Ansökan om verksamhetsbidrag till Förbundet Svenskt Rockarkiv

Transkript

1 Ansökan om verksamhetsbidrag till Förbundet Svenskt Rockarkiv Hultsfred

2 Arkiv för Svensk Populärmusik Sverige har utvecklats till ett av världens främsta musikländer och betraktas som ett föredöme både i kommersiellt och kulturellt hänseende. Anledningarna till succén är flera där vissa centrala faktorer spelat, och alltjämt spelar, en avgörande roll; musiken och musikerna i sig, goda förutsättningar för musicerande genom musikskolor, god kompetens beträffande produktion och marknadsföring, studieförbundens satsningar på musik, ett för Sverige unikt kultur- och föreningsliv i form av ideella musik- och kulturföreningar. Bakom framgångarna finns det också för Sverige speciella förutsättningar och villkor när det gäller politiskt stöd och politiska regelverk, vilka utgjort en viktig grogrund för den utveckling vi ser idag. Vikten av forskning och utbildning Samtidigt som populärmusiken i Sverige på senare tid framstått och framställts som ett expanderande område på marknadsmässiga grunder visar även flertalet studier och andra indikatorer att populärmusik är en av de viktigaste beståndsdelarna i många, inte minst unga, människors liv. Musik fungerar som en ytterst verksam företeelse när det gäller identifikationer och uppfattningar om den egna personens förhållande till samhälleliga sammanhang (jfr. Johansson & Sernhede 2001). Genom musik skapar många människor bilder av sig själva och sin omgivning. Populärmusiken speglar och bidrar till samhällets utveckling. Detta medför att det är av stor vikt att på olika sätt dokumentera och analysera dessa processer. Det faktum att musik upptar en så stor del i människors liv och att Sverige alltmer framstår som en av de mest framstående producenterna och exportörerna av musik innebär att kunskap är av största betydelse. Forskningsmässiga insatser är därför viktiga. Svensk musikindustri och svenskt musikliv efterfrågar en ökad kunskap kring viktiga aspekter som på olika sätt påverkar verksamheten. I Sverige saknas en samlad och fokuserad forskning kring mer generella aspekter av musikens betydelse i människors liv. Samtidigt som det bedrivs god forskning kring populärmusik på en mängd platser och inom en mängd områden i Sverige finns det inte någon naturlig samlingsplats för denna forskning och därför inte heller en naturlig plats att vända sig till när man anser sig behöva nyttja denna forskning. Vid samtal med företrädare för svensk musikindustri och svenskt musikliv i övrigt visar det sig att detta upplevs som det största problemet. Man är intresserade av och i behov av den kunskap olika forskningsinsatser genererar, men man vet inte alltid att den finns eller var man ska söka. Från forskarvärlden uttrycks samma åsikter. För att utveckla svenskt musikliv både industriellt och kulturellt behövs därför en samordnad insats mellan musikindustrin, kultursektorn, forskning och utbildning. För att kunna bedriva forskning kring populärmusik och för att utbildning och forskning ska kunna integreras på ett fruktbart sätt behövs ett nationellt arkiv. Nästa steg är därför att skapa en kunskapsbas i form av ett Arkiv för Svensk Populärmusik. 2

3 Vikten av ett arkiv för forskning och utbildning Det mesta av dagens populärmusik har sina rötter i USA och där produceras och därifrån exporteras majoriteten av dagens populärmusikaliska utbud. När man besöker USA så visar det sig att vittnesbörden och kunskapen kring historia och samtid finns arkiverade samt dokumenteras ständigt (framförallt i delstater med omfattande kulturhistoria kring rockmusik, t.ex. Louisiana, Tennessee, Texas, Washington etc.). Många nationella och regionala musikarkiv i USA är tydligt integrerade delar i utbildning, forskning, utställningar, allmänhetens kunskapssökande, industriella satsningar och kommersiella projekt etc. Om man tar arkivet vid Country Music Hall of Fame i Nashville som exempel så fungerar det som kunskapsbas för artister och olika musikföretag. Likaså används det av en intresserad allmänhet och i kunskaps- och utbildningssyfte för t.ex. skolbarn. Detta arkiv är en förebild för ett Arkiv för Svensk Populärmusik. I både bevarandet och utvecklandet av det amerikanska kulturarvet och samhället har populärmusiken spelat en framträdande roll. Precis som det gör i många andra länder, inte minst Sverige. Därmed innebär dokumentation och arkiverande av populärmusik en ökad förståelse för ett lands samhällsutveckling och historia lokalt, regionalt och nationellt. I Sverige finns genom Svenskt Rockarkiv förutsättningarna för ett nationellt Arkiv för Svensk Populärmusik, vilket konstigt nog saknas i Sverige. Det är vår förhoppning att ett sådant arkiv kan få samma betydelse nationellt i framtiden som nationella arkiv i allmänhet och delstatliga arkiv synnerhet ofta har i USA. Genom Svenskt Rockarkiv vill vi att verksamheten genom olika insatser får växa och utvecklas på ett sätt som gör att ett Arkiv för Svensk Populärmusik framöver fyller en mängd av de funktioner som redogjorts för ovan för svensk musikindustri och svenskt musik- och kulturliv. Syftet är: - Att skapa ett väl fungerande arkiv, framförallt för forskning. - Att kontinuerligt samla in och dokumentera samtida populärmusik. Det innefattar framförallt intervjuer med verksamma artister, producenter, branschföreträdare, musikentusiaster etc. Redan idag sker en mängd dokumentationer av vikt för framtida forskning och utbildning. - Att genom materialinsamlingar och empiriska undersökningar både skapa möjligheter och producera material för samtida och framtida forskning och utbildning kring den svenska populärmusikens roll i det svenska samhället. Detta arbete kommer att ske i samarbete med organisationer som redan arbetar med liknande verksamheter. Till exempel Swedish Music Hall of Fame och Statens Musikverk, museer och arkiv med inriktning mot musik samt musikindustrins och musiklivets olika intresseorganisationer. För att utveckla ett Arkiv för Svensk Populärmusik är kunskapsproduktionen det kanske allra viktigaste. Och för att denna kunskapsproduktion ska kunna fungera behövs ett väl fungerande arkiv. Därför är det vår önskan att med denna beskrivning ansöka om verksamhetsmedel för att utveckla ett nationellt arkiv kring populärmusik i Hultsfred. 3

4 Svenskt Rockarkiv Arkiv för Svensk Populärmusik Svenskt Rockarkiv bildades sommaren 1993 då fyra statliga institutioner inom musikområdet undertecknade uppropet "Dags att rädda rocken!". Anledningen var att mycket av det material som skildrar den svenska rockens pionjärtid riskerar att försvinna. Många skivbolagsarkiv gallras ut i och med den digitala teknikens genomslag. Flera skivbolag har upphört med sin verksamhet eller övergått i utländsk ägo. Det blir därför hela tiden allt svårare att lokalisera sådant som kan vara intressant för såväl forskare som en musikintresserad allmänhet. Svenskt Rockarkiv är ett öppet arkiv och kunskapsbas för forskning kring alla tänkbara aspekter av svensk populärmusik som fenomen. Svenskt Rockarkiv verkade de första åren genom en informell arbetsgrupp med företrädare för bl.a. de institutioner som tog initiativet till bildandet: Statens kulturråd, Musikmuseet, Statens ljud- och bildarkiv och Svenskt visarkivs jazzavdelning. I juni 1994 undertecknades ett avtal där dessa institutioner tillsammans med SKAP (Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik) förbinder sig att bl.a. samla och dokumentera vittnesbörd om populärmusiken i Sverige förteckna, vårda och vetenskapligt bearbeta samlingarna hålla samlingar och dokumentation tillgängliga för forskare och andra intresserade levandegöra samlingar och dokumentation genom utställningar, program och publikationer Den 5 mars 1996 konstituerades Förbundet Svenskt Rockarkiv. Den 1 oktober 2002 valdes RockCity in som medlemsorganisation. Den 24 mars 2003 beslutade Svenskt Rockarkiv att deras arkiv flyttas från Stockholm till Hultsfred och RockCity. RockCity har för avsikt att utveckla och förvalta Svenskt Rockarkiv enligt den plan som Rockarkivets styrelse arbetat fram. 4

5 Arkiv för Svensk Populärmusik För att ett arkiv för svensk populärmusik skall kunna fylla sitt syfte måste arkivet få resurser att verka inom främst tre områden: 1. Dokumentera och samla in befintligt källmaterial 2. Skapa källmaterial genom dokumentation och insamling 3. I anslutning till punkt 1 och 2 bedriva forskningsprojekt 1. Dokumentera och samla in befintligt källmaterial Här rör det sig om att dokumentera var källor kring populärmusiken i Sverige finns samt vad de innehåller för material. Detta arbete har påbörjats genom att ett kontakt- och adressregister har skapats, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för dokumentation och insamling av källmaterial. I de fall där innehavarna så önskar skall Svenskt Rockarkiv ha resurser att överta material och bevara det. Exempelvis donerades stora delar av Polarstudions samlingar till Svenskt Rockarkiv under våren Under 2006 fick Svenskt rockarkiv en stor donation från Sveriges Radio Kalmar på fonogram. Under våren 2007 tog Svenskt Rockarkiv över Sveriges Radio Göteborgs arkiv. Dessa samlingar uppgår till cirka fonogram. Ett första steg är att kartlägga skivbolagens och musikförlagens arkiv. I ett andra skede bör övriga arkiv och samlingar kartläggas. Det kan röra sig om skivsamlingar, fotosamlingar etc. hos organisationer, institutioner och privatpersoner. 2. Skapa källmaterial genom dokumentation och insamling Här handlar det framförallt om att söka upp dem som är och varit aktiva inom populärmusiken i Sverige och intervjua dem. I samband med detta bör om tillstånd ges unika ljud- och bilddokument i den intervjuade personens ägo kopieras. Detta arbete bör ske jämsides med kartläggningen av arkiv och samlingar. Från arbetar 10 personer (genom Arbetsförmedlingens jobb och utvecklingsgaranti) med digitaliseringen och katalogiseringen av Rockarkivets fonogram. Under de senaste tio åren har över hundratusen timmar lagts ner på detta arbete. 3. Forskningsprojekt I Rockarkivets regi genomfördes forskningsprojektet Musik och Ungdomar finansierat av Ungdomsstyrelsen. Från genomförs forskningsprojektet Efter Hultsfred kulturella entreprenörer i spåren av Hultsfredsfestivalen finansierat av Kampradstiftelsen i samarbete med Svenskt Rockarkiv 5

6 Forskare kopplade till Svenskt Rockarkiv Följande forskare är kopplade till Förbundet Svenskt rockarkiv och dess verksamhet: - Alf Arvidsson, professor etnologi, Institutionen för kultur och medier, Umeå Universitet - Kjell Arvidsson, universitetsadjunkt företagsekonomi, Linnéuniversitetet - Björn Horgby, professor historia, Örebro Universitet - Mats Greiff, professor historia, Malmö Högskola - Lars Berggren, professor historia, Lunds Universitet - Peter Håkansson, postdoktor, Malmö Högskola - Johan A. Lundin, biträdande professor, Malmö Högskola - Daniel Johansson, doktorand, Blekinge Tekniska Högskola - Lars Kaijser, lektor etnologi, Stockholms Universitet - Lars Lilliestam, professor musikvetenskap, Göteborgs Universitet - Mats Trondman, professor kultursociologi, Linnéuniversitetet - Anna Lund, docent sociologi, Linnéuniversitetet - Robert Willim, universitetsadjunkt, etnologi, Lunds Universitet/Campus Helsingborg Dessa forskare kommer: - Bidra med kompetens utifrån sina olika kunskaps- och forskningsområden. - Utforma och genomföra olika undersökningsprojekt om medel beviljas - Utvärdera Rockarkivets insamlingsarbete och bistå med förslag hur Rockarkivets arbete ska utformas. Verksamhetsplan Verksamheten enligt områdena 1-3 beräknas att genomföras i denna ungefärliga ordning. Fortsätta att arbeta fram informationsmaterial kring organisationen och presentera det i relevanta fora. Fortsätta att upprätta listor över tänkbara arkivbildare, samlare och nyckelpersoner, vilka kan komma att fungera som kontaktpersoner i det nätverk som skissats ovan. Fortsätta kontaktskapande med de listade och inhämta underlag för prioriteringar i det fortsatta arbetet Upprätta konkreta turordningslistor för det fortsatta arbetet Fortsätta att inventera så många skivbolags och förlags arkiv som möjligt Upprätta mallar för intervjuer samt intervjua de främst prioriterade nyckelpersonerna/ aktörerna samt om möjligt kopiera unikt material i deras ägo. Registrera och katalogisera insamlat material i form av bl.a. en sökbar databas Inventera skivbolags- förlagsarkiv. Skapa utställningar kring det insamlade materialet. Inventera övriga arkiv. Fortsatta intervjuer med aktörer och kopieringar av unikt material i deras ägo. Bearbeta insamlade uppgifter, register och material för publicering. Fortsatt registrering, katalogisering och bearbetning av donerat material. Fortsatt bearbetning av insamlade uppgifter, register och material för publicering. Publicering av förteckning över källor till svensk populärmusikhistoria Publicering av forskningsrapporter och undersökningar. Bearbetning och publicering av unika dokument ur Svenskt Rockarkivs samlingar. 6

7 Årlig Budget Kostnader Arvode för köpta tjänster Marknadsföring Inköp av teknisk utrustning Resor Hyra lokal Kontorsmaterial Tele/Porto Personalkostnader Summa kostnader kr kr kr kr kr kr kr kr kr Intäkter Verksamhetsbidrag Regionförbundet Kommunala bidrag Merkostnadsbidrag för Fas 3-personal Lönebidrag Nystartsjobbsbidrag Övriga intäkter Summa Intäkter kr kr kr kr kr kr kr Nyckeltal Arkivets samlingar uppgår i dagsläget till cirka objekt. Det fysiska besökarantalet uppskattas till personer per år. Besökare på arkivets hemsidor cirka 300 personer per dag. Antal medlemmar på arkivets Facebooksidor 1750 stycken. Utställningar per år 15 st. Antal sysselsatta personer inom Fas 3, 7 stycken. Antal heltidsanställda, 4 stycken. Ansökan I och med denna text ansöker Svenskt Rockarkiv om ett årligt verksamhetsbidrag från Regionförbundet i Kalmar Län på kr. Kontakt: Stefan Ölvebring, Verksamhetsansvarig Svenskt Rockarkiv Tel: Mail: stefan@svensktrockarkiv.se 7