Effektkontroll med smart elnät Test och utvärdering av teknik och affärsmodeller för lokal infrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "34642-1 Effektkontroll med smart elnät Test och utvärdering av teknik och affärsmodeller för lokal infrastruktur"

Transkript

1 Effektkontroll med smart elnät Test och utvärdering av teknik och affärsmodeller för lokal infrastruktur Författare: Joachim Lindborg Jan Kristoffersson Utgiven i Augusti 2012 av Sustainable Innovation i Sverige AB (Sust)

2 1 SAMMANFATTNING SUMMARY BAKGRUND Kort om projektet Syfte Mål GENOMFÖRANDE Ingående parter, deras roller och ansvarsområden Översiktlig projektplan Problem under projektet Samverkan med andra projekt RESULTAT, ERFARENHETER OCH REFLEKTIONER Testanläggning Energilager Tekniska lösningar för smarta elnät Lokal energiproduktion Elfordon Effektutjämning Extern Kommunikation Måluppfyllelse Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Utvärdering elbilsladdning PeakShift diagram, inkopplat energilager DR nycklar, kundlaststyrning Press releaser och artikel register Energilager Specifikation Energiförluster i energilager Enkätsvar från kundundersökningar 2

3 1 SAMMANFATTNING Syftet med projektet Effektkontroll med smart elnät har varit att öka kunskapen om hur ett energilager för smarta elnät faktiskt fungerar i praktiken samt testa och utvärdera lösningar för smarta elnät. Smarta elnät har en stor potentiell betydelse för att jämna ut energianvändning/effekt över dygnet vilket på sikt kan både möjliggöra en större andel förnybara energikällor och minska behovet av dyr och ofta fossilbaserad topplastproduktion. Projektet har pågått från maj 2011 till augusti 2012 i samverkan mellan Sustainable Innovation (Sust) och Falbygdens Energi (FEAB). På uppdrag av FEAB har ABB anlitats för installation av ett batterienergilager (DES, Distributed Energy Storage) och annan erforderlig utrustning. Sweco har anlitats för simuleringsberäkningar och Metrum har installerat avancerad elmätning. Energimyndigheten och Göteborg Energi har medverkat med finansiering. Energilagret har installerats på 0,4 kv-sidan av en 20 kv transformatorstation (800 kva) som matar ett lokalt område i Falköping bestående av totalt 93 abonnenter såväl privatkunder i lägenheter och småhus som privat och offentlig service. Även fyra laddstolpar för elfordon ingår i underlaget. Normaleffekten på stationen är mellan 200 kw och 400 kw. Energilagret har en lagringskapacitet av 75 kwh som kan laddas ur på en timme (75 kw) eller in på tre timmar (25 kw). Lagret invigdes den 14 december 2011 och har varit i full drift under Under projekttiden har lagret körts enligt ett fast schema med inladdning under låglasttid (kl 00 til kl 06 och urladdning under höglasttid (kl 07-09,12-14 och 17-19). Förutom att utjämna effektuttaget mot överliggande nät har energilagret visat sig ha positiva effekter i att ta bort reaktiv effekt samt filtrera bort övertoner från det underliggande elnätet. Batterilagret kan också fungera som kortvarig reservkraft vid fel i det överliggande nätet. Under projekttiden har ett antal aktiviteter genomförts med syfte att öka kunskapen om hur eluttag och elinmatning i det lokala elnätet på ett intelligent sätt skulle kunna interagera med lagret. En panel med villakunder har involverats för att bl.a. ge input till simuleringar av kundbesparingar vid styrning av olika objekt i hemmiljö (kyl/frys, tvättmaskin, diskmaskin, värmepump). Simuleringarna som bygger på kunderna flyttar vissa laster enligt ett fast schema pekar på relativt blygsamma besparingar och i några fall till och med högre kostnader. Laddning av elfordon (4 st Volvo C30 Electric) via laddstolparna som ligger i nätet under energilagret har testats och utvärderats. Mätningar visar att man tydligt kan se bilarna påverkan och de är väldigt snälla mot nätet vad avser övertoner och reaktiva effekter. Man ser dock tydligt att det finns ett behov av laststyrning när effekterna tilltar. Även möjlighet att använda anslutna elfordons batterilager för att jämna ut lasten i nätet har undersökts. Projektet slutsats är att det under överskådlig tid inte kommer att vara ett bra alternativ, främst på grund av de kostnader som uppstår hos den som äger fordonet och/eller dess batteri. Sammanfattningsvis visar projektet att ett energilager i verklig drift kan utjämna eleffektuttaget och dessutom har fördelar i att kunna minska den reaktiva effekten. När det gäller synergier genom lasstyrning hos kunder bedöms de ekonomiska incitamenten idag som relativt små men med ökande spotpriser, timavräkning och dynamiska nättariffer kommer kalkylen att ändras. 3

4 2 SUMMARY The purpose of the project - Power control with smart grids - has been to increase the knowledge of how energy storage for smart grids actually work in practice, test and evaluate solutions for smart grids. Smart network has a great potential importance to smooth out energy / power over the day - which eventually could allow a greater percentage of renewable energy and reduce the need of expensive and often fossil-based peak load production. The project has been running from May 2011 to August 2012 in collaboration with Sustainable Innovation (SUST) and Falbygdens Energy (FEAB). On behalf of FEAB, ABB has commissioned the installation of a battery energy storage (DES, Distributed Energy Storage) and other required equipment. Sweco has been chosen for the simulation calculations and Metrum has installed advanced electricity metering. The project has been funded by The Swedish Energy Agency and Göteborg Energi. The energy storage is installed on the 0,4 kv side of a 20 kv substation (800 kva) feeding a local area in Falköping that consists of a 93 subscribers, both private clients in apartments and houses as well as private and public service. Even four charging stations for electric vehicles are included in the project. The normal effect of the station is between 200 kw and 400 kw. The energy storage has a storage capacity of 75 kwh, which can be discharged during one hour (75 kw) or during three hours (25 kw). The storage was opened on December 14, 2011 and has been in full operation during During the project period the storage has been running on a fixed schedule with loading the storage during low load hours (00 pm - 06 pm and discharging during high load hours (at 07-09,12-14 and 17-19). To equalize the power draw on overlay networks the energy storage has shown to have positive effect on removing reactive power and filtering harmonics from the underlying grid. The battery storage may also function as a short-term backup power in case of failure in the overlaying network. During the project, a number of activities has been carried out to with the purpose of raising awareness of how power outlet and electrical supply to the local grid in an intelligent way could interact with the storage. A panel of residential customers has been involved in providing input for simulations of customer savings in the management of various objects in the home environment (fridge / freezer, washing machine, dishwasher, heat pump). The simulations that are based on that the customers switch specific loads according to an established schedule indicate modest savings and, in some cases even higher costs. The charging of electric vehicles (4 pcs Volvo C30 Electric) located in the network under the energy storage has been tested and evaluated. Measurements clearly show the cars mild impact on the network with regards to harmonics and reactive effects. However the need for load control when effects increase can clearly be detected. Even the possibility of using use the connected vehicles as battery storage to level out the load on the network has been investigated. Because of the costs of the own vehicle and / or its battery the project conclusion is that this will not be a good alternative over the foreseeable future. In summary, this project shows that energy storage in real operation can equalize the power output and at the same time give the advantage in being able to reduce the reactive power and serve as a short backup power. When it comes to synergies through power load management for customers the economic incentives are considered relatively small today. 4

5 3 BAKGRUND Elsystemet i Sverige är idag i stort uppbyggt för att transportera el från vattenkraft och kärnkraft till användarna. Detta sker i stamnät, regionnät och lokalnät. FEAB, som ingår i Göteborg Energi- koncernen, äger idag ett lokalnät med ungefär kunder. Framför allt vindkraften har förändrat dessa förutsättningar, produktion av el från vindkraft ansluts idag inte endast till stamnätet utan även till lokalnätet. Om produktionen av el är större än vad som förbrukas måste detta överskott matas till regionnätet. Dessa anslutningar är dyra och ger en ökad kostnad för att införa vindkraft. Ett annat sätt att lösa detta är att lokalt bygga energilager som laddas när det produceras mer el än det förbrukas och laddas ur när situationen är den omvända. Ett lokalt energilager kan se ut på olika sätt. I detta pilotprojekt bygger energilagret på batterier som ansluts till en transformatorstation på lågspänningssidan. Som ett komplement till energilagrets kapacitet kan man också utnyttja effektstyrning hos kunder av såsom varmvattenberedare, värmepumpar etc. vilket ytterligare utökar ett energilagers dynamik. Göteborg Energi/FEAB, som 2010 utsågs till årets miljöföretag av Falköpings kommun, har redan installerat ett första steg mot ett smart elnät som idag bl.a. innehåller funktioner för dubbelriktad kommunikation, timmätning och avbrottslarm. Göteborg Energi kommer också som första elnätsbolag i Sverige att införa s.k. effekttariff under 2013 för alla kunder utom lägenheter. Ett stort arbete har här lagts ned på att ta fram avgiftsmodellen som bygger på en fast avgift plus förbrukning och effektuttag. Smarta elnät har en stor potentiell betydelse för att jämna ut energianvändning/effekt över dygnet vilket på sikt kan både möjliggöra en större andel förnybara energikällor och minska behovet av den dyraste och miljömässigt sämsta produktion som krävs vid topplast. Genom att använda sig av lokala elnät som redan är tekniskt anpassade för att introducera applikationer för styrning och kontroll av effekt och elanvändning, kan ny teknik och nya lösningar utvecklas och verifieras inför en storskalig introduktion i framtiden. FEAB:s lokala elnät är tekniskt lämpliga tack vare den mätutrustning med möjligheter till tvåvägskommunikation i realtid samt transformatorstationer som också är anpassade för mätning/kommunikation. Den lokala närvaron ger också en kännedom om och närhet till kunderna, vilket möjliggör ett fruktbart samarbete för att utveckla nya affärsmodeller för effektutjämning och en gemensam strävan efter besparingar genom samverkan. Den för pilotprojektet aktuella nätstationen på marknadsgatan i Falköping har en kapacitet av 800 kva. Ett optimalt energilager är troligen större än det installerade energilagret (75 kw x 1 timme = 75 kwh), eftersom det är stor skillnad på effektuttaget under dygnet. Till nätstationen finns även laddplatser för elbilar installerade. Detta har inneburit möjligheter att utvärdera nätets kapacitet avseende laddning av elbilar. Nätstationen betjänar 93 kunder, däribland kommunala byggnader, mataffär, villa ägare och hyresfastigheter. Aktiva kunder nämns ofta och projektet har haft kundbesök och träffar under hela projektet. 5

6 3.1 KORT OM PROJEKTET Projektet har pågått från maj 2011 till augusti 2012 i samverkan mellan Sustainable Innovation (Sust) och Falbygdens Energi (FEAB). På uppdrag av FEAB har ABB anlitats för installation av energilager och annan erforderlig utrustning. Sweco har anlitats för simuleringsberäkningar och Metrum har installerat mätning. I övrigt har Göteborg Energi bistått med en stor del av finansieringsdelen av själva energilagret. Efter ansökan från Sust beviljade Energimyndigheten den 7 mars 2011 ett bidrag med totalt 22 % av stödberättigade kostnader upp till maximalt kr. 3.2 SYFTE Projektet syftar till att skapa en kännedom av hur ett energilager för smarta elnät faktiskt fungerar i praktiken samt testa och utvärdera lösningar för smarta elnät. De utvärderade lösningarna adresserar såväl den tekniska plattformen och systemövergripande frågeställningar som affärsmodeller och beteendestyrning. 3.3 MÅL Projektets styrande målsättningar (från Energimyndighetens beslut) är: 1. Utveckla och testa tekniska lösningar som kan ligga till grund för framtidens smarta elnät 2. Genom mätning och jämförelser med existerande effektuttag visa att en tydlig effektutjämning är möjlig i lokala elnät 3. Pröva och utvärdera samverkans-/affärsmodeller för att skapa positiva kundincitament för utjämnat effektuttag 4. Validera tekniska möjligheter för lokal elproduktion samt lokalt placerade energilager 5. Mäta och utvärdera elfordons roll som omväxlande energianvändare och energilager i ett smart elnät 6. Presentera mätdata på uppnådd energieffektivisering 6

7 4 GENOMFÖRANDE 4.1 INGÅENDE PARTER, DERAS ROLLER OCH ANSVARSOMRÅDEN Projektet har genomförts i samverkan och med resurser från följande företag: FEAB Installerar utrustning, kommunicerar med kunder, driver projektet lokalt Sust Övergripande projektledning, extern kommunikation och rapportering samt FoU- kontakter ABB Utvecklat och levererar energilager och styrsystem Metrum Elkvalitetsmätning, presentation av mätdata Sweco Simulering och mätdatajämförelser 4.2 ÖVERSIKTLIG PROJEKTPLAN Projektet har genomförts under perioden maj 2011 till augusti 2012 och med huvuddelen av mätningar under de månader med högst nätbelastning. Genomförandet har bestått av nedanstående huvudmoment: 1. Nuläge a. Mäta och dokumentera nuvarande och historisk förbrukning 2. Genomförande a. Projektera och installera ny infrastruktur (energilager och övrig utrustning) b. Testa och verifiera energilagret c. Drift av energilagret d. Kundsamverkan e. Tester av laddning av 4 Volvo C30 bilar 3. Utvärdering a. Mäta och dokumentera det nya läget. b. Teknisk utvärdering (funktion och nytta) c. Utvärdering utifrån kundperspektiv 4. Kommunikation a. Seminarium Almedalen b. Filmproduktion c. Media och pressreleaser, reportage d. Utvärdering av modellen för finansiering Vissa av mätningarna har fått ersättas av simuleringar då lämplig hårdvara inte funnits tillgänglig på marknaden. I huvudsak har detta berört användandet av elfordon som lagringsenhet. Även på kundsidan har simuleringar använts men då inte som ersättning för faktiska mätningar utan som ett komplement. Genom att basera resultaten på de faktiska mätningarna men skala upp dessa. 7

8 4.3 PROBLEM UNDER PROJEKTET Batteritillverkaren rekommenderade att det skulle installeras ett speciellt släckningssystem i händelse av brand i lagret. Eftersom lagret placerats när ett dagis beslutades att följa denna rekommendation. Installationskostnaden för detta blev kr vilket belastade projektbudgeten tungt. Pga. detta bestämdes att ambitionsnivån skulle minskas i motsvarande grad vad gällde utvärderingen av tekniska lösningar för effektstyrning av enskilda förbrukningsenheter hos nätområdets elabonnenter. Det planerade lilla vindkraftverket på ca 2 kw för lokal elproduktion inom nätområdet fick inte bygglov då placeringen var inom tätbebyggt område. Som ersättning diskuterades solceller på ca 2 kw vilket FEAB sökt finansiering för men inte kunnat få installerade under projektets tidsram. Under projekttiden gick batterileverantören International Battery i konkurs. Detta har inte stört projektet som sådant men ger givetvis problem framåt för energilagerinstallationen, då reservdelar, garanti och service blir problematiskt. Däremot visar konkursen på det faktum att marknaden för stora batterier för energilager är omogen och behöver stabiliseras och industrialiseras innan energilager blir en standardlösning. Problemställningen kring batterier till energilager har också belysts i betänkande från CEN/CENELEC:s om interoperabel elektromobilitet, Europakommissionens mandat M/468. Där diskuteras bland annat standardisering av batterilager med syfte att öka energilagrens användbarhet och minska kostnaderna. 4.4 SAMVERKAN MED ANDRA PROJEKT Projektet har samverkat med tre andra projekt inom energieffektivisering, energilager, lokal elproduktion och elfordon. Projektet Elviis som drivs av Göteborg Energi, Viktoria Institute och Volvo Personbilar har tillhandahållit kompetens om elfordon och de fordon som använts vid laddningstester vid det lokala energilagret. Projektet Förstudie Energilager anslutet till vindkraft som drivs av Elforsk i samverkan med FEAB har fungerat som bollplank och det projektet kommer även återanvända de simuleringsdata som har tagits fram inom projektramen. Förutom att detta projekt fokuserar på stora energilager, appliceras även energilagret och effektutjämningen på produktionssidan. Tillsammans med resultaten från detta projekt, där energilagret är medelstort med effektutjämning på förbrukarsidan, fås en relativt övergripande kunskap om möjliga effekter av implementation av energilager. 8

9 5 RESULTAT, ERFARENHETER OCH REFLEKTIONER 5.1 TESTANLÄGGNING Projektet har använt sig av en testanläggning inom Falbygdens Energi Marknadsgatan. Det är ett lokalt nätområde med 93 abonnenter (hushåll, butiker mm). Området matas med 20 kv till en transformatorstation på 800 kva som i sin tur matar det lokala nätstationsområdet med 400V. Hela projektets verksamhet har varit förlagd till det lokala nätstationsområdet innanför transformatorstationen. Normaleffekten på stationen är mellan 200 kw och 400 kw 5.2 ENERGILAGER Energilagret är levererat av ABB, byggdes i Estland och levererades i en container. Batterierna fick dock transporteras separat p.g.a brandrisker under transport av laddade batterier. Se bilaga 5 för mer specifikationer om energilagret 9

10 Energilagret exteriör Elschema över mätpunkter placerade intill energilagret Energilagret invigdes den 14 december 2011 med en initial acceptanstestperiod från 1 januari 2012 och fem veckor varefter lagret har varit i full drift under Cyklingen av energilagret har skett genom tidsstyrning med uppladdning av energilagret under natten och urladdning under dagen. Mera avancerad styrning utifrån parametrar som elpris och nätbelastning har testats genom datorsimuleringar. Bedömningen är att den tidsstyrda cyklingen ger tillräckligt med information om energilagrets funktion och nätpåverkan och det har inte funnits behov av en mera komplex styrning. Att styra på pris 10

11 och nätbelastning är givetvis intressant vid fullskalig drift men är i huvudsak problemställningar rörande affärsmodeller. Energilagret har klimatstyrts för värme och kyla med hjälp av en värmepump. Värmepumpen är en del av energilagret, så pumpens förbrukning ingår i förlustberäkningar för energilagret. Energilagrets batterier behöver skyddas för såväl för höga som låga temperaturer och det är även så att lagrets verkningsgrad ökar om temperaturen kan optimeras. I bilaga 6 finns beräkningar på förlusterna. Det har visat sig att det är ganska stora förluster och i detta lager äter i princip energilagerförlusterna upp vinsterna från de minskade nätförlusterna. Mer tydliga erfarenheter om detta finns i elforskrapporten Förstudie Energilager anslutet till vindkraft Förutom effektutjämning, energieffektivisering och ökad verkningsgrad ger energilagret även ökad elkvalitet ur fler aspekter. En grundläggande förutsättning för god elkvalitet är att undvika avbrott i leveransen. För det lokala nätområdet skulle ett energilager kunna fungera som en UPS (avbrottsfri kraft) och kan då hantera kortare avbrott i inleveranser till transformatorstationen och på så sätt strömförsörja det lokala nätområdet även om den externa matningen försvinner. Eftersom det installerade energilagret är för litet, och inkopplingen inte tillåter frånkoppling av överordnat nät så har det inte varit möjligt att testa ö-drift inom ramen för projektet. Energilagret är inkopplat direkt på 400V-skenan på lågspänningssidan i ett uttagsfack, vilket gör att störningar i driften av energilagret inte inverkar negativt på den ordinarie leveransen. Som framgår av ovanstående diagram har Energilagret visat sig mycket effektivt i att ta bort reaktiva effekter från det underliggande elnätet. 11

12 5.3 TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR SMARTA ELNÄT Projektet har visat att avancerad mätning på nätstationsnivå i kombination med slutkundsmätning på timme är en viktig del av det smarta nätet eftersom det ger signal på hur nätet mår och hur man utnyttjar kapaciteten. Projektet kunde tyvärr inte genomföra de ursprungligen planerade testerna med avancerad styrning av lokala laster i hemmen, då budgeten för detta inte räckte till. Projektet har dock via andra projekt inom Sust studerat olika lösningar för detta. Ett bra exempel är Wifibaserade eluttag för lokal laststyrning från H&D Wireless. Genom att använda dessa enheter uppkopplade mot en server kan man i realtid se vilken effekt dessa enheter belastas med och också låta dem delta i lastbalansering. Enheterna kopplas med lätt upp till det lokala trådlösa nätverket och når därmed direkt ut till Internet. Kunderna gillade enkla lösningar för styrning. Maingate s EVS (Energy Visualisations Services), som bl.a. används av E.on under produktnamnet 100-koll, är en lösning för att ta in realtids energiförbrukning från små förbrukare och visualisera denna genom appar och web-tjänster. Projektet tittade på att installera 40 sådana enheter men ekonomin tillät inte heller den lösningen. FEAB har sedan tidigare haft ett samarbete med Eliq som bygger en avancerad display för slutkund. De kunder som har medverkat i projektets referensgrupp har kunnat testa denna. Se mer om detta i avsnittet Kundrespons 5.4 LOKAL ENERGIPRODUKTION Projektets målsättning var att även titta på lokal energiproduktion med vind för att se hur denna påverkar det lokala energilagret. Inledningsvis planerades för att uppföra ett mindre vindkraftverk i anslutning till anläggningen. Tyvärr fick det detta inte bygglov. FEAB har istället arbetat med att få solceller (ca 2 kw) på plats, vilka man planerar att installera under september Utvärdering av den delen blir därmed försent för denna rapport. 12

13 5.5 ELFORDON Inom ramen för projektet har man testat att föra in elbilsladdning av Volvo C30 Electric under energilagret. I Bilaga 1 finns utvärdering av testerna som visar att bilarnas laddning är ganska snäll mot elnätet avseende övertoner och reaktiv effekt. Men att man kan se att när antalet bilar ökar så kommer man att få snedbelastningar speciellt eftersom laddningen i dagsläget oftast är enfas. I den ursprungliga projektplanen var även ett moment specificerat där batterier i elfordon skulle användas som en utökad del av energilagret. De elfordon som finns tillgängliga på marknaden har dock inga växelriktare som är anpassade till ett sådant arbetssätt utan bara laddning av batterierna. Att bygga om elfordonens styrenheter bedömdes inte möjligt att inrymma i projektet och även om styrsystemen hade kunnat byggas om finns det idag inte några affärsmodeller som stödjer den möjligheten eftersom åldringen av batterierna på grund av ytterligare laddcykler blir alltför dyrt. Detta skulle kunna bli möjligt i framtiden genom teknikutveckling, men behoven för energilagring i ett elfordon är helt annorlunda än i ett stationärt energilager. Batterier i ett elfordon måste ha ett högt energiinnehåll i relation till storlek och vikt, cyklingen bygger på relativt stort energiuttag under en kort tidsperiod och priset är underordnat prestanda. Kraven på ett stationärt energilager är däremot de omvända där priset är den viktigaste komponenten, batteriernas storlek och vikt i relation till energiinnehållet mindre viktigt och cyklingen är oftast ett jämnare energiuttag under längre tidsperioder. Det är helt enkelt inte ekonomiskt att använda de dyrbara och specialbyggda batterierna i elfordon för att utöka lagringskapaciteten i ett stationärt energilager. Omfattande laddning av elfordon ökar belastningen på nätet, ger ökade svårigheter att balansera nätet samt ökade problem med el kvaliteten. Viktoria Insitute sammanfattar i Omvärldsanalys Electromobility mars 2011 problemen med Störningar orsakade av laddelektronik förväntas innebära stora problem med nätkvalitet även vid en ringa spridning av elfordon. Även om de krav som idag finns för anslutning till elnätet uppfylls uppstår problem då ett flertal fordon ansluts till samma elektriska anläggning. Arbetsmöte, Cen/Cenelec FG, Ett ökat användande av elfordon kommer alltså att ställa än större krav på det lokala nätet och öka behovet av avancerad styrning och lokala energilager. 5.6 EFFEKTUTJÄMNING AFFÄRSMODELLER Inom ramen för projektet har ett avancerat simuleringsverktyg tagits fram för att beräkna energilagrets ekonomi vid olika förutsättningar. Simuleringsverktyget har sedan förfinats och 13

14 använts i Elforsk-projektet Energilager anslutet till vindkraft där man bland annat tittat på affärsmodeller för stora energilager inkopplade till vindkraft. Simuleringsmodellen I arbetet som har gjorts av Sweco Energuide, har man studerat affärspotentialerna dels för en elhandlare med balansansvar dels för en nätägare. För elhandlaren kan det finnas en vinst i att kunna ladda in i lagret (köpa) vid låga priser och ladda ur (sälja) vid höga priser. För nätägaren skulle ett energilager tänkas kunna användas för att ge ökad nätnytta genom att det kan minska behovet av anslutning mot överliggande nät vid stor vindkraftsproduktion och för att jämna ut dygnsprofilen och därmed få minskade kostnader för anslutningen mot överliggande nät. Simuleringsberäkningar har genomförts för olika storlekar på energilager, spotpriser och nättariffer för Resultaten när det gäller Elhandlare med balansansvar visar på att det finns möjlighet till positiva intäkter men att spotprisfluktuationen är alldeles för liten idag för att kunna täcka kostnaderna för ett batterienergilager. Resultatet för nätnyttosimuleringen visar att det inte går att generera tillräckligt med ekonomisk vinst med tillämpningarna för att få ihop affären. Att på ett fast schema ladda/ladda ur skulle ha kostat mer i energikostnader (på grund av lagrets verkningsgrad) än vinsten som uppstår i förändrat uttag mot överliggande nät. Med två justerade regler så skulle det ekonomiska läget för energilager förändras. Det handlar dels om att del av investeringen får räknas som del i nätets kapitalbas (eftersom den används för nätnytta) dels att nätägare tillåts handla med energi gällande energilager. Med dessa förändringar så skulle kalkylen förbättras avsevärt men ändå inte komma i närheten av de nivåer som krävs. 14

15 Om man överför resultaten på ett mindre lokalt energilager i lokalnätet som är fokus för detta projekt kan man säga att situationen är den samma. Varken utifrån ett elhandels- eller nätägarperspektiv kan investeringar i ett energilager motiveras idag. Det finns dock ett antal utvecklingstrender som kan förändra den bilden i framtiden: - Investerings och driftkostnaden för energilager kan antas sjunka med att batteriteknikens mognad. Än så länge har bara ett fåtal nätanslutna batterilager installerats och de flesta i rent utvecklingssyfte. Utvecklingen av batteritekniken har gått snabbt de senaste åren, driven av helt andra marknader som t.ex. mobiltelefoner och elbilar. - Ny teknik hos kunderna. Näringsdepartementets reform om övergång till timmätning för fler kunder kommer att ge elhandlarna möjlighet att utveckla nya produkter t.ex. timdebitering mot spotmarknadens elpriser. Tillsammans med introduktion av allt mer effektbaserade elnätstariffer kan det leda till att kunderna allt mer väljer att styra sin användning och därför även installerar automatiserade lösningar för detta. Dessa styrlösningar kan i aggregerad form samspela med ett energilager och det överliggande systemet och elmarknaden. - Lokalt producerad el från framförallt solceller. Priserna på solceller har sjunkit kraftigt de senaste åren och nya regler om nettodebitering som kan komma gynna marknaden för privata solcellsanläggningar kan förväntas introduceras inom kort. När de nätansluta solelanläggningarna ökar i antal, ökar även variationen i kundernas eluttag och på sommaren kan inmatning av överskottsproduktion bli vanlig. Kunderna kan förvänta vilja lagra sin överskottsproduktion för senare användning (t.ex. ladda elbilen när man kommer hem från jobbet). Behovet av att jämna ut solproduktionen kommer sannolikt bli en viktig faktor som gynnar framtida investeringar i energilager KUNDRESPONS Projektet har studerat möjligheterna att flytta last och göra effektutjämningar för kunder och även undersökt incitament för att få kunder att flytta last. Den aktuella stationen på Marknadsgatan försörjer totalt 93 abonnenter (57 lägenheter, 20 villor, 1 kommunal verksamhet, 10 affärer inkl. en större matvarubutik, 1 snabbmatsrestaurang och 4 laddstolpar) För matvarubutikens del, var det svårt att få intresse från företaget att delta i dessa test. När FEAB undersökte nättarifferna fanns det incitament för butiken i Falköping men butikerna inne i Göteborg skulle inte tjäna något på att gå över på effekttariffer. Därför valde matbutiken att avstå från att delta, vilket också gjort att vi inte kunnat ta del av några mätvärden för den kunden. 15

16 Bland privatkunderna var det också ett ganska svalt intresse. Lägenheterna valdes bort redan från början och bland de 20 villakunderna deltog totalt fem hushåll i den kundreferensgrupp som FEAB bildade för projektet. Under projekttiden har totalt 6 st träffar med gruppen genomförts. Deltagarna har fått information om projektet, lastprofiler och olika möjligheter att styra sin användning. De har också under projektet kunnat prova mätutrustning Eliq (www.eliq.se) för att kartlägga sin förbrukningsprofil. Mätnings- och simuleringsverktyget Eliq. I samband med det 6:e kundmötet (27 augusti) genomfördes en enkät med de fyra hushållen som var representerade. Enkätsvaren redovisas i bilaga 7. Som framgår är man överlag positiv till mötena, alla har lärt sig något nytt och har också ändrat sitt elbeteende. Man är också intresserad av att få mer information framöver, främst om elavtal och priser. När det gäller vad som krävs för att man ska ändra sitt beteende anges pris, besparing, information och hjälpmedel. Ett av hushållen har svarat på frågan om hur stor besparingen behöver vara och då angett ett par hundra kronor per månad. På frågan om hur man ställer sig till automatisk styrning av hemmet är samtliga positiva. Bara ett av de fyra hushållen kan dock tänka sig att någon annan (t.ex. elhandlare, elbolag) kan styra. När man ombeds att rangordna de objekt som man skulle kunna styra kommer värmepump, tvättmaskin och frysbox högst. Man tycker genomgående att det är viktigt eller mycket viktigt att FEAB jobbar med energieffektivisering och alla är också nöjda med samarbetet med FEAB. Tre av de fyra svara ja på frågan om man kan tänka sig att medverka i framtida test/referensgrupper (den fjärde svarar kanske ). 16

17 Input från kunderna i referensgruppen, både i form av lastprofiler och nycklar i form av vilka objekt man kan tänka sig att styra, har legat till grund för de simuleringar som har gjorts inom ramen för projektet. Genom simuleringsverktyget (som Sweco har byggt upp och som har blivit mycket uppmärksammat) har man sedan gjort beräkningar på vad man kan tjäna i elhandel på att flytta dessa laster. Beräkningarna är gjorda på verkliga timvärdesserier för kunderna. I bilaga 3 finns det några lastprofiler för hushållen i referensgruppen. Den bästa kunden tjänar då 284kr/månad och den sämsta kunden förlorar 64kr/månad på denna prisstyrning. Sammanfattningsvis kan man säga att det är svårt för kunderna att spara några pengar när det är relativt låga spotpriser och små prisvariationer. Det är också svårt att styra kundernas användning utifrån från nätets kapacitet eftersom spotpriserna slår igenom så mycket på kundens totala kostnader. Troligtvis är det enda sättet att få ett bättre incitament och därmed mer aktiva kunder, att även införa dynamiska nättariffer för att höja faktiska vinster med att flytta lasten. 5.7 EXTERN KOMMUNIKATION Projektet har fått mycket stor media uppmärksamhet och fått genomslag över stora delar av världen. Det är också så att det inom ABB-koncernen spridit sig över världen att denna unika installation gjorts. 17

18 Projektet har haft välbesökta seminarium i Almedalen Både på ms/ Sigyn och på Teaterskeppet. Det har också genomförts många platsbesök på marknadsgatan i Falköping som fungerar mycket bra som visningsplats pga. av sin närhet till kommunikationer och FEAB:s kontor. FEAB har även producerats två filmer om projektet, vilka har visats i många sammanhang (t.ex Energimyndighetens konferens Energiutblick) https://www.youtube.com/watch?list=uufmaef29f7ryhksokla5erw&feature=player_detail page&v=jcfdvprdm-m https://www.youtube.com/watch?v=3yoabpq16fu&feature=relmfu 18

19 Invigningen av energilagret den 14e december sändes på lokal tv. Där även representanter från Kommunen var närvarande. För kommunikationen har även en broschyr producerats, Finns att rekvirera genom Sust. 19

20 I bilaga 4 finns artikelregister på extern kommunikation om projektet. 20

21 5.8 MÅLUPPFYLLELSE Nedanstående tabell refererar till de projektmål som anges i kap 3.3 Mål Utveckla och testa tekniska lösningar som kan ligga till grund för framtidens smarta elnät Genom mätning och jämförelser med existerande effektuttag visa att en tydlig effektutjämning är möjlig i lokala elnät Pröva och utvärdera samverkans- /affärsmodeller för att skapa positiva kundincitament för utjämnat effektuttag Validera tekniska möjligheter för lokal elproduktion samt lokalt placerade energilager Mäta och utvärdera elfordons roll som omväxlande energianvändare och energilager i ett smart elnät Presentera mätdata på uppnådd energieffektivisering Kommentar Projektet har på ett mycket tydligt sätt visat hur batteribaserade energi lager kan samverka i lågspänningsnät. Lagret har tydligt visat hur det går att göra denna effektutjämning. Från lagret går det att få de signaler som behövs för avancerad styrning hos kunderna. Idag finns ingen ekonomi i en sådan styrning men på sikt kan det tänkas bli mer lönsamt. Installation av det lokala energilagret har tekniskt sett fungerat väl och haft förväntade effekter. Test av lokal elproduktion i samverkan med lagret har inte kunnat genomföras inom projektets tidsram. Vid laddning av elbilarna skapas inga märkbara övertoner på nätet. Vid låg belastning från laddning ökar den reaktiva effekten procentuellt mot den aktiv effekten mer än vid hög belastning. Man kan få tydliga snedbelastningar vid enfasladdning av bilarna Ingen av omriktarna i bilarna gav möjlighet att driva ut energi på nätet. Ett energilager kan bidra till energieffektiviseringen genom dels minskade nätförluster dels genom att mindre effektiv elproduktion kan undvikas. Förlustmätningar visar dock att det är relativt stora förluster i lagret som i denna lilla installation äter upp vinsterna av de minskade nätförlusterna. 21

22 Bilaga 1 Utvärdering av laddning av elbilar Test av laddning av elbilar 1 BESKRIVNING AV TESTERNA Figur 1 visar en schematisk bild av elnätet med matningen från 10 kv, energilagret, övriga kunder samt de fyra laddningsuttagen för elbilar. Testerna gjordes genom att ladda en eller fyra elbilar med enfasladdning, med antingen 16 A eller 10 A laddningsinställning. Då fyra bilar laddades samtidigt fick två bilar laddas på samma fas, medan de andra två bilarna laddades på en fas vardera. Ett femte test, med en bil och 16 A laddning, gjordes där energilagret skickade in effekt i nätet för att kompensera för den effekt som användes under elbilsladdningen. Effekt, spänning, ström och respektive övertoner mättes med Metrums elkvalitetsmätare. Mätarna sparade ett värde var tionde minut som motsvarar medelvärdet under den tiominutersperioden. Figur 2 och 3 visar den aktiva, respektive reaktiva, effekt som uppmättes i laddstationerna under laddningen. 10 kv Transformator 10/0,4 kv 0,4 kv Laddning av elbilar Effekt till och från energilagret Effekt till kunder Figur 1. Schematisk bild av elnätet och laddningen.

23 Reaktiv effekt [kvar] Aktiv effekt [kw] 15 Aktiv effekt vid olika typer av laddning 10 5 En bil, 16 A Fyra bilar, 16 A vardera En bil, 10 A Fyra bilar, 10 A vardera En bil, 16 A med BESS Klockslag [h] Figur 2. Aktiv effekt vid olika typer av laddning. 0.5 Rektiv effekt vid olika typer av laddning En bil, 16 A Fyra bilar, 16 A vardera En bil, 10 A Fyra bilar, 10 A vardera En bil, 16 A med BESS Klockslag [h] Figur 3. Reaktiv effekt vid olika typer av laddningar. 23

24 2 RESULTAT FRÅN TESTERNA Figur 2 och 3 visar att tiominutersmedelvärdena av både aktive och reaktiv effekt ligger på en jämn nivå under hela laddningen, d.v.s. tills bilarna är fulladdade. Figur 4 och 5 visar hur spänningens RMS-värde varierar i de tre faserna under mätningen. Det är tydligt att spänningen sjunker i den fas som är extra belastad, i Figur 4 är det bara en bil som laddas och då sjunker spänningen i den fasen. I Figur 5 laddas fyra bilar varav två laddas på samma fas, i den fasen sjunker spänningen också tydligt. Förändringen jämfört med de andra faserna är drygt 1 % eller ca 2,5 V. Förutom att balansen mellan faserna förskjuts, d.v.s. en fas lastas mer än de andra, så påverkar inte elbilsladdningen spänningsnivån nämnvärt. Förändrad konsumtion hos andra kunder ger sammantaget större och mer tydliga förändringar av spänningsnivån som kan ses i Figur 4 och 5. Figur 6 visar hur energilagret kompenserade för den ökade lasten under laddningen (negativt värde visar att effekt gick från energilagret till nätet). Detta får dock ingen effekt på spänningsnivån i den belastade fasen, som kan ses i Figur 7, eftersom effekten injiceras i alla tre faser och inte bara i den belastade. I Figur 8 ses strömövertonerna i den belastade fasen då en bil laddades med 16 A laddningsinställning. Från figuren framgår det att laddningen inte påverkar nivån av övertoner nämnvärt. 3 SLUTSATSER Testerna visar att laddning av elfordon har en liten påverkan på elnätet, det enda som kan märkas är en liten men noterbar försämring av balansen mellan de tre faserna då spänningen sjunker i den belastade fasen. 24

25 Spänning per fas [V] Laddeffekt [kw] 235 Laddning av en bil, på en fas med 16 A laddning Klockslag [h] Figur 4. Laddning av en bil på en fas med 16 A laddningdinställning. 25

26 Aktiv effekt [kw] Spänning per fas [V] Laddeffekt [kw] Laddning av fyra bilar, vardera på en fas med 16 A (två bilar på samma fas) Klockslag [h] Figur 5. Laddning av fyra bilar, vardera på en fas med 16 A laddningsinställning (två bilar på samma fas och två bilar på var sin fas). 30 Aktiv effekt då energilagret användes för kompensering Effekt laddning av bil Effekt in i energilager Klockslag [h] Figur 6. Aktiv effekt då energilagret användes för kompensering. 26

27 Övertoner ström [% av den fundamentala] Laddeffekt [kw] Spänning per fas [V] Laddeffekt [kw] Laddning av en bil, på en fas med 16 A laddning och kompensering med energilagret Klockslag [h] Figur 7. Laddning av en bil, på en fas med 16 A laddning och kompensering med energilagret. 25 Laddning av en bil, på en fas med 16 A laddning Klockslag [h] Figur 8. Strömövertoner, i procent av den fundamentala strömmen, i den fas som används för laddning av en bil med 16 A inställning. 27

28 Bilaga 2 peak shift diagram Nedan följer diagram från testkörningar av energilagret från provdriften. BESS = Battery Energy Storage System Averaged Daily Transformer Load Profile: With and Without Storage Averaged values between the 13th and the 23rd of January 28

29 Averaged Transformer Load and BESS output Power Averaged values between the 13th and the 23rd of January Example Day: Transformer Load and BESS output Measured values for the 3rd of February 29

30 Example Days: With and Without Storage Measured and calculated values for the 3rd and 4th of February Averaged Daily Output Power from BESS Averaged values between the 13th and the 23rd of January 30

31 Bilaga 3 Demand Responsberäkningsnycklar Kundträgg Efterfrågestyrning (DR-nycklar) 1 Vad har vi gjort? Utgått från era tankar om hur ni skulle kunna tänka er att förändra ert användningsmönster Skapat DR-nycklar. Ex: Se även separat presentation 1

32 Resultat kund Tjänar inte på denna typ av prisstyrning. DR-styrning 64 kr dyrare än månadspris 7 32

33 Resultat kund Tjänar på denna typ av prisstyrning. DR-styrning 284 kr billigare än månadspris 8 Resultat kund Tjänar inte på denna typ av prisstyrning. DR-styrning 59 kr dyrare än månadspris 9 33

34 Resultat kund Tjänar på denna typ av prisstyrning. DR-styrning 2 kr billigare än månadspris 10 Resultat kund Tjänar inte på denna typ av prisstyrning. DR-styrning 68 kr dyrare än månadspris 11 34

35 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man säga att det är svårt att spara några pengar när det är låga spotpriser och små prisvariationer. Det är också svårt att styra från nätets kapacitet när spotpriserna slår igenom så mycket på kundens totala kostnader

36 Bilaga 4 Pressklipp/artikellänkar ttp://metrum.se/news/news.aspx?id= eoid=

37 37

38 38

39 39

40 40

41 Bilaga 5 Energilager specifikation 41

42 42

43 43

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

SG + Hållbara IT = sant?

SG + Hållbara IT = sant? SG + Hållbara IT = sant? Jimmy Ehnberg Projektkoordinator för smart nät Avd. för Elteknik Inst. för Energi och MIljö Jimmy Ehnberg Ph.D. Chalmers, Elteknik Jimmy.ehnberg@chalmers.se 0729-68 88 80 Vad är

Läs mer

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April 2013. Bo Normark

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April 2013. Bo Normark Smart Energisystem IVA Internet of Things 10 April 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles network

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden FoU-projekt Smart elnät i stadsmiljö

Norra Djurgårdsstaden FoU-projekt Smart elnät i stadsmiljö Norra Djurgårdsstaden FoU-projekt Smart elnät i stadsmiljö Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt showcase Vision Norra Djurgårdsstaden en hållbar stadsdel i världsklass

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager John Åkerlund september 2013 Sol och smartgrid Netpower Rectifier - DC 1. Solel mycket dyrbart - Producera lokalt 2. Minimera förluster

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Uppsala StandUp for Wind 6 oktober 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion

Läs mer

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem:

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: Egen Sol och Vind Hybridsolcellssystem med batterilagring Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: 40% bättre totalekonomi i systemets livslängd 50-70% mer energibesparingar, med betydligt högre

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

A C E. ACE gör att elbilar kan laddas snabbt och effektivt utan att riskera utlösta huvudsäkringar och maximerar energiuttaget.

A C E. ACE gör att elbilar kan laddas snabbt och effektivt utan att riskera utlösta huvudsäkringar och maximerar energiuttaget. Energiförbrukningen i fastigheter förändras hela tiden. Ny elutrustning ersätter gammal samtidigt som allt fler apparater hamnar i våra hem. Köksutrustning som tidigare belastat flera faser ansluts numera

Läs mer

Per Eckemark, Oct 16, 2015. Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Per Eckemark, Oct 16, 2015. Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet Per Eckemark, Oct 16, 2015 Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet Om ABB Slide 3 Power and productivity for a better world ABB s vision As one of the world s leading engineering

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät

Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät Jimmy Ehnberg Chalmers Tekniska Högskola 031-772 16 56 jimmy.ehnberg@chalmers.se En presentation med Carolina Dolff (SP) 2016-02-11 Chalmers 2 2016-02-11 Chalmers

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Händelser i kraftsystemet v v

Händelser i kraftsystemet v v Händelser i kraftsystemet v47 213 v13 214 Händelser i kraftsystemet > Låg förbrukning jämfört med tidigare vintrar. Effektreserv utnyttjades inte. > Fortum varit tvungen att ta flera tuffa kabelavbrott

Läs mer

Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad

Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad 2017 03 03 JB EcoTech Solenergi AB Telefon: 0704-333 217 Jonas.buddgard@jbecotech.se www.jbecotech.se 2017 03 03 Bakgrund Avsikten med denna förstudie

Läs mer

Smart Gridett FUD projekt i Ludvika. Henrik Stomberg

Smart Gridett FUD projekt i Ludvika. Henrik Stomberg Smart Gridett FUD projekt i Ludvika Henrik Stomberg 1 Agenda 1. STRI 2. Bakgrund 3. SmartGrids - EU 4. Smart Grid - ett FUD projekt 5. Vinnova projekt 6. Frågor 2 3 STRI verksamhetsområden l Isolation

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem E.ON Elnät Framtiden är l kal En satsning på Lokala Energisystem Ett nytt sätt att tänka kring energi Det blir allt mer angeläget att hitta vägar för att skapa ett hållbart samhälle. Vi som arbetar med

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Säker laddning av elfordon

Säker laddning av elfordon Säker laddning av elfordon Gustav Gustavsson, Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs

Läs mer

Vågkraft Ett framtida alternativ?

Vågkraft Ett framtida alternativ? Vågkraft Ett framtida alternativ? Per Holmberg, Vattenfall Research & Development AB Elforskdagen, 2010.10.28 Innehåll 1. Elforskprojektet 2. Varför vågkraft? 3. Vågresurser och vågkraftspotentialer 4.

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Hållbar Industriby - Vaksala Eke

Hållbar Industriby - Vaksala Eke Hållbar Industriby - Vaksala Eke Projektredovisning Bixia Miljöfond Uppsala Nov 2014 Magnus Rahm Electric Generation AB Sammanfattning Electric Generation AB är ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Energilager i distributionsnätet - en djupdykning inom Lokala energisystem. Jennie Sjöstedt och Ingmar Leisse E.ON Elnät

Energilager i distributionsnätet - en djupdykning inom Lokala energisystem. Jennie Sjöstedt och Ingmar Leisse E.ON Elnät Energilager i distributionsnätet - en djupdykning inom Lokala energisystem Jennie Sjöstedt och Ingmar Leisse E.ON Elnät Agenda Översikt Batteri-projekt Sammanfattning Solceller+batterier Företagskunder

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Test och utvärdering av energilager. Elforsk rapport 14:58

Test och utvärdering av energilager. Elforsk rapport 14:58 Test och utvärdering av energilager Elforsk rapport 14:58 Pia Borg Oktober 2014 Test och utvärdering av energilager Elforsk rapport 13:58 Pia Borg Oktober 2014 Förord I Falköping finns Sveriges första

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter

Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter TNC, van der Nootska palatset, Stockholm, 25 maj 2010 Magnus Olofsson Agenda 1. Kort om Elsäkerhetsverket 2. Terminologi inom standardiseringen

Läs mer

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3 &RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Christofer Sundström 13 april 2015 Outline 1 Elmarknad Energibehov & kraftkällor Prissättning Mikroproduktion 2 Smarta Elnät Definition

Läs mer

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning Stamnätet Station Station, forts Stamnätets stationer 135 stationer Övervägande luftisolerade ställverk Nio seriekondensatorstationer Tre HVDC stationer

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se 4 Lennart Östblom www.kommunanalys.se Utredningar Enkäter Analyser Rapporter i text och grafik Information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Elbilar och laddinfrastruktur Förbränningsmotorn betraktades

Läs mer

Gastekniske dage 12-13 maj 2015 Hotel Legoland Hållbarheten E.ONs experimenthus där framtidens kundnära energilösningar testas

Gastekniske dage 12-13 maj 2015 Hotel Legoland Hållbarheten E.ONs experimenthus där framtidens kundnära energilösningar testas Gastekniske dage 12-13 maj 2015 Hotel Legoland Hållbarheten E.ONs experimenthus där framtidens kundnära energilösningar testas Theo Blom, E.ON Gas Sverige AB Agenda Bakgrund & huvudsyftet med Hållbarheten

Läs mer

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program FFI Fordonsstrategisk forskning och innovation What is slide-in? Slide-in, is a name that forsknings-, is used to innovations- explain,

Läs mer

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige 1 Ambitiös energipolitik i Sverige ställer krav Några av målen till 2020 50 procent

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Aktiva hus i smarta elnät. Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället

Aktiva hus i smarta elnät. Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället Aktiva hus i smarta elnät Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället Framtida nät Traditionella nät Elnät i förändring Från traditionella till framtida nät Centraliserad kraftgenerering Envägs kraftflöde

Läs mer

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen

Läs mer

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande!

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande! Solcellsanläggning Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande Det finns många anledningar att utnyttja energin från solen, men hur går man tillväga? Vad krävs för att skapa sin egen solcellsanläggning?

Läs mer

SÄNKER din elförbrukning på belysning med upp till 35% SÄNKER din elförbrukning på blandade laster med 9-15%

SÄNKER din elförbrukning på belysning med upp till 35% SÄNKER din elförbrukning på blandade laster med 9-15% SÄNKER din elförbrukning på belysning med upp till 35% SÄNKER din elförbrukning på blandade laster med 9-15% SÄNKER dina CO 2 utsläpp med ett ½ kg per sparad kwh SÄNKER dina underhåll/servicekostnader

Läs mer

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L Discovery FQ, IAA E - 566 80 Habo 3 4 4 mm c c mm 5 IAA Klass FQ-I 6W För armatur klass II,eller armatur för IAA/FQ-I 6W skall medföljande skyddsslang användas. For luminaire of Class II,or luminaire for

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

GOLD SD 14-40. Med styrenhet/with control unit. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt/Fan. Fläkt/ Fan. Med filter/ With filter.

GOLD SD 14-40. Med styrenhet/with control unit. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt/Fan. Fläkt/ Fan. Med filter/ With filter. GOLD SD 4-40 Med styrenhet/with control unit Skiss visar styrenhet för aggregat med inspektionssida vänster, styrenhet för aggregat med inspektionssida höger ser något annorlunda ut, men principen är lika./

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016

Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016 Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges elproduktion år 2015, Totalt 159 TWh, export: 22 TWh Vindkraft,

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

SOLENERGI. Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development

SOLENERGI. Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development SOLENERGI Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development INNEHÅLL Hur fungerar en solcellsanläggning Är det tillräckligt soligt i Sverige? Den internationella

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Solel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster

Solel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster Solel i flerbostads- hus - en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster SOLEL I FLERBOSTADSHUS 2 I Sverige finns i dag endast ett fåtal flerbostadshus där fastighetsägaren producerar solel som hyresgästerna

Läs mer

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius RENAULT Snabbladdare med växelström Fredrik Wigelius RENAULT EV FÖR ALLA BEHOV Mer än 30 000 elbilar på vägarna i Europa Stockholm Hamburg Flins LADDNING - VAD TALAR VI OM? Ström kw Snabbladdning Hastighet

Läs mer

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15 Energieffektivisering Peter Silverhjärta 2013-05 15 Timmätningsreformen När lagstiftaren rättar saker kan det bli märkligt! Hur har det gått? Timmätningsreformen ca 43 000 kunder har bytt leverantör per

Läs mer

Kommunikation och Automation

Kommunikation och Automation Kommunikation och Automation STRI Kraftsystemsdagen Ludvika 2010-09-22 nicholas@stri.se SU- Power Utility Automation (Skydd och Automation) Tjänster: Tjänster inom IAT/FAT/ SAT Tjänster inom IEC61850 och

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15

Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15 Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design 2012 06 15 2012 06 15 ngenic 2011 2 Projekt 40115 Market Design Alternativa marknadsmodeller

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Nu kommer solen 2014-03-31

Nu kommer solen 2014-03-31 Nu kommer solen 2014-03-31 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen har börjat och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Joakim Widén M.Sc., Ph.D. Engineering Sciences / Solid State Physics Uppsala University joakim.widen@angstrom.uu.se Energisäkerhet

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

EnergyHub MINSKADE ELKOSTNADER - ELBILSLADDNING - ENERGIEFFEKTIVISERING

EnergyHub MINSKADE ELKOSTNADER - ELBILSLADDNING - ENERGIEFFEKTIVISERING EnergyHub MINSKADE ELKOSTNADER - ELBILSLADDNING - ENERGIEFFEKTIVISERING BÄTTRE ENERGIEFFEKTIVITET LÄGRE ENERGIKOSTNADER Med EnergyHub ACE installerad blir din nätavgift alltid den lägsta möjliga eftersom

Läs mer

GOLD SD 50-80. Fläkt 2/ Fan 2. Fläkt 1/ Fan 1. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt 1/ Fan 1. Fläkt 2/ Fan 2. Med filter/ With filter Filter

GOLD SD 50-80. Fläkt 2/ Fan 2. Fläkt 1/ Fan 1. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt 1/ Fan 1. Fläkt 2/ Fan 2. Med filter/ With filter Filter SE/G.ELSD5080.0803 GOLD SD 50-80 Med styrenhet/with control unit Skiss visar styrenhet för aggregat med inspektionssida vänster, styrenhet för aggregat med inspektionssida höger ser något annorlunda ut,

Läs mer