Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre"

Transkript

1 Justerad Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre Handlingsplan för Västmanland 2014

2 Inledning Vi blir allt fler äldre i samhället och dagens vårdstruktur möter inte upp de mest sjuka äldres behov. Det behövs en struktur som möter vårdbehovet utifrån varje individs behov och förutsättningar. Vi behöver tänka utanför boxen och ha individens fokus i reell mening. Först och främst måste vi se vad kan vi göra för att vården för våra mest sjuka äldre ska bli bättre, men det räcker inte. För att vi ska få en sammanhängande vård måste vi få till ett flöde i hela vård- och omsorgskedjan. Tyngdpunktförskjutningen av vården och omsorgen för mest sjuka äldre har diskuterats sedan 1970-talet. Regering och riksdag har under åren gjort en rad satsningar för att styra vården och omsorgen mot att medborgarna, så långt det är möjligt, ska få sin vård och omsorg tillgodosedd av primärvård och kommun. Överförandet av hemsjukvården till kommunerna är också ett steg i den riktningen. Allt pekar mot att tyngdpunkten på vård och omsorg bör ske i kommunerna och primärvården för att tillgodose målgruppens behov. Bakgrunden till Regeringens pågående satsning för de mest sjuka äldre har sitt ursprung i att tidigare utredningar visade på brister i samordning och planering mellan olika aktörer i patientens/brukarens vård- och omsorgskedja. Ofta saknades kontinuitet och långsiktighet och det fanns även brister i informationsöverföring och helhetsansvar. De äldre och deras anhöriga ansågs inte vara tillräckligt delaktiga i vården och omsorgen. I vårt gemensamma arbete i Västmanland har vi tagit fasta på detta och samtliga aktiviteter som ingår i denna handlingsplan syftar till att förbättra samverkan, så att den enskilde känner trygghet och delaktighet. Visionen är trygga medborgare Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Patienten/brukaren och dennes anhörige ska inte märka att det finns flera huvudmän. 1

3 Målgrupp Mest sjuka äldre innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård och/eller omfattande omsorg. - Med omfattande sjukvård avses något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. - Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende (SÄBO), de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) 1. Totalt beräknas detta omfatta 18 % av befolkningen 65 år och äldre, vilket innebär knappt äldre i Västmanland. Övergripande syfte Det primära syftet är att uppnå en god sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utifrån varje individs behov och förutsättningar. Mål Att huvudmännen har en tydlig ledningsstruktur i det gemensamma arbetet med de mest sjuka äldre. Att medarbetarna närmast patient/brukare och anhörig medverkar till att landsting och kommunerna tillsammans skapar en god vård. Att våra mest sjuka äldre märker att vi gör skillnad! Att göra skillnad för våra mest sjuka äldre Det gör vi genom att skapa ett förebyggande och systematiskt arbetssätt. Vi gör det genom att vara tydliga med vart och till vem man skall vända sig för att få stöd och hjälp utifrån sina behov. Vi beaktar anhöriges behov och tar tillvara dennes erfarenheter. Ledord för arbetet I vårt arbete för att göra skillnad för våra mest sjuka äldre har vi följande ledord: Den äldres fokus Etik och bemötande Jämlik vård i länet Långsiktigt systematiskt arbetssätt Samarbete 1 Socialdepartementet. Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre

4 Förhållningssätt mellan huvudmännen Förhållningssättet mellan huvudmännen innebär att ha respekt för varandra och veta vem som gör vad. Det handlar också om hur vi förhåller oss till varandra och varandras uppdrag. Vårt etiska förhållningssätt grundas på att vi: har förtroende för varandras kompetens litar på att alla gör sitt bästa är lojala mot fattade beslut inte pratar illa om varandra Föhållningssätt i mötet med den äldre Den äldre och dess anhörig är de som bäst vet vilka behoven är och det ska vara utgångspunkten i mötet. Personalen bidrar med sina erfarenheter och kompetens och tillsammans kommer de fram till vilken vård och omsorg som är aktuell. Kommunikation För att inga otydligheter skall uppstå är det viktigt att personalen följer upp att den äldre har förstått den information som getts. Det är också viktigt att vårdgivarna kommunicerar med varandra och använder sig av gemensamma kommunikationsverktyg. Vårdplan utarbetas i samverkan och delaktighet. Systematik i förbättringsarbetet För att kunna redovisa vad som gjorts, rätta till brister och visa på förändringar och förbättringar behövs en systematik i förändringsarbetet. Det betyder att man bör arbeta enligt följande: Löpande resultatredovisningar System för att tydliggöra avvikelser och återkoppling. Synliggöra och underlätta samband mellan olika förbättringsområden Identifiera, införa och förbättra metoder av system- /strukturkaraktär Sprida goda exempel Professionella medarbetare Genom att ha ett systematiskt arbetssätt där varje medarbetare vet sin uppgift och ser sin del i ett större sammanhang skapas arbetsglädje och yrkesstolthet. Kontinuerlig utvärdering av resultat som underlag till förbättringsarbete är en viktig återkoppling för att stimulera medarbetarna att vara delaktiga i att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. 3

5 Grundläggande krav Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. 2. Det ska finnas ett politiskt förankrat beslut om en aktuell handlingsplan med beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt uppföljning och resultatredovisning. Utvecklingsledarna ska ha ett tydligt uppdrag och mandat. Det ska framgå hur länet avser att fortsätta arbeta med utvecklingsledare när statlig finansiering upphör. Inskickas till Sveriges kommuner och landsting (SKL) senast 15 augusti. 3. Alla kommuner och landsting har beslutat om att införa ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 och dokumenterat hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroller och avvikelsehantering ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre. En beskrivning av hur arbetet har bedrivit ska redovisas och vilka resultat som uppnåtts med att säkra verksamhetens kvalitet. Inskickas till SKL senast 15 augusti. 4. Inrapportering av data till SKL angående onödiga sjukhusvistelser (undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar) ska ske månadsvis. Rapporteringen ska finnas per vårdcentral och enhetsnivå i SKL:s databas senast 20:de månaden efter den månad som mätperioden avser. Rapportering sak göras enligt SKL:s riktlinjer. From 20 april ska landstingen även för varje kommun rapportera vårddygn på sjukhus för personer 65 år som avser vård av personer efter att de bedömts som utskrivningsklara. 5. Ett grundläggande krav att ta del av prestationsersättning för preventivt arbetssätt med Senior alert som verktyg är att kommunen deltar i punktprevalensmätningar avseende fall och trycksår v 11 eller v 37 som sker i regi av Senior alert. 6. Täckningsgraden för registrering i Svenska palliativregistret ska vara minst 70 % av dödsfallen bland befolkningen i en kommun (mätt som andel registreringar per kommun oberoende av om de får vård och omsorg från kommun, landsting eller enskilda utförare i förhållande till antalet dödsfall i kommunen). Mål i länet 2014 Målen är utifrån Överenskommelsen - Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre: Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God vård i livets slut God läkemedelsbehandling Minskning av onödiga sjukhusvistelser 4

6 Mått, indikatorer, mål och mätperiod samt ersättning 2014 Mått Indikatorer Mål Mätperiod och ersättning Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom Genomförda riskbedömningar i Senior alert, planerade förebyggande åtgärder och uppföljningar. Registrerade riskbedömningar i Senior alert i förhållande till antal särskilt boende (SÄBO)-platser samt planerade åtgärder Munhälsobedömning i Senior alert enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Nyinsjuknade i demens som efter utredning fått diagnos demens med registrering i Svenska demensregistret (SveDem) Uppföljningar för personer med demensdiagnos med registrering i SveDem Standardiserat arbetssätt vid Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) med registreringar i BPSD-registret Samtliga relevanta verksamheter inom landsting och kommun gör riskbedömningar, planerar förebyggande åtgärder och följer upp personer 65 år (kommun)/ 75 år (landstinget) Minst 90 % av de som bor i SÄBO riskbedöms och får insatta förebyggande åtgärder 100 % screenas med Senior alert får också en munhälsobedömning genomförd 100 % som har nyinsjuknat i demens och fått diagnos registreras i SveDem i primärvården 100 % av de som följs upp efter sin demensdiagnos registreras i SveDem i primärvården Standardiserat arbetssätt används för 100 % vid BPSD i demensboenden Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 50 miljoner till kommuner och landsting Fördelning 70/30 kommun/ landsting Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 50 miljoner fördelas till kommunerna Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 14 miljoner fördelas till kommunerna och 6 miljoner till landsting Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 25 miljoner fördelas till landsting Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 25 miljoner fördelas till landsting Mätperiod: 1 oktober september 2014 Ersättning: 50 miljoner fördelas till kommunerna 5

7 God vård i livets slutskede Täckningsgrad i Svenska palliativregistret Minst 70 % täckningsgrad Mätperiod: 1 oktober september Grundkrav! God läkemedelsbehandling God sammanhållen vård Förväntade dödsfall i Svenska palliativregistret Brytpunktsamtal i Svenska palliativregistret Smärtskattning i Svenska palliativregistret Munhälsa i Svenska palliativregistret Ordination av injektionsmedel mot ångest i Svenska palliativregistret Olämpliga läkemedel för personer 75 år Läkemedel mot psykos för personer 75 år Antiinflammatoriska läkemedel till personer 75 år Andelen förväntade dödsfall får inte understiga 70 % Mätperiod: 1 oktober september Grundförutsättning! 100 % måluppfyllelse Mätperiod: 1 oktober 2013 till 30 september 2014 jämfört med 1 oktober 2012 till 30 september Ersättning: 35 miljoner fördelas till kommuner respektive 15 miljoner till landsting som förbättrat 5 % samt ytterligare 14 miljoner till kommuner respektive 6 miljoner till landsting som förbättrat 10 % 100 % måluppfyllelse Mätperiod: Minst 4 av 6 månader under mars - augusti 2014 ska indikatorerna ha lägre värde än motsvarande månader Ersättning: 100 miljoner per indikator. Fördelning 70/30 Undvikbar slutenvård 100 % måluppfyllelse Mätperiod: Minst 4 av 6 månader under mars - aug 2014 Återinläggning inom 30 dagar ska indikatorerna ha lägre värde än motsvarande månader Ersättning: 50 och 200 miljoner för respektive indikator. Fördelning 70/30 6

8 Grundläggande krav Struktur för ledning och styrning Politiskt antagen handlingsplan enligt instruktioner från SKL En beskrivning av hur systematiskt förbättringsarbetet har bedrivit och resultat som uppnåtts ska redovisas Inrapportering månadsvis av data till SKL angående onödiga sjukhusvistelser, data per vårdcentral och enhetsnivå samt utskrivningsklara på kommunnivå. Punktprevalensmätning I SÄBO och kortis i regi av Senior alert Minst 70 % av dödsfallen ska vara registrerade i Svenska palliativregistret Tidsplan Aktivitet Status Ansvarig 2012 Antagits av Västmanlands kommuner och landstings (VKL) styrelse Inskickas senast Utarbetad 15 augusti 2012 Inskickas senast 15 augusti Den 20:de i varje månad Beslut om ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Ska genomföras enligt instruktioner från SKL Anpassat systemet för inrapportering Se bilaga 1 Skickas för synpunkter till styrgruppen ca 12 mars Alla kommuner och landsting har beslutat införa ledningssystem Respektive kommun och landsting är informerade Inrapportering av data från 2010 för personer 65 år och äldre genomfördes Vecka 11 eller 37 Genomföra mätningarna Alla kommuner är informerade Månadsvis uppföljning Utvecklingsledarna följer följsamheten Alla kommuner informerade Direktör, VKL Projektledare Landstingsdirektör Socialchefer Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialchefer Projektledare Socialchefer Projektledare 7

9 Organisation Arbetet med sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre är organiserat med en styrgrupp, projektledning med analysmedarbetare och anhörig- samt brukarorganisationerna. leds delvis av projektledaren, men är framförallt en resurs för teamen. Västmanland har fyra team: Norra teamet som består av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, Västerås och Sala är ensamma kommuner i sina team. Västra teamet som är det fjärde teamet består av Arboga, Köping, Kungsör, Hallstahammar och Surahammar. 8

10 Styrgrupp Styrgruppen är ytterst ansvarig för projektet och fattar alla avgörande beslut. Styrgruppen godkänner handlingsplanen inklusive länsövergripande aktivitetsplan (se bilaga 2) och ansvarar för regionala resurser avseende analysmedel och utvecklingsledare. Namn Befattning, organisation Roll i projektet Monika Eriksson Bertilsson Direktör, Västmanlands kommuner och landsting (VKL) Styrgrupps ordförande Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör, Landstinget Västmanland Deltagare Eva Sahlén Direktör, Västerås stad Deltagare Anders Ahlgren Vårdvalschef, landstinget Deltagare Lillemor Quist Socialchef, Hallstahammars kommun Deltagare Ann Tjernberg Utvecklingsstrateg/Enhetschef, VKL Deltagare Eva Thors Adolfsson Utvecklingsstrateg, Primärvård, Landstinget Västmanland Projektledare 9

11 Projektledning Projektledarens uppdrag är att: Styra och leda projektet Ta fram beslutsunderlag till styrgruppen Tillse att tidsplanen hålls för de grundläggande kraven Styra och leda länsgemensamma aktiviteter Stödja utvecklingsledarna och teamen Använda analysresurserna strategiskt Kommunicera arbetet till intressenter Projektledningens arbete ska resultera i att landstinget och kommunerna får stöd att bygga samverkan och bärkraftiga strukturer under projekttiden. Namn Roll i projektet Ansvar Tid avsatt Eva Thors Adolfsson Projektledare Se ovan 50 % Katarina Heidvall Medarbetare Administration, information, analysstöd, projectplace 20 % Eva Kembler Medarbetare Kommunicera i "Aktuellt från Västmanlands 25 % kommuner och landsting" och "Bladet". Omvärldsbevakning med koppling till angränsande arbeten Lena Karlsson Medarbetare Hemsida, kontaktperson mot chefsforum _ Ann Tjernberg Medarbetare Övergripande samordning av administration och kommunikation _ 10

12 Analysstöd Analysarbetet leds av projektledningen med stöd från bland annat Läkemedelskommittén, Centrum för IT, chefsläkare, medicinskt ansvarig i Vårdval, klinikchefer, mobil familjeläkare, akutmottagningarna samt företrädare från kommunens socialtjänst och hälsooch sjukvård. Dessa stödresurser finns som stöd till projektledaren för att identifiera, analyser och diskutera tänkbara strategier som kan vara rimliga att vidta för att minska onödiga sjukhusvistelser. Referensgrupp anhörig- och brukarorganisationer Aktiva som resurser i arbetet är anhörigföreningen Västra Aros, Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Pensionärernas riksorganisation (PRO) på länsnivå, Kommunala pensionärsrådet i Västerås, Demensföreningen (Västerås och Köping) samt Strokeföreningen Västmanland och framåt Utvecklingsledarna representerar primärvård, slutenvård samt kommunerna i kompetens och fokus. Utvecklingsledarna bistår samordnare i ledningskraft med kompetens och de aktiviteter som huvudmännen efterfrågar samt länsgemensamma och huvudmannaöverskridande aktiviteter. Utvecklingsledarna samverkar i nätverksmöten och länsgemensamma aktiviteter. Uppdraget är att initiera registrering, analysera resultat, dra slutsatser och initiera systematiskt förbättringsarbete. Uppdraget är att stötta respektive huvudmans verksamheter att inom ramen för satsningen förvalta och bedriva ett självständigt och långsiktigt kvalitetsarbete. Mandatet för uppdraget ges från respektive huvudman utifrån dennes måldokument och den gemensamma handlingsplanen. Intentionen för huvudmännen är att fortsätta satsningen på utvecklingsledare under 2015 som under I primärvården kommer uppdraget att ingå som en del i Äldreteamets verksamhet som införs under I slutenvården integreras uppdraget successivt under 2015 i ordinarie verksamhet. Inom kommunerna kommer uppdraget att fortsätta vara på kvalitetsregisteransvariga i respektive kommun med ett eventuellt gemensamt stöd för de kommuner som önskar. 11

13 på Västmanlands kommuner och landsting Namn Katarina Bye Lena Storholm Uppdrag Länsövergripande stöd för implementering av Senior alert, Svenska palliativregistret och registret för Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) i kommunerna med ansvar för att implementera munhälsobedömning enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) i det systematiska preventiva arbetet för äldre samt i livets slut i landstinget Västmanland Namn Irene Berggren Malin Pettersson Riitta Kallioniemi Pernilla De Flon Forsberg Uppdrag Svenska demensregistret och arbete med demensfrågor i primärvården samt projektledare för miniq. med ansvar för Senior alert samt stödja primärvården med systematiskt arbetssätt för mest sjuka äldre och riskgrupper. för Svenska palliativregistret samt stöd för användning av Webb-kollen hemma. med ansvar för att minska fall och trycksår inom slutenvården Kvalitetsregisteransvariga i respektive kommun och landsting 2015 Västerås stad har en egen utvecklingsledare medan de mindre kommunerna har ett länsövergripande stöd för implementeringen av Senior alert, Svenska palliativregistret och registret för Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Landstinget har tre utvecklingsledare som ansvarar för respektive register samt en registeransvarig för Mitt Hjärta i Fagersta. Målet är att varje kommun liksom landsting successivt integrerar utvecklingsledarnas uppdrag som en naturlig del i ordinarie verksamhet så att förbättringsarbetet med de nationella indikatorerna och satsningen fortgår. 12

14 Kommun och landsting Namn Befattning Kommun/Landsting Åsa Askbom Västerås stad Petra Ludvigsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Fagersta Patrik Hultgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sala Peter Jakobsson Enhetschef Skinnskatteberg Maria Eriksson Arbetsterapeut Karin Broström Sjuksköterska Norberg Lars Pihlgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Agneta Roos Medicinskt ansvarig sjuksköterska Köping Sven-Erik Henriksson Kvalitetsregisteransvarig Kungsör Sven-Erik Henriksson Kvalitetsregisteransvarig Arboga Monika Sellin Äldreomsorgschef Hallstahammar Eva Ståhlberg Områdeschef Surahammar Monica Burman Enhetschef Mitt Hjärta, Fagersta Irene Berggren Landstinget Malin Pettersson Landstinget Riitta Kallioniemi Landstinget 13

15 Ledningsgruppsteam med samordnare Ledningsgruppsteam bildades utifrån att Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2012 anordnade Ledningskraft som ett stöd för verksamhetschefer inom slutenvård, äldreomsorg och primärvård att samarbeta och genomföra förändringar och förbättringar av vården och omsorgen av mest sjuka äldre. I länet finns fyra ledningsgruppsteam (Norra, Sala, Västerås och Västra) som är sammansatta av representanter för landsting och kommuner. Kommunerna liksom landstinget sätter sina egna mål och aktivitetsplaner, men samarbetar för att uppnå länets gemensamma mål. Ledningsgruppsteamen ansvarar för att adekvata insatser sker på lokal nivå för att nå länets gemensamma mål. Varje team har utsedda samordnare. Samordnarna ansvarar för att rapportera status och vilka insatser som görs inom respektive indikator för att nå länets gemensamma mål vid länsgemensamma möten. Samordnarna har också ansvaret att rapportera till sina medarbetare i teamet och vara länken mellan projektledning och team. Norra teamet Ledningsgruppsteam, befattning, organisation Eva Blomberg, utredare, Fagersta kommun Martina Nordin, bitr socialchef, Fagersta kommun Karina Karlsson, verksamhetschef, offentlig primärvård Monika Burman, enhetschef, Mitt Hjärta Bergslagssjukhuset och primärvård Monika Forsgren, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Skinnskattebergs kommun Kajsa Törner Liljeqvist, områdeschef, Norbergs kommun Samordnare Eva Blomberg Monika Burman 14

16 Västeråsteamet Ledningsgruppsteam, befattning, organisation Ann Östling, strateg, Västerås stad Beate Stien, chef hälso- och sjukvårdsenheten, Västerås stad Karin Andreasson, enhetschef, Västerås stad Cecilia Lindh, utvecklare, beställare, Västerås stad Lisa Österberg, utvecklare, Västmanlands sjukhus Maria Basilier, projektledare, Västmanlands sjukhus Västerås Gunilla Brissman, verksamhetschef, Västmanlands sjukhus Västerås Katarina Holmström-Engevik, bitr. verksamhetschef, Västmanlands sjukhus Västerås Ingegerd Johansson Molin, controller, Vårdval Samordnare Ann Östling Lisa Österberg Sala teamet Ledningsgruppsteam, befattning, organisation Liselotte Eriksson, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Lena Nyström, verksamhetschef HSL, Sala kommun Inga-Britt Öberg, verksamhetschef, offentlig primärvård Eva Brunström, verksamhetschef, privat primärvård Jonas Ekström, klinikchef, Västmanlands sjukhus, Sala Samordnare Liselotte Eriksson Inga-Britt Öberg 15

17 Västra teamet Ledningsgruppsteam, befattning, organisation Eva Saaw, utvecklare, Köpings kommun Agneta Roos, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Köpings kommun Eva Eriksson, vård- och omsorgschef, Kungsörs kommun Anders Svensson, utvecklare, Arboga kommun Monika Selin, äldreomsorgschef, Hallstahammars kommun Eva Ståhlberg, områdeschef, Surahammars kommun Jan Saaf, klinikchef, Västmanlands sjukhus Köping Björn Gustafsson, verksamhetschef, offentliga primärvård Samordnare Eva Saaw Eva Eriksson Anders Svensson Monika Sellin Eva Ståhlberg Björn Gustafsson Intressenter Intressenter Aktivitet När Ansvarig Vård- och omsorgsberedning (VOB), Information Mars Ann Tjernberg/Eva Thors Adolfsson Västmanlands kommuner och landsting (VKL) Styrelse för VKL Beslut Maj Monika Eriksson Bertilsson Gemensamma nämnden Information Dec Eva Thors Adolfsson Nämnder i kommunerna Information Socialcheferna i respektive kommun Landstingsstyrelsen och koncernledning Information April Lennart Iselius 16

18 Intressenter Aktivitet När Ansvarig Vårdval Information/ Kontinuerligt Anders Ahlgren verksamhetsdialog Landstingets hälso- och sjukvårdsgrupp Dialog Kontinuerligt Lennart Iselius Kommunchefer Information Monika Eriksson Bertilsson Chefsforum Information Kontinuerligt Eva Thors Adolfsson Fackliga organisationer Brukar-/anhörigorganisationer samt pensionärsorganisationer Uppföljning, resultatredovisning och förbättringsområden Respektive huvudman Information Okt, feb Eva Thors Adolfsson Respektive socialchef i varje kommun Uppföljning av kvalitetsregistrens indikatorer sker inom ramen för verksamheternas ordinarie mål och resultatredovisning med en kontinuerlig återkoppling till socialchefer och hälso- och sjukvårdsledning. Samordnarna i ledningsgrupperna/teamen samt utvecklingsledarna lämnar varje månad lägesrapport till projektledningsgruppen och vice versa. Samordnarna i ledningsgrupperna/teamen ansvarar för att föra ut informationen till deltagarna i sina ledningsgruppsteam vilka i sin tur sprider informationen vidare både uppåt och neråt i organisationen. Projektledaren rapporterar till styrgruppen som har möten ca tre gånger per termin. Styrgruppen har ansvar för att rapportera resultaten till förtroendevalda. Verksamheterna kan hämta data från SKL:s kvalitetsportal och från respektive register för att återkoppla till verksamheterna. Alla chefer och medarbetare inom landstinget och kommunerna är viktiga aktörer för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Ett systematiskt och strukturerat arbetssätt och en god läkemedelsbehandling leder till en minskning av onödiga sjukhusvistelser och bidrar till trygga medborgare. 17

19 Senior alert Team Västerås: Riskbedömning Antal Antal planerade åtgärder utförda av andel med risk VS Västerås Västerås SÄBO 742 (62%) resten i 717 åtgärder och pappersform 633 uppföljningar Västerås primärvård Riskbedömning munhälsa Antal 667 (många arbetar i pappersform) Team Sala: Riskbedömning Antal Antal planerade åtgärder utförda av andel med risk Riskbedömning munhälsa Antal VS Sala Sala SÄBO Sala primärvård Team Norra: Riskbedömning Antal Antal planerade åtgärder utförda av andel med risk Riskbedömning munhälsa Antal Bergslagssjukhuset Fagersta SÄBO Norberg SÄBO Skinnsberg SÄBO Fagersta primärvård Norberg primärvård Skinnskatteberg primärvård

20 Team Väster: Riskbedömning Antal Antal planerade åtgärder utförda av andel med risk Riskbedömning munhälsa Antal VS Köping Surahammar SÄBO Hallstahammar SÄBO Köping SÄBO Arboga SÄBO Kungsör SÄBO Surahammar primärvård Hallstahammar primärvård Köping primärvård Arboga primärvård Kungsör primärvård Förbättringsområden inom det preventiva arbetet utifrån lokala förutsättningar Team Västerås: Fokusering på rätt åtgärder + förbättringsarbeten utifrån resultaten i registret. Senior alert inom primärvården riskbedömning-åtgärder-uppföljning (Västerås City Capio, Önsta-Gryta, Herrgärdet, Läkargruppen och Viksäng igång bra). Att sätta kvalitetsregistret i sitt rätta sammanhang dvs koppla ihop Senior alert med föreläsningar kring fall, trycksår, ROAG, nutrition och undernäring. Fokusera på processtegen i första hand och sedan börja analysera resultat tillsammans med cheferna. Team Sala: Registrering och uppföljning i Senior alert har förbättrats. Utmaningen inför fortsatt arbete är att Senior alert av all personal ska uppfattas som ett bra och systematiskt arbetsverktyg som användas naturligt i det dagliga arbetet för att förebygga ohälsa hos kommunens äldre. Viktigt fortsatt arbete är också att implementera användandet av statistik från Senior alert hos enhetschefer i verksamheterna för egenkontroll och förbättringsarbetet i syfte att ge god och säker omvårdnad. Från i höst ska hemsjukvården börja registrera i Senior alert. Med detta ökar möjligheten att arbeta förebyggande även för personer i ordinärt boende. 19

21 Fortsatt utbildning av sjuksköterskor I ROAG sker under hösten Patienter som fått munhälsobedömning och visar behov av tandvård ska erbjudas detta. Sala Väsby har haft en omstart och samtliga sjuksköterskor har uppdaterats avseende arbetssätt och Senior alert. Brev kommer att skickas ut till patienter över 75 år för att screena för GRP. Annonsering i lokalpress planeras. Achima Care kommer också att ha en omstart vad gäller screening i GRP och registrering i Senior alert. Team Norra: Fokusering på rätt åtgärder + förbättringsarbeten utifrån resultaten i registret. Senior alert inom primärvården riskbedömning-åtgärder-uppföljning (Skinnskatteberg igång bra) Senior alert på Bergslagssjukhuset. Inom SÄBO fokusera på den vårdpreventiva processen och aktivt arbeta med uppföljningar av insatta åtgärder. Påbörja arbetet i ordinärt boende med början i hemsjukvården. Chefer som frågar efter resultat och är engagerade. Team Väster: Fokusering på rätt åtgärder + förbättringsarbeten utifrån resultaten i registret. Senior alert inom primärvården riskbedömning-åtgärder-uppföljning (Kolsva och Hallstahammar igång bra). Utveckla och förbättra teamarbetet på enhetsnivå som bidrar till samsyn för leg. personal, övrig vårdpersonal och tydliggöra kontaktpersonens roll. Utveckla processtänkande i arbetet. Aktiv och tydlig medverkan från chef/ledning som efterfrågar resultat. Förbättra utdatahanteringen, att söka resultat i registren. 20

22 Svenska demensregistret (SveDem) och registret för Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) Team Västerås: Demensdiagnoser i primärvården - Antal Uppföljningar i primärvården - Antal Bedömningar vid BPSD i SÄBO - Antal Västerås SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 904 skattningar totalt på antalet 385 patienter/brukare Västerås primärvård Ej aktuellt Team Sala: Demensdiagnoser i primärvården - Antal Uppföljningar i primärvården - Antal Bedömningar vid BPSD i SÄBO - Antal Sala SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 37 Sala primärvård 1 0 Ej aktuellt Team Norra: Demensdiagnoser i primärvården - Antal Uppföljningar i primärvården - Antal Bedömningar vid BPSD i SÄBO - Antal Fagersta SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 55 Norberg SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 20 Skinnskatteberg SÄBO Ej aktuellt Ej aktuell 49 Fagersta primärvård 10 6 Ej aktuellt Norberg primärvård 3 3 Ej aktuellt Skinnskatteberg primärvård 8 2 Ej aktuellt 21

23 Team Väster: Demensdiagnoser i primärvården - Antal Uppföljningar i primärvården - Antal Bedömningar vid BPSD i SÄBO - Antal Surahammar SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 4 Hallstahammar SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 8 Köping SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 31 Arboga SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 95 Kungsör SÄBO Ej aktuellt Ej aktuellt 15 Surahammar primärvård Ej aktuellt Hallstahammar primärvård 6 9 Ej aktuellt Köping primärvård Ej aktuellt Arboga primärvård Ej aktuellt Kungsör primärvård 15 9 Ej aktuellt Förbättringsområden av god vård vid demens utifrån lokala förutsättningar Team Västerås: Demensteamet ser att uppföljning av handlingsplanen på enhetsnivå är ett förbättringsområde. Bilda nätverk för administratörerna för att utbyta erfarenheter. Upprätta samverkan med närståendestödjarna samt landstinget. Börja analysera resultat tillsammans med cheferna när vi kan arbeta fullt ut i kvalitetsregistret. Att registrera i SveDem har på många håll blivit en naturlig del av arbetet. Totalt 13 vårdcentraler har gjort 114 registreringar, nio registreringar/vårdcentral och fyra uppföljningar/vårdcentral. Ett par vårdcentraler behöver göra nystart med registrering. Alla behöver fortsätta registrera och framförallt uppföljningarna behöver bli fler. Team Sala: Administratörerna behöver stöd från ledning i arbetet med BPSD-registret. Utmaningen inför fortsatt arbete är att BPSD av all personal ska uppfattas som ett bra och systematiskt arbetsverktyg som används naturligt i det dagliga arbetet för att förebygga ohälsa hos kommunens äldre med demens. Fortsatt arbete med att implementera användandet av resultat från BPSD hos enhetschefer i verksamheterna för egenkontroll av att insatta åtgärder ökar välbefinnandet hos de personer som skattats. Att statistik från BPSD även används som egenkontroll för att säkerställa god och säker omvårdnad. Planering av ett Anhörigcentrum pågår. Med ett fungerande Anhörigcentrum skapas en arena för anhöriga att få stöd, information och kunskap om och kring den 22

24 närståendes sjukdom. Detta i sin tur skapar trygghet i hemmet som kan leda till minskad inläggning på sjukhus. Arbete pågår i kommunen för att skapa ett demensteam bestående av sjuksköterskor och arbetsterapeut. Vårdcentralerna har ej kommit igång med registrering i SveDem p.g.a personalbyte senaste halvåret. De nya minnessköterskorna på vårdcentralerna behöver komma igång att göra utredningar och uppföljningar samt registrera dessa i SveDem. Team Norra: Administratörerna behöver stöd från ledning i arbetet med BPSD-registret. Norbergs kommun ligger bra till i riket, vilket ger möjlighet till lärandeutbyte. Att registrera i SveDem har på många håll blivit en naturlig del av arbetet. Tre vårdcentraler har gjort 21 registreringar, sju registreringar/vårdcentral och fyra uppföljningar/vårdcentral. Alla behöver fortsätta registrera och framförallt behöver uppföljningarna bli fler. Team Väster: Administratörerna behöver stöd från ledning i arbetet med BPSD-registret. Utveckla och förbättra teamarbetet på enheten samt utveckla processtänkandet i arbetet. Utveckla och förbättra teamarbetet på enheten. Aktiv och tydlig medverkan från chef/ledning som efterfrågar resultat. Att det finns demenssjuksköterskor i alla kommuner. Att det finns möjlighet för anhöriga att få kunskap och information kring demens och att anhöriga kan få möjlighet till avlastning. Alltid vårdplanera innan hemgång för att skapa trygghet för patienten och anhöriga och få en bra överlämning till primärvård, hemsjukvård eller boendet. Att det på varje vårdcentral finns ett minnesteam med sjuksköterska, läkare och arbetsterapeut som möjliggör en basal utredning och uppföljning av god kvalitét i primärvården. Totalt 11 vårdcentraler har gjort 112 registreringar, 10 registreringar/vårdcentraler och fem uppföljningar/ vårdcentraler. Alla behöver fortsätta registrera och framförallt behöver uppföljningarna bli fler. 23

25 Svenska palliativregistret Team Västerås: Täckningsgrad Väntade Brytpunktssamtal Ordination Smärtskattning Munhälsa Förändring dödsfall mot ångest VS Västerås 94% 83% 60.8% 71.4% 10.9% 67.3% 0.4% Västerås 78.1% 82.6% 47 % 86 % 30 % 47 % Team Sala: Täckningsgrad Väntade Brytpunktssamtal Ordination Smärtskattning Munhälsa Förändring dödsfall mot ångest VS Sala 80% 70% 42,9% 71,4% 0% 100% -0.9% Sala 73.6% 81.5% 57.1% 65.7% 22.9% 48.6% Team Norra: Täckningsgrad Väntade Brytpunktssamtal Ordination Smärtskattning Munhälsa Förändring dödsfall mot ångest Bergslagssjukhuset?? 66.7% 66.7% 0% 88.9% 9% Fagersta 78.9% 88.9% 42.3% 61.5% 57.7% 73.1% Norberg 80.8% 90.5% % 33.3% 66.7% 3.8% Skinnskatteberg 82.1% 78.3% 64.3% 85.7% 71.4% 85.7% 11.1% Team Väst: Täckningsgrad Väntade Brytpunktssamtal Ordination Smärtskattning Munhälsa Förändring dödsfall mot ångest VS Köping 79.8% 63.6% 50.6% 65.8% 38% 63.3% 4% Surahammar 75.6% 70.6% 66.7% 75.0% 33.3% 91.7% 20.8% Hallstahammar 65.2% 86.7% 56.3% 87.5% 31.3% 31.3% 4,1% Köping 77% 87.4% 35.7% 52.4% 28.6% 71.4% 4% Arboga 69.7% 75.5% 61.1% 88.9% 38.9% 94.4% 15.6% Kungsör 82.9% 67.6% 42.9% 85.7% 35.7% 71.4% 23.6% 24

26 Förbättringsområden av vården vid livets slut utifrån lokala förutsättningar Team Västerås: Fortsätta arbetet med validerad smärtskattning samt munhälsobedömning på flera enheter i både kommun och landsting. Arbeta för att involvera fler i teamet kring den palliativa vården. Återkoppling till kommunens verksamheter avseende resultat i registret. Utbildning i palliativ vård, inklusive smärtskattning för kommunens personal. Verksamhetsdialog inom Vårdvalsenheten uppföljning av brytpunktsamtal. Att lära av sitt resultat utbildning för chefer i kommunen. Team Sala: Under 2013 förbättrades registreringen i Palliativa registret med 8.4 %. I dagsläget har en minskning skett med -0.9%. Målet att registrera 70% uppfylls fortfarande. Fortsatt arbete sker med att förbättra brytpunktssamtal, smärtskattning och munhälsobedömningar samt implementera registrering i registret som ett viktigt instrument i kvalitetskontrollen av den vård som ges i livets slutskede. För landstingsdrivna primärvården, Sala Väsby, pågår planering med utökning av läkare i hemsjukvården samt omplanering av läkare till SÄBO. Behöver komma igång med validerad smärtskattning i landstinget. Team Norra: Komma igång med validerad smärtskattning (Bergslagssjukhuset). Inom kommunen behöver man arbeta med framför allt brytpunktsamtal och smärtskattning. Utöka samverkan med kliniker på sjukhuset så man vet om brytpunktssamtal är genomfört. Ha brytpunktssamtal vid inflytt till särskilt boende och/eller vid det årliga läkarbesöket. Mer utbildning och etiska diskussioner behövs. Fortsatt arbete med smärtskattning enligt validerad metod. Läkare och sjuksköterskor i kommunen behöver få mer utbildning om lämpliga läkemedel. Team Väster: Arbeta vidare med frågan när är dödsfallet väntat inom landstinget. Inom kommunen behöver man arbeta med framför allt brytpunktsamtal, smärtskattning och munhälsa. Utveckla checklista/plan för brytpunktssamtal som är användbar både inom primär-, slutenvården och i kommunen där det framgår vem/vilka som deltagit och vad som bestämts. Öka användandet med smärtskattningsinstrument, VAS-skalan eller Abbey Pain Scale. Skattning av patientens smärtintensitet är en förutsättning för att kunna ge adekvat smärtlindring och för att kunna kvalitetssäkra de smärtbehandlingsmetoder som används. Öka antalet individuella- och/eller vidbehovsordinationer av läkemedel mot ångest och/eller smärta i livets slutskede. Fortsätta arbetet med att ta fram en vårdplan för läkemedelshantering enligt rekommendationer för sista tiden i livet. 25

27 God läkemedelsbehandling (min och max värde under 5 månader) Det finns ingen konsensus om vad rimlig nivå för respektive indikator bör ligga på, men för att kunna nå läkemedelsmålet bör olämpliga läkemedel inte överstiga 8.2 %, antipsykotiska läkemedel inte bör överstiga 1.5 % och antiinflammatoriska läkemedel inte överstiga 2.7 %. Team Västerås: Olämpliga läkemedel Antipsykotiska läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Västerås % 1.3% % Team Sala: Olämpliga läkemedel Antipsykotiska läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Sala % % % Team Norra: Olämpliga läkemedel Antipsykotiska läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Fagersta % % % Norberg % % % Skinnskatteberg % % % Team Väst: Olämpliga läkemedel Antipsykotiska läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Surahammar % % % Hallstahammar % % % Köping % % % Arboga % % % Kungsör % % % 26

28 Förbättringsområden av god läkemedelsbehandling utifrån lokala förutsättningar Team Västerås: Effektutvärdering av symtomlindrande läkemedel Implementering av MiniQ inom primärvården Pilotförsök MiniQ inom kommunen Implementering av Phase 20 i kommunen Team Sala: Förbättringsarbete kring informationsöverföring mellan kommun och primärvård har påbörjats. Tydliggöra vilka patienter som bor på SÄBO och på vilken vårdcentral de är listade. Det samma gäller för hemsjukvårdspatienter. Gemensamt ansvar att läkemedelsgenomgång sker minst 1 gång per år. Genom att systematiskt använda Senior alert kan kommunens sjuksköterskor påtala och förbereda primärvårdens läkare om ytterligare läkemedelsgenomgång behövs. Landstingsdrivna primärvården, Sala Väsby utökar läkartiden i SÄBO och hemsjukvården och ska åter identifiera vilka patienter det är som ordinerats antipsykotiska och antiinflammatoriska läkemedel. Planering för att använda MiniQ inför läkargenomgångar på SÄBO. Team Norra: Det ser olika ut i kommunerna i norra ländelen. En analys och ett lärande av varandra behövs, liksom mer utbildning. Personer med olämpliga läkemedel har identifierats och en analys på individnivå har påbörjats. Ytterligare utveckling och systematisering av läkemedelsgenomgångar i SÄBO och hemsjukvården i samverkan med primärvården. Team Väster: Efterfråga läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvården. Öka användande av miniq och symtomskattning i SÄBO. Årliga läkemedelsgenomgångar och vårdplanering tillsammans med familjeläkaren. Minska användandet av generella ordinationer eller vidbehovsordinationer. Utbilda, följa upp och öka användandet av smärtskattning med VAS-skalan eller Abbey Pain Scale. Öka antalet individuella och/eller vidbehovsordinationer av läkemedel mot ångest och/eller smärta i livets slutskede. Var uppmärksam på att när olämpliga läkemedel används ska det finnas välgrundad och aktuell indikation och att förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör dessutom följas upp och omprövas regelbundet. Genomföra teamträffar mellan sluten-, primärvården och kommunen för att b.la. diskutera uppkomna avvikelser kring läkemedel. Att läkemedelskommittén stödjer och återkopplar resultat och har dialog med vårdcentraler där det finns förbättringsmöjligheter gällande förskrivning. 27

29 Onödiga sjukhusvistelser - Undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar Fokusområden: Återuppringning inom 72 timmar God läkemedelshantering Planering av vården (Vårdplanering/Samordnad Individuell Plan (SIP)/Fast vårdkontakt) Kroniska tillstånd (hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes), mångsökare och anhöriga som resurs Geriatrisk riskprofil (GRP) i slutenvården och modifierad geriatrisk riskprofil (M-GRP) i kommun och primärvård ( 75 år) med uppföljande hälsokontroll 28

30 Förbättringsområden av sammanhållen vård och omsorg utifrån lokala förutsättningar Team Västerås: Rutin för information till patient och närstående vid besked om hjärtsvikt Information om omhändertagande av patienter med hjärtsvikt och KOL till hemsjukvård och hemtjänst Vågar till patienter med hjärtsvikt (viktkontroll) samt instruktion om hur och vem som ordinerar åtgärd vid viktuppgång Stimulans att utföra spirometri på vårdcentraler, KOL-patienter Säkerställa att rutin finns och att den är känd i organisationen avseende läkemedelsberättelse/ utskrivningsmeddelande till patient och berörd vårdgivare Rutin för att säkerställa att läkemedelslista/ ordinationshandling finns klar vid utskrivningstillfället Analysera webbkollen Initiera åtgärder utifrån analys av webbkollen Utbildning/information om fast vårdkontakt och SIP kommun och landsting Utbildning till AT-läkare och nya sjuksköterskor om samordnad vårdplanering Checklistor inför och för vårdplaneringsmöten Team Sala: Förbättringsarbete kring informationsöverföring mellan kommun och primärvård har påbörjats. Tydliggöra vilka patienter som bor på SÄBO och på vilken vårdcentral de är listade. Det samma gäller för hemsjukvårdspatienter. Fortsatt arbete med M-GRP i primärvården. Brev till listade personer över 75 år kommer att skickas ut från både landstingsdrivna och privata primärvården med erbjudande om samtal eftersom gruppen har varit svår att nå. Även annonsering i lokalpressen planeras. Om personer med M-GRP-risk godkänner, skickar primärvården information om att eventuella insatser från kommunen kan vara aktuellt till enhetschef för hemtjänst som vidarebefordrar till respektive aktuell mottagare som kan vara hemtjänstteam, kommunal distriktssköterska, hemrehabilitering, biståndshandläggare, anhörigstödjare mm. Någon av dessa kontaktar personen och erbjuder utredande/ förebyggande hembesök. Förebyggande hembesök erbjuds alla över 75 år som ansöker om larm. Utökad läkartid på SÄBO och hemsjukvård. Arbete pågår för att hitta bra överrapportering av hjärtinsufficiens- och KOL patienter från medicinkliniken på Västmanlands sjukhus (VS) Sala till hemssjukvården bland annat med viktregistrering. Utbildning för undersköterskor inom hemtjänsten om hjärtsvikt (aug/sept 2014) 29

31 Lokalt vårdprogram för hantering av hjärtsvikt oavsett vårdform (hösten 2014). Sala kommun är med i Nationell patientöversikt som konsument vilket kommer att öka information kring patienter. Planering att även bli producent pågår. Team Norra: Återuppringning inom 72 timmar genomförs av Mitt Hjärta. Ytterligare utbildning behövs när det gäller god läkemedelshantering samt användandet av SIP. I kommunen är sjuksköterskan patientens fasta vårdkontakt. Förbättringsarbete har påbörjats när det gäller samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. En analys måste göras av varför läkarbesök till hemsjukvårdspatienter har minskat. Formerna för rapportering av hemsjukvårdspatienter och hur patienten skrivs in i hemsjukvården behöver ses över. SBAR måste användas vid rapportering. Införande av Nationell patientöversikt. Arbetet med GRP i slutenvården och M-GRP i kommun och primärvård ( 75 år) med uppföljande hälsokontroll har påbörjats. Biståndshandläggare kan utföra M-GRP. M-GRP används av den som först upptäcker, vid t.ex. hembesök, att det kanske finns problem. Kontakt tas sedan med primärvården för hälsosamtal. Team Väster: Se kommentarer som är lämnade för förbättringsområden av god läkemedelsbehandling utifrån lokala förutsättningar Vårdplanering ska även fortsättningsvis genomföras och kallelse till och grundläggande information ska komma via Prator när planering genomförs i slutenvården. När en person har många olika vårdgivare som ska samverka kring den enskilde ska SIP erbjudas. SIP är ett okänt begrepp för många och behov finns av utbildningsinsats. Varje person ska ha en angiven fast vårdkontakt. Vårdgivaren måste förbättra uppföljning av genomförda vårdinsatser exv. via Webbkollen. Regelbundna möten bör genomföras mellan sluten-, primärvård och kommunen för att diskutera nuläge, behov, mål, uppföljning, utbildningsbehov, resultat av genomförd utbildning, följa upp lokal handlingsplan och avvikelserapporter. Öka antalet identifierade äldre sjuka, äldre riskpatienter och mångsökare med M-GRP och använda ett systematiskt arbetssätt i den fortsatta omsorgen och sjukvården. Att se anhöriga som en resurs i vården och få dem delaktiga utifrån egna önskemål och brukaren/patientens medgivande. 30

32 Långsiktighet i det systematiska förbättringsarbetet Förslag till chefsforum (socialchefer och hälso- och sjukvårdsledning) att anordna workshop för att diskutera struktur för det fortsatta samarbetet utifrån styrning och ledningsperspektiv. Det är av stor vikt att huvudmännen har en fortsatt struktur och process så att olika frågeställningar som berör en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre hela tiden kan förbättras och att nya riktlinjer eller andra rutiner och arbetssätt som bygger på ett evidensbaserat arbetssätt kan implementeras. För landsting och kommuner omfattas/involveras privata och idéburna utförare på lika villkor som landstings och kommunfinansierad vård och omsorg. Ärendet lyfts på chefsforum den 9 maj Landstinget Västmanland har ansökt om att bilda regionkommun och enligt riksdagsbeslut ska frågan hanteras, vilket innebär remissförfarande, utskottsbeslut och ställningstagande från regeringen. I samband med ett bildande kommer nya former för samarbete landsting-kommuner att utarbetas. Fram till dess kommer Västmanlands kommuner och landsting (VKL) att leda samarbetet med nuvarande struktur som grund. När projektet avslutas är en viktig del att föreslå en skriftlig överenskommelse mellan huvudmännen. Ett förslag till överenskommelse ska beskriva mål och samverkansstruktur för äldreområdet som reglerar formerna för samarbetet och ansvarsområden samt hantering av förändringar som initieras t ex nationellt. Överenskommelsen ska beslutas av respektive kommun och landstinget. VKL:s eventuella roll i en övergångsfas ska också regleras. I närtid är förslaget att kommunerna och landstinget gemensamt finansierar en resurs i första hand för 2015 parallellt med ordinarie resurser på VKL och som finansieras av de också i första hand regionala stimulansbidrag som erhålls utifrån överenskommelsen Inblandade parter ansvarar för att arbetet med kvalitetsregister integreras i ordinarie arbete. Nuvarande styrgrupp ska formulera en uppdragsbeskrivning för Västerås Eva Thors Adolfsson Projektledare för Sammanhållen vård och omsorg i Västmanland 31

33 Struktur för ledning och styrning Bilaga 1 32

34 Länsövergripande aktivitetsplan 2014 Bilaga 2 Preventivt arbetssätt Senior alert Indikatorer Tidsplan Aktivitet Status Ansvarig Genomförda riskbedömningar, planerade förebyggande åtgärder och uppföljningar / kvalitetsregisteransvariga i kommunerna är stöd till enheterna i att registrera det systematiska preventiva arbetssättet och att använda utdata som underlag till förbättringsarbete Se uppföljning och resultatredovisning. Där beslutsoförmögna saknar legal företrädare används pappersblanketter i vissa enheter i kommunerna. Därav svårt att utläsa resultat via utdataportalen Respektive huvudman Utförare Uvecklingsledare Slutenvårdens mål är att registrera och sätta in åtgärder för patienter 75 år och äldre Slutenvården from mätperioden tom : riskbedömningar varav 77 % med risk varav 65 % undernäring/risk 53 % fall 22 % trycksår 14 munhälsobedömningar, varav 14 med risk Bitr sjukhuschef Klinikchefer Systematiskt arbetssätt i primärvården för mest sjuka äldre enligt Primärvårdsprogrammet Vårdcentraler har from mätperioden tom genomfört 159 riskbedömningar 75 % hade risk varav Vårdval Utförare 33

35 27 % undernäring 69 % fall 3 % trycksår Februari-December Teamutbildning i förbättringskunskap inom landstinget med stöd av kvalitetsregister Uppvisar förbättringar och slutrapport kommer Kontinuerligt Information och uppföljning på chefsträffar Cheferna behöver mer kunskap för att stödja sina medarbetare Respektive huvudman Respektive utförare Kontinuerligt Information och uppföljning på chefsträffar Dialog kring förändringar för det förebyggande arbetet Ca 2 ggr per termin Handledarmöte för enheternas kontaktpersoner Viktig mötesplats för dialog Kontinuerligt Utbildning i Senior alert för undersköterskor i Västerås stad Undersköterskan behöver generellt bli mer involverad i teamarbetet i Västerås stad Kontinuerligt Introduktion till nyanställda Pågår i samtliga kommuner och i landstinget Respektive huvudman Februari-Juni Delta aktivt i landstingets Trycksårsgrupp Behov av samlat grepp finns då det gäller målsättning och åtgärder för trycksårsrisk/trycksår Ansvariga inom landstinget Trycksårsombud 34

36 Mars-Juni Besök på vårdcentraler för information om deras nuläge gällande Geriatrisk Risk Profil (GRP) och Senior alert. Undersöker vilket behov av stöd som finns. Besöker de vårdcentraler som önskar stöd i GRP och Senior alert September Sammanställa pärmar med samlad information om systemen samt åtgärdsförslag gällande Senior Alert och GRP Behov av struktur finns. Förutom för arbetssättet även för vilka åtgärder som kan vidtas. Får uppdateras av respektive vårdcentral. Från januari Riktat stöd till landstinget i det fallförebyggande arbetet Sjukgymnast har anställts i projekt av Landstinget Från januari Systematiskt arbete att förebygga fall och trycksår med utgångspunkt Senior alert och Synergi -stöd till enheterna Medarbetarna behöver mera kunskap Från februari Information till arbetsterapeuter och sjukgymnaster samt deras chefer inom slutenvården Arbetsterapeuter och sjukgymnaster behöver generellt bli mer involverade i det systematiska arbetet med Senior alert 35

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG. i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE

Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG. i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE Förord Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 21 en överenskommelse om insatser för att utveckla vården och omsorgen

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma

Läs mer

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Therese Lindman 11882 Stockholm Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om våra mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om våra mest sjuka äldre 2013-05-28 Sammanhållen vård och omsorg om våra mest sjuka äldre Handlingsplan för Västmanland 2013 Inledning Vi blir allt fler äldre i samhället och dagens vårdstruktur möter inte upp de mest sjuka äldres

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Minnesanteckningar möte den 20 september 2012 Teamsamordnare, utvecklingsledare och projektledningsgrupp

Minnesanteckningar möte den 20 september 2012 Teamsamordnare, utvecklingsledare och projektledningsgrupp 27 september 2012 Minnesanteckningar möte den 20 september 2012 Teamsamordnare, utvecklingsledare och projektledningsgrupp Ledningskraft Västmanland sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre Närvarande

Läs mer

Minnesanteckningar från VIP-möte 1 oktober 2013

Minnesanteckningar från VIP-möte 1 oktober 2013 Minnesanteckningar från VIP-möte 1 oktober 2013 1. Filmen om Ingeborg visas 2. Katarina Heidvall sammanfattar resultaten för variablerna Undvikbar slutenvård samt återinskrivna inom 30 dagar i landet och

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-22 NSV16-0019-3 13/16 Revidering av handlingsplan 2015-2016 för bättre vård och omsorg för

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden fa.jo Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 214-4-15 Diarienummer ALN-214-239.3 Äldrenämnden Handlingsplan 214 - Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015 Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-23 1(6) Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen Datum: Fredag 13 juni 2014 Tid: kl. 13.00 16.00 Plats: VKL Lokal: Konferensrum Långsvan Deltagare: Andreas Trygg, ordf, Köping Stefan Arnoldsson,

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151

Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-05-12 SN-2014/151 Socialnämnden Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151 Förslag till beslut

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets

Läs mer

1 Överenskommelsens parter

1 Överenskommelsens parter 1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre Handlingsplan för 2014-2015 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE uppgift att bryta ner den länsövergripande handlingsplanen till länsdelsnivå med aktiviteter.

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014 Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2013-2014 Inledning Flertalet äldre människor i Kalmar lever ett gott liv och klarar sig själv utan stöd från vård och omsorg. Med stigande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och

Läs mer

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Vård-och omsorgsförvaltningen, kvalitetsenheten Elisabeth Fagerström/Linda Svensson 046-35 55 58/35 64 55 elisabeth.fagerstrom@lund.se/linda.svensson@lund.se

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2013-06-11 SN-2013/149 Socialnämnden Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Äldrenämnden. Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar 2013.

Äldrenämnden. Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar 2013. Uppsala I "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Bodin Karina 2013-11-27 ALN-2012-0075.30 Äldrenämnden Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar

Läs mer

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Process FÖRE, Hälsofrämjande, riskidentifierande och förebyggande verksamhet PRIO UPPSTART KLART 1 våren 2013 dec 2013

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer