Lokalförsörjningsplan 2011

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan 2011

2 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

3 FÖRORD Bakgrund Inriktning för SLU:s lokalförsörjning Dimensionering av lokaler Utveckling av lokaler Utveckling vid större campus Studentbostäder Lokalkostnadernas utveckling Ekonomisk utveckling Hantering av lokalkostnader BILAGOR Nuvarande lokalinnehav Inhyrning av lokaler Internhyra Hyresutveckling per ort Byggprojekt och utbyggnadsmöjligheter per campus Campus Alnarp Campus Skara Campus Ultuna Campus Umeå Övriga etableringar Tillgänglighetsanpassningar Internhyrans kostnadsslag Förkortningar och definitioner SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

4 FÖRORD För att få kontroll och en samlad bild av utvecklingen av SLU:s lokalbestånd upprättas årligen en lokalförsörjningsplan. Beslut kring lokalförsörjning innebär stora långsiktiga ekonomiska åtaganden och det är därför viktigt att ställningstaganden kring nyproduktion eller anpassning av lokaler vilar på en långsiktig strategi där både projektspecifik och en mer långsiktigt och övergripande information kring lokaler och lokalutveckling finns redovisade. SLU:s styrelse har för 2009 och 2010 fastställt SLU:s lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen för 2011 är till stora delar omarbetad både vad gäller innehåll och disposition. Ambitionen är att skapa ett lättöverskådligt dokument som utan att vara alltför tekniskt ska ge SLU:s styrelse och SLU:s övriga beslutsfattare en samlad information om nyligen genomförda, pågående och planerade lokalförändringar inom universitetet. SLU genomför för närvarande stora förändringar i lokalbeståndet. I lokalförsörjningsplanen läggs stor vikt vid att redovisa förändringar i lokalbeståndet och hur dessa påverkar SLU:s samlade ekonomi. Styrelsen har vid sitt sammanträde den 5 maj 2011 fastställt lokalförsörjningsplanen för Lisa Sennerby Forsse Rektor Stefan Lindqvist Avdelningschef SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

5 Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen Dnr SLU ua Fe BESLUT Exp. den 23/6 2011/AM Rektor Lokalförsörjningsplan 2011 Beslut Styrelsen beslutar: att uppdra åt rektor att fortsätta planeringen i enlighet med vad som framgår av lokalförsörjningsplan 2011 som bifogas detta beslut, att uppdra åt rektor att under andra halvåret 2011 återkomma till styrelsen med en motsvarande plan 1 för Egendomsförvaltningen, att uppdra åt rektor att tillse att det förslag till lokalförsörjningsplan som presenteras för styrelsen år 2012 omfattar såväl lokaler som hyrs av Akademiska Hus som ägs av Egendomsförvaltningen, samt att upphäva beslutet från den 29 september 2010 med lokalförsörjningsplan, 68/10, dnr SLU ua.fe /10. Redogörelse för ärendet Motiv till beslutet Styrelsen ska enligt högskoleförordningen (1993:100) kap. 2 fatta beslut "i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation". Styrelsen har i dokumentet Organisation och ansvarsfördelning avseende styrelsen för SLU och organ som är direkt underställda denna ("styrelsens delegationsordning") preciserat detta i flera olika avseenden. Beträffande lokalfrågor förbehåller sig styrelsen rätten att besluta om genomförande av byggprojekt med en " beräknad årshyra som uppgår till eller överstiger 1 miljon kr eller har en kalkylerad investeringskostnad som överstiger 10 miljoner kr". Underlagen till dessa enskilda beslut i styrelsen är detaljerade vad avser den föreslagna byggnationen men ger inte styrelsen underlag för att bedöma SLU:s samlade lokalbehov, resurser osv. Ett samlat dokument i form av en lokalförsörjningsplan är därför nödvändigt för planerings- och beslutsprocessen. Lokalförsörjningsplanen uppdateras kontinuerligt och behandlas av styrelsen en gång varje år. Planen behandlar den planerade utvecklingen av SLU:s campusområden, de ekonomiska förutsättningarna, prognos över SLU:s lokalbehov, utveckling av personalvolymen, behoven av undervisningslokaler samt andra konsekvenser av förändringar i lokalbestånd och campusområden. Det är naturligt att styrelsen tar ställning till lokalförsörjningsplanen, men eftersom den innehåller flera moment av prognoser och har en hög detaljeringsgrad, är det svårt att fastlägga hela innehållet för en längre period. Not 1: Med motsvarande plan avses förvaltningsplan SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

6 Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen efter föredragning av universitetsdirektör Ulf Heyman. I ärendets beredning har även avdelningschef Stefan Lindqvist och Chefscontroller Lars Thorell deltagit. Ingrid Petersson Ulf Heyman Kopia för kännedom Fakultetsnämnderna Samtliga avdelningar (motsv.) inom universitetsadministrationen Egendomsförvaltningen Biblioteket Universitetsdjursjukhuset Internrevisionen SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

7 Dokumentnamn Lokalförsörjningsplan 2011 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Styrelsen SLU ua Fe Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Stefan Lindqvist Avdelningen för infrastruktur Årligen återkommande planerings- och styrdokument Sakområde Expedierat/publicerat på webben Träder i kraft den Lokaler och fastigheter Reviderad den Giltig t o m datum Bör uppdateras före - Tills vidare Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) Lokalförsörjningsplan 2010/SLU.ua.Fe /10/ Bilaga till styrelsens beslut den 5 maj Bakgrund För de flesta lärosäten i Sverige utgör lokalkostnaden procent av den totala kostnaden för verksamheten. Lokaler är alltså en betydande del av verksamheten och av stor betydelse för ett universitets möjlighet att nå de mål om kvalitet i forskning och utbildning som högskolelagen fastslår. Lokaler utgör en viktig faktor för att skapa kreativa miljöer men utgör också en förutsättning för att kunna hantera infrastruktur inom både utbildning och forskning. SLU har i dagsläget förhållandevis gamla och ineffektiva lokaler, som i hög grad måste tillgänglighetsanpassas. Universitetet har alltså under lång tid känt till att en stor del av lokalbeståndet måste uppgraderas, dels i största allmänhet, dels, vilket torde vara av större betydelse, för att anpassa lokalerna till förändringar i verksamheten. SLU har utvecklats från ett antal självständiga institutioner mot en allt högre grad av integration där samlokalisering av verksamheter fått allt större betydelse. Samlokalisering och koncentration är också nödvändig för att effektivt kunna utnyttja den allt dyrare utrustning och de allt dyrare anläggningar som krävs för en verksamhet i internationell topp. Universitetets lokalutveckling var under den första halvan av tjugohundratalets första decennium mycket begränsad på grund av den dåliga ekonomin. Efter omställningen 2004 och 2005 har ekonomin kraftigt förbättrats och planeringen för omvandling av campusområden samt om- och nybyggnationer har sedan dess tagit fart, så att SLU i dagsläget befinner sig mitt i en total förändring av sitt lokalbestånd. En inte föraktlig del av ombyggnationerna är framtvingade av kvalitets- och tillgänglighetskrav men framför allt styrs förändringen av målet att utvecklas till ett universitet i världsklass inom livsvetenskaper. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

8 2. Inriktning för SLU:s lokalförsörjning SLU:s lokaler ska vara verksamhetsanpassade och kunna hysa modern forskning och undervisning. Lokalerna ska vara flexibla så att de kan anpassas till förändringar i verksamheten och klara förändrade behov vad avser antalet arbetsplatser och studenter. Nya byggnader som uppförs ska uppföras med en hållbarhetssyn och grön profil. SLU:s campus ska utvecklas så att närhet mellan ämnen, lärare och studenter väsentligt ökas. Det innebär att lokaler i utkanten av campusområden ska återlämnas till hyresvärden medan nya lokaler ska koncentreras till centrum. Det innebär också att förhållandevis stora byggnader föredras. Lokalbestånden för ett campusbaserat universitet kommer långsiktigt att förhyras av lärosätet och för SLU:s del är det av stor vikt att lokalerna är flexibla, så att förändringar i verksamheten leder till så få ombyggnationer som möjligt. SLU har den senaste tioårsperioden sänkt lokalkostnadernas andel av den totala kostnaden till, i jämförelse med andra universitet, mycket låga nivåer. Den stora omvandling som pågår kommer att leda till kraftigt ökade lokalkostnader och dessa får inte tillåtas öka så att de väsentligt minskar universitetets möjlighet att bedriva forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys. Lokalkostnadsandelen ska således inte överstiga 15 procent av universitetets totala omslutning och bör i ett fortvarighetstillstånd ligga tydligt under denna nivå. SLU:s campus utgör resurser för hela verksamheten vid en ort. De utgör också väsentliga resurser för närliggande tätorter och ska utvecklas i samspel med det omgivande samhället. Campusmarken intill och mellan universitetets lokaler bör således förhyras i särskilda campusgemensamma avtal och huvudsakligen finansieras solidariskt av verksamheterna på campus. Både central universitetsfinansiering och extern finansiering kan förekomma. SLU avser att behålla och utveckla den befintliga modellen med centraliserade undervisningslokaler. Undervisning som inte kräver laboratorier eller annan specialanpassad miljö ska därför i så hög utsträckning som möjligt bedrivas i campusgemensamma stora undervisningsmiljöer. Mängden friställda lokaler, som inte kunnat återlämnas till hyresvärden, är hög i ny- och ombyggnadsskeden. SLU eftersträvar att hyran för friställda lokaler inte ska överstiga 5 procent av universitetets samlade hyreskostnad. Denna nivå bör ha uppnåtts i och med att de planerade byggnationerna i denna plan har färdigställts Fakulteters och institutioners resurser ska inte vara beroende av slumpmässiga förhållanden vad gäller byggkostnader och värdering. Sådana förhållanden bör kompenseras genom förändrade internhyror eller genom att anslagen omfördelas. 2.1 Dimensionering av lokaler Lokaler planeras för lång tids användning, vilket innebär att dimensioneringen blir mycket svår. Universitetet klarar inte att med precision prognostisera verksamhetens omfattning på tio års sikt och redan en prognos över utvecklingen för de närmaste fem åren innehåller stora osäkerheter. Vikten av flexibilitet och expansionsutrymme kan inte nog understrykas. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

9 SLU:s personalvolym har de senaste tio åren pendlat mellan 2500 och 2900 helårsarbetare och universitetet bedömer det osannolikt att antalet årsarbetare vid de fyra campusområdena kommer att överstiga 3000 under överskådlig tid. Övertagandet av Fiskeriverkets FoU-verksamhet innebär visserligen att personalvolymen för SLU kommer att överstiga 3000 redan 2011, men de tillkommande medarbetarna kommer att bibehålla sina arbetsplatser utanför universitetets campusområden. Diagram 1: Personalutveckling helårsarbetskrafter Dimensioneringen av lokaler planeras således utifrån personalvolymen 2010 men inkluderar hänsyn till både ökning och minskning av behovet av arbetsplatser. Smärre förändringar av personalvolymen i storleksordning +/-100 helårsarbetskrafter kan utan besvär hanteras inom det planerade lokalbeståndet. Större expansion kommer framför allt att påverka campusplanerna genom att, dels behålla förhyrningar som enligt planen ska avslutas, dels utnyttja Uppsala och Umeå universitets lokaler. En större minskning torde innebära att lokaler som planerats för SLU:s verksamhet måste hyras ut externt, vilket kan påverka campus funktion negativt. En större minskning kommer också att innebära en ytterligare belastning på universitetets ekonomi. Med lokalförsörjningsplanens lokalkostnadsökningar bedöms dock inte att påfrestningarna blir alltför stora. Antalet studenter har de senaste åren ökat vid universitetet och behovet av undervisningslokaler har därmed uppjusterats en aning i förhållande till planerna för några år sedan. Studentantalet ser dock inte ut att kunna ökas ytterligare de närmaste åren, eftersom en sådan ökning är beroende av en ökning av statsanslaget för detta ändamål. Minskande studentkullar och införandet av avgifter för studenter utanför EES-området talar också för att dimensioneringen av undervisningslokaler bör ta sin utgångspunkt från nivån Diagram 2: Utveckling av helårsstudenter SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

10 3. Utveckling av lokaler SLU:s lokaler kan delas in i lokaler på SLU:s fyra större campus i Uppsala, Umeå, Alnarp och Skara samt lokaler på mindre etableringar, försöksanläggningar, egendomar och försöksparker. Vår kännedom om de lokaler som tillförs universitetet från Fiskeriverket i Lysekil, Drottningholm, Öregrund och Älvkarleby är alltför dålig för att inkluderas i lokalförsörjningsplanen I det följande beskrivs principerna och planerna för utveckling av campusområdena med hänvisning till enskilda fastigheter, vilka beskrivs i större detalj i bilaga Utveckling vid större campus Kraven på förändring av campus har varit olika starka, där framför allt Ultuna och Alnarp har bedömts vara i större behov av förändring. I dessa fall har omfattande diskussioner om förändringarna genomförts och för Alnarp pågår planeringen fortfarande intensivt. Campus i Umeå är tätt integrerat med Umeå universitets campus och här är det mer fråga om var expansion ska läggas än en omläggning av grundstrukturen. Alnarp Campusområdets södra delar omfattas av en stor park där utbildning, studier och forskning till viss del bedrivs i fält. Parkens norra del övergår i och integreras i de byggnader som hyser SLU:s verksamheter. Både parken och universitetsområdets vackra byggnader med karaktärsfull arkitektur, bjuder på en härlig miljö för studenter, forskare, anställda och besökare, men dessa förutsättningar innefattar också problem vad gäller SLU:s ambition att skapa ett verksamhetsmässigt sammanhållet campus. Ett antal större projekt, ombyggnationen av Alnarpsgården, ombyggnaden av Slottet, Norra dubbelvillan och Agricum har definierat området mellan slottet och Alnarpsgården som en väsentlig del av campus. Hantering av övrig bebyggelse och campus bereds för närvarande av LTJ-fakulteten. En visionsplan är under utarbetande och denna ska i möjligaste mån beakta både de mervärden som området har att erbjuda och vår strävan att skapa ett verksamhetsmässigt tätare campus. Tabell 1: Genomsnittlig hyra på större nybyggnationer Alnarp Byggnad LOA-h Grundhyra, tkr Grundhyra/m2 Ombyggt år Slottet N Dubbelvillan Aulan Agricum (LOA-h = Lokalarea som ingår i hyresavtal mot hyresvärd) I bilaga 2 redovisas ytterligare faktaunderlag för Alnarp campus. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

11 Bild 1. Alnarp campus SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

12 Skara Campus Skara utgör i söder en integrerad del av Skara stads äldre bebyggelse och i norr av Brogården, ett tidigare brukningscentrum för lantbruk, men idag lokaler för undervisning och mindre företagsverksamhet. Campusområdet är ca m 2 stort och det förvaltas till största delen av fastighetsbolaget Hemsö. På liknande sätt som för Alnarp utgör det kulturhistoriska arvet ett visst hinder för en byggnadsmässig förtätning av området. I dagsläget finns inte några noterade önskemål om expansion eller önskemål om större ombyggnationer inom campusområdet. I bilaga 2 redovisas ytterligare faktaunderlag för Skara campus. Bild 2. Skara campus SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

13 Ultuna Nuvarande Ultuna campus är mycket utspritt och sträcker sig 1,5 km i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Institutionsbyggnaderna är förhållandevis små och dessutom finns ett antal institutioner lokaliserade utanför campus på BMC (Uppsala universitet) och på Kungsängens gård. Lokalerna är dessutom i de flesta fall dåligt anpassade för nuvarande verksamhet och saknar tillgänglighetsanpassning. Såsom campus varit och i huvudsak fortfarande är uppbyggt med långa avstånd begränsas möjligheterna till snabb kommunikation och utnyttjandet av de centrala undervisningslokalerna. För att skapa ett campus grundat på de inriktningsidéer som nämnts i inledningen har det krävts en nästan total omdaning. Planeringen för campus har haft en mycket tydlig idé om att koncentrera verksamheten till de fyra kvarter som bildas av korsningen mellan Ulls väg och undervisningsplan. Detta har inneburit en mycket omfattande nybyggnation som gjort det möjligt att skapa en tät miljö med stora byggnader där likartade verksamheter samlas för att öka interaktionen mellan forskare och att ge väsentligt bättre möjligheter att gemensamt nyttja infrastruktur. I planen ingår också att samla universitetsadministrationen i en byggnad, som idag är utspridd i fem olika byggnader. Bild 3. Ultuna campus HVC- NORD Pågående byggnation Planerad byggnation SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

14 Omvandlingen av campus inleddes 2006 med att ekologiinstitutionerna samlades i ett delvis ombyggt och renoverat hus vid Ulls väg och fortsatte med att undervisningshuset och biblioteket byggdes om för att anpassas till undervisningens förväntade behov. Styrelsen har därefter beslutat om att bygga BioCentrum (BioC) och Mark, Vatten och MiljöCentrum (MVM) för delar av NL-fakultetens verksamheter. Senare har styrelsen fattat beslut om att bygga Veterinär- och Husdjurscentrum (VHC) för VH-fakultetens institutioner och Universitetsdjursjukhuset (UDS). Byggnationerna innebär att verksamheter som idag finns i Uppsala universitets lokaler (BMC) och i SLU:s egendomsförvaltnings lokaler (Kungsängens gård) flyttar in till campus. Under utredning är norra delen av Husdjursvetenskapligt centrum, (HVC-Nord) där institutionerna för ekonomi och stad och land planeras samlas tillsammans med universitetsadministrationen och universitetsledningen. Underlag för beslut att genomföra projektering beräknas ske i maj och ett beslut om genomförande i december Genom omvandlingen lämnas betydande områden i det ursprungliga campusområdet. Tillsammans med fastighetsägaren, Akademiska Hus i Uppsala AB, utreds nu möjligheterna till att omvandla några av dessa områden och de gamla institutionsbyggnaderna till boende för studenter och gästforskare. Tabell 2: Genomsnittlig hyra på större om- och nybyggnationer Ultuna Byggnad LOA-h Grundhyra, tkr Grundhyra/m2 Omb/byggår Avslutat Skogens hus Ekologihuset Undervisn.huset Rektorshuset Pågående Biocentrum BioC Växthus MVM VHC Planerat HVC Nord * *Data/tele ännu ej beräknat I bilaga 2 redovisas ytterligare faktaunderlag för Campus Ultuna. Lövsta forskningscentrum Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH) bygger nya djuranläggningar för lantbrukets produktionsdjur vid Funbo-Lövsta öster om Uppsala. Fågelstallarna är redan överlämnade till verksamheten, nötstallar överlämnas under sommaren och svinstallar under hösten En biogasanläggning för omhändertagande av anläggningens restprodukter håller på att upphandlas. Förutom gödsel kommer det att tillföras stora mängder gräsmaterial som ska produceras i närområdet. Biogasen kommer att användas för uppvärmning och elproduktion. Djurstallarna kommer att få hela sitt behov av värme och el från denna anläggning. Ett slakteri är också under uppförande. Verksamheten kommer att drivas i privat regi, men SLU kommer att stå för vissa delar av anläggningen för att studenterna i sin utbildning ska kunna ta del av momenten slakt och förädling. I bilaga 2 redovisas ytterligare faktaunderlag för Lövsta forskningscentrum under övriga etableringar. Umeå På Umeå campus är huvuddelen av verksamheten koncentrerad till Skogishuset samt i närliggande byggnader som delvis är samlokaliserade med Umeå universitet i campusområdets östra delar. SLU måste till viss del anpassa eventuella expansionsplaner till campusområdets huvudsakliga aktör och hyresgäst Umeå universitet. Goda möjligheter till expansion finns dock inom området men även här strävar SLU efter att hålla samman verksamheten, varför nu planerad utbyggnad kommer att ske i och på Skogishuset. S-fakultetens institutioner expanderar och behovet av ytterligare kontorsarbetsplatser är stort. Ett förslag om att tillskapa70-80 nya kontorsarbetsplatser har tagits fram. Beslut om genomförande planeras ske i juni SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

15 Tabell 3: Genomsnittlig hyra på större om- och nybyggnationer Umeå Byggnad LOA-h Grundhyra, tkr Grundhyra/m2 Omb/byggår Skogish. hyresavtal Skogish. påbyggnad I huvudavtalet för Skogishuset ingår tilläggsavtal för den ombyggnad om ca 1,43 mnkr som sker parallellt med påbyggnaden där huvuddelen börjar gälla från I bilaga 2 redovisas ytterligare faktaunderlag för Umeå campus. Bild 4. Umeå campus Övriga etableringar SLU hyr lokaler på ytterligare 20 orter och då främst av vår egen fastighetsförvaltande enhet Egendomsförvaltningen. Egendomsförvaltningen (EDF) kommer under 2011 att redovisa en förvaltningsplan där SLU-nyttjade anläggningar grundligare redovisas ur ett förvaltarperspektiv tillsammans med övriga anläggningar som EDF förvaltar. I detta dokument Lokalförsörjningsplan 2011 redovisas enbart EDF-anläggningar där SLU under senare tid har gjort eller planerar att göra betydande satsningar för forskning och utbildning. I bilaga 2 redovisas i förekommande fall fördjupat faktaunderlag för dessa etableringar. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

16 Balsgård Anläggningen är belägen ca 5 km norr Kristianstad. På anläggningen bedrivs hortikulturell forskning under LTJ-fakulteten. Visst renoveringsbehov och behov av lokalanpassning föreligger. Utredning pågår. En viss ökning av hyran kan inte uteslutas. Grimsö Anläggningen är belägen ca 3,5 mil sydväst om Skinnskatteberg. Grimsö är en viltforskningsstation som till huvuddelen nyttjas av institutionen för naturvårdsbiologi vid NL-fakulteten. Verksamheten växer och behovet av anpassningar och viss nybyggnad finns. Götala Anläggningen är belägen ca 2 km öster om Skara. VH-fakulteten bedriver forskning kring köttproduktion på etableringen. För närvarande utvärderar VH-fakulteten ett förslag som innebär en om- och tillbyggnad av anläggningen. Lövsta Redovisas under Ultuna campus ovan och i bilaga 2. Röbäcksdalen Anläggningen ligger stadsnära söder om Umeå. Under senare år har ett biotekniskt centrum och ett forskningsstall för mjölkproduktion anlagts vid etableringen. Akademisk personal från S- och NLfakulteterna som forskar och undervisar vid etableringen har från 2010 i huvudsak etablerat sig tillsammans med övrig akademisk SLU-personal i Skogishuset på Umeå campus. Skinnskatteberg Anläggningen är belägen ca 6 mil nordväst om Västerås. Här utbildas skogsmästare av S-fakulteten. Ett stort yttre renoveringsbehov och tillgänglighetsanpassningar av byggnaderna föreligger. Inkomna anbud för underhållsdelen visar på kostnadsökningar för planerade arbeten som kan innebära hyresökningar. Huvudbyggnaden med flyglar är byggnadsminnesförklarade och tillgänglighetsanpassningarna kan därför innebära ytterligare hyresökningar. Övriga fältforskningsstationer, försöksparker och försöksanläggningar Ytterligare ett 15-tal aktiva anläggningar för fältforskning och fältförsök finns spridda över landet. Dessa listas inte här då inga större lokalmässiga förändringar är aviserade för dessa anläggningar. I EDF:s förvaltningsplan 2011 kommer dessa anläggningar att redovisas grundligare ur ett förvaltarperspektiv. 3.2 Studentbostäder SLU har genom åren varit engagerat i studenternas boende men huvudsakligen genom att stödja studentbostadsstiftelsen och genom att påverka kommuner och andra aktörer. SLU har också blockförhyrt studentboende för att garantera utbytesstudenter bostäder att förhyra. I och med riksdagens beslut i juni 2010 har universitetet givits möjlighet att under en försöksperiod på 5 år aktivt engagera sig i studenternas boende genom möjlighet till blockförhyrning till alla studenter. SLU skulle alltså kunna teckna långsiktiga hyreskontrakt med avsikt att vidareförhyra studentrum till alla studenter. Detta öppnar för möjligheter att utveckla campusområdena med studentboende. Regelverket är dock tydligt med att uthyrningsverksamheten inte får skapa underskott, som måste täckas med statsanslag. Samtidigt är uthyrning till studenter en verksamhet som väldigt ofta visat sig svår att driva utan underskott, varför ett ökat engagemang från SLU:s sida bör övervägas noggrant. För närvarande blockförhyr SLU studentboende i egna lokaler i Alnarp samt hos privata bostadsaktörer nära Ultuna samt i centrala Uppsala. Tydlig brist på studentboende finns idag i Uppsala samt i Lund/Malmö, varför SLU:s utbud av studentrum och -lägenheter bör utökas på dessa orter. Hur och var detta ska göras utreds för närvarande. Inriktningen är att förstärka campus men samtidigt försöka minimera de ekonomiska riskerna. Antagning av studenter utanför EU/EES området minskar och samtidigt minskar de svenska ungdomskullarna, vilket gör det svårt att bedöma om dagens bostadsbrist kommer att bestå i Uppsala. I Alnarp utgörs hela underlaget av SLU:s egna studenter, vilket ökar möjligheterna att bedöma marknaden. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

17 3.3 Lokalkostnadernas utveckling Sedan 2002 har universitetets lokalkostnader minskat genom att ytorna krympts och sedan bibehållits i väntan på nya lokaler. Dessutom förde SLU ut lokalkostnaderna till institutionerna vilket ökat incitamenten att minska lokalytorna. I och med att inflyttning i större nya komplex genomförs under 2011 ökar lokalkostnaderna markant och ökningen accentueras då ytterligare byggnader står färdiga Den totala lokalkostnadsökningen räknat från tiden före minskning (2004) till då de nu planerade och pågående projekten är avslutade (2015) är ungefär 100 mnkr räknat i fast penningvärde. Diagram 3: SLU:s lokalkostnader i fast penningvärde 2002 till 2020 Grafen ovan är beräknad med fast penningvärde och KPI har använts i beräkningen. Lokalkostnadsökningen sammanfaller med en ökning av personalvolymen, vilket innebär att lokalkostnaden räknat per arbetsplats (i diagram 4 räknat som antal personer med mer än 50 procents anställning) endast ökar från 94 tkr 2002 till 118 tkr Därefter kommer kostnaderna per arbetsplats att minska, då lokalkostnaderna minskar i reala termer allt efter, som avskrivningar görs. Diagram 4: Lokalkostnad per arbetsplats Lokalkostnaderna räknat per kvadratmeter är det mått som ökar klart mest från kr per kvm till cirka kr per m 2 (diagram 5). Detta beror främst på att nya byggnader är dyra i allmänhet, men också på att lokalerna är avancerade. Universitetets planering leder alltså till dyra kvadratmeterhyror, som i relativt hög grad kompenseras med minskade ytor räknat per person. Det är de nya lokalerna på Campus Uppsala som främst är orsaken till de ökade lokalkostnaderna. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

18 Diagram 5: Lokalkostnad per m Ekonomisk utveckling SLU har en stark ekonomi och det balanserade kapitalet utgör 15 procent av omsättningen efter utgången av Därtill finns även oförbrukade bidrag på cirka 800 mnkr inom redovisningsområdena forskning och fortlöpande miljöanalys. Den starka ekonomin förklaras till största delen av att SLU genomförde omställningsarbeten under perioden vilket innebar att personalvolymen minskade. Den mycket starka ekonomin som följde av personalkostnadsminskningarna har ytterligare förstärkts genom anslagstillskott i samband med forskningspropositionen Diagram 6: SLU:s kapital och oförbrukade bidrag 2002 till 2020 Som framgår av grafen ovan har såväl det balanserade kapitalet som de oförbrukade bidragen ökat under åren Därefter planerar universitetet att överskotten ska användas och att kapitalet ska utgöra 5-10 procent av omsättningen. De oförbrukade bidragen 2010 utgör cirka ett års förbrukning. Universitetets ambition är att även dessa ska minska över tiden men bedömningen är att minskningen kommer först I universitetets flerårsprognos har bidragsintäkterna beräknats utifrån att oförbrukade bidragen minskar, till att år 2020 utgöra nio månaders förbrukning. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

19 Av Ekonomisk uppföljning efter första kvartalet 2011 daterad framgår i flerårsprognosen följande antaganden (Dnr SLU ua FE : Intäkterna Statsanslaget bedöms öka med 3 procent per år och pris och lönekompensation utgör 2,1 procent av ökningen. Det är oklart om SLU får behålla den tidsbegränsade satsning på fortlöpande miljöanalys som regeringen beslutade i klimat och miljöpropositionen (47 mnkr). I prognosen har vi räknat med att SLU får behålla 25 mnkr. Om SLU får denna besparing på 25 mnkr så har redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys ett balanserat kapital på cirka 60 mnkr. Det innebär att SLU kan hantera en minskning av statsanslaget även om verksamheten måste ställas om. Avgiftsintäkterna beräknas öka med 3,6 procent vilket är i linje med vad ökningen varit under de senaste åren. Bidragsintäkterna ökar med i genomsnitt 6 procent vilket bygger på att inbetalningarna ökar med 3 procent och att SLU minskar de oförbrukade bidragen. Finansiella intäkterna kommer att öka kraftigt då ränteläget återgår till en mer normal nivå. Kostnaderna Personalkostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 3,5 procent. Där till kommer en ökning av personalvolymen tack vare ekonomiskt utrymme. Denna ökning beräknas sedan återgå och personalvolymen bedöms långsiktigt ligga på samma nivå som Personalkostnaderna utgör cirka 60 procent av kostnadsmassan och förändringar i personalkostnader har alltså störst effekt. Lokalkostnaderna ökar kraftig de närmaste åren främst 2011 och 2014 på grund av Campusutvecklingen. Lokalkostnaderna har beräknats i flerårsprognosen med att standardmässigt öka med en procent under inflationen. Andelen lokalkostnader av kostnadsmassan kommer dock att ligga i nivå med andra universitet d.v.s. under 15 procent. Avskrivningarna kommer också att öka kraftigt då inredning till nybyggnationerna i Akademiska hus regi anskaffas och när Lövstaanläggningen färdigställs. Sammantaget innebär det att universitetet binder upp sig i större utsträckning i fasta kostnader. I flerårsprognosen har vi räknat med att detta pareras med besparingar på driftskostnaderna. Driftkostnaderna har historiskt legat någon procent över inflationen. I prognosen har vi räknat med en standardökning som ligger en procent över inflationen därefter har vi räknat med att verksamheten minskar driftskostnaderna utifrån ekonomiskt utrymme. Alltså, går verksamheten med underskott minskas driftskostnaderna som första åtgärd. Finansiella kostnaderna återgår till en högre ränta och vi räknar med att den kommer att långsiktigt ligga på 0,2 procent högre än inflationen. Därtill kommer att de finansiella kostnaderna ökar då SLU tar lån för att finansiera byggnationen i Lövsta. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

20 I SLU:s flerårsprognos har lokalernas kostnadsandel beräknats. I denna beräkning ingår även kostnader för SLU:s egna lokaler, se grafen nedan. Dessa redovisas som ränta, drift och avskrivningskostnader i SLU:s redovisning. Diagram 7: Lokalkostnadernas andel av kostnadsmassan Som framgår av grafen kommer den relativt stora lokalkostnadsökningen inte att få särskilt stora effekter på lokalkostnadens andel av de totala kostnaderna och efter en topp 2015, som beror på dubbla hyror under inflyttning, återgår lokalkostnadsandelen till samma nivå som före besparingarna Den minskning som prognostiseras efter 2016 är en effekt av att lokalkostnaderna ökar mindre än inflationen, men den är då beroende av att inte nya om- och nybyggnationer genomförs. Ett rimligt antagande torde därför vara att universitetets lokalkostnadsandel kommer att ha ökat något 2020 i förhållande till läget Sett till hela universitetet är således bedömningen att lokalförsörjningsplanen endast kommer att ge en marginell försämring av verksamhetens ekonomiska förutsättningar, medan övriga förutsättningar förbättras avsevärt. Byggnationerna medför dock kortsiktiga förändringar som kan vara besvärliga att möta på institutionsnivå, varför universitetet för närvarande fonderar medel för att kunna utjämna kostnaderna över tid. 3.5 Hantering av lokalkostnader SLU tillämpar för närvarande en internhyresmodell där alla lokaler som universitetet hyr skall debiteras någon brukare, internt eller externt. Universitetets syfte med internhyrorna är i dagsläget att uppnå en tydlighet i debiteringen av lokalkostnaderna och att öka kostnadsmedvetenheten hos brukarna. Institutioner och övriga enheter på SLU ges genom internhyressystemet ett kostnadsansvar för lokalerna och ett incitament att ifrågasätta om alla lokaler verkligen behövs för verksamheten eller om de kan utnyttjas bättre på ett annat sätt. Den befintliga internhyresmodellen bygger dock på förutsättningen att lokalkostnadsnivåerna inte förändras drastiskt mellan verksamheter, eftersom den historiskt betingade delen av anslagen till en del består i ersättningar för lokalkostnader som de såg ut i slutet av 1990-talet. De stora förändringar av lokalbestånd och lokalkostnader som blir följden av lokalförsörjningsplanen kommer att kullkasta denna förutsättning, varför förändringar av anslag eller internhyra måste övervägas Omfördelning mellan fakulteter och institutioner Förändringarna av lokalbeståndet kommer att medföra att de institutioner som flyttar till nya lokaler kommer att, i relation till de som inte flyttar, få en kraftigt ökad lokalkostnad och därmed mindre utrymme för verksamhet. Det medför också att VH-fakulteten får en mycket kraftig ökning av lokalkostnaderna, dels därför att nästan all personal flyttar från mycket billiga lokaler till nya, dels därför att kostnaderna för djurlokaler ökat väsentligt mer än kostnaderna för andra lokaltyper. Det kan också konstateras att byggkostnaderna av marknadsskäl är betydligt högre för VHC än för Biocentrum och MVM. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

21 SLU:s anslagsfördelningsmodell bygger på att verksamheter i rimlig grad ska ges likartade förutsättningar och att prestationer ska premieras. Lokalkostnadsökningar som ligger utanför verksamheternas kontroll bör därför inte tillåtas påverka den mängd medel som institutioner och fakulteter har att bedriva verksamhet för. Detta innebär att VH-fakulteten i hög grad bör kompenseras för lokalkostnadsökningarna. I tidigare lokalförsörjningsplaner har detta lösts genom att begränsningen av lokalkostnaderna till 15 procent av den totala kostnadsmassan också tillämpas på fakultetsnivå, så att VH-fakulteten garanteras antingen en sänkt hyra till denna nivå eller ett ökat anslag för att täcka fördyringen. För närvarande pågår ett arbete för att fastställa exakt på vilket sätt 15 procent av totalkostnaden ska beräknas, samt på vilket sätt hyran ska minskas för att bibehålla de incitament till effektiv lokalanvändning som det nuvarande internhyressystemet ger. Omfördelningens storlek är ännu svår att bedöma eftersom vare sig hyran för VHC eller fakultetens intäkter kan bedömas, men med ett positivt scenario kan minskningen av kostnaderna för friställda lokaler räcka för att klara VH-fakultetens behov Framtida internhyresmodell Den subventionsmodell som kan användas för det specifika fallet med VH-fakulteten skulle bli mycket otymplig att tillämpa för att hantera skillnader mellan hyror som inte manifesteras i högre kvalitet för verksamheten. Istället bör internhyresmodellen omformas så att den tydligare speglar lokalernas nytta än deras byggkostnad och eventuella skillnader i driftskostnad. Den rimligaste modellen för ett internhyressystem är att utgå från ett arbetsplatsbegrepp. Det skulle innebära att en kontorsarbetsplats av viss kvalitet ska kosta lika mycket över hela SLU. Modellen kan också tillämpas på laboratorieplatser men blir besvärligare för olika typer av speciallokaler. En ny internhyresmodell torde alltså bestå av dels ett arbetsplatsbegrepp, men också av någon typ av utjämnad kvadratmeterkostnad. Även införandet av en ny internhyresmodell kan komma att ge oönskade konsekvenser för vissa verksamheters disponibla medel, varför förändringar i anslagsfördelningen kan förväntas både mellan fakulteter och mellan institutioner. Vid ledningskansliet har ett arbete med att utveckla en ny internhyresmodell initierats Friställda lokaler SLU har sedan början av 2000-talet tillämpat ett regelverk som främjar rörlighet i lokalanvändningen. Det är möjligt för samtliga verksamheter inom SLU att med en uppsägningstid om sex månader, avflytta från en lokal under förutsättning att det interna regelverket uppfylls. I och med att nya byggnader färdigställs och inplacering av verksamheter genomförts minskar skälen för de korta uppsägningsreglerna, varför uppsägningstiderna kommer att bli differentierade. Det ger lokalförsörjningen bättre planeringsförutsättningar att skapa en långsiktig plan över vilka byggnader som på sikt kan återlämnas till hyresvärd. Från brukarna återlämnade lokaler hanteras på ett kostnadsställe benämnt friställda lokaler och finansieras med särskilt avsatta medel i SLU:s budget och med en mindre delfinansiering med lokaltjänstpåslag på internhyran. I dagsläget inkommer endast ett fåtal uppsägningar per år och den korta uppsägningstiden har tjänat sitt syfte. Styrmedlet att för en institution kunna sänka sina kostnader genom uppsägning av lokaler har fungerat effektivt och verksamheterna inom SLU har minskat sitt lokalnyttjande på ett optimalt sätt. Av m 2 som ingår i SLU:s förhyrning i slutet av 2010 är m 2 friställda lokaler. Andelen friställda lokaler har minskat mellan åren 2004 till 2011 och målsättningen är att mängden friställda lokaler ska uppgå till cirka 5 procent av den totala inhyrningen. SLU kommer till årsskiftet 2011/2012 att ha lämnat byggnader till ett värde av 22,6 mnkr i grundhyra. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

22 Tabell 4: Grundhyra friställda lokaler jämfört med total grundhyra, mnkr Ort Grundhyra mnkr Friställt mnkr Andel i procent Umeå ,4 Alnarp ,9 Uppsala ,4 Övriga orter ,9 Summa , Udda lokaler Med udda lokaler avses lokaler med en gemensam funktion för SLU:s verksamheter som är svåra att hänföra till en viss nyttjargrupp. Lokalerna finns på SLU:s fyra huvudorter. Mängden lokaler uppgår i nuläget till ca m 2 (LOA-v). Med LOA-v avses lokalarea som definieras som verksamhetsyta). Udda lokaler omfattar bland annat restauranger, cafékök och en gemensamhetsaula per huvudort. Vid Ultuna finns det även en motionshall för studenter och personal. SLU har för närvarande tre tecknade avtal för restauranglokaler. De avtal som avser förhyrningar av restauranglokalerna i Ultuna löper ut under sommaren 2012, om förlängning ej sker. Avtalet för lokalen i Alnarp är ett årsavtal med 12 månaders löpande förlängning. SLU har en gemensam aula på varje huvudort och arean för dessa lokaler uppgår till ca m 2. En upprustning av teknik och inredning har skett under de senaste åren på samliga huvudorter. Motionshallen i Ultuna genomgår renoverings- och underhållsarbeten under sommaren. Lokalen ska tillgänglighetsanpassas och ett nytt fläktrum ska iordningställas med minskad energiåtgång. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

23 BILAGOR 1. Nuvarande lokalinnehav 1.1 Inhyrning av lokaler Vid utgången av 2010 hyrde SLU in m 2 lokalarea till en grundhyra om cirka 293 mnkr. Enligt lokalförsörjningsplanens prognos kommer den inhyrda lokalarean (LOA-h) att minska till ca m 2 år 2015, jämfört med år 2004 då SLU hyrde m 2. Jämförelsen görs fr.o.m. år 2004 då SLU:s redovisning av lokalinnehav bedöms vara komplett. Diagram 1: Lokalareans förändring mellan åren Lokalarea, m 2 SLU Av diagrammet ovan framgår det att SLU under perioden år minskade inhyrningen då stora lokaler på bland annat Ultunaområdet lämnades. Under år 2011 ökar lokalarean tillfälligt då BioCentrum, Mark-Vatten-Miljöcentrum (MVM) och Lövsta forskningscentrum färdigställs. En fortsatt minskning av lokalarean sker trots att byggnaderna för Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) och HVCnord färdigställs under SLU går från relativt enkla och billiga lokaler till effektivare och mer anpassade lokaler med högre kvalitet och en högre kvadratmeterkostnad. Den genomsnittliga kvadratmeterkostnaden (LOA-h) kommer att stiga med cirka 50 procent. Kostnadsförändringen förklaras av att SLU lämnar äldre och ej ändamålsenliga lokaler och flyttar in i moderna kontors-, laboratorie- och speciallokaler. Bindningstiderna för hyresavtalen löper i normalfallen från ett till tio år. Inget avtal löper i dagsläget längre än till år Efter tillstånd av regeringen kommer de nya avtal som träder i kraft vid färdigställandet av BioCentrum, MVM och VHC att ha en avtalstid om 20 år. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

24 1.1.1 Hyresvärdar SLU:s akademiska verksamheter äger inga egna fastigheter utan hyr i nuläget av 13 olika hyresvärdar. Per hyrde SLU in m 2 LOA-h fördelat på nedanstående hyresvärdar, där Akademiska Hus är den största hyresvärden med knappt 78 procent av lokalarean. Utöver nämnda inhyrningar nedan tillkommer ett 20-tal arrendeavtal och ett fåtal driftsavtal. Tabell 1. Grundhyra och area fördelat per hyresvärd Hyresvärdar Area, LOA-, m 2 grundhyra inkl index, tkr andel, % av area Akademiska hus ,0% SLU Egendomsförvaltningen ,2% Umeå universitet ,9% Uppsala universitet ,8% Övriga fastighetsägare ,1% Totalt ,0% Hyran i SLU:s egna fastigheter som förvaltas av Egendomsförvaltningen (EDF) är sedan 2007 uppdelad i en kallhyra med separat debiterad kostnad för media (el, kyla, värme och vatten). Bakgrunden till detta återges i SLU:s verksamhetsplan för 2008 med följande direktiv: Egendomsförvaltningen ska beakta att upplåtelse internt eller externt ska ske på affärsmässiga grunder med en kostnadsbaserad prissättning som grund. 1.2 Internhyra Den internhyra som SLU debiterar brukarna innefattar: Grundhyra - Bashyra den avtalade hyran inkl index från hyresvärd - Mediakostnad el, värme, VA och kyla - Avfallshantering /fraktioner som inte innefattas i bashyran - Avskrivning och ränta för investering i annans fastighet investeringar som SLU har gjort i hyresvärdens fastighet t ex hyresgästanpassningar Inre skalskydd Lokalvård Lokaltjänstpåslag Se bilaga 3 för detaljerad information om internhyrans kostnadsslag. Grundhyran inom en byggnad fördelas på de lokalytor som är verksamhetsbaserade (LOA-v). Gemensamma lokaler som kommunikationsytor, toaletter, omklädningsrum och personalrum är inte hyresbelagda. Det innebär att de verksamhetsbaserade ytorna genererar ett högre kvadratmeterpris trots att den totala grundhyran för en byggnad är densamma. För lokaler under mark är kvadratmeterpriset halverat. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

25 Diagram 2: Lokalarea per rumskategori Hyresutveckling per ort Utvecklingen av genomsnittshyran påverkas främst av andelen nybyggnationer då dessa har en högre hyra än den genomsnittliga hyran. I tabellen nedan framgår att Ultuna campus kommer att få den största hyresökningen med 68 procent medan övriga campus får en ökning på 5-6 procent. Tabell 2: Utveckling av genomsnittshyra per campus 2010 till 2015 Snitthyra Snitthyra Förändring Campus Ultuna % Alnarp % Umeå % Skara % Övriga % Totalt % Tabell 3: Genomsnittlig hyra på större nybyggnationer 2011 till 2015 Byggnad LOA-h Grundhyra Grundhyra Byggår Ort per m 2 BioCentrum Uppsala BioC Växthus Uppsala MVM Uppsala Påbyggn Skogishuset Umeå VHC Uppsala HVC Nord Uppsala Totalt De nya byggnadernas genomsnittliga hyra kommer för Ultuna att ligga mellan och kr per m 2 vilket innebär en fördubbling mot dagens hyresnivå (se tabell 2). Samtidigt kommer SLU att lämna byggnader så att antalet kvadratmeter kommer vara ungefär detsamma år 2015 som vid utgången av år SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

26 2. Byggprojekt och utbyggnadsmöjligheter per campus 2.1 Campus Alnarp Lokalprojekt Agricum och Gamla aulan Den av SLU:s styrelse beslutade renoveringen och ombyggnationen av undervisningslokaler samt ett nytt uppehållsrum för studenter i Agricum och Gamla aulan kommer att bli klart till hösten Agricum: LOA-h m 2, grundhyra exklusive el tkr Gamla aulan: LOA-h 240 m2, grundhyra exklusive el 360 tkr Utbyggnadsmöjligheter Framtida expansion kan ske genom förtätning eller genom utveckling av områden kring Vegetum- Horticum och/eller det centrala området kring Teknicum och Alnarpsgården. Detta kommer fortsatt att diskuteras inom arbetet med campusvisionen. Utredningar Samlat campus SLU:s verksamheter i Alnarp är fördelade på ett stort antal byggnader över ett relativt sett stort område med Alnarpsparken som en för området viktig del. Det inhyrda byggnadsbeståndet består idag till viss del av byggnader som ännu inte genomgått anpassning och förändring. Alnarp har en förhållandevis hög andel friställda lokaler varför det är viktigt att lokalnyttjandet effektiviseras. Om visionen om ett "samlat campus" ska kunna bli verklighet behöver förutsättningar studeras och sättas i relation till den ovan nämnda visionsplanen. Under hösten 2010 tog LTJ-fakulteten initiativet och påbörjade arbetet med att ta fram en campusplan. En inventering av det framtida lokalbehovet är gjord och ska sammanställas till en vision. Den beräknas vara klar under hösten Den kommer att utgöra underlag till en gemensamt framtagen vision och ska då på bästa sätt ge stöd för hur Campus Alnarp kan utvecklas. 2.2 Campus Skara Lokalprojekt Inga pågående. Utbyggnadsmöjligheter Framtida behov vid en eventuell expansion kan ske genom utveckling av t.ex. området kring forskningshuset. I samband med arbetet med visionsplanen för campus får framtida expansionsytor tas fram. Utredningar För att utveckla campus finns ett önskemål om att utveckla studentboende och fastighetsägaren ska återkomma med kalkyl. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

27 2.3 Campus Ultuna Lokalprojekt Kunskapsparken Kunskapsparken utgör en viktig sammanhållande del för det nya campusområdet som nu växer fram. Parken är främst en demonstrationsanläggning för undervisning och forskning men också en anläggning till för rekreation och inspiration för en bredare allmänhet. Den sträcker sig från den nuvarande kunskapsträdgården i östra delen av campus i en nordlig båge för att fortsätta mot söder på campus västra sida. Loftet Faculty Club April 2011 fattade rektor genomförandebeslut (dnr SLU ua Fe ) för anpassning av Loftets Stora sal och den Lilla salen till restaurangverksamhet och Faculty Club. Denna anpassning skapar nya representationslokaler samtidigt som antalet restaurangplatser utökas. Anpassningen sker under sommaren Beräknad produktionskostnad tkr. Ultuna torg, Ulls väg och Corson Pågående och planerade byggnationer medför också ett investeringsbehov i infrastruktur i form av tekniska anläggningar och försörjningssystem över hela campus. Bland annat byggs Stora logen om till central försörjningscentral för produktion av fjärrkyla. Ulls väg som fungerar som huvudgata inom området får ny karaktär med gång- och cykelbanor på båda sidor och med träd i dubbla rader. Rondeller byggs i Ulls vägs anslutningar mot Veterinärvägen och Ultuna allén för ökad trafiksäkerhet. För att ytterligare öka säkerheten kan hastigheten komma att sänkas till max 30 km/timme. I en förlängning av nuvarande Undervisningsplan västerut skapas en grön axel tvärs över Ulls väg (Corson), som binder samman den östra och västra delen av campus med utrymme för sociala aktiviteter inkluderande Ultuna torg som nu färdigställs i Corsons östra del tkr i grundhyra fr.o.m VHC I december 2009 fattade styrelsen beslut om att ett nytt veterinär- och husdjursvetenskapligt centrum med universitetsdjursjukhus ska uppföras inom campusområdet. Produktionsstart skedde under hösten 2010 och inflyttning beräknas ske under m2 LOA-h, tkr grundhyra Utbyggnadsmöjligheter Genom förtätningen av campusområdet lämnas nu områden som i framtiden utgör kommande expansionsområden inom Campus Ultuna. På kort sikt utgör lämnade byggnader och markområden, en buffert för expanderande verksamheter. Tomten nordväst om korsningen Corson Ulls väg är en framtida expansionsyta för service eller akademisk verksamhet. Nuvarande byggnad på denna yta kommer att rivas 2011/2012. Vidare kan i en mer avlägsen framtid marken väster om nuvarande ekologihuset bebyggas. Utredningar Artdatabanken och Centrum för biologisk mångfald Enheterna Artdatabanken, Centrum för biologisk mångfald har sina nuvarande lokaler långt utanför det nya campusområdet. Önskemålet är att även dessa verksamheter skall inrymmas på campus, därför har programutredningar utförts för att bestämma framtida lokalbehov. Diskussioner pågår med ledningen om lämplig lokalisering. Husdjursvetenskapligt centrum, HVC Nord HVC-byggnaden har bedömts kräva allt för stora åtgärder och därmed höga kostnader för att kunna anpassas för nya verksamheter och föreslås därför delvis att rivas och ersättas av en ny byggnad. Som ett led i detta har programutredningar utförts för institutionerna Stad och land och Ekonomi samt Universitetsadministrationen. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN