ENERGIPLAN KARLSTADS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN KARLSTADS KOMMUN 2006 2010. www.karlstad.se"

Transkript

1 ENERGIPLAN KARLSTADS KOMMUN

2 Solen som kommunens symbol är ledstjärnan för den framtida energiförsörjningen baserad på förnyelsebara källor. Kommunens agerande skall präglas av det goda föredömet, som resurshushållare. Vision för Karlstads kommuns energiförsörjning Vision för Karlstads energiförsörjning Visionen vilar på två ben, förnyelsebara energikällor och effektivare energianvändning. De förnyelsebara energikällorna biobränsle, vattenkraft, och vindkraft bygger på kretslopp som skapas i naturen med hjälp av energi från solen. Karlstads kommuns symbol, solen, är en bra symbol för energivisionen. Visionen för Karlstads energiförsörjning antogs av kommunstyrelsen den 18 maj Visionen innebär att: solen ska ha en framträdande plats för energiförsörjningen i kommunen Karlstads kommun skall i sin energianvändning utvecklas till en fossilbränslefri kommun resurs- och energieffektivitet skall prägla energiområdet i allt från råvara, produktion, användning till slutprodukt i kommunen kommuninvånarna och företag i kommunen skall medverka till att vi i Karlstad tillhör de ledande kommunerna i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle 2

3 Bakgrund Energiplan tar vid där den förra energiplanen slutar. Den förra gällde mellan och antogs 2001 i kommunfullmäktige. I bilaga 1 utvärderas energiplanen mer ingående. Energiplanen 2006 innehåller vision, mål, kommunala styrmedel, målbeskrivningar, handlingsplaner, nyckeltal, omvärldsanalys, utvärdering av förra energiplanen med mera. För en mer ingående beskrivning av energisituationen i Karlstad som geografiskt område, se tidigare energiplan. Målen för energiplanen delas upp i externa och interna mål. De externa målen berör hur kommunen agerar i energifrågor. De anger hur kommunen vill och kan använda de styrmedel den har för att främja en hållbar utveckling mot den goda gröna staden. Interna mål gäller för kommunen som organisation, det vill säga alla förvaltningar och bolag. Här där kommunen själv är ägare och verksamhetsutövare ställs konkreta delmål upp på väg mot det övergripande målet; ett resurseffektivt och förnyelsebart energianvändande. Varje förvaltning ska i så stor utsträckning som möjligt leva upp till målen, men det totala målet ska räknas på hela kommunens verksamhet. Måluppfyllelse ska redovisas varje år i miljöredovisning eller liknande dokument. I bilaga 2 presenteras en omvärldsanalys av Karlstad och energifrågorna. Mål för Karlstads energianvändning: effektivare energianvändning mer förnyelsebar energianvändning Det övergripande målet för kommunens energianvändning är som visionen anger effektivisering och förnyelsebara energikällor. För att nå målet ska kommunen använda de styrmedel den har till sitt förfogande. Här följer en redogörelse av de styrmedel som kommunen ska använda för att styra mot vision och mål. Fjärrvärmeutbyggnad: Karlstads Energi AB ska bygga ut fjärrvärmen 2006 Ö. Färjestad och Romstad 2007 Råtorp och Bellevue 2008 Kroppkärr och Älvåker 2009 Lorensberg 2010 Gustavsberg och Hagalund kommunen ska utreda förutsättningar för att fler orter i kommunen får fjärrvärme eller närvärme. I de fall där det är möjligt bör kommunen stötta sådana projekt 3

4 Kommentar första punkten: I augusti 2005 presenterades Karlstads Energi ABs utbyggnadsplaner för Utbyggnaden kommer att ersätta främst eldningsolja men även en del vattenburen el. Eldningsoljan beräknas minska med m 3 ( MWh) och elenergin med MWh i fastighetsbeståndet. Enligt SCB (statistiska central byrån) motsvarar detta ca 20 % av Karlstads eldningsolja. Karlstads Energi AB är ansvarig. Kommentar andra punkten: Orter som kan komma ifråga är Skattkärr, Väse och Vålberg. Kommunen ser gärna privata initiativ liknande det i Molkom på fler orter. Ett sätt för kommunen att stötta fjärrvärme- och närvärmeprojekt är genom upphandling av värme i kommunala fastigheter, ett annat är genom KLIMP-ansökningar (klimatinvesteringsprogram) eller liknande. Förutsättningar att använda spillvärme bör ses över. Karlstads Energi prioriterar för närvarande inte en utbyggnad utanför tätorten men kan vara en finansiär av värmekartläggningar i mindre orter. Karlstads Energi, tekniska-, fastighets- och miljönämnden ansvarar. Bygglov, tillstånd och fysisk planering: fysisk planering och tillståndsgivning ska bli ett aktivt instrument för att få ett energieffektivare samhälle Kommentarer: En ny PBL (plan- och bygglag) håller på att tas fram. Den kommer troligen att träda i kraft under Den nya PBL kommer att definiera begreppet hållbar utveckling och samordnas mer med miljöbalken. För planer föreslås att genomförandebeskrivningen inte bara ska redovisa åtgärderna utan även konsekvenserna. Ändring i PBL innebär en förändrad bygglovsprocess, vilket innebär att även projekteringen skall beaktas i processen. De föreslagna ändringarna kommer att ge kommunen större möjlighet att påverka nybyggen och fysisk planering. När den nya lagen börjar gälla ska kommunen aktivt agera för att utnyttja detta styrmedel. Byggnadsnämnden är ansvarig. Tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken: kommunen bör ställa krav på energieffektivitet och val av energikällor vid tillståndsgivning enligt miljöbalken Kommentar: Miljöbalken ger möjlighet att ställa krav på energieffektivitet och förnyelsebara energikällor. Miljöförvaltningen bedriver tillsyn av olika verksamheter enligt miljöbalken. Se bilaga 2 för utförligare beskrivning. Miljönämnden är ansvarig. Markupplåtelse: 4

5 kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och fjärrvärme eller annan miljömässig uppvärmning vid markupplåtelse Kommentarer: I de köpeavtal som kommunen skriver med fastighetsägare avseende byggnation av småhus ställs idag krav på att de inte ska använda direktverkande el. Med byggherrar/exploatörer ställs det krav på att de skall ansluta sig till befintligt fjärrvärmesystem om det finns utbyggt i området vilket det vanligtvis är. Ansvarig är fastighetsnämnden. Bidrag: kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och val av energikälla vid driftsbidrag till lokaler i föreningslivet Kommentarer: Kultur- och fritidsförvaltningen delar ut driftsbidrag till ett antal sport-, fritids- och kulturföreningar som har egna lokaler. Många av lokalerna har elvärme som tar en stor del av föreningarnas budget. Genom att inventera och se över möjligheten till effektivisering och nya energikällor kan driftskostnaderna ofta sänkas. Bidragskriterierna till sport- och fritidsföreningar omarbetas under Då kan energiaspekter arbetas in i de nya kriterierna. Kulturföreningar är främst bygdegårdar. Eventuellt kommer en energiinventering genomföras i bygdegårdarna. Den nya lagen om energideklarationer för fastigheter bör användas vid bedömning av driftsbidrag från kommunen. Kultur- och fritidsnämnderna tillsammans med energirådgivningen på miljönämnden ansvarar för styrmedlet. Rådgivning: kommunen ska bedriva energirådgivningen i syfte att få en effektivare och mer miljöanpassad energianvändning i kommunen kommunen ska bedriva transportrådgivning i syfte att få så många som möjligt att medverka till miljöanpassade, säkra och energieffektiva kommunikationer i kommunen kommunen bör satsa på minst ett större projekt för att minska direktelanvändningen i småhus Kommentar första punkten: Sedan 1998 bedriver kommunen energirådgivning i Rådrummet. Allmänheten, småföretag och organisationer kan använda kommunernas energirådgivning. Rådgivningen ger opartisk och lokalt anpassad information om energifrågor. Informationsarbete bedrivs även mot länets media och kommunens skolor. Tillsammans med länets energikontor driver energirådgivningen fortlöpande kampanjer mot olika målgrupper. Miljönämnden ansvarar för energirådgivningen i kommunen. Kommentar andra punkten: Karlstads kommuns transportrådgivning har sedan 1996 via information, rådgivning, utbildning och samordning arbetat för ett mer långsiktigt hållbart transportsystem. Via initiativ till och start av olika projekt genomförs attityd- och beteendepåverkansinsatser riktade till allmänhet, organisationer och företag. Partnerskap i olika former, stöd av bl a 5

6 Vägverket och samarbete med media medverkar till en bred spridning om behovet av en ny transportkultur och hållbart resande. Miljönämnden ansvarar. Kommentar tredje punkten: Mellan finns förmånliga bidrag till småhus som konverterar bort direktverkande el. Energirådgivningen eventuellt tillsammans med energikontoret bör arbeta med minst en kampanj gentemot direktverkande elvärme småhus. Se bilaga 3 för inventering av kommunens småhus med direktverkande el. Mål för energianvändning i Karlstads kommuns organisation Karlstads kommun har skrivit på Bygga-bo-dialogen som anger ett antal mål för kommunens framtida fastighetsförvaltning, både befintlig och sådan som ska byggas (maj 2003). Målen handlar om hur framtida fastigheter ska minska påverkan på natur, miljö och hälsa. De två första målen berör energianvändningen i fastigheterna. Bygga-bo-mål 1 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och senast år 2025 sker uppvärmning och varmvattenberedning med endast begränsade inslag av fossila bränslen. Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet över året från förnyelsebara energikällor. Bygga-bo-mål 2 Användning av köpt energi i sektorn minskar med 30 % till år 2025 jämfört med Energianvändningen är lägre år 2010 än år Målen som formuleras i energiplanen stämmer väl med de som anges i bygga-bo-dialogen. Energiplanens mål kan även ses som delmål för att på sikt nå fram till bygga-bo-målen som sträcker sig ända fram till I vissa fall sträcker sig energiplanens mål längre än byggabo-dialogens. Om inget annat anges är 2005 basår för de formulerade målen. Effektivitetsmål inom kommunens verksamhet: kommunen ska genomföra de ekonomiskt rimliga åtgärderna som framkommer i energideklarationerna, KBAB och teknik- och fastighetskontoret anser att återbetalningstider på mindre än 10 år är rimliga nyckeltal på högst 110 kwh/m 2 värme och 65 kwh/m 2 el till och med år 2010 i teknikoch fastighetskontorets bestånd nyckeltal på högst 115 kwh/m 2 värme och 25 kwh/m 2 el till och med år 2010 i KBABs fastighetsbestånd 10 % minskad elenergi i teknik- och fastighetsförvaltningens bestånd till och med år

7 Kommentarer första målet: Enligt ett EG-direktiv ska de flesta fastigheter energideklareras mellan Undantaget är bland annat fritidshus, lador, kyrkor och andra kulturella fastigheter. De första åren kommer större fastigheter att beröras för att på sikt gälla alla. Energideklarationen kommer att innehålla fastighetens primärenergibehov, levererad energimängd, CO 2 - belastning, energikostnader, lämpliga besparingsåtgärder med återbetalningstider samt en allmän energiklassning. De flesta av kommunens och bolagens fastigheter kommer att energideklareras inom några år, troligen beroende på hur fort genomförandet av lagen går. I första hand kommer KBAB och teknik- och fastighetsnämnden att beröras. Energideklarationen och de besparingsåtgärderna som föreslås har ingen juridisk bindning för fastighetsägaren utan kommer att bli en kostnad. Kommunen vill använda deklarationerna för att hitta lönsamma åtgärder i fastighetsbeståndet. Kommentar andra målet: Jämförelse nationellt Teknik- och fastighet Mål Värme, kwh/m 2 121* El, kwh/m 2 88* *=SCB, 2003 Målen gäller teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler ej anläggningar. Det vill säga de gäller för skolor, kontor, bibliotek, äldreboende men ej reningsverk, verkstäder med mera. Siffrorna i jämförelsen ovan är framräknade från statistiska central byråns siffror och kan innehålla en del felkällor. För värmeförbrukningen innebär målet en minskning med 6 % och för elanvändningen blir minskningen 7 %. Målen ska nås genom driftsoptimering, energieffektivisering och konverteringar som ger bättre verkningsgrader samt information och utbildning av personal och hyresgäster. Karlstad har låga förbrukningar av främst el jämfört med andra kommuner, se tabell ovan. Trots den låga elförbrukningen så är värmeförbrukningen inte högre än riksgenomsnittet. Kommentar tredje målet: KBAB har låg användning av både el och värme. Jämförelse nationellt KBAB 2004 KBAB 2005 Mål KBAB 2010 Värme, kwh/m 2 154* /149** El, kwh/m 2 40*** * = SABO 2004, **SCB 2003, ***=STEM, Energiindikationer 2005, avser år 2004 Uttryckt i procent motsvarar målen en minskning med värmen på 8 % och elanvändningen med 7 %. KBAB planerar att genomföra åtgärder som kommer att öka energiförbrukningen. Bland annat planeras mekanisk ventilation, för att förbättra inomhusklimatet samt mer trygghetsskapande belysning. Genom effektivisering i andra delar av beståndet så kommer målen att nås. Målet innebär att framtida nyförvärv av fastigheter kan ha hög energianvändning men de bör ha en effektiviseringspotential som möjliggör att förbrukningen på sikt ligger kvar på lika låga nivåer. 7

8 Anledningen till att KBAB har så låg elförbrukning är att siffran endast innehåller fastighetsel medan teknik- och fastighetsförvaltningens elförbrukning även innehåller brukarel. Kommentarer fjärde målet: Målet gäller totala elförbrukningen för både fastighets- och anläggningssidan. Ungefär 3 % av målet kommer att tas genom konvertering av elvärme i fastigheter, se nedan under konverteringsmål. VA-sidan har uppskattningsvis 100 anläggningar med elvärme till exempel vattentorn och pumpstationer. Flera av dessa ska effektiviseras under perioden. Men för att nå målet så måste minst två större reningsverk effektiviseras. Kommunen har cirka ljuspunkter i offentlig miljö som regleras från cirka 300 tändningsplatser, antalet ökar hela tiden. Det finns möjlighet att spara energi genom att tända senare, släcka tidigare, nedreglering under vissa tider och ny teknik. Konverteringsmål inom kommunens verksamhet: Eldningsolja: minst 80 % av eldningsoljan ska vara borta från 2005 till och med 2010 all huvudsaklig uppvärmning med eldningsolja ska vara borta till och med 2015 högst 5 % andel eldningsolja i KEABs fjärrvärmenät till och med 2010 Kommentarer första målet: År 2005 uppgick Karlstads kommuns och KBABs oljeanvändning till 887 m 3, målet innebär en minskning med minst 710 m 3 ner till en nivå på högst 177 m 3. Med de fjärrvärmeanslutningar och biobränsleanläggningar som är planerade fram till 2010 uppskattas minskningen i eldningsolja bli 63 %. I bilaga 4 visas handlingsplan och lista på de kvarvarande oljeeldade fastigheterna. Med den tidigare minskningen av olja från blir minskningen över 90 % på 11 år när målet uppfylls. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer andra målet: Regeringen förespråkar att Sverige ska ha löst sina miljöproblem till 2020 vilket bland annat innebär att eldningsolja inte ska användas mer. Kommunen ska föregå med gott exempel och ersätta all huvudsaklig uppvärmning med eldningsoljan redan år Kommunen bör endast ha spets- och reservlast kvar år Den spetslast som förekommer bör minimeras genom effektbesparing i byggnader. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer tredje målet: Idag är andelen eldningsolja i fjärrvärmenätet 10 %. I takt med att fjärrvärmen byggs ut ökar andelen eldningsolja. Den extra värmeproduktion som krävs vid nyanslutningar av fastigheter täcks med 30 % av olja, det vill säga marginaloljan är 30 %. Målet med högst 5 % eldningsolja i fjärrvärmenätet kan nås på olika sätt, till exempel genom utökad produktion av kraftvärme från biobränsle eller konvertering av befintlig topplastanläggning från fossil olja till bioolja. Vilket alternativ det blir beror på lagstiftning 8

9 och prisutveckling på olika energislag. På grund av tidsåtgång för beslut, tillståndsärende och genomförande så beräknas målet nås först i slutet av perioden. Karlstads Energi AB ansvarar. Elvärme: 30 % minskad elvärme i teknik- och fastighetskontorets bestånd från 2005 till och med 2010 Kommentar: År 2005 uppgick elvärmen till MWh/år målet innebär en minskning ned till 2666 MWh/år. Målet förväntas nås genom fjärrvärmeanslutningar av vattenburen elvärme samt konvertering av två större fastigheter med direktel. En av kommunens största fastigheter med direktverkande el är Hultsbergsskolan. Se bilaga 5 för kommunala elvärmda fastigheter. KBAB har inga elvärmda fastigheter, den enda elvärmen de har är några tvättstugor. Fastighetsnämnden ansvarar. Förnyelsebar energiproduktion i kommunen: Karlstads Energi AB ska öka andelen förnyelsebar elproduktion med 10 % till och med år 2010, varav en del ska vara vindkraftsproducerad el teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera minst en solelsanläggning i fastighetsbestånd till och med år 2010 teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera 1000 MWh solvärme till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 8000 MWh vindkraftsproducerad el till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 450 MWh solvärme i sitt fastighetsbestånd till och med år 2010 Karlstads Bostads AB ska ha 5 MWh solcellsproducerad el till och med år 2010 Kommentarer första målet: Kommunen förfogar över elproduktion i Oskarshamns kärnkraftverk (cirka 350 GWh/år), i Tåsans vattenkraftstation (cirka 60 GWh/år), i Hedens biobränsleeldade kraftvärmeverk (cirka 75 GWh/år) samt i det oljeeldade kraftvärmeverket i Yttre hamn (cirka 5 GWh/år). Av den totala elproduktionen härrör ungefär 25 % från förnyelsebar produktion (vattenkraft och biobränsle). Genom utbyggnad av produktion från exempelvis kraftvärme från biobränsle och avfall och från vindkraft kan andelen förnyelsebar elproduktion öka från 25 % till 35 %. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen bör installera en solelsanläggning med de förmånliga bidrag som gäller för tillfället. Förslagsvis på en exponerad plats som en symbol för solstaden Karlstad. Det 70 % statliga stödet för solceller i offentlig miljö gäller till och med december Kommentarer tredje målet: Fastigheter som lämpar sig bäst för solvärme är boenden och sport/fritidsanläggningar med stor förbrukning sommartid. Fastigheter utanför fjärrvärmeområdet är mest aktuella MWh motsvarar cirka 2000 m 2 solvärme. 9

10 Kommenterer fjärde målet: KBAB köper idag in ca MWh el varav ca MWh förmedlas till hyresgästerna. Målet innebär att hälften av bolagets el kommer att bli vindkraftsproducerad. Kommentare femte målet: Idag har KBAB 167 MWh solvärme per år från 325 m 2 solfångare. Det området som är mest aktuellt för solvärme är Orrholmen. Kommentar sjätte målet: KBAB vill lära sig tekniken med solförsörjd belysning i samband med installation av energieffektivare belysning. Orrholmsgaraget och trapphus utan dagsljus är exempel på lämpliga projekt. Övriga interna mål: Inhyrningsmål: kommunen bör ej långtidshyra oljeeldade eller elvärmda fastigheter kommunen ska ha eget elavtal i hyrda fastigheter Kommentarer: Cirka 20 % av det fastighetsbestånd som teknik- och fastighetskontoret förvaltar är inhyrt. Krav på hyresvärdarna bör ställas i hyresavtalet. Redan idag har de flesta hyrda fastigheter eget elavtal. Fastighetsnämnden ansvarar. Mjuka mål: kommunen ska ha en hög kvalité på driften och en bra hushållning av resurserna de kommunanställda och andra hyresgäster i kommunala lokaler ska ha en god kunskap i energihushållning individuell mätning och debitering av el, varmvatten och kallvatten ska uppmuntras Kommentarer första målet: Att säkra de vinster och mål som redan är tagna är viktigt. Detta sker genom kvalitetssäker bra drift som uppnås genom goda rutiner, bra dokumentation, fungerande underhållsystem och egenkontroller. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen tillsammans med miljöförvaltningen har tagit fram energisparbroschyren Stoppa onödan i samarbete med Universitetet. Broschyren ska användas för att informera och utbilda kommunanställda i energihushållning främst genom Miljöstegen. Arbetsplatser som aktivt arbetar med energihushållning vinner på detta såväl ekonomiskt som miljömässigt. Kommentarer tredje målet: När energikostnaderna individualiseras i större utsträckning minskar energianvändningen. Studier visar att individuell mätning i boendet generellt minskar användningen med %. KBAB har installerat individuell mätning i cirka 20 % av sina fastigheter. 10

11 Transporter: Basår för ställda krav och mål för transporter är Karlstads kommuns miljöbilsdefinition bygger på vägverkets definition med vissa ändringar, se bilaga 6. Som miljöbil räknas bilar med alternativa bränslen som etanol, fordongas eller elhybrider. Men hit räknas även vissa konventionella bensin- och dieselbilar med mycket låg drivmedelsförbrukning. Sjöstads avloppsreningsverk har sedan några år en rötningsanläggning som producerar biogas. Det pågår en utredning om möjligheten att förädla gasen till fordongas och att anlägga ett tankställe för gas i Karlstad. Ett samarbete med Kil som har en rötgasanläggning baserad på organiskt hushållsavfall kan bli aktuellt för att få upp volymerna. I den här energiplanen kan vi inte ställa krav på upphandlade skolskjutsar med buss. Den nu aktuella upphandlingen gäller till och med 2011 med möjlighet till förlängning fram till Upphandling ställer krav på drivmedel av miljöklass 1 eller bättre och motor med euroklass 2 eller bättre. Mer långtgående krav på busstransporter i kollektivtrafiken kan heller inte ställas inom ramen för denna energiplan. Upphandlingen som genomfördes 2005 gäller till 2013 och har kravet diesel miljöklass 1 med partikelfilter. På de flesta större arbetsplatser i kommunen finns det tjänstecyklar idag. Det finns ingen statistik över hur många, var och nyttjandefrekvens. Mål rörande tjänstecyklar bör ställas i kommunens resepolicy. Med miljöbilsdefinitionen som grund ställs följande mål för personbilar: 75 % av kommunens personbilar skall vara miljöbilar vid utgången av % av allt drivmedel som vi förbrukar i våra miljöfordon ska vara förnyelsebart, t.ex. etanol, biogas eller elektricitet vid utgången av % av kommunens personbilar skall omfattas av Karlstads kommuns miljöbilsdefinition vid utgången av 2010 kommunen ska ha minst tre förvaltningsövergripande bilpooler vid utgången av 2010 De tre första målen är tagna av kommunstyrelsen i februari Kommentarer första målet: I kommunen finns idag 20 bilar med förnyelsebara drivmedel, dessa utgör 9 % av alla personbilar, se tabell nedan. Genom den nya upphandlingen 2005 och fortsatt förnyelse av bilparken anses målen kunna nås. Idag har kommunen få konventionella bilar som är miljöfordon men de antas öka. Karlstads kommun Karlstads Energi KBAB Totalt personbilar etanol elhybrid 2 2 eldrift

12 Tabell över antal personbilar och miljöbilar inom Karlstads kommuns organisation. Siffrorna kommer från en inventering i maj Kommentarer andra målet: För att förbättra startegenskaperna vintertid är det bra att blanda in högre halter bensin vintertid. För att möjliggöra det och samtidigt leva upp till målet så bör minst 70 % av personbilsinnehavet kunna drivas med alternativa bränslen. Kommentarer tredje målet: Karlstads kommuns definition av miljöbilar skall följas vid samtliga inköp av fordon. Inköp som inte följer definitionen skall motiveras av förvaltningschef eller motsvarande. Fram till 2010 antas de flesta av kommunens personbilar ha bytts ut och ersatts med nya bilar som uppfyller miljöbilsdefinitionen. Idag finns inga miljöalternativ för personbilar med extra hög dragkapacitet eller fyrhjulsdrift. Kommunen antar att utbudet av miljöbilar kommer att öka så att även sådana bilar finns att tillgå om några år. Kommentarer fjärde målet: Idag har kommunen en förvaltningsövergripande bilpool i Tingvallastaden. I poolen ingår 10 bilar i stadshuset och bibliotekshuset som är bokningsbara genom kommunens datoriserade resursbokningssystem Fler ställen där detta kan bli aktuellt är ute i stadsdelar eller tätorter där skola, fritidgård, äldreomsorg med mera ligger relativt nära varandra. Totalt har kommunen cirka 230 bilar varav idag 10 stycken ingår i Entreprenadfordon och arbetsfordon: 100 % av kommunens entreprenadfordon skall vara euroklass 3 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år % av kommunens upphandlade entreprenadfordonstjänster skall utföras med euroklass 4 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år % av arbetsfordonen ska drivas med förnyelsebart drivmedel senast år 2010 Kommentar första målet: Samtliga nyinvesteringar av entreprenadfordon inom kommunen som upphandlas efter 2006 kommer att vara euroklass 4. De fordon som vid utgången av 2010 håller euroklass 3 eller lägre är fordon som upphandlats före 2005 och som har en livslängd som sträcker sig längre än Förnyelsebara drivmedel som ersätter diesel finns inte idag. Under 2004 har kommunen testat syntetisk diesel med goda resultat. Syntetisk diesel är flytande raffinerad naturgas som har miljöfördelar i form av 90 % lägre halt av cancerogena polyaromater och aromatiska kolväten jämfört med diesel av miljöklass 1. Utveckling pågår för att framställa syntetisk diesel från biogas, en sådan diesel räknas in bland förnyelsebara drivmedel. Kommunen har som avsikt att söka KLIMP-projekt för att ansöka om ett tankställe för syntetisk diesel. Kommentarer andra målet: 12

13 En ny upphandling av entreprenadfordon ska genomföras under 2006 där euroklass 4 kan krävas. Samtliga nya tunga fordon som registreras efter den 1 oktober 2006 måste vara minst euroklass 4. Kommentarer tredje målet: Med arbetsfordon avses lätt lastbil, pick-up, traktor, hjullastare, redskapsbärare, sopmaskin, åkbar gräsklippare och liknande maskiner. Samtransport: kommunen ska utreda möjligheten för samordnad transport av alla upphandlade varor till kommunens olika arbetsplatser senast år 2008 Kommentarer: Kommunen köper varje år in stora kvantiteter varor som levereras till varje enskild arbetsplats. Leveransen ingår för det mesta i upphandlingen av varan. Ett sätt att minska transporterna runt våra arbetsplatser är att samordna alla varuleveranser. Förutom minskad trafik så kan även trafiksäkerheten öka, speciellt viktigt runt kommunens skolor, och kostnaderna minska. En utredning bör se över beställningsrutiner, logistik, miljövinster och ekonomi för en samordnad varutransport i kommunen. Kommunledningskontoret ansvarar för utredningen. 13

14 NYCKELTAL FÖR KARLSTADS KOMMUN Nyckeltal ska lyfta fram viktiga faktorer om hur energianvändandet förändras på sikt. Karlstads kommun Utsläpp ton CO2/invånare fossilt 5,8 5,7 5,2 5,6 5,6 5,3 4,4 Från trafik 3,20 3,23 3,18 3,14 3,20 3,32 3,4 Från eldningsoljor 2,44 2,44 1,93 2,36 2,32 1,82 0,88 Från avfallsförbränning 0,14 0,13 0,11 0,11 0,11 0,15 0,15 Nyckeltal från Karlstads Energi AB Fjärrvärme levererat, GWh Andelen biobränsle i fjärrvärmen från, % Andelen fossilbränsle i fjärrvärmen, % Antalet nyanslutna fjärrvärmekunder Antal pelletseldade pannor Antal pelletseldade kaminer Antal vedeldade pannor Personbilstäthet/ 1000 inv Energi för transporter MWh/invånare ,9 12,0 11,8 11,8 11,9 12,3 12,5 Från de översta fem raderna av tabellen fås följande diagram. Koldioxidutsläpp Karlstad Ton koldioxid per person 3 Avfall Eldningsolja Trafik År Tabellen visa utsläpp av fossil koldioxid mellan åren 1996 och 2004 siffrorna bygger på SCBs siffror. Trenden för trafiken är svagt ökande medan eldningsoljan minskar drastiskt och avfallet ligger oförändrad. En anledning till att eldningsoljan har minskat så fort de senaste 14

15 åren är att en större industri med stor användning av tyngre eldningsoljor har lagts ner. Men minskningen beror även på utbyggnad av fjärrvärmen. Fossil koldioxidutsläpp i Karlstad 2004, 4,4 ton/person 0,15 0,88 Trafik, 77 % Olja, 20 % Avfallsförbränning, 3 % 3,37 Diagrammet visar förhållandet mellan olika koldioxidutsläpp. Av transporterna står 1,51 ton CO 2 /person från bensin och 1,86 ton CO 2 /person från diesel. Fossila koldioxidutsläpp från eldningsoljor 2004, 0,88 ton/person 0,08 0,17 0,03 0,38 EO1, 43 % EO1, Fjärrvärmeutbyggnad 05-10, 22 % EO1, KEAB, 3% EO1, Karlstads kommun, 3 % EO2-5, KEAB, 19 % EO2-5, övriga, 10 % 0,03 0,19 I diagrammet visas att 43 % av den eldningsolja som används i kommunen är lätt eldningsolja (EO1) för fastighetsuppvärmning utanför fjärrvärmeplanerat område. I områden där Karlstads 15

16 Energi planerar fjärrvärme mellan 2005 till 2010 finns 22 % av den eldningsolja som används i kommunen. Karlstads Energi eldar 3 % av all eldningsolja som lätt eldningsolja för att spets vid olika tillfällen. Samtidigt som kommunens fastighetsförvaltning använder ca 3 % av all eldningsolja för uppvärmning. Här kommer en mindre del av sektionen/tårtbiten att dubbelregistreras eftersom en del av kommunens fastigheter kommer att anslutas till fjärrvärme. De två sista delarna av diagrammet är tunga eldningsoljor som används i industriella sammanhang. Karlstads Energi använder 19 % av all eldningsolja, främst för kraftvärme vintertid, det vill säga generera både värme och elektricitet. Övriga 10 % kommer från näringslivets användning. De innehåller troligen en uppstarts omgång av en numera nerlagd fabrik och kommer troligen att minska ytterligare när 2005 års siffror kommer. 16

17 Bilaga 1 Utvärdering av energiplanen Sammanfattning: I energiplanen angavs konkreta mål för den kommunala verksamheten från 2000 till år 2005 med 1999 års statistik som grund. De uppställda målen har följts upp varje år utifrån den statistik som rapporterats från förvaltningarna. Förbrukningen av olja och el till uppvärmning har minskat stort och dessa mål är uppfyllda. Däremot nås inte målet att minska elanvändningen med 10 % eller transportmålen. Målformuleringarna i denna energiplanen tar fasta på vad som kommit fram och föreslår fler mål som baseras på använd yta. Mål: Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska minska med 50 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Minskade med 52,3 %. Oljan har i första hand ersatts med fjärrvärme men även med pellets i de mindre tätorterna i kommunen. Mål: Användningen av fossila bränslen för drivmedel ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Målet har inte nåtts. Istället har fossila bränsleförbrukningen ökat med 8 %. Trenden var avtagande tills nya bussar köptes in av stadstrafiken under De nya bussarna drar cirka 2,5 dl mer diesel per mil. Mål: Vid nyinstallation får inga pannor med fossilt bränsle som energikälla installeras. Utfall: Inga pannor har installerats i fastighetsbeståndet. Mål: Minst 10 fordon som drivs med biogas ska vara igång till år Utfall: Det finns ingen biogas i Karlstad och inga biogasfordon i kommunal ägo. Det projektet som var aktuellt 1999 genomfördes aldrig. Idag är frågan om biogastillverkning i Karlstadområdet aktuell för utredning igen. Mål: Användandet av el, exklusive elvärme, ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år Utfall: Elanvändningen minskade med bara 1,8 % och målet nåddes inte. KBAB levde upp till målet och minskade sin elförbrukning med 13 %. Gamla fastighetskontoret ökade med 19 %. Anledningen är att de förvaltar mer yta idag, och att ytorna har högre nyttjandegrad idag jämfört med Ytterligare en anledning är att kommunen är mer datoriserad idag. Inte heller gamla tekniska verken har lyckats minska sin elförbrukning med mer än 1 % trots flera effektiviseringar. Anledningen är mer offentlig belysning samt olika konstbelysningsprojekt runtom i staden. Mål: Andelen el som används till uppvärmning ska minska med 15 % till år 2005 jämfört med Utfall: Målet uppfylldes, elvärmen minskade med 18 %. Anledningen är övergång till fjärrvärme samt effektiviseringar såsom värmeåtervinning och finjustering av värmesystem. Mål: Minst 200 m 2 solvärme ska installeras i fjärrvärmeanslutet systemet till år Utfall: Totalt har 325 m 2 solfångare installerats, samtliga i KBABs fastighetsbestånd. Mål: Minst 200 m 2 solvärme ska installeras utanför fjärrvärmeområdet till år

18 Utfall: Ingen solvärme har installerats. Men fastighetskontoret har pengar avsatta i budget för solvärme utanför fjärrvärmebeståndet. Mål: Tio stycken solelsanläggningar installeras i lämpliga kommunala verksamheter till år Utfall: Ingen solelsanläggning har installerats. Tekniken är fortfarande relativt dyr och svårarbetad och inga lämpliga objekt har identifierats. 18

19 Bilaga 2 Omvärldsanalys Energiplan Omvärldsanalys Karlstad Användning av energi är en av värdens största miljöpåverkare. Bara en bråkdel av den energi som används är förnyelsebar. Energi kan studeras från många olika sidor, till exempel från produktion av energi, användning av energi, miljöpåverkan, ekonomi med mera. Den här omvärldsanalysen gör inte anspråk på att vara heltäckande men vi ska försöka ge fakta, bakgrunder och samband inom energiområdet som påverkar Karlstad i framtiden och som bör lyftas fram i en energiplan. Biobränsle (med avfall) 16% Olja 32% Vattenkraft 12% Naturgas 1% Kärnkraft 35% Kol 4% Bild 1. Energitillförsel till Sverige, början på 2000-talet. Att jämföra olika kommuner kan vara vanskligt. Jämfört med riksgenomsnittet för Sverige ligger Karlstad relativt lågt, se tabell nedan. Det beror på att Karlstad inte är en industristad utan en tjänstestad. En enda industri kan snedvrida siffrorna och göra det mycket svårt att få till en bra jämförelse. Till exempel så har Hammarö mer än sex gånger så stor energianvändning per person än Karlstad på grund av energiintensiv industri. Karlstad, total energianvändning kwh/person, år Sverige, total energianvändning kwh/person, år Karlstad, CO2- utsläpp, kg/person, år Sverige, CO2- utsläpp, kg/person, år Industrier Energi Transporter Service Hushåll Totalt

20 Tabell 1. Energianvändningen i Karlstad per person, Källa: Endast en tredjedel av energianvändningen är förnyelsebar, det vill säga vattenkraft och biobränsle, se bild 1. Jämfört med många andra länder är detta trots allt en relativt hög andel förnyelsebar energi. Det viktigaste för framtiden är att i första hand minska energianvändningen genom effektiviseringar. I andra hand gäller det att byta ut miljöförstörande energianvändning mot förnyelsebara alternativ med minimal påverkan på miljö, hälsa och natur. Trenden sedan oljekrisen på 70-talet är att samhället effektiviseras hela tiden. Industrin, service och boendet har blivit mycket effektivare de senaste 30 åren. Undantaget är transporter som inte effektiviserats i lika stor utsträckning. I boendet har mängden energi per ytenhet minskat drastiskt genom tilläggsisolering, strängare byggregler och bättre styr- och reglerutrustning. Trots det har inte mängden energi i boendet minskat. Anledningen är att vi i Sverige i dag bor på betydligt större ytor och att antal personer i hushållen har minskat. Den effektivisering som åstadkommits har ätits upp av mer välfärd och mindre trångboddhet. Trender Vi kommer att se mer effektiviseringar framöver, både bättre nyttjande av befintlig teknik och ny teknik. All energi kommer att bli dyrare i framtiden men de mer miljömässiga energislagen kommer att fortsätta att vara relativt billig jämfört med de miljöstörande. Faktaruta om fossila bränslen: Fossila bränslen utgörs av nedbrutna växter och djur som under miljoner år tryckts ihop och omvandlats till kolväten. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder energi. Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en mängd miljö- och hälsoproblem t ex växthuseffekt, försurning, spridning av cancerogena ämnen som flyktiga kolväten och stoft. Fossila bränslen ger vid förbränning tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxiden fångar upp och håller kvar värmestrålning i atmosfären längre vilket leder till global uppvärmning, växthuseffekt. Olja, bensin, diesel, kol, koks och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige, se bild 1. Ingen av dessa bränslen utvinns i landet utan importeras. De fossila bränslena utgör tillsammans 37 % av Sveriges energianvändning. Det kostar mycket energi att transportera, rena och förädla fossila bränslen innan den når slutanvändaren. Studier visar att transporter och rening kostar 14 % av energiinnehållet i bensin från utvinningen tills det når slutanvändaren i Sverige. Kyoto-avtalet är FNs program för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Kyoto-avtalet är ingen lösning på växthuseffekten men kan ge en lindring av dess effekter. För Sveriges del innebär avtalet att vi kan släppa ut 4 % mer koldioxid jämfört med Regeringen har förklarat att vi inte kommer att nyttja den möjligheten utan istället ska minska utsläppen med minst 4 % fram till Olja 20

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27

Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27 Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27 Martin Rosén, fjärrvärmesäljare på Karlstads Energi var dagens moderator och hälsade alla välkomna till årets kundmöte, både näringsidkare vid lunchtid och konsumenter

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder

Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder TFN 2007-1013, Dpl 370 2014-08-11 Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Stadshuset, Drottninggatan 32, www.karlstad.se

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer