Den flyktiga ljudbilden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den flyktiga ljudbilden"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR ISAK LINKÖPINGS UNIVERSITET Den flyktiga ljudbilden En marknadsföringsretorisk analys av svensk radioreklams dramaturgi och struktur Emil Bäckström Tim Fhager Manfred Klint Handledare: Ingemar Grandin och Lars Jonsson

2 Sammanfattning

3 Innehåll Inledning...1 Syfte och frågeställningar...2 Bakgrund...3 Teori...8 Kommunikationsteori...8 Retorik och dramaturgi Ljudlandskap Propagandaverktyg Metod och material Urval Avgränsning och etiska ståndpunkter Enkäten Analysmetod Analys Slutdiskussion Källförteckning Bilagor... 35

4 Inledning Många konsumerar utan att ha en tanke på att de kanske blivit påverkade av reklam. Reklam finns så gott som alltid i vår direkta närhet, på TV, radio och planscher. Den finns överallt. Antingen risas eller rosas reklam, ofta risas reklam för att den förstör flödet i filmen eller radioshowen som spelas och publiken uppfattar den som störande. Men den finns alltid där och den har sitt värde. All media bortsett från public service är nästan uteslutande reklamfinansierad och utan reklamen skulle utbudet av media i Sverige förändras avsevärt. I TV hörs och syns reklam oftast, men det är radio som är mest lättillgängligt då radion ofta är ett bakgrundsmedium. Du kan höra på den på väg till jobbet eller skolan, du kan lyssna på radio när du arbetar, diskar, sitter vid datorn, i stort sett var du än befinner dig finns det tillgång till en radio. Reklamfinansierad radio har dock inte funnits så länge, 1993 startade kommersiella radiosändningar i Sverige och radioreklam har sedan dess ofta setts som mindre effektiv än reklamen i t.ex. TV. Ända fram till 2008 fick t.ex. radioreklam inte vara med att tävla om Sveriges mest ansedda reklampris: Guldägget. Men nu har radioreklambranschen vunnit sitt första guldägg och det är värt att notera att för första gången accepteras radioreklam och kan nu mäta sig med den reklam som visas i TV. 1 Likt kyrkklockan har radion nu tagit ett stort steg in i det alldagliga samhället. 2 Radion är numera en del av ett ljudlandskap som vi alla är vana vid, men sänder allt som oftast fortfarande lokala radiosändningar. Detta tillsammans med att radiomediet i sig ofta når endast en lokal publik gör att det bör finnas en del saker att ta hänsyn till i skapandet av radioreklam Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic environment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. S Molander, Susanna. (1992). Reklamradioboken. Avesta: Avesta Tryckeri AB. S. 13ff 1

5 Syfte och frågeställningar I den här studien undersöks vad i radioreklamer som kan anses vara bra och/eller dåligt och vidare hur dessa är strukturerade. En dramaturgisk och retorisk analys utförs samtidigt som propagandaverktyg och kommunikationsteorier gör att analysen inte bara ser vad det är utan också på vilket sätt detta kan ses som bra/dåligt i reklamerna. Syftet med uppsatsen är att genom undersökning av radioreklam få förståelse för vilka komponenter som tillsammans optimerar kommunikationen med lyssnaren. En kartläggning av dessa komponenter kan komma att underlätta arbetet för ljudproducenter i deras skapande av ny radioreklam. Då dramaturgin i radioreklam förväntas påminna om den i andra produktioner blir detta ett effektivt sätt för att hitta den röda tråd som svenska produktionsbolag använder sig av för att nå mottagaren. De frågor som studien behandlar är: Finns det en gemensam dramaturgi i svensk radioreklam? Går det att urskilja en grundsyntagm i reklam som uppfattas som bra respektive dålig? Skiljer de sig åt? (Går det att utforma en tydlig modell för svensk radioreklam?) 2

6 Bakgrund I Sverige var det fram till den 1 april 1993 förbjudet att sända radio som finansierades med hjälp av reklam. Dock fanns det redan på 60-talet reklamfinansierad radio, men då kallades den för piratradio och var alltså inte legal. 4 Men piratradion visade ändå att det fanns ett alternativ. Tekniken för att sända radio har ju funnits i Sverige länge och Sveriges radio startade sina sändningar redan 1925 under namnet radiotjänst som det hette då. 5 Och redan 1922 sändes de första lokalradiosändningarna över Stockholm. 6 Lokalradiosändningar och närradiosändningar har även bedrivits parallellt med Sveriges Radios, av föreningar och entusiaster. Men har egentligen aldrig kunnat konkurera med Sveriges Radio som har finansierats med det som idag kallas för tv-avgift. 7 Idag står radiomediet inför ett plattformsskifte. TV-sändningar sänds i Sverige enbart digitalt sedan 2008 och även radiomediet står inför en liknande digitalisering. Men det finns faktorer som gör att utvecklingen av radiomediet inte går med samma hastighet som TV-mediet. Anledningen till att radions utveckling går lite långsammare är till största del tre faktorer. Det krävs att regering och riksdag fattar ett beslut om vilken plattform som blir lämplig för digitala radiosändningar. Det är även en pågående diskussion i branschen om vilken utveckling som ska få mest resurser. Än så länge måste även lyssnaren ha en speciell mottagare för att kunna lyssna på digitalradio. Och där finns det även en liten aktsamhet från såväl konsumenter som radioaktörer. Konsumenten vill inte köpa mottagaren när utbudet inte är så stort, och aktörerna vill inte satsa på att sända digitalt när det inte är så många lyssnare. Än så länge finns det heller ingen reglering likt den för analoga sändningar, vilket gör att det inte finns något kommersiellt digitalradioutbud. Det kan även vara så att regeringen inte heller vill göra en sådan reglering utan att känna sig säkra på att utslaget blir som planerat. 8 Det är inte svårt att se hur stor del av det moderna samhället radiomediet blev. I USA fanns det t.ex. år 1969 cirka 268 miljoner radioapparater. Men det nya forumet undgick inte all kritik. Efter den industriella revolutionen var arbetarna nervösa och oroliga att förlora sina arbeten till maskiner, men nu var det istället de intellektuella som blev lite nervösa av det nya 4 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. S [091015] 6 [091118] 7 [091118] 8 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. S. 177f 3

7 mediet som lyfte fram starka personligheter som kunde ställe dem i ett sämre läge. Då de nya radioprofilerna, utan att använda ett akademiskt korrekt språk eller ens ha en akademisk utbildning, fick ett stort kulturellt kapital genom den breda lyssnarskaran. 9 Regleringen av analoga radiosändningar betydde givetvis att det egentligen inte existerade några andra radiostationer än Sveriges Radios egna innan Men när avregleringen tillslut kom efter politiska påtryckningar från i första hand moderater och folkpartister, visade det sig att det fanns en stor efterfrågan efter privatradio. I september 1993 delades de första koncessionerna (frekvensplatserna) ut. De hade ett pris på minimum kronor och delades ut till de 36 högst bjudande. Men när ansökningarna kommit in var de över 300 stycken och kostade sammanlagt ca 42 miljoner kronor. 11 I dagsläget är det dock lite annorlunda, den avgörande faktorn för att utse vem/vilka som får en ledig koncession är inte längre högstbjudande. Fokus ligger istället på vem som ser ut att klara av vissa kriterier bäst. Dock är det bara ett fåtal radiokanaler som betalar den nya koncessionsavgiften, de kanaler som redan har ett avtal vågar inte riskera att bli av med sina koncessioner trots att ett nytt, betydligt mycket billigare, avtal finns att tillgå. 12 Anledningen till att de nya koncessionsavtalen infördes var att radiokanalerna med de gamla avtalen betalade för mycket i avgift för att kunna satsa på en egen profil och egna produktioner. Därför bildades nu olika nätverk så att de kunde komma billigare undan genom att centralproducera mycket material. Dock är en sådan utveckling ett steg i fel riktning sett till kulturdepartementets syfte med lokalradiolagen (kommersiell radio) och inte heller nu efter avtalsregleringen blir utbudet större då radiokanalerna som nämnts inte vågar ansöka om de nya, billigare, tillstånden. 13 Därför går inte heller nu saker och ting riktigt som planerat. Det har t.ex. visat sig utomlands att det fanns en stark tendens till kedjebildning genom att lokala radioföretag köptes upp av starkare konkurrenter, som på så sätt fick tillgång till ett stort antal sändare genom vilka de kunde sända ut i stort sett samma program. 14 Enligt regeringen är inte en sådan utveckling 9 Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic environment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. S Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. s Larsson, Mattias. Lindgren, Magnus. (1996). Reklambranschen om kommersiell radio En undersökning av reklambyråers och reklamförmedlares attityder till radioreklam och reklamradio. Göteborg: KOMPENDIET. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s. 68 4

8 önskvärd, då regeringen anser att den inte skulle vara bra för ett brett utbud. Regeringen har därför för avsikt att motverka nätverksbildningen genom att varje radiostation fick en oberoende ställning med inriktning mot sitt lokala spridningsområde. 15 Från och med 1993 fanns det alltså ett nytt forum för att marknadsföra produkter, företag eller andra tjänster. Reklamen började finansiera radiokanaler. Men många anser att radioreklam är dålig och oproffsig. Det var till och med så att Reklamförbundet inte tillät radioreklam att tävla om Guldägget som är det mest prestigefyllda reklampriset i Sverige. Ända fram till 2008 då det första guldägget delades ut till en radioreklam. 16 Det nya forumet blev större och dyrare och utvecklades därför inte helt enligt regeringens förhoppning. Redan hösten 1994 uttalade konstitutionsutskottet att lokalradion inte hade utvecklats enligt lagens intentioner. 17 En anledning till att mycket radioreklam har ansetts som dålig eller oinspirerande kan vara att de som producerat reklamerna i första hand är duktiga på att skapa ljudproduktioner och inte var, i första hand, intresserade av marknadsföring. Detta kan ses som en bidragande orsak till bristen av kvalité, i alla fall om man ser till reklamens främsta syfte: att marknadsföra en produkt. En annan tänkbar anledning till att radioreklam inte fått vara med och tävla om guldägget är att ljudreklam i många fall är svår att bedöma, då den inte är lika konkret som visuell reklam. 18 Dock lyfter Susanna Molander fram några av radioreklamens främsta fördelar i sin bok Reklamradioboken. Fördelarna som hon belyser är att radioreklam är billig. Kostnaderna för både produktion och publicering/sändning är billigare än till exempel TV. Det finns även stora möjligheter att efter tid och geografiskt läge, snabbt anpassa reklamen efter omständigheter. Hon menar också att en bra radioreklam har stor potential att både bli personlig och teatralisk, då auditivt berättande lämnar mer till lyssnarens fantasi än vad visuella medier gör. Dock är balansgången svår när valet av t.ex. speakerröst kan antingen bli väldigt personlig för målgruppen, eller istället avlägsen och svår för lyssnaren att förhålla sig till. 15 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Molander, Susanna. (1992). Reklamradioboken. Avesta: Avesta Tryckeri AB. s. 13 5

9 Självklart finns det även nackdelar med att använda sig av radioreklam som marknadsföring. T.ex. är radio ofta ett bakgrundsmedium för lyssnaren, som har fokus och sin koncentration på något annat än just det som hörs ur radion. Dock kan vi anta att radion är starkt förknippad med lyssnarens andra dagliga rutiner och därigenom också med dennes liv. Radiolyssnandet är alltså delvis styrt av lyssnarens rutiner samtidigt som radio många gånger verkar vara något som hjälper lyssnaren att få en struktur att hänga upp vardagen på. 19 En annan aspekt som kan ses som negativ är reklamens påverkan på mediet i sig. Reklamfinansierad radio har T.ex. ett krav att sända sådant som är ekonomiskt hållbart och som tilltalar så många som möjligt, samtidigt som det måste möta så litet motstånd som möjligt. Utan att producera material utifrån det här perspektivet kommer lyssnarantalet att minska och där med även reklamintäkterna. 20 På det här sättet påverkas innehållet i hela det medium som finansieras av reklam. Detta kan också vara anledningen till att många reklamfinansierade medier inte kan få så stor konstnärlig frihet som producenterna hade önskat. De kanske inte heller kan skapa ett material som några verkligen vill höra/se utan snarare ett material som så många som möjligt bara inte byter från. Men i skapandet av reklam, avsedd för radiomediet, gäller precis som vid annan marknadsföring, marknadsföringslagen som i huvudsak ser till att ingen reklam marknadsför något med hjälp av osanningar. Däremot är det endast i radioreklam som det är tillåtet att göra direktreklam till barn eller reklam med tydliga politiska budskap. 21 Jakob Munck (chef för SR's avdelning för framtida produktioner) 22 har delat in radioreklamen i 15 olika genrer; Speaker på musik, humorsketch, produktdialog, tokig sång, telefonare (även busringning), historien, kändisen, galen grej som förklaras av speaker, ont-i-magen-reklamen, enkät, fejkade frågesportsprogram, bekännelser, fejkad nyhetsuppläsning, dialekter och trailers. Dock är han väldigt öppen för att läsaren lägger till eller tar bort det som önskas från dessa. 23 I denna undersökning kommer dock Muncks genrer inte att ta någon plats, utan snarare endast visa upp ett annat sätt att kategorisera radioreklamer. 19 Hadenius, Stig. Weibull, Lennart. Wadbring, Ingela. (2009). MASSMEDIER Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 9:e Upplagan, reviderad Falun: Scandbok. S Hadenius, Stig. Weibull, Lennart. Wadbring, Ingela. (2009). MASSMEDIER Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 9:e Upplagan, reviderad Falun: Scandbok. S. 43ff 21 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. S [ ] 23 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. S. 54ff 6

10 Vidare menar Munck att arbetet med att skapa en radioreklam består av sex olika steg; Första mötet med annonsören, idékläckning, finslipa idéerna, presentera idéerna, inspelning och efterbehandling. 24 Vilket arbete som utförs i varje steg framgår ganska tydligt av namnen och är alla faktorer som är med och påverkar den färdiga produkten (reklamen). Dessa sex steg tyder på att radioreklam i dagsläget är mer genomarbetad utifrån ett marknadsföringsperspektiv. Och att många av de produktionsbolag som skapar radioreklam har det som en viktig inkomstkälla och Muncks påstående att det även finns en tydligare kontakt med beställaren, tyder på att även produktionsbolagen har en mer utarbetad strategi i skapandet av radioreklam. 24 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. S. 68 7

11 Teori Teorikapitlet är uppdelat i fyra olika delar där kommunikationsteorin ligger först. Grundläggande information om hur ett meddelande överförs från sändare till mottagare redogörs och viktiga begrepp som utgör en del av tankesättet i analysen utreds. Kapitlet om retorik och dramaturgi behandlar hur reklammakarna skapar ett intresse och hur lyssnaren ska övertygas för att denne ska köpa produkten. I kapitlet presenteras en trappmodell som tar stor del i analysen av reklamerna. Den tredje delen berättar om Robert Schafers Soundscape, eller ljudlandskap, ett begrepp som beskriver hur ljuden i vårt samhälle har blivit en stark och betydande del i människans vardag. Denna teori används för att belysa relationen mellan sändaren och mottagaren. I sista delen av teoriavsnittet skrivs det om propagandaverktyg som tar upp hur olika reklamer använder sig av olika metoder för att stödja de säljande argument som används. De olika verktygen gås igenom för att lättare kunna användas i slutet av analysen och slutdiskussionen. Symbiosen av dessa fyra delar bildar både ett metodologiskt användningsområde och en diskussionsriktning. Kommunikationsteori George Gerbners kommunikationsteori är den modell som denna studies kommunikativa teori bygger på. Gerbners kommunikationsmodell är en vidarebearbetning av Claude E. Shannon och Warren Weavers modell som ligger som grund för nästan all forskning inom kommunikation. För att förstå Gerbners lite mera avancerade kommunikationsmodell (som mer passar in i detta forum som innefattar audiell kommunikation) inleds denna del med Shannon och Weavers modell som har bearbetats utifrån John Fiskes bok Kommunikationsteorier där han redovisar hur andra har vidarebearbetat modellen och lagt till nya moment. 25 John Fiske skriver om hur studier av kommunikation behöver några pedagogiska metoder för att kunna redogöras. Fiske utgår från fyra olika pedagogiska metoder: 26 Alla koder inbegriper koder och tecken. Tecken är handlingar som hänvisar till något annat än sig själv. Koder är system däri tecken organiseras och bestämmer hur tecken kan relateras till varandra. Dessa tecken och koder ska kunna överföras eller göra tillgängliga för varandra, sociala relationer. 25 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. 26 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S. 11f 8

12 Kommunikation är av central betydelse för livet i vår kultur. Den allmänna definitionen av kommunikation är social samverkan med hjälp av meddelanden. För att återgå till Shannon och Weavers kommunikationsmodell från 1949 presenterar dem den i en linjär modell som består av dessa olika delar: Figur 1: Shannon och Weavers kommunikationsmodell 27 I denna modell identifierar Shannon och Weaver tre olika problemnivåer. Dessa problemnivåer är: Nivå A (tekniska problem) Nivå B (semantiska problem) Nivå C (effektivitetsproblem) Hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras? Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen? Hur effektivt påverkar den mottagna betydelsen beteendet på önskat sätt? I Nivå A och Nivå B handlar det om hur de olika symbolerna överförs och förstås; hur bra sändaren gestaltar sina kommunikationssymboler. De semantiska problemen är hur mottagaren uppfattar den utsända symbolen. Vid Nivå C diskuterar Shannon och Weaver om hur mottagaren kan påverkas emotionellt och på så sätt manipuleras. Nivå C kan verka om Nivå A och Nivå B kommunicerat effektivt. 28 Bruskälla Det enda som ännu inte tagits upp i modellen är bruskällan. Brus är allt det som förstör avsändarens tänkta kod till mottagaren. Det kan vara allt från ljudförvrängning, statiskt brus 27 Adolfsson, Jan. Mäntymäki, Juha. (2003). Internkommunikation - effektivisering genom formalisering? Magisteruppsats, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen. S Shannon, E. Claude. Weaver, Warren. (1963). The mathematical theory of communication. Chicago: University of Illinois press. S. 4ff 9

13 eller den sköna fåtöljen som mottagaren sitter i. Detta brus kan alltid ändra avsändarens avsikter, vad det än orsakas av. 29 Redundans och entropi Redundans och entropi är två viktiga begrepp som ofta används vid kommunikationsanalys. Redundans står för en förutsägbar kommunikation och entropi för en oförutsägbar. Ordet redundans är nära besläktat med information. I en radiokanal eller en tv-show kan det vara bra att veta om en publik är heterogen eller homogen. Är publiken en heterogen publik är det effektivast att vara redundant i sina uttalanden, medan är publiken homogen minskar riskerna för missförstånd om informationen är mer entropisk. Man kan säga att desto mera man strukturerar fram informationen utifrån kända mönster (med hjälp av metrik, rim, onomatopoesi) är ett sätt att öka redundansen och minska entropin. Redundans är ett bra sätt att undvika misskommunikation i en kanal med mycket brus. Struktureras ett meddelande med kända mönster eller konventioner ökar redundansen och entropin minskar. 30 Redundans arbetar vanligen för det rådande och mot förändringar. Entropi är mindre angenämt, mer stimulerande och kanske mer chockerande, men det är svårt att meddela effektivt. Kanal, medium och kod I Shannon och Weavers modell har man tagit upp kanal och koder, men senare forskare har lagt till medium i denna diskussion. Kanaler i denna modell är något fysiskt som kan överföras i signalen. I detta fallet så är ljudvågorna den fysiska signal. 31 Medium är det tekniska eller fysiska som omvandlas av informationen till en signal som sedan kan överföras via kanalen. I detta fall så är tex rösten och musiken ett medium. 32 Koder är utfallet av mediumet och kanalens samverkan. Beroende på röstens tonfall, betoning och paraspråk, ljudvågornas brus eller den redundanta alternativt den entropiska information 29 Shannon, E. Claude. Weaver, Warren. (1963). The mathematical theory of communication. Chicago: University of Illinois press. S. 12f 30 Shannon, E. Claude. Weaver, Warren. (1963). The mathematical theory of communication. Chicago: University of Illinois press. S. 12ff 31 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S

14 så sänds det koder som kommer uppfattas olika av mottagaren på grund av kulturella skillnader och liknande. 33 [Medium] I> [Kanal] I> [Koder] Feedback Feedback är en reaktion av mottagarens reaktion till sändaren. Radiokommunikation tillåter - växelvis- sändningar som kan utföra feedbackfunktionen. Denna funktion bestäms av kanalers tillgänglighet. Helt annat är feedbacken när man pratar ansikte mot ansikte. 34 Paradigmatiska val Varje gång man utför något så utför vi något sorts paradigmatisk val. Varje gång någon kommunicerar så gör vi ett urval av paradigm. Exempelvis så är varje ord i en mening ett urval av paradigmatiska val. Andra exempel på val som kan vara viktiga i sammanhanget är hur man klipper, hur nertoning, övergångar, val av dialekt. 35 Syntagm Där det finns ett urval finns det betydelser och betydelsen av det valda bestäms av betydelsen av det som inte valdes. Syntagm är en kombination med paradigmatiska urval. När dessa olika paradigmatiska val kombineras med andra paradigmatiska val så är det en syntagm. Exempelvis En mening är ett syntagm av ord. Gerbners modell George Gerbners modell från 1956 är en mer allmänt tillämplig kommunkationsmodell. Gerbners modell är mer komplicerad än Shannon och Weavers men använder deras modell som ett skelett och har vidareutvecklat modellen. Gerbner har i sin modell gentemot Shannon och Weavers modell satt meddelandet i relation till verkligheten som det handlar om. I och med detta så är det möjligt att angripa frågor om varseblivning och betydelse. En annan viktig utveckling i Gerbners modell är att den visar en kommunikationsprocess som består av två alternerande dimensioner, den perceptiva samt den kommunicerande. 33 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S. 34f 34 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S. 36f 35 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S

15 Figur 2: Gerbners modell (modifierad) 36 I den perceptiva dimensionen så inleds processen med en händelse H, som uppfattas av M som kan vara en person eller apparat. M:s uppfattning av H är det som uppfattats, H 1. Förhållandet mellan H och Ha 1. inbegriper urval utifrån händelsen, eftersom M inte alltid kan uppfatta H:s samtliga aspekter. Här är M en person, researchern som ska uppfatta händelsen, H och ge det till H 1 som är en producent som ska föra vidare informationen. I den kommunicerande dimensionen så omvandlas det uppfattade, H 1 till en signal som handlar om H 1, som Gerbner kallar SH. Detta är ett såkallat meddelande, en signal eller ett uttalande om händelsen. I cirkeln som innefattar S och H så står S för meddelande som signal och H står för meddelandets innehåll. Kommunikationens viktigaste uppgift är att finna det S som bästa passar ett givet H, eftersom S och H i detta sammanhang är ett enhetligt begrepp om nu inte det S man valt kommer att påverka framtsällningen av H. 37 När man ser till processens tredje del, den horisontella dimensionen, granskning av vad mottagaren tar emot. Det som tas emot av mottagaren M är inte händelsen H utan en signal eller ett uttalande om en händelse, SH. Här syns samma process som i det fösta stadiet, meddelandets budskap ingår inte i meddelandet själv utan att meddelandets betydelse uppstår i interaktionen mellan mottagaren 36 Adolfsson, Jan. Mäntymäki, Juha. (2003). Internkommunikation - effektivisering genom formalisering? Magisteruppsats, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen. S Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S. 42f 12

16 och meddelandet. Budskapet borde ses så att det har många potentiella betydelser. Innan meddelandet förts fram kan man inte till fullo se denna potential och meddelandets form är inte heller slutgiltigt bestämd före interaktionen mellan M 2 och SE tar plats och resulterar i betydelsen SH Retorik och dramaturgi Redan de gamla grekerna menade att, för att övertyga andra om något krävs att karaktären som förmedlar budskapet ger ett sken av pålitlighet. Därför är en viktig del i marknadsföringen av en produkt eller ett varumärke skapandet av en förtroendeingivande karaktär. För att övertyga någon är det nästan tvunget att tala till både mottagarens förnuft såväl som att angripa dennes känslor. 39 Ett sådant tillvägagångssätt kan låta banalt för många, men i själva verket krävs detta vid alla typer av övertalning. För alla människor som lyssnar till en talare eller läser något skrivet är på sin vakt, skeptiska och misstänksamma. De prövar orden och argumenten. Detta verkar kanske vettigt och rimligt, men ändå vad vill just den här talaren eller skribenten uppnå? Är han ärlig eller falsk? Står han på min sida? Vill han locka eller tvinga mig att göra något som jag sedan får ångra? -Kan jag lita på honom? 40 Reklammakarna har även upptäckt att det inom väldigt många människor finns inneboende rädslor för saker. Alla möjliga saker är vi rädda för, att bli gamla och att bli feta är bara två exempel. Därför väljer många reklammakare att spela på våra rädslor. Många reklamer är uppbyggda för att först få oss att känna oss lite hotade innan vi lovas trygghet i samband med en produkt eller ett varumärke. 41 På det här sättet kan det tyckas att produktionen av reklam är lite av ett rollspel. Den som förmedlar själva innehållet i reklamen är tvungen att agera utefter en särskild roll, den roll som får målgruppen att finna största möjliga trovärdighet i karaktären som förmedlar budskapet. Men det är inte bara reklamkaraktären som spelar en roll, många gånger strävar reklamskaparen efter att ge även mottagaren en roll. Mottagaren kan då få en roll som denne 38 Fiske, John. (2007). Kommunikationsteorier En introduktion. Finland: WS Bookwell. S. 44f 39 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s

17 aldrig hade gett sig själv, för att på så sätt få fler personer att vara en del av den tänkta målgrupp som reklamen vänder sig till. 42 Syftet med att i den här undersökningen diskutera och försöka utröna reklamernas retorik, för att på så sätt upptäcka de knep som reklammakarna använder sig av för att t.ex. övertyga lyssnaren om att denne är i behov av produkten som marknadsförs. Retoriken kommer att studeras först och främst efter en av de enklaste modellerna för retorisk disposition. I Hedlund och Johanssons bok marknadsföringsretorik förklaras det att Den enklaste har tre delar: en inledning, själva talet och en avslutning. Eller en regel som använts på oräkneliga talkurser: först ska man tala om vad man tänker säga, sedan skall man säga det, och till sist skall man tala om vad man sagt. 43 Radioreklamerna kommer att analyseras för att peka ut och tydliggöra reklamernas retoriska disposition. Vidare kommer också enkätgruppens svar att hjälpa till att se huru vida dispositionen hjälper till att skapa bra eller dålig reklam. I en genomtänkt retorisk disposition är det även så att budskapen valideras, utifrån vad mottagaren kan tänkas tycka. Det är inte särskilt lämpligt att ta upp det som för mottagaren är det mest kontroversiella redan i början av reklamen. Då är det lätt hänt att mottagaren kommer med mothugg och skepsis redan från start, de mest laddade måste därför tas upp i ett sådant skede då reklammakaren lyckats skapa en gemenskap och en vi-känsla. Lyckas reklammakaren att skapa en sådan känsla är chansen större att mottagaren i princip övertalar sig själv genom att känna att denne håller med eftersom att vi tycker likadant. 44 För att förtydliga ytterligare finns det en enkelt utarbetad modell som i princip alltid efterföljs. Hedlund och Johansson skriver att denna modell går att beskriva som en trappa. Där det Första steget heter intresse eller lust att lyssna, det andra steget välvilja eller sympati för den som talar, det tredje förtroende för talarens kompetens och karaktär. 45 Genom att tydliggöra dispositionen i radioreklamerna synliggörs även hur budskapet framförs genom retorik och dramaturgi och bidrar till studien av vad som gör en radioreklam bra. 42 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s. 170ff 43 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s. 64ff 45 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s

18 Ytterligare en aspekt som undersöks i den här studien är språket. Reklammakaren är tvungen att vid varje produktion framföra budskapet med ett språk som är adekvat för målgruppen. Bra reklam råkar inte utesluta någon på grund av språket. Tvärt om skall det skapa känslan hos människor att det för första gången kan se något klart och tydligt, så att de nästan kan sträcka ut handen och ta på det. 46 Språket får dessutom tillsammans med t.ex. musiken gärna vara varierande och entropiskt, för att på så sätt förmedla en känsla av att det är något nytt, en förändring kopplad till produkten som marknadsförs. För att kunna utröna hur reklammakarna använder sig av utstuderad retorik måste också dramaturgin undersökas. Bert Cardullo förklarar dramaturgi som en mångfacetterad studie av ett särskilt drama, som studeras av de som kallas för dramaturger. 47 I den här studien kallas det berättargrepp och de berättarmodeller som framför historien och budskapet i radioreklamerna för dramaturgin. Ett annat sätt att använda sig av utstuderad dramaturgi är att som dramaturgen Lena Israel tar upp i sin bok Filmdramaturgi och vardagstänkande [ ]skapa en föreställning om världen och presentera denna kunskap i en sådan form, att åskådaren kan pröva denna kunskap. För att göra detta måste man som åskådare delta i en reflexionsprocess. Att se på film innebär i detta sammanhang inte enbart ett betraktande. Åskådaren kan genom filmen göras beredd på att antingen ifrågasätta sitt eget tänkande om världen eller bekräfta det. 48 Israels bok tar i första hand upp dramaturgi i film, men då detta sätt att strukturera ett berättande även kan antas gälla vid skapandet av radioreklam passar hennes sätt att se på dramaturgin som redskap för att nå en önskad känsla inför materialet utmärkt även när studieobjektet är radioreklam. Och precis som Hedlund och Johannesson beskriver Israel här vikten av att tala till både mottagarens både förnuft och känsla. 49 Och då även dramaturgin är en metod för att underbygga retoriken, blir både retorik och dramaturgi avgörande för att buskapet skall nå fram till mottagarens förnuft och känslor och är därför otroligt viktiga i ett marknadsföringsarbete. Ljudlandskap För att på ett adekvat sätt kunna förklara vad radiomediet har kommit att bli. Är det lämpligt att säga att det har kommit att bli en del av det vi hör. Radion är med och producerar samt re- 46 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Cardullo, Bert. (1995). What is dramaturgy? New York: Peter Lang Publishing, Inc. s Israel, Lena (1991). Filmdramaturgi och vardagstänkande. Göteborg: Bokförlaget Daidalos s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s

19 producerar vårt ljudlandskap. Med ljudlandskap avses det som R. Murray Schafer förklarar i sin bok THE SOUNDSCAPE. 50 Soundscape översätt i denna studie med ordet ljudlandskap. Schafer menar att ljudlandskap-en/-et ändras med tid, t.ex. den stad du lever i lät med största sannolikhet annorlunda för 100 år sedan. En stor skillnad är t.ex. att det idag kryllar av motordrivna bilar i städer, som självfallet ger sin klang till det totala ljudlandskapet. Men ljudlandskapet ändras inte bara efter sin tid, bilarna på en gata i staden skiljer sig naturligtvis i både mängd och modell, vilket i sin tur naturligtvis påverkar ljudlandskapet, om än inte tillräckligt för att vi som åhörare ska uppfatta någon markant skillnad. 51 Schafer poängterar även att det är åhöraren som lever i ljudlandskapet som är intressant att studera. Och i det syftet myntar han begreppet Aucustic Ecology som han förklarar så här: Ecology is the study of the relationship between living organisms and their environment. Acoustic ecology is therefore the study of sounds in relationship to life and society. 52 Detta är av betydelse för oss, då det är just radiolyssnarens ljudlandskap som blir intressant eftersom att radion är en del av det större ljudlandskapet. Radion känns alltså många gånger som något tryggt och igenkännbart, vilket också leder till att den som vill sända ett budskap med radio måste vara medveten om på vilket sätt lyssnaren tar det till sig. I vårt ärende är Schafers resonemang främst till användning när vi vill analysera radiolyssnandet utifrån ett ljudlandskapsperspektiv. Schafer hävdar även att: Radio programming needs to be analyzed in as much detail as an epic poem or musical composition, for in its themes and rhythms will be found the pulse of life. 53 Radion som del av vårt ljudlandskap är alltså med och producerar och reproducerar den trygga invanda ljudmiljö som för var och en kan låta annorlunda men som alltid är ljudet av liv och rörelse. Propagandaverktyg 1937 skapades det amerikanska institutet för propagandaanals, med syfte att utföra ojäviga studier inom fältet propaganda och publika opinioner. Syftet med dessa studier var att hjälp 50 Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. 51 Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s Schafer, Murray. (2007). THE SOUNDSCAPE Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s

20 landets invånare med att tidigt upptäcka bruket av odemokratisk propaganda och andra kommunikationsstrategier. Institutets forskningsresultat publicerades i månatliga bulletiner och resulterade även i utbildningsprogram riktade mot alla åldrar. En av många sammanställningar av dessa bulletiner gick under namnet The fine art of propaganda, en studie om de sju så kallade propagandaverktygens ABC. Institutet finner och ger namn till sju olika metoder för att analysera propaganda: Name Calling, Glittering Generality, Transfer, Testimonial, Plain Folks, Card Stacking och Band Wagon. 54 Det var alltså främst dessa sju retoriska verktyg som institutet ansåg vara de mest effektiva och oftast förekommande i politisk propaganda, men dessa verktyg går även att finna i reklamvärlden. Denna uppsats utgår ifrån att ovanstående retoriska grepp också används för att sälja produkter. För att tydligöra detta påstående kommer följade stycken förklara varje verktygs ursprungliga innebörd och hur de kan omvandlas från en politisk arena till en säljande. Name Calling - giving an idea a bad label is used to make us reject and condemn the idea without examining the evidence. 55 En genom tiderna välanvänd metod för att sänka en motståndares status, eller till och med pålitlighet. Att med hjälp av väl valda ord smutskasta och så osäkerhet. Denna metod bygger ofta på motsatsorden vi och dem, där dem står för det negativa. En viktig del är att förstå hur verktygets smala bro mellan sändare och mottagare. Ett ord med negativ klang för en grupp, kan för en annan grupp vara positivt. En grupp kan bära stämpeln stolt och en annan skulle inte ropa det till sin värsta fiende. Detta gör denna form av smutskastning till något som måste planeras och målgruppen måste vara tydlig för att budskapet inte skall slå fel. Blir smädelsen för grov kan också den tänkta målgruppen vända sig mot budskapet. Inom den svenska reklambranschen förkommer sällan en tydlig form av Name Calling då marknadsföringslagen ser till att reklam inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan 54 Lee, Elizabeth Briant. Lee, Mc Clung, Alfred. (1958 [1939]). The Fine Art of Propaganda A study of Father Coughlin s speeches. Stockholm: ABRA Bokbinderi 55 Lee, Elizabeth Briant. Lee, Mc Clung, Alfred. (1958 [1939]). The Fine Art of Propaganda A study of Father Coughlin s speeches. Stockholm: ABRA Bokbinderi S

Den flyktiga ljudbilden

Den flyktiga ljudbilden Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping Den flyktiga ljudbilden En marknadsföringsretorisk analys av svensk radioreklams dramaturgi och struktur Emil Bäckström -

Läs mer

Den flyktiga ljudbilden

Den flyktiga ljudbilden Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping Den flyktiga ljudbilden En marknadsföringsretorisk analys av svensk radioreklams dramaturgi och struktur Emil Bäckström -

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK. Radioreklamens ABC

INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK. Radioreklamens ABC INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK Radioreklamens ABC En analys av svensk radioreklams äsch, vi kommer säkert på något bra Emil Bäckström Tim Fhager Manfred Klint Handledare:

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT A

EXAMINATIONSUPPGIFT A EXAMINATIONSUPPGIFT A Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-11 Innehåll 1. Grundläggande kommunikationsformer... 3 1.1 Interpersonell kommunikation... 3

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Shannon & Weavers kommunikationsmodell Sändare Budskap Brus Mottagare Ger respons För endimensionell och platt Mekanisk

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Politisk reklam i TV

Politisk reklam i TV Novus Opinion Politisk reklam i TV 1 juli 2009 David Ahlin Allmänheten om TV-reklam från politiska partier Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av TV4. Intervjuerna har genomförts

Läs mer

Verbal judo. "Den mjuka vägen" är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid talets slut

Verbal judo. Den mjuka vägen är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid talets slut "Den mjuka vägen" är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid 1800- talets slut I judo förekommer det inte sparkar och slag, till skillnad från andra budoarter som karate

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Vad är visuell kommunikation?

Vad är visuell kommunikation? Vad är visuell kommunikation? Det vi ser upplever läser tar in... och påverkas av... då är det mycket att förhålla sig till. Hur klarar vi av att sortera? Varför påverkas vi av viss kommunikation och inte

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation Introduktion till molntjänster ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation ÖVERGRIPANDEDEL ÖVERSIKT 1. Varför är kommunikation viktig? 2. Kommunikationsverktyg och element 3. Varianter och hinder Vad är kommunikation?

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR)

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) GRUNDER I FÖRETAGANDE NÄTMATERIAL OCH AV-MEDEL - STYRKA/MÖJLIGHETER Det finns möjligheter att göra upp ett varierande

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den Riktlinjer sociala medier Riktlinjer - Användning av sociala medier Syftet med att använda sociala medier i Smedjebackens kommun är i första hand för att ha en plats för dialog, nå nya och redan etablerade

Läs mer

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet 17 September 2015 handlingar separat bilaga Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson

Läs mer