Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt

Transkript

1 Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt Lisa Lannerud Enhetschef Susanna Agerius Projektledare Mikael Håkansson - Sektionschef Sociala resursförvaltningen Avdelning Vuxna LSS PK3

2 Aktuell situation Sociala resursförvaltningens mål är att arbeta långsiktigt och hållbart med vägen vidare för personer med psykisk funktionsnedsättning / samsjuklighet. 24 Serviceboenden enligt LSS för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Forskningsresultat visar att upp till 2/3 av målgruppen når hel återhämtning eller social återhämtning. Ovan 2/3 möter vi inte på våra LSS Serviceboenden. Vilka inlåsningseffekter har våra verksamheter? Vad behöver vi göra annorlunda jämfört med idag?

3 Bakgrund PRIO-medel / Stimulansmedel, kompetensmedel Socialstyrelsen Kartläggning 2013 om arbete, fritid och drömmar Implementering av IPS metoden/ brukarstyrda föreningar som FVK och Kultur MI 3 dagars utbildning för 250 medarbetare med systematisk uppföljning Kompetensutveckling inom återhämtningsinriktat förhållningssätt till medarbetare som arbetar inom sociala resursförvaltningen

4 Arbetsgrupp KICK OFF Våren 2016, ca 300 deltagare från intresseorganisationer och medarbetare som arbetar med psykisk funktionsnedsatta och/eller samsjuklighet inom sociala resursförvaltningen. Kompendium innehållande återhämtning och satsningen Implementeringsplan Implementeringen har inneburit ett ständigt reflekterande och reviderande av form och innehåll

5 Om Återhämtning Återhämtning har blivit en ideologisk ledstjärna när det gäller socialpsykiatri. Människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar vill leva ett normalt, friskt liv som andra medborgare i samhället. Återhämtning innebär tron på möjligheten att kunna bemästra sin sjukdom och att kunna gå vidare med sitt liv. Det är aldrig för sent att återhämta sig från psykisk funktionsnedsättning, det visar de senaste decenniernas forskning. Det är möjligt även om man haft besvär i flera år. En viktig drivkraft är hoppet om att livet kan förändras till det bättre.

6 Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetsätt Mål: Bidra till gemensam samsyn och värdegrund kring hur vi arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning, hur vi motiverar, ger stöd och vägleder till återhämtning och integrering i samhället.

7 Tidigare i arbete

8 Önskar lönearbete

9 Om Återhämtningsinriktat arbetsätt Fokus skiftas från professionellas bedömningar till att främja individens eget arbete för återhämtning och välbefinnande. Tillsammans fungerar personen i återhämtning och personal som ett team med fokus att skapa möjligheter och att eliminera eller minska hinder och konsekvenser av funktionsnedsättningen. I ett återhämtningsinriktat arbetssätt integreras önskemål, erfarenheter och synpunkter från brukaren. Målgruppens behov och önskemål styr utbudet av stöd och service. Det är relationen, som bygger på engagemang, omtanke och tilltro till individens egen förmåga, som stödjer återhämtning.

10 Kick Off Våren 2016, ca 300 medarbetare som arbetar med psykisk funktionsnedsatta och/eller samsjuklighet inom sociala resursförvaltningen. Heldags dialogseminarium innehållande både teoretiska och praktiska moment. Innebörden i begreppet återhämtning Brukares erfarenheter Föreläsning egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa Aktuell forskning Stöd och hinder i individuell återhämtning Stigma/självstigma Grupparbete, reflektion kring det egna arbetet

11 Chefsutbildning HT 2016 Ledarskap och paradigmskiften i socialt arbete Diskussion kring värdegrund och principer som stödjer återhämtning Vad krävs i denna utvecklings- och implementeringsprocess?

12 Stöd för chefer Internat Reflektion utifrån pågående satsning Acceptans Värdegrundsarbetet behöver påbörjas nu Månadens fråga Alla är bärare av kulturen Självkorrigerande arbetsgrupper Lyfta ambassadörer Empati och relation, inträdesbiljett vid rekrytering Återhämtningscertifiera (kvar att göra) Nätverk

13 Pilotprojekt: HT 2017 Spetsutbildning till fyra boende 40 medarbetare Teoretisk kunskap om vad som stödjer eller hindrar individuell återhämtning. Värderingsövningar, min och andras återhämtning, skillnader och likheter Praktiska hemuppgifter: Styrkeanalys. Återhämtningsinriktat samtal, återhämtningsplan Wrap Omvandla teori till praktik och reflektera kring egna och andras förhållningssätt, arbetssätt och rutiner. Ta del av några rehabiliteringsredskap som stödjer individuell återhämtning.

14 Återhämtningsberättelser Under våren 2016 genomfördes föreläsningsserier innehållande personers återhämtningsberättelser Föreläsningarna vände sig till brukare och verksamheter som möter och arbetar med målgruppen inom Malmö stad.

15 Handledning Efter fyra dagars utbildning Reflektioner och utvecklingsområden utifrån mätningen Hur återhämtningsinriktat arbetar verksamheten. Handledningen utgår från situationer i vardagen, berättelser. Vilket är ett sätt att lösa och knyta an styrkor och livsmål för brukaren utifrån ett återhämtningsinriktat arbetsätt.

16 Implementering Boken: Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Möjligheternas metoder för en ny praktik, (Camilla Bogarve, David Ershammar och David Rosenberg. )

17 Fyra dagars utbildning Satsning för 250 medarbetare VT 2017 tre grupper 100 medarbetare HT medarbetare VT medarbetare Långsiktig implementering och satsning

18 Tre halvdagars Dialogseminarium VT 2017 Lyfta goda exempel Presentation av återhämtningsutbildningen Mätning, kartläggning Återhämtningsberättelser och presentation av vad återhämtning innebär Behov och önskemål av återhämtningsskola till och för brukare.

19 Återhämtningsombud Nätverksgrupp Mål Gemensam samsyn och arbetssätt Syfte Dela med sig av återhämtningsinriktat arbetssätt Struktur 24 återhämtningsombud Strukturerad mall för nätverksträffar Träffas 2g/per termin, där man pratar och för med sig frågor om återhämtningsinriktat arbetssätt. Metoden systemiskt möte i dialog berättelser Två sektionschefer leder nätverksträffarna

20 Återhämtningsskola 2017 Utveckla en kurs innehållande ökad kunskap om återhämtning till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Arbetsgrupp bestående av brukare, NSPH och lokalt forum i Malmö samt representant från Sociala resursförvaltningen.

21 Mätning Hur återhämtningsinriktat arbetar verksamheten? Mätpunkter: 0, 6, 12 månader Befintlig RSA-R enkät anpassades till sammanhanget. (Center for Recovery Yale University) 32 frågor Fyra verksamheter 31 respondenter

22 Arbetar vi återhämtningsinriktat? 1 = Inte alls 5 = I allra högsta grad

23 Svarsalternativ 1 (sämst) i procent relativt alla svar från verksamheten

24 Svarsalternativ 5 (bäst) i procent relativt alla svar från verksamheten

25 1. Jag och mina kollegor anstränger oss för att välkomna brukare som befinner sig i återhämtning och hjälper dem att känna sig bekväma i sin vardag.

26 2. Vår verksamhet erbjuder en inbjudande och värdig fysisk miljö (t ex gemensamma utrymmen).

27 3. Jag och mina kollegor uppmuntrar brukarna till att ha hopp och höga förväntningar på sin egen återhämtning.

28 4. Brukarna kan byta sin kontaktman om de så önskar.

29 5. Brukarna kan enkelt få tillgång till sin genomförandeplan om de så önskar.

30 6. Jag och mina kollegor använder inte hot, mutor eller andra påtryckningar för att påverka beteendet hos brukarna.

31 7. Jag och mina kollegor har tilltro till brukarnas förmåga att återhämta sig.

32 8. Jag och mina kollegor har tilltro till brukarnas förmåga att hantera sina egna symptom.

33 9. Jag och mina kollegor har tilltro till att brukarna kan göra sina egna livsval avseende sådant som var de önskar bo, när de kan arbeta, vilka de vill ha som vänner, etc.

34 10. Jag och mina kollegor lyssnar på och respekterar de val brukarna gör avseende behandling och omvårdnad.

35 11. Jag och mina kollegor frågar regelbundet brukarna om deras intressen och vad de önskar göra i samhället.

36 12. Jag och mina kollegor uppmuntrar brukarna att ta risker och pröva nya saker.

37 13. Vår verksamhet erbjuder specifika insatser utifrån den enskilda brukarens unika kulturella erfarenheter och livserfarenheter.

38 14. Jag och mina kollegor erbjuder brukarna möjligheter att diskutera sina andliga behov och intressen när de så önskar.

39 15. Jag och mina kollegor erbjuder brukarna möjlighet att diskutera sina sexuella behov och intressen när de så önskar.

40 16. Jag och mina kollegor hjälper brukarna att utveckla och planera livsmål utöver att hantera symtom eller upprätthålla stabilitet (t ex arbete, utbildning, fysisk träning, kontakt med familj eller vänner, hobbys).

41 17. Jag och mina kollegor stöder brukarna att uppnå sina önskemål kring arbete och sysselsättning.

42 18. Jag och mina kollegor hjälper aktivt brukarna att engagera sig i aktiviteter såsom vuxenutbildning, sport, andliga aktiviteter eller hobbys.

43 19. Jag och mina kollegor arbetar aktivt med att stödja brukarna i att inkludera människor som är viktiga för dem i deras återhämtning vid upprättande av genomförandeplaner, SIP och vårdplaneringar (t.ex. familj, vänner eller andra viktiga personer)

44 20. Jag och mina kollegor är aktiva i att introducera brukarna för personer i återhämtning som kan vara förebilder eller mentorer.

45 21. Jag och mina kollegor förmedlar aktivt kontakt med självhjälpsgrupper, kamratstöd eller brukarföreningar till brukarna.

46 22. Jag och mina kollegor stöttar aktivt brukaren då han/hon har en önskan om att bidra i samhället (t ex genom volontärarbete, grannsamverkan etc).

47 23. Brukare uppmuntras att hjälpa personal med utvecklingen av nya aktiviteter, verksamheter eller insatser.

48 24. Brukare uppmuntras att vara delaktiga i utvärderingen av insatser som utförs av personal.

49 25. Brukare uppmuntras att delta i verksamhetens möten och/eller ledningsgrupper.

50 26. Jag och mina kollegor pratar med brukarna om vad som krävs för att påbörja eller slutföra insatser som ges av olika aktörer i samhället, så att brukaren kan uppfylla sina mål.

51 27. Brukarens måluppfyllelse utvärderas regelbundet.

52 28. Huvudmålet för mig och mina kollegor är att stödja brukaren i att uppfylla hans/hennes egna mål och ambitioner.

53 29. Brukare involveras i personalutbildningar.

54 30. Jag och mina kollegor har kunskap kring mångkulturella frågeställningar.

55 31. Jag och mina kollegor har kunskap om särskilda intressegrupper och aktiviteter som erbjuds i samhället.

56 32. Jag och mina kollegor representerar olika kulturer, etniciteter, livsstilar och intressen.

57 Svarsalternativ 6 = Inte aktuellt Svarsalternativ 7 = Vet ej

58 Utvärderingen - Det bästa! Jag vet att återhämtning är möjligt och att det är något jag inte styr över, men kan ge hopp och våga tro på att brukarna klarar av mer Egna erfarenheter till återhämtning Tänka om tänka nytt Ingjuta hopp i gruppen med nya rön Diskussioner mellan boendena Hela utbildningen är präglad av hopp och positivitet

59 Utvärderingen - Det sämsta! Inget utrymme för kritik För mycket inriktat på ett synsätt, inte tillräckligt kritiskt Att det inte lyftes fram negativa sidor i en återhämtningsprocess Att det uttrycktes lite som i rosa skimmer inte framförde eventuella svårigheter/hinder För positivt Blev inte hörd

60 Motstånd från många håll Satellitboende Inget vi borde ha De klarar inte att bo där De är alldeles för sjuka De springer vind för våg Servicebostad Personal kan ha koll Där törs man inte.. Bäst för missbrukare Svårare att ha besök

61 Perspektiv på socialpsykiatriskt arbete En karta som beskriver olika vägval i arbetet med människor Skydds-aspekten Hög nivå av omsorg Vi är agerande Tar över Har koll Begränsande av risktagande Omhändertagande Integritets-aspekten Egenmakt Självbestämmande Självständighet Hög integritet Existentiell aspekt, i stöd Genuina relationer Empati och närvaro Ställer frågor Bekräftar identitet Förmedlar hopp och mening Förmedlar egenmakt Ger sammanhang (Salutogenes / KASAM) Stödjer i förändring vars resultat inte på förhand är givna Paternalismaspekten Expertkunskap som kategoriserar Kränker integritet och självbestämmande Pekpinnar Stigmatiserar Passiviserar Stärker sjukrollen Underlåtelsemaktsaspekten Vi sviker individen och ser inte dennes önskan Ignorans Ser på, men gör inget Har inget hopp Slutar ställa frågor Allians upphör Siraps-aspekten Ogynnsam privatisering Beroende av relation Processer som tar för lång tid Otydlighet

62 Utvärdering av nytt arbetsätt På vilket sätt stödjer verksamheten principen om rätten till delaktighet och återhämtning? Hur ska insatserna leda till resultat, till förändring i människors liv? Är diagnos, funktion, och problem i fokus eller är det individens drömmar, intressen, förmågor och möjligheter att delta i samhället som är i fokus? Hur ser samspelet mellan personal och brukare ut? Följer samspelet det vi vet om återhämtningsinriktat arbetssätt? Hur säkerställer vi att återhämtning verkligen stöds i det dagliga arbetet? Uppföljning, resultatmått, enkäter med mera kommer att kopplas tillbaka till värderingar och de enskildas önskade resultat.

63 Vägen vidare omorganisation maj 2017 Funktionsstödsförvaltning Socialpsykiatrisk avdelning Serviceboende LSS, Stödboenden SoL, Boendestödjare, Biståndshandläggare, Mötesplatser, IPS, Arbetsrehabilitering, ACT, Personligt ombud Organisatorisk återhämtningscertifiering Från projekt till ordinarie verksamhet