskning. Man får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta elanvändningsnivåer under 140 TWh. Elanvändningen 2011 låg dessutom bara 1 TWh över förbrukningen 2009, som var ett bottenår för den svenska industrin och ett år med kraftigt sjunkande BNP. Sveriges elanvändning låg 1987 på 137,4 TWh. Det var efter den stora kärnkraftsutbyggnaden och expansionen för elvärme. Den högsta elanvändningen hade vi 2001, då med 150,4 TWh. Sedan dess är trenden sjunkande elförbrukning i Sverige. Sedan 1987 har Sveriges befolkning ökat med drygt en miljon invånare, från 8,4 till 9,5 miljoner. Det innebär att elanvändningen per invånare minskat med 10 procent under 20-årsperioden! Sedan 2001 är nedgången 13 procent! Förklaringen är effektivare elanvändning både i hushållen och i industrin, och under senare år säkert också ett svar från kunderna på höga elpriser. Svensk Energi oroar sig för att vi inte har tillräckligt stor elproduktion. Vi oroar oss för att produktionskapaciteten är för stor på en krympande elmarknad. Vi håller däremot med om att det måste byggas fler överföringsförbindelser så att elen kan utnyttjas rationellt. Regeringen satsar 200 miljoner kronor på supermiljöbilspremien Regeringen har beslutat att satsa 200 miljoner kronor över perioden den 1 januari 2012 till den 31 december 2014 till marknadsintroduktion av personbilar med extremt låga utsläpp av koldioxid, s.k. supermiljöbilar. En supermiljöbil ska klara utsläpp av koldioxid på högst 50 gram per kilometer, vilket i praktiken betyder att det är främst elbilar och laddhybrider som initialt kan komma i fråga. Supermiljöbilarna måste även uppfylla samma höga trafiksäkerhetskrav som ställs på alla andra personbilar som säljs på den gemensamma EU-marknaden. Inom ramen för nollvisionen för trafiksäkerhet pågår ett vidare arbete med att förbättra och utveckla trafiksäkerheten, bland annat genom nya hastighetsgränser, säkrare vägmiljöer, säkrare fordon och överföring av erfarenhet mellan trafikslagen. Detta är en del av satsningen för att göra Sveriges fordonsflotta fossilfri år 2030, säger miljömininster Lena Ek. Satsningen innebär en premie om högst kronor till den som köper en ny supermiljöbil. Målgruppen för premien omfattar såväl privatpersoner, företag som offentlig sektor. Premien får inte kombineras med andra former av statliga eller kommunala stöd för inköp av supermiljöbilar. Utbetalningarna av premien kommer att administreras av Transportstyrelsen. (Pressmeddelande från Miljödepartementet 22 december) Ny föreskrift om ursprungsmärkning av el En elhandlare som säljer elavtal såsom vind- eller vattenkraftsavtal ska redovisa varifrån elen kommer genom ursprungsgarantier. Syftet med ursprungsmärkningen är att konsumenten ska veta varifrån elen kommer och vilken inverkan elproduktionen haft på miljön. Energimarknadsinspektionen (EI) har fastställt de föreskrifter som ska gälla kring ursprungsmärkning för elhandlare. Föreskriften är framtagen i samband med den utredning om ursprungsmärkning av el som EI gjorde under Föreskriften om ursprungsmärkning finns på EI:s hemsida: (Pressmeddelande från Energimarknadsinspektionen 10 januari) Nytt EU-projekt för hälsosammare pelletslager Forskare vid institutionen för biomassateknologi och kemi vid SLU ska nu undersöka hur de hälsovådliga utsläppen från pellets under lagring och transport kan minskas. Bränslepellets framställs i Sverige främst från gran- och tallspån. Råvaran innehåller betydande mängder av nedbrytbara (oxiderbara) extraktivämnen, främst fett- och hartssyror vilka modifieras i pelleteringsprocessen och den efterföljande lagringen. De problem som kan uppstå är främst självuppvärmning i pelletslager, lukt- problem (lättflyktiga organiska ämnen) och emissioner av koloxid (CO). Det har visat sig att pellets under lagring och transport frigör koloxid och koldioxid (CO 2 ). Det finns stora hälsorisker med koloxid; det kan ge huvudvärk, yrsel, illamående, sömnighet, synoch hörselrubbningar, medvetslöshet och kan vid inandning av höga doser under längre tid i värsta fall innebära död. Varmgången i pelletslager kan öka risken för bränder i lagret. Forskare och företag från Österrike, Tyskland, Danmark och Sverige samarbetar nu i i ett tre-årigt EU-finansierat projekt, SafePellets. FORTS 4 6

7 FORTS FRÅN SID 6. Enheten för biomassateknologi och kemi (BTK) vid SLU är en partner i projektet och kommer att forska kring spontana emissioner, främst koloxid från pellets under lagring och transport. Syftet med projektet är att mäta dessa avgaser, kartlägga orsaker till dem samt föreslå praktiska lösningar för att förebygga emissioner i pelletslager. Projektet kommer på många sätt att gynna svensk pelletsindustri och Pelletsindustrins Riksförbund (PiR) och några av dess medlemmar är med som partner och stödjer projektet i form av naturainsatser som utrustning, lagerlokal och personal. Flera pelletstillverkare samt företag inom pelletsindustrin är också med i projektet, exempelvis Laxå Pellets, Skellefteå Kraft, Firefly, Bioenergi i Luleå, Svebio. Den totala budgeten för projektet är cirka 4 miljoner euro varav 2,8 miljoner finansieras av EU-kommissionen. BTK:s projektbudget ligger på euro och Kempestiftelserna bidrar med av dessa. (Pressmeddelande från SLU) Nigeria avskaffar subventioner och återinför en del igen Nigeria avskaffade vid årsskiftet i ett slag subventionerna till bensin och diesel. Det ledde till omfattande protester från befolkningen, demonstrationer och strejker. Trycket mot regeringen blev hårt och president Goodluck Jonathan tvingades till slut backa halva vägen. Bensinpriset hade före reformen varit 65 naira och hade höjts till 150 naira när subventionerna togs bort. Presidentens reträtt innebar att bensinpriset hamnade på 97 naira. Skälet till att man ville avskaffa subventionerna var att de kostar den nigerianska statskassan stora summor. En uppgift är att bränslesubventionerna de senaste åren svarat för 25 procent av statsutgifterna. De som protesterat på gatorna har haft liten förståelse för argumentet att staten måste spara. De har tvärtom tyckt att det var naturligt att den nigerianska staten delar med sig av sina oljeinkomster till befolkningen genom låga bränslepriser. Svebio kommentar: De totala subventionerna till fossila bränslen i världen ligger på över 400 miljarder dollar, vilken kan jämföras med subventionerna till förnybar energi, som ligger på 60 miljarder. Det är ett viktigt krav i klimatförhandlingarna att de här subventionerna ska avskaffas. Händelseutvecklingen i Nigeria visar hur svårt det är att i praktiken avskaffa subventionerna. De största subventionerna finns i de länder som producerar och exporterar mycket olja, t ex Iran, Saudi-Arabien och Venezuela. Det är svårt att förklara för befolkningen varför man ska betala världsmarknadspris för en vara som ger landet stora exportinkomster. Den nigerianska regeringen har varit modig som tagit sig an frågan. Energislöseri på hemmaplan är ingen bra politik om man vill exportera olja. Att den nigerianska regeringen har en långsiktig energistrategi visas också av att landet nu satsar på produktion av biodrivmedel i samarbete med Kina (se nästa artikel). Professor Thomas Sterner visar i sin rapport Fuel taxes and the poor att koldioxidskatt i länder med låga inkomster i första hand drabbar medelklass och rika som förbrukar mer energi än fattiga som åker buss och konsumerar mindre. En minskad subvention som i Nigeria drabbar inte heller i första hand de fattiga men detta påverkas naturligtvis till stor del av hur pengarna istället används. Nigeria bygger 15 etanolfabriker i samarbete med Kina I ett omfattande samarbete mellan Kina och Nigeria planeras 15 etanolfabriker runt om i Nigeria. Totalt ska 2,55 miljarder dollar investeras, dvs omkring 18 miljarder kronor. En första pilotfabrik ska vara färdig redan i slutet av Kostnaden för varje fabrik blir 183 miljoner dollar. Anläggningarna kallas i den information som gått ut för integrerade bioraffinaderier företaget som gör investeringarna heter Global Biofuels. 70 procent av finan- sieringen kommer från den kinesiska staten. Pengar kommer också från ett antal fonder och institutioner som verkar i Afrika. Råvaran ska produceras med två skördar per år och avkastningen uppges till 100 ton per hektar och år. I en separat artikel talas om etanol från sorghum. Det verkar oklart om det i första hand avses att odla sockerrör, sorghum eller majs. Etanolsubventionerna bort i USA Vid årsskiftet avskaffades den särskilda etanolsubvention som funnits i USA sedan 30 år tillbaka. Bensinbolagen har fått ett stöd på 45 cent/gallon (cirka 75 öre/liter) för den etanol som blandas in i bensin. Det här stödet till etanol har alltid varit politiskt kontroversiellt, men de flesta presidentkandidater har bundit upp sig för fortsatt stöd, inte minst i primärvalet i Iowa, den delstat som helt domineras av majsproduktion. Andra har ifrågasatt stödet. Normalt har stödet förlängts utan stor debatt av kongressen, men som en del av budgetnedskärningarna har stödet nu upphört. Kostnaden för stödet har varit omkring 6 miljarder dollar per år. Etanolindustrin har redan tidigare sagt att man nu klarar sig utan stöd, och det har inte blivit några stora konvulsioner. Bensinpriset steg dock med 4,5 cent/gallon när bensinbolagen skickade notan vidare till konsumenterna. Därefter har priset på bensin stigit med totalt 12 cent, och bensinbolagen fortsätter att skylla på etanolen. I samma veva har man också avskaffat införseltullen på etanol som varit 54 cents/gallon, en tull som kraftigt kritiserats av Brasilien och andra exportländer. Den avskaffade tullen har knappast påverkat marknaden. Idag går handeln i andra riktningen; USA exporterar stora volymer etanol till Brasilien sedan den brasilian- FORTS 4 7

8 FORTS FRÅN SID 7. ska sockerskörden blivit rekordlåg. De avskaffade subventionerna lär inte påverka utvecklingen av etanolmarknaden i USA. Den styrs i första hand av en kvotplikt (renewable fuels mandate), där andelen biodrivmedel ska ökas år för år. Som ett kuriosum kan nämnas att några amerikanska kongressledamöter föreslagit att även etanol tillverkad av kol och naturgas ska kunna ingå i kvoten (!). Däremot har den relativt lilla marknaden för E85 kommit i kläm genom beslutet. Hela 40 procent av den amerikanska majsskörden förra året användes till etanolproduktion, vilket är mer än användningen för djurfoder. Denna omställning har skett samtidigt som jordbruksarealen i USA minskat med nära 8 procent, och skogsarealen liksom arealen gräsmark ökat. Federal domare underkänner Kaliforniens hållbarhetsstandard Kaliforniens hållbarhetsstandard för förnybara drivmedel som utformats av CARB (California Air Resouces Board) brukar framhållas som ett föredöme för hållbarhetsreglering av drivmedel. Den här standarden innehåller exempelvis också ett tillägg för indirekt markanvändning, något som många i EU gärna vill införa. Den 29 december underkändes systemet av en federal domare som stridande mot den amerikanska konstitutionen. Huvudargumentet från domaren mot regelverket är att det strider mot den bestämmelse i konstitutionen som garanterar fri handel mellan delstaterna. Hållbarhetskriterierna innebär att majsetanol som produceras i andra delstater belastas med koldioxidutsläpp i livscykeln. CARB har överklagat domen till högre instans, men under tiden som den juridiska processen fortsätter stoppas den reglering av hållbarhet som Kalifornien infört. Marknaderna Mild vinter med låga priser Elmarknaden präglas fortsatt av det milda vädret, som gjort att elförbrukningen hela vintern legat långt under förra årets siffror. Samtidigt har tillrinningen i vattenmagasinen fortsatt. Under förra året tillfördes magasinen totalt över 80 TWh vatten, en imponerande summa med tanke på att den normala vattenkraftsproduktionen ligger kring TWh. I magasinen finns nu ett lager på 24 TWh, vilket betyder att dammarna fortfarande är fyllda till nära 75 procent. Normalt brukar dammarna vara fyllda till drygt 60 procent vid denna tid och förra året låg fyllnaden på bara 40 procent. Om vårvintern blir mild kan det innebära att vi möter vårfloden med halvfulla vattendammar. Kärnkraften dras även i vinter med en del driftproblem. När detta skrivs står två reaktorer helt still, Oskarshamn 1 och Ringhals 2, och en reaktor går på halvfart, Ringhals 1. Övriga verkar fungera utan problem. Men att 2,5 av 10 inte fungerar mitt i vintern när elbehovet är som störst visar på branschens fortsatta problem. Vindkraften visar fortsatt mycket snabb tillväxt och fina produktionstal. Produktionen i årstakt ligger nu på 6,25 TWh, vilket är 74 procent mer än för ett år sedan. Man kan också säga att det motsvarar produktionen från 1,5 Barsebäcksreaktorer. Det som kallas övrig värmekraft i statistiken, och som i praktiken är kraftvärmen och elproduktionen i industrin, ligger däremot 20 procent under förra årets produktionssiffror. Förklaringen är främst att värmeunderlaget i fjärrvärmen är mycket lägre i år, men också att de låga priserna och den svaga efterfrågan gör att man inte alls behövt köra kondenskraft med olja eller naturgas. Hur mycket biokraften minskat i förhållande till förra året kan man tyvärr inte utläsa ur statistiken, eftersom den uppdelningen saknas. Elpriserna är fortsatt låga på Nordpol. Spotpriserna föll till mycket låga priser kring jul men har hämtat sig något. Terminspriserna har fortsatt att falla och ligger kring 35 öre/kwh. Elcertifikaten har rört sig ner mot 15 öre/kwh både i spothandel och forwards. Sammantaget betyder det att producenterna av förnybar el fått allt sämre betalt för sin produktion under de gångna månaderna och veckorna. Elkonsumenterna kan å andra sidan vara nöjda. Priset på utsläppsrätter ligger nu på rekordlåg nivå, kring 6,50 till 7 euro per ton, en nivå som ger mycket lite drivkraft för investeringar i förnybart och effektivisering. På dessa nivåer fungerar utsläppsrätterna knappast alls som styrmedel. Oljepriset höjs av oro kring Iran Brentoljan kostar återigen kring 110 dollar per fat. Det var nu knappt ett år sedan oljepriset gick upp över 100 dollar i den senaste stora prisuppgången. Sedan dess har priset envist legat kvar kring eller strax över 100 dollar. Oron i Nordafrika och Mellanöstern, kriget i Libyen och nu senast vapenskrammel mellan Iran och USA kring Hormuzsundet har orsakat oro och uppgångar i prisnivån. Osäkerheten kring Hormuzsundet är särskilt oroande eftersom en mycket stor del av världens oljeexport passerar genom sundet. Eventuella oljesanktioner mot Iran kopplade till oron för iranska kärnvapen kan också driva upp oljepriset ytterligare. I Sverige har bensin och dieselpriserna nått rekordnivåer, vilket är gynnsamt för biodrivmedlen. 8

9 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Svenska utsläpp ökar Svebio rekommenderar sex åtgärder I veckan publicerade Naturvårdsverket siffror på att Sverige ökade koldioxidutsläppen med 11 procent år Även om de ökade utsläppen kan förklaras med kallare väder, ökad produktion i industrin och krånglande kärnkraft är siffrorna alarmerande. Ytterligare en orsak är att det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter återigen har blivit verkningslöst med alltför låga priser på rätten att släppa ut koldioxid som nu är under 8 euro per ton. Det låga priset på utsläppsrätter visar att det är enkelt och billigt att minska utsläppen i takt med de europeiska målen. Att minska koldioxidutsläppen i Sverige har inte heller varit dyrt. I fjol ökade bioenergin, Sveriges största energislag med 14 TWh. Det finns ingen brist på hållbar bioenergi. Regeringen bör genomföra sex åtgärder för att kostnadseffektivt minska koldioxidutsläppen och klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta. 1. Tidigarelägg koldioxidskattehöjningen, det tjänar industrin på! Höj koldioxidskatten för uppvärmning i industrin till 50 procent av vad hushållen betalar 1 januari 2014 som en förvarning till den skattehöjning som redan beslutats till 1 januari Att byta ut oljeuppvärmningen är lönsamt redan idag. De företag som är långsamma förlorar pengar och behöver bli uppmärksammade på att det är lönsamt att byta - alla vinner. 2. Tio års generell skattebefrielse för biodrivmedel. Gör klart med tio års generell skattebefrielse för biodrivmedel. Det ger industrin förutsättningar att planera och investera i biodrivmedelsproduktion och därmed få ner kostnader med hjälp av större volymer och säkrare marknad för fordonstillverkarna som tar fram rätt bilar. 3. Koppla finansiering av CCS till utsläppsrätter och skruva åt systemet. Verka för att åtgärda systemet för handel med utsläppsrätter så att priset når den förväntade nivån omkring 30 euro per ton koldioxid. Koppla finansieringen av Carbon Capture and Storage, (CCS) till priset på utsläppsrätter. Utan att veta hur CCS ska finansieras är forskningsinsatserna slöseri med pengar. 4. Timmät och timdebitera el för hushåll. Sverige har för mycket elvärme, varje gång det blir kallt blir elen dyr. Det är oklokt att använda elvärme i ett kallt klimat. Se till att timmätning och timdebitering införs på hushållsnivå. Använd marknadsprissättning som frigör el till industrin och andra kunder som kan förutsäga sitt elbehov. 5. Satsa på utveckling av elproduktion och effektiva biomotorer. Satsa utvecklingspengar på elproduktion från små till mellanstora värmeunderlag och anpassa dagens effektiva bilmotorer till etanol, biodiesel och andra storskaliga och hållbara biodrivmedel, gärna gröna elhybrider. 6. Fasa ut naturgaskraftverken. Se till att naturgaskraftverken i Malmö och Göteborg på sikt endast används för elproduktion vid topplast så att den huvudsakliga elproduktionen i städerna görs med förnybara biobränslen. Sverige har de senaste 20 åren minskat koldioxidutsläppen med nio procent och samtidigt haft en ekonomisk tillväxt på mer än 45 procent. Ett åtgärdspaket som detta tar Sverige framåt mot ett helt förnybart energisystem, samtidigt som svensk industri kan ligga i framkant och utveckla världens bästa teknik. Låt oss ta upp kampen med Tyskland om att utveckla framtidens energisystem! ARTIKLAR FRÅN SVEBIO Expressen Investera i afrikansk bioenergi är inget rofferi Professor Mats Widgren ger en dyster bild av markrofferi för biobränsleproduktion i Afrika. Vi har en helt annan bild. Vi anser att Afrika har mycket stora potentialer för bioenergi, både för egen användning och för export. Avkastningen per hektar är i Afrikas jordbruk bara en sjundedel av motsvarande avkastning i Europa och Nordamerika. Investeringarna i jordbruket har under lång tid varit eftersatta eller obefintliga. Det finns mycket stora arealer illa utnyttjad odlingsbar mark i de flesta afrikanska länder. Tanzania, Mocambique och Sierra Leone, som Mats Widgren nämner, är alla tre utmärkta exempel på detta. Addax projekt för att odla sockerrör och göra etanol i Sierra Leone är ett positivt exempel. Man kommer samtidigt både att odla bioenergiråvara och mer livsmedel genom att utnyttja mark som i dag är lågproduktiv. Tyvärr är det alldeles för få bioenergiprojekt på gång i Afrika. Investerarna håller sig undan. Fortfarande går pengarna i första hand till borrning efter olja och gas. Genom att framställa varje investering i bio energi och jordbruk som markrofferi, och schablonmässigt se investerare som utplundrare, medverkar miljödebattörer och forskare till att skrämma bort potentiella investerare. Heder åt Swedfund som ändå ställer upp. Afrika behöver fler företag som investerar i produktion, anställer folk och tillvaratar de fantastiska naturliga förutsättningarna. 9

10 DN Debatt Miljöbilar måste bli oberoende av fossila bränslen Målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är offensivt och siktar in sig på vägtrafiken som är Sveriges största klimatutmaning. Men om målet ska förverkligas måste lagstiftning och ekonomiska incitament börja styra rätt redan nu. Tyvärr ser vi snarare exempel på motsatsen. Miljöbilsbegreppet infördes 2006, och i dag står miljöbilarna för över 40 procent av nybilsförsäljningen. Två av tre miljöbilar som såldes drevs med förnybara drivmedel. Därefter har allt mer av skattelättnaderna i stället gått till dieselbilar och i dag är åtta av tio nya miljöbilar fossildrivna. Detta ger fel signaler till marknaden, vilket har lett till att etanolbilarna har sjunkit som en sten i försäljningen, gasbilarna har inte fått sitt genombrott och importörerna säljer sina elbilar vidare till länder som England och Norge, eftersom Sverige inte är en prioriterad marknad. Sammantaget innebär det att klimatnyttan med en miljöbil jämfört med genomsnittsbilen mer än halverats sedan Det finns tre huvudskäl till den negativa trenden: För det första: Regeringens beslut att ta bort förmånsvärdesreduktionen. Etanolbilarnas sänkta förmånsvärde tas bort redan nu, gasbilarnas, elbilarnas och laddhybridernas om två år. För det andra: Oviljan att ge besked om skattebefrielsen för hållbara biodrivmedel. År 2013 löper de nuvarande reglerna ut. EU kan ge undantaget från statsstödsreglerna till år 2023, men regeringen har ännu inte ansökt om detta. Vem vågar köpa en fossiloberoende bil när vi inte vet hur bränslemarknaden ser ut om två år? För det tredje: Saktfärdigheten i att skärpa miljöbilsdefinitionen. När definitionen infördes år 2006 angavs att den skulle skärpas efter tre- fyra år, men det sker först Den skärpning regeringen presenterat som arbetsmaterial gäller främst lätta bilar med förnybara drivmedel, medan tyngre bilar på fossil bensin och diesel får ett mindre utsläppsbeting - tvärtemot den utveckling som behövs. Satsningar på ny produktion av förnybar diesel, etanol från skogsråvara eller biogas är kapitalkrävande men kan stärka svensk industri. Därför finns det en stor vilja bland företag att utveckla framtidens förnybara teknik i Sverige. Men dessa företag står nu och stampar, eller tar ett kliv bakåt, eftersom den finansiella osäkerheten i investeringen blir för stor när spelreglerna bortom saknas. Att nuvarande styrmedel för både bilar och drivmedel snart löper ut kan med en stor portion god vilja ses som en möjlighet. Regeringen kan utnyttja tillfället att slå fast ett sjupunktsprogram för hållbar bilism. 1. Basera miljöbilsdefinitionen på faktisk klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen från vägtrafiken måste baseras på från källa till hjul för att kunna behandlas lika beroende på om källan är fossil eller förnybar. Utsläppen från bilar som kan drivas med förnybar energi ska reduceras med de drygt 50 procent som såväl EU som ansvariga svenska myndigheter räknat fram. 2. Agera teknikneutralt. Dagens trappstegsmodell för förmånsbeskattningen bör ersättas av en beskattning baserad på klimatpåverkande utsläpp. Villkora styrmedel så som reducerat förmånsvärde eller fordonsskatt med tankningskrav på att fordonet till minst 70 procent tankas med det miljöanpassade bränsle bilen är avsedd för. 3. Stöd utvecklingen av förnybar teknik. Klimatsmarta bilar behöver klimatsmarta drivmedel. Förnybara drivmedel behöver fortsatt långsiktig skattebefrielse till minst 2023 för att bibehålla en positiv marknadstrend samt möjliggöra för företag att bära sina kapitalkrävande utvecklingskostnader. 4. Vidga fokus till alla vägtransporter. Fokuseringen på personbilar må vara väljarmässigt motiverad, men ur klimatskäl är det viktigt att också påskynda omställningen av lätta och tunga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner till förnybara drivmedel. 5. Stöd introduktionen av klimatsmarta fordon. Förändra fordonsbeskattningssystemet till en fordonsskatt/ett stödsystem i linje med den bonus-malus-beskattning som Frankrike redan infört. Detta är ett mycket bättre alternativ än det föreslagna supermiljöbilssystemet. 6. Långsiktiga spelregler för fordonsmarknaden. De kommande förändringarna bör åtminstone ha tidshorisonten 2030, med redan från början aviserade delmål för skärpningar av miljöbilsdefinitionen längs vägen. 7. Vidga fokus till alla resor. Resemönster förändras, men fortfarande är bilen normen i regeringens resesubventioner. Bredda möjligheten till ett klimatsmartare resande, allt från att arbeta hemma till att åka kollektivt till jobbet. Med dessa punkter kan Sverige återta den gröna ledartröja vi tidigare haft i omställningen till förnybara drivmedel och hållbar bilism. Rimligen är denna ledarprofil själva syftet med målet om en fossiloberoende fordonsflotta - det är dags att ge målet ett innehåll! Författare: Anders Mathiasson, Energigas Sverige, Gustav Melin, Svebio, Jakob Lagercrantz, Gröna bilister, Bo Normark, Power Circle 10

11 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Första LignoBoost såld till Domtar På torsdagen offentliggjorde Metso försäljningen av den första kommersiella LignoBoost-anläggningen till nordamerikanska Domtar. LignoBoost-processen, som utvecklats av forskare vid Innventia och Chalmers, innebär att Domtar kan öka kapaciteten i massabruket och samtidigt få fram en ny biprodukt att dra nytta av. LignoBoost bygger på ett forskningssamarbete mellan Innventia och Chalmers och är en kostnadseffektiv process för uttag av högkvalitativt lignin från främst sulfatmassabruk. Lönsamheten förbättras ytterligare om ligninet kan utnyttjas exempelvis som ersättning för fossil eldningsolja i bland annat massabrukens mesaugnar eller som råvara för produktion av ännu mer värdefulla produkter som till exempel kolfiber. I maj 2008 sålde Innventia LignoBoost-teknologin till Göteborgsbaserade Metso Power AB som nu saluför processen. Ur artikel i Papernet Hela Sverige Ny lag gör OKQ8:s diesel grönare OKQ8 ökar andelen biobränsle i sin miljöklassade diesel till 7 procent, med anledning av den nya drivmedelslagen. Åtgärden beräknas minska koldioxidutsläppen med 4,5 ton på OKQ8:s diesel. Fram tills nu har OKQ8:s standarddiesel bestått till 5 procent av biobränslet Fame, fettsyrametylestrar. De nya riktlinjerna i drivmedelslagen tillåter dock upp till 7 procent inblandning av biobränsle. Vi har valt att öka andelen biodrivmedel i vår diesel eftersom vi över hela verksamheten strävar efter en mer hållbar bilism. Givetvis ligger det även i linje med både Sveriges och EU:s mål om ökad andel förnybara drivmedel i transportsektorn, säger Erik S Moglia, produktteknisk ingenjör OKQ8, i ett pressmeddelande. Först ut med den nya grönare dieseln är områdena kring Västervik, Halmstad, Västerås och Stockholm. Vid årets slut ska samtliga svenska OKQ8-stationer ha samma andel biodrivmedel i dieseln. Ur artikel i Transportnet.se Norrbottens län Sveriges första biobörs i Övertorneå? Sveriges troligen första lokala bioenergibörs ska skapas i Övertorneå. En fliscentral med flistugg byggs dit skogsägare kan leverera sitt biobränsle från skogen. Där ska Övertorneå värmecentral, villaägare och företag kunna köpa flis för uppvärmning. Dagspriser på råvara och färdig flis ska noteras. Så är åtminstone planen. Projektet ska ledas av Anna Andersson, som jobbar på halvtid med ABCD-projektet och klimatfrågor för Övertorneå kommun, samt näringslivschefen, Stig Kerttu. Syftet är att skapa en fungerande lokal marknad för biobränslen, säger Anna Andersson. Förutom de privata skogsägarna vill vi gärna också ha med Sveaskog, som ju satsar hårt på biobränslen. Ideén till en lokal bioenergibörs kommer från näringslivschefen Stig Kerttu, som har många kontakter i Finland och som visste att man i Uleåborg har en lokal fungerande bioenergibörs. Han har besökt Uleåborg och studerat deras system. Ur artikel i Haparandabladet (provinsiell) Varm höst skapar svacka för pelletsbranschen Efterfrågan på pellets minskar. Det slår hårt mot producentledet. Det finns de som anser att det råder en överetablering i branschen. Andra hävdar motsatsen samt att svackan är tillfällig. Vid Bioenergi AB i Luleå med 18 anställda jobbas det för högtryck för att hitta nya marknader och avsättning för de ton pellets som årligen produceras. I en intervju säger företagets vd, Lars Stenberg, till tidningen Norra Västerbotten att det finns en överetablering i branschen och att det bara är de starkaste som kommer att överleva. Den uppfattningen delar inte Folke Stenvall, vd för Stenvalls Trä AB i Sikfors. Jag anser inte att det råder någon överetablering. Inte i ett längre perspektiv i alla fall. Enligt min uppfattning är den här svackan är tillfällig, säger han. Stenvalls Trä AB har en förhållandevis blygsam pelletsproduktion med en tillverkning av ton i år. Den svarar för sju procent av koncernens totala omsättning. Pelletsen är ju betydligt billigare än både el och olja. Det är egentligen bara björkved som är billigare, konstaterar Folke Stenvall. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Kräver att Inlandsbanan tas med Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S) är upprörd över att Inlandsbanan inte tas med i Trafikverkets utredning av det svenska järnvägssystemet. För miljoner, inte miljarder, kan Inlandsbanan möjliggöra ny godstrafik och fungera som reservbana vid störningar på stambanan, skriver Jerry Johansson i ett brev till infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M). Jerry Johansson menar att Inlandsbanan är en viktig transportväg för torv, skogsprodukter och planerade gruvor. Med sitt brev hoppas han att få in Inlandsbanans betydelse i Trafikverkets utredning. Ur Nyheter P4 Norrbotten

12 Västerbottens län Pelletsfabrik fortsätter att gå med förlust Bekymren fortsätter och nu kan det bli personalneddragningar vid Skellefteå Krafts pelletsanläggning i Storuman. Biostor har kostat energijätten 479 miljoner kronor och anläggningen går med förlust. Helt klart jobbar man i motvind då marknaden för pellets är pressad. Stor import är också till nackdel liksom den milda vintern. Men vi har stor uthållighet och ser investeringen som långsiktig säger vd Gunnar Eikeland. Pelletsproduktionen har bitvis legat helt nere, men efter nyår sker en kampanj och då ska produktionen upp på full nivå. Det kan ses som ett test också på hur tekniken fungerar. Vi kommer också att inleda förhandlingar med facken om personalneddragningar, det kan röra sig om mellan fem och tio anställda. Allt sedan invigningen hösten 2008 har Biostor haft bekymmer. Från början var investeringen kostnadsberäknad till 150 miljoner men slutnotan blev drygt tre gånger så stor. Ur artikel i Norra Västerbotten (frisinnad lib) Miniflygplan inventerar bränslelagret Umeå Energi och senare även Umeva har börjat använda miniflygplan försedda med avancerad gps- och fototeknik för att inventera lagren av biobränsle. Vi är mycket nöjda. Metoden ger avsevärt mycket bättre tillförlitlighet i mätresultaten än vi tidigare fått fram, säger Lars Wikman, bränslechef vid Umeå Energi. Värdet av biobränslelagret kan över ett år variera med tiotals miljoner kronor. Kan vi öka noggrannheten med fem till tio procent handlar det om miljontals kronor i en mer korrekt redovisning, säger Lars Wikman. Flygplanet som använts klarar av att samla in nödvändiga uppgifter på några timmar, ett arbete som tidigare skett manuellt och tagit dagar att utföra. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) Skogsbränslen i inlandet kan spela en stor roll Hur kan vi utvinna mer bränsle från skogen och samtidigt skapa utveckling för regionen? Det var temat för gårdagens seminarium i Norsjö. Bakom seminariet stod Biofuel Region. Vi måste förädla och göra råvaran mer energität innan vi transporterar den. Det är också möjligheten för inlandskommunerna att få betalt för sin råvara, sa Magnus Matisons. Under dagen informerade också Mikael Lindfors och Jerry Wikström om godsterminalen i Bastuträsk, Tage Lindgren berättade om Holmen Skogs arbete med skogsbränslen och Eleonore Hedman presenterade projekt Raslres. Seminariet hölls på Medan och lockade ett 30-tal personer. Ur artikel i Norra Västerbotten (frisinnad lib) Jämtlands län Framtidens kraft finns på Fyrvalla I Jämtlands gymnasieförbunds, JGY:s, lokaler på Fyrvalla för el- och energiprogrammet finns ett nybyggt kraftvärmeverk som eleverna ska använda för utbildning. För tillfället går värmen som produceras i kraftvärmeverket rakt ut i Storsjön. Men snart kommer anläggningen - som drivs av pellets - att hjälpa till med uppvärmningen i kommunen. Det här kraftvärmeverket kan värma upp ungefär 150 villor vid 10 minusgrader, säger Peter Allansson, lärare på Fyrvalla. Men det var inte självklart att utbildningen skulle få ett nytt kraftvärmeverk. Ett nytt kraftvärmeverk kostar 3-4 miljoner kronor. Det var mer än Jämtlands gymnasieskola var beredda att investera, säger Peter Allansson. Då klev kommunalt ägda Jämtkraft in som räddaren i nöden. Ur artikel i Länstidningen Östersund (s) Tveksamt om det blir fortsättning för bioenergi Försöksverksamheten vid bioenergikombinatet NBE Sweden i Sveg får sitt slut med en genomgång i februari. Det är tveksamt om det blir en fortsättning, det gäller i första hand att hitta finansiärer för att kunna fullfölja projektet fullt ut, säger Härjedalens kommuns näringslivschef Ville Welin. Försöksverksamheten, där många av landets ledande bioenergiexperter har varit inblandade, kommer säkert att bli till nytta i någon form i framtiden även om Svegprojektet skulle rinna ut i sanden, menar Ville Welin. Ville Welin har träffat de finska ägarna till HMAB. Ett mycket positivt möte, där finnarna berättade att man jobbar för att åstadkomma ett kraftvärmeverk vid HMAB. Men först måste verksamheten kunna visa på svarta siffror. Ur artikel i Länstidningen Östersund (s) Västernorrlands län Ingen utbyggnad av Hörneborgskajen Mångmiljonsatsningen på en utbyggnad av kajen i Hörneborg blir inte av. Åtminstone inte inom överskådlig tid. Just nu är det inte läge att lägga pengar på det. Vi lägger projektet i byrålådan, säger Christer Ögren, vd för Örnsköldsviks Hamn & Logistik. Hamnbolaget har haft långt framskridna planer på en enorm utbyggnad av kajen för en beräknad kostnad på ungefär 200 miljoner. Utbyggnaden skulle bland annat innebära en stor utfyllnad i fjärden. Men där stötte man på patrull i form av Naturvårdsverket, som vägrat acceptera metoden man velat använda. När planerna för utbyggnaden drogs upp trodde man på en stark utveckling för hamnen, det vill säga mer fartygstrafik. En fullskalig fabrik för utvinning av etanol ur cellulosa fanns med i visionen. Men det är högst osannolikt att Sekab bygger en sådan. Domsjö Fabriker räknar i och för sig med ökad utskeppning. Men Domsjö funderar på att använda ett större fartyg än i dag och då klarar man ökningen med samma antal anlöp, säger Christer Ögren. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda (lib)

13 Gävleborgs län VD:n som pendlar från USA Johan Johansson började jobba på Bruks Då var han 21. Han började som konstruktör och jobbade inom företagets tekniska sektor fram till Det året blev han försäljningschef. Familjen har bott sju år i Atlanta. Dessförinnan hade Johan Johansson gjort ett och ett halvt år som verkställande direktör för Bruks Klöckner i Tyskland hade vi en flerårsplan. Då sa vi att gruppens omsättning skulle nå 100 miljoner euro. Vi var uppe i 82 då finanskrisen kom. I dag ligger vi på 75 miljoner euro. Om ett par år nosar vi på 100. Vi har en långsiktigt stabil ägare i JCE Group. Bruks Group har 230 anställda i Sverige (Bruks AB), Tyskland (Bruks Klöckner) och USA (Bruks Rockwood). Flaggskeppet i Bruks produktion är den mobila flishuggaren. Bara i Arbrå görs flishuggar per år. Matchvikten är 100 ton och monstret hugger upp tusen kubikmeter i timmen. Priset blir förstås därefter: 20 miljoner kronor. Ur artikel i Ljusnan (lib) Oljan kvar till badsäsongen Råtalloljan är inte giftig, men kan kväva växter och förvandla fåglar till klibbiga klimpar. Och oljan kan finnas kvar i havet ända till nästa års badsäsong. Jessica Hjerpe Olausson är utredare på Havs- och Vattenmyndigheten. Hon berättar att råtallolja inte är giftig på samma sätt som mineralolja. Den är inte giftig att ta i eller att andas in. Men den är väldigt klibbig och det i sig är en fara för djur och växter, bland annat för fåglar då den klibbar ihop fjädrar, säger Jessica Hjerpe Olausson. Råtalloljan kan även skada växter genom att den lägger sig över dem och hindrar fotosyntesen. Om växter täcks kan inte heller djur komma åt och äta av dem. Effekterna som råtalloljan har är dock övergående. Den har inga långsiktiga effekter. Den är nedbrytbar på sikt. Ur artikel i Söderhamnskuriren (opolitisk) Sprickan kunde inte förutses Enligt Arizona Chemical är det liter olja som runnit ut i havet, inte två miljoner liter som först uppgavs. Företaget säger att läckaget var omöjligt att förutse. Allt är godkänt enligt länsstyrelsens krav. Det finns inga lagkrav på att valla in cisternen, och vi har bedömt att vi inte haft det behovet, säger Fredrik Hopfgarten, som jobbar med miljöfrågor på Arizona Chemical i Sandarne. Cisternen inspekterades av ett oberoende företag senast 2008, enligt Arizona. Företaget har ännu inte en aning om hur cisternen kunde gå sönder. Den måste nu tömmas helt, rengöras och inspekteras. Oberoende konsultföretag kommer att göra tester av metallen. Experter från Arizona-anläggningar i världen är också på väg. Ur artikel i Hudiksvalls Tidning (c) Dalarnas län Ingen kommunal borgen till pelletsfabrik En enig kommunstyrelse beslutade på tisdagen att inte gå in med en kommunal borgen i Rindi på 63 miljoner kronor. Projektet känns alldeles för osäkert och vi var väldigt eniga i kommunstyrelsen, säger kommunalrådet Per-Anders Westhed. Rindi har investerat i anläggningen genom åren och denna har ett bokfört värde på 63 miljoner kronor. Nu vill Rindi att motsvarande dessa pengar ska lånas upp från Nordisk Rating och kommunen ska utöka sitt borgensåtagande med 63 miljoner kronor. På det viset skulle Rindi få loss pengar för att investera i de åtgärder som behövs vid anläggningen, bland annat att sätta tak över spånet. Även om det nu blev ett nej så kommer kommunen att fortsätta dialogen med Rindi om hur de kan få till en bra lösning för både företaget och för kommunen. Ur artikel i Dalarnas Tidningar (ober lib) Värmlands län Nya hårdare krav för att parkera gratis Från nyår inför Karlstads kommun betydligt strängare villkor för att man ska få parkera gratis med miljöbil. Från och med då måste bilen gå på gas eller el. I dag kan drygt bilister parkera gratis i stan. Dagens gratistillstånd har spelat ut sin roll när så många bilar klassas som miljöbilar och därför har vi beslutat oss för att göra om kraven. Redan från den 1 januari 2010 var de som hade miljöfordon tvungna att köra dubbfritt med tanke på den dåliga luftmiljön i centrum och etanolbilarna skulle ha 80 procent förnybart bränsle medan kravet på gasbilarna var 65 procent. Nu tar vi nästa steg som innebär att från och med den 1 januari måste bilen gå på gas eller el för att man ska kunna parkera gratis i Karlstad, säger Henrik Lander (C), ordförande i teknikoch fastighetsnämnden. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) De har byggt en stor flisterminal mitt i skogen När Yngve Jansson och hans son Anders insåg att efterfrågan på biobränsle ökade bestämde de sig för att bygga en stor flisterminal mitt i skogen på Värmlandsnäs. Nu är den klar och de kan konstatera att efterfrågan på deras produkter fortsätter att öka. Yngve driver sedan 80-talet Vänerved AB, som framför allt handlar med rundvirke och sågat timmer medan Anders har företaget Skog & Bioenergi i Väst AB, som är inriktat på produktion av biobränsle. Tillsammans hade de två företagen förra året en omsättning på cirka 70 miljoner kronor. Vid terminalen ägnar de sig framför allt åt produktion av energiflis. Det har kostat deras företag cirka fyra miljoner kronor att bygga vägen och terminalen på skog som de äger själva. Men nu går verksamheten för fullt och det är i dagsläget tio personer anställda i den gemensamma verksamheten. Vid terminalen produceras flismaterial till flera stora värmeverk i närområdet. En stor del av försäljningen sker i Karlstad där man har en ännu större terminal. Ur artikel i Säffle-Tidningen (m)

14 Kraftsamling i energifrågan Länsstyrelsen i Värmland har satt som mål att länet ska vara fritt från fossila bränslen Ett klimatråd har bildats, bestående av ett 50-tal tunga aktörer som ska göra en färdplan för jobbet. En del av resultatet av deras arbete presenteras tisdagarna den 17, 24 och 31 januari klockan på CCC i Karlstad. Hur ser det ut när det gäller förnybar el? Klimatrådet har uppskattat att den årliga elproduktionen i Värmland uppgår till ungefär en TWh. Värmlänningarna och deras industrier förbrukar ungefär två TWh. Värmland kommer att öka den egenproducerade elen eftersom vindkraften i länet expanderar snabbt. Men hur ska vi ersätta all bensin och diesel i våra bilar - och den olja som industrin måste bränna? 60 procent av Värmlands utsläpp av koldioxid kommer från vägtrafiken. Klimatrådet har diskuterat alternativ som biogas och möjligen också DME - alltså dimetylester - biodiesel som produceras med ved som råvara. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) Uppsala län Fjärrvärmen i Uppsala är en miljöbov För tredje året i rad har intresseorganisationen Fastighetsägarna Mellansverige jämfört prisnivå, prisutveckling och miljöpåverkan hos tio fjärrleverantörer i mellersta Sverige. Enligt deras rapport Fjärrvärme 2012 släpper fjärrvärmen från Vattenfalls anläggning i Uppsala ut tre gånger mer koldioxid än genomsnittet. I Uppsala utgörs en stor del av bränslet som används av torv, vilket är ett fossilt bränsle. Därför skjuter utsläppssiffran i höjden här, säger Andreas Sjöberg, marknadsansvarig på Fastighetsmäklarna Mellansverige och ansvarig för rapporten. Det går även att elda trä i begränsad omfattning i de här pannorna, och vi arbetar med att öka andelen träbränsle med en procent varje år. På så sätt kan vi minska koldioxidutsläppen en aning, säger Adrian Berg von Linde, anläggningschef för Vattenfall i Uppsala. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib) Värmlands nya klimatstrategi Värmland ska på sikt kunna tredubbla sin utvinning av förnybar energi - minst. Det är ett av målen i den nya klimat- och energistrategi som nu håller på att arbetas fram. På tisdagseftermiddagen samlades ett 50-tal nyfikna till det första av tre seminarier på Karlstads CCC. Länsstyrelsens klimat- och miljöstrateg Fredrik Holm gav en kort resumé över förutsättningarna. Idag produceras drygt 3,5 TWh, med förnybara energisorter - vattenkraft, biobränslen, vindkraft, solkraft och så vidare. (Då räknas dock inte de sex-åtta TWh som skogs- och massaindustrin själva använder i sina verksamheter in). På tio års sikt och ännu längre ska det dock bli mera: Metanolfabrikerna som planeras kommer att tillföra 1,5-2 TWh. Vindkraften lär gå från idag 0,1 till minst 1 TWH. Biobränsle (skog, pellets) kan tre-fyrdubblas upp till 6-7 TWh. Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) Västmanlands län Konkurs för Ecoil Biooljeproducenten Ecoil AB i Kungsör ansökte i går onsdag om konkurs hos Västmanlands tingsrätt. Det stämmer att vi tyvärr inte längre kan driva företaget och anledningen är världspriserna. Vår produkt är helt enkelt för dyr för företagen och ingen vill köpa, vilket är synd för det är en väldigt bra produkt, säger Magnus Lövgren, fabrikschef på Ecoil till Magazin24. Vad som nu händer med den nya anläggning som företaget byggt i Kungsör är oklart. Ur artikel i Magazin 24.se Stockholms län Fortum investerar 164 miljoner till mer biobränsle vid Värtan Fortum fortsätter utfasningen av fossila bränslen i sin värmeverksamhet. Nu investeras 164 miljoner kronor i ny lossnings- och lagringsutrustning för fasta, förädlade biobränslen i Energihamnen invid Värtaverket. Utrustningen möjliggör en ytterligare ökad biobränsleinblandning i kraftvärmeverket. Under 2011 har lyckade tester med ökad inblandning av framför allt olivkärnor genomförts. Nu säkerställs fortsatt högre inblandning genom att hanteringen av mer biobränslen säkras. Det kommer att hända mycket vid Värtaverket de närmaste åren. Vid sidan om detta projekt pågår förprojekteringen av ett helt nytt bioeldat kraftvärmeverk som ska stå klart under Från och med hösten 2013 kommer den ökade inblandningen av olivkärnor att ge ytterligare 80 MW förnybar kraftvärme som genererar drygt 200 GWh värme och drygt 100 GWh el per år. Ur pressmeddelande Kritik mot planerade utsläpp i Steningeviken Fortum vill släppa ut renat rökgaskondensat från nya Bristaverket i Steningeviken. Sigtuna fiskevårdförening tror att utsläppen kommer att förorena Mälaren. Det här kan sluta hur illa som helst, säger Ingemar Lydell från Sigtuna fiskevårdsförening. I april 2010 fick Fortum Värme tillstånd att släppa ut renat rökgaskondensat från verket Brista 2 som just nu byggs i Märsta. Utsläppen kommer att bildas när sopor eldas i verket. Men det slutgiltiga tillståndet sköts upp. Först skulle Fortum få möjligheten att undersöka några olika utsläppsplatser. Nu kommer Fortum med ett förslag. Bolaget vill att utsläppen ska gå till nya dammar, via en ledning och ut i Steningeviken. FORTS 4 14

15 FORTS FRÅN SID 14. För att få en bättre spridning på rökgaskondensatet, som är väldigt rent vatten, vill vi dra en ledning och har bett miljödomstolen titta på om inte det minskar påverkan ytterligare, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef på Fortum. Men kritiken från Sigtuna fiskevårdsförening är hård. Enligt Sweco ger inget av alternativen negativa miljökonsekvenser. Avloppsverket Käppala som i dag tar emot vatten från Bristaverket har sagt att man inte tänker ta emot något rökgaskondensat från och med Byggandet av den nya avfallseldade anläggningen Brista 2 startade i oktober 2010 och beräknas vara klart under Största delen av det som ska brännas i Brista 2 är inte hushållssopor. Den fördelning Fortum tidigare nämnt är 30 procent hushålls- och 70 procent industriavfall. I dag finns kraftvärmeverket Brista 1 som är biobränsleeldat. Ur artikel i Sigtunabygden Holmen satsar på vindkraft Holmen storsatsar på vindkraft i Hallstavik och Örnsköldsvik. Holmen har ansökt om att få bygga vindkraftverk, meter höga, i Hallstavik. Den parken ska ligga i Varsvik, väster om Edeboviken och koncernens pappersbruk. Nu ansöker skogsbolaget dessutom om att bygga 70 vindkraftverk i Örnsköldsvik tillsammans med energibolaget Eon. Men vindkraft är inte det enda spåret. Holmen har även investerat i nya biobränslepannor på bruken i Iggesund och engelska Workington. Vidare pågår en effektivisering av de egna vattenkraftverken. Ur artikel i Norrtelje Tidning (c) Östergötlands län Brand kan vara omöjlig att släcka I Norrköpings oljehamn finns flera stora etanolcisterner. Nu uppmärksammar en expert att det är osäkert om en brand i en större etanolcistern kan släckas. På Norrköpings brandförsvar är man medveten om problemet. Detta är ju ett lite outforskat område än så länge, säger Joar Hjertberg, brandingenjör vid räddningstjänsten. Om en oljecistern i Norrköpings oljehamn börjar brinna så är det inte Norrköpings brandförsvar som ska släcka. De enda som har tillräckligt kraftfull utrustning för detta är Släckmedelcentralen (SMC) som finns på fyra platser i Sverige, bland annat i Stockholm. Men Henry Persson, brandexpert vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, säger till Svenska Dagbladet att det är tveksamt om SMC kan släcka en stor brand i en etanolcistern. De metoder man använder vid cisternbränder går ut på att spruta in stora mängder skum från marknivå upp i cisternen, och då finns risk att det bara blandas med etanolen och branden fortsätter. Per Brännström, vd på SMC, säger att riskerna med etanolcisterner är väl kända av branschen. Riskerna är inte okända och när det gäller åtgärden att kunna släcka kvarstår vissa frågetecken att ta reda på mer om, säger han. Ur artikel i Folkbladet (oberoende s) Västra Götalands län Karlsborgs fästning - ny fjärrvärmeanläggning ger värmeöverskott Statens Fastighetsverk (SFV) i Karlsborg har tecknat avtal med Karlsborgs kommun att leverera fjärrvärme i händelse av stopp eller överbelastning i det kommunala fjärrvärmeverket i Karlsborg. Detta blev möjligt efter en ombyggnad av fjärrvärmecentralen på Karlsborgs fästning. Ombyggnaden av fjärrvärmecentralen vid Karlsborgs fästning är ett led i den pågående omställningen till förnybar energi som Statens Fastighetsverk genomför över hela landet i samtliga byggnader som förvaltas av verket. Nu satsar man ytterligare cirka 22 miljoner kronor i en ny flispanna med en maxeffekt på 6 MW. Efter ombyggnaden kommer fjärrvärmecentralen att eldas till 99 procent med biobränsle i form av flisad grot, grenar och toppar från tall och gran. Idag försörjer SFV:s värmecentral även en industri, Fortifikationsverkets lokaler, några av kommunens fastigheter samt några privatbostäder. Totalt producerade man 25 GWh eller kwh år 2010, vilket är en toppnotering. Det fjärrvärmenät som Statens Fastighetsverk ansvarar för omfattar cirka 15 kilometer rörkulvert. Ur artikel i VVS Forum Fullmäktige tog historiskt beslut Folkpartisten Anna Svalander reserverade sig. Annars var det enighet i talarstolen när kommunfullmäktige tog sitt största beslut någonsin. Arbetet går nu vidare med kraftvärmeverk och avloppsreningsverk på Sobacken. Detta är en historisk dag. Det är det enskilt största ekonomiska beslut kommunfullmäktige tagit även om det än så länge är ett inriktningsbeslut. Det omfattar 3,2 miljarder kronor och har föregåtts av de mest omfattande utredningar, sa kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S). Han argumenterade för att samlokalisera kraftvärmeverket och avloppsreningsverket på Sobacken och kallade det ett långsiktigt hållbart beslut. Ingen skulle i dag komma på tanken att lägga ett nytt kraftvärmeverk en kilometer från Stora torget, ansåg han om alternativet att bygga nytt på Pantängen. Ur artikel i Borås Tidning (m) MISSA INTE! PELLETS januari - 1 februari, Stockholm VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE FÖR SVEBIO 23 april, Stockholm WORLD BIOENERGY WORLD PELLETS maj, Jönköping Läs mer på: 15

16 Gassatsning i Rya fördyras Göteborg Energis satsning på biogas blir flera hundra miljoner dyrare än beräknat. Ingenstans i världen har man i stor skala lyckats producera miljövänlig biogas ur pellets och flis. Trots det beslutade Göteborg Energi i december förra året att satsa en dryg miljard i projektet Gobigas. Den första etappen byggs nu i Rya på Hisingen. Men prislappen på miljoner kronor har visat sig vara på tok för låg. Redan efter ett år tvingas styrelsen ta ställning till en fördyring på inte mindre än 300 miljoner kronor. Enligt det hemligstämplade underlag till beslut som GP tagit del av har styrelsen egentligen inget alternativ. Alltför stora belopp är redan nedplöjda i anläggningen. Tyskägda energikoncernen Eon var tänkt som partner och delägare, men hoppade av i våras. Så nu är det Göteborg Energi och dess kunder som ensamma får stå för både risken och notan. Gasfabriken som byggs i berget bakom de väldiga oljecisternerna vid Älvsborgsbrons fäste är en demonstrationsanläggning för att visa att tekniken fungerar. En avsevärt större etapp 2 för ytterligare tre miljarder kronor är lagd på is. Ur artikel i Göteborgs-Posten (lib) Gynnsam utveckling för fjärrvärmekunderna i Ale Ett sammanhållet nät mellan Partille, Göteborg och Ale. Det är en bidragande faktor till att fjärrvärmepriset i den här regionen är lägre än riksgenomsnittet. Vi har lyckats väldigt väl i våra långsiktiga satsningar och det krävs om man ska få en gynnsam prisutveckling när det gäller fjärrvärme, säger Lars Larsson, vd för Ale Fjärrvärme. Det gemensamma fjärrvärmenätet för Partille, Göteborg och Ale byggdes ihop i slutet av Den senaste investeringen i nätet skedde under det gångna året då respektive pumpstationer i Bohus och Nol preparerades för värmeöverföring från Göteborg. Vi har avvecklat nästan alla förbränningscentraler i Ale. Häljered använder vi bara när det är riktigt kallt, upp mot tio minusgrader. Idag finns närmare 360 fjärrvärmekunder i Ale kommun. Den siffran tror Lars Larsson ska stiga när väg- och järnvägsutbyggnaden är klar. Ale är en kommun som kommer att växa och vi försöker hålla oss framme där det byggs nya områden. Ur artikel i AleKuriren Oljan snart helt borta - Kommunen ersätter med pellets Skövde kommun är på väg att helt ta bort olja som bränsle vid uppvärmning av sina fastigheter. Under 2012 försvinner de sista oljepannorna och snart är oljeförbrukningen under tio kubikmeter per år. Under de senaste tre åren har sju skolor eller förskolor ställts om till pelletsanvändning och senast i raden är Varola skola där en anläggning med effekten 60 kw täcker skolans behov. Det är det minsta anläggning vi har. Övriga är på 200 kw, berättar Björn Adler, vvs-ingenjör vid tekniska förvaltningen, när han öppnar till den nätta röda byggnaden utanför skolan i Varola. Pelletsanläggningen är helautomatisk och det rasslar lite då och då när pelletsen skruvas fram och faller genom ett plaströr ner till brännaren. Jämfört med oljepannorna krävs mer tillsyn och underhåll, men miljövinsten är stor och vi har valt det här alternativet före bergvärme där vi inte har fjärrvärmen tillgänglig. Investeringen i Varola kostade totalt 1,5 miljoner kronor och under året har även Svärtagårdsskolan anslutits till fjärrvärme. I Tidan har äldreboendet, skolan och vårdcentralen anslutits till fjärrvärme och den pelletsanläggning som Skövde Värmeverk har byggt där. Under de senaste tre åren har kommunen gått från en förbrukning på cirka 350 kubikmeter per år till 6-8 kubikmeter. Den sista delen är den olja som behövs i reservpannor eller för att spetsa uppvärmningen när det är extra kallt. Vi vill använda bioolja, men än är den produkten under utveckling. Man har haft problem med att oljan härsknar när den står stilla i tankarna och vi vill se att biooljan fungerar innan vi går vidare, säger Björn Adler. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda Norska ägare tar över fjärrvärme Fjärrvärmeverksamheten i Svenljunga Energi har fått nya ägare. Det är det norska företaget Solör Bioenergi Holding AB med huvudkontor i Oslo och Kirkenär som tagit över efter IQR, vilka ägt verksamheten i tio år. Några förändringar skall dock ägarbytet inte innebära, vare sig för de i dagsläget 368 anslutna fastigheterna eller för de fem anställda. Ur artikel i STT (opol.) Jönköpings län Hanteringen av biobränslen på Stockarydsterminalen ökar Större volymer, framför allt på biobränslesidan, räknar Stockarydsterminalen AB med att hantera under Det berättar Per-Henrik Evebring, marknadsansvarig, som kan se tillbaka på ett 2011 med flera kunder och större flöden än tidigare. Under kalenderåret 2010 hanterades 335 tåg eller sex tåg i veckan. Det var i september 2008 som det första tåget hanterades på den allmänna terminalen och sedan dess har det, enligt Per-Henrik Evebring, varit en fantastisk resa. I december lämnade fyra biobränsletåg Stockaryd med sammanlagt cirka kubikmeter. Det motsvarar nästan 100 lastbilar med släp. I Skåne är det flera nyetableringar av värmeverk och därmed ökar behovet av biobränslen och det kan i förlängningen ge oss nya kunder, säger Per-Henrik Evebring. Ur artikel i Smålands-Tidningen (oberoende)

17 Askan näring för skogen Idag betalar Värnamo Energi för att bli av med askan som produceras vid värmeverket. På längre sikt hoppas man kunna skapa en marknad för askåterföring till skogen och själv bli en säljare. Värnamo värmeverk eldas med biobränsle i form av bark, flis och så kallad grot (grenar och toppar). Restprodukten blir aska. Förra året blev det omkring ton aska. Värnamo Energis önskan att i framtiden kunna sälja aska i stället förstärks av det faktum att askproduktionen framöver förväntas öka. Detta inte minst på grund av utbyggnaden av fjärrvärmenäten. Fjärrvärmen kommer från skogsbränslen. Den som Värnamo Energi idag anlitar är Bo Fransman i Markaryd. Han har en bakgrund som forskare i Lund, men har sedan mitten av 1990-talet arbetat konkret med askåterföring. Sedan fem år driver han företaget Svenska Skogsaskor. Det är ett enmansföretag. Bo Fransman anlitar i sin tur andra företag som svarar för olika delar i den process som i slutänden resulterar i askåterföring till skogen. Ur artikel i Värnamo Nyheter (politiskt fri) Mörkt och ljust för sågverken På Bodafors Trä ser man en växande marknad för bioenergi. Det är tufft i branschen just nu men det är bara att kavla upp ärmarna och ta sig genom 2012, säger Ingemar Wareborn, vd på Bodafors Trä, med Vätterbygden som råvaruområde. Vi satsar stort på bioenergi och ser det som ett viktigt steg i utvecklingen mot ett mera miljövänligt samhälle. Här i Malmbäck ligger södra Vätterbygdens centrum för bioenergi. Redan 1983 började man ett råvarusamarbete med en intilliggande brikettfabrik och av biprodukterna i den egna produktionen produceras hetvatten till egen panna. Företaget driver också en vindkraftsanläggning och planerar nu för en ombyggnad av sågverkets värmecentral till elproduktion. Produktionsvärdet inom bioenergi och biomassa kommer sannolikt redan före 2020 att minst motsvara det traditionella trävaruvärdet. Ur artikel i Jönköpings-Posten (oberoende) Kronobergs län Radiostyrd bioenergiskördare lanseras på allvar Forest ebeaver är en radiostyrd bioenergiskördare som skördar energived i ungskog och på fuktiga marker. Nu kommer maskinen att marknadsföras på allvar ut mot skogsägarna. Gösta Gustafsson utanför Ryd, som genom åren marknadsfört en hel del små skogsmaskiner, har blivit återförsäljare. Vid Elmia bioenergi 2010 premiärvisades den första serietillverkade varianten tillverkad av Bengt Rimnäs och konstruktören Klas-Arne Löv i Karlsborg. Ebeavern tar 10 kubik flis i timmen (75 stammar i timmen) jämfört med en större, oförsiktig skördare, som tar 20 kubik flis i timmen. Men ebeavern, som väger kilo, förbrukar bara två liter diesel i timmen, medan en större tons skördare drar liter i timmen. Och så är ebeavern bara 1,38 meter bred och kan ta sig fram i det befintliga beståndet, menar Gösta Gustafsson. Ur artikel i Jord & Skog i Blickpunkt Barbara redo för vinter 2 Hon är enorm, över grader het och gör slut på 18 kubik biobränsle i timmen vid köldknäppar. Barbara - Älmhults största värmepanna laddar för vinter 2. Virke, flis och bark som eldas tas från sågverk i en omkrets av cirka sju mil runt Älmhult. Men än går pannan inte ens på halvfart. Eons fjärrvärmeverk, Elmeverket, i Älmhult har varit igång ett tag, trots plusgraderna, för 1 oktober är den officiella starten av verket inför vintern. När det är varmare fixas fjärrvärme och varmvatten ut i nätet av den kombination av pannor som också finns i systemet och där några också är reservpannor om något går fel i Elmeverket; Gamla fjärrvärmeverket vid Torngatan som eldas med briketter, panncentralen vid Drivågatan som drivs med gasol samt pannan hos Swedwood som eldas med träspill från tillverkningen. Från nästa vinter, alltså 2012/2013 kommer systemet att utökas med spillvärme från Stena Aluminium AB i Älmhult där pannan har en effekt av fyra megawatt, jämfört med Elmeverkets 12 megawatt, MW. I år har Eon levererat 72 GWh, gigawattimmar, fjärrvärme räknar företaget med att ha utökat fjärrvärmeleveranserna i Älmhult till cirka 100 GWh. Ur artikel i Smålandsposten (m) Eon invigde ny biopanna Den nya biobränslepannan som invigdes i fredags av Eon och Markaryds kommun, har fått namnet Gudrun. Den står nu bredvid pannan Per på fjärrvärmeverket i Markaryd. Den nya biobränslepannan togs i drift nu i höst och invigdes alltså i fredags. Det betyder att biobränsleeffekten har fördubblats vid Eons fjärrvärmeverk i Markaryd. I år har redan flera industrifastigheter på västra industriområdet anslutits till Eons nät. Markaryds kommun är också en viktig kund för Eon, då kommunala fastigheter nu värms upp via fjärrvärmeverkets biobränsle. Det var 2003 som Eon köpte fjärrvärmeverksamheten i Markaryds kommun. Idag har Eon 45 privatkunder och 32 företagskunder, samt totalt 135 kundanslutningar. Ur artikel i Smålänningen (borgerlig) Klartecken för Sandvik 3 Domstolens ja gäller miljötillståndet för Sandviksverket. Vi är glada att vi fått det här beslutet, säger Ann-Mari Ståhlberg, vd för Växjö Energi. Men ännu fattas ett antal beslut innan spaden kan sättas i jorden. Detaljplanen ska spikas av kommunfullmäktige som också ska säga sitt om bygget. En miljard kronor är budgeterat för projektet. Den nya anläggningen eldas med biobränsle, flis, bark och spån och har en kapacitet på 100 MW. 62 MW är fjärrvärme, resten el. Vid full last ligger bränsleförbrukningen på 140 kubikmeter i timmen. Enligt Ann-Mari Ståhlberg kommer koldioxidutsläppen att minska när Sandvik 3 tas i bruk. Användningen av fossil olja ska då upphöra. Vid köldtoppar blir i stället bioolja bränslet. Men detta ska enligt henne bara inträffa vid extrema förhållanden. Ur artikel i Smålandsposten (m)

18 Kalmar län Flyttbara pannor vid Sandåsa Två stycken flyttbara containerpannor på 3,4 megawatt vill Oskarshamn Energi bygga vid Sandåsa och har ansökt om tillstånd hos Naturvårdsverket. Pannorna ska eldas med pellets och kopplas till bolagets fjärrvärmenät. Orsaken till nyinvesteringen i de två pannorna är att Oskarshamn Energi vill öka andelen biobränsle. De nya pannorna beräknas kunna tas i drift i mitten av februari Ur artikel i Nyheterna God ekonomi gör Svanström belåten Den i särklass största satsningen under året har skett på fjärrvärmen genom kommunägda Högsby Energi AB. Efter de två senaste vintrarna som har varit kalla var det många som ville ha fjärrvärme. En ny pelletspanna håller som bäst på att installeras för att vi ska slippa använda olja om det blir mycket kallt, säger kommunalrådet Ingemar Svanström (C). Under 2013 kommer en ny panna att köpas in och då flyttas pelletspannan till Välengårdens ålderdomshem i Fagerhult. Ur artikel i Barometern (m) Ny fabrik får hög kapacitet Vi har tidigare berättat om Fågelfors Hyvleris planer på att utöka verksamheten genom att börja producera värmeloggs. Sedan några år tillbaka tillverkar man pellets. Nu beskriver bolaget verksamheten i en miljöanmälan till Högsby kommun. Pellets- och värmeloggsfabriken ska få en kapacitet på ton färdig vara per år. Vi pressar pellets och loggs av i huvudsak kutterspån från den egna produktionen vid hyvleriet men även inköpta varor från andra hyvlerier, skriver vd Lars-Ola Svensson. Lars-Ola Svensson har tidigare berättat att investeringen i värmeloggsproduktion blir hyvleriets största satsning någonsin. Totalt investerar företaget 25,5 miljoner kronor. Ur artikel i Nyheterna Det handlar ju om skattemedel Genom det lilla titthålet på pelletspannan syns den flammande elden som sedan en tid tillbaka värmer Bockaraskolans elever. Bredvid står den gamla oljepannan kvar, som reserv. Det stora energibesparingsprojektet som just nu pågår i kommunen innebär många mindre förbättringar. En av de större åtgärderna har varit bytet från oljepanna till pelletspanna på Bockaraskolan. Pelletspannorna kräver timmar mer underhåll än oljepannan. Fastighetsskötaren Jerker Munter tycker inte det är särskilt besvärligt med mer underhåll, och han tror att hela projektet blir bra. Vi har ju alltid haft tänket att spara energi. Det handlar ju om skattemedel i grund och botten, säger han. Ur artikel i Nyheterna Storsatsning på hyvleri går in på slutvarvet Fågelfors Hyvleri gör sin största investering någonsin. Drygt 25 miljoner kronor ska satsas på värmeloggs. I dagarna har den nya torkanläggningen börjat installeras, vilket blir den avslutande delen i storsatsningen. Tyska montörer ska svara för installationen av den nya torkanläggningen, som väntas vara klar i början av februari. När väl torkanläggningen kommer i gång kan vi driva produktionen mera kostnadseffektivt, säger vd Lars-Ola Svensson vid AB Fågelfors Hyvleri. Fågelfors Hyvleri blir störst i Norden på produktionen av värmelogs, då ton ska tillverkas årligen. Ur artikel i Barometern (m) Pelletspannor för 12 miljoner Oskarshamns Energi tidigarelägger investeringen av två biobränsleeldade pannor för pellets. De ska fungera som komplement till det nya kraftvärmeverket. Investeringen leder till betydande miljövinster. De kommer att komplettera värmeleveranserna vid extrem kyla och ersätter de fossila bränslen som används i dag, säger bolagets vd Jöns Wahlström. Pannorna kostar bolaget 12 miljoner kronor och ska byggas på en privatägd tomt på västra industriområdet. Enligt planen ska pannorna vara klara att tas i bruk redan i vinter. Ur artikel i Barometern (m) Storinvestering ska spara miljonbelopp Nya energilösningar ska ge minst tre miljoner kronor per år i besparing åt kommunen. Om ytterligare besparingar sker delar kommunen och entreprenören lika på vinsten. Det är ett vinna-vinna spel, säger Jan-Lennart Johansson, projektledare på tekniska kontoret. Byte av oljepannor till pelletspannor, installation av solfångare, nya luftvärmepumpar, bättre isolerade fönster. Åtgärderna för att spara energi är många, och just nu pågår ett mångmiljonprojekt för att spara energi - och pengar - i kommunens fastigheter. Det handlar om värme, ventilation och lite utbyte av byggdelar. Allt som sparar energi, säger Jan-Lennart Johansson. 28 fastigheter ingår i projektet, som kommunen investerat 25,8 miljoner kronor i. I entreprenörens första genomgång ingick fler fastigheter, med förslag på åtgärder för 72 miljoner kronor, men det gick inte kommunstyrelsen med på. Ur artikel i Nyheterna Gotlands län Regionen borde säga upp bekantskapen Säg upp bekantskapen. Det är pinsamt och skamligt. Det menar Biluthyrarna Sverige och Gröna Bilister som nu riktar skarp kritik till Regionen Gotlands och Swedavias avtal med ett par gotländska biluthyrningsfirmor. Gotland är enda stället i Sverige med stora biluthyrare som tycks strunta i miljö- och trafiksäkerhet, säger Roger Ekdahl från Biluthyrarna och Mattias Goldman från Gröna Bilister. Man namnger två stora gotländska biluthyrare som har gamla bilar med hög miljöpåverkan och tveksam säkerhet. Enligt Roger Ekdahl och Mattias Goldmann är många av bilarna upp emot 30 år gamla och utan katalysator. Därför tycker de att det är dags för Region Gotland och Swedavia att säga upp bekantskapen med de båda biluthyrarna. Ur artikel i Helagotland.se

19 Blekinge län Brand i flishög vid pelletsfabrik Räddningstjänsten fick rycka ut för att släcka en brand i en större flishög vid en pelletsfabrik på Skärpingevägen vid Gustavstorp. Det tog några timmar att gräva fram glödhärden. Med hjälp av en lastmaskin kunde räddningstjänsten få bort flis från den stora högen och släcka branden allteftersom de kom längre ned i flisen. Själva flishögen var omkring tio gånger tjugo meter stor och den fanns i en större lagerbyggnad. Den flis som brann utgör råvaran till den pellets som tillverkas i anläggningen på Skärpingevägen. Ur artikel i Blekinge Läns Tidning (ober lib) Skåne län Svensk fjärrvärme till Helsingör? Helsingborg har stora fjärrvärmeöverskott under delar av året. Nu undersöks möjligheterna att exportera värme till Helsingör. Undersökningen görs med hjälp av bland annat EU-pengar. Kan man dra ledningar till Landskrona så går det väl till Helsingör också, även om de måste dras på Öresunds botten, resonerar man. Helsingborg får sin fjärrvärme från Kemira Kemi och pelletseldning i Västhamnsverket. Men nu bygger man ett stort värmeverk som ska eldas med sopor från Filbornatippen. Man räknar med överskott under sommarmånaderna. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavhängig) Hallands län Eksta ger inte upp värme från gödsel Projektet med att dra i gång en pelletsanläggning för hästgödsel i anslutning till Barnamossens avfallsanläggning fortsätter. Bakom står centerpolitikern Ulf Persson och fastighetsbolaget Eksta. Vägen är snårig. Stötestenen är om hästgödsel ska klassas som avfall eller det EU-definierade end of waste. I det senare fallet slutar avfallet att vara just avfall, utan blir en produkt i sig. Om hästgödseln måste räknas som avfall också efter att den omvandlats till pellets, måste det göras en stor miljöutredning på varje panna där den ska eldas. Nu kallar i alla fall Eksta in till ett tidigt samråd om ny miljöfarlig verksamhet på Barnamossens avfallsanläggning. Frågan om klassificering är inte löst än, men det här är ett sätt att försöka driva frågan framåt, säger Christer Kilersjö, vd för Eksta. Ur artikel i Norra Halland Koncernens nya vd kommer med ny energi Lunds Energikoncernens nya vd vill öka investeringarna i ny energiproduktion i Skåne och resten av Sydsverige under de närmaste åren. Värmländskan Sylvia Michel kommer närmast från jobbet som ansvarig för branschorganisationen Svensk Energis kontor i Bryssel och har i dagarna efterträtt Jan Samuelsson som vd och koncernchef för Lunds Energikoncernen. För att motverka risken för elbrist i södra Sverige planerar Lunds Energikoncernen att öka investeringstakten i nya anläggningar framöver. Bland annat har man fattat ett projekteringsbeslut om en biogasanläggning i Dalby. Det är viktigt att vi fortsätter att investera i nya anläggningar som producerar förnybar energi. Men det är också viktigt att vi satsar på flera olika källor och inte binder oss för en eller bara ett fåtal, säger Sylvia Michel. Ur artikel i Sydsvenska (obunden lib) Sågen vill flisa på ny plats Derome vill börja flisa stamved och trädelar på en ny plats i Kinnared. Tidigare har företaget förbjudits att flisa på orten eftersom bullernivån ansetts för hög. Enligt Bertil Ivarsson, miljöchef på Derome, har man under en längre tid tvingats köra råmaterial till en anläggning i Falkenberg där det sedan flisats och körts tillbaka till Kinnared. Det är både dåligt ur miljöhänseende och det kostar pengar, säger Bertil Ivarsson. Företaget har tidigare förbjudits att flisa i Kinnared, eftersom verksamheten ansetts orsaka för mycket buller. Nu är det dock tänkt att flisningsarbetet ska ske på en ny plats, som anges som industriområde, där fastigheten har namnet Kinnared 4:1. Området har tidigare använts som lagerplats för timmer och ved. Ur artikel i Hallandsposten (ober lib) Biogasverk möter motstånd Lunds Energis planerade biogasverk på Siporexområdet i Dalby möter stort motstånd från boende på Påskagänget och byarådet. Vi vill att det byggs nordost om Sydstens anläggning. Enligt huvudalternativet så hamnar anläggningen 800 meter från de befintliga husen på Påskagänget. Men när nästa etapp av den planerade utbyggnaden är klar så ligger husen bara 300 meter från biogasanläggningen, säger Lars-Göran Hansson, ordförande i Dalby byaråd. På Påskagänget har en grupp boende engagerat sig mot placeringen av anläggningen, som ska producera bioenergi. Lunds Energi vill bygga biogasverket på Siporexområdet, närmast Påskagänget. Anledningen är att marken redan är asfalterad. Då slipper bolaget exploatera jungfrulig mark och att avsättningen för den producerade gasen kan ske med små energiförluster, eftersom det redan finns en gasledning. Ur artikel i Skånska Dagbladet (c)

20 Anläggning för biobränsle mindre än planerad Stora Enso Bioenergi AB ansökte förra året om att etablera en lagrings- och förädlingsanläggning för biobränsle på gamla Gualövssågen. Lagringsverksamheten är i gång men planerna på förädling har dragits tillbaka. Istället sker processen ute i skogen. Produktionskostnaden blir högre med en anläggning än den senaste metoden med lastbilshugg som innebär att flisningen sker direkt på lastbilen i skogen, säger Fredrik Steineck, chef för distrikt syd på Stora Enso Bioenergi. De har därför bestämt sig för att inte fullfölja de tidigare planerna med en permanent förädlingsanläggning. Stora Enso Bioenergi köper, producerar och säljer skogsbränsle till i huvudsak skogsindustrier och energibolag. Företaget har ett stort antal terminaler runt om i landet där de lagrar flis, bark och ved för att möta kundernas behov under vintermånaderna. Den kvadratmeter stora anläggningen i Gualöv, som började användas i maj, hör till de större. Här lagras tio procent av den totala volymen biobränsle som går ut till kunderna i närområdet som en reserv om väderförhållande sätter stopp för leveranserna direkt från skogen. Ur artikel i Kristianstadbladet (lib) Välkommen till: Svebios Vårmöte med Årsmöte Foto: Andrew Rich Konferens och årsmöte för Svebio 23 april, Tekniska Museet i Stockholm Läs mer på: Bioenergi nu Sveriges största energislag! Arrangerat av: 20

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer