billigasolceller.se Våra viktigaste instrument är koldioxidskatten och elcertifikatsystemet lågtemperaturförbränningsmotorer it- och energiminister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "billigasolceller.se Våra viktigaste instrument är koldioxidskatten och elcertifikatsystemet lågtemperaturförbränningsmotorer it- och energiminister"

Transkript

1 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS ANNONS1 Medföljer Dagens Nyheter 13 mars 2012 RENenergi nr Kjell Jansson, vd Svensk Energi Därför är el möjliggöraren i Norden Instutitionen för Energivetenskaper Lunds Universitet världsledande på lågtemperaturförbränningsmotorer Energiproduktion hos bonden en framtidsbransch och extra inkomstkälla it- och energiminister Anna-Karin Hatt Våra viktigaste instrument är koldioxidskatten och elcertifikatsystemet billigasolceller.se

2 2 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS Svensk Energi ser möjligheterna med el Vi ser el som en möjliggörare för ett fossilfritt samhälle, säger Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. Den stora vinningen med el är att i Sverige och i Norden är produktionen av den så gott som koldioxidfri. I samtliga kraftslag som vi använder, det vill säga kärnkraft, vattenkraft, biobränsle i kraftvärmeproduktionen och vindkraft är utsläppen till hela 96% koldoixidfria. I övrigt är utsläppen av I vårt moderna samhälle är tillgången på energi av stor betydelse. Men med tillgång till och användning av energi kommer även påverkan på miljö och klimat. Svensk Energi arbetar kontinuerligt med att minska energins miljöpåverkan. kväve, svavel, ädelgaser och annat som påverkar negativt väldigt låga. Det är ett problem som vi har löst och nu handlar det om att vi ska försöka utveckla nya alternativ. I Tyskland testar man för tillfället en så kallad CCS-teknik vilken innebär att man tar vara på koldioxidutsläppet från kraftverk genom att förvara den flytande i berggrunden. Det är lite dyrt och lite komplicerat än så länge men jag tror absolut att detta är något som kommer, säger Kjell Jansson. Dessutom jobbar man mycket med att försöka utvinna solkraft i både Tyskland och Italien. Där måste vi tänka på livscykeln på solceller som än så länge inte är tillräckligt bra för att vi ska kunna nyttja den i Sverige. Men förbättrade solceller är också något vi arbetar med att försöka få in för att kunna dra nytta av. Kjell Jansson pratar om att man tror väldigt mycket på elbilens framtid, även om han är medveten om att en beteendeförändring hos de som använder fordonsflottan kan ta lång tid att genomföra. I dagsläget äger enbart cirka 200 svenskar en elbil. Som det ser ut idag är elbilarna för dyra. En fullt utrustad elbil kan gå för runt kronor medan en motsvarande modell som drivs med diesel enbart kostar hälften av den summan, förklarar han. Dessutom är det många som tycker att räckvidden på elbilarna är för kort. Men faktum är att 90 procent av dem som har elbil idag i världen laddar sina bilar hemma eller på jobbet väldigt få använder de elstolpar som finns ute på vägarna. En annan del i ett mer hållbart samhälle är hur vi värmer upp våra hus. På Svensk Energi håller man fjärrvärme och uppvärmning genom värmepumpar högt. Fjärrvärme som nästan alltid är ett miljö- och klimatmässigt gott alternativ drivs av pumpar som går på el. Men dessvärre kommer det aldrig att finnas möjlighet till fjärrvärme över hela Sverige. Det är för dyrt och för krångligt att bygga ledningar till det. Då är värmepumpen som drivs med en tredjedel el och resten från luft eller berget ett bra alternativ. Slutligen fungerar det även med eluppvärmning direkt som också det är miljövänligt, berättar Kjell Jansson. Förutsättningen för samtliga uppvärmningssätt är förstås att elen är miljövänligt framställd. Det är svårt att säga om något kraftslag är miljövänligare än något annat och Kjell Jansson pratar om att det alltid råder diskussioner kring hur kraftslag kan påverka på en global, regional och lokal nivå. Om man tar ett exempel så har vattenkraft den nackdelen att den kräver dammar och då påverkar detta närmiljön. Då uppstår det gärna en diskussion om vad som är närmiljö och vad som är regionalmiljö, konstaterar han. Naturligtvis vill man ju minimera påverkan på närmiljön men samtidigt måste man erkänna att för att få den här goda välståndseffekten på den globala miljön så kommer närmiljön att bli ändrad. Vi tycker att vi har ett miljövänligt system i Sverige och när vi gör den här avvägningen med positiva effekter kontra negativ påverkan när det gäller vattenkraften så väger fördelarna tyngre även om vi absolut inte blundar för nackdelarna. Ren Energi Projektledare Anders Bernunger Produktionsledare Oscar Kuylenstierna Grafisk form & produktion Kristina Schollin-Borg, Eva-Marie Wadman Text, Eva Ekelöf Omslagsbild Jonas Johansson Foto Emil Hamlin Distribution Dagens Nyheter, 13 mars 2012 Tryck DNEX Bold Upplaga exemplar Kontakt OP Communication , Frågor besvaras av Oscar Kuylenstierna, OP Communication är ett mediaföretag som är fokuserat på produktion av tematidningar samt kundtidningar. Vi samarbetar med de stora morgontidningarna där vi når ut till de intresserade, förändringsbenägna och specifika läsarna. OP Communication ger ut egna titlar, men producerar även tidningar på uppdrag av företag, myndigheter och organisationer. Läs tidningen i Qiozk Tidningsaffären för ipad och iphone

3 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS 3 Ny kärnkraft på gång Kärnkraften är en framtidsbransch. Och det är framförallt två skäl som ligger till grund för det; dels kommer de kärnkraftverk som redan finns inte att kunna drivas för evigt utan man behöver bygga nytt. Dels är kärnkraftverken stora arbetsplatser som ställer höga krav på medarbetarnas utbildning och kompetens. Vad branschen behöver är välutbildade människor med stark integritet och hög moral, annars får vi inte acceptans för att köra, säger Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. Och visst finns det sådana på marknaden. Studenter flockas kring utbildningarna i kärnkraft på Chalmers, KTH och Uppsala Universitet. Kärnkraft är inne, det är sexigt bland ungdomar. Kärnkraft har funnits hela deras liv och de ser även möjligheterna med att kombinera och samköra kärnkraft med andra tekniker. Till exempel är kombinationen kärnkraft och vattenkraft väldigt slagkraftig. Anna-Maria Wiberg är idag anställd vid Vattenfall och arbetar med forskning och utveckling inom kärnkraft. Hon fick upp ögonen för kärnkraften när hon studerade till civilingenjör i Uppsala. Jag läste några extra energikurser och tyckte att kärnkraft var spännande. Sedan gjorde jag mitt examensarbete på Vattenfall på temat livscykelanalys. Det slumpade sig så att det blev livscykelanalys på just kärnkraft. Och när det var färdigt hade jag redan fastnat, berättar hon. Kärnkraft är en spännande teknik och det är det jag lockas av i grund och botten. Men det finns också andra aspekter, politiska såväl som samhälleliga, som gör problemställningarna komplexa. Välutbildade människor med stark integritet och hög moral är vad kärnkraften behöver menar Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och Anna-Maria Wiberg på Vattenfall. Det är utvecklande att arbeta med något som är både tekniskt avancerat och engagerar många. Dessutom är det en bransch med stort internationellt utbyte. Kommer vi på en smart lösning som kan göra vårt kärnkraftverk ännu säkrare så är det bara bra om den kan användas i anläggningar i fler länder. Jag för ständigt diskussioner med kolleger runt om i världen, säger Anna- Maria Wiberg. Förra året tilläts byggande av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Både Vattenfall och E.On har gått ut med att man är beredd att delta i sådana satsningar. Jan Blomgren förklarar att det finns flera sätt att finansiera en nybyggnation. I Finland har skogs- och stålindustrin gått in och finansierat. De är två tunga industrier som behöver el en lång tid framöver och genom att bygga nya reaktorer garanterar de sig ett förutsägbart elpris. En annan möjlighet som man uppmärksammat den senaste tiden är pensionsfonderna. Kärnkraft kostar mycket att bygga men sedan är det billigt att köra. Om det då kostar 50 miljarder att bygga en reaktor så tar det kanske en år innan du fått igen de pengarna. Men finansierar man med hjälp av pensionsfonder kan man klara denna väntetid och får sedan ta del av det stadiga flöde av en massa sköna miljarder som rullar in de nästkommande åren. skulle vi bygga ny kärnkraft i Sverige finns stora möjligheter att producera mer än idag. Då kan vi exportera en stor del av vattenkraften till kontinenten, en miljardaffär om du frågar Jan Blomgren. I Tyskland har man svårt att reglera sitt elnät. Vattenkraft är suverän för att stabilisera elnät. Om vi kan exportera vattenkraft kan vi ta mycket mer betalt för den, konstaterar Jan Blomgren. Detta är en fantastisk affärsmöjlighet som Sverige inte riktigt har fått upp ögonen för än. Det finns stora förutsättningar för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Som första land i världen har Sverige ansökt om en slutförvaring i berggrunden. Kärnkraft är en teknik som hela tiden utvecklas och blir både effektivare och miljövänligare. Ett exempel är att man idag klämmer ut dubbelt så mycket energi per kilo uranbränsle än vad man gjorde för 30 år sedan. Precis som med bilar har effekten ökat och bränsleförbrukningen minskat och den utvecklingen kommer att fortsätta. Det är en naturlig del i den evolutionära utvecklingen, avslutar Jan Blomgren. Det är utvecklande att arbeta med något som är både tekniskt avancerat och engagerar många. SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum

4 Patrik Lundell, personalchef på Kärnkraftssäkerhet och Utbildning (KSU) framför en fullskalesimulator som är en exakt kopia i mindre skala av ett kärnkraftverks kontrollrum. 4 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS krönika Sanningen bakom ditt el-elände! Sveriges effektbalans 22 augusti-28augusti, 2011 Titta på graferna här bredvid. De beskriver Sveriges elanvändning och elproduktion, under en vecka i augusti 2011 och en kall vecka i februari MW Gas/Diesel Vattenkraft Värmekraft Kärnkraft Vindkraft Export/Import Förbrukning Det första man tänker på är dygnsvariationen, elanvändningen är MW större på dagen än på natten. I augustiveckan använder vi ingen el för uppvärmning, i februariveckan är vi nära toppbelastning av elnätet. Kärnkraften går på halvfart i augusti och för fullt med ca MW i februari. Ändå exporterar vi el i augusti eftersom vi har ett överskott och importerar i februari för att vi har brist. Skillnaden i elanvändning mellan veckorna är hela MW. Det är lika mycket som all svensk kärnkraft. Industrin går för fullt i augusti vilket innebär att nästan hela skillnaden är uppvärmning, en liten andel är belysning. De flesta i Sverige ropar på mer elproduktion för att slippa de höga elpriserna på vintern. Samtidigt är det olönsamt för elbolagen att bygga ny elproduktion eftersom vi har ett elöverskott under större delen av året. Ingen kan bygga elproduktion bara för de timmar då det är riktigt kallt. Nu byggs det ändå mer ny elproduktion än på många år, skälet till det är att riksdagen har beslutat att vi ska ha en större andel förnybar el. Ny förnybar el får stöd via elcertifikatsystemet. Den nya vind- och biokraften ger ett ökat utbud av el och lägre elpriser än om den inte hade byggts, men den löser inte frågan om obalansen i elanvändningen. Diagrammet visar elanvändning under en kall och en varm vecka under Skillnaden i effektbehov och därmed elanvändning skiljer MW på vardagarna. Diagrammet visar också den faktiska elproduktionen de två veckorna, uppdelat på kraftslag och import/export. Trots att kärnkraften går på halvfart i augusti exporterar vi mycket el. De stora variationerna i elanvändning är huvudförklaringen till de höga elpriserna när det är kallt i Sverige. Enligt Energimyndigheten leder all ny elproduktion till ett kraftigt elöverskott de närmaste åren. Elöverskottsproblemet kan lösas på två sätt, antingen exporterar vi el eller så lägger vi ner elproduktion, d v s kärnkraft. Men hur ska obalansen på elmarknaden förbättras? Jo, det måste ske genom att även användarna får stå för de kostnader de orsakar på elmarknaden. Timmätningen av el som snart införs löser en del av problemet om den genomförs med korrekt timdebitering. Då kommer det att löna sig att använda annan uppvärmning så att vi kan undvika den dyraste elen. Men elen kommer att fortsätta att vara dyr när det blir kallt. En industrikund som köper lika mycket el under hela året och kan förutsäga sitt elbehov kommer att få ett lägre pris än den villakund som inte vet när eller om det blir kallt. När kostnaden för elvärmen blir tydlig kommer vi att finna bättre lösningar, om vi undviker den dyraste elen blir all el billigare. Det kan vara effektivt designade pelletskaminer, mer fjärrvärme för toppbelastning, kanske bioolja eller braskaminer och värmepumpar med ackumulatortank eller bara högre effekt på pumpen. Vi löser det! Men först måste vi se problemet och lägga kostnaderna hos dem som orsakar dem. Gustav Melin, VD Svebio Människans utveckling och teknik i fokus hos KSU Stor verksamhetskunskap om kärnkraftsteknik samt hög kompetens inom beteendevetenskap är något man ser som ett måste hos sina medarbetare på Kärnkraftssäkerhet och Utbildning (KSU). Företaget har samarbete med kärn kraftverken samt utbildar personalen. De är både våra kunder och våra ägare, säger Patrik Lundell, personalchef på KSU. Och just beteendevetskapsbiten förklarar Patrik Lundell är viktig på flera plan. Dels är det pedagogik för oss så att vi blir duktiga på lärandet. Men det är även en viktig del i vad vi kallar Human Performance; hur man gör och hur man uppträder i en kärnkraftsmiljö. Vilket ledarskap man bör tillämpa när säkerheten är absolut viktigast. Tittar man på de händelser som har inträffat så är det väldigt få som har med tekniken att göra och istället har det handlat om användandet av tekniken. Vårt uppdrag är väldigt spännande och det är enormt viktigt att vi sitter på all den här kompetensen när det handlar om att leverera el som faktiskt är en bidragande del till att vårt samhälle ska kunna fungera. Som första land i Europa byggde Sverige så kallade fullskalesimulatorer, det vill säga exakta kopior i mindre skala av kärnkraftverkens kontrollrum. Dessa använder KSU framförallt till grundläggande utbildning för att träna normaldrift, störningar och haverier i. Det finns fullskalesimulatorer på varje kärnkraftverk i Sverige och de är så tekniskt avancerade och verklighetstrogna in i minsta detalj att de även går att använda till att testa nya arbetsmetoder samt ny utrustning och teknik i. KSU finns på fem kontor i Sverige. Ett av dem hittar man på nu nedlagda Barsebäck som numera används som en stor övningsanläggning. Kärnkraften är en samhällsviktig produkt och extra stort ansvar ligger på alla som jobbar med den; hur man tar sig an och känner för uppgiften. Hos oss på KSU kombinerar man ett teknikintresse med intresse för människors utveckling, konstaterar Patrik Lundell. Det är även mycket spännande med den här nya kärnkraften som det börjat pratas om att det ska byggas. Vi på KSU kommer naturligtvis vara en del av kompetensbyggandet inom den.

5 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS 5 Sol och pellets i 100-procentkampanj 100 % Förnybar värme heter kampanjen som sol- och pelletsbranscherna aktivt har drivit i Sverige sedan Målsättningen är att uppmärksamma alternativet att använda sol och pellets för att värma upp svenska hem. Sol och pellets som värmesystem bygger nämligen på 100 % förnybar energi. Lars Andrén, ordförande i branschorganisationen Svensk Solenergi och en av initiativtagarna till 100 % Förnybar Värme. Siktet är inställt på att försöka reducera människans negativa inverkan på såväl miljö och klimat. Första steget är att komma bort från upp värmningssystem som inte använder förnybar energi. Idag värms ungefär 30 procent av de svenska hemmen upp av el vilket innebär att det periodvis blir en stor efterfrågan på just el och därmed skenar även priserna. Det är viktigt att vi istället ser till att använda elen där den behövs mest, förklarar Lars Andrén, ordförande i branschorganisationen Svensk Solenergi och en av initiativtagarna till 100 % Förnybar Värme. Det handlar i första hand om att värna om vår jord och om framtiden. Idag har vi tillgång till enormt mycket biobränslen och som redan idag står för en energi tillförsel som är större än både all kärnkraft och vattenkraft till sammans och som dessutom har en enorm tillväxtmöjlighet utöver detta. Vi har alltså en jätteresurs som vi kan ta vara på innanför landets gränser. Och som finns tillgängligt här och nu. En husägare som anammat systemet med solenergi är södertäljebon Tomas Forsling. Han har valt att placera sina solfångare på åtta kvadratmeter av sin tomt. Mina solfångare värmer upp mitt varmvatten under hela sommar halvåret och på vintern använder jag en helautomatisk pellets panna, berättar Tomas Forsling. En jättestor fördel är att livslängden på pelletspannan blir så lång som upp till 20 år. Det tack vare att man kan stänga av den helt på sommaren och enbart använda solvärme. Använder man sig till exempel av bergvärme måste den gå jämt. Det var för sju år sedan, efter att kommunen hade information gällande just sol- och pelletsuppvärmning som Tomas Forsling bestämde sig för att byta från oljeeldning som han använde då. Jag gjorde övergången i två steg och började med pelletsen. Sedan måste man se till så att den ackumulatortank som man tänker använda innehåller en slinga så att solvärmen ska kunna värma upp den. Två år sen are köpte jag solvärmesystemet berättar han. Anledningen till att Tomas Forsling gick över till ett sol- och pelletssystem var delvis ekonomiska men framförallt miljö- och klimatmässiga. Vi måste tänka på våra barnbarn och deras framtid. Men pratar man om det ekonomiska är de ju så att solen är gratis. Dessutom kräver solpanelsinvesteringen väldigt lite underhåll och den betalar sig på tio år. När det gäller pelletseldningen så betalar den sig på fem. Och förbipasserande Tomas Forslings hus blir förstås nyfikna och stannar gärna och frågar om såväl huset som är från 20-talet som solpanelerna på tomten. Det är ett enkelt sätt att visa att man är klimatengagerad, konstaterar han. Tomas Forsling i Södertälje placerat solfångare på tomten som värmer upp varmvattnet under hela sommarhalvåret. Men det kan vara svårt att kommunicera en uppvärmningslösning i ett samhälle där vi redan har så etablerade värmealternativ. Vad vi måste göra är att verka fram olika basargument och lösningar så att det blir så enkelt som möjligt för konsumenten. Tillsätter vi mer kraft på de här bitarna ökar också vår trovärdighet, förklarar Lars Andrén. Det handlar inte om att man ska se solvärme som en lösning i sig själv utan som en del av ett hållbart energisystem tillsammans med exempelvis vattenkraft, vindkraft och biobränsle. Vår vision är att våra svenska företag ska komma att bli ledande i Europa, inte bara tekniskt utan även som levererande företag. Vi har en lång tradition av sol och biobränsle i Sverige och det ger oss en väldigt bred plattform att stå på, avslutar Lars Andrén.

6 6 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS Vindkraften är på framfart i Sverige. Bara från förra året räknar man med en produktions ökning på hela två terrawattimmar. Nu tittar man på hur man kan utveckla tekniken för att möjligheterna till att bygga fler vindkraftverk ska vidgas. Tekniken kring Anders Björck, programchef för forskningsprogrammet Vindforsk vindkraft blomstrar Vindkraft i havet ger idag en mycket högre elproduktionskostnad än vindkraft på land. Utvecklingen har dock inte kommit lika långt i havet som på land. Det finns därför stora förhoppningar om att vindkraften i havet, tack vare de höga vindarna till havs och genom utveckling av tekniken, ska bli konkurrenskraftig i framtiden, säger Anders Björck, programchef för forskningsprogrammet Vindforsk. Eftersom att Sverige är ett glesbefolkat land har vi faktiskt plats att bygga vindkraftverk på land. Men det finns även mycket skog i Sverige och skogen bromsar vinden. För att kunna få tag på en hyfsad vind som är över sju m/s i navhöjd måste man därför bygga höga torn, berättar Anders Björck. Dessutom har man lärt sig att bygga mycket längre vingar. Ett vindkraftverk idag på två MW har upp emot dubbelt så stor rotoryta som ett vindkraftverk med samma effekt hade för tio år sedan. Det ger bättre ekonomi i projekten. Men stora vindkraftverk är svåra att transportera, i synnerhet om man måste ta sig fram på mindre landsvägar. En lösning på hur man ska kunna transportera de här enorma vindkraftverken är att man har delningsbara torn och blad som man kan frakta i mindre enheter. En annan är att man fraktar dem kompletta med luftskepp. En annan komplikation är att vårt kalla vinterhalvår vi har i Sverige. Det kan medföra att det kan bli is på vindkraftens rotorblad. Anders Björk berättar om hur man arbetar med aktuell teknik som går ut på att värma vingarna för att förhindra ispåväxt. Det händer mycket på det här området och man kan sammanfatta det genom att säga att nya teknikbehov hela tiden föder en teknikutvecklingsmarknad, förklarar Anders Björck. Hallå där Sven Kullander, professor och ordförande i Energiutskottet Arrangerör av seminarium och konferens på Kungl. Vetenskapsakademien 3 maj och 7-8 juni. Vad händer den 3 maj? Då har vi ett seminarium om kostnadsanalyser. Vi kommer att jämföra olika energikällor som kol, olja, gas, vindkraft, kärnkraft, solenergi och bionergi och de kostnader som man förväntar sig av dessa framöver med dagens situation som utgångspunkt. Vad kommer att diskuteras på konferensen den 7-8 juni? Den konferensen anordnas inom ramen för Norrlandsprojektet som är ett av de projekt vi driver inom Energiutskottet och den kommer att handla om biodrivmedel. Det vi vill diskutera är en ny typ av fordonsbränsle från skogsråvara. Hur jobbar Energiutskottet i övrigt? Vi består av 25 stycken ledamöter från Kungl. Vetenskapsakademins alla ämnesområden som gör bedömningar och fakta på olika frågor inom energi; hur man ska ställa sig i olika frågor och vad som ska rekommenderas. Vi kommer att jämföra olika energikällor som kol, olja, gas, vindkraft, kärnkraft, solenergi och bioenergi och de kostnader som man förväntar sig av dessa framöver. läs Sjögrens mer om energiutskottets syndrom ger arbete Läs mer om Energiutskottets arbete på Energi/ samt om evenemangen på Norrlandsprojektet drivs av Energiutskottet och handlar om en ny typ av fordonsbränsle från skogsråvara. Foto Sara Gustavsson

7 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS 7 Saft Oskarshamn tillverkar världens största batterier Foto Christian Tille Saft AB i Oskarshamn är världsledande inom tillverkning av högteknologiska industribatterier för stationära applikationer som till exempel industrier, flygplatser och sjukhus. Fabriken har ökat sin omsättning med 60 procent under de senaste fem åren och omsätter idag strax över en miljard kronor. Vi har levererat världens effektfullaste batteri som förser hela staden Fairbanks i Alaska med reservkraft vid eventuella strömavbrott, berättar Safts vd Mari Kadowaki. Våra batterier har en lång livstid på år, och kan användas i väldigt tuffa klimat. De klarar temperaturer både ner mot minus 40 grader och upp mot 60 grader plus. Därför levererar vi mycket till öknar och andra otillgängliga miljöer där andra batterier skulle slås ut. Saft AB är ett anrikt företag och bygger på ett gammalt världspatent som Waldemar Jungner tog för mer än hundra år sedan. Idag är Saft AB Sveriges enda kvarvarande batterifabrik. Vi jobbar främst med två slutanvändarbehov. Det första är som tidigare nämnt reservkraft och backup för stationära applikationer som inte tål driftsstopp. Det andra behovet är energilagring gentemot förnybara energikällor, berättar Mari Kadowaki. Till exempel för vindkraftsparker när det har blåst mycket och det sedan börjar blåsa lite mindre. Då kan man lagra energi i våra batterilösningar för att disponera energin jämnt. Mari Kadowaki, VD SAFT AB & Mathias Avemarker, säljansvarig i Sverige Trots att batterierna innehåller kadmium som är en farlig tungmetall väger ändå miljövinsterna över. Dels går de alltid igång trots månaders transport och lagring, dels håller de länge, och numera är de i princip också underhållsfria. Jättebatteriet vi levererade till Fairbanks går in och backar upp hela staden i minuter när det blir ett strömavbrott och förhindrar på så vis att en massa dieselgeneratorer måste stå och gå kontinuerligt. Istället kan dessa vara avstängda och sättas igång först när de verkligen behövs. Dessutom är Saft AB i Oskarshamn väldigt måna om att återvinna de batterier som man har sålt till industriella partners världen över. Vi har jobbat med insamling och återvinning i 40 år och även om det numera är reglerat av ett batteridirektiv att producenterna måste ta ett ansvar så var vi pionjärer på det här området, konstaterar Mari Kadowaki. Miljösnälla förbränningsmotorer På Lunds Tekniska Högskola har man länge varit världsledande på lågtemperaturförbränning. Foto Mats Nygren Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer, i motorlabbet vid Institutionen för energivetenskap på Lunds universitet. Tidigare lade vi mycket krut på HCCI-motorer (Hyper Charge Compression Ignitionn) och det blev vi väldigt kända för. Sedan dess har vi fortsatt att ligga i framkant och idag sysslar vi mycket med PPC-motorer (Partially Premixed Combustions) istället, ett slags mellanting mellan det som kallas HCCI och den konventionella dieselmotorn, förklarar Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Institutionen för energivetenskap på Lunds universitet. Det blev en svårtydd förbränning med den extrema typ av förbränning som HCCI var. Vi tog helt enkelt ett steg tillbaka och kan istället få alla fördelar men med färre svårigheter. Tack vare den långsammare förbränningen hos bensin eller etanol fast i en diselmotor kan vi få ut mer kraft per liter bränsle och samtidigt minska föroreningarna. Dessutom sysslar systerinstitutionen Industriell elektroteknik och automation mycket med hybridfordon där ett av syftena är att slippa tomgångskörningen. Med de så kallade lufthybriderna kan man till och med stanna förbränningsmotorn när bilen står stilla och använda tryckluft för att komma igång från stillastående. De är dessutom så effektiva att de kan spara upp till 50 procent av bränsleförbrukningen. Tekniken lämpar sig för stadsbussar, distributionsbilar, sopbilar och andra fordon som körs med många stopp. Och även om elbilar är ett miljövänligt alternativ ser Per Tunestål ändå att dieselmotorerna har en självklar plats även i framtidens samhälle. Dels har man inte löst problemet med räckvidd för elbilar, det handlar om tio mils räckvidd jämfört med en bil som har förbränningsmotor som kan köra mil. Elbilar blir praktiska om man ska hålla sig i stan, konstaterar han. Ytterligare en fördel med förbränningsmotorn är att det går snabbt att tanka och man fyller en tank på en halv minut medan om man ska ladda sin elbil tar det flera timmar. Förbränningsmotorn har en given plats inom en överskådlig framtid.

8 8 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS Foto Henrik Hansson En framtidscertifierad energipolitik Trots att FN:s klimatpanel redan för 15 år sedan pekade ut de fossila bränslena som huvudorsaken till klimatkrisen så fortsätter vi, mot bättre vetande, att förbränna fossila bränslen som aldrig förr. Anna-Karin Hatt (c) it- och energiminister Klimatkrisen är vår tids största utmaning, och energipolitiken är nyckeln till att möta den. För mig som energiminister är Alliansens energi- och klimatöverenskommelse den självklara utgångspunkten i det arbetet. Den rymmer svaren på hur Sverige kan vara ett globalt föredöme i klimatarbetet, samtidigt som vi stärker vår egen konkurrenskraft. I mitt arbete har jag tre målsättningar: För det första Sverige ska fullfölja energiomställningen. De senaste vintrarna har visat hur sårbara vi är när vi är beroende av kärnkraft och vattenkraft, och ett fåtal stora produktionsanläggningar, för vår elförsörjning. Tack vare energiöverenskommelsen byggs nu det förnybara tredje benet ut i snabb takt, vilket ökar försörjningstryggheten och gör det lättare att nå klimatmålen. Våra viktigaste instrument för att styra dit är koldioxidskatten och elcertifikat systemet. De straffar det fossila och ändliga och främjar det förnybara och hållbara. Tack vare dem har vindkraften vuxit från en terawatttimma 2006 till över sex terawattimmar det senaste året, eller lika mycket el som den svenska stålindustrin förbrukar under ett år. Samtidigt växer nu biobränslena starkt. Och steg för steg ställer vi också om transportsystemet. För det andra Den enskilde konsumentens ställning på energimarknaden måste stärkas. Störningar i elförsörjningen kombinerat med kalla vintrar har skapat problem och grävt djupa hål i många människors fickor. Därtill kommer en elräkning som är svår att förstå. Bådadera måste åtgärdas. Från årsskiftet infördes därför en förhandsreglering av elnätsavgifterna, som på förhand reglerar nätägarnas rätt att ta ut avgifter, så att kunderna får stabila, förutsägbara priser. Från och med oktober i år införs timvis mätning av el, där man kan se sin elförbrukning timma för timma och själv påverka sin förbrukning och kostnad. Nettodebitering är en ytterligare åtgärd vi arbetar med, där den konsument som satt solceller på sitt tak, eller ett litet vindkraftverk på sin tomt, får tillgodoräkna sig värdet av den egna elproduktionen och bara betala mellanskillnaden mellan egen produktion och konsumtion. Regeringen arbetar även med att förverkliga en nordisk slutkundsmarknad för el, med målet en kontakt, en samlad faktura. Med en gemensam marknad ökar också försörjningstryggheten. Sverige är inte och kan inte vara någon isolerad ö i energisammanhang. För det tredje Sveriges höga klimatambitioner ska ge nya exportmöjligheter och jobb. Vi gör inte energi- och klimatomställningen för att tjäna pengar, men vi ska nyttja fördelarna av att vara ett föregångsland. Därför satsar regeringen stort på energiforskning och gryende tekniker som sår frön till morgondagens exportsuccéer, inte minst genom till exempel satsningar på pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraftsparker. För att hjälpa nya produkter att finna sin marknad satsas 400 miljoner kronor i en särskild miljöteknikstrategi, som stöttar företag och innovatörer i alla steg, från provrör till produktlansering. I det globala arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle kan Sverige spela en nyckelroll som föregångsland. Vi kan visa hur en energiomställning kan möta klimatkrisens utmaningar och samtidigt bidra till ekonomisk tillväxt. Anna-Karin Hatt VÄLKOMMEN TILL BIOENERGINS HUVUDSTAD! WORLD BIOENERGY 2012 INCLUDING WORLD PELLETS 2012 På World Bioenergy samlas bioenergiaktörer från 50 länder för att ta del av mässa med 200 utställare, konferens med sex aktuella spår, intressanta studieturer och B2B matchmaking. Välkommen! MAJ 2012 JÖNKÖPING

9 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS 9 bondens energi en framtidsbransch Framtidens energiförsörjning är en våra viktigaste frågor. Många kanske inte vet att svenska bönder framställer förnybar energi i form av bioenergi, vatten- och vindkraft. Men Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är säkra på att ännu fler bönder kan producera, lagra och sälja egen energi. Att producera förnybar energi är bra inte bara ur ett miljöperspektiv. Vi ser gärna att gårdarna, som oftast producerar mat, har energi som ett extra ben att stå på för att få lite riskspridning på gården och på så sätt jämna ut marknadskrafterna, säger Daniel Ingman, marknadsutvecklare för förnybar energi på LRF. Energi är ett ämne som är högst aktuellt, både för villaägare och för landsbygdsföretagare. LRF pratar om tre strategiska områden: omställning, effektivisering och försäljning av energi. Energi är inget man skämtar om här i kalla Norden. Vi har alltid behövt ett fungerande energi system och vi ser att nästa steg för våra bönder är att lagra och sälja energi, säger Ulf Jobacker, företagsutvecklare på LRF. Uppköparna är stora aktörer som köper enorma mängder biobränslen. Därför kan det bli svårt om man som enskild bonde sitter med mindre volymer, säger Daniel Ingman. LRF vill därför hitta samverkansformer för hur lantbrukare kan gå ihop för att öka volymen. Det skulle även förenkla för uppköparna eftersom det skulle bli färre leverantörer att förhandla med. Ulf Jobacker pratar också om att det finns en trygghet i att använda lokalproducerad energi. Vi vet att det finns en stark efterfrågan. Sverige har i modern tid haft storskaliga energisystem byggda på vattenkraft, olja och kärnkraft. Nu vill vi fasa in mer förnybar energi, energi som kommer från mindre anläggningar ute i landet. Det finns en tydlig politisk inriktning på att det är dit vi ska och att förnybar energi är en framtidsbransch. Daniel Ingman och Ulf Jobacker. Energi är inget man skämtar om här i kalla Norden säger Daniel Ingman, marknadsutvecklare förnybar energi och Ulf Jobacker, företagsutvecklare på LRF. Målet är att förnybar energi ska stå för 50 procent av Sveriges produktion år Redan idag använder vi 48 procent. Därför behövs nya mål som motiverar till att fortsätta den positiva utvecklingen. Ett realistiskt mål är 70 procent förnybar energi år isabel hygstedt Norden i framkant på elmarknaden För att Sverige ska ha en säker och effektiv tillgång till el i framtiden behöver bland annat kundernas ställning stärkas, elnäten byggas ut och elmarknaderna i Europa kopplas ihop. Det är också några av de frågor som statliga Energimarknadsinspektionen (EI) arbetar med. Vår målsättning är att bidra till utvecklingen av effektiva energimarknader och göra det enklare för kunderna, säger Ing-Marie Olofsdotter, kommunikationschef på EI. Vår målsättning är att bidra till utvecklingen av effektiva energimarknader och samarbetet inom Europa och Norden har stor betydelse i det perspektivet, säger Ing-Marie Olofsdotter, kommunikationschef på EI. De nordiska ländernas samarbete ligger i framkant och målsättningen är att Norden ska ha en gemensam slutkundsmarknad Vi vill göra det enklare för kunderna, bland annat genom att införa en gemensam faktura för hela elkostnaden. Den här utvecklingen ställer krav på gemensamma regler för fakturering och dataöverföring, men också på utbyggnad av infrastruktur, alltså elnät. Det här är frågor som vi på EI arbetar kontinuerligt med på nordisk nivå. På konferensen Energiutblick i Göteborg ordnar EI två seminarier den 13 och 14 mars om utvecklingen i Europa och Norden. Det ena handlar om arbetet med den nordiska slutkundsmarknaden och hur elkunderna, elmarknaden EI kontrollerar att energiföretagen följer de regler som finns och bidra till en utvekling av marknaden och nya tjänsteföretag kommer att påverkas av reformen. Det andra seminariet ger en överblick över EU-agendan inom energiområdet, berättar Ing-Marie Olofsdotter. Där kommer vår generaldirektör Yvonne Fredriksson att samtala med inbjudna gäster om hur framtidens elmarknad ska utvecklas utifrån EU:s vision för EI:s uppgift är att både att kontrollera att energiföretagen följer de regler som finns och bidra till en utveckling av marknaderna. På en europeisk nivå innebär det bland annat att EI för Sveriges räkning är med i utvecklingen av lagar och regler för elmarknaden. El- och gasmarknaderna blir allt mer gränsöverskridande. Därför är det internationella samarbetet viktigt för både kunder och företag, förklarar Ing-Marie Olofsdotter.

10 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication Ideell förening levererar en och billig el El som både är billig och ren. Det kan Sveriges Vindkraftkooperativ leverera till den som investerar i vindkraftverk. En bra affär för alla. Den som blir medlem i Sveriges Vindkraftkooperativ gör en riktigt bra affär, både ekologiskt och ekonomiskt, berättar Per Ribbing. Medlemmen köper ett antal andelar och får sedan köpa billig el från kooperativet, el som garanterat kommer från vindkraft som är märkt Bra miljöval. Det är ny Per Ribbing, marknadsansvarig och styrelseledamot i Sveriges Vindkraftkooperativ. svensk vindkraft som tränger ut kolkraft från den nordiska elmarknaden. Varje år tjänar medlemmen ett visst antal kronor på att investera hos oss. Det blir en ränta högre än bankräntan på det satsade kapitalet. Dessutom finns de satsade pengarna kvar och kan hämtas ut om medlemmen väljer att lämna kooperativet, enligt lagen om ekonomiska föreningar. Ju fler som blir medlemmar och går med i föreningen, desto fler vindkraftverk kan byggas. Vår vision är ett hållbart samhälle. Vi vill vara en positiv kraft i omställningen av det svenska energisystemet och samtidigt ge vi våra medlemmar billig el. Elen som produceras av vindkraftverken säljs av Falkenbergs Energi. Vår el är märkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. En årlig revision bevisar att vi producerar minst lika mycket vindkraft som vi säljer, säger Per Ribbing. Kooperativet startade 1998 och har inga anställda, utan en arbetande styrelse, och föreningen har över medlemmar. Eva Ekelöf Vi har installerat 800 m2 solceller på SL:s nya bussdepå i Gubbängen, och mer än m2 totalt i Sverige. Läs mer på Störst på solceller Vindkrafttekniker är ett yrke med framtid Inom energisektorn pågår en kraftig utveckling av hållbar energiproduktion. Här finns också många av framtidens jobb. På Campus Varberg är näringslivet med och ger utbildningarna rätt innehåll och aktualitet och hjälper studenterna med praktikplatser, som kan leda till anställningar. Till exempel som vindkraftstekniker. Jöns Sjöstedt, Service Director på Vestas NorthernEurope, Carina Danielsson, rektor för yrkeshögskolan på Campus Varberg och Carolina Nilsson, student på utbildningen Energitekniker med inriktning vindkraft. Företaget Vestas är världens ledande tillverkare av vindkraftverk. Det är ett danskt företag och produktionen ligger till stor del i Danmark. I Sverige arbetar Jöns Sjöstedt för Vestas och där är han nordisk servicedirektör. Han sitter sedan drygt tre år med i ledningsgruppen för yrkeshögskoleutbildningen för energitekniker med inriktning vindkraft, vid Campus Varberg. Den och andra liknande utbildningar är viktiga för oss. Finns det ingen utbildad arbetskraft måste vi själva utbilda de vi ska anställa. Det är alltså en klar fördel för oss om vi kan anställa redan utbildad personal. Det finns ett stort rekryteringsbehov och Vestas vill gärna vara med och utforma utbildningen så att den är aktuell och adekvat för branschen. Vi ser det som en stor fördel att vi får vara med och få insikt i utbildningen och kan påverka den så att den går i takt med vår egen utveckling. Varje år är vi med och diskuterar kursernas innehåll och utvärderar dem, berättar han. Men företaget tar också stort ansvar för att se till att det finns praktikplatser för studenterna. Det är en viktig del av utbildningen. Flera av de studenter som avslutat sin utbildning har också fått anställning vid Vestas. Själva utbildningen är två år. De som söker ska ha någon form av teknisk erfarenhet eller utbildning, från till exempel tekniskt eller naturvetenskapligt gymnasium. I ledningsgruppen sitter inte bara representanter för Vestas utan också konkurrentföretag. Det är givande att diskutera med andra branschföretag. Man träffar inte sina konkurrenter så ofta, men här får vi möjlighet. Vi har ofta en gemensam syn på vad branschen behöver, säger Jöns Sjöstedt. Energibranschen, kommunerna och andra intressenter är också representerade i ledningsgruppen. Plus skolan och studenterna. En bra mix för ett dynamiskt arbete, tycker Jöns Sjöstedt. Eva Ekelöf Foto Mikael Göthage.

11 Yrkeshögskolan din kompetenspartner Visste du att... utbildningarna utformas efter arbetslivets behov utbildningarna är eftergymnasiala och kombinerar teori med praktik nära personer studerar varje år och medelåldern är ca 29 år utbildningar finns bland annat inom Vindkraftsteknik offshore, Biogasteknik och Energiteknik många företag handplockar medarbetare direkt från yrkeshögskolan En arena för utveckling av morgondagens förnybara energi ditt företag kan både medverka i och utveckla yrkeshögskolan Vid Glava Energy Center 3 mil sydost om Arvika finns en av Nordens största solcellsparker med totalt 500 moduler och en årsproduktion på kwh. Här möts intressenter från Sverige, Norge och andra länder för att utveckla och testa nya energilösningar. GlavaEnergyCenter.se - FEMweb.nu Möt oss på eller Pöyry fokuserar på att växa Förra året köptes delar av bolaget Vattenfall Power Consultant av den finska Pöyrykoncernen och man bytte namn till Pöyry SwedPower AB. Företaget erbjuder konsulttjänster både på den svenska och internationella marknaden inom områdena vatten kraft, vindkraft, elnät och värmekraft. Med kollegor globalt har vi fantastiska möjligheter att leverera heltäckande lösningar till hela energibranschen och även den energiintensiva industrin, säger Magnus Hemmingsson, vd för Pöyry SwedPower AB. Konkret kan man säga att Pöyry erbjuder högkvalificerade och tekniska lösningar i ett nära samarbete med sina kunder. Detta gör man dels ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv men även ur ett miljömässigt hållbart sådant. Det händer mycket i Energisverige idag. Vindkraften växer väldigt snabbt och utgör en allt större del av Sveriges elproduktion. Många stora vattenkraftverk renoveras och effektiviseras och på kärnkraftverken pågår stora upprustningsprogram. Lägg till detta en jättelik satsning på att rusta upp och bygga ut elnätet i hela Sverige. Vi på Pöyry SwedPower är involverade i mycket av detta och det ser inte ut att minska framöver, förklarar Magnus Hemmingsson. Ett annat spännande område är energieffektivisering. Den svenska energibranschen kan överlag väldigt mycket om energieffektivisering själva vilket innebär att det generellt råder en bra beställarkompetens för sådana tjänster. Som konsulter jobbar Pöyry nära sina kunder. Det är alltid prioriterat att sätta nyttan för kunderna i första rummet och därför ser man också till att erbjuda en bred kompetens åt dem. Hos oss jobbar erfarna seniorkonsulter och nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer nära varandra i små och stora team. På det sättet får våra kunder alltid en bra leverans samtidigt som vi kompetensutvecklar vår personal. Idag finns Pöyry på ett 20-tal orter i Sverige och just i Stockholm är man alldeles nyinflyttade i stora lokaler på Valhallavägen. Målet är att bli en stor aktör i Sverige. Under 2012 kommer vi därför att växa bland annat genom att rekrytera såväl nyutexaminerade högskoleingenjörer som seniora ingenjörer med erfarenhet. Vårt systerbolag Pöyry Sweden AB har två år på rad hamnat på employer- brandingbolaget Universums stora mätning över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I fjol kom man på tredje plats och i år blev man tvåa. Det är medarbetarna som själva fått tycka till och det visar att Pöyry Sweden har stort förtroende från sin personal. Något som även vi arbetar hårt på att förtjäna genom att aldrig släppa fokus på medarbetar- och ledarutveckling. Magnus Hemmingsson, vd för Pöyry SwedPower AB.

12 12 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS Torv en sann miljövän NATURLIG RÅVARA I Sverige finns en enorm tillgång på torv över drygt 6 miljoner hektar. Hela hektar dikade brytvärda torvmarker ligger i nuläget och bara förbränns i naturen till ingen nytta. Men faktum är att denna torv skulle kunna användas tillsammans med biobränsle och därmed öka verkningsgraden med så mycket som hela 15 procent. Biobränslen är basbränsle för de flesta kraftvärmeverk och forskning visar att om man blandar torv med biobränslen fungerar torven som en booster. I slutändan innebär detta att man får ut mer värme och el, förklarar Jan Burvall, kemiingenjör på Skellefteå Kraft. Torven ökar verkningsgraden i bioenergisystemet helt enkelt. Torv är en inhemsk resurs som är förnybart eftersom den växer, menar Claes Rülcker, vd för Svenska Torvproducentföreningen och Jan Burvall, kemiingenjör på Skellefteå Kraft. Rent kemiskt fungerar det så att torven förhindrar att det bildas lågsmältande salter som har en tendens att kleta fast och bli till en isolering i ångpannan. Skulle man stanna upp pannan för att rengöra den kostar det oss många miljoner. Då måste vi elda med olja under tiden och då tappar vi även den gröna elen. Använder vi istället torv kan vi låta pannan gå hela året, fortsätter Jan Burvall. Man kan alltså öka pannverkningsgraden med torvinblandning och få ut mer effekt utav samma mängd bränsle. Och det faktum att du slipper spetsa i olja eller kol när det blir lite kallare innebär att torven blir miljövänlig, tillägger Claes Rülcker, vd för Svenska Torvproducentföreningen. Idag har Sverige en torvtillväxt på 20 miljoner kubikmeter per år på hela torvarealen. Av den utvinner vi 3,5 miljoner, ca 2,2 miljoner för energi och ca 1,3 miljoner som växttorv. Men Jan Burvall och Claes Rülcker pratar om att man skulle kunna öka den siffran till hela tio miljoner. Torv är en inhemsk resurs som är förnybart eftersom den växer. De hektar som idag bara står och läcker innehåller 9,2 miljarder kubikmeter torv. Denna torv skulle räcka för 920 år framöver, förklarar Claes Rülcker. Det är alltså bara torv som finns på redan påverkad mark vi vill åt. Denna mark vill vi sedan omvandla till vattenområde eller ännu hellre, skogsmark som skulle binda in kol ännu mer än vad torv gör och bilda en kolsänka. Dessutom är torv lätt att transportera. Och de fossila insatser som krävs i torvbruket uppgår inte till mer än en procent. På så vis blir torv enormt miljövänligt. Att torven hör hemma i biobränslesystemet är det alltså inget snack om menar Claes och Jan. Och under 2012 ska man plocka fram siffror som visar på den positiva effekten som torv har. Vi räknar med ett preliminärt resultat i slutet av det här året eftersom vi måste testa under vintern också, avslutar Jan Burvall. Energiingenjörer med extra allt Högskolan Arcada är en jämförelsevis liten, men högklassig högskola med säte i Helsingfors. Undervisningen drivs på svenska och engelska och fokus ligger på att erbjuda utbildning som leder till arbete. Finland är ett land med stolta traditioner, något som ibland kan ha en hämmande effekt när det gäller nytänk inom universitetsvärlden. På Arcada har man valt att gå mot strömmen genom att inte lägga tyngdpunkten på det historiska. Vi har aktivt tittat på vilken typ av ingenjörer som det finns behov av idag. Det var till exempel så vi identifierade behovet till programmet Distribuerade energisystem, säger Mikael Paronen som är prefekt för avdelningen för energi- och materialteknik på Arcada. Programmet Distribuerade energisystem är en fyraårig ingenjörsutbildning som är helt unik i sitt slag i Skandinavien. Studenten ges inte bara grunderna i VVS-teknik utan får också fördjupa sig i frågor så som byggnadsteknik och isolering, fastighetsautomation och moderna energiteknologier. Till studierna hör också lagstiftning och företagsekonomiska studier. Vi har utvecklat programmet i tätt samarbete med företag och myndigheter för att säkerställa att utbildningen ska bli så anpassad till samtiden som möjligt, säger Mikael. Mikael är övertygad om att utbildningen inte har kommit en dag för sent. Nu är man inne på tredje året, vilket innebär att den första kullen studenter utexamineras nästa år. Och precis som man förutspått skriker marknaden efter den här sortens breda och helhetstäckande kompetens. Saneringar av den nuvarande fastighetsmassan förutsätter ett helhetskunnande, säger Mikael Paronen. Ryktet om utbildningen har spridit sig och för varje år ökar söktrycket till programmet. I nuläget planerar Mikael Paronen ett djupare samarbete med ett antal svenska högskolor, något som han tror kan ge ytterligare muskler till utbildningen. Vi vill utnyttja våra språkkunskaper så klart. Dessutom har Sverige kommit långt när det gäller nya energilösningar och vi kan lära av varandra. Edith Söderström Mikael Paronen är prefekt för avdelningen för energioch materialteknik på Högskolan Arcada i Helsingfors. Arcada är en modern högskola i Helsingfors i Finland, som erbjuder högklassig utbildning och fortbildning på svenska och engelska för våra studenter. Vi tror på nära kontakt med arbetslivet, samarbetar med ett nittiotal högskolor och universitet världen över och bedriver också samhällsrelevant nyttoforskning. Därför är en examen från Arcada inom företagsekonomi, turism, media, teknik, idrott eller social- och hälsovård relevant och eftertraktad bland arbetsgivare. Läs mer om utbildningarna på Arcada på:

13 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS 13 Hjälper företag till grön el utan pristoppar Scandems affärsidé är att hjälpa stora och små kunder att handla upp el så billigt som möjligt. Företaget har hand om upp till 10 procent av elkonsumtionen i Sverige. Arne Jansson, marknadschef på Scandem. Bioenergi en av många framtida energikällor Restprodukter från sågverk och hyvlerier kan bli träbriketter som används i mindre fjärrvärmeanläggningar. Inte bara ersätter det olja och fossila bränslen det blir också en extrainkomst för snickeriföretaget! Vi hjälper kunderna till bra elavtal, oftast genom så kallad portföljförvaltning, berättar Arne Jansson, marknadschef. Det innebär att elen handlas upp i korta terminer så att kunden inte blir lika känslig för prisnivån just vid avtalsögonblicket utan kan sprida riskerna. Arne Jansson jämför med att mixa rörlig och bunden ränta när man tar ett lån. Vi arbetar också för att kunderna ska använda förnyelsebar energi genom att räkna på om det till exempel lönar sig för kunden att bygga ett eget vindkraftverk. För fastighetsbolag, kommuner och landsting är detta ofta en bra investering rent skattemässigt, säger Arne Jansson. Han tror att inom några år kommer en sjättedel av vår el från vindkraftverk, solceller och andra förnyelsebara källor, som stöttas upp av vattenkraften. Kunder som producerar mer el än de behöver via egna verk, kan sälja överskottet via Scandem. Vi har idag pappersmassakoncerner som är nettosäljare av el. De tillverkar el i sin produktion genom processen och råvaran. Privatpersoner kan numera få hjälp med sina elleveranser och avtal genom Elaton, där Scandem ansvarar för förvaltningen. Eva Ekelöf Redan idag levererar biobränslena den näst största posten av alla till den svenska energianvändningen. Med bland annat det kunnande som ligger bakom detta har Sverige en ledande roll att spela när det gäller att visa vägen mot ett uthålligt energisystem och vi är också det EU-land som har det högsta målet för andelen förnybar energi: År 2020 skall minst 49 % av hela den svenska energianvändningen komma från förnybara källor. Inom forskningen på Linnéuniversitetets avdelning för Bioenergiteknik ägnar vi mest kraft åt biomassans möjligheter som energikälla, för elproduktion, för värme- och kylproduktion och för tillverkning av drivmedel. Men även problemen får sin beskärda del av våra forskningsinsatser utsläpp av både gasformiga och fasta föroreningar studeras och kartläggs, nya tekniker utvecklas och vi har en stor verksamhet riktad mot uppdragsutbildningar för företag och myndigheter som verkar inom energisektorn. För våra ingenjörsstudenter, de som läser Energi och Miljö, är vardagen en annan eftersom de läser en bred utbildning där även alla de andra förnybara energikällorna, exempelvis sol, vind, vatten och geotermi, ingår. Institutionen för teknik Björn Zethraeus, professor (e-post:

14 14 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från OP Communication ANNONS Framtidens kärnkraftssäkerhet utvecklas på KTH På Fysikinstitutionen på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm bedriver man världs - ledande forskning i ämnet kärnkraftssäkerhet. I avdelningen för Kärnkrafts säkerhets laboratoriesalar kan man hitta olika experimentella anläggningar relaterade till dagens och framtidens kärnkraftverk. Vi arbetar främst med svåra kärnkraftsolyckor och fokuserar på vad som händer om kärnkraftsreaktorn havererar och reaktorhärden smälter, förklarar Bal Raj Sehgal, professor emeritus i kärnkraftssäkerhet och initiativtagare till flera av projekten. Dock använder man inte riktigt uranbränsle när man genomför sina tester utan en smälta med liknande fysikaliska och kemiska egenskaper men utan radioaktivitet. Det blir mycket varmt i en reaktor vid en olycka som leder till härdsmälta, upp emot grader Celsius. I svenska kokarreaktorer kyls härdsmältan genom att den får rinna ner i vatten. Det vi gör är att vi häller ner smältan vid omkring grader Celsius i vatten för att se hur en härdsmälta skulle bete sig när den kyls ner, förklarar Bal Raj Sehgal. Avdelningens nytillsatte chef, professor Sevostian Bechta berättar att när smältan kyls ner, bildas olika stora fragment. Vid en riktig härdsmälta skulle dessa fragment fortfarande vara varma och behöva kylas ytterligare så att de inte smälter igen. Bal Raj Sehgal och Sevostian Bechta visar upp ännu en anläggning som har detta som ändamål. Slutligen visar Bal Raj och Sevostian en experimentell anläggning som används i forskning för att studera ångexplosioner. Smältan kan nämligen under vissa förhållanden explodera när den blandas med vatten. Vi har satt en höghastighetskamera framför en kontinuerlig röntgenapparat så att den fotograferar vad som händer gånger i sekunden. Med hjälp av dessa bilder kan vi sedan följa vad som händer och hitta förebyggande lösningar, förklarar Bal Raj. Det är de tre stora kärnkraftsolyckorna vid Three Mile Island i USA, Tjernobyl i Ukraina och i synnerhet Fukushima i Japan förra året som Bal Raj och Sevostian har i åtanke när de analyserar konsekvenserna av en svår kärnkraftsolycka. -Folk tänker främst på dödsfall och personskador men det var inga dödsfall och väldigt få personskador i Fukushima. Däremot är idag många personer hemlösa i Japan till följd av det som hände. Att sanera omgivningen efter en sådan olycka tar flera år och kostar miljarder. Även om probabiliteten för svåra haverier är mycket liten, särskilt i moderna reaktorer, är konsekvenserna alltså stora. Därför är forskning i kärnkraftsäkerhet en så viktig del av den kärntekniska forskningen, säger Bal Raj. journalistens namn Bal Raj Sehgal, professor emeritus i kärnkraftssäkerhet, KTH och professor Sevostian Bechta avdelningschef för Kärnkraftssäkerhet, KTH, arbetar bland annat med att simulera vad som händer om kärnkraftsreaktorn havererar och reaktorhärden smälter.

15 Ta täten i er bransch! Allt fl er företag tar sitt klimatansvar eftersom de insett att det ger många fördelar utöver själva klimatnyttan som ett starkare varumärke, fl er nöjda kunder och anställda. Vi hjälper er bli ett klimatsmartare företag genom att hjälpa er genomföra: Klimatstrategier Klimatberäkningar Åtgärdsplaner Klimatkompensering Klimatkommunikation Vi på Tricorona hjälper våra kunder att ta ett helhetsgrepp i klimatarbetet och ger stöd för minska företags klimatpåverkan på ett effektivt sätt. Gör Tricorona till er klimatpartner. Ring eller maila till för mer information.

16 renova inhouse tank för maten! Vi slänger alldeles för mycket mat i Sverige. Det är tyvärr sant. Nu måste vi verkligen hjälpas åt att minska avfallet! Men, det som trots allt blir över ska vi naturligtvis ta hand om, genom att börja sortera ut och återvinna bättre. Varje litet bidrag räknas när matavfall ska bli biogas. Det som vi inte kan äta i morgon, sånt som inte går att använda i grytan eller ens göra fruktsallad av. Potatisskal, morotsblast och äppelskrottar. Livsmedel som helt enkelt inte går att äta. Du kallar det kanske sopor, rester eller matavfall, men det förtjänar faktiskt ett mycket bättre öde. Vi kallar det återvinningspotential. Nu finns nämligen anläggningen som gör det möjligt att återvinna matavfall. Samtidigt är det brist på biogas i hela landet. När vi tar hand om matavfallet händer något. Då startar resan från avfall till energirik biogas. Visst är det smart? Matavfall är en grön resurs med garanterad avkastning. Renova har alltid miljön i tankarna och nu tycker vi att det är dags att vi tillsammans sätter fart på Västsverige och tankar på maten! matavfall BlIR BIogas *Läs mer om hur du kan bidra med ditt matavfall och hur det blir miljösmart biogas på renova.se

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten elementärt F r å n e l v e r k e t n r 2 2 0 1 4 Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi Spara pengar och miljö med Elpiloten Med Betalsmart får du stugvärme i januari, men betalar i juli Vinn en

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern

Läs mer