ENERGIPLAN KARLSTADS KOMMUN
|
|
- Margareta Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENERGIPLAN KARLSTADS KOMMUN
2 Solen som kommunens symbol är ledstjärnan för den framtida energiförsörjningen baserad på förnyelsebara källor. Kommunens agerande skall präglas av det goda föredömet, som resurshushållare. Vision för Karlstads kommuns energiförsörjning Vision för Karlstads energiförsörjning Visionen vilar på två ben, förnyelsebara energikällor och effektivare energianvändning. De förnyelsebara energikällorna biobränsle, vattenkraft, och vindkraft bygger på kretslopp som skapas i naturen med hjälp av energi från solen. Karlstads kommuns symbol, solen, är en bra symbol för energivisionen. Visionen för Karlstads energiförsörjning antogs av kommunstyrelsen den 18 maj Visionen innebär att: solen ska ha en framträdande plats för energiförsörjningen i kommunen Karlstads kommun skall i sin energianvändning utvecklas till en fossilbränslefri kommun resurs- och energieffektivitet skall prägla energiområdet i allt från råvara, produktion, användning till slutprodukt i kommunen kommuninvånarna och företag i kommunen skall medverka till att vi i Karlstad tillhör de ledande kommunerna i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle 2
3 Bakgrund Energiplan tar vid där den förra energiplanen slutar. Den förra gällde mellan och antogs 2001 i kommunfullmäktige. I bilaga 1 utvärderas energiplanen mer ingående. Energiplanen 2006 innehåller vision, mål, kommunala styrmedel, målbeskrivningar, handlingsplaner, nyckeltal, omvärldsanalys, utvärdering av förra energiplanen med mera. För en mer ingående beskrivning av energisituationen i Karlstad som geografiskt område, se tidigare energiplan. Målen för energiplanen delas upp i externa och interna mål. De externa målen berör hur kommunen agerar i energifrågor. De anger hur kommunen vill och kan använda de styrmedel den har för att främja en hållbar utveckling mot den goda gröna staden. Interna mål gäller för kommunen som organisation, det vill säga alla förvaltningar och bolag. Här där kommunen själv är ägare och verksamhetsutövare ställs konkreta delmål upp på väg mot det övergripande målet; ett resurseffektivt och förnyelsebart energianvändande. Varje förvaltning ska i så stor utsträckning som möjligt leva upp till målen, men det totala målet ska räknas på hela kommunens verksamhet. Måluppfyllelse ska redovisas varje år i miljöredovisning eller liknande dokument. I bilaga 2 presenteras en omvärldsanalys av Karlstad och energifrågorna. Mål för Karlstads energianvändning: effektivare energianvändning mer förnyelsebar energianvändning Det övergripande målet för kommunens energianvändning är som visionen anger effektivisering och förnyelsebara energikällor. För att nå målet ska kommunen använda de styrmedel den har till sitt förfogande. Här följer en redogörelse av de styrmedel som kommunen ska använda för att styra mot vision och mål. Fjärrvärmeutbyggnad: Karlstads Energi AB ska bygga ut fjärrvärmen 2006 Ö. Färjestad och Romstad 2007 Råtorp och Bellevue 2008 Kroppkärr och Älvåker 2009 Lorensberg 2010 Gustavsberg och Hagalund kommunen ska utreda förutsättningar för att fler orter i kommunen får fjärrvärme eller närvärme. I de fall där det är möjligt bör kommunen stötta sådana projekt 3
4 Kommentar första punkten: I augusti 2005 presenterades Karlstads Energi ABs utbyggnadsplaner för Utbyggnaden kommer att ersätta främst eldningsolja men även en del vattenburen el. Eldningsoljan beräknas minska med m 3 ( MWh) och elenergin med MWh i fastighetsbeståndet. Enligt SCB (statistiska central byrån) motsvarar detta ca 20 % av Karlstads eldningsolja. Karlstads Energi AB är ansvarig. Kommentar andra punkten: Orter som kan komma ifråga är Skattkärr, Väse och Vålberg. Kommunen ser gärna privata initiativ liknande det i Molkom på fler orter. Ett sätt för kommunen att stötta fjärrvärme- och närvärmeprojekt är genom upphandling av värme i kommunala fastigheter, ett annat är genom KLIMP-ansökningar (klimatinvesteringsprogram) eller liknande. Förutsättningar att använda spillvärme bör ses över. Karlstads Energi prioriterar för närvarande inte en utbyggnad utanför tätorten men kan vara en finansiär av värmekartläggningar i mindre orter. Karlstads Energi, tekniska-, fastighets- och miljönämnden ansvarar. Bygglov, tillstånd och fysisk planering: fysisk planering och tillståndsgivning ska bli ett aktivt instrument för att få ett energieffektivare samhälle Kommentarer: En ny PBL (plan- och bygglag) håller på att tas fram. Den kommer troligen att träda i kraft under Den nya PBL kommer att definiera begreppet hållbar utveckling och samordnas mer med miljöbalken. För planer föreslås att genomförandebeskrivningen inte bara ska redovisa åtgärderna utan även konsekvenserna. Ändring i PBL innebär en förändrad bygglovsprocess, vilket innebär att även projekteringen skall beaktas i processen. De föreslagna ändringarna kommer att ge kommunen större möjlighet att påverka nybyggen och fysisk planering. När den nya lagen börjar gälla ska kommunen aktivt agera för att utnyttja detta styrmedel. Byggnadsnämnden är ansvarig. Tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken: kommunen bör ställa krav på energieffektivitet och val av energikällor vid tillståndsgivning enligt miljöbalken Kommentar: Miljöbalken ger möjlighet att ställa krav på energieffektivitet och förnyelsebara energikällor. Miljöförvaltningen bedriver tillsyn av olika verksamheter enligt miljöbalken. Se bilaga 2 för utförligare beskrivning. Miljönämnden är ansvarig. Markupplåtelse: 4
5 kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och fjärrvärme eller annan miljömässig uppvärmning vid markupplåtelse Kommentarer: I de köpeavtal som kommunen skriver med fastighetsägare avseende byggnation av småhus ställs idag krav på att de inte ska använda direktverkande el. Med byggherrar/exploatörer ställs det krav på att de skall ansluta sig till befintligt fjärrvärmesystem om det finns utbyggt i området vilket det vanligtvis är. Ansvarig är fastighetsnämnden. Bidrag: kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och val av energikälla vid driftsbidrag till lokaler i föreningslivet Kommentarer: Kultur- och fritidsförvaltningen delar ut driftsbidrag till ett antal sport-, fritids- och kulturföreningar som har egna lokaler. Många av lokalerna har elvärme som tar en stor del av föreningarnas budget. Genom att inventera och se över möjligheten till effektivisering och nya energikällor kan driftskostnaderna ofta sänkas. Bidragskriterierna till sport- och fritidsföreningar omarbetas under Då kan energiaspekter arbetas in i de nya kriterierna. Kulturföreningar är främst bygdegårdar. Eventuellt kommer en energiinventering genomföras i bygdegårdarna. Den nya lagen om energideklarationer för fastigheter bör användas vid bedömning av driftsbidrag från kommunen. Kultur- och fritidsnämnderna tillsammans med energirådgivningen på miljönämnden ansvarar för styrmedlet. Rådgivning: kommunen ska bedriva energirådgivningen i syfte att få en effektivare och mer miljöanpassad energianvändning i kommunen kommunen ska bedriva transportrådgivning i syfte att få så många som möjligt att medverka till miljöanpassade, säkra och energieffektiva kommunikationer i kommunen kommunen bör satsa på minst ett större projekt för att minska direktelanvändningen i småhus Kommentar första punkten: Sedan 1998 bedriver kommunen energirådgivning i Rådrummet. Allmänheten, småföretag och organisationer kan använda kommunernas energirådgivning. Rådgivningen ger opartisk och lokalt anpassad information om energifrågor. Informationsarbete bedrivs även mot länets media och kommunens skolor. Tillsammans med länets energikontor driver energirådgivningen fortlöpande kampanjer mot olika målgrupper. Miljönämnden ansvarar för energirådgivningen i kommunen. Kommentar andra punkten: Karlstads kommuns transportrådgivning har sedan 1996 via information, rådgivning, utbildning och samordning arbetat för ett mer långsiktigt hållbart transportsystem. Via initiativ till och start av olika projekt genomförs attityd- och beteendepåverkansinsatser riktade till allmänhet, organisationer och företag. Partnerskap i olika former, stöd av bl a 5
6 Vägverket och samarbete med media medverkar till en bred spridning om behovet av en ny transportkultur och hållbart resande. Miljönämnden ansvarar. Kommentar tredje punkten: Mellan finns förmånliga bidrag till småhus som konverterar bort direktverkande el. Energirådgivningen eventuellt tillsammans med energikontoret bör arbeta med minst en kampanj gentemot direktverkande elvärme småhus. Se bilaga 3 för inventering av kommunens småhus med direktverkande el. Mål för energianvändning i Karlstads kommuns organisation Karlstads kommun har skrivit på Bygga-bo-dialogen som anger ett antal mål för kommunens framtida fastighetsförvaltning, både befintlig och sådan som ska byggas (maj 2003). Målen handlar om hur framtida fastigheter ska minska påverkan på natur, miljö och hälsa. De två första målen berör energianvändningen i fastigheterna. Bygga-bo-mål 1 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och senast år 2025 sker uppvärmning och varmvattenberedning med endast begränsade inslag av fossila bränslen. Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet över året från förnyelsebara energikällor. Bygga-bo-mål 2 Användning av köpt energi i sektorn minskar med 30 % till år 2025 jämfört med Energianvändningen är lägre år 2010 än år Målen som formuleras i energiplanen stämmer väl med de som anges i bygga-bo-dialogen. Energiplanens mål kan även ses som delmål för att på sikt nå fram till bygga-bo-målen som sträcker sig ända fram till I vissa fall sträcker sig energiplanens mål längre än byggabo-dialogens. Om inget annat anges är 2005 basår för de formulerade målen. Effektivitetsmål inom kommunens verksamhet: kommunen ska genomföra de ekonomiskt rimliga åtgärderna som framkommer i energideklarationerna, KBAB och teknik- och fastighetskontoret anser att återbetalningstider på mindre än 10 år är rimliga nyckeltal på högst 110 kwh/m 2 värme och 65 kwh/m 2 el till och med år 2010 i teknikoch fastighetskontorets bestånd nyckeltal på högst 115 kwh/m 2 värme och 25 kwh/m 2 el till och med år 2010 i KBABs fastighetsbestånd 10 % minskad elenergi i teknik- och fastighetsförvaltningens bestånd till och med år
7 Kommentarer första målet: Enligt ett EG-direktiv ska de flesta fastigheter energideklareras mellan Undantaget är bland annat fritidshus, lador, kyrkor och andra kulturella fastigheter. De första åren kommer större fastigheter att beröras för att på sikt gälla alla. Energideklarationen kommer att innehålla fastighetens primärenergibehov, levererad energimängd, CO 2 - belastning, energikostnader, lämpliga besparingsåtgärder med återbetalningstider samt en allmän energiklassning. De flesta av kommunens och bolagens fastigheter kommer att energideklareras inom några år, troligen beroende på hur fort genomförandet av lagen går. I första hand kommer KBAB och teknik- och fastighetsnämnden att beröras. Energideklarationen och de besparingsåtgärderna som föreslås har ingen juridisk bindning för fastighetsägaren utan kommer att bli en kostnad. Kommunen vill använda deklarationerna för att hitta lönsamma åtgärder i fastighetsbeståndet. Kommentar andra målet: Jämförelse nationellt Teknik- och fastighet Mål Värme, kwh/m 2 121* El, kwh/m 2 88* *=SCB, 2003 Målen gäller teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler ej anläggningar. Det vill säga de gäller för skolor, kontor, bibliotek, äldreboende men ej reningsverk, verkstäder med mera. Siffrorna i jämförelsen ovan är framräknade från statistiska central byråns siffror och kan innehålla en del felkällor. För värmeförbrukningen innebär målet en minskning med 6 % och för elanvändningen blir minskningen 7 %. Målen ska nås genom driftsoptimering, energieffektivisering och konverteringar som ger bättre verkningsgrader samt information och utbildning av personal och hyresgäster. Karlstad har låga förbrukningar av främst el jämfört med andra kommuner, se tabell ovan. Trots den låga elförbrukningen så är värmeförbrukningen inte högre än riksgenomsnittet. Kommentar tredje målet: KBAB har låg användning av både el och värme. Jämförelse nationellt KBAB 2004 KBAB 2005 Mål KBAB 2010 Värme, kwh/m 2 154* /149** El, kwh/m 2 40*** * = SABO 2004, **SCB 2003, ***=STEM, Energiindikationer 2005, avser år 2004 Uttryckt i procent motsvarar målen en minskning med värmen på 8 % och elanvändningen med 7 %. KBAB planerar att genomföra åtgärder som kommer att öka energiförbrukningen. Bland annat planeras mekanisk ventilation, för att förbättra inomhusklimatet samt mer trygghetsskapande belysning. Genom effektivisering i andra delar av beståndet så kommer målen att nås. Målet innebär att framtida nyförvärv av fastigheter kan ha hög energianvändning men de bör ha en effektiviseringspotential som möjliggör att förbrukningen på sikt ligger kvar på lika låga nivåer. 7
8 Anledningen till att KBAB har så låg elförbrukning är att siffran endast innehåller fastighetsel medan teknik- och fastighetsförvaltningens elförbrukning även innehåller brukarel. Kommentarer fjärde målet: Målet gäller totala elförbrukningen för både fastighets- och anläggningssidan. Ungefär 3 % av målet kommer att tas genom konvertering av elvärme i fastigheter, se nedan under konverteringsmål. VA-sidan har uppskattningsvis 100 anläggningar med elvärme till exempel vattentorn och pumpstationer. Flera av dessa ska effektiviseras under perioden. Men för att nå målet så måste minst två större reningsverk effektiviseras. Kommunen har cirka ljuspunkter i offentlig miljö som regleras från cirka 300 tändningsplatser, antalet ökar hela tiden. Det finns möjlighet att spara energi genom att tända senare, släcka tidigare, nedreglering under vissa tider och ny teknik. Konverteringsmål inom kommunens verksamhet: Eldningsolja: minst 80 % av eldningsoljan ska vara borta från 2005 till och med 2010 all huvudsaklig uppvärmning med eldningsolja ska vara borta till och med 2015 högst 5 % andel eldningsolja i KEABs fjärrvärmenät till och med 2010 Kommentarer första målet: År 2005 uppgick Karlstads kommuns och KBABs oljeanvändning till 887 m 3, målet innebär en minskning med minst 710 m 3 ner till en nivå på högst 177 m 3. Med de fjärrvärmeanslutningar och biobränsleanläggningar som är planerade fram till 2010 uppskattas minskningen i eldningsolja bli 63 %. I bilaga 4 visas handlingsplan och lista på de kvarvarande oljeeldade fastigheterna. Med den tidigare minskningen av olja från blir minskningen över 90 % på 11 år när målet uppfylls. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer andra målet: Regeringen förespråkar att Sverige ska ha löst sina miljöproblem till 2020 vilket bland annat innebär att eldningsolja inte ska användas mer. Kommunen ska föregå med gott exempel och ersätta all huvudsaklig uppvärmning med eldningsoljan redan år Kommunen bör endast ha spets- och reservlast kvar år Den spetslast som förekommer bör minimeras genom effektbesparing i byggnader. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer tredje målet: Idag är andelen eldningsolja i fjärrvärmenätet 10 %. I takt med att fjärrvärmen byggs ut ökar andelen eldningsolja. Den extra värmeproduktion som krävs vid nyanslutningar av fastigheter täcks med 30 % av olja, det vill säga marginaloljan är 30 %. Målet med högst 5 % eldningsolja i fjärrvärmenätet kan nås på olika sätt, till exempel genom utökad produktion av kraftvärme från biobränsle eller konvertering av befintlig topplastanläggning från fossil olja till bioolja. Vilket alternativ det blir beror på lagstiftning 8
9 och prisutveckling på olika energislag. På grund av tidsåtgång för beslut, tillståndsärende och genomförande så beräknas målet nås först i slutet av perioden. Karlstads Energi AB ansvarar. Elvärme: 30 % minskad elvärme i teknik- och fastighetskontorets bestånd från 2005 till och med 2010 Kommentar: År 2005 uppgick elvärmen till MWh/år målet innebär en minskning ned till 2666 MWh/år. Målet förväntas nås genom fjärrvärmeanslutningar av vattenburen elvärme samt konvertering av två större fastigheter med direktel. En av kommunens största fastigheter med direktverkande el är Hultsbergsskolan. Se bilaga 5 för kommunala elvärmda fastigheter. KBAB har inga elvärmda fastigheter, den enda elvärmen de har är några tvättstugor. Fastighetsnämnden ansvarar. Förnyelsebar energiproduktion i kommunen: Karlstads Energi AB ska öka andelen förnyelsebar elproduktion med 10 % till och med år 2010, varav en del ska vara vindkraftsproducerad el teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera minst en solelsanläggning i fastighetsbestånd till och med år 2010 teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera 1000 MWh solvärme till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 8000 MWh vindkraftsproducerad el till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 450 MWh solvärme i sitt fastighetsbestånd till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 5 MWh solcellsproducerad el till och med år 2010 Kommentarer första målet: Kommunen förfogar över elproduktion i Oskarshamns kärnkraftverk (cirka 350 GWh/år), i Tåsans vattenkraftstation (cirka 60 GWh/år), i Hedens biobränsleeldade kraftvärmeverk (cirka 75 GWh/år) samt i det oljeeldade kraftvärmeverket i Yttre hamn (cirka 5 GWh/år). Av den totala elproduktionen härrör ungefär 25 % från förnyelsebar produktion (vattenkraft och biobränsle). Genom utbyggnad av produktion från exempelvis kraftvärme från biobränsle och avfall och från vindkraft kan andelen förnyelsebar elproduktion öka från 25 % till 35 %. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen bör installera en solelsanläggning med de förmånliga bidrag som gäller för tillfället. Förslagsvis på en exponerad plats som en symbol för solstaden Karlstad. Det 70 % statliga stödet för solceller i offentlig miljö gäller till och med december Kommentarer tredje målet: Fastigheter som lämpar sig bäst för solvärme är boenden och sport/fritidsanläggningar med stor förbrukning sommartid. Fastigheter utanför fjärrvärmeområdet är mest aktuella MWh motsvarar cirka 2000 m 2 solvärme. 9
10 Kommenterer fjärde målet: KBAB köper idag in ca MWh el varav ca MWh förmedlas till hyresgästerna. Målet innebär att hälften av bolagets el kommer att bli vindkraftsproducerad. Kommentare femte målet: Idag har KBAB 167 MWh solvärme per år från 325 m 2 solfångare. Det området som är mest aktuellt för solvärme är Orrholmen. Kommentar sjätte målet: KBAB vill lära sig tekniken med solförsörjd belysning i samband med installation av energieffektivare belysning. Orrholmsgaraget och trapphus utan dagsljus är exempel på lämpliga projekt. Övriga interna mål: Inhyrningsmål: kommunen bör ej långtidshyra oljeeldade eller elvärmda fastigheter kommunen ska ha eget elavtal i hyrda fastigheter Kommentarer: Cirka 20 % av det fastighetsbestånd som teknik- och fastighetskontoret förvaltar är inhyrt. Krav på hyresvärdarna bör ställas i hyresavtalet. Redan idag har de flesta hyrda fastigheter eget elavtal. Fastighetsnämnden ansvarar. Mjuka mål: kommunen ska ha en hög kvalité på driften och en bra hushållning av resurserna de kommunanställda och andra hyresgäster i kommunala lokaler ska ha en god kunskap i energihushållning individuell mätning och debitering av el, varmvatten och kallvatten ska uppmuntras Kommentarer första målet: Att säkra de vinster och mål som redan är tagna är viktigt. Detta sker genom kvalitetssäker bra drift som uppnås genom goda rutiner, bra dokumentation, fungerande underhållsystem och egenkontroller. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen tillsammans med miljöförvaltningen har tagit fram energisparbroschyren Stoppa onödan i samarbete med Universitetet. Broschyren ska användas för att informera och utbilda kommunanställda i energihushållning främst genom Miljöstegen. Arbetsplatser som aktivt arbetar med energihushållning vinner på detta såväl ekonomiskt som miljömässigt. Kommentarer tredje målet: När energikostnaderna individualiseras i större utsträckning minskar energianvändningen. Studier visar att individuell mätning i boendet generellt minskar användningen med %. KBAB har installerat individuell mätning i cirka 20 % av sina fastigheter. 10
11 Transporter: Basår för ställda krav och mål för transporter är Karlstads kommuns miljöbilsdefinition bygger på vägverkets definition med vissa ändringar, se bilaga 6. Som miljöbil räknas bilar med alternativa bränslen som etanol, fordongas eller elhybrider. Men hit räknas även vissa konventionella bensin- och dieselbilar med mycket låg drivmedelsförbrukning. Sjöstads avloppsreningsverk har sedan några år en rötningsanläggning som producerar biogas. Det pågår en utredning om möjligheten att förädla gasen till fordongas och att anlägga ett tankställe för gas i Karlstad. Ett samarbete med Kil som har en rötgasanläggning baserad på organiskt hushållsavfall kan bli aktuellt för att få upp volymerna. I den här energiplanen kan vi inte ställa krav på upphandlade skolskjutsar med buss. Den nu aktuella upphandlingen gäller till och med 2011 med möjlighet till förlängning fram till Upphandling ställer krav på drivmedel av miljöklass 1 eller bättre och motor med euroklass 2 eller bättre. Mer långtgående krav på busstransporter i kollektivtrafiken kan heller inte ställas inom ramen för denna energiplan. Upphandlingen som genomfördes 2005 gäller till 2013 och har kravet diesel miljöklass 1 med partikelfilter. På de flesta större arbetsplatser i kommunen finns det tjänstecyklar idag. Det finns ingen statistik över hur många, var och nyttjandefrekvens. Mål rörande tjänstecyklar bör ställas i kommunens resepolicy. Med miljöbilsdefinitionen som grund ställs följande mål för personbilar: 75 % av kommunens personbilar skall vara miljöbilar vid utgången av % av allt drivmedel som vi förbrukar i våra miljöfordon ska vara förnyelsebart, t.ex. etanol, biogas eller elektricitet vid utgången av % av kommunens personbilar skall omfattas av Karlstads kommuns miljöbilsdefinition vid utgången av 2010 kommunen ska ha minst tre förvaltningsövergripande bilpooler vid utgången av 2010 De tre första målen är tagna av kommunstyrelsen i februari Kommentarer första målet: I kommunen finns idag 20 bilar med förnyelsebara drivmedel, dessa utgör 9 % av alla personbilar, se tabell nedan. Genom den nya upphandlingen 2005 och fortsatt förnyelse av bilparken anses målen kunna nås. Idag har kommunen få konventionella bilar som är miljöfordon men de antas öka. Karlstads kommun Karlstads Energi KBAB Totalt personbilar etanol elhybrid 2 2 eldrift
12 Tabell över antal personbilar och miljöbilar inom Karlstads kommuns organisation. Siffrorna kommer från en inventering i maj Kommentarer andra målet: För att förbättra startegenskaperna vintertid är det bra att blanda in högre halter bensin vintertid. För att möjliggöra det och samtidigt leva upp till målet så bör minst 70 % av personbilsinnehavet kunna drivas med alternativa bränslen. Kommentarer tredje målet: Karlstads kommuns definition av miljöbilar skall följas vid samtliga inköp av fordon. Inköp som inte följer definitionen skall motiveras av förvaltningschef eller motsvarande. Fram till 2010 antas de flesta av kommunens personbilar ha bytts ut och ersatts med nya bilar som uppfyller miljöbilsdefinitionen. Idag finns inga miljöalternativ för personbilar med extra hög dragkapacitet eller fyrhjulsdrift. Kommunen antar att utbudet av miljöbilar kommer att öka så att även sådana bilar finns att tillgå om några år. Kommentarer fjärde målet: Idag har kommunen en förvaltningsövergripande bilpool i Tingvallastaden. I poolen ingår 10 bilar i stadshuset och bibliotekshuset som är bokningsbara genom kommunens datoriserade resursbokningssystem (Bok@). Fler ställen där detta kan bli aktuellt är ute i stadsdelar eller tätorter där skola, fritidgård, äldreomsorg med mera ligger relativt nära varandra. Totalt har kommunen cirka 230 bilar varav idag 10 stycken ingår i Bok@. Entreprenadfordon och arbetsfordon: 100 % av kommunens entreprenadfordon skall vara euroklass 3 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år % av kommunens upphandlade entreprenadfordonstjänster skall utföras med euroklass 4 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år % av arbetsfordonen ska drivas med förnyelsebart drivmedel senast år 2010 Kommentar första målet: Samtliga nyinvesteringar av entreprenadfordon inom kommunen som upphandlas efter 2006 kommer att vara euroklass 4. De fordon som vid utgången av 2010 håller euroklass 3 eller lägre är fordon som upphandlats före 2005 och som har en livslängd som sträcker sig längre än Förnyelsebara drivmedel som ersätter diesel finns inte idag. Under 2004 har kommunen testat syntetisk diesel med goda resultat. Syntetisk diesel är flytande raffinerad naturgas som har miljöfördelar i form av 90 % lägre halt av cancerogena polyaromater och aromatiska kolväten jämfört med diesel av miljöklass 1. Utveckling pågår för att framställa syntetisk diesel från biogas, en sådan diesel räknas in bland förnyelsebara drivmedel. Kommunen har som avsikt att söka KLIMP-projekt för att ansöka om ett tankställe för syntetisk diesel. Kommentarer andra målet: 12
13 En ny upphandling av entreprenadfordon ska genomföras under 2006 där euroklass 4 kan krävas. Samtliga nya tunga fordon som registreras efter den 1 oktober 2006 måste vara minst euroklass 4. Kommentarer tredje målet: Med arbetsfordon avses lätt lastbil, pick-up, traktor, hjullastare, redskapsbärare, sopmaskin, åkbar gräsklippare och liknande maskiner. Samtransport: kommunen ska utreda möjligheten för samordnad transport av alla upphandlade varor till kommunens olika arbetsplatser senast år 2008 Kommentarer: Kommunen köper varje år in stora kvantiteter varor som levereras till varje enskild arbetsplats. Leveransen ingår för det mesta i upphandlingen av varan. Ett sätt att minska transporterna runt våra arbetsplatser är att samordna alla varuleveranser. Förutom minskad trafik så kan även trafiksäkerheten öka, speciellt viktigt runt kommunens skolor, och kostnaderna minska. En utredning bör se över beställningsrutiner, logistik, miljövinster och ekonomi för en samordnad varutransport i kommunen. Kommunledningskontoret ansvarar för utredningen. 13
14 NYCKELTAL FÖR KARLSTADS KOMMUN Nyckeltal ska lyfta fram viktiga faktorer om hur energianvändandet förändras på sikt. Karlstads kommun Utsläpp ton CO2/invånare fossilt 5,8 5,7 5,2 5,6 5,6 5,3 4,4 Från trafik 3,20 3,23 3,18 3,14 3,20 3,32 3,4 Från eldningsoljor 2,44 2,44 1,93 2,36 2,32 1,82 0,88 Från avfallsförbränning 0,14 0,13 0,11 0,11 0,11 0,15 0,15 Nyckeltal från Karlstads Energi AB Fjärrvärme levererat, GWh Andelen biobränsle i fjärrvärmen från, % Andelen fossilbränsle i fjärrvärmen, % Antalet nyanslutna fjärrvärmekunder Antal pelletseldade pannor Antal pelletseldade kaminer Antal vedeldade pannor Personbilstäthet/ 1000 inv Energi för transporter MWh/invånare ,9 12,0 11,8 11,8 11,9 12,3 12,5 Från de översta fem raderna av tabellen fås följande diagram. Koldioxidutsläpp Karlstad Ton koldioxid per person 3 Avfall Eldningsolja Trafik År Tabellen visa utsläpp av fossil koldioxid mellan åren 1996 och 2004 siffrorna bygger på SCBs siffror. Trenden för trafiken är svagt ökande medan eldningsoljan minskar drastiskt och avfallet ligger oförändrad. En anledning till att eldningsoljan har minskat så fort de senaste 14
15 åren är att en större industri med stor användning av tyngre eldningsoljor har lagts ner. Men minskningen beror även på utbyggnad av fjärrvärmen. Fossil koldioxidutsläpp i Karlstad 2004, 4,4 ton/person 0,15 0,88 Trafik, 77 % Olja, 20 % Avfallsförbränning, 3 % 3,37 Diagrammet visar förhållandet mellan olika koldioxidutsläpp. Av transporterna står 1,51 ton CO 2 /person från bensin och 1,86 ton CO 2 /person från diesel. Fossila koldioxidutsläpp från eldningsoljor 2004, 0,88 ton/person 0,08 0,17 0,03 0,38 EO1, 43 % EO1, Fjärrvärmeutbyggnad 05-10, 22 % EO1, KEAB, 3% EO1, Karlstads kommun, 3 % EO2-5, KEAB, 19 % EO2-5, övriga, 10 % 0,03 0,19 I diagrammet visas att 43 % av den eldningsolja som används i kommunen är lätt eldningsolja (EO1) för fastighetsuppvärmning utanför fjärrvärmeplanerat område. I områden där Karlstads 15
16 Energi planerar fjärrvärme mellan 2005 till 2010 finns 22 % av den eldningsolja som används i kommunen. Karlstads Energi eldar 3 % av all eldningsolja som lätt eldningsolja för att spets vid olika tillfällen. Samtidigt som kommunens fastighetsförvaltning använder ca 3 % av all eldningsolja för uppvärmning. Här kommer en mindre del av sektionen/tårtbiten att dubbelregistreras eftersom en del av kommunens fastigheter kommer att anslutas till fjärrvärme. De två sista delarna av diagrammet är tunga eldningsoljor som används i industriella sammanhang. Karlstads Energi använder 19 % av all eldningsolja, främst för kraftvärme vintertid, det vill säga generera både värme och elektricitet. Övriga 10 % kommer från näringslivets användning. De innehåller troligen en uppstarts omgång av en numera nerlagd fabrik och kommer troligen att minska ytterligare när 2005 års siffror kommer. 16
17 Bilaga 1 Utvärdering av energiplanen Sammanfattning: I energiplanen angavs konkreta mål för den kommunala verksamheten från 2000 till år 2005 med 1999 års statistik som grund. De uppställda målen har följts upp varje år utifrån den statistik som rapporterats från förvaltningarna. Förbrukningen av olja och el till uppvärmning har minskat stort och dessa mål är uppfyllda. Däremot nås inte målet att minska elanvändningen med 10 % eller transportmålen. Målformuleringarna i denna energiplanen tar fasta på vad som kommit fram och föreslår fler mål som baseras på använd yta. Mål: Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska minska med 50 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Minskade med 52,3 %. Oljan har i första hand ersatts med fjärrvärme men även med pellets i de mindre tätorterna i kommunen. Mål: Användningen av fossila bränslen för drivmedel ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Målet har inte nåtts. Istället har fossila bränsleförbrukningen ökat med 8 %. Trenden var avtagande tills nya bussar köptes in av stadstrafiken under De nya bussarna drar cirka 2,5 dl mer diesel per mil. Mål: Vid nyinstallation får inga pannor med fossilt bränsle som energikälla installeras. Utfall: Inga pannor har installerats i fastighetsbeståndet. Mål: Minst 10 fordon som drivs med biogas ska vara igång till år Utfall: Det finns ingen biogas i Karlstad och inga biogasfordon i kommunal ägo. Det projektet som var aktuellt 1999 genomfördes aldrig. Idag är frågan om biogastillverkning i Karlstadområdet aktuell för utredning igen. Mål: Användandet av el, exklusive elvärme, ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Elanvändningen minskade med bara 1,8 % och målet nåddes inte. KBAB levde upp till målet och minskade sin elförbrukning med 13 %. Gamla fastighetskontoret ökade med 19 %. Anledningen är att de förvaltar mer yta idag, och att ytorna har högre nyttjandegrad idag jämfört med Ytterligare en anledning är att kommunen är mer datoriserad idag. Inte heller gamla tekniska verken har lyckats minska sin elförbrukning med mer än 1 % trots flera effektiviseringar. Anledningen är mer offentlig belysning samt olika konstbelysningsprojekt runtom i staden. Mål: Andelen el som används till uppvärmning ska minska med 15 % till år 2005 jämfört med Utfall: Målet uppfylldes, elvärmen minskade med 18 %. Anledningen är övergång till fjärrvärme samt effektiviseringar såsom värmeåtervinning och finjustering av värmesystem. Mål: Minst 200 m 2 solvärme ska installeras i fjärrvärmeanslutet systemet till år Utfall: Totalt har 325 m 2 solfångare installerats, samtliga i KBABs fastighetsbestånd. Mål: Minst 200 m 2 solvärme ska installeras utanför fjärrvärmeområdet till år
18 Utfall: Ingen solvärme har installerats. Men fastighetskontoret har pengar avsatta i budget för solvärme utanför fjärrvärmebeståndet. Mål: Tio stycken solelsanläggningar installeras i lämpliga kommunala verksamheter till år Utfall: Ingen solelsanläggning har installerats. Tekniken är fortfarande relativt dyr och svårarbetad och inga lämpliga objekt har identifierats. 18
19 Bilaga 2 Omvärldsanalys Energiplan Omvärldsanalys Karlstad Användning av energi är en av värdens största miljöpåverkare. Bara en bråkdel av den energi som används är förnyelsebar. Energi kan studeras från många olika sidor, till exempel från produktion av energi, användning av energi, miljöpåverkan, ekonomi med mera. Den här omvärldsanalysen gör inte anspråk på att vara heltäckande men vi ska försöka ge fakta, bakgrunder och samband inom energiområdet som påverkar Karlstad i framtiden och som bör lyftas fram i en energiplan. Biobränsle (med avfall) 16% Olja 32% Vattenkraft 12% Naturgas 1% Kärnkraft 35% Kol 4% Bild 1. Energitillförsel till Sverige, början på 2000-talet. Att jämföra olika kommuner kan vara vanskligt. Jämfört med riksgenomsnittet för Sverige ligger Karlstad relativt lågt, se tabell nedan. Det beror på att Karlstad inte är en industristad utan en tjänstestad. En enda industri kan snedvrida siffrorna och göra det mycket svårt att få till en bra jämförelse. Till exempel så har Hammarö mer än sex gånger så stor energianvändning per person än Karlstad på grund av energiintensiv industri. Karlstad, total energianvändning kwh/person, år Sverige, total energianvändning kwh/person, år Karlstad, CO2- utsläpp, kg/person, år Sverige, CO2- utsläpp, kg/person, år Industrier Energi Transporter Service Hushåll Totalt
20 Tabell 1. Energianvändningen i Karlstad per person, Källa: Endast en tredjedel av energianvändningen är förnyelsebar, det vill säga vattenkraft och biobränsle, se bild 1. Jämfört med många andra länder är detta trots allt en relativt hög andel förnyelsebar energi. Det viktigaste för framtiden är att i första hand minska energianvändningen genom effektiviseringar. I andra hand gäller det att byta ut miljöförstörande energianvändning mot förnyelsebara alternativ med minimal påverkan på miljö, hälsa och natur. Trenden sedan oljekrisen på 70-talet är att samhället effektiviseras hela tiden. Industrin, service och boendet har blivit mycket effektivare de senaste 30 åren. Undantaget är transporter som inte effektiviserats i lika stor utsträckning. I boendet har mängden energi per ytenhet minskat drastiskt genom tilläggsisolering, strängare byggregler och bättre styr- och reglerutrustning. Trots det har inte mängden energi i boendet minskat. Anledningen är att vi i Sverige i dag bor på betydligt större ytor och att antal personer i hushållen har minskat. Den effektivisering som åstadkommits har ätits upp av mer välfärd och mindre trångboddhet. Trender Vi kommer att se mer effektiviseringar framöver, både bättre nyttjande av befintlig teknik och ny teknik. All energi kommer att bli dyrare i framtiden men de mer miljömässiga energislagen kommer att fortsätta att vara relativt billig jämfört med de miljöstörande. Faktaruta om fossila bränslen: Fossila bränslen utgörs av nedbrutna växter och djur som under miljoner år tryckts ihop och omvandlats till kolväten. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder energi. Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en mängd miljö- och hälsoproblem t ex växthuseffekt, försurning, spridning av cancerogena ämnen som flyktiga kolväten och stoft. Fossila bränslen ger vid förbränning tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxiden fångar upp och håller kvar värmestrålning i atmosfären längre vilket leder till global uppvärmning, växthuseffekt. Olja, bensin, diesel, kol, koks och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige, se bild 1. Ingen av dessa bränslen utvinns i landet utan importeras. De fossila bränslena utgör tillsammans 37 % av Sveriges energianvändning. Det kostar mycket energi att transportera, rena och förädla fossila bränslen innan den når slutanvändaren. Studier visar att transporter och rening kostar 14 % av energiinnehållet i bensin från utvinningen tills det når slutanvändaren i Sverige. Kyoto-avtalet är FNs program för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Kyoto-avtalet är ingen lösning på växthuseffekten men kan ge en lindring av dess effekter. För Sveriges del innebär avtalet att vi kan släppa ut 4 % mer koldioxid jämfört med Regeringen har förklarat att vi inte kommer att nyttja den möjligheten utan istället ska minska utsläppen med minst 4 % fram till Olja 20
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merSLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merfossilbränslefri kommun
Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merKlimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Läs merDär klimatsmarta idéer blir verklighet
Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merSÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS
SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merÅtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009
Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs mer1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Läs merVärldens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Läs merTILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBegränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund
Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKommunal Energieffektiviseringsplan
Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merEnergieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009
Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merBILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM
BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen
Läs mer/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.
FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merÅtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering
Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs mer1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Läs merYstad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5
Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merMiljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merFjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs mer