Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2016

Transkript

1 Om läkarutbildningens kvalitet Grundutbildningsenkät 2016 RAPPORT Januari 2017

2 Sveriges läkarförbund 2017 Sofia Rydgren Stale, ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation Julia von Platen, utredare Sveriges läkarförbund Box 5610, Stockholm Telefon: E-post: info@slf.se 2

3 Innehållsförteckning 1 Förord Inledning Metod Urval och svarsfrekvens Enkätutformning Datasammanställning och resultatredovisning Resultat Att diagnostisera och behandla vanligt förekommande tillstånd Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arb Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga Att hantera emotionellt svåra patientsituationer Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet Att söka och kritiskt värdera information Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Att bedriva förbättringsarbete i sjukvården Att bedriva forskning Att arbeta som läkare Kvaliteten på den kliniska handledningen Analys av kommentarer fråga Kvaliteten på kunskapskontrollerna Analys av kommentarer fråga Hur långt ifrån en perfekt utbildning Analys av kommentarer fråga Kliniskt arbete innan AT Analys Slutsatser Referenser Bilagor Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) Ledamöter UFO Läkarutbildningens kvalitet enkät till dig som tagit läkarexamen under

4 1 Förord Sveriges Läkarförbund arbetar kontinuerligt med förbättring av läkarutbildningen och studenternas situation. Läkarnas grundutbildning utgör ett viktigt element i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. För Läkarförbundet och dess forsknings- och utbildningsdelegation, är de nyutexaminerade läkarnas åsikter om utbildningens kvalitet ett viktigt underlag i det utbildningspolitiska arbetet. Tidigare studenters åsikter innehåller viktig information om utbildningen och dess kvalitet, som kan användas för att utveckla och förbättra grundutbildningen på universiteten runt om i landet. Grundutbildningen ska ge studenten så goda förutsättningar som möjligt för att i framtiden kunna arbeta som läkare. Det är därför av högsta vikt att mäta kvaliteten på utbildningarna utifrån studenternas perspektiv och kunskaper. Läkarförbundet hoppas på att resultaten i denna undersökning kan bidra till att fakulteterna utvecklar läkarutbildningen och förbättrar dess kvalitet. Den svenska grundutbildningen för läkare är idag 11 terminer (5,5 år) lång och efterföljs av en allmäntjänstgöring på minst 18 månader. Först efter avslutad allmäntjänstgöring(at) erhålls läkarlegitimation. Sverige är ett av få länder som fortfarande tillämpar denna ordning. De flesta andra länder, och majoriteten av länderna inom EU/EES har istället en 6-årig grundutbildning som leder direkt till legitimation. Läkarförbundet vill se en moderniserad grundutbildning som leder fram till legitimation. Då AT i och med denna ordning upphör behövs en obligatorisk introduktionstjänst som första del i specialiseringen. Introduktionstjänsten bör vara målstyrd och fokusera på generella kompetenser och vårdens breda uppdrag. Om fler verksamhetsområden än idag kan användas finns det möjlighet att öka antalet platser utan att tumma på kvaliteten. Att dagens AT ligger före legitimation gör att läkare som kommer till Sverige med utbildning och legitimation från ett annat EU/EES-land går miste om en viktig introduktion till svensk sjukvård. Deras inträde på den svenska arbetsmarknaden försvåras och fördröjs. Svenskutbildade läkare har inte heller möjlighet att arbeta i andra EU/EES-länder förrän efter de gjort AT och erhållit legitimation, ofta först 2 3 år efter examen. Läkarförbundet arbetar för att läkarnas grundutbildning utformas så att studenterna vid examen uppvisar den kunskap och förmåga som krävs för legitimation och för en introduktionstjänst, inom ramen för specialiseringen, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet för alla, oavsett utbildningsland. Målen för läkarnas grundutbildning, introduktionstjänstgöring och specialisttjänstgöring bör bygga vidare på varandra med en tydligare progression än vad som är fallet idag. Syftet med denna undersökning är att granska kvaliteten på läkarnas grundutbildning för att lyfta potentiella utvecklingsområden. De nyutexaminerades åsikter kan sedan användas för att påverka lärosätena att utveckla läkarutbildningen och förbättra dess kvalitet. 4

5 2 Inledning Läkarutbildningen utgör en viktig del i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. En kontinuerlig utveckling av utbildningssystemet är nödvändig för att Sverige även i fortsättningen ska förse hälso- och sjukvården med läkare av hög internationell klass och för att driva den medicinska utvecklingen framåt. För att utbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det goda förutsättningar att bedriva utbildning - det behöver finnas tid avsatt för utbildningsaktiviteter och handledning för studenter, utbildningsläkare, handledare och utbildningsansvariga. Läkarnas grundutbildning omfattar 330 högskolepoäng (5½ år) och leder fram till läkarexamen. Antagning sker höst och vår vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund/Malmö, Umeå, Uppsala, Örebro och vid Karolinska Institutet i Stockholm. De övergripande målen för läkarnas grundutbildning regleras i högskoleförordningen, och respektive lärosäte bestämmer utbildningens innehåll. Läroplanerna för läkarutbildningen ser därför olika ut på universiteten och det är svårt att byta lärosäte under utbildningens gång. Det är därför viktigt att mäta kvaliteten på utbildningarna utifrån studenternas erfarenheter och kunna urskilja och jämföra utvecklingsområden för och emellan lärosätena. Universitetskanslersämbetet genomförde 2014 en granskning av kvaliteten på de utbildningar som leder till läkarexamen. I undersökningen ingick Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lund universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Örebro universitet ingick inte i granskningen då läkarutbildningen nyligen inrättats på universitetet Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet fick omdömet bristande kvalitet på grund av brister i ett av examensmålen. De övriga tre läkarutbildningarna i Linköping, Lund och på Karolinska fick omdömet "hög kvalitet". Ingen utbildning lyckades få det högsta omdömet "mycket hög kvalitet". Samtliga universitet som fått lägsta omdöme uppvisade brister i examensmålet: förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. De läkarutbildningar som fick omdömet bristande kvalitet fick ett år på sig att åtgärda bristerna för att inte förlora examenstillståndet (Universitetskanslersämbetet, 2014). Även tidigare har Läkarförbundet utifrån studenternas perspektiv granskat utbildningskvaliteten på de utbildningar som leder fram till läkarexamen. Vid både 2013 och 2014 års enkätundersökningar visade resultaten att det finns områden inom den svenska läkarutbildningen som inte fungerar tillfredställande och som är i behov av förbättringsarbete. Studenternas åsikter utgör en viktig del i framtida förbättringsarbete och såväl de negativa som de positiva åsikterna om utbildningskvaliteten bör beaktas. I likhet med resultaten från UKÄ:s undersökning från 2014 så vittnar Läkarförbundets rapporter om läkarutbildningens kvalitet från 2013 och 2014 om samma problematik när det kommer till frågan om samarbete med andra yrkesgrupper. I UKÄ:s undersökning riktades kritik främst mot Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Dessa universitet hade även lägst resultat i Läkarförbundets grundutbildningsenkät både 2013 och Denna rapport syftar till att lyfta fram de områden inom utbildningen där kvaliteten inte är tillräckligt tillfredställande, och utifrån dessa brister rikta förbättringsarbetet och kvalitetssäkra den svenska grundutbildningen för läkare. 5

6 3 Metod För att kunna mäta utbildningskvaliteten utifrån relevant data och information så har en kvantitativ metod tillämpats i undersökningen. Läkarförbundet har under hösten 2016 genomfört en webbaserad enkätundersökning om utbildningskvaliteten på lärosätena runt om i landet. Webbenkäten påbörjades , och efter två påminnelser stängdes enkäten Enkäten har riktat sig till de som erhållit läkarexamen under perioden från något av de svenska universitet som erbjuder läkarutbildning. Med utgångspunkt i examensmålen är förhoppningen att resultaten av denna enkätundersökning ska leda till att universiteten utvecklar och förbättrar sig på de områden där studenterna uttrycker att det finns kvalitetsbrister. Resultaten av denna enkät kan också användas för att urskilja vilka lärosäten som lyckats extra bra och som andra lärosäten kan ta lärdom av. 3.1 Urval och svarsfrekvens Uppgifter om utfärdade läkarexamina under perioden första januari 2016 till sista augusti 2016 har inhämtats från berörda universitet. Adressuppgifter har hämtats från universiteten och från Läkarförbundets medlemsregister. Informationen har sedan bearbetats i Excel för att kunna ta fram en sändlista med alla tillgängliga e-postadresser. Webbenkäten skickades ut via e-post den 13 oktober Totalt har det utfärdats 1087 läkarexamina inom den givna tidsramen. Det är 417 respondenter som fullföljt enkäten, 27 som påbörjat men inte avslutat enkäten och 643 som inte påbörjat enkäten. Den totala svarsfrekvensen uppgår till 40,3% och i denna är även de som inte fullföljt enkäten medräknade. I enlighet med tidigare års rapporter har vi valt att inte ta bort antalet studsar i beräkningarna (32). Den totala svarsfrekvensen har beräknats utifrån det universitet som respondenter har erlagt examina ifrån. Följande vedertagna förkortningar används genomgående: Göteborg Universitet (GU), Karolinska Institutet (KI), Linköpings Universitet (LiU), Lunds universitet (LU), Umeå universitet (UmU) Uppsala Universitet (UU), Örebro universitet (ÖU). I tabell 1 redovisas svarsfrekvensen och antal respondenter fördelat på lärosäte. Tabell 1: Svarsfrekvens GU KI LiU LU UmU UU ÖU Alla Populationen Respondenter Svarsfrekvens 35,60% 36,60% 45,10% 51,20% 34,6 41,80% 45,90% 40,30% 3.2 Enkätutformning Frågorna i enkäten bygger i stor utsträckning på de examensmål som gäller för läkarutbildningen, men även tidigare enkäter inom området har utgjort en viktig grund när frågorna konstruerats. Detta gäller särskilt Läkarförbundets äldre arbetsmarknads- och grundutbildningsenkät, en alumnenkät till tidigare läkarstudenter som de medicinska fakulteterna genomförde gemensamt hösten 2008 samt den alumnbarometer som den medicinska fakulteten vid Lunds universitet genomförde Med utgångspunkt i examensmålen har frågor ställts om hur goda förutsättningar utbildningen givit dem inom ett antal områden centrala för utbildningen, samt frågor om hur goda 6

7 förutsättningar läkarutbildningen sammantaget har givit dem för att arbeta som läkare. Fråga 10, 11 och 12 kopplar inte på samma sätt som övriga frågor till hur väl utbildningen förberett de enskilda individerna för framtida arbete som läkare. Här frågar vi istället efter kvaliteten i genomförandet av utbildningen. Eftersom respondenterna här bedömer lärosätenas arbete utan direkt koppling till sin egen kompetens kan man förvänta sig att svaren blir något mer negativa än för övriga frågor. Svarsalternativen på samtliga frågor med undantag för fråga 10, går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad, eller från 1 6 där 1 är mycket låg kvalitet och 6 mycket hög kvalitet. På fråga 10, 11 och 12 har respondenterna fått möjlighet att lämna kommentarer i fritext. För att analysera respondenternas kommentarer har en kvalitativ textanalys tillämpats i form av en innehållsanalys som presenteras direkt efter resultatredovisningen i respektive fråga. Enkäten innehåller en fråga om byte av lärosäte. Det är 34 stycken av de 438 som har bytt studieort under sin studietid. Av dessa har 9 stycken påbörjat utbildningen utomlands och resterande 25 stycken vid annat svenskt universitet. Tre respondenter har angivit att de har läst mer än 6 terminer vid det universitet där utbildningen påbörjades och räknas inte med i resultaten för de lärosäte där de tog examen, men finns med i beräkningarna för samtliga lärosäten. De 31 respondenterna som läst upp till 6 terminer vid det första lärosätet har räknats med i resultaten för de lärosäte där de fullföljt sin utbildning. Resultaten presenteras i kommande kapitel och är uppdelade per lärosäte, där fördelningen per svarsalternativ redovisas i diagram. För att kunna jämföra resultatet med tidigare års rapporter presenteras även en tabell med medelvärden för varje fråga. Fråga 10 mäter kvaliteten på den kliniska handledningen och respondenterna har ombetts ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Fråga 13 skiljer sig också från övriga frågor då den efterfrågar om respondenten har arbetat kliniskt som underläkare (före AT) under sommaren För att tillhandahålla våra medlemmar med god lönestatistik inför sommaren 2017, har de respondenter som uppgett att de arbetat kliniskt innan AT ombetts att uppge lön och i vilken region/landsting de arbetat. Lönestatistiken redovisas inte i denna undersökning men kommer uppdateras i Läkarförbundets lönestatistik. 3.3 Datasammanställning och resultatredovisning Data har plockats ut i Excelform och sammanställts manuellt i tabeller och diagram. Varje fråga redovisas separat i form av ett diagram och en tabell över medelvärden från både årets och tidigare års undersökningar. Vidare följs varje fråga av kommentarer om det övergripande resultatet och eventuella skillnader av betydelse mellan lärosätena. Eftersom undersökningen fokuserar på att lyfta de brister som studenterna upplever, ligger fokus i analysen på de resultat som är negativt avvikande. Självklart kommer även positivt anmärkningsvärda resultat diskuteras och belysas, dock ej i samma omfattning. Genomgående är det studenternas uppfattning om kvaliteten på läkarutbildningen som granskas och analyseras. 7

8 4 Resultat I detta kapitel presenteras en sammanställning av samtliga resultat. Resultaten från varje fråga i enkäten redovisas i diagram där svarsalternativen löper från 0 till 6, med undantag för fråga 10. För att kunna se hur universiteten har utvecklats inom de olika områdena redovisas även medelvärde över tid där 2016 års medelvärden jämförs med resultaten från 2013 och 2014 års rapporter. Diagrammen följs av en kort kommentar kring resultaten på varje fråga. En mer utförlig sammanställning och analys av resultaten görs sedan separat i kapitel Att diagnostisera och behandla vanligt förekommande tillstånd Fråga 6.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd? Fördelning av svar fråga 6.1 Alla 6,0% 23,2% 46,7% 22,3% ÖU 5,8% 29,4% 64,7% UU 7,8% 37,5% 40,6% 14,0% UmU 21,6% 41,6% 31,6% LU 11,7% 20,8% 53,2% 14,3% LiU 13,3% 55,0% 26,6% KI 8,8% 22,2% 45,5% 20,0% GU 29,0% 48,3% 19,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 2: Medelvärden fråga 6.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,84 4,68 5 4,7 4,97 4,61 5,59 4, ,82 4,8 4,88 4,6 4,65 4,81-4, ,56 4,53 4,57 4,7 4,62 4,7-4,61 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa och den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att Primärt handlägga vanliga sjukdomar. 8

9 Sammantaget har 92,2% valt något av de 3 positiva svarsalternativen på den 6-gradiga skalan. Svaren är övervägande positiva och nästan 70% har angett 5 eller 6. Detta innebär att en stor andel av de studenter som erlagt läkarexamen under 2016, i hög grad upplever att de har de förutsättningar som behövs för att behandla och diagnosticera vanligt förekommande tillstånd och sjukdomar. 4.2 Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd Fråga 6.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd? Fördelning av svar fråga 6.2 Alla 9,3% 24,6% 41,4% 20,7% ÖU 5,9% 5,9% 47,0% 41,2% UU 7,8% 17,2% 48,4% 22,0% UmU 13,3% 26,6% 30,0% 26,6% LU 5,1% 18,1% 31,2% 37,6% 7,8% LiU 6,6% 21,6% 41,6% 26,6% KI 7,8% 24,4% 43,3% 20,0% GU 30,6% 45,2% 19,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 3: Medelvärden fråga 6.2 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,76 4,67 4,82 4,25 4,63 4,61 4,75 4, ,34 4,58 4,43 4 4,05 4,93-4, ,19 4,41 4,21 4,14 3,93 4,68-4,27 9

10 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära ett av de examensmål som föreslås i Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande: visa förmåga att självständigt diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd (SOU: 2013:15, s.41). Idag finns dock inte något tydligt mål på detta område i examensordningen Sammantaget har 87% valt något av de positiva svarsalternativen. Minst andel positiva svar har Lund universitet med 77%, vilket fortfarande anses vara ett positivt resultat. 4.3 Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Fråga 6.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete? Fördelning av svar fråga 6.3 Alla 7,2% 21,4% 31,6% 26,3% 11,9% ÖU 11,8% 41,2% 47,0% UU 6,3% 7,8% 25,0% 34,4% 23,4% 3,1% UmU 10,0% 23,3% 30,0% 20,0% 15,0% LU 3,9% 24,7% 42,9% 19,5% 6,5% LiU 5,0% 26,7% 50,0% 18,3% KI 7,8% 27,8% 31,1% 23,3% 7,8% GU 16,1% 21,0% 27,4% 21,0% 14,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 4: Medelvärden fråga 6.3 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,97 3,89 4,82 3,92 4,02 3,7 5,35 4, ,03 4,08 4,59 3,76 4,35 3,77-4, ,84 3,82 4,44 3,79 3,82 3,6-3,86 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter. I alumnbarometern från Lund förekommer den liknande men mindre precisa frågan Medverka i förebyggande arbete i vården. Sammantaget har 70% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har utmärkande bra resultat, samtliga respondenter har valt någon av de 3 positiva svarsalternativen och andelen som har 10

11 svarat 5 eller 6 uppgår till 88%. Linköping sticker också ut positivt med 95 % positiva svar. Uppsala universitet har den minsta andelen positiva svar (61%). 4.4 Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga Fråga 7.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att kommunicera med och förmedla relevant information till patienter och anhöriga? Fördelning av svar fråga 7.1 Alla 5,9% 14,1% 36,2% 41,2% ÖU 5,9% 11,8% 82,4% UU 21,9% 39,1% 32,8% UmU 11,7% 45,0% 38,3% LU 10,7% 8,0% 45,3% 34,7% LiU 21,0% 75,4% KI 7,8% 20,0% 41,1% 27,8% GU 9,7% 21,0% 27,4% 37,1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5: Medelvärden fråga 7.1 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,81 4,81 5,7 5 5,15 4,91 5,76 5, ,79 4,84 5,38 4,71 5,04 4,94-4, ,78 4,61 5,31 4,71 4,94 4,68-4,82 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens frågor om att kommunicera med samt förmedla relevant information till patienter och att kommunicera med samt förmedla relevant information till anhöriga och frågan om att förklara för patienter och anhöriga i alumnbarometern från Lund. Sammantaget har 92% valt något av de positiva svarsalternativen. Återigen har Örebro de mest positiva resultaten och samtliga respondenter har valt något av de tre positiva svarsalternativen. Göteborgs universitet har minst andel positiva svar (85%), vilket fortfarande anses vara ett positivt resultat. 11

12 4.5 Att hantera emotionellt svåra patientsituationer Fråga 7.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att hantera emotionellt svåra patientsituationer? Fördelning av svar fråga 7.2 Alla 6,1% 14,8% 24,9% 32,5% 18,8% ÖU 5,9% 17,6% 52,9% 23,5% UU 10,9% 17,2% 32,8% 21,9% 12,5% UmU 10,0% 20,0% 31,7% 33,3% LU 8,0% 20,0% 24,0% 26,7% 21,3% LiU 22,8% 49,1% 26,3% KI 5,6% 8,9% 15,6% 27,8% 30,0% 12,2% GU 6,5% 24,2% 21,5% 33,9% 9,7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 6: Medelvärden fråga 7.2 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,03 4,04 5 4,33 4,78 3,94 4,94 4, ,86 4,07 4,63 3,87 4,75 3,9-4, ,99 3,81 4,72 3,76 4,65 4,01-4,13 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att handskas med emotionellt svåra patientsituationer (t ex att ge svåra besked). Sammantaget har 76% valt något av de positiva svarsalternativen. Linköpings universitet och Örebro universitet sticker ut positivt med 98% respektive 94% andel positiva svar. Minst andel positiva svar har Göteborg universitet med 65%. 12

13 4.6 Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet Fråga 7.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet? Fördelning av svar fråga 7.3 Alla 8,0% 16,0% 20,9% 30,1% 21,6% ÖU 5,9% 23,5% 70,6% UU 17,2% 17,2% 29,7% 21,9% 9,4% UmU 5,0% 13,3% 25,0% 31,7% 21,7% LU 6,7% 13,3% 22,7% 36,0% 21,3% LiU 7,0% 47,4% 43,9% KI 5,6% 7,8% 23,3% 22,2% 24,4% 16,7% GU 14,5% 27,4% 21,0% 24,2% 8,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 7: Medelvärden fråga 7.3 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,69 4,02 5,33 4,52 4,4 3,75 5,65 4, ,79 4,22 5 4,18 3,83 3,87-4, ,83 4,01 4,94 4,08 3,82 3,83-4,06 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Sammantaget har 73% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de positiva svarsalternativen, och där hela 71% har angett att läkarutbildningen i mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet. Lägst andel positiva svar har Göteborgs universitet med 53% positiva svar. Tre lärosäten (GU, UmU och UU) underkändes 2014 i Universitetskanslersämbetets utvärdering av läkarutbildningen på just detta examensmål. Tittar vi på utvecklingen över tid så ser vi att Umeå universitet inte längre är ett av de lärosäten som fått lägst andel positiva svar. Umeå universitets medelvärde har stigit från 3,83 till 4,4, vilket är en förbättring. Göteborg universitet och Uppsala universitet sticker ut när det kommer till andelen negativa svar, vilka uppgår till 47% respektive 39%. 13

14 4.7 Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet Fråga 7.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet? Fördelning av svar fråga 7.4 Alla 8,9% 19,3% 30,4% 24,2% 13,4% ÖU 23,5% 41,2% 35,3% UU 15,6% 23,4% 26,6% 15,6% 15,6% UmU 6,7% 16,7% 23,3% 30,0% 21,7% LU 29,3% 36,0% 22,6% 10,7% LiU 8,8% 33,3% 40,4% 15,8% KI 11,1% 15,6% 20,0% 30,0% 16,7% 6,7% GU 14,5% 19,4% 33,9% 21,0% 8,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 8: Medelvärden fråga 7.4 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,79 3,46 4,6 4,11 4,38 3,83 5,12 4, ,72 3,71 4,2 3,77 4,05 4,05-3, ,71 3,54 4,06 3,63 3,72 3,84-3,75 Kommentar: Det finns inget mål kring ledarskap i examensmålen för läkarexamen, vilket i sig är anmärkningsvärt. Den fakultetsövergripande alumnenkäten har en fråga om att arbeta i och leda ett sjukvårdsteam, medan vi har valt att ha separata frågor om samarbete med andra yrkesgrupper respektive ledarskap. Sammantaget har 68% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de positiva svarsalternativen, och där hela 76% har angett att läkarutbildningen i hög eller mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet. Även Linköpings universitet sticker ut där 90 % av respondenterna har angivit ett av de positiva svaren och 56% något av de två högsta svarsalternativen. Karolinska institutet är det lärosäte som har minst andel positiva svar (53%) och högst andel negativa svar med 47%. 14

15 4.8 Att söka och kritiskt värdera information Fråga 8.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information? Fördelning av svar fråga 8.1 Alla 8,2% 18,6% 35,8% 34,8% ÖU 35,3% 64,7% UU 6,3% 15,6% 18,8% 32,8% 25,0% UmU 13,3% 23,3% 26,7% 31,7% LU 12,0% 33,3% 30,7% 17,3% LiU 8,8% 33,3% 54,4% KI 5,6% 7,8% 42,2% 41,1% GU 8,1% 25,8% 40,3% 25,8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 9: Medelvärden fråga 8.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,84 5,11 5,39 4,77 4,65 4,5 5,65 4, ,74 5,12 5,54 4,85 4,89 4, ,88 4,86 5,25 4,89 4,79 4,32-4,81 Kommentar: Frågeformuleringen har kopplingar till det generella målet för högre utbildning förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och ligger mycket nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att söka och kritiskt värdera information. På denna frågan har samtliga universitet en stor andel positiva svar. Sammantaget har 89% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de två mest positiva svarsalternativen, och där 65% har angett att läkarutbildningen mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information. Uppsala, Umeå och Lunds universitet är de lärosäten som har den största andelen negativa svar och cirka 20% av respondenterna på samtliga av dessa lärosäten uppger att läkarutbildningen inte gett dem tillräckligt goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information. 15

16 4.9 Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Fråga 8.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet? Fördelning av svar fråga 8.2 Alla 11,3% 30,1% 32,0% 20,9% ÖU 17,6% 35,3% 47,0% UU 6,3% 15,6% 18,8% 32,8% 25,0% UmU 23,3% 30,0% 25,0% 18,3% LU 12,0% 33,3% 30,7% 17,3% LiU 10,5% 21,0% 47,4% 19,3% KI 5,6% 32,2% 32,2% 26,7% GU 11,3% 33,9% 30,6% 19,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 10: Medelvärden fråga 8.2 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,48 4,72 4,7 4,39 4,32 4,13 5,29 4, ,21 4,64 4,9 4,25 4,4 4,3-4, ,3 4,27 4,72 4,35 4,37 3,9-4,25 Kommentar: Frågeformuleringen anknyter till examensordningens generella mål visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen och till läkarutbildningens mål visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Sammantaget har 83% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de tre mest positiva svarsalternativen, och där 82% har angett att läkarutbildningen i hög eller mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. Uppsala universitet har minst andel positiva svar (77%), och 24% av respondenterna uppger att deras utbildning inte i tillräckligt hög grad har givit förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. 16

17 4.10 Att bedriva förbättringsarbete i sjukvården Fråga 8.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården? Fördelning av svar fråga 8.3 Alla 6,6% 18,4% 24,2% 31,5% 11,3% 8,0% ÖU 23,5% 47,0% 29,4% UU 7,8% 26,6% 25,0% 26,6% 10,9% UmU 6,7% 16,7% 30,0% 38,3% 5,0% LU 6,7% 25,3% 29,3% 30,7% 5,3% LiU 5,3% 10,5% 42,1% 17,5% 24,6% KI 11,1% 21,1% 25,6% 23,3% 12,2% 6,7% GU 6,5% 16,1% 29,0% 35,5% 9,7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 11: Medelvärden fråga 8.3 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,35 3,24 4,46 3,11 3,3 3,16 5,06 3, ,22 3,45 4,18 3,23 3,21 3,46-3, ,23 3,08 4,21 3,29 3,03 3-3,27 Kommentar: Frågeformuleringen anknyter till examensordningens mål visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet så har samtliga lärosäten fått en anmärkningsvärd hög andel negativa svar på denna fråga. Sammantaget har 51% valt något av de positiva svarsalternativen och 49% uppger att deras läkarutbildning inte givit dem tillräckligt goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården. Lunds universitet har den högsta andelen negativa svar och 61% av respondenterna har angivit något av de tre negativa svarsalternativen. Av de resterande lärosätena som har fått en hög andel negativa svar syns Uppsala universitet (59%), Karolinska Institutet (58%), Umeå universitet (53%) och Göteborgs universitet (52%). 17

18 4.11 Att bedriva forskning Fråga 8.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva forskning? Fördelning av svar fråga 8.4 Alla 6,4% 15,3% 27,3% 26,4% 22,4% ÖU 5,9% 17,6% 11,8% 64,7% UU 14,1% 21,9% 28,1% 21,9% 9,4% UmU 5,0% 21,7% 26,7% 21,7% 21,7% LU 5,3% 14,7% 28,0% 26,7% 25,3% LiU 7,0% 10,5% 38,6% 29,8% 10,5% KI 15,6% 15,6% 31,1% 30,0% GU 9,7% 35,5% 29,0% 21,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 12: Medelvärden fråga 8.4 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,52 4,57 4,16 4,52 4,23 3,77 5,35 4, ,17 4,44 4,19 4,39 4,1 3,9-4, ,2 4,38 3,91 4,4 4,13 3,41-4,06 Kommentar: Frågan är medvetet formulerad på ett övergripande sätt och kopplar inte direkt till ett enskilt examensmål eller en enskild fråga i någon tidigare undersökning. Sammantaget har 76% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%), och där 65% av respondenterna uppger att läkarutbildningen i mycket hög grad har givit dem goda förutsättningar för att bedriva forskning. Uppsala universitet har minst andel positiva svar (59%), och 41% av respondenterna uppger att deras utbildning inte i tillräckligt hög grad har givit dem goda förutsättningar för att bedriva forskning. 18

19 4.12 Att arbeta som läkare Fråga 9.1: I vilken grad tycker du sammantaget att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att arbeta som läkare? Fördelning av svar fråga 9.1 Alla 17,9% 45,4% 29,6% ÖU 35,3% 64,7% UU 9,4% 25,0% 37,5% 28,1% UmU 13,3% 45,0% 36,7% LU 5,3% 25,3% 49,3% 20,0% LiU 14,0% 38,6% 45,6% KI 5,6% 6,7% 13,3% 50,0% 24,4% GU 6,5% 21,0% 51,6% 19,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 13: Medelvärden fråga 9.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,81 4,81 5,26 4,84 5,1 4,84 5,65 4, ,87 4,83 5,01 4,65 4,8 4,88-4, ,69 4,69 4,73 4,64 4,68 4,74-4,69 Kommentar: Detta är den mest övergripande frågan, som avser att utgöra ett samlat mått på hur väl utbildningen har förberett studenterna för yrkeslivet som läkare. Frågan kopplar till examensordningens inledande mål För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fodras för att få behörighet som läkare. Alumnbarometern från Lund har en liknande fråga om att Yrkesmässigt fungera som läkare medan den fakultetsövergripande alumnenkäten frågade I vilken grad du kände dig förberedd inför läkaryrket efter grundutbildningen. Resultaten för denna fråga är mycket positiva och skillnaderna mellan lärosätena inte speciellt stora. Sammantaget har 93% procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen och andelen som har angivit något av de två mest positiva alternativen uppgår till 75%. 19

20 4.13 Kvaliteten på den kliniska handledningen Fråga 10: Hur bedömer du kvaliteten på den kliniska handledningen. Ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Medelvärde angivna procenttal i respektive kategori fråga 10 Alla 18% 38% 45% ÖU 6% 29% 65% UU 23% 44% 32% UmU 16% 33% 51% LU 23% 37% 39% LiU 17% 41% 43% KI 20% 42% 39% GU 19% 38% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Otillräcklig kvalitet Tillräcklig kvalitet Hög kvalitet Kommentar: Denna fråga är den första av de tre frågor som avser mäta kvaliteten i genomförandet av läkarutbildningen. Resultatet visar att sammantaget anser respondenterna att 45 % av den kliniska handledningen har varit av hög kvalitet, 38 % av tillräcklig kvalitet och 18 % av otillräcklig kvalitet. Örebro universitet har utmärkande bra resultat med en låg procentuell andel av handledningen som var av otillräcklig kvalitet (6%) Analys av kommentarer fråga 10 När enkäten utformades 2013, visade testning av enkäten att de nyutbildade läkarna ansåg det svårt eller omöjligt att ge ett samlat omdöme om kvaliteten på den kliniska handledningen. En återkommande kommentar var att kvaliteten på handledningen skilde sig stort mellan olika placeringar. Frågan har därför formulerats om så att respondenterna fick ange hur stor andel av den kliniska handledningen som de ansåg hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Svaren angavs i procent och respondenterna hade även möjlighet att lämna kommentarer och synpunkter i fritext. Av dessa kommentarer framgår det att kvaliteten på den kliniska handledningen i hög grad beror på vilken handledare man tilldelas samt dennes engagemang och tidigare handledarkunskaper. Flera respondenter vittnar om oförberedda handledare som saknar både tid och engagemang för att ge studenten god handledning. Det är även ett par stycken som uttrycker att det är för mycket kliniktid med bristande handledning, istället föreslås mindre kliniktid och mer kvalitativ handledning. Överlag så har vi för mycket kliniktid något som gör att undervisningen blir kraftigt handledarberoende och ojämlik i kvalitet mellan studenterna. Om man nu prompt vill öka studentantalet så vore det en bra idé att kraftigt minska kliniktiden och istället se till att tiden där är planerad och av hög kvalitet. Infektionskursen i Uppsala är ständigt en av de mest uppskattade men samtidigt en av de med minst kliniktid där det istället är hög nivå på handledningen och stimulerande för studenten att jobba själv Student, Uppsala universitet 20

21 Ett flertal av respondenterna uttrycker att det på många placeringar är stor brist på strukturerad handledning och det är inte ovanligt att handledaren inte är medveten om när studenter kommer till verksamheten. Ett flertal respondenter framhåller positiva erfarenheter där engagerade handledare har låtit studenten vara delaktig och växa i sin roll. Flertalet av dem som lyfter fram positiva erfarenheter beskriver också att de har varit med om handledare som är oengagerade och att kvaliteten på den kliniska handledningen i stor utsträckning beror på placering och ort samt det personliga engagemanget från handledarens sida. Sammanfattningsvis är de största bristerna i den kliniska handledningen oengagerade handledare som i en redan pressad verksamhet saknar både tid och ork för att ge en bra handledning. Att handledningen är så personberoende är direkt problematiskt för studenterna i deras kommande yrkesroll Kvaliteten på kunskapskontrollerna Fråga 11: Hur bedömer du sammantaget kvaliteten på kunskapskontrollerna under läkarutbildningen? Fördelning av svar fråga 11 Alla 7,9% 13,6% 37,7% 31,3% 8,8% ÖU 5,9% 35,3% 52,9% 5,9% UU 17,7% 14,5% 43,5% 17,7% 4,8% UmU 10,2% 32,2% 37,3% 18,6% LU 10,7% 20,0% 41,3% 24,0% 4,0% LiU 7,0% 12,3% 50,9% 28,0% KI 5,7% 10,2% 31,9% 38,6% 12,5% GU 6,6% 16,4% 29,5% 34,4% 11,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg kvalitet och 6 mycket hög kvalitet Tabell 15: Medelvärden fråga 11 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,23 4,39 4,05 3,91 4,61 3,73 4,59 4, ,02 4,22 4,05 3,87 4,14 4,12-4, ,91 4 3,71 3,85 4 3,68-3,85 Kommentar: Sammantaget har 78% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%). Uppsala universitet har minst andel positiva svar (66%). 21

22 Analys av kommentarer fråga 11 Av kommentarerna från fråga 11 framgår det att respondenterna anser att kvaliteten på kunskapskontrollerna är otillräcklig och att kraven för att bli godkänd på de olika momenten generellt är för låg. En stor andel av de studerande som kommenterat kunskapskontrollerna, lyfter fram att det ställs för låga krav vid både de teoretiska och de praktiska kunskapskontrollerna. Respondenter från samtliga universitet har framfört att terminstentor inte är ett bra sätt att kontrollera studenternas teoretiska kunskap. Terminstentorna mäter endast en bråkdel av de kunskaper som studenten ska ha uppfyllt under terminen. Detta leder till att endast ett fåtal områden testas och att resultaten blir missvisande. Man kan ta läkarexamen utan hinder och sakna basala medicinska kunskaper Student, Lunds universitet En del har uttryckt att terminstentor är bra då det ger en helhetsbild av studentens kunskaper. Dock framhålls det även av dessa respondenter att terminstentorna är riskabla eftersom kunskapsluckor passerar obemärkt och att flera områden inte testas. Ett flertal av respondenterna påpekar också att de teoretiska tentorna i alltför stor grad testar detaljerad specialistkunskap och inte generella och mer övergripande kunskapsområden. Skriftliga tentamina testade ofta detaljer, när differentialdiagnostik är viktigast. Jag tycker målet med Läkarutbildningen främst är att testa de kunskaper man inte kan googla fram på Internetmedicin Student, Uppsala universitet Flera av respondenterna har utryckt att kraven för att bli godkänd måste höjas och att det är flera studenter som klarar sig igenom läkarlinjen som egentligen inte borde bli godkända alls. Från en del av kommentarerna framgår det att det finns en uppfattning om att universiteten vill godkänna så många som möjligt och därför justerar lägsta kraven utifrån studenternas resultat, och att kursledning i efterhand kan ändra gränsen för godkänt om för många studenter blir underkända. Förväntade mig tuffare krav innan jag började läsa. Tycker att det ofta kändes som att universitetet bara ville godkänna så många som möjligt istället för att faktiskt våga säga nej eller sätta stopp när det behövdes. De kunde höjt gränserna på tentorna Student, Karolinska Institutet 22

23 4.15 Hur långt ifrån en perfekt utbildning Fråga 12.1: Föreställ dig den perfekta läkarutbildningen i alla avseenden. Ange hur långt ifrån eller hur nära denna perfekta utbildning du tycker att din läkarutbildning låg. Fördelning av svar fråga 12.1 Alla 6,4% 18,1% 51,4% 21,4% ÖU 5,9% 41,2% 52,9% UU 6,5% 32,3% 48,4% 12,9% UmU 5,1% 15,3% 54,2% 23,7% LU 9,3% 20,0% 60,0% 10,7% LiU 7,0% 50,9% 38,6% KI 9,0% 19,1% 43,8% 21,3% GU 6,6% 16,4% 55,7% 16,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 16: Medelvärden fråga 12.1 Svarsfrekvensen går från 0 6 där 1 är mycket långt ifrån, och 6 kan inte komma närmre GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,8 3,81 4,23 3,72 4,02 3,68 4,47 3, ,89 3,95 4,1 3,57 3,84 4,01-3, ,81 3,68 3,85 3,69 3,72 3,74-3,74 Kommentar: Sammantaget har 78% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%). Uppsala universitet har minst andel positiva svar (61%), och 39% av respondenterna har uppgett något av de negativa svarsalternativen Analys av kommentarer fråga 12 Kommentarerna på hur långt ifrån den perfekta läkarutbildningen respondenterna ansåg sin egna utbildning var, har framförallt fokuserat på de brister som uppfattats som allvarligast. Det finns en stor samstämmighet i uppfattningen om att det krävs fler kliniska terminer och kurser som säkerställer att studenten vid avslutad utbildning har de kliniska färdigheter som behövs för att i framtiden kunna utöva läkaryrket på ett tryggt och säkert sätt. Övergripande är det även ett flertal som återigen tar upp problematiken med den kliniska handledningen. Här eftersträvar studenterna mer kvalitativ handledning. En respondent uttrycker också att de kliniska momenten är överflödiga och att mindre och mer kvalitativ praktik skulle vara önskvärt. Det verkar inte vara helt ovanligt att man som student får stå och titta på eller vara sysslolös när handledaren är upptagen. En respondent beskriver problematiken som att studenterna pressas igenom varje avdelning på ett sjukhus och att man istället bör minska tiden på de kliniska placeringarna och öka 23

24 kvaliteten. Kraven på både de teoretiska och de kliniska kunskapskontrollerna tas återigen upp som bristfälliga och för låga för att studenterna i framtiden ska ha de kunskaper och färdigheter som läkaryrket kräver. Den perfekta läkarutbildningen beskrivs som en utbildning som tillgodoser och säkerställer att studenterna har tillräckligt med kunskap för att bemöta och behandla patienter i det dagliga arbetet som läkare. I kommentarerna framgår det att samtliga universitet (förutom Örebros universitet); största brist är att studenterna inte upplever att de har de kliniska färdigheter som krävs för att utöva läkaryrket. Örebro universitet har utmärkande bra resultat i samtliga frågor. En av respondenterna från Örebro universitet uttrycker följande: Det finns alltid saker/inslag i utbildningen som kan förbättras, och det har vi fortlöpande haft goda möjligheter att som student påverka och inkomma med åsikter om. Jag upplever att en ganska stor del av de önskemål vi studenter har haft har tillgodosetts under utbildningen Student, Örebro universitet Sammanfattningsvis är det en återkommande uppfattning att de kliniska delarna av utbildningen inte är av tillräcklig kvalitet och måste förbättras, kunskapskontrollerna måste öka i kvalitet, och integration mellan teori och praktik måste förbättras Kliniskt arbete innan AT Fråga 13.1: Har du arbetat kliniskt som underläkare (före AT) under sommaren 2016? Fördelning av svar fråga 13.1 Alla ÖU UU UmU LU LiU KI GU 21,2% 5,9% 25,8% 17,0% 20,0% 29,8% 19,1% 21,3% 78,8% 94,1% 74,2% 83,0% 80,0% 70,2% 80,9% 78,7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nej Ja Kommentar: Sammantaget har 79% arbetat kliniskt som underläkare innan AT. Örebro universitet sticker ut och andelen som arbetat kliniskt innan AT är så hög som 94%. Linköpings universitet har den lägsta andelen av studenter som arbetat kliniskt innan AT (70 %) följt av Uppsala universitet med 74 %. Mellan övriga universitet är det inte några anmärkningsvärda skillnader. 24

25 5 Analys och slutsatser Syftet med denna undersökning var att granska kvaliteten på läkarnas grundutbildning för att lyfta potentiella utvecklingsområden. Resultatet visar att det finns stora delar av läkarutbildningen som fungerar väl, men att det också finns delar av den svenska läkarutbildningen som inte fungerar väl, och som är i behov av ett aktivt förbättringsarbete. Det finns tydliga mönster som visar inom vilka områden studenterna upplever att läkarutbildningen inte i tillräckligt hög utsträckning gett dem de förutsättningar som de behöver för att utöva läkaryrket. Resultatet visar att Örebro universitet och Linköpings universitet har väsentligt bättre resultat på större delen av frågorna i jämförelse med de andra lärosätena. Tittar man på vilka universitet som ofta fått en högre andel negativa resultat så är Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lund universitet de mest vanligt förekommande. Undersökningen visar att frågan om i vilken grad läkarutbildningen givit studenten goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete i sjukvården, är den fråga som fått högst andel negativa svar. Cirka hälften av alla läkare som examinerats från något av de svenska lärosätena under 2016 har uppgett något av de negativa svarsalternativen, vilket kan tolkas som att dessa inte anser att läkarutbildningen i tillräckligt hög grad har givit dem de förutsättningar som krävs för att bedriva förbättringsarbete i sjukvården. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet så har samtliga universitet anmärkningsvärt låga resultat utifrån just detta examensmål. Läkarnas grundutbildning utgör ett viktigt element i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. Det är oroväckande att en så hög andel inte upplever att de har tillräckligt goda förutsättningar att bedriva förbättringsarbete då detta utgör en viktig del i läkaryrket. En annan fråga som fått anmärkningsvärt fler negativa svar än övriga frågor handlar om att få förutsättningar att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet. Detta är i högsta grad är en viktig del i studenternas kommande yrkesroll och ett område som lärosätena aktivt bör arbeta för att integrera i läkarnas grundutbildning. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet, så är frågan om i vilken grad läkarutbildningen givit dem goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet, en av de frågor som fått ett något sämre resultat. Det är glädjande att 93% av respondenterna uppger att läkarutbildningen sammantaget givit dem goda förutsättningar för att arbeta som läkare. Dock vittnar kommentarerna om att, även om studenterna upplever att de sammantaget har goda förutsättningar för att arbeta som läkare, det finns delar av läkarutbildningen som uppvisar brister och som behöver kvalitetssäkras. Framförallt lyfter man fram stora brister i både de kliniska och de teoretiska kunskapskontrollerna och att kraven för att bli godkänd på de olika momenten generellt är för låga. Det framgår också att respondenter från samtliga universitet anser att terminstentor är problematiska eftersom de endast testar en bråkdel av de lärandemål som studenten ska ha uppfyllt under terminen. Tentamensresultaten riskerar att bli missvisande och det möjliggör att studenter tar läkarexamen med otillräcklig medicinsk kunskap. Det är också uppenbart att det finns brister i den kliniska handledningen och att de kliniska momenten och handledningen är i behov av effektivisering och strukturering. Att 79% av dem som tagit läkarexamen under 2016 har arbetat kliniskt innan AT, är ett tecken på att AT inte fungerar optimalt. Det innebär att de nyexaminerade läkarna får sin första introduktion i läkaryrket utan strukturerad handledning och utbildning. Läkarförbundet arbetar för att läkarnas grundutbildning utformas så att studenterna vid examen uppvisar den kunskap och förmåga som krävs för legitimation och för en introduktionstjänst, inom ramen för specialiseringen, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet för alla, oavsett utbildningsland Universiteten har ett stort ansvar när det kommer till att ge studenterna de förutsättningar som krävs för att i framtiden arbeta som läkare och utöva yrket på ett tryggt och säkert sätt. De brister som undersökningen visat på kan med fördel beaktas och användas i universitetens förbättringsarbete och för att kvalitetssäkra den svenska grundutbildningen för läkare. 25

26 6 Referenser Alumnbarometern Medicinska fakulteten, Lunds universitet. De medicinska fakulteternas gemensamma alumnenkät till tidigare läkarstudenter, 2008 För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Högskoleförordningen (SFS 1993:100) Universitets Kansler Ämbetet, 2014 Bristande kvalitet på hälften av läkarutbildningarna 26

27 7 Bilagor 7.1 Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) UFO:s uppgift är att bereda utbildnings- och forskningsfrågor till förbundsstyrelsen. UFO ska vara policybildande och driver självständigt ett antal projekt kring utbildnings- och forskningsfrågor. UFO fattar egna beslut i de flesta frågor inom området, men principiella eller övergripande frågor ska FS besluta. UFO består av 9 ledamöter från förbundsstyrelsen, yrkesföreningarna, Sveriges läkarförbund Student och specialitetsföreningarnas representantskap (en ledamot). Varje år arrangerar UFO ett sammanträde tillsammans med universitetsorternas läkarföreningar (ULF) Ledamöter UFO Sofia Rydgren Stale, ordförande Maria Ehlin Kolk, (SYLF) Annika Lindström, (SPLF) Hanna Nilsson (Sveriges Läkarförbund Student) Mikael Rolfs, (SLCF) Karin Rudling, (Specialitetsföreningarna) Nadja Schuten Huitink, (DLF) Emma Spak, (SYLF) Carl-Johan Sundberg, (adjungerad) Sten Östenson, (Sjukhusläkarna) 27