Hållbara idrottsresor trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten. Slutredovisning April 2009

Transkript

1 Hållbara idrottsresor trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten Slutredovisning April 2009

2 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Mål 5 Metod 5 Resultat 7 Enkätsvar 8 Distriktvis redovisning 14 Bakgrund 14 Dalarna 14 Gästrikland 17 Hälsingland 18 Jämtland 19 Västernorrland 20 Intervjuer - goda exempel 22 Dalsjö Golfklubb 23 Dalarnas Skidförbund 23 Bjursås IK Alpin 23 IK Sätra Fotboll 24 J-H Ishockeyförbund 25 BMK Boston 26 IBC Hernösand 27 Söderhamns UIF 27 Slutsatser och reflektioner 29 2

3 Förord Den svenska idrottsrörelsen har tre miljoner medlemmar. Varje dag året om reser tiotusentals föreningsanknutna människor till träningar, matcher, tävlingar och utbildningar. Den tid då hela fotbollslag packades in obältade i combibilens lastutrymme verkar lyckligtvis vara förbi, utan merparten av resorna sker numera under ordnade förhållanden. Trots det förekommer inte sällan tidspress för att hinna fram i tid till tävlings-/matchstart, ibland sker resan under svåra väderförhållanden, med ovana eller unga förare och undermåliga fordon. Att resa inom idrotten handlar inte enbart om långväga bilresor med bil eller buss, utan den vanligaste resan är till den lokala idrottsplatsen med bil, buss, cykel eller till fots. Det är inte att förglömma att vistelse i trafiken ibland förekommer under själva idrottsutförandet, t ex inom cykelsporten, ridsport och vid löpträning. Mellan åren förolyckades i snitt sex personer varje år i olyckor som kan relateras till idrottsutövning, och antalet skadade var mångfaldigt fler. Varje olycka är i sig en tragisk händelse för de inblandade och inte sällan ges olyckan stort massmedialt utrymme. Därför var det naturligt att Riksidrottsförbundet våren 2005 antog en policy för trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten. Policyn blev bakgrunden till Vägverket Region Mitts treåriga satsning på säkra och hållbara idrottstransporter bland idrottsföreningarna i regionen. Projektet planerades i samverkan mellan Vägverket Region Mitt, NTF-förbunden och distriktidrottsförbunden i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Jämtland-Härjedalen och Västernorrland. Projektets övergripande mål var att informera om och implementera Riksidrottsförbundets policy samt att stödja och stimulera fler idrottsföreningar att utarbeta egen policys. Arbetssättet har varierat mellan de olika distrikten i regionen. Efter tre års intensivt arbete kan vi nu konstatera att det varit ett upplägg som givit möjlighet att pröva en rad olika åtgärder och aktiviteter för att motivera den enskilda föreningen att ta ett större ansvar för det trafikarbete som föreningen genom sin verksamhet genererar. Den slutredovisning du nu läser uppvisar en samling av olika initiativ som tillsammans resulterat i att 164 idrottsföreningar och 13 specialdistriktsförbund (SDF) i regionen utarbetat en trafiksäkerhetspolicy och att hälften av de som besvarat utvärderingsenkäten nu kan uppge att resandet i föreningen förändrats. Det är viktigt att föreningens policy förblir ett levande dokument, som kontinuerligt följs upp och revideras efter aktuella förutsättningar. Att finna former och rutiner för detta är en utmaning för framtiden. Förhoppningsvis kan denna projektrapport stimulera ännu fler föreningar att ta initiativ för att kvalitetssäkra sina transporter. Projektledarna inom distriktidrottsförbunden och NTF, april

4 Sammanfattning Den svenska idrottsrörelsen med sina tre miljoner medlemmar är en viktig komponent då det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Projektet Hållbara Idrottsresor pågick och syftade till att höja trafiksäkerheten hos idrottsföreningar och specialdistriktsförbund inom Vägverket Region Mitts ansvarsområde. Projektet gavs i uppdrag till de lokala NTF-förbunden som i samarbete med distriktidrottsförbunden i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen utfört arbetet under tre år. Distrikten har haft olika upplägg och arbetsmetoderna har varierat. Huvudsyftet har varit att få idrottsföreningar och specialdistriktsförbund att se över sin trafiksituation och arbeta fram en trafiksäkerhets- och miljöpolicy efter sina förutsättningar. Anledningen till detta är att varje förening och idrott har sin särprägel, och detta ger följaktligen olika behov även angående trafiksituationen. Genom projektet antogs totalt 177 policys, fördelat på 164 föreningar och 13 specialidrottsförbund. Det sammanlagda antalet medlemmar i dessa föreningar som numer omfattas av en trafiksäkerhetspolicy överstiger För att undvika att policyn blir en hyllvärmare i klubblokalen har kvaliteten i antagna policys prioriterats framför kvantitet. För att säkerställa kvalitén på dessa policyn har det inom projektet arbetats fram en kvalitetsstämpel, s k IQ-certifiering. Efter projektets avslut har deltagande idrottsföreningar och specialdistriktsförbund haft möjlighet att besvara en enkät. Dessutom har flera muntliga intervjuer gjorts med deltagande föreningar. Svaren visar att god förankring och god kommunikation i idrottsföreningen är två avgörande framgångsfaktorer, medan ekonomi och tidsbrist är faktorer som försvårar föreningens trafiksäkerhetsarbete. Hälften av deltagande föreningar uppger nu efter projektets avslut att de har ändrat sina resvanor, men det är först på längre sikt som det lär vara möjligt att utläsa varaktiga effekter av projektet. 4

5 Bakgrund 1997 beslutade Riksdagen att Nollvisionen ska vara grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Ansvaret är delat mellan trafikanter och systemutformarna. Den svenska idrottsrörelsen med sina tre miljoner medlemmar är i det sammanhanget en viktig komponent. Paraplyorganisationen inom idrotten, Riksidrottsförbundet, antog 2005 en policy för trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten. På uppdrag av Vägverket Region Mitt och med syfte att förbättra trafiksäkerheten inom regionen drev NTF-förbunden i Dalarna, Gävleborg (omfattar Gästrikland och Hälsingland), Västernorrland och Jämtland under åren projektet Hållbara Idrottsresor - för trafiksäkra och miljöanpassade resor inom idrotten. Regionens fem distriktidrottsförbund engagerades för att utföra arbetet i samarbete med det lokala NTF-förbundet. En undersökning från Vägverket och Folksam visade att under åren omkom i snitt sex personer per år i idrottsrelaterade olyckor. I dessa siffror ingår ledare och aktiva, ej supportrar. Flest dödsolyckor skedde på hemväg från träning och, framförallt, tävlingar/matcher. Åtta av tio omkom i personbil, övriga var fördelade på buss, motorcykel, cykel eller fotgängare. Den största gruppen omkomna var män i åldern år. Var fjärde omkommen bilist saknade bilbälte. Äldre bilar som var tillverkade före 1990 var överrepresenterade i statistiken. De flesta olyckorna skedde utanför tätbebyggt område på vägar där lagstadgad hastighet var 90 km i timmen. Följande särprägel gäller för idrottsrelaterade trafikolyckor: - Övervägande bilister - Fler utanför tätbebyggt område - Ingen alkohol förekommer bland de idrottsanknutna - Fler omkomna per olycka Ovan nämnda bakgrundsfakta ger följande typolycka : På en gruppresa hem från tävling på en helgeftermiddag/kväll där en ung manlig nykter förare kör en privatägd äldre personbil med många i bilen sker en mötesolycka på en torr landsväg skyltad 90 km/tim. Mål Projektets huvudsyfte var att idrottsföreningar och specialdistriktsförbund i de aktuella distrikten skulle arbeta fram en trafiksäkerhetspolicy med tillhörande handlingsplan anpassat till den egna verksamheten. Varje distrikt fick därefter formulera sina egna mål. Dessa mål har i många fall utvecklats och reviderats under projektets gång. Genomgående är att kvalité (läs mer om IQ-certifiering) har prioriterats framför kvantitet. Metod Varje distriktidrottsförbund i regionen har i samarbete med det lokala NTF-förbundet planlagt arbetet i det egna distriktet. Därför har såväl mål, arbetsmetod och förutsättningar varit skiftande mellan distrikten. Likaså har projektens namn varierat mellan distrikten. Oavsett vilken metod som använts har syftet varit att få idrottsföreningar/förbund att fundera över sin roll ur ett trafiksäkerhets- och miljöperspektiv och därefter upprätta en policy. I många fall har säkerligen Riksidrottsförbundets trafiksäkerhetspolicy fungerat som stöd, men den primära avsikten har inte varit att föreningarna ska anta RF:s policy utan att de arbetat fram en egen utefter behov och förutsättningar. Tanken med detta är att föreningens policy 5

6 ska få en lokal anpassning, hög grad av angelägenhet och därefter förankras i den egna föreningen. Såväl samarbetspartners, kommunsamverkan, angreppssätt, tillgång på stimulansmedel mm har skiftat mellan distrikten. Detta har varit ett avsiktligt val för att utröna om de olika arbetssätten ger olika resultat. Vad som gällt för respektive distrikt framkommer i den distriktvisa redovisningen längre fram i dokumentet. Inom projektet har begreppet IQ använts. IQ, som står för idrottskvalitet för ett säkrare resande, är en kvalitetsstämpel som är framarbetad inom projektet av NTF, Vägverket och idrottsrörelsen. För att uppfylla kraven på IQ-certifiering bör föreningens trafiksäkerhets- och miljöpolicy innehålla så många som möjligt av nedanstående villkor, dock minst 1 eller 2 samt 6, 7 och Egna resor 2. Köpta resor 3. Fordonskrav 4. Förarkrav 5. Kartläggning av trafikmiljö vid idrottsanläggning, sätt att resa och miljöaspekter 6. Förankring i styrelsen 7. Kommunicering till medlemmar 8. Uppföljning Följande har haft det övergripande ansvaret för att arbeta med Hållbara Idrottsresor: Dalarna Siwert Andersson, Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund/NTF, t o m juli 2007 Hans Moberg, Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund/NTF, fr o m augusti 2007 Catharina Jonsson, Dalarnas Idrottsförbund Gästrikland Jan Hovdebo, NTF Gävleborg Christoffer von Bothmer, NTF Gävleborg Christer Ringh, SISU Idrottsutbildarna Gästrikland, fr o m juli 2007 Hälsingland Jan Hovdebo, NTF Gävleborg Christoffer von Bothmer, NTF Gävleborg Mats Tjernberg, Hälsinglands Idrottsförbund Jämtland Anders Edvinsson, NTF Jämtland Sven-Bertil Bengtsson, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, t o m mars 2008 Eva Söderberg, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, fr o m april 2008 Västernorrland Lars Rehnström, NTF Västernorrland Ingela Thorin, Västernorrlands Idrottsförbund Per Kunkell, Västernorrlands Idrottsförbund, december

7 Resultat VÄSTER NORRLAND DALARNA GÄSTRIKLAND HÄLSINGLAND JÄMTLAND TOTALT Totalt antal idrottsföreningar i distriktet Totalt antal föreningar som söker LOK stöd Totalt antal föreningsbesök Totalt antal SDF besök Totalt antal föreningsrepresentanter som vi träffat Totalt antal IQ certifierade idrottsföreningar Totalt antal IQ certifierade specialdistriksförbund Badminton Bandy Basket Bordtennis Boxning Brottning 1 1 Bågskytte 1 1 Budo 2 2 Curling 1 1 Cykel 1 1 Danssport 1 1 Fotboll Friidrott 2 2 Golf Gymnastik Handboll Handikappidrott 2 2 Innebandy Ishockey Judo 1 1 Konståkning 1 1 Korpen Motorsport 1 1 Orientering Ridsport Simning Skidor Skidskytte Skol IF 1 1 Tennis 1 1 Flersektionsförening Specialdistriktsförbund TOTALT

8 Kommentar: Totalt har 177 policys antagits, fördelat på 164 föreningar och 13 specialdistriktsförbund. Det sammanlagda antalet medlemmar i dessa idrottsföreningar överstiger Utöver dessa omfattas även skjutsande föräldrar direkt av policyn. Sammanlagt är det fem procent av regionens idrottsföreningar som har antagit en trafiksäkerhetspolicy genom projektet. De idrotter som har antagit flest policys är medlemsrika idrotter som fotboll, ridsport, ishockey och innebandy. Ridsporten i Dalarna är det mest aktiva specialdistriktsförbundet med 20 antagna policys, vilket motsvarar hälften av deras medlemsföreningar. Enkätsvar I början av 2009 fick de 177 medverkande föreningarna och förbunden möjlighet att besvara en enkät om projektet. Följande sammanställning bygger på de enkätsvar som erhölls genom det webbaserade frågeformuläret Questback eller via muntliga intervjuer. Totalt har 110 idrottsföreningar och SDF svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent. Enkäten var utformad med förangivna svarsalternativ vid flera av frågorna, dock har det ofta funnits utrymme att förtydliga med egen text. Vilket år antogs trafiksäkerhets- och miljöpolicyn? % el. tidigare Kommentar: Av de svarande antog flest policyn under Detta avspeglar inte verkligheten då det under 2008 inte antogs fler policys än andra år. Orsak till denna svarsbild diskuteras i avslutande kapitlet med reflektioner och slutsatser. 8

9 När blev policyn senast reviderad? el. tidigare Ej reviderad Kommentar: 40 procent har reviderat sin policy under senaste året. Att många inte reviderat sin policy kan bero på att den är nyligen antagen. Vad var det som fick er att upprätta en trafiksäkerhets- och miljöpolicy? Exempel på förekommande svar: Öka säkerheten för medlemmarna och visa för föräldrar, efter kommunens rekommendation, personlig kontakt med idrottskonsulent, visa för sponsorer, stimulanspengar betydelsefulla i arbetet, kändes viktigt för styrelsen att dra riktlinjer och markera förhållningssätt inom trafiksäkerhet. Hur har medlemmarna informerats om föreningens/sdf:ets trafiksäkerhets- och miljöpolicy? (möjligt med flera svarsalternativ) % Via utbildning Skriftlig info. Via hemsida På årsmöte Annat alternativ Några svar för Annat alternativ : Föräldramöten, ledarträffar, utskick via mail, matchprogram, klubbtidningen. 9

10 Kommentar: Några respondenter har säkerligen inte haft samsyn i denna fråga, då t ex utskick via mail av somliga kan anses som skriftlig information. Vidare är andelen utbildning inte så hög, men det kan bero på att information är första steget, utbildning är nästa steg. Uppskatta hur många procent av era medlemmar som vet att ni har en trafiksäkerhetsoch miljöpolicy? % 0 20% 21 40% 41 60% 61 80% % Kommentar: Trots svårigheten med sådana uppskattningar tyder det på att omkring 2/3 av svarande föreningarna anser att minst hälften av medlemmar tagit till sig given information. Uppskatta hur många procent av medlemmarna som följer policyn? % 0 20% 21 40% 41 60% 61 80% % Kommentar: Förklaringen i att fler faktiskt följer policyn än känner till policyn (föregående fråga) beror på att många policys består av allmänförnuftiga riktlinjer. Respondenten har därför ansett att medlemmarna följer dessa riktlinjer, t ex använda bilbälte, använda cykelhjälm, samåka vid möjlighet etc, utan att veta om att det föreligger en policy. 10

11 Hur uppfattar ni det stöd ni fått av distriktidrottsförbundet och NTF då ni arbetat fram policyn? % Mycket missnöjd Missnöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd Kommentar: Flertalet föreningar uppger att de är nöjda med erhållet stöd. Har resandet i föreningen/sdf:et förändrats sedan ni antog er trafiksäkerhets- och miljöpolicy? % Ja Nej Vet ej Några exempel på JA: Åker mer buss/tåg vid längre resor (exempelvis fem mil), åker ej längre minibuss, noggrannare kontroll av chaufförernas lämplighet, större riskmedvetenhet, bättre planering av resan, samkörning med andra föreningar, de som cyklar använder god belysning och reflexväst, även under löpträningen används reflexväst. Några exempel på NEJ och VET EJ: Till viss del, men tyvärr är det mycket ekonomi som avgör färdsätt. Det är några (i föreningen) som fått sig en tankeställare, men de flesta har alltid använt sunt förnuft. Även innan policyn antogs var vi seriösa med resorna. 11

12 Görs det någon uppföljning om medlemmarna följer trafiksäkerhets- och miljöpolicyn? % Ja Nej Kommentar: Vissa moment i policyn uppges vara lätta att kontrollera, t ex färdsätt. Däremot är körstil, användandet av bilbälte eller hur trafikreglerna följs svårare att kontrollera. Vilka aktiviteter har er förening/sdf genomfört tack vara projektet? Kommentar: Flertalet föreningar har avsatt extra tid åt trafiksäkerhetsfrågan vid sammankomster och föräldramöten. Det förekommer även exempel på halkbanekörning, studiecirkel/utbildning om säkerhet och minibussförarutbildning. Vilka råd vill ni ge åt andra föreningar/sdf ang. trafiksäkerhetsarbete (framgångsfaktorer)? Exempel på svar: Se er runt- kanske går det att samåka över föreningsgränser? Våga ta tips och intryck från andra. Krångla inte till det använd sunt förnuft. Många blir vinnare när policyn finns framförallt slipper man diskussioner med ungdomar och föräldrar om vilka som får och inte får köra. Se till att sprida budskapet i föreningen så det inte stannar på kansliet/styrelsen. Förankra hos ledare och föräldrar. Ha inte för bråttom gå igenom vad som är viktigt för just er. Ta tillvara på goda exempel. Viktigt med trafikpolicy men låt den inte bli alltför omfattande. Att man lägger in den i huvudpolicyn för föreningen. Använd formuleringar som Skall, Bör och Att tänka på. Vilka svårigheter har ni stött på i ert arbete med trafiksäkerhet? Exempel på svar: Ekonomin. Det kostar att hyra bussar och färdas kollektivt. Föreningens kärnverksamhet prioriteras och då försvinner lätt trafiksäkerheten. 12

13 Att nå ut till alla medlemmar och att de tar till sig informationen. Vi kan inte bestämma över andra bara rekommendera. Svårt att tala om för andra hur de ska bete sig i trafiken. Att välja chaufförer med omtanke. Att få medlemmarna att förstå att deras fordon omfattas av policyn. Att få medlemmarna att förstå hur lätt en olycka kan inträffa. Glesbygd gör att det är svårt att samåka och/eller färdas kollektivt. Övriga synpunkter: Exempel på svar: Bra att ämnet lyfts fram. Tyvärr verkar sponsorerna ha ljumt intresse för frågan. Vägverket bör lyfta fram goda exempel i samband med idrottsresande. 13

14 Distriktvis redovisning Bakgrund Detta projekt har pågått i relativt glesbefolkade områden. Exempelvis Härjedalen är till invånarantalet Sveriges minsta landskap, men till ytan det tolfte största vilket medför att invånarantalet understiger en person per kvadratkilometer. I övriga, förutom Gästrikland (ca 35 inv./km²), medverkande landskap är invånarantalet omkring tio personer per kvadratkilometer. Att vara idrottsutövare i dessa områden innebär ofrånkomligen resor, och inte sällan långväga. I följande avsnitt finns en redovisning från varje distrikt. Som tidigare nämnts har projektet utformats något olika i distrikten. Trots vissa olikheter har de gemensamma nämnarna varit många, även då det gäller föreläsare eller utbildningsmaterial. Här följer några återkommande: - Thord Wicksell Var ordförande för Östersunds IK när föreningen drabbades av en dödsolycka talet. Thord berättar om hur föreningen och dess medlemmar agerade, samarbetet med olika samhällsinstanser, vad som gjordes bra och vad som kunde ha gjorts annorlunda samt hur media påverkade informationsflödet. - Länge Live Livet Vägverkets gripande film om rattonykterhet. Filmen har även visats för gymnasieelever runt om i hela landet. - Ett ödesdigert val En dokumentärfilm om tre unga killar som körde rattfulla. Konsekvenserna blev två dödade kompisar. - Det sociala ledarskapet SISU Idrottsböckers dvd som handlar om de sociala frågorna inom idrottsledarskapet. Den korta filmen innehåller en intervju med Gunilla Hägglund från Hamrångefjärdens IK som berättar om en trafikolycka i föreningen där en ledare och en aktiv omkom. Trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten i Dalarna Syfte Vi ville att idrottsföreningen diskuterade trafiksäkerhet, organiserade sitt resande samt arbetade fram en trafiksäkerhetspolicy med tillhörande handlingsplan som antogs av föreningens styrelse. Mål - Nå ut med information om trafiksäkerhet och miljö till 170 st idrottsföreningar (resultat: 163 st.) - IQ-certifiera 60 st idrottsföreningar (resultat: 58 IF och 2 SDF) - Uppföljningsarbete riktat mot redan IQ-certifierade idrottsföreningar Metod - Kommunsamverkan: Avesta kommun, Falu kommun och Borlänge kommun - SDF-samverkan: Dalarnas Ridsportförbund, Dalarnas Skidförbund, Dalarnas Fotbollförbund samt Dalarnas Bandyförbund 14

15 - Informationsinsatser vid befintliga möten med idrottsföreningarna t ex Idrottsbufféer - Informationsinsatser riktade mot Specialdistriktsförbunden - Bygga informationstillfället eller utbildningstillfället på en upplevelse t ex en film eller en prova-på-aktivitet - Förarutbildning - Erbjuda föreningarna stimulansmedel Resultat Sammanlagt 58 idrottsföreningar och två specialdistriktsförbund har skrivit en trafiksäkerhetspolicy med tillhörande handlingsplan och därefter blivit IQ-certifierade. Kommunerna Samarbetet med kommunerna har varit en framgångsfaktor. De har via sina kontaktnät skickat ut information samt haft en muntlig kontakt gällande utbildningsträffar samt möjligheten till IQ-certifiering. Samarbetet gav mer tyngd till projektet. Specialdistriktsförbunden Vi har samarbetat med Dalarnas Ridsportförbund, Dalarnas Skidförbund, Dalarnas Fotbollförbund samt Dalarnas Bandyförbund. Att samverka med SDF:en är definitivt en framgångsfaktor då de har sina speciella kontaktpersoner som de kan påverka och motivera. Frågan får en ökad status när det även kommer från den egna idrotten. Dalarnas Ridsportförbund antog en trafiksäkerhetspolicy och har mycket framgångsrikt arbetat ut mot sina 42 ridklubbar där 20 st har IQ-certifierats. Dalarnas Skidförbund hade sedan tidigare en trafiksäkerhetspolicy som under projektet reviderades. De har spridit denna policy ut mot sina kommittéer samt tillhörande föreningar (154 st.). Dalarnas Fotbollförbund kopplade ihop detta projekt med en egen satsning mot fotbollsföreningarna. Dalarnas Bandyförbund var med i projektet inledningsvis med utskick och information vid träffar. Vid gemensamma träffar med specialdistriktsförbunden har vi diskuterat möjligheten för de idrotter som bedriver seriespel att samordna seriesystemet ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt. Än så länge har det stannat vid en intressant diskussion. Informationsinsatser Redan inledningsvis diskuterade vi vikten av att beröra ledare, aktiva, styrelseledamöter, föräldrar m.fl. för att detta arbete skulle prioriteras. Trafiksäkerhet och miljö är inte det första man tänker på i en idrottsförening och de personer som redan är engagerade har ofta redan många arbetsuppgifter. Därför ansåg vi det viktigt att beröra vid själva informationstillfället. I början av projektet bjöd vi in till träffar där vi visade Vägverkets film om rattonykterhet: Länge leve livet. Tyvärr var deltagarantalet lågt. Vi har även visat Sociala ledarskapet som berört och skapat eftertanke. Vi bjöd in till en föreläsning med Tord Wickzell från Östersunds IK, men som tyvärr blev inställd. De utbildningar vi erbjudit har vi förlagt i Dalarnas Trafiksäkerhetsförbunds lokaler. Där finns en s k upplevelsehall där man kan prova krocksläde, att volta med en bil, se hur mycket alkohol det är i olika drycker, vikt vid krock, bilstolar, se en bil som krockat med en älg mm. Denna prova på-aktivitet har varit mycket uppskattad och effektfull eftersom deltagarna får en tankeställare. Det har varit en stor efterfrågan på förarutbildningar vilket inneburit att vi erbjudit detta vid sju tillfällen. Trots efterfrågan har endast en utbildning genomförts. Engagemanget finns men 15

16 tiden är enligt ledarna en bristvara. Stimulansmedel Stimulansmedlet har varit en morot för många föreningar. Det behövs något extra för att komma igång med policyarbete. Mats Bengtsson från Bjursås IK beskrev det som om att ju längre man jobbar med det och ju mer kunskap man får desto intressantare blir det. Det är starten som är kritisk och då kan ett stimulansmedel bidra till att man påbörjar processen. Vi har delat ut stimulansmedlen efter årets slut i samband med en träff hos Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund där ett 70-tal personer från 41 föreningar har medverkat. Detta har varit ett bra sätt att stämma av framtida stöd samt motivera till fortsatt utveckling. IQ-certifiering av O-ringen Orienteringstävlingen O-ringen genomfördes i Sälen 19 juli-26 juli Tävlingen samlade rekordstort deltagarantal, ca löpare. Några nyckeltal är tillresande i bilar, starter och gästnätter. Arrangemang i denna storlek ställer mycket stora krav på en säker och effektiv transportorganisation. Arrangören, som bestod av flera orienteringsföreningar, beslutade sig för att alla transporter inom tävlingsområdet, ca 7 mils omkrets från Sälen, skulle genomföras så trafiksäkert och miljöanpassat som möjligt. Detta innebar att alla resor inom tävlingsområdet skulle ske med 90 inhyrda bussar, användandet av bilar skulle minimeras, vägvakter skulle utbildas att dirigera transporterna, 350 cyklar skulle finnas för uthyrning mm. Arrangören kontaktade Vägverket och Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund/NTF för samverkan. Målsättningen var att IQ-certifera O-ringen så att de i framtiden kan fungera som ett gott exempel inför kommande O-ringen tävlingar samt andra stora arrangemang i landet. Resultat av tävlingen: - Trafiksäkerhetsutbildning av 40 trafikvakter. - Trafiksäkerhetsutbildning, uppföljning och information till 200 trafikvakter. - Trafiksäkerhetssamtal med 40 bussförare på fältet. - Besiktning av 50 bussar, kontroll av däck, bälten, allmänt skick. - Hastighetsmätning av bussförarnas hastighetsanpassning, 420 mätningar genomfördes. - Mätning av bältesanvändning avseende bussförare och passagerare. - Kontroll av trafiksäkerheten i bussarna t ex fria utrymningsvägar, i och urlastning av passagerare och bagage. - Löpande samverkan med bussentreprenörens trafikledning, delgivning av erfarenheter. - Trafiksäkerhetsinformation till O-ringens deltagare t ex utdelning av broschyrer. - Trafiksäkerhetsinformation i Radio Dalarna v. 26 och 30. Sammantaget genomfördes ett trafiksäkert och miljömässigt bra arrangemang. Dock noterades några moment att förbättra inför framtiden t ex utförlig information om bagagebestämmelser, endast sittande passagerare, alla ska använda säkerhetsbälten och att separera gående, cyklister och rullskidåkare från busstråken. (En utförlig rapport finns hos Vägverket.) 16

17 Säkra Idrottsresor i Gästrikland Mål Det första målet sattes till att 45 föreningar under projekttiden skulle anta och redovisa avsiktsförklaringar/policys. Under 2007 gjordes en revidering kring detta och nytt mål blev 30 föreningar inom Gävleborgs län. Slutgiltiga resultatet från Gästriklands Idrottsförbund blev 21 st som enligt avsiktsförklaring lämnade ett positivt svar kring att förankra policyn inom den egna organisationen. Metod Inledningsvis och under hela projektet har en koncentration kring att jobba med specialdistriktsförbunden innebandy, ishockey, fotboll samt skidor och ridsport förelegat. Dessa idrotter utgör cirka 38% av föreningsverksamheten i Gävleborgs län. För att stimulera SDF:en i arbetet så avsattes det resurser till SDF:en för genomförande av uppdraget, vi har ansett att det är viktigt med närheten till respektive idrott och de resurspersoner som funnits inom respektive SDF. Metoden som har varit den mest frekventa under detta projekt har till största del utgått från personliga samtal med förening-/förbundsrepresentanter kring ämnet och den kvalitetssäkring det skulle innebära för föreningen/förbundet att göra ett antagande. Ett stimulanspaket bestående av 15 st reflexvästar har även delats ut. Deltagande vid konferenser samt specialdistriktsförbundsträffar har varit två andra vägar som har använts för medvetandegörandet och implementeringen av frågan kring trafiksäkerhetspolicy. Ett presentationsmaterial har tagits fram som medverkat till att underlätta antagandena samt presentationerna. Utvärderingssamtal med frågor kring hur implementeringen har gått inom den egna föreningen/förbundet har förekommit. Följande material har tagits fram till Säkra Idrottsresor : Handlingsplan Säkra Idrottsresor inkl. Inventeringslista över resesituationen idag, affischer med föreningens logotype, affischer med anslag om Säkra Idrottsresor, avsiktsförklaring i plånboksformat med föreningens logotype, informationsblad A5 och PowerPoint presentation. Resultat Under åren har det varit ingående diskussioner med 38 föreningar/förbund kring antagande av avsiktsförklaring. Av dessa har 21 st fram till dagsläget uttalat att förankra detta inom sin förening eller sitt förbund. Närmare 300 deltagare inom idrottsrörelsen i Gästrikland har på något sätt deltagit kring projektet som bl.a åhörare vid föreläsningar, personliga samtal vid utställningar/mässor, diskuterat frågan inom föreningsträffar/styrelsemöten samt tagit emot informationen genom presentationsfoldrar och bildspel. Övrigt att framhålla: Så gott som samtliga som fått informationen tycker att det är viktigt att jobba med frågan, men framhåller att det många gånger finns andra saker att jobba med inom föreningarna/klubbarna vilket gör att man prioriterar verksamheten till utövandet i första hand och saker av organisatorisk del kommer i andra hand. Värdegrundsfrågor ligger således inte högt på dagordningarna hos föreningar/klubbar och måste få ett större värde för att antas. Några har också nämnt att det är en ekonomisk fråga kring hur föreningarna kan förändra sitt resande. 17

18 Säkrare idrottstransporter i Hälsingland Syfte Projektets syfte har varit att säkerställa att transporterna inom idrottsrörelsen blir säkrare och mer miljöanpassad. Vi vill ta upp trafiksäkerheten så att den diskuteras inom idrottsrörelsen och att föreningar tar fram en trafiksäkerhetspolicy och som antas av föreningens styrelse. Mål - Nå ut med information om trafiksäkerhet och miljö till 75 st idrottsföreningar (resultat 137 st) - IQ certifiera 20 st idrottsföreningar (resultat 8 st IF) - Uppföljnings arbete mot IQ certifierade föreningar. Metod - Genom olika informationsinsatser (hemsida, e-post, seminarier och föreningsbesök) ska Hälsinglands Idrottsförbund stimulera föreningar till ett trafiksäkerhetsarbete i sin förening. - Föreningar med godkänd trafiksäkerhetspolicy enligt IQ-certifiering fick reflexvästar och certifieringsdiplom samt vid slutet av år 2008 ett stimulansbidrag på 3000 kr. - Arrangera happenings för föreningar för att stimulera till ett trafiksäkerhetsarbete. (endast 2006 och 2007). Resultat 2006 Första året jobbade vi i projektet enbart ut mot ett antal utvalda SDF (Hälsinglands Fotbollsförbund, Hälsinglands Ishockeyförbund och Gävleborgs Ridsportförbund). Vi informerade och gav dessa SDF ett stimulansbidrag för att komma ut med detta arbete i sina föreningar. SDF:en hade skiftande arbetsmetoder. Vi medverkade vid en ishockeyträff med nio föreningar och en ordförandekonferens med 24 föreningar. Resultat blev att vi fick in två trafiksäkerhets policys Mycket tid användes även till att sprida projektet bland idrottsföreningar samt att hitta former för hur vi skulle jobba. Vi arrangerade en prova-på-kväll för test av s k promilleglasögon, att välta i bil och krocksläde Under 2007 ändrade vi strategi på grund av det svaga intresset. Vi jobbade direkt ut mot föreningarna och vi medverkade vid Idrottsbufféer i Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal och Söderhamn där vi visade Ett ödesdigert val. Där mötte vi 68 föreningar fördelat på 22 idrotter. Vi fick 17 föreningar som påbörjade ett arbete men slutresultatet blev tre klara trafiksäkerhetspolicys Vi ändrade inte någon strategi under detta år utan vi jobbade rakt mot föreningarna utan mellanhand. Under året har vi försökt att arrangera halkbanekörning och skapat ett samarbete med MABI Biluthyrning, då det skulle kunna bidra till att göra projektet levande även efter dess slut. Resultat var att vi fick in tre trafiksäkerhetspolicys. 18

19 Säkrare idrottstransporter i Jämtlands län Syfte Syftet med detta projekt har varit att säkerställa att transporterna inom idrottsrörelsen blir säkrare samt mer miljöanpassade. Vi vill att idrottsföreningen diskuterar trafiksäkerhet, organiserar sitt resande samt arbetar fram en trafiksäkerhetspolicy med tillhörande handlingsplan som antas av föreningens styrelse. Mål - Nå ut med information om trafiksäkerhet och miljö till 100 st idrottsföreningar (resultat: 75 st.) - IQ-certifiera 30 st idrottsföreningar (resultat: 28 IF och 1 SDF) - Uppföljningsarbete riktat mot redan IQ-certifierade idrottsföreningar Metod - Genom olika informationsinsatser (hemsida, e-post, seminarier, konferenser och föreningsbesök mm) marknadsförde J-H Idrottsförbund sin reviderade policy för trafiksäkra och miljöanpassade transporter för idrottsrörelsen i Jämtlands län med tillhörande handlingsplan inom idrottsrörelsen. - Föreningar eller SDF med godkända trafiksäkerhetspolicys fick förutom stimulansbidraget om 2000 kronor ett diplom och reflexvästar. - Arrangörer av större idrottsevenemang har inbjudits att delta i projektet genom att anta egna avsiktsförklaringar i enlighet med idrottens Miljö- och trafiksäkerhetspolicy. Resultat Föreningsbesök Under projekttidens första två och ett halvt år informerades föreningarna om projektet vid föreningsbesöken. Stimulansbidraget uppgick till 2000:- Skidskytte När VM i skidskytte genomfördes 8-17 februari 2008 i Östersund blev det publiksuccé. Alla besökare fick också en glimt av NTF, J-H Idrottsförbund och Vägverkets satsning på trafiksäkra transporter inom VM-organisationen. J-H Idrottsförbund tillsammans med NTF genomförde en kraftsamling för att åstadkomma en trafiksäkerhets- och miljöprofil på VMtävlingarna. Tre utbildningstillfällen genomfördes 2007 av VM-organisationens frivilliga chaufförer (ca 50 personer). Utbildningen innehöll trafiksäkerhet och ekonomiskt körsätt. Vid utbildningen medverkade frivilliga från FMK avd 51 i Östersund. Under själva tävlingsdagarna medverkade frivilliga genom att dela ut tusentals reflexer och isskrapor till besökarna av tävlingarna. NTF bidrog även med 100 reflexvästar till publik- och trafikvärdar vilket gjorde att många, både publik, deltagare, media och en mängd andra, såg IQ-loggan som är framtagen särskilt för projektet. (Sex möten med VM -organisationen och sex interna möten med J-H Idrottsförbund och NTF Jämtlands län hölls även). Seminarium I samband med J-H Idrottsförbunds 100-årsjubileum genomfördes ett Idrottsforum med ca 175 deltagare från olika föreningar i länet. Ett av seminariepassen handlade om trafiksäkerhet; Vad gör vi om det värsta händer? Det hände oss Tord Wicksell fd ordf i Östersund IK. (Seminariet besöktes av 38 av deltagarna). 19

20 Övriga informationsinsatser Hemsidan har under projekttiden kunnat användas som bra informationskälla i samband med e-postutskick. Under projektåren har även kortare information kunnat ges i samband med arbetsgivarkonferenser, ordförandekonferenser bidragsinfo m.m. SISU Idrottsböckers dvd kring det Sociala ledarskapet har ett avsnitt kring trafiksäkerhet som fungerade bra som start på föreningsbesöken. Säkra idrottstransporter i Västernorrland Syfte Projektets syfte har varit att få idrottsföreningar och SDF att färdas säkrare och mer miljövänligt, med betoning på det förstnämnda. Detta ska uppnås genom att de ser över sin trafiksituation och upprättar en policy med tillhörande handlingsplan. Mål Målet har utvecklats med tiden. Resultatmålet för 2007 överträffades när det fanns 40 antagna policys. Nästa mål, vilket ej riktigt uppnåddes, blev att ha totalt 60 IQ-certifierade idrottsföreningar och förbund i slutet av år Metod Uppsökande verksamhet, information via olika kanaler, kommunsamverkan och seminarier har varit de främsta tillvägagångssätten. Information och artiklar om projektet har utkommit rikligt, såväl genom Västernorrlands Idrottsförbunds nyhetsbrev som genom NTF-bladet. Information om projektet har även utgått vid träffar med politiker, tjänstemän i kommun, landsting och länsstyrelsen. Ett framgångsrikt tillvägagångssätt har varit att ha attraktiva inspirationsträffar och seminarier om trafiksäkerhet med föreningslivet. Vanligtvis har dessa avslutats med ett besök på ett idrottsevenemang i elitklass, t ex elitseriehockey. Med på träffarna har vanligtvis varit NTF, Västernorrlands Idrottsförbund, gästföreläsare Thord Wicksell och representant från Folksam. Folksam har bidragit med biljetter och mat till arrangemangen. I projektet har deltagande idrottsföreningar erbjudits stimulansmedel, där stimulansmedlet har varierat mellan 1000 till 5000 kronor. Vid anmälan har föreningarna fått reflexvästar och del av stimulansbidraget, och när IQ-certifieringen varit klar så har föreningen fått ett diplom (ofta i samband med idrottsevenemang, t ex i periodpausen när hockeylaget Timrå haft hemmamatch) och resterande del av stimulansbidraget. Upprättade policys visas i sin helhet på NTF Västernorrlands hemsida. Här finns således goda exempel att inspireras av, samtidigt som det ofta känns mer seriöst att ha offentliggjort policyn. Resultat Seminarier har under genomförts i Sundsvall (två ggr), Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik med deltagarantal mellan 10 och 50 föreningsaktiva. Vid projektets avslut vid årsskiftet 2008/09 hade 50 idrottsföreningar och sex SDF antagit en IQ-certificerad policy (målet var 60). Dessutom pågår för närvarande (våren 2009) utvecklingsarbete i några föreningar. 20

21 SISU Idrottsutbildarna Västernorrland har tagit fram ett arbetsmaterial. Än så länge har det inte hunnit användas i någon större omfattning. Det har tagits fram ett plånbokskort där föreningens policy kan trycka sin policy för utdelning till föreningens medlemmar. Kommunsamverkan har bl a medfört träff mellan nyttjare och kommun för kartläggning av trafikmiljön i anslutning till Högslättens idrottsplats i Härnösand. I samband med en hemmamatch för elitbasketlaget Sundsvall Dragons visades Länge Live Livet för ett drygt hundratal ungdomar. Några förbund har utmärkt sig när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Orientering, ishockey och fotboll hör till de mest aktiva. Folksams stöd, som bl a bestått av mat och biljetter till idrottsevenemang, har hjälpt till att göra dessa föreningsträffar lite exklusiva och extra minnesvärda. 21

22 Intervjuer goda exempel på trafiksäkerhetsarbete För att komplettera den utskickade enkäten genomfördes i varje distrikt även ett antal djupintervjuer. Intervjumallen följde den utskickade enkäten, men i intervjun fanns möjlighet till fördjupning och utveckling av svaren. Intervjuerna genomfördes med idrottsföreningar eller specialdistriktsförbund som utmärkt sig i positiv bemärkelse inom trafiksäkerhetsarbetet. Dalsjö Golfklubb Dalsjö Golfklubb i Borlänge består av fyra kommittéer: Green Team (juniorer), seniorer, elit och klubbtävlingar. Bengt Niklasson ansvarar bl.a. för Green Team och berättar att den trafiksäkerhets- och miljöpolicy klubben arbetat fram främst berör dessa juniorer, deras ledare och föräldrar (130 st barn och ungdomar i åldern 4-21 år). Övriga medlemmar reser i huvudsak enskilt till och från golfbanan. Dalsjö Golfklubb antog policyn Bengt såg information om projektet på Dalarnas Idrottsförbunds hemsida. Bengt har tidigare arbetat på Vägverket och är därmed insatt i trafiksäkerhetsfrågorna. Policyn finns anslagen i klubbhuset, på hemsidan, den skickas ut till medlemmarna via e-post, den sitter i ledarpärmen, behandlas på årsmötet samt diskuteras vid den årliga kick-off:en. Innehållet i policyn upplevs självklar - dock händer det att familjer vid tävlingar av gammal vana åker i egna bilar även fast gemensam transport efterstävas. Bengt berättar om en episod då en 19-årig kille ville köra minibussen till en tävling. Det var enkelt att säga nej då det i policyn står att man måste vara minst 23 år och haft körkort i minst fem år. Ingen diskussion behövdes. Dalsjö Golfklubb åker idag mer kollektivt, främst tåg, till tävlingar. När de åker minibuss erbjuder de även grannklubbarna att samåka i mån av plats. En åtgärd de vill utveckla mer. Som ett resultat av policyn prövas alltid resebehovet. Klubben ställer frågorna: Måste vi träffas? Kan vi göra det på annat sätt? Som ett resultat av detta tänkande har följande skett: - Möten sker ibland via nätet istället för fysiska träffar. - En kommitté på 13 personer har nu istället ett arbetsutskott på fem personer som träffas och bereder frågorna vilket innebär färre möten. - Möten förläggs på den ort där de flesta bor. - Vårlägret förläggs så nära Dalarna som möjligt. När policyn ska revideras kommer det att läggas in en text där det framgår att målet även är att minska resandet. Bengt berättar att ungdomarna kan lämna sin golfutrustning vid golfbanan så att de kan cykla på ett säkert sätt. Självklart har de cykelhjälm. Bengt anser att alla uthyrningsfirmor i framtiden ska ha alkholås i alla fordon. Han tycker även att kommunerna borde ställa krav på idrottsföreningarna att de ska ha en trafiksäkerhetsoch miljöpolicy för att få kommunala bidrag. För att nå ut med trafiksäkerhetsfrågorna bör distriktsidrottsförbunden arbeta vidare med riskmedvetenhet. Bengt poängterar avslutningsvis: ideell verksamhet är alltid är en balansgång med tid. 22

23 Dalarnas Skidförbund Dalarnas Skidförbund hade en trafiksäkerhets- och miljöpolicy innan projektet började men den reviderades och en satsning har gjorts för att sprida information om den till förbundets elva sektioner och Dalarnas 154 skidklubbar. Marie Sandberg Nilsson på Dalarnas Skidförbund berättar att information har spridits via hemsidan, utskick samt vid de sk. Tingen som sker tillsammans med föreningarna. Dalarnas Skidförbund anordnar årligen ett läger i Bruksvallarna för längdskidåkande barn och ungdomar. De har alltid hyrt buss men nu har man även bussvärdar samt en lista över vilka som åker i respektive buss. Barnen och ungdomarna får inte byta buss vid pauser. Dalarnas Skidförbund hyr även buss för att transportera Dalarnas skolelever till Ungdomsvasan, som är en del av Vasaloppsveckan. Marie poängterar också den gemenskap som uppstår när man reser tillsammans samt att det underlättar för de familjer som inte har möjlighet att själva skjutsa sina barn. Marie berättar att hon fått en helt annan insikt gällande trafiksäkerhet vilket hon tror beror på: - Ökad information i samhället. - Ökad information genom projektet. - Idrottsrelaterade olyckor händer. - Egna barn som nyligen tagit körkort. Marie anser att detta är en viktig ansvarsfråga. Hon vill agera om något händer samt kunna ge föräldrarna ett svar. Målgruppen för denna typ av arbete bör vara ledare inom barn- och ungdomsidrotten, därefter tar styrelsen vid. Det gäller att informera om och om igen. Kunskapen måste nötas in samt gripa tag i en. Marie anser att det är en stor utmaning att utveckla idrottsgymnasiernas rutiner gällande transporter. Dalarnas Skidförbunds ordförande Anders Säterkvist fick den 13 april 2008 motta den trafiksäkerhetsbudkavle som för 8:e året i rad delades ut i Ovanåkers kyrka av Edsbyns Bandyförening, SEKO Väg&Ban Gävle/Dala, Svenska Kyrkan, Polisen och Räddningstjänsten i Ovanåkers kommun för ökad trafiksäkerhet inom svensk idrott. I Dalarna har bl.a. följande föreningar tilldelas trafiksäkerhetsbudkavlen: Ornäs BK, Ilbäckens Ryttarförening, IK Brage, Mora IK hockey, Bjursås IK alpin. Bjursås IK alpin Bjursås IK, med bas strax utanför Falun, består av sex sektioner: alpin, fotboll, innebandy, gymnastik, längdskidor och ishockey. På initiativ av Tomas Pers, ledare och tidigare aktiv, arbetade Bjursås IK alpin fram en trafiksäkerhets- och miljöpolicy som antogs Huvudstyrelsen rekommenderar samtliga sektioner att anta en sådan policy. Fotboll och innebandy ingår i projektet. Tomas Pers deltog på den första träffen Dalarnas Idrottsförbund och Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund anordnade gällande projektet och arbetade därefter aktivt för att klubben skulle anta en policy. Tomas har själv gjort många resor, både som aktiv och ledare, på vinterväglag med tung last och lång resväg till och från tävlingar samt träningsläger. 23

24 Mats Bengtsson har varit ledare i föreningen under många år och framhåller att trafiksäkerhets- och miljöpolicyn verkligen förändrat hans egna körvanor samt andra ledare i föreningen. Han tror att den trafiksäkerhetsinformation som sprids i samhället påverkar oss och tycker att det hänt mycket de senaste 15 åren. Policyn har mottagits jättebra i föreningen. De använder främst egna bilar och det är oftast föräldrar samt någon ledare som kör. Samåkning eftersträvas, vilket innebär lägre kostnader och bättre miljö. Policyn har bidragit till att de idag antingen hyr en buss med chaufför eller flyger till träningsläger. De åker aldrig minibuss. Idag fördelas tung last t ex. käppar, på fler bilar och några kunniga personer hjälps åt att surra fast lasten på rätt sätt. En annan effekt är att de alltid planerar in pauser vid längre körning samt att de alltid är flera ledare som i förväg bestämt vem som kör t.ex. på hemvägen. Mats anser att det är viktigt att ta lärdom av projektet inför framtidens arbete. Mats poängterar att det verkligen gäller att våga göra, våga påbörja arbetet med en trafiksäkerhets- och miljöpolicy. Hans personliga reflektion är att ju längre man jobbar med det och ju mer kunskap man får, desto intressantare blir det. Detta är svårt att förmedla till andra idrottsföreningar. Uppstarten är svårast. Mats säger: Det stimulansbidrag som delades ut på kr påverkade beslutet att gå vidare. En morot vid uppstarten. Styrelsen hade initialt diskussioner kring hur policyn skulle utformas. Vad var rimliga krav? Skulle det vara hårda krav eller skulle kraven ställas så att policyn kunde användas på en gång? De beslutade sig för att använda ett antal bör-satser, skall-satser samt att tänka påsatser. En målsättning är att bör-satserna så småningom flyttas upp till skall-satserna. År 2001 delade Edsbyns Bandyförening, SEKO Väg&Ban Gävle/Dala, Svenska Kyrkan, Polisen och Räddningstjänsten i Ovanåkers kommun ut den första nationella budkavlen för ökad trafiksäkerhet inom svensk idrott till Brynäs IF ishockey. Under dessa år har bl.a. följande föreningar från Dalarna tilldelas trafiksäkerhetsbudkavlen: Ornäs BK, Ilbäckens Ryttarförening, IK Brage, Mora IK hockey. Den 29 april 2007 fick Bjursås IK alpin motta denna trafiksäkerhetsbudkavle. IK Sätra - fotboll IK Sätra tillhör Gästrikland och följande intervju är genomförd med Anders Willmes som vid antagandet var fotbollsektionens ordförande. - Föreningens bakgrund? IK SÄTRA är en flersektionsförening som bildades 1957 och idag består av cirka 1100 medlemmar inom ishockey, innebandy, fotboll,vollyboll samt handikappverksamhet och fritidsgårdsverksamhet. - Varför antogs en policy? När SISU-konsulenten presenterade innebörden av detta projekt tyckte vi det var en självklarhet och att det skall ingå i värdegrunden i vårt arbete. Vi reser mycket inom fotbollen, framför allt under sommarhalvåret, och det är ett måste med föräldrar/vuxna som kan hjälpa till. 24

25 - På vilket sätt har ni förmedlat policyn? För det första togs beslut inom sektionen fotboll, det har sedan tagits upp i huvudföreningens styrelse för information och kännedom samt att vi på ledarmöten har gått igenom avsiktsförklaringen och dess innebörd. Plånbokskorten har sedan delats ut till ledare inom sektionen för vidareförmedling till våra förare. - Är policyn ett levande dokument? Känns svårt att veta. Under min tid som ordförande tog vi upp diskussionen vid sektionsmöten, huvudföreningsmöten och vid ledarträffar. Uppföljningen kring det vet jag ej i dagsläget hur det sker men att fastställa policyn i hela föreningen var ett ändamål vi hade sedan tidigare. Den finns dokumenterad via hemsida. - Ser ni någon förändring på föreningens resande efter antagandet av trafikpolicyn? Finns numer en diskussion inom lagen kring hur resorna till bortamatcher ska ordnas kring scheman om vilka som ska köra och när. Vi har använt en deltagarlista där man angivit såväl bilens förare som passagerare. Vid längre resor med våra lag som spelat i högre divisioner har vi använt oss av busstransporter, mycket tack vare att vi diskuterat trafiksäkerhet inom sektionen och att inte utsätta våra ledare och spelare för risker när det är påfrestande med längre körningar framförallt efter matcher. - Svårigheter och möjligheter med trafiksäkerhetsarbetet? Möjligheter finns det många med detta arbete, framförallt kring att kvalitetssäkra verksamheten och att inge trygghet till medlemmarna, men allt för ofta är det svårt att få kontinuitet kring dessa frågor eftersom medlemmar och ideellt arbetande ledare byts. Frågan är också av ekonomisk karaktär visst skulle vi önska att alla våra lag reste med inhyrd buss och yrkestrafikutbildade förare men kostnaderna för det finns inte att uppbringa inom verksamheten av idag. Det är fullt sjå att få föräldrar att ställa upp på att stå i kiosken för att försöka hålla nere kostnaderna för barn och ungdomars idrottande ändå. Taxor och avgifter har under senare år blivit allt högre och mycket av kringverksamheten för att bringa medel till detta är ansträngd redan idag. Men det får heller inte betyda att vi inte skall sträva efter att kvalitetssäkra verksamheten. Jämtland-Härjedalens Ishockeyförbund Följande intervju är en med konsulent Pär Karlsson, vice ordförande Jan Bergström och Eva Ericon som arbetar på kansliet. J-H Ishockeyförbund har prioriterat att stödja sina tolv föreningar kring upprättande av trafiksäkerhetspolicys. Som förbund har de även valt att begära en förklaring om föreningarna inte upprättar en policy. - Vad var det som fick er att upprätta en trafiksäkerhets- och miljöpolicy? Trafiksäkerhetsfrågan har en längre tid varit prioriterad inom vårt förbund eftersom vi vill vara förebild för våra föreningar och dessutom är det viktigt att resa trafiksäkert med våra distriktslag. Ett antal allvarliga olyckor har inträffat under senare år och detta påverkade framtagandet samt att det blev en extra knuff i samband med information kring detta projekt. Det är inte frågan om en olycka händer igen utan när, därför måste vi hela tiden ställa oss frågan - har vi verkligen gjort allt för att undvika fler olyckor? 25