Stångmärket FRILUFTSLIV SKÄRGÅRDEN EN MODERN VINNARE TEMA. VÄNSEMINARIER Välj bland spännande ämnen

Transkript

1 Stångmärket #1 / 2013 PRIS 30 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE VÄNSEMINARIER Välj bland spännande ämnen FLYGHISTORIA PÅ GÅLÖ Vi trodde det var krig när planen kom TILLSYNSMÄN MED STORT T Tack till Tom och Sören för allt jobb TEMA FRILUFTSLIV SKÄRGÅRDEN EN MODERN VINNARE

2 Enklare att bli vän Vän på webben På Skärgårdsstiftelsens hemsida kan du enkelt bli vän till stiftelsen, ge gåvor, köpa tidigare utgåvor av vänböcker och mycket mer. Vän via SMS För att bli vän till Skärgårdsstiftelsen via SMS, skickar du någon av nedanstående texter till kortnummer Text för att bli Vän (pris 300 kr): PG VÄN personnummer Text för att bli Familjevän (pris 375 kr): PG FAMILJ personnummer Exempel på hur du skriver: PG VÄN alternativt PG FAMILJ Du får sedan ett kvitto och faktura via SMS, när du betalt skickar vi vänmärke, tidning och vänbok.

3 #1/2013 Innehåll A lla vi som hade förmånen att fira jul och nyår i skärgården fick uppleva en härligt vit och relativt vintrig tid. Halkan gjorde att ett och annat fordon inte höll sig på vägen och det rapporterades om många benbrott, men vi som hade turen att hålla oss på vägen och på fötter kunde njuta av en lång ledighet. Det är så här års som alla nyhetslöften ska infrias och ambitionen är hög att leva upp till de intentioner som fanns innan 12-slaget på nyårsafton. För någon kan det handla om att man vill röra sig mera för att må bra. I skärgården finns gott om inspiration och goda förutsättningar för motion och utevistelse. Skärgårdsstiftelsens uppdrag är inte bara att bevara natur värden och landskapsbild utan även att främja utvecklingen av friluftsliv och rekreation. I detta nummer av Stångmärket vill vi visa på hur skärgårdsnaturen bidrar till ett rikare friluftsliv. Under kommande år kommer stiftelsen, tillsammans med andra aktörer, att försöka finna vägar att få nya besökare till våra öar. Inom Stockholms län har det påbörjats ett destinationsutvecklingsarbete som ska lägga grunden för ökad besöksverksamhet i vår vackra övärld. Stiftelsen kommer att medverka i detta arbete men självklart kommer vi själva göra en rad åtgärder för att öka upplevelsen när man besöker våra naturreservat. På flera öar, bland annat Utö och Lidö, kommer vi sätta upp informationsskyltar om natur, kultur och historia. Vi fortsätter arbetet med att renovera några av våra kulturbyggnader. På flera områden blir det bättre vatten och lättare att hitta en toalett. För att visa upp en del av stiftelsens smultronställen kommer det att anordnas flera vänaktiviteter. Under båtmässan erbjuds vännerna att delta på tre olika seminarier som på olika sätt beskriver stiftelsens verksamhet. Läs mer längre fram. Stiftelsens medarbetare kommer att finnas på båtmässan och pratar gärna en stund med dig om du besöker vår monter. Där finns en förslagslåda om du vill ge oss ett tips på vad som behöver göras i skärgården. Vi ses på båtmässan! LENA NYBERG, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD 10 Friluftsliv Omslagsbilden är tagen på Gålö, foto Henrik Trygg/Johnér. Foto denna sida, Bosse Lind och Erika Larsen. 12 Ett enklare båtliv Om båtlivet förr och nu 16 Trogna vännerna i Skorven Olle och Anne-Marie inbitna skärgårdsentusiaster 17 Skärgårdsstiftelsens vänner Seminarier och erbjudanden 21 Ny tillsynsman på Gålö Micke Odenstig axlar ansvaret 26 Tom Granström på Huvudskär Har tillbringat ett helt liv i Huvudskärsarkipelagen 28 Björnös tillsynsprofil Sören Jacobsson I generationer har hans familj bott och arbetat på Björnö 30 Året som gick En summering av Roland Staav in memoria Britten och Gunnar Hjertstrand minns sin vän 34 Boktips Misse Ljungström tipsar 4 Kajak i skärgården 22 Folke berättar om flygbasen på Gålö 25/4 KOMMER NÄSTA NUMMER Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, Stockholm, tel , fax , redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, Prenumerations pris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel , joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl. Följ oss gärna även på facebook och på SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

4 4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

5 PADDLA KAJAK Från en kajaks perspektiv Ön Fejan är utgångspunkt för kajakturer i norra skärgården. Med expertisen från tre killar som brinner för vad de gör, blir upplevelsen oförglömlig. text Johan Augustin foto Erika Larsen SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5

6 Friluftslivet har Emil och Robin med sig sedan barndomen, först som scouter och nu som inbitna kajakfantaster. solen skiner och vinden är svag. Det är i slutet i av maj, och fortfarande är det en månad kvar till högsäsongen för kajakuthyrningen i Stockholms norra skärgård kickar igång. Stockholmskillarna bakom de nyinköpta kajakerna av märket Seabird heter Emil Dellenstedt och Robin Westerlund som tillsammans bildar företaget ERkajak (bokstäverna i killarnas förnamn). Emil och Robin som båda är 27, har varit bästa kompisar i 17 år. Vi höll ju på med vildmarksliv redan som scouter, när vi var små, minns Robin. Och så har det fortsatt. De har fem års erfarenhet av att ha jobbat ihop tidigare, med olika slags events, i vått och torrt, och känner varandra innan och utantill. Att pendla in till Stockholm där de bor (Emil bor i Farsta, och Robin på Kungsholmen) är svårt så sedan augusti förra året, (då de tog över verksamheten på Fejan) har de förutom att ha förberett företaget inför säsongen, även försökt att hitta boende på Fejan eller någon närliggande ö, vilket har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Allt boende blir ju uthyrt till de besökare som kommer hit på sommaren, suckar Robin. Vi har hittat ett krypin på Tjockö som vi får nöja oss med just nu, inflikar Emil. killarna går igenom hur enmanskajakerna i plast fungerar, som med sina långa vattenlinjer gör dem både snabba och stabila. De visar hur man genom att trycka på styrpedalen får kajaken att svänga, och att bra hållning med rak rygg och lätt böjda ben är receptet för uthållighet på havet. Tryck knäna mot sidorna av kajaken för ännu bättre stabilitet, och håll blicken stadig framåt, titta inte bakåt om du inte vill välta, det är fortfarande kallt i vattnet! uppmanar Emil. Många som hyr kajak väljer att själva ge sig ut i skärgården, ofta i par eller i små grupper och Emil 6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

7 PADDLA KAJAK Tips för kajaken Packtips: Packa allt i vattentäta 8 13 liters påsar, detta för att det är enklare att strukturera med mindre påsar. Lägg även mobilen i ett vattentätt fodral. Sätt fast en vattenflaska på däck, lätt tillgängligt för att ofta få i dig vatten vilket du behöver på sjön. Mat Tänk allt man kan laga på en låga: soppor, grytor, risotto (med parmesan för det håller längre i värmen), konserver och chili con carne. I en kajak kan man lyxa till det mycket mer än på en vandring eftersom vattnet oftast kyler ner maten som ligger i kajaken. Tar du med dig fryst korv eller köttfärs så håller det sig i kajaken åtminstone en dag. Att använda eld vid mat lagning är också trevligt: som att grilla, och ha kokt potatis till, eller varför inte göra pizza på en liten Muurikka-panna? Hur man blir en bättre paddlare Egentligen är det bästa att använda den något utslitna klyschan övning ger färdighet. Ge dig ut och paddla mycket och försök tänka på någon teknikgrej åt gången, försöker du tänka på allt på en gång blir det lätt rörigt och man tappar tjusningen. Öva mycket på att kapsejsa och även att kamraträdda för att inte en till synes ofarlig situation vänds till en allvarlig. Sovtips Att ha ett självstagande (står utan linor i marken) tält är att föredra vid paddling i skärgården där det finns mycket klipp. Ett tips är att ställa tältet i någorlunda skydd för vinden som väntas för natten och i skugga för morgonsolen, då det lätt blir bastuvarmt i tältet. Annars finns det gott om vandrarhem i skärgården. Andra tips Ha alltid med karta/sjökort, kompass, första hjälpen kit, mycket vatten, keps och solglasögon(även i mulet väder blir det ansträngande för ögonen då ljuset reflekteras i vattnet). och Robin ställer upp med tips för vilka områden som kan passa respektive grupp. Är det någon som vill ha med sig en guide ut så kan killarna ställa upp, och de tar även hjälp av guiden Jesper Lundqvist, 34, som har tre års kajakutbildning i bagaget och femton års erfarenhet av att paddla inte bara i Stockholms skärgård, utan även på platser som Nya Zeeland där han jobbade som kajakguide i ett år. Idag ska de tre kompisarna paddla ut ett par timmar i nordostlig rikting mot inre Håkanskär och Vattenungarna. Om man vill paddla in i små skred där båtar inte kommer in så är det Vattenungarna och Söderarms skärgård som gäller, ler Jesper. kajakerna lastas först upp på båten som kör ut dem bland skären utanför Fejan. Vid en liten ö, utan namn, i en skyddande vik lägger båten till och kajakerna åker i vattnet. Emil, Robin och Jesper har alla SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

8 På Fejan kan du hyra kajak här: För kontakt med guiden Jesper Lundqvist: tunna våtdräkter som skydd mot det kalla vattnet som än så länge bara ligger runt 10 gradersstrecket. Flytvästar, mössor och solglasögon ready to go! Jesper som känner till de flesta kobbar och skär i norra skärgården har Gillöga, Stora- och Lilla Nassa i ytterskärgården som sina favoritställen som han brukar paddla ut till på egen hand. Ibland tar han med sig sin bror, tältar på kobbarna och stannar ute i naturen i upp till tio dagar på raken. Jag skulle inte vilja byta detta mot något vanligt jobb eller liv, säger Jesper som kommer från Åkersberga, och bor på Södermalm till vardags. Det är fortfarande tidig morgon runt nio och solen reflekteras i Östersjön som än så länge är lugn. Prognosen säger emellertid att det ska blåsa upp längre fram under dagen, men det har killarna koll på, och vill därför sätta igång med paddlingen så fort som möjligt. Vi måste hinna tillbaka inom några timmar, det kan bli tufft att paddla i motvind annars, klargör Emil. De kala skären avlöser varandra när kajakerna passerar Inre Håkanskär; några så små att det inte ens går att stiga iland på dem. Fiskmåsar, trutar, och en och annan ejder har dock redan landstigit på dem och fåglarnas huvuden följer med i vattenlinjen där några konstiga avlånga plastformationer passerar. På avstånd syns en siluett över klipporna, något som sjöfåglarna har större orsak att ha uppsikt över: en havsörn arten som tidigare var sällsynt på grund av miljögifter är numera en vanlig syn i skärgården. Ett annat djur som också ökar i antal har Jesper ett roligt förhållande till. Sälar brukar sticka upp sina huvuden och är nyfikna av sig, de är roliga att ha som sällskap, särkilt när man är här ute helt själv, berättar han. Vinden är måttlig och kajakerna skär ljudlöst och graciöst genom vattnet, som bitvis är öppet, för att i nästa stund bestå av trånga passager genom de nakna hällarna. Jesper, Robin och Emil navigerar skickligt genom passagerna och svänger runt kajakerna på en femöring det märks att de vet vad de håller på med. Några kobbar blir lite större, men i huvudsak saknas vegetation, vilket ytterligare spär på den där kala skärgårdskänslan. Jesper berättar att han brukar ta med sig fiskespö och fånga färsk fisk som gädda och abborre som han och brorsan sedan grillar på någon kobbe. Eftersom 8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

9 PADDLA KAJAK området inte är naturreservat går det bra att elda så länge man inte gör det direkt på hällarna, och ställer i ordning efter sig efteråt. I övrigt vill hans före tag: Simple Life Outdoor inspirera sina kunder att på olika sätt ta tillvara på naturen i vår om givning i allt större utsträckning, och Jesper berättar gärna om sina äventyr genom åren då han arbetat med naturturism, vare sig det rör sig om fjällvandring, forspaddling eller bergsklättring. när de tre guiderna rundar Stora Hämtan. Det är dags att bege sig tillbaka till Fejan innan ovädret och regnet kommer. Padd lingen tillbaka till den väntande båten är tuffare än ut resan; det allt vildare havet slår mot kajakerna som skär snett över vågorna för att förhindra att komma ur balans. Musklerna i överkropparna jobbar hårt men de unga männen är vältränade och naturens styrka bjuder ingen större match. Att paddla kajak är som att vara en del av naturen, menar Jesper, och på frågan om varför han valde det här livet tittar han sig omkring och slår ut med armarna. Behöver jag förklara det, det är väl bara att se sig omkring! Ålands Hav Arholma Idö Lid L Li id Lidön NORRTÄLJE Fejan Vidinge Norrpada Röder Stensholmen Salskären Själbottna Östra Lagnö vinden ökar i styrka Riddersholm E4 Kålgårdsön SärsöFinnhamn Skarv Fredlarna Kallskär Hälsingholmarna Grinda Hjälmö/ Lådna Gällnö Svenska Högarna MöjaGillöga skärgården STOCKHOLM Grönskär Nås med bil/buss Nås med reguljär båt Nås med egen båt eller båttaxi km SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

10 Skärgården vinnare i det moderna friluftslivet Den bild av Stockholms skärgård som de allra flesta av oss har på näthinnan skapades av för fattare och konstnärer som kom dit vid förra sekelskiftet. Det är pittoreskt, lugnt och lättillgängligt men samtidigt lite på sin kant. Passar lika bra för människor då som nu, konstaterar turistprofessor Peter Fredman. fritidsbåtar, med och utan segel, med vita Waxholmsbåtar, Kustbevakningen och bilfärjan till Ornö. Kön framför sjö macken gungar i svallvågorna. Mellan vågtopparna stretar en grupp kajakpaddlare på väg mot Kymmendö, några förhoppningsfulla grabbar med rygg säckar och fiskespön väntar på båten till Huvudskär, på hamnplanen har två yngre par slagit sig ner med en pyramid av tält, sovsäckar och matpåsar mellan sig. En vältrimmad 35-plussare med tajta träningskläder ska snart ut på en träningstext Mats Wigardt foto Bosse Lind i stockholms skärgård finns allt och lite till, från grosshandlarvillor och höststormar till kurviga badhällar och en loj sommar slör på Jungfrufjärden. Skärgården är snöslask och blanka skridskoisar, rofyllda vandringar och rå gade svampkorgar. Det är badliv och båtliv, stugsittande och julmarknad, vinterdvala och ystra sommarkvällar. Med gott om plats för både äventyr och friluftsliv, såväl på som mellan skären. En julidag på hotellbryggan i Dalarö bär syn för sägen. På Dalaröström trängs runda för höstens Ö till Ö-utmaning; 55 kilometer löpning och elva kilometer simning. en grupp cyklister passar på att pumpa däck och återställa vätskebalansen innan de fortsätter på Södertörns smala vägar. Motorcyklisterna på sina axelbreda hojar lyfter inte ens på de mörka solglasögonen när de ställer sig i glasskön utanför grillkiosken. Från bilkön till färjan hörs såväl barnskrik och Radio Riks som hundskall, 10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

11 JULTIDER Den moderna människan vill ha korta resor och är mindre van att vistas i naturen än tidigare generationer. tonårsbasar och pysandet från en ölburk som öppnas i ett baksäte. I Stockholms skärgård finns plats för alla, från badgäster till multisportare. Sommartid kan det förvisso vara trångt i farlederna, men vintertid skruvas takten mellan bryggorna ner. i förordet till skärgårdsboken från 1970 skriver dåvarande landshövdingen i Stockholm Allan Nordenstam: För hundra tusentals storstadsbor är skärgården en omistlig källa för avkoppling och vila. Skärgården skall vara tillgänglig och användbar för alla dessa. Samtidigt måste den bofasta skärgårdsbefolkningens intressen tillgodoses. Och visst, säsongsproblematiken är en svår nöt att knäcka. När glasskioskerna stänger och kajakuthyrarna måste skrapa is från kapellen kan det vara svårt för den bofasta befolkningen att få inkomsterna att räcka till. Då gäller det att vara kreativ och söka på mångsysslandets brunnsbotten för att överleva. att skärgården utgör en viktig tillgång för både svenska och utländska besökare är omvittnat i både ord och bild. Och har så gjort i mer än hundra år. Men det är som arena för friluftslivet som skärgården saknar motstycke. 65 procent av alla svenskar tycker att naturupplevelser är viktiga. Lika många värdesätter friluftslivet. Och när människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv alltmer lyfts fram som en resurs för såväl folk hälsa som tillväxt och landsbygdsutveckling, framstår därför en levande skärgård som allt viktigare. Den moderna människan vill ha korta resor och intensiva aktiviteter som kan klaras av på begränsad tid när hen ska utöva sitt friluftsliv. Den urbana människan är dessutom mindre van att vistas i naturen än tidigare generationer. Det ska vara bekvämt, med bra service och gärna lite tillrättalagt. Där är tveklöst skärgården en vinnare, konstaterar Peter Fredman. Även de som kör stora motorbåtar söker stora naturupplevelser. peter fredman är professor i naturturism vid Mittuniversitetet i Östersund. Dessutom programchef för Naturvårdsverkets forskningsprogram Friluftsliv i förändring. Dagens friluftsliv, summerar han, blir mer och mer diversifierat och erbjuder en mångfald aktiviteter. Och i skärgården samsas många olika utövare och arrangörer. Samtidigt är där lugnt och en smula pittoreskt, med en unik natur, på samma gång som det är lätt att återvända till storstaden. Det är närheten till staden som är skärgårdens stora fördel, säger Peter Fredman. På samma sätt som det varit i alla tider. Det är enkelt att åka ut till någon ö, vara sportig i naturen några timmar och sen hem igen till middagen. Och så kan det väl också få vara? Peter Fredman är professor i naturturism vid Mittuniversitetet i Östersund. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

12 MEDARBETARE Ett enklare båtliv Campingbåten bidrog till att öppna upp skärgården för en större allmänhet. Det var den första serietillverkade fritidsbåten, med fördäck och vindruta och med plats för gummimadrasser på durken. Det var en epok som sjösatte svensken, konstaterar Anders Værnéus på motorbåtsmuseet i Linköping. text Mats Wigardt foto Bosse Lind och Museihuset/Linköping

13 CAMPING TILL SJÖSS det var 1928 det hela började. Dessförinnan hade båtlivet i Sverige varit förunnat enbart de bättre bemedlade. Men med utombordsmotorn blev livet till sjöss både enklare och billigare introducerades den första utombordsmotorn i Sverige. Den var tillverkad efter norrmannen Ole Evinrudes patent. Men redan året efter, 1912, kom AB Archimedes med sin tvåcylindriga så kallade balansmotor som blev en stor internationell succé. Det dröjde dock innan utombordsmotorn nådde ut till en bredare allmänhet. Driftsäkerheten var inte den bästa och motorn användes mestadels som komplement till åror i roddbåtar. Efter Aftonbladets propagandatävling för utombordsmotorer 1923 fick fler upp ögonen för användbarheten hos den nya motorn. Motorerna blev starkare och pålitligare och allt fler tävlingar anordnades. nu är vi framme vid Båtkonstruktören Ruben Östlund tillfrågades av Åtvidabergs Industrier om han kunde rita en båt avsedd för utombordsmotorer och serietillverkning. Den skulle vara lätt och billig och fyra till fem meter lång. Båten blev en succé, slank och elegant som den var, byggd i mahogny. Försedd med en 8 hk snurra gjorde den som mest 18 knop. Åtvidabergsbåten, eller Östlundaren, serietillverkades i ett stort antal och kom att bli den första svenska campingbåten, berättar Anders Værnéus. Han är ansvarig för motorbåtsmuseet i Linköping som skildrar svensk motorbåtsindustri och som ger en lekfull lektion i hur båtlivet i Sverige levdes förr, när farfar åkte T-Ford. Om campingbåten säger han: Den var ämnad för det enkla båtlivet, med gummimadrass på durken och Primuskök under fördäcket. med ruben östlunds båt kunde för första gången en utombordsmotor ge sådan fart och komfort att man kunde ta sig längre än till bryggkanten i badviken. Andra motortillverkare hakade på. De bad sina konstruktörer rita båtar som var skräddarsydda för deras motorer och kunde sedan sälja hela paketet till kunden. Campingbåten blev helt enkelt ett sätt att sälja utombordsmotorer, summerar Anders Værnéus. På 1920-talet nådde motorbåten ut till en bredare allmänhet, som då hade råd att köpa båt och fick upp ögonen för camping i skärgården. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

14 CAMPING TILL SJÖSS Och det lyckades man med. En bit in på 30-talet hade campingbåten slagit rot i den svenska folk själen. Det var den första serietillverkade fritids båten i Sverige och var tillräckligt billig att kunna köpas även av lägre tjänstemän och industriar betare. Den ruffade Petterssonbåten var betydligt dyrare. den typiska campingbåten var klinkbyggd av ek eller mahogny, med spant av ek eller ask. Den var öppen och försedd med fördäck, vindruta, sido rutor och kapell. Stolarna gick att vika ihop och stuva undan så att man lätt kunde bädda på durken. Mot slutet av 30-talet lagstadgades om två veckors semester i Sverige. Påpassligt presenterades då campingbåten i tidningar med idylliska bilder och försäljarna lockade med prestanda, köregenskaper, skärgårdsvikar och trivsam samvaro i sittbrunnen. Lördagar strax efter lunch kunde en konvoj av små båtar ses puttra ut från Stockholm med kurs på Finnhamn eller Grinda. Med sig ombord hade man sill, brännvin och pilsner. Saft till barnen. På söndagseftermiddagen styrdes båtarna i motsatt riktning, in mot staden. enbart under decenniet före kriget såldes utombordsmotorer i Sverige, av fabrikat som Penta, Archimedes, Trim och Gyro. Skärgårdens alla öar var plötsligt tillgängliga för det rörliga friluftslivet som emellertid slapp resa sina tält i land utan istället kunde sova campa ombord. Efter kriget, när bensinransoneringen upphört, kom nästa generation campingbåtar. Det var Electrolux, som då ägde både Penta och Archimedes, som lät konstruktören Einar Runius rita en båt som kallades Lux-båten och som byggdes av småländska Storebro. Konceptet föll i god jord, konstaterar Anders Værnéus. Efter kriget var suget efter billiga båtar stort och många var de motortillverkare som lät bygga mer eller mindre lyckade kopior. En bit in på 50-talet gjorde så plastbåten entré på den svenska båtmarknaden. Och det var den populära campingbåten av trä som blev plastpionjärernas måltavla. Med nya former, fartigare skrov och en ny överbyggnad döptes campingbåten av plast om till sportbåt. Den traditionella campingbåten fick svårt att överleva konkurrensen. Den ansågs som gammelmodig och klumpig. I början av 70-talet var så campingbåtens saga slut. Idag är båtlivet mer storvulet. Men epoken lever fortfarande kvar, om inte förtöjd vid någon brygga eller på utflykt mellan öarna i Stockholms skärgård, så i Museihuset i Linköping. Det var enklare förr, konstaterar Anders Værnéus. Campingbåten stod för ett båtliv utan stora åthävor. Därför blev den också oerhört populär. 14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

15 Besök gärna Motorbåtsmuseet i Linköping, Här får du veta mer om båtlivet förr. Det finns inte någon exakt siffra på hur många fritidsbåtar som finns i Sverige, men det beräknas vara cirka Vanligast är motorbåtar utan övernattningsmöjligheter med motorer på minst 10 hk ( ). Näst vanligast är roddbåtar ( ) och öppna snurrebåtar under 10 hk ( ). Drygt fyra av tio motorbåtar har en maxhastighet på 20 knop. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

16 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER Trogna vännerna i Skorven Det är inte många fritidsbåtar som ligger på stiftelsens reservat ute i skärgården så länge som Skorven blev det 103 dygn mellan 5 maj och 12 oktober! Och det är det nog inte många som slår! En stående fråga från kompisarna är: Vad gör ni därute??? Men det blir aldrig långsamt för det är så nära naturen, säger Skorvens ägare Olle Ramström och Anne-Marie Isacksson. text och foto Misse Ljungström skorven är en gedigen 8 meter lång och 3,20 meter bred båt i 3 millimeters stålplåt, som Olle Ramström byggde själv hemma på sin gräsmatta i Åkersberga för 45 år sedan. Idén till båten fick han från en almanacka på jobbet, där han var väl förtrogen med konsten att svetsa. Förebilden är en bild av en lotskutter och han började mäta upp den där på jobbet till arbetskamraternas retsamt, tvivlande kommentarer. Men båt blev det och en kompis med båtvagn hjälpte honom att sjösätta den i Österskär två år senare. Skorven är utrustad med mängder av små klurigheter, för Olle är en riktig upp finnarjocke. Ugnen i båten har han exempelvis gjort av en gammal kaffebryggare! Ombord finns också en riktig vedspis för kyliga nätter! Olle började vistas i skärgården på 1970-talet och har varit ute i sin båt alla somrar utom en, då det blev husbil istället. Skorven ser härlig ut med sitt snitsigt uppspända soltak och sina blomlådor; lite för hon tanken till ett förtält på en cam- pingplats, men där bedrar man sig för Olle och hans livsledsagare sedan 26 år, Anne-Marie Isacksson tycker allra bäst om att kunna ankra upp alldeles ensamma i någon tyst och naturskön vik. Helst i Lådna-Träskö-Storö- trakterna, där de har sina svamp- och bärställen och vet var de kan fånga några abborrar. Det är så fint på öarna, så rent och snyggt och det känns bra att ha kontakt med tillsynsmannen Petter Lundgren, som vet var vi är och kan stötta oss om det händer något. Vi är ju i alla fall 70 och 72 år, säger Anne-Marie, som inte alls ser ut som 70 och har bakat en citronkaka, som hon bjuder på till kaffet när Petter och jag är här idag. Både Anne-Marie och Olle är matintresserade och berättar gärna om de läcker heter de kan frambringa i Skorvens pentry. Mycket fiskrätter blir det, men idag ska de äta kräftor, som de köpt i Lådnamacken. Olle har också en speciell båtmacka han gärna gör som litet kvällsmål. Han steker försiktigt en skiva Skogaholmslimpa i smör. På den lägger han hackad lök och skivad tomat och toppar med ett stekt ägg. Mums! att vara vänner i skärgårdsstiftelsen känns självklart för Olle och Anne-Marie, som båda tycker att det är roligt att gå omkring ute på öarna och njuta av att de hålls efter av betande djur och att det är rent och snyggt. De har även givit bort medlemskap till båtgrannar. Det är bra att stiftelsen håller snyggt på öarna, det gör att folk blir mer villiga att själva hålla snyggt, säger Olle, när Petter och jag tackar för oss och vinkar adjö. 16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

17 Skärgårdsstiftelsens vänner Skärgårdsstiftelsen ställer ut på Aquaria skärgårdsstiftelsen har fått möjligheten att göra en utställning på Aquaria om nedskräpning och dess effekter på naturen. Personal från stiftelsen har plockat skräp från stränder och botten av våra populäraste naturhamnar som ska ställas ut på Aquaria. syftet med utställningen är att sprida kunskap om avfall och skräp och hur det påverkar naturen. Vi hoppas att kunna informera besökarna om vad det innebär att sopsortera, att kasta skräp på marken och vad avfallet har för miljöpåverkan. Vi önskar kunna skapa ett större intresse och engagemang i att återvinna mer och kasta mindre. som stiftelsevän får du och din familj rabatt på biljettpriset under utställningen. Klipp ut kupongen och ta med vid ditt besök så får du 15 procent rabatt! Gäller två vuxna och två barn. Hitta till Aquaria Aquaria ligger på Falkenbergsgatan, bredvid Gröna Lund på Djurgården. Åker du kollektivt tar du spårvagn 7 eller bussar mot Waldemarsudde, Skansen m.m från Sergels Torg och kliver av vid Liljevalchs/Gröna Lund eller tar Djurgårdsfärjan från Slussen till Gröna Lund. Öppettider Tisdag-söndag Måndagar stängt. Priser Vuxna 90 kr, barn 6-15 år 50 kr, barn 3-5 år 25 kr, Ledsagare fritt inträde, pensionär (tis-fre) 70 kr. 15% vänrabatt på inträde Gäller två vuxna och två barn. Klipp ut kupongen och ta med vid ditt besök. SKRÄPET SKA UPP TILL YTAN FÄRG: PANTONE PROCESS BLUE CVC (alt: PMS 2995) Skräpplockardag varje vår anordnar Håll Sverige Rent Skräpplockardagarna. Skolor, kommuner, företag och privatpersoner hjälps åt att plocka skräp i naturen som en manifestation mot nedskräpning. Skärgårdsstiftelsen ska vecka 17 medverka med strandstädningar på våra fastlandsområden. Håll utkik efter mer information på vår hemsida och i vårt digitala nyhetsbrev! SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

18 Skärgårdsliv året runt Måste man ha nio liv för att överleva i skärgården? skärgårdsstiftelsens vänbok 2013 har titeln Nio liv. Den innehåller nio porträtt av människor som bott och arbetat hela, eller större delen av, sitt liv i skärgården. Boken distribueras som vanligt med posten till vänföreningens alla medlemmar i mitten av mars. Välkommen till en presentation av boken med bildspel och berättelser. Carina Lernhagen Matz, redaktör och fotograf, håller i programmet. Välkommen! Datum: Fredag 8 mars Tid: kl Plats: Sal K24 på Stockholmsmässan Skärgårdsstiftelsens vänner Anmälan via talongen på sidan 19! e ha nio liv faror. är ingen fabel. än r och begränsningar. l naturen. ddare och sjöman, re och tillsynsmän.. rkiv och album. NIO LIV SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNBOK 2013 NIO LIV Åse Borg, Gålö. Erik Westerlund, Krokholmen Björn Öberg, Landsort. Ingalill Wikström, Möja Gunnar & Britten Hjertstrand,Svenska Högarna/Stavsnäs Tommy Pettersson, Utö. Per-Oskar Eriksson, Ingmarsö Tom Granström, Ornö. Emmy Sundberg, Biskopsö CARINA LERNHAGEN MATZ Tom Granström Åse Borg Emmy Sundberg Björn Öberg Per-Oskar Eriksson Ingalill Wikström Tommy Pettersson Erik Westerlund Gunnar & Britten Hjertstrand Töm inte i sjön: Seminarium under båtmässan i stockholm inbjuder Skärgårdsstiftelsen, Transport styrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Båtmiljö.se in till ett seminarium där fokus kommer att ligga på det kommande förbudet mot att tömma toalettavfallet från fritidsbåtar i sjön. Du kommer bland annat få ta del av: Vad som kommer gälla för fritidsbåtshamnar i och med förbudets ikraftträdande LOVA-bidragets status Båtbottentvättar Goda exempel på kommun samt båtklubb hur man har gått tillväga för att anskaffa mottagningsanläggningar. Datum: Tisdag 5 mars 2013 Tid: kl Plats: Allt för sjön, Stockholmsmässan, Älvsjö Anmälan skickas till anna.ehn@skargardsstiftelsen.se Senast den 26 februari. Begränsat antal platser. SEMINARIUM Grönt Båtliv med fokus på båtbotten diskussionen kring båtlivets miljöpåverkan har stått i fokus under senare år. En av orsakerna är användandet av båtbottenfärger. Skärgårdsstiftelsen har under 10 år drivit Havstulpanprojektet för att minska spridningen av gifter från bottenfärger. Nu bjuder vi in dig till ett spännande seminarium där du får lära dig med om gällande föreskrifter, forsknings resultat och båtbottenfärger. Hur farliga är båtbottenfärger? Går det verkligen att tvätta bort havstulpaner? Varför ser föreskrifterna runt båtbottenfärger olika ut för väst- och ostkust? Datum: Torsdag 7 mars Tid: kl Plats: Sal K24 på Stockholmsmässan Anmälan via talongen på sidan 19! 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING