Riksföreningen Autism

Transkript

1 Riksföreningen Autism Verksamhetsberättelse och Årsredovisning för år

2 Ordföranden har ordet Vi kan titta tillbaka på ett för oss intensivt och innehållsrikt år med flera viktiga interna milstolpar. En av dessa är vårt namnbyte. Under många år har vi internt diskuterat att organisationens namn inte på ett bra sätt avspeglat hela vår målgrupp. Med mycket stor enighet kunde vi så under förra året besluta om att byta namn från Riksföreningen Autism till Autism- och Aspergerförbundet från och med Ett mycket efterlängtat beslut. Nu kommer det av vårt namn tydligt framgå att vår målgrupp också inkluderar Aspergers syndrom. Vårt nya namn kommer förhoppningsvis också öka kunskapen i samhället om att Aspergers syndrom faktiskt är ett autismspektrumtillstånd. En annan viktig milstolpe under det gångna året är att vi beslutat slå samman tidningarna Ögonblick och Empowerment. Empowerment-tidningen utkom med sitt sista nummer i slutet av året. Tidningen startade som en del i vårt arbete med att vuxna med egen funktionsnedsättning inom autismspektrat skulle få en ökad delaktighet och ett större inflytande inom såväl vår organisation som samhället i stort. Hittills har tidningen nått framför allt våra medlemmar över 18 år med Aspergers syndrom samt ett mindre antal prenumeranter. Framöver kommer nu alla våra medlemmar att ta del av det unika inifrånperspektiv som Empowerment-tidningen förmedlat. Det kommer att bli ett oerhört viktigt tillskott i vårt arbete med att sprida kunskap och öka förståelsen för hur det är att leva med ett autismspektrumtillstånd. Vi lyfter ofta brist på kunskap och ställer krav på ökad kunskap och högre kvalitet gällande såväl utredning och diagnostik som behandlings- och stödinsatser. Det är i dessa sammanhang också viktigt att kunna visa goda exempel. Vi har därför instiftat en utmärkelse, Årets Pusselbit, för att synliggöra och uppmuntra de som bidrar särskilt förtjänstfullt med detta inom föreningen och bland professionella. Priset delades på världsautismdagen i år ut för första gången. Ingen mindre än folkhälsominister Maria Larsson delade ut Årets Pusselbit. De första mottagarna av utmärkelsen blev Anne Kierkegaard och Bo Hejlskov Jörgensen. Annars är det tyvärr så att vi får allt fler rapporter från våra medlemmar om att personer i vår målgrupp får det allt sämre. Förändringen i socialförsäkringen har drabbat många av våra medlemmar hårt. Så hårt att många av dem som inte klarar sin försörjning genom eget arbete inte beviljas sjukersättning utan tvingas till att leva på försörjningsstöd från socialtjänsten, socialbidrag. Detta trots att de har intyg från läkare och andra professionella på att funktionsnedsättningen är så omfattande att de inte klarar ett arbete. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och vi har därför under året prioriterat att för ansvariga politiker påvisa konsekvenserna för våra medlemmar av förändringarna i socialförsäkringen. Vi har gjort det genom skrivelser, debattartiklar och uppvaktning av ansvarig minister i regeringen. Någon proposition om LSS har inte lagts under året, vilket är oroande. Förhoppningsvis har jag fel, men jag misstänker att detta kan vara ett tecken på att man inte kommer att lägga fram något mer omfattande förslag utan att skjuta många frågor på framtiden. Jag har under det gångna året blivit djupt oroad över hur många av våra ungdomar har det. Vi nås av allt fler föräldrars beskrivning av katastrofala situationer i och utanför skolan. Många ungdomar är inte i skolan alls och saknar också stöd utanför skolan. Många lever isolerade i hemmet eller i socialt utanförskap i sociala riskmiljöer. En skrämmande brist på förståelse för hur man ska möta en ungdom med autism, Aspergers syndrom eller något annat autismliknande tillstånd har vuxit fram allt tydligare. En artikelserie i Dagens Nyheter 2

3 om att socialtjänster tolkar symtom på autism som tecken på omsorgssvikt hos föräldrarna och omhändertar ungdomar på felaktig grund bekräftar den bilden. Allt detta ser jag som en konsekvens av att kunskapen om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd är alldeles för otillräcklig. Att tillstånden finns är väl känt idag. Däremot har den djupare och mer specifika kunskapen om tillstånden inte spridits i lika stor omfattning. Inte heller finns bland våra beslutsfattare och ansvariga tjänsteman en kunskap om att man vid autismspektrumtillstånd måste satsa på specialiserade kompetenser och verksamheter. Det räcker inte med insatser som bygger på generella kunskaper om barns, ungas och vuxnas behov. Vi har under året påbörjat vårt arbete med att ta fram en strategi för hur vi kan bidra till att initiera och medverka till ett kunskapslyft på alla områden och alla nivåer i samhället. Vi kommer att högprioritera detta arbete under de kommande åren då kompetensfrågan är central när det gäller brister inom vården, habiliteringen, barnomsorgen, skolan, socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen med flera områden. Vi har som framgår av verksamhetsberättelsen flera angelägna pågående utvecklingsprojekt. De flesta av våra projekt finansieras till största delen av medel från Allmänna Arvsfonden. Vårt samarbete med arvsfonden har varit och är fortsatt mycket gott. De projekt som vi med stöd av arvsfonden genomfört genom åren har haft stor betydelse för kunskapsutvecklingen på området. Inte minst gäller det Riksföreningen Autisms största projekt, Rebeckaprojektet som vi genomförde under sex år på 80-talet. Det handlade om att sprida den då relativt nya kunskapen om autism och hur den skulle implementeras i vård, habilitering, barnomsorg, skola och omsorg som det hette då. Vi behöver nu åstadkomma en motsvarande satsning på ett kunskapslyft. Jag ser gärna att till det kopplas någon form av autismcertifiering för verksamheter och professionella. Det måste bli ett slut på att man kan få arbeta med en person med autism eller Aspergers syndrom utan att ha någon utbildning i funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i vardagen för den enskilde. Avslutningsvis vill jag lyfta fram alla våra medarbetare på vårt kansli. De gör ett fantastiskt arbete med en hög kompetens och ett bra bemötande av våra medlemmar där så många är i förtvivlat svåra situationer. Jag har haft förmånen att under många år följa arbetet på vårt kansli och är djupt imponerad av det engagemang våra anställda visar. Ett varmt tack till er alla för er insats under det gångna året. Eva Nordin-Olson Ordförande, Autism- och Aspergerförbundet 3

4 Organisation S T Y R E L S E Enligt föreningens stadgar består styrelsen av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Mandattiden är ett år för ordförande, valberedning och revisorer. Övriga ledamöter och suppleanter väljs för två år, halva antalet vid varje riksmöte. Valda till och med riksmötet: Styrelse Ordförande: Eva Nordin-Olson, Mora 2010 V ordförande: Anna Sjölund, Haninge, 2010 Övriga: Kerstin Holm, Västerås 2010 Sven-Olof Johansson, Lund 2011 Take Knol, Linköping 2011 Marjo Manell, Stockholm 2011 Vivi-Ann Olsson, Lidköping 2011 Oli Stephensen, Lund 2010 Solveigh Lagerbäck, Flen 2010 Suppleanter: Eva Hessling-Jansson, Järlåsa 2010 Pia Johansson, Säter 2011 Anne Lönnermark, Borås 2011 Revisorer Ordinarie: Ove Olsson, Stockholm (aukt) 2010 Mats Lundgren, Katrineholm 2010 Suppleanter: BDO Nordic Stockholm AB 2010 Leif Tallskog, Uppsala 2010 Valberedning Ordinarie: Kerstin Lamberg, Göteborg 2010 (sammankallande) Mia Larsdotter, Skåne 2010 Stefan Trollheden, Trolhättan, 2010 Ombud till Handikappförbundens samarbetsorgans, HSO, årsmöte och ordförandekonferenser: 4

5 Ordinarie: Eva Nordin-Olson, Mora 2010 Suppleant: Anna Sjölund, Vendelsö, 2010 Styrelsen har under året haft sex protokollförda sammanträden varav två i samband med arbetshelger. Styrelsen har ett arbetsutskott (AU) bestående av Eva Nordin-Olson, Anna Sjölund och Eva Hessling-Jansson. AU har haft två sammanträden under året. Empowermentrådet (i avvaktan på rapport från utredningen om Empowermentrådets framtid) Nicklas Andersson, Malmö 2010 Rodmar Sandberg, Malmö 2010 Camilla Tilljander, Vessigebro 2010 Hans Östman, Furuvik 2010 ) Efter rapport från den arbetsgrupp som utredde formerna för inflytande för vuxna med egen funktionsnedsättning beslutade styrelsen i juni att organisationen ska arbeta vidare med att finna nya former för inflytande för olika grupper av medlemmar. Som en konsekvens av detta lades Empowermentrådet ner. Hedersledamöter Lena Andersson, Gunilla Bergström, Gunilla Wigren Dahlin, Kerstin Ehrensvärd, Gunilla Gerland, Christopher Gillberg, Olle Mächs och Lena Rydenstam är, tack vare förtjänstfulla insatser, föreningens hedersledamöter. D I S T R I K T E N Distriktsföreningar Våra 24 distrikt är självständiga och gör sina egna verksamhetsberättelser. De arbetar liksom Riksföreningen Autism (RFA) samhällspåverkande företrädesvis gentemot sina kommuner och landsting. Utöver traditionell föreningsverksamhet bedriver de studiecirklar och utbildningar, har föräldragrupper, träffgrupper för vuxna med autism/aspergers syndrom, håller konferenser och studiedagar, gör studieresor, ordnar läger och familjearrangemang av olika slag. Lokalföreningar FA Skåne har tre lokalföreningar, FA Västra Götaland Distrikt Söder en, FA Västra Götaland Distrikt Skaraborg en och FA Norrbotten en lokalförening. Distrikten är grundorganisationen - där medlemmarna finns - och genom distrikten är medlemmarna indirekt anslutna till riksföreningen. Varje distrikt fastställer sin medlemsavgift, och under året har av den 130 kr per enskild medlem och 200 kronor per 5

6 institution tillfallit riksföreningen. Prenumeration på tidningen Ögonblick har kostat 250 kronor och prenumeration på tidningen Empowerment har kostat 150 kronor. Den 31 december 2009 hade distrikten tillsammans (9.564) medlemmar fördelade på följande sätt( 2008 års siffror inom parentes): Förening Skåne 719(632) Blekinge 170(158) Dalarna 265(232 Distrikt Göteborg 1259(1202) Gotland 50(55) Gävleborg 272(277) Halland 128(107) Jämtlands län 227(214) Jönköpings län 145(111) Kalmar län 173(159) Kronobergs län 187(188) Norrbotten 233(240) Stockholms län 2294(2040) Södermanland 333(364) Uppsala län 418(386) VG Fyrbodal 290(283) VG Skaraborg 412(402) VG Söder 319(303) Värmland 658(652) Västerbotten 200(183) Västernorrland 167(180) Västmanland 363(343) Örebro län 441(425) Östergötland 466(428) Dessutom fanns vid årsslutet 611 prenumeranter på tidningen Ögonblick och 202 prenumeranter på tidningen Empowerment. P E R S O N A L Kansliet är styrelsens verkställande organ. Under 2009 har nedanstående personer varit anställda på kansliet: Lena Almvik är ombudsman. Hon arbetar främst med intressepolitiskt arbete och medlemsrådgivning inom områden som LSS, socialförsäkring, utbildning och färdtjänst. Anna Calissendorff är förbundssekreterare. Hon leder kansliets arbete och håller kontakt med myndigheter och andra handikappförbund, deltar i konferenser och olika arrangemang. Hon bevakar forskning och litteratur och är redaktör för tidningen Ögonblick. 6

7 Hanna Danmo är redaktör för tidningen Empowerment och föreläser om föreningen och funktionsnedsättningen. Catharina Granath är förbundsjurist. Hon bevakar och informerar om lagstiftningen och andra handikappolitiska frågor som rör våra grupper. Hon bistår enskilda medlemmar med råd och hjälp och kan i vissa principiella fall, där prejudikat saknas, driva frågor till juridisk prövning. Mats Jansson är ombudsman. Han arbetar med medlemsrådgivning till såväl närstående/personal till vuxna med autism/ Aspergers syndrom som till vuxna med egen funktionsnedsättning. Han har under året arbetat med föreningens nya hemsida som blev publik i juni. Han har också varit engagerad när de distrikt som så valt har flyttat över sina hemsidor till det nya verktyget. Joanna Médioni ansvarar för medlemsregistret samt försäljning av informationsmaterial. Hon ansvarar även för föreningens telefontider, som bland annat innebär många kontakter med medlemmar men även andra externa kontakter. Hon håller också i de praktiska arrangemangen kring möten och konferenser. Ragnar Olinder är förbundsjurist. Han har under året företrädesvis arbetat med s k LVUärenden. Carina Pettersson är ekonomiansvarig för såväl RFA, Stiftelsen Autism som Utbildningscenter Autism. Förutom det löpande ekonomiarbetet ansvarar hon bland annat för arbetet med att söka bidrag från fonder och statliga organ. Hon sköter dessutom administrationen för AMA-projektet, Brasilien. Allmän verksamhet R I K S M Ö T E T RFA håller varje år riksmöte och representantskapsmöte. Dessa möten hölls den 25 och 26 april på hotell Skogshöjd, Södertälje. Precis som de senaste åren ägde riksmötet rum på lördag förmiddag och följdes efter lunch av representantskapsmötet som fortsatte på söndagen. Riksmötet fastställde styrelsens budgetförslag och beslutade att medlemsavgiften till RFA för 2010, är oförändrad, det vill säga 130 kronor för enskild medlem och 200 kronor för institution. Prenumerationsavgiften för Ögonblick är 250 kronor och för Empowermenttidningen 150 kronor. Vid årets riksmöte förelåg och behandlades två av styrelsen framlagda förslag och två inkomna motioner. Mötet beslutade anta styrelsens förslag om namnbyte på föreningen och att ett extra riksmöte i frågan skulle hållas den 5 september i samband med ordförandemötet. Mötet beslutade också att utse Gunilla Gerland till hedersledamot i föreningen. För en närmare redovisning av besluten på riksmötet hänvisas till protokollet från mötet. 7

8 Vid det extra riksmötet den 5 september i Tylösand bekräftades beslutet om att organisationen byter namn till Autism- och Aspergerförbundet och att distrikten byter namn till Autism- och Aspergerföreningen...Erforderliga ändringar av namn görs i stadgarna för Riksföreningen Autism, för distrikt inom Riksföreningen Autism och för lokalföreningar inom Riksföreningen Autism. R E P R E S E N T A N T S K A P S M Ö T E T Vid representantskapsmötet gav samtliga närvarande distrikt en presentation av aktuella frågor i respektive distrikt. Mötet fick information om och diskuterade konsekvenserna av ett eventuellt andra beslut om namnbyte på organisationen och om arbetet med föreningens nya hemsida. O R D F Ö R A N D E K O N F E R E N S E N Höstens konferens med distriktens ordförande anordnades av Föreningen Autism i Halland på hotell Tylösand, Tylösand. På programmet stod presentation av ny logga, diskussion kring förslaget till ny skollag och om möjligheterna för distrikten i det nya hemsidesverktyget. Mötet hade också en första diskussion kring intressegrupper, en ny möjlighet för medlemmar att engagera sig i en specifik fråga. N ÄT V E R K Sedan några år finns ett nätverk kring skolfrågor. Skolombuden är på olika sätt aktiva inom det distrikt/län där de bor. Skolombuden håller sig generellt orienterade om hur skolsituationen ser ut för elever med autism eller Aspergers syndrom i det egna distriktet. De rapporterar till sina distriktsstyrelser i frågor som rör skolan och är även en länk mellan distrikten och riksföreningen i utbildnings- och skolfrågor. Arbetet bedrivs till stor del via och telefon. Sammankallande i gruppen är Kerstin Holm. Det finns också ett nätverk för LSS-frågor. LSS-ombuden bevakar och håller sig orienterade om hur tillämpningen av LSS ser ut inom kommunerna i det egna distriktet. LSS-ombuden rapporterar till den egna distriktsstyrelsen i fråga om de prioriterade aspekterna av LSS och är även en länk mellan distrikten och RFA i denna fråga. Arbetet bedrivs till stor del via och telefon. Sammankallande i gruppen är Eva Hessling-Jansson. SKOLOMBUDSTRÄFF Den 6-7 mars träffades ett tiotal av förbundets skolombud till en träff i Södertälje. Skolombuden kunde till exempel lyssna till Ulf Janson, professor vid pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan i Stockholm, Carl-Gustaf Sidenqvist, skolexpert hos Barn- och elevombudet, BEO, och Agneta Hell, rådgivare hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM. 8

9 NY HEMSIDA I juni blev föreningens nya hemsida publik. Hemsidan har en tydlig och enkel form, är användarvänlig och en teknisk lösning som bl a innebär att möjligheter i framtiden finns för distrikten att ansluta sina sidor och ha samma grundform på sidan. Inför starten hade en hel del nytt material producerats bl a faktagranskade texter kring diagnoserna inom autismspektrum. Verktyget innebär också möjligheter för distrikten att ansluta sig. Vid årsskiftet har drygt hälften av distrikten visat intresse för att göra det. ÅRETS PUSSELBIT Föreningens nyinrättade utmärkelse Årets Pusselbit delades ut för första gången i samband med rikskonferensen i Västerås. Mottagare var psykolog Bo Hejlskov Jörgensen och Anne Kierkegaard, ordförande i Föreningen Autism i Stockholms län. ÖGONBLICK OCH ANNAT INFORMATIONSMATERIAL Tidningen Ögonblick har kommit ut med fyra nummer. Tidningen Empowerment har likaledes utkommit med fyra nummer. Under året har dessutom följande informationsmaterial producerats: Nytryck av foldrar, Autism- vad är det? Aspergers syndrom -vad är det? Ny presentationsbroschyr- Det här är Riksföreningen Autism Affisch Världsautismdagen - för distrikt och föreningar Flygfärdig- en bok om att flytta hemifrån Boendestödsboken Ny logga för förbund och distrikt med lathund för hur loggan ska användas Banner på Eniro för den som söker på Autism respektive Aspergers syndrom Annons namnbyte i SFI-bilaga som följde med Expressen söndag 6/12 samt spreds på Arlanda och Landvetter Den 11 december arrangerades ett gloggparty på kansliet i Stockholm för att uppmärksamma namnbytet. Inbjudna var närstående organisationer, samt aktörer på autimområdet i Stockholm inom vård, boende, Socialstyrelsen, SPSM med flera. ALMEDALSVECKAN Sommaren 2009 deltog Riksföreningen Autism i Almedalsveckan för tredje gången. RFA fokuserade på skolfrågor. RFA deltog i seminarier, debatter och hade enskilda möten med bland annat generaldirektören för Skolinspektionen Anne-Marie Begler och Marie Granlund, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 9

10 R E M I S S VA R, S K R I V E L S E R O C H U P P VA K T N I N G A R RFA har under året: Remissvarat på Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (U2009/5552/g) Remissvarat på Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola Remissvarat på Lagen om stöd och skydd för barn och unga, LBU (SOU 2009:68) Remissvarat på Den nya skollagen (Ds 2009:25) Remissvarat på Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux (Ds 2009:20) Remissvarat på Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38) Remissvarat på Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Remissvarat på Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131) Remissvarat på Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättningar(sou 2008:77) Remissvarat på promemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram Remissvarat på Specialskolmyndighetens förslag till förändring av specialskolans timplan RFA har under året uppvaktat: Socialförsäkringsmininster Christina Husmarck Persson om Brist på brådska Utbildningsdepartementet inför förslaget till ny skollag Socialstyrelsen om LVU och autismspektrumtillstånd Deltagit i överläggningar inom Socialstyrelsen, dels i UPP-centrum och dels i ett påbörjat arbete kring rättspsykiatri och tvångsvård. Deltagit i överläggningar med Specialpedagogiska skolmyndigheten. S A M A R B E T E 10

11 Ragnar Olinder har förordnats av regeringen att vara HSO:s representant i Nämnden mot diskriminering. Ragnar Olinder var HSO:s representant i Vägverkets handikappråd t o m juni Catharina Granath är HSO:s representant i Vägverkets och Banverkets tillgänglighetsråd Catharina Granath är vår representant i HSO:s socialförsäkringsnätverk och i HSO:s MRnätverk Catharina Granath är vår representant i försäkringskassans handikappdelegation Catharina Granath, Lena Almvik och Mats Jansson alternerar som våra representanter i HSO:s arbetsmarknadsnätverk Sven-Olof Johansson ingår i Socialstyrelsens arbetsgrupp för Sektorsansvaret. Sven-Olof Johansson har varit styrelseledamot och ordförande i HSO:s arbetsgrupp för skolfrågor. Sven-Olof Johansson har varit ledamot av HSO:s referensgrupp för arbetsmarknadsfrågor. Sven-Olof Johansson har varit ledamot i HSO:s ledningsgrupp för projektet brukarmedverkan i forskningen. Sven-Olof Johansson är ledamot i HSO:s nordiska nätverk för handikappforskning. Sven-Olof Johansson har varit NSPH:s representant i en referensgrupp till CEPI = Centrum för evidensbaserad psykiatri. Sven-Olof Johansson har varit NSPH:s representant i referensgruppen för en reformerad skötarutbildning inom psykiatri. Sven-Olof Johansson har varit NSPH:s representant i referensgruppen för en tvåårig högskoleutbildning i Psykisk hälsa med inriktning mot särskild problematik. Sven-Olof Johansson har varit NSPH:s representant i referensgruppen för anvisningar om öppenvårdstvånget i psykiatrin. Sven-Olof Johansson har varit NSPH:s representant i Referensgruppen för en handbok i psykiatri. Take Knol är HSO:s representant i en referensgrupp till RAR, Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering 11

12 Anne Lönnermark är vår representant i HSO:s rådgivande organ gentemot SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Anne Lönnermark är vår representant i styrgruppen för projektet Ökad delaktighet för social integrering av elever med autism/aspergers syndrom i den lokala grundskolan. Anna Calissendorff och Lena Almvik är våra representanter i samarbetet med SPSM:s Västra Götalands region som har ansvaret för autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd inom institutet. Take Knol, Sven-Olof Johansson och Eva Nordin-Olson har varit RFA:s representanter i brukarnätverket NSPH, Nationell Samordning för Psykisk Hälsa. Lena Andersson ingår i styrgruppen för BO:s och HSO:s projekt Livslångt lärande för personer med autism. Lena Almvik ingår i referensgruppen för framtagande av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom, 9 8 LSS Anna Calissendorff ingår i styrgruppen för projektet Uppföljning av barn med autism som får tidiga insatser. Mats Jansson ingår i styrgruppen för Konstskola och speldesign, Ädelfors folkhögskola Marjo Manell ingår i referensgruppen för Måltidssamtal. Lena Almvik ingår i referensgruppen för projektet Egen Växtkraft. Marjo Manell är ordinarie ledamot i styrelsen för Föreningen Nationella Hjälplinjen och Agneta Blomgren är suppleant. Marjo Manell och Anna Sjölund ingår i styrgruppen för projektet Kartläggning och validering Aspergers syndrom. Anna Sjölund har varit vår representant i utformande av projektet KOGNUS. Sven-Olof Johansson är med i PsykSams projekt Kommunernas kostnader för personer med psykiatrisk problematik. Med Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar vi framförallt lokalt men även centralt. Inom HSO samarbetar vi med övriga handikappförbund. Vårt ombud till HSO:s årsmöte och ordförandekonferens är Eva Nordin-Olson och suppleant är Anna Sjölund. Eva Nordin- Olson deltar på HSO:s ordförandemöten. Vi samarbetar med en rad förbund inom HSO i det som kallas 12-gruppen. I 12-gruppen representeras vi av Anna Calissendorff och ytterligare en person beroende på fråga. 12

13 Vi är sedan 1999 medlemmar i Shia, Svenska handikapporganisationers internationella biståndsförening. Shia är en ideell förening med 28 medlemmar bestående av svenska handikapporganisationer som är aktiva i internationellt utvecklingssamarbete. Shia:s största finansiär är SIDA, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Medlemskapet gör det möjligt för oss att driva internationella biståndsprojekt, där vi endast behöver stå för en mindre del av kostnaderna. Vår representant är Carina Pettersson. Under 2009 beslutade styrelsen att lämna brukarnätverket NSPH, nationell samverkan för psykisk hälsa. Skälen var flera: NSPH har allt mer utvecklats till att vara mer av en paraplyorganisation och mindre av ett nätverk och ett aktivt engagemang kräver stora resurser av medlemsorganisationerna. För Autism- och Aspergerförbundet, vars medlemmar ofta har stora behov av omfattande stöd, service och habiliterande insatser hela livet, framför allt från andra områden i samhället än psykiatrin, är det rimligare att använda sina begränsade resurser till att samarbeta i andra former än inom NSPH. K O N F E R E N S E R I N T E R N A O C H E XT E R N A Årets rikskonferens med rubriken Boende och fritid för vuxna med autism eller Aspergers syndrom ägde rum i Västerås 2-3 april och samlade drygt 300 deltagare. På konferensens första dag, som sammanföll med Världsautismdagen, talade folkhälsominister Maria Larsson och delade ut utmärkelsen Årets Pusselbit. Eva Nordin-Olson och Anna Calissendorff bevakade konferensen Meeting of Minds i Herning, Danmark. Anna Calissendorff och Joanna Médioni deltog och stod för ett bokbord på Särskolans rikskonferens i Visby i maj. Joanna Médioni, Mats Jansson och Hanna Danmo stod för bokbord i samband två Misakonferenser i samband med Misas 15-årsjubileum Joanna Médioni stod för ett bokbord i samband med konferensen Bara vara barn Eva Nordin-Olson har medverkat på ett möte om personer med utvecklingsstörning och psykisk ohälsa som arrangerades av Socialstyrelsen i september Eva Nordin-Olson föreläste på konferensen Riv Murarna som arrangerades av Socialstyrelsens UPP-centrum i november Eva Nordin-Olson föreläste på en utbildning för personal i LSS- verksamheter som arrangerades av Carpe i december Anna Calissendorff har deltagit i två hearings med allianspartiernas ledamöter i Socialutskottet. 13

14 Anna Calissendorff föreläste på en personaldag inom Norra Storstockholms psykiatri i maj Anna Calissendorff föreläste på Astrid Lindgrens barnsjukhus för ett studiebesök från Japan i oktober Catharina Granath föreläste på Stockholms stads godmansdagar inom projektet Carpe i mars och maj F A M I L J E L Ä G E R Föreningens familjeläger hölls i vanlig ordning under tre veckor i juni-juli på Mossbylunds gård i södra Skåne. Ann Ask, Skillinge ansvarade som vanligt för anställning av personal, planering och organisation. 41 familjer, totalt 144 personer, deltog under lägerveckorna. En vecka var avsedd för ungdomar med autism mellan 13 och 20 år, en vecka var avsedd för barn med autism under 13 år medan den tredje lägerveckan var avsedd för barn och ungdomar med Aspergers syndrom och högfungerande autism upp till 20 år. Lägren finansieras med deltagaravgifter samt generösa bidrag från flera fonder. Styrelsens representant för familjelägren är Vivi-Ann Olsson. S O M M A R K U R S Den augusti anordnade återigen RFA/Empowerment en sommarkurs för vuxna med autism/aspergers syndrom. Kursen hölls på Ågesta folkhögskola i Farsta utanför Stockholm och hade temat Gemenskap. Kursledare var Pia Johansson. Det var sammanlagt drygt 30 personer på kursen, inklusive föreläsare och funktionärer. Kursen innehöll föreläsningar, diskussionsgrupper och workshops, men också tid för sällskapsspel, promenader, minigolf och att bara vara. Både kursen och folkhögskolan fick mycket bra betyg i utvärderingarna. Kursen finansierades av deltagaravgifter och bidrag från SISUS, Socialstyrelsens Institut för Särskilt Utbildningsstöd samt fondmedel. I N T E R N AT I O N E L L A O C H N O R D I S K A K O N T A K T E R Vi håller kontakt med europeiska och andra organisationer genom att utbyta tidskrifter och informationsmaterial, delta i varandras konferenser med mera. Vi är medlemmar i World Autism Organisation och den europeiska samarbetsorganisationen International Association Autism-Europe, IAAE. Vi deltar varje år i ett Nordiskt möte. Årets möte ägde rum i Reyjkavik, Island i november. Liksom tidigare år informerade representanterna för respektive land om aktuella 14

15 frågor och det pågående arbetet i de olika länderna där nu även Estland och Färöarna ingår i gruppen. Studiebesök på en gymnasieskola, en praktiskt inriktad skola och ett boende ingick också i programmet. Vårt samarbete med AMA, Associação de Amigos do Autista, i São Paulo har fortsatt under året som är projektets sista. Arbetet under året har främst handlat om den fortsatta utvecklingen av AMAs kunskapscenter med syfte att sprida aktuell kunskap om autism runt om i Brasilien men även om att vidareutbilda AMAs egen personal. Kunskapscentret är också en viktig inkomstkälla för AMA. Vi har också inlett arbetet med att göra en utvärdering av projektet samt att förbereda en slutrapport där Carina Pettersson och Lena Andersson varit engagerade från RFA:s sida. Sedan kontakt tagits av Stödföreningen för Olof Palmes barnsjukhus i Hanoi om behovet av stöd för arbetet med barn med autism företog Eva Nordin-Olson och Anna Calissendorff en rekognosceringsresa till Hanoi i juni. Syftet var att undersöka förutsättningarna för ett eventuellt biståndsprojekt bestående av flera delar: att bistå med stöd och kompetens till den berörda avdelningen på sjukhuset, till föräldraorganisationen Hanoi Parent Club och till den skola för barn med autism som en grupp föräldrar driver i Hanoi. Sedan reglerna för fördelning av biståndsmedel skärpts under året har vi sänt in en ansökan om medel för en första del i ett sådant projekt till Världens barn. BANCO HUMANFONDEN Riksföreningen Autism är ansluten till Banco Humanfonden aktiefond som numera förvaltas av Swedbank Robur, då de under 2009 förvärvade fondbolaget Banco Fonder. Två procent av fondens förmögenhet går varje år till anslutna organisationer. Utdelningen för 2009 uppgick till kronor Per den 31 december 2009 var det 240 sparare som valt att stödja vår förening. F O L K S P E L Riksföreningen Autism är medlemmar i Folkspel, en ideell förening, som i sin tur är ägare till Folkspel i Sverige AB som bland annat administrerar Bingolotto. Både Riksföreningen Autism och dess distrikt får därigenom möjlighet att sälja prenumerationer på Bingolotter. Det är endast ett fåtal distrikt som använder sig av denna möjlighet. En del prenumerationer administreras direkt via Riksföreningen Autism, som även sålde Bingolottos julkalender i slutet av året. Samarbetet med Folkspel ger även möjlighet för distrikten att sälja andra lotter, bland dem Sverigelotten. U T B I L D N I N G S C E N T E R A U T I S M A B Utbildningscenter Autism AB är sedan 1999 ett av RFA helägt bolag som drivs utan vinstintresse. Utbildningscenter Autism AB lämnar en egen årsredovisning. Vid årsstämman 2009 invaldes Take Knol i styrelsen. Styrelsen består nu av Lena Rydenstam (ordförande), Kerstin Lamberg, Gunilla Jarmar, Take Knol och Anna Calissendorff. 15

16 S T I F T E L S E N A U T I S M Stiftelsen Autism har till ändamål att främja goda levnadsvillkor för personer med autism och autismliknande tillstånd i alla åldrar. Stiftelsen verkar genom att ge bidrag till forskning och utveckling samt till verksamheter och projekt som främjar stiftelsens ändamål. Styrelsen består av Lena Andersson (sammankallande), Gunilla Wigren Dahlin och Gunilla Gerland. Suppleant har varit Gunilla Jarmar. PLACERINGSPOLICY Under 2009 antog Riksföreningens styrelse en placeringspolicy för förvaltning av föreningens placeringsbara medel som ska börja gälla från och med den 1 januari Huvuddelen av placeringarna ska vara i räntebärande papper medan en mindre del kan placeras i aktier. Placeringarna ska göras med högt ställda etiska krav. Aktier och aktierelaterade finansiella instrument skall vara emitterade av företag som inte bryter mot FN:s förklaring om Mänskliga Rättigheter eller ILO:s åtta kärnkonventioner, där stor hänsyn tas bland annat till arbetsvillkor och miljö. 90-KONTON Under året har föreningen öppnat 90-konton för bank- och plusgiro med syfte att samla in pengar i arbetet med att skapa bästa möjliga villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd genom informationsspridning. Insamling till 90- konton står under översyn av SFI, Svensk insamlingskontroll. De insamlade medlen uppgick under det första året till 14 tkr. P R O J E K T Projekt Uppföljning och utvärdering av barn som får tidiga insatser Projektet är treårigt och startade Det är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Riksföreningen Autism och Föreningen Autism i Stockholms län. Projektet finansiseras med medel från Allmänna arvsfonden och Stockholms läns landsting. Lokal ledningsgrupp består av: FoUU chef inom Handikapp och Habilitering Hans Wermeling, Verksamhetschef för Autismcentra i Stockholms län Methe Axén och enhetschef för Autismcenter för små barn Gun Palm. En styrgrupp består av Kerstin Dahlström, David Edfelt, Anna Calissendorff, Anne Kierkegaard, Carina Hjelm, Olav Bengtsson, Margareta Blennow. Övergripande syften och frågeställningar i projektet, som rör förskolebarn med autismspektrumtillstånd, är 1) att analysera olika behandlingsinsatsers betydelse för barnets fortsatta utveckling och prognos ( what treatments work for which children, citat från den brittiska psykologen Patricia Howlin) och 2) att kunna bidra med förslag till en väl anpassad modell för utredning och uppföljning av barn med autismspektrumtillstånd utifrån den variation i funktionspåverkan och medicinsk bakgrund dessa barn uppvisar. 16

17 Projektarbetet äger rum på Autismcenter för små barn i Stockholm (Rosenlunds sjukhus) dit barn remitteras från utredningsenhet för insatser på grund av ett autismspektrumtillstånd. Se föregående rapport. Ca 200 barn ingår i uppföljningsprojektet. På centret får barn och deras föräldrar olika insatser för att främja barnets utveckling och fungerande. Autismcenter för små barn i Stockholm har tidigt introducerat s.k. intensiv beteendeterapi för små barn med autism och en grupp barn får dessa intensiva träningsinsatser. Sedan 2008 finns inom landstinget ytterligare ett särskilt center som ger sådana intensiva insatser, Banyan center för tillämpad beteendeanalys. Det finns behov av också svenska uppföljningsstudier för att få mer kunskap om vilka barn som svarar bäst på vilken behandling - och finns det grupper av barn som har god nytta också av andra mer traditionella pedagogiska insatser? Uppföljning efter 2 år I uppföljningen, som sker efter 2 år, har alla barn träffat läkare och psykolog. Psykolog har genomfört utvecklingsbedömning enligt särskilda testmetoder. En grupp har också träffat logoped för särskild språklig - och kommunikationsbedömning. I uppföljningen ingår at ta ställning till barnets funktionsprofil; grad av autismspektrumtillstånd, generell kognitiv nivå, språklig/kommunikativ förmåga, motorik, uppmärksamhetsförmåga, att kartlägga beteendemässiga områden samt att också bedöma medicinska faktorer. Vid årsskiftet har drygt 100 barn avslutat uppföljningsprogrammet. Den definitiva sammanställningen kommer att göras när hela gruppen om ca 200 barn deltagit i uppföljningen. Kvalitetsregister Några landstingsområden i Sverige planerar för kvalitetsregister också för gruppen barn med autism. Vi tror att ett sådant kan vara en hjälp för att tillförsäkra barn med autism de olika delar som ska ingå i en utredning och för att tillförsäkra barnet en uppföljning över tid. Ytterligare en fördel är att behandlings- och habiliteringsinsatser kan dokumenteras. Erfarenheter från projektet så här långt: Den grupp barn, drygt 200, som vi träffat vid ett första besök efter att de skrivits in på Autismcentret utgör en mycket heterogen grupp, dels utifrån funktionspåverkan och dels utifrån medicinska faktorer. Det stora flertalet barn med autismspektrumtillstånd har mer än en funktionsavvikelse, som t.ex. utvecklingsstörning, koncentrationssvårigheter (ADHD), motoriska avvikelser och/eller språkstörning. En betydande andel har också epilepsi och andra medicinska sjukdomar. I utredningsprocessen, inom sjukvården, finns således behov av att de team som utreder barn med neurologiska utvecklingsavvikelser har en bred inriktning. Varje barn som utretts och fått en diagnos inom autismspektrum behöver precis som barn med utvecklingsstörning, cerebral pares och andra utvecklingsavvikelser - få möjlighet till en medicinsk bedömning och ställningstagande till specifika medicinska undersökningar och vid behov genetisk rådgivning. Varje barn som utreds med frågeställning autismspektrumtillstånd behöver också få en bedömning av psykolog avseende den generella kognitiva nivån, begåvningsnivån. Ställningstagande måste tas till om barnet kan ha en samtidig utvecklingsstörning. Det är viktigt att frågan om barnets generella begåvning diskuteras med föräldrar även i de fall 17

18 där en definitiv diagnos inte kan fastställas. Diagnosen utvecklingsstörning har en stark laddning för föräldrar och många gånger upplevs en diagnos inom autismspektrum mer positivt och inte lika stigmatiserande. Utredning under förskoleålder behöver följas upp, och flertalet - kanske alla - barn behöver få en förnyad, uppföljande psykologutredning inför skolstart. Varje barn med autismspektrumtillstånd behöver i uppföljningen en läkare med erfarenhet inom området utvecklingsavvikelser. Föräldrar ska veta till vilken mottagning man ska vända sig för att få denna läkarkontakt. Barn med autism och utvecklingsstörning har minst lika stort behov av läkaruppföljning som barn med enbart utvecklingsstörning. Det finns också behov av ökad läkarmedverkan i de habiliteringsteam för barn med autismspektrumtillstånd som finns i Stockholms län. Det skulle vara en fördel för målgruppen om läkaren var en del av teamet, d.v.s. om man kunde skapa en modell mer lik den som finns på vanliga habiliteringscentra där läkare regelbundet träffar övriga i teamet och diskuterar gemensamma patienter. Det skulle t.ex. kunna utformas så att ett antal läkare från de större mottagningarna som sköter uppföljning av barn med autismspektrumtillstånd neuropediatriska mottagningar och BUP mottagningar knyts till de habiliteringscentra som handhar barn med autismspektrumtillstånd. Projektledare: Elisabeth Fernell Projekt Kartläggning och validering Aspergers syndrom Projektet är treårigt och bedrivs i samarbete med Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Det finansieras med medel från Allmänna arvsfonden och Botkyrka kommun. Kortfattat kan man säga att syftet med projektet är att utifrånbefintliga modeller utveckla en anpassad valideringsmodellför målgruppen. Att förbättra kartläggning av särskilda förutsättningar samt behov av anpassningar hos individer med AS, för att öka deras möjligheter att få och behålla ett arbete. En modell för att skapa nya förutsättningar för personer med Aspergers syndrom att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden har tagits fram i projektet Kartläggning och validering Aspergers syndrom. Resultatet är en 12 veckor skräddarsydd valideringsprocess där deltagaren får insikt i sina styrkor och svagheter, och får en bild av sin kompetens i relation till ett visst yrke. Modellen riktar sig mot högfungerande vuxna som har diagnosen Aspergers syndrom. Under 2009 har tre grupper deltagit och gensvaret från både handledare och deltagare har varit mycket positivt. Så här fungerar modellen Ett omfattande kartläggningsmaterial för deltagare och en handbok för handledare har tagits fram. Processen är tolv veckor lång och uppdelad i tre olika moment: 18

19 1. Fördjupad kartläggning Syftet är att synliggöra generella och yrkesrelaterade kompetenser samt kartlägga styrkor och svagheter. Förslag på strategier och olika typer av praktiskt stöd för att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet utarbetas under processen. 2. Kompetensbedömning för intyg i autentisk arbetsmiljö Syftet är att ta fram en bild av deltagarens yrkesrelaterade kompetenser. Strategier som deltagaren arbetat fram under den fördjupade kartläggningen testas i praktiken, förbättras och kompletteras vid behov. 3. Uppföljning och utvärdering Under processens sista vecka görs en uppföljning av kompetensbedömningen. Då sker också en utvärdering av hela valideringsprocessen. Resultatet av kompetensbedömningen sammanställs i ett Intyg här beskrivs personens generella och yrkesrelaterade kompetenser, och ett Kompletteringsutlåtande här anges eventuella kompletteringsbehov och utvecklingsförslag. Deltagaren får också en kartläggningsprofil som är en sammanfattning av styrkor och svagheter samt en beskrivning av det behov av stöd och strategier som deltagaren har. Dokumentationen på kunskaper kan därefter användas för att söka arbete eller för att planera framtida kompetensutveckling Projektledare: Patricia Anton Projekt Konstskola och speldesign Projektet är tvåårigt och bedrivs i samarbete med Ädelfors folkhögskola, Riksföreningen Autism, Riksförbundet Attention och HSO Jönköpings län. Syftet med projektet är att vidga studieutbudet och initiera utbildningar som kan göra det möjligt för funktionsnedsatta att utveckla sina färdigheter inom områden som varit svårtillgängliga. Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och detta kräver speciella insatser på nya områden som kan vara framtida möjligheter och där funktionsnedsättningen minimeras. Konstskola och Speldesign är områden som med rätt ingång kan vara ett alternativ. Vårt projekt ska vara en inkörsport för funktionsnedsatta i ett branschområde där utvecklingen går rasande fort och organisationerna inte är förstelnade. Ingången måste vara så pass bred att man under året/åren här kan ta ställning till i vilken riktning man sedan ska gå inom detta breda fält. Vårt projekt ska ses som ett första steg som sedan ska följas av fler steg efter tiden hos oss Ädelfors folkhögskola har under ett flertal år haft studerande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Vi ser också att fler och fler personer med NPF söker sig till vår skola. 19

20 Många har redan erfarenheter av dataspel och speldesign men behöver fördjupa sig i berättandet och bildkonsten för att utveckla sina förmågor. Speldesign är lika mycket teknik och logik som det är kreativitet och fantasi. För att skapa ett bra spel så krävs förutom en bra idé också ett bra genomförande av idén. Som speldesigner är det viktigt att förstå sig på teknikens begränsningar och möjligheter.att få tillgång till ett mångsidigt språk och möjlighet att använda konstnärliga uttrycks- och tänkesätt stärker yttranderätten och människors självkänsla. Konsten stärker fantasin och kreativiteten genom att ställa frågor, väcka nya idéer och utgör ett stöd för fritt tänkande och för demokrati. Konstskola och Spel-design ska Knapptelefon inte ses som två separata och åtskilda utbildningar utan som en kreativ miljö där konstnärerna av Justina och Owczarek spelarna samverkar. Konstnärerna ger inspiration till spelmiljöer och berättelser. projekt: Spelare och Recycle konstnärer Art arbetar tillsammans i kreativa projekt. Eleverna i konstskolan arbetar i projektform, där varje projekt behandlar ett tema och gestaltas inte bara med de klassiska konstformerna utan också med digitala former och verktyg. Några av de framgångsfaktorer som vi kan utläsa efter vår första termin: Avskilda, individuella arbetsplatser med egen dator för varje kursdeltagare Veckoscheman som delas ut fredagen veckan före och talar om vilken lärare och vilka assistenter som arbetar under den kommande veckan. Foto på all personal som arbetar i klasserna uppsatta på klassernas anslagstavlor. Digital portfolio syftet med den är att visualisera och tydliggöra utvecklingen och insatser hos eleverna, en form av pedagogisk dokumentation. Konst och kulturhistoria gemensamt ämne för konst- och speleleverna. Först var speldesignarna negativa till ämnet, men efter att en månad gått av höstterminen såg de att de hade användning av kunskaperna dels i sitt gestaltande av figurer till spel men också till berättelsen som spelet är byggt på. En annan framgångsfaktor är resan till Högskolan i Skövde och öppet hus på deras spelutvecklingsutbildningar. Några av våra elever kommer att söka till högskolan för att fortsätta att utvecklas till speldesigner på akademisk nivå. Eleverna på konstskolan har varit på Göteborgs internationella konstbiennal och inspirerats till ett eget projekt en videoinstallation ska göras under vårterminen Den 5 december har eleverna på konstskolan vernissage för utställningen Människans boningar på Jönköpings läns museum, Speldesignerna kommer också att visa några av de spel som de skapat och ge möjlighet för besökare att testa spelen. Hinder som vi har stött på: Den nya lokalen som speldesign huserar i är inte bra för ändamålet. Läraren på speldesign har specialistkunskaper och det är svårt att få fatt på vikarie om han skulle bli sjuk eller inte vara på arbetet av annan anledning. Det är sårbart för oss och vi ska genom Högskolan i Skövde låta några av deras elever praktisera på vår utbildning för att öka möjlighet till ett vikarienätverk. Projektledare: Carina Lindén-Rydén 20

21 Projekt Måltidssamtal Projektet är ettårigt och startade i september Det bedrivs i samarbete med Riksföreningen Autism, FUB, Afasiförbundet Talknuten och föreningen Balans. Projekt syftar till att skapa demokratiska mötesplatser och ge utrymme för dialog mellan ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Projektet syftar till att genom dialog och reflektion förbättra folkhälsan och erbjuda ungdomar redskap att förstå och påverka samhället. Målsättningen är att utveckla en metod för dialog och reflektion inom frågor om hälsa, miljö, demokrati och integration. De målgrupper som projektet riktar sig till är personer i åldern år med utvecklingsstörning, Aspergers syndrom, språkstörning eller psykisk ohälsa. Sedan projektet startade i september 2009 har en referensgrupp med representanter från aktuella föreningar bildats och ett par möten har genomförts. Förankring av projektet och metoden har gjorts hos Studieförbundet Vuxenskolans avdelningar inom Södra Mellansverige. Samtalsledare har rekryterats från utbildningar på högskola och universitet. En diskussion kring hur materialet ska utvecklas har påbörjats i samråd med referensgruppen och kontakt med en fotograf har tagits. Projektledare: Annie Boström och Sofie Wikström Projekt Ökad delaktighet för elever med autism/aspergers syndrom i grundskolan Projektet är treårigt och bedrivs i samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Projektet vill ge lärare redskap att arbeta med förståelse och acceptans hos klasskamrater till elever med autism/aspergers syndrom genom att i skolor genomföra och utvärdera tre typer av interventioner i form av undervisning till alla eleverna i klassen. 1. Det sjätte sinnet är en arbetsplan för att ge elever specifik kunskap om autism/aspergers syndrom. 2. Värdegrundsfrågor inspirerat av materialet Livsviktigt, vilket är ett arbetsmaterial med syftet att öka förståelsen för olikheter genom att undervisa i värdegrundsfrågor. 3. För att kunna göra en bättre utvärdering av interventionseffekter görs också, en neutral intervention som informerar om säkert trafikbeteende. Interventionsmaterialet och lektionsplanen för Sjätte Sinnet, har utformats och pilot testats i elevgrupper innan det använts i projektet. Då andra lektionen består av praktiska övningar har material och diskussionsfrågor sammanställts för detta ändamål. En 21

22 uppsättning av ca 10 olika aktivitetsmaterial för lite olika åldersgrupper har sammanställts. I varje klass används ca 4 5 av materialen. Interventionsmaterial som inspirerats av Livsviktigt har också utformats. Det ursprungliga materialet kräver att varje enskild elev får en arbetsbok som tar upp värdegrundsfrågor på olika sätt beroende på vilken årskurs eleven går i. Projektet har därför utformat ett eget material som kan användas lite mer flexibelt, även om de grundläggande komponenterna alltid finns med i alla klasser. Materialet består av frågor och påståenden som presenteras på OH inför klassen. För trafikundervisningen har ett material som inspirerats av NTF:s, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, informationsmaterial utformats. Även detta material har gjorts i form av OH bilder. Kontakter etablerades under första året med kontaktpersoner inom regionala Föreningar Autism i Östergötland, Göteborg och Jönköpings län och en plan för hur kontakter med föräldrar till elever med autism och Aspergers syndrom utformades i respektive område. Kontakter etablerades också med nyckelpersoner inom elevvården, specialpedagogiska institutet (numera Specialpedagogiska skolmyndigheten), aktuella habiliteringar och, i Jönköpings län, Barn och Ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP). Rekryteringen sker genom att först kontakta föräldrar och barn för att få deras medgivande innan kontakter med skolor och klasser tas. Under hösten 2008 började interventionsfasen även praktiskt utföras i skolor i Jönköping. Norrköping och Göteborgsområdet Informationsarbete har gjorts, bland annat på Sveriges Habiliteringsschefers riksmöte våren 2009 och genom Riksföreningen Autisms tidning Ögonblick Detta har inneburit att under det nu påbörjade läsåret har det strömmat in ett stort antal förfrågningar om information och önskemål om deltagande i projektet från föräldrar. Dessa föräldrar finns också spridda på ett större geografiskt område än tidigare. Projektets genomförande innebär att projektledaren tillbringar 4-5 heldagar i varje klassrum. Helt genomförande har gjort i sju klasser och har påbörjats i ytterligare 4. Nya klasser bokas in fortlöpande och för närvarande har ytterligare 10 skolor tillfrågats efter föräldrars och barns medgivande. Det innebär att besök på minst tio skolor bokas in under vårterminen2010. Projektet har därmed nu nått ut till drygt 275 barn i åldrarna 9-13 år. Eleverna har, oavsett vilken intervention som genomförts i klassen uttryckt övervägande positiv respons. De har uppskattat att få ta ställning till och diskutera viktiga frågor. I alla klasser har diskussionerna varit livliga och konstruktiva. I intervjuerna har eleverna uttryckt att de tycker det är viktigt att diskutera hur man fungerar tillsammans i klasserna. Elevernas lärare har funnits med vid alla lektionstillfällen. En majoritet av lärarna har också uttryckt det positivt att få inspiration till hur man kan diskutera värdegrundsfrågor på ett sätt där eleverna är aktiva trots att de sitter i helklass. De reaktioner som lärarna haft när det gäller interventionen Det sjätte sinnet har varit att de uppskattat att få en modell för hur man kan prata om funktionsnedsättningar på ett enkelt och allmänt sätt, utan att peka ut någon. I denna liksom i intervention som baseras på materialet Livsviktigt diskuteras rättvisebegreppet som något som innebär att rättvisa är att göra olika för olika individer beroende på behov och förmåga. Detta har uppskattats särskilt av lärarna som upplevt att rättvisetänkande ibland hindrat dem från att göra insatser som de ser skulle kunna vara bra för en enskild elev. Även trafikundervisningen har upplevts som positivt. 22