Varvschefsbostället ombyggnad badrum

Transkript

1 Varvschefsbostället ombyggnad badrum Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2009:21 antikvarie Agneta Ericsson

2 Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Beskrivning före ombyggnad... 3 Genomförda arbeten... 5 Källor... 8 Bilaga

3 Inledning I varvschefsbostället, den sk Chapmanbostaden, har under vintern 2009 badrummet på bottenvåningen byggts om. Blekinge museum har av Fortifikationsverkets platsansvarige ombetts ansvara för den antikvariska kontrollen av arbetena. Merparten av arbetet har utförts av Fortifikationsverkets fastighetspersonal och den antikvariska kontrollen av antikvarie Agneta Ericsson, Blekinge museum. Arbetet föregicks av diskussioner om planering av badrummet. Historik 1780 kallades Fredrik Hendrik af Chapman till Karlskrona för att snabbt bygga upp en ny örlogsflotta till landets försvar. Chapman hade rykte om sig att vara en egensinnig men genialisk skeppsbyggare uppfördes ett boställe till Chapman efter egen begäran. Det finns inga daterade eller signerade byggnadsritningar, men mycket tyder på att det var Chapman själv som helt eller delvis upprättade ritningar till bostället. I bostadshuset finns en hel del konstruktioner och planlösningar som antyder Chapmans egen närvaro. Chapman avled på Varvschefsbostället 1808 och efter honom har det nyttjats som tjänstebostad för chefen över Karlskrona örlogsvarv. Byggnaden uppfördes som en mindre herrgård med en huvudbyggnad flankerad av två bostadsflyglar, senare kallade Ekipagemästarbostaden och Tygmästarbostaden, nödvändiga uthus samt en stor trädgård. Idag är några av uthusen rivna och trädgården decimerad. Huvud byggnaden med flyglar är trots ändrings- och upprustningsarbeten genom seklerna mycket väl bevarad. Varvschefsbostället byggnadsminnesförklarades 1935 och övergick till att vara statligt byggnadsminne enligt förordning 1988:1229. Byggnadsminnet Sydkustens örlogsbas fastställdes 1995, och 1998 fördes Karlskrona stad och örlogsvarv upp på UNESCOS lista över världsarv. Beskrivning Huvudbyggnaden, Varvschefsbostaden, är uppförd enligt en modifierad sexdelad plan (med central sal i övervåningen) i två hela våningar med inredd vindsvåning. Bottenvåningen är sedan uppförandet bostadslägenhet medan övervåningen har använts för representation. På vinden inredde Chapman ett arbetsrum. Där finns också kamrar och förvaringsrum, allt kvar till idag. Bottenvåningen domineras av köket och entrépartiet. Nuvarande rumsindelning är i princip ursprunglig. Hur den domestika delen av huset ursprungligen var disponerad är inte känt i detalj, men med största sannolikhat har rummen närmsta köket disponerats till hushållet och tjänstefolket. Köket och det bakre hörnrummet separeras av en liten kammare och ett trapphus, helt och hållet inrymt bakom kökets spiskomplex. Vad kammaren ursprungligen och genom tiderna använts till är okänt. Den är liten, mer eller mindre kvadratisk och ett utpräglat genomgångsrum svårt att disponera till bostadsrum; ursprungligen var tre av fyra väggar 2

4 brutna av fönster och dörrar, senare alla. På en odaterad äldre ritning finns en liten eldstad markerad i hörnet mot köket, under andra hälften av talet sannolikt ersatt av en rund kakelugn. Äldre ombyggnadsuppgifter visar att rummet varit inrett som ett sedvanligt bostadsrum. Chapmanbostaden, också kallad Varvschefsbostället Kakelugnen revs ut 1926, när centralvärme installerades i huset troligen- avskiljs en toalett med en nyuppsatt reglad vägg förlängdes toalettrummet med en duschavdelning och hela det nya rummet breddades, dvs ett helt nytt rum byggdes upp. Före de nu avslutade arbetena fanns i det avskilda rummet dusch, handfat och toalett. Rummet utanför disponerades som tvättstuga/klädvårdsrum. Dörren mot trapphuset har sannolikt tillkommit eller byggts om ungefär samtidigt som toaletten installerades. Beskrivning före ombyggnad Duschrummet hade 1988 noga inpassats mellan befintliga dörrar, vilka begränsade ytan och beslutade formen. Den ursprungliga inredningen i form av bröstning, listverk och hålkäl hade tagits bort och väggarna klätts med masonit som målats. Över det masonitklädda taket hade klistrats en väv och det ursprungliga hålkälet ersatts av ett smalt modern hålkäl. Även fotlisten var ny. 3

5 Väggarna i tvättstugan dvs. det kvarvarande rummet utanför toalettrummet hade ännu bröstning av liggande bräder, avslutad med en profilerad mittelbandslist under en masonitklädd vägg. Bröstningen är vitmålad och masonitväggen ljusblå. Taket är inklätt med vitmålad masonit avslutat med ett brett hålkäl av trä. Dörrarna till kök och sovrum är av samma typ som bottenvåningen i övrigt dvs. vitmålad helfransk enkeldörr hängd i stolpgångjärn och inramad av kraftiga rokokofoder. Dörrarna till badrum och trapphus är enkla ramdörrar med fyllning, vitmålade med enkla släta foder, sannolikt tal. Båda är försedda med överljusfönster i form av en ospröjsad, liggande ruta i dörrens bredd med enkla vitmålade släta foder. Det stora fönstret i ytterväggen är likt övriga i bottenvåningen, vitmålat och dubbelkopplat, sannolikt från Golven i både tvättstuga och duschrum var täckta en svetsad blå plastmatta som vikts upp ca 15 cm och klistrats mot fotlisten; i tvättstugan en kanske ursprunglig äldre hög och profilerad vitmålad list, i badrummet en modern slät list. Rummen dominerades av utanpåliggande rör och ledningar av alla slag som ackumulerats under årens lopp. Färglagren på bröstningen var spruckna och bakom elementet uttorkade och mycket spruckna. Även färgen på dörrar med foder var torr och sprucken. Hela rummet var i stort behov av uppfräschning och sanering av rör och ledningar. Väggpartierna i rummets sydöstra hörn med bröstning med mittelbandslist och fotlist samt hålkäl i behåll 4

6 Passagen till trapphuset i norr. Dörren sannolikt tillkommen tal. Toalettrumsväggen till höger. Genomförda arbeten Utgångspunkten var att tvättstuga och duschrum skulle slås samman till ett ordentligt badrum. Synliga rör och ledningar skulle gås igenom och saneras. Det gamla värmeelementet under fönstret skulle ersättas med elektriska värmeslingor i golvet och allt sanitetsporslin skulle bytas ut och tvättstugan flyttas till ett annat rum. Toalettväggen revs. Dörren till trapphuset sattes igen. Överljusfönstret lämnades och fodrades in. Golvmattan i båda rummen togs bort liksom väven i taket och sekundära listverk. Väggarna kläddes med våtrumsgips och kaklades. Överljusfönstret över den igensatta trapphusdörren fodrades Rör och ledningar sanerades och samlades i en utbyggd pelare som bildar bakre vägg i den nya duschen (väggpartiet öster om fönstret). För att spara och skydda så mycket som möjligt av mittelbandslisten placerades badkar och handfat mot den norra väggen, där listen var borttagen sedan tidigare. 5

7 Endast mittelbandslisten på väggen mot köket och mot sovrummet togs bort. Listerna förvaras på vinden försedda med upplysning om rumstillhörighet. På ytterväggen kunde listen alltså behållas. Den byggdes in i rörpelaren och resten delar elegant kakelväggen som en naturlig fortsättning på fönstersmygen. Den bevarade mittelbandslisten på ytterväggen. Kakelplattorna i den utbyggda rörpelaren figursågade Väggarna kläddes uppifrån och ned med våtrumsgips som kaklades. Bröstningen finns orörd kvar bakom gipsen. De nya väggskikten byggde ut väggen några centimeter, men eftersom dörr- och fönsterfoder är så kraftiga är de fortfarande rejält utskjutande och proportionerna har inte gått förlorade. Anslutningen mellan kakel och snickerier och runt fönster och dörrar har fogats/maskerats med våtrumssilikon. Bröstningen bakom elementet. Bröstningen inklädd med mittelbandslisten som fortfarande utgör väggdelare 6

8 Dörrfodren avslutades före ombyggnaden med en hålkäl mot väggen. Efter ombyggnaden möts vägg och foder och skarvarna är fogade med våtrumsilikon Takmasoniten har befriats från väv och senare påspikade lister. Taket har spacklats, målats och det gamla hålkälet lyfts fram. Eftersom väggar och tak genomgående är något sneda blir mötet med det rätvinkliga kaklet också genomgående fel. Väggens utbyggnad gör att den nya väggen skjuter över den gamla hålkälen. Olika mycket är därför synligt av hålkälet i olika delar av rummet. Alla möten mellan gammalt och nytt har måst anpassas och fogats/maskerats med våtrumsspackel. Olika mycket blir kvar av hålkälet beroende på de nya väggarnas vinklar och utbyggnad Dörrar har skrapats rena från löst sittande färg, spacklats och målats med alkydoljefärg bruten vit, glans 90. Detsamma gäller fönstren. Över värmeslingorna som installerades enligt krav 7

9 lades en svart klinker, som något bygger upp över den gamla fotlisten. Badrumsgolvet ligger efter ombyggnaden nästan i nivå med trösklarna. Ombyggnaden har gjort rummet luftigt och lättöverskådligt. Synliga läckage upptäcks genast och det finns inga utrymmen där fukt kan bli stående. Fönstret är förstås öppningsbart. Nya ventiler och rör tillsammans med vädringsmöjligheterna ger bästa förutsättningar att växla luft och undvika vattenskador. Källor Utkast till vårdprogram för Gröna Gången Blekinge museums arkiv 8

10 Bilaga Planlösning bottenvåning 9