Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2016"

Transkript

1 Om läkarutbildningens kvalitet Grundutbildningsenkät 2016 RAPPORT Januari 2017

2 Sveriges läkarförbund 2017 Sofia Rydgren Stale, ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation Julia von Platen, utredare Sveriges läkarförbund Box 5610, Stockholm Telefon: E-post: 2

3 Innehållsförteckning 1 Förord Inledning Metod Urval och svarsfrekvens Enkätutformning Datasammanställning och resultatredovisning Resultat Att diagnostisera och behandla vanligt förekommande tillstånd Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arb Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga Att hantera emotionellt svåra patientsituationer Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet Att söka och kritiskt värdera information Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Att bedriva förbättringsarbete i sjukvården Att bedriva forskning Att arbeta som läkare Kvaliteten på den kliniska handledningen Analys av kommentarer fråga Kvaliteten på kunskapskontrollerna Analys av kommentarer fråga Hur långt ifrån en perfekt utbildning Analys av kommentarer fråga Kliniskt arbete innan AT Analys Slutsatser Referenser Bilagor Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) Ledamöter UFO Läkarutbildningens kvalitet enkät till dig som tagit läkarexamen under

4 1 Förord Sveriges Läkarförbund arbetar kontinuerligt med förbättring av läkarutbildningen och studenternas situation. Läkarnas grundutbildning utgör ett viktigt element i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. För Läkarförbundet och dess forsknings- och utbildningsdelegation, är de nyutexaminerade läkarnas åsikter om utbildningens kvalitet ett viktigt underlag i det utbildningspolitiska arbetet. Tidigare studenters åsikter innehåller viktig information om utbildningen och dess kvalitet, som kan användas för att utveckla och förbättra grundutbildningen på universiteten runt om i landet. Grundutbildningen ska ge studenten så goda förutsättningar som möjligt för att i framtiden kunna arbeta som läkare. Det är därför av högsta vikt att mäta kvaliteten på utbildningarna utifrån studenternas perspektiv och kunskaper. Läkarförbundet hoppas på att resultaten i denna undersökning kan bidra till att fakulteterna utvecklar läkarutbildningen och förbättrar dess kvalitet. Den svenska grundutbildningen för läkare är idag 11 terminer (5,5 år) lång och efterföljs av en allmäntjänstgöring på minst 18 månader. Först efter avslutad allmäntjänstgöring(at) erhålls läkarlegitimation. Sverige är ett av få länder som fortfarande tillämpar denna ordning. De flesta andra länder, och majoriteten av länderna inom EU/EES har istället en 6-årig grundutbildning som leder direkt till legitimation. Läkarförbundet vill se en moderniserad grundutbildning som leder fram till legitimation. Då AT i och med denna ordning upphör behövs en obligatorisk introduktionstjänst som första del i specialiseringen. Introduktionstjänsten bör vara målstyrd och fokusera på generella kompetenser och vårdens breda uppdrag. Om fler verksamhetsområden än idag kan användas finns det möjlighet att öka antalet platser utan att tumma på kvaliteten. Att dagens AT ligger före legitimation gör att läkare som kommer till Sverige med utbildning och legitimation från ett annat EU/EES-land går miste om en viktig introduktion till svensk sjukvård. Deras inträde på den svenska arbetsmarknaden försvåras och fördröjs. Svenskutbildade läkare har inte heller möjlighet att arbeta i andra EU/EES-länder förrän efter de gjort AT och erhållit legitimation, ofta först 2 3 år efter examen. Läkarförbundet arbetar för att läkarnas grundutbildning utformas så att studenterna vid examen uppvisar den kunskap och förmåga som krävs för legitimation och för en introduktionstjänst, inom ramen för specialiseringen, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet för alla, oavsett utbildningsland. Målen för läkarnas grundutbildning, introduktionstjänstgöring och specialisttjänstgöring bör bygga vidare på varandra med en tydligare progression än vad som är fallet idag. Syftet med denna undersökning är att granska kvaliteten på läkarnas grundutbildning för att lyfta potentiella utvecklingsområden. De nyutexaminerades åsikter kan sedan användas för att påverka lärosätena att utveckla läkarutbildningen och förbättra dess kvalitet. 4

5 2 Inledning Läkarutbildningen utgör en viktig del i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. En kontinuerlig utveckling av utbildningssystemet är nödvändig för att Sverige även i fortsättningen ska förse hälso- och sjukvården med läkare av hög internationell klass och för att driva den medicinska utvecklingen framåt. För att utbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det goda förutsättningar att bedriva utbildning - det behöver finnas tid avsatt för utbildningsaktiviteter och handledning för studenter, utbildningsläkare, handledare och utbildningsansvariga. Läkarnas grundutbildning omfattar 330 högskolepoäng (5½ år) och leder fram till läkarexamen. Antagning sker höst och vår vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund/Malmö, Umeå, Uppsala, Örebro och vid Karolinska Institutet i Stockholm. De övergripande målen för läkarnas grundutbildning regleras i högskoleförordningen, och respektive lärosäte bestämmer utbildningens innehåll. Läroplanerna för läkarutbildningen ser därför olika ut på universiteten och det är svårt att byta lärosäte under utbildningens gång. Det är därför viktigt att mäta kvaliteten på utbildningarna utifrån studenternas erfarenheter och kunna urskilja och jämföra utvecklingsområden för och emellan lärosätena. Universitetskanslersämbetet genomförde 2014 en granskning av kvaliteten på de utbildningar som leder till läkarexamen. I undersökningen ingick Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lund universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Örebro universitet ingick inte i granskningen då läkarutbildningen nyligen inrättats på universitetet Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet fick omdömet bristande kvalitet på grund av brister i ett av examensmålen. De övriga tre läkarutbildningarna i Linköping, Lund och på Karolinska fick omdömet "hög kvalitet". Ingen utbildning lyckades få det högsta omdömet "mycket hög kvalitet". Samtliga universitet som fått lägsta omdöme uppvisade brister i examensmålet: förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. De läkarutbildningar som fick omdömet bristande kvalitet fick ett år på sig att åtgärda bristerna för att inte förlora examenstillståndet (Universitetskanslersämbetet, 2014). Även tidigare har Läkarförbundet utifrån studenternas perspektiv granskat utbildningskvaliteten på de utbildningar som leder fram till läkarexamen. Vid både 2013 och 2014 års enkätundersökningar visade resultaten att det finns områden inom den svenska läkarutbildningen som inte fungerar tillfredställande och som är i behov av förbättringsarbete. Studenternas åsikter utgör en viktig del i framtida förbättringsarbete och såväl de negativa som de positiva åsikterna om utbildningskvaliteten bör beaktas. I likhet med resultaten från UKÄ:s undersökning från 2014 så vittnar Läkarförbundets rapporter om läkarutbildningens kvalitet från 2013 och 2014 om samma problematik när det kommer till frågan om samarbete med andra yrkesgrupper. I UKÄ:s undersökning riktades kritik främst mot Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Dessa universitet hade även lägst resultat i Läkarförbundets grundutbildningsenkät både 2013 och Denna rapport syftar till att lyfta fram de områden inom utbildningen där kvaliteten inte är tillräckligt tillfredställande, och utifrån dessa brister rikta förbättringsarbetet och kvalitetssäkra den svenska grundutbildningen för läkare. 5

6 3 Metod För att kunna mäta utbildningskvaliteten utifrån relevant data och information så har en kvantitativ metod tillämpats i undersökningen. Läkarförbundet har under hösten 2016 genomfört en webbaserad enkätundersökning om utbildningskvaliteten på lärosätena runt om i landet. Webbenkäten påbörjades , och efter två påminnelser stängdes enkäten Enkäten har riktat sig till de som erhållit läkarexamen under perioden från något av de svenska universitet som erbjuder läkarutbildning. Med utgångspunkt i examensmålen är förhoppningen att resultaten av denna enkätundersökning ska leda till att universiteten utvecklar och förbättrar sig på de områden där studenterna uttrycker att det finns kvalitetsbrister. Resultaten av denna enkät kan också användas för att urskilja vilka lärosäten som lyckats extra bra och som andra lärosäten kan ta lärdom av. 3.1 Urval och svarsfrekvens Uppgifter om utfärdade läkarexamina under perioden första januari 2016 till sista augusti 2016 har inhämtats från berörda universitet. Adressuppgifter har hämtats från universiteten och från Läkarförbundets medlemsregister. Informationen har sedan bearbetats i Excel för att kunna ta fram en sändlista med alla tillgängliga e-postadresser. Webbenkäten skickades ut via e-post den 13 oktober Totalt har det utfärdats 1087 läkarexamina inom den givna tidsramen. Det är 417 respondenter som fullföljt enkäten, 27 som påbörjat men inte avslutat enkäten och 643 som inte påbörjat enkäten. Den totala svarsfrekvensen uppgår till 40,3% och i denna är även de som inte fullföljt enkäten medräknade. I enlighet med tidigare års rapporter har vi valt att inte ta bort antalet studsar i beräkningarna (32). Den totala svarsfrekvensen har beräknats utifrån det universitet som respondenter har erlagt examina ifrån. Följande vedertagna förkortningar används genomgående: Göteborg Universitet (GU), Karolinska Institutet (KI), Linköpings Universitet (LiU), Lunds universitet (LU), Umeå universitet (UmU) Uppsala Universitet (UU), Örebro universitet (ÖU). I tabell 1 redovisas svarsfrekvensen och antal respondenter fördelat på lärosäte. Tabell 1: Svarsfrekvens GU KI LiU LU UmU UU ÖU Alla Populationen Respondenter Svarsfrekvens 35,60% 36,60% 45,10% 51,20% 34,6 41,80% 45,90% 40,30% 3.2 Enkätutformning Frågorna i enkäten bygger i stor utsträckning på de examensmål som gäller för läkarutbildningen, men även tidigare enkäter inom området har utgjort en viktig grund när frågorna konstruerats. Detta gäller särskilt Läkarförbundets äldre arbetsmarknads- och grundutbildningsenkät, en alumnenkät till tidigare läkarstudenter som de medicinska fakulteterna genomförde gemensamt hösten 2008 samt den alumnbarometer som den medicinska fakulteten vid Lunds universitet genomförde Med utgångspunkt i examensmålen har frågor ställts om hur goda förutsättningar utbildningen givit dem inom ett antal områden centrala för utbildningen, samt frågor om hur goda 6

7 förutsättningar läkarutbildningen sammantaget har givit dem för att arbeta som läkare. Fråga 10, 11 och 12 kopplar inte på samma sätt som övriga frågor till hur väl utbildningen förberett de enskilda individerna för framtida arbete som läkare. Här frågar vi istället efter kvaliteten i genomförandet av utbildningen. Eftersom respondenterna här bedömer lärosätenas arbete utan direkt koppling till sin egen kompetens kan man förvänta sig att svaren blir något mer negativa än för övriga frågor. Svarsalternativen på samtliga frågor med undantag för fråga 10, går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad, eller från 1 6 där 1 är mycket låg kvalitet och 6 mycket hög kvalitet. På fråga 10, 11 och 12 har respondenterna fått möjlighet att lämna kommentarer i fritext. För att analysera respondenternas kommentarer har en kvalitativ textanalys tillämpats i form av en innehållsanalys som presenteras direkt efter resultatredovisningen i respektive fråga. Enkäten innehåller en fråga om byte av lärosäte. Det är 34 stycken av de 438 som har bytt studieort under sin studietid. Av dessa har 9 stycken påbörjat utbildningen utomlands och resterande 25 stycken vid annat svenskt universitet. Tre respondenter har angivit att de har läst mer än 6 terminer vid det universitet där utbildningen påbörjades och räknas inte med i resultaten för de lärosäte där de tog examen, men finns med i beräkningarna för samtliga lärosäten. De 31 respondenterna som läst upp till 6 terminer vid det första lärosätet har räknats med i resultaten för de lärosäte där de fullföljt sin utbildning. Resultaten presenteras i kommande kapitel och är uppdelade per lärosäte, där fördelningen per svarsalternativ redovisas i diagram. För att kunna jämföra resultatet med tidigare års rapporter presenteras även en tabell med medelvärden för varje fråga. Fråga 10 mäter kvaliteten på den kliniska handledningen och respondenterna har ombetts ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Fråga 13 skiljer sig också från övriga frågor då den efterfrågar om respondenten har arbetat kliniskt som underläkare (före AT) under sommaren För att tillhandahålla våra medlemmar med god lönestatistik inför sommaren 2017, har de respondenter som uppgett att de arbetat kliniskt innan AT ombetts att uppge lön och i vilken region/landsting de arbetat. Lönestatistiken redovisas inte i denna undersökning men kommer uppdateras i Läkarförbundets lönestatistik. 3.3 Datasammanställning och resultatredovisning Data har plockats ut i Excelform och sammanställts manuellt i tabeller och diagram. Varje fråga redovisas separat i form av ett diagram och en tabell över medelvärden från både årets och tidigare års undersökningar. Vidare följs varje fråga av kommentarer om det övergripande resultatet och eventuella skillnader av betydelse mellan lärosätena. Eftersom undersökningen fokuserar på att lyfta de brister som studenterna upplever, ligger fokus i analysen på de resultat som är negativt avvikande. Självklart kommer även positivt anmärkningsvärda resultat diskuteras och belysas, dock ej i samma omfattning. Genomgående är det studenternas uppfattning om kvaliteten på läkarutbildningen som granskas och analyseras. 7

8 4 Resultat I detta kapitel presenteras en sammanställning av samtliga resultat. Resultaten från varje fråga i enkäten redovisas i diagram där svarsalternativen löper från 0 till 6, med undantag för fråga 10. För att kunna se hur universiteten har utvecklats inom de olika områdena redovisas även medelvärde över tid där 2016 års medelvärden jämförs med resultaten från 2013 och 2014 års rapporter. Diagrammen följs av en kort kommentar kring resultaten på varje fråga. En mer utförlig sammanställning och analys av resultaten görs sedan separat i kapitel Att diagnostisera och behandla vanligt förekommande tillstånd Fråga 6.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd? Fördelning av svar fråga 6.1 Alla 6,0% 23,2% 46,7% 22,3% ÖU 5,8% 29,4% 64,7% UU 7,8% 37,5% 40,6% 14,0% UmU 21,6% 41,6% 31,6% LU 11,7% 20,8% 53,2% 14,3% LiU 13,3% 55,0% 26,6% KI 8,8% 22,2% 45,5% 20,0% GU 29,0% 48,3% 19,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 2: Medelvärden fråga 6.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,84 4,68 5 4,7 4,97 4,61 5,59 4, ,82 4,8 4,88 4,6 4,65 4,81-4, ,56 4,53 4,57 4,7 4,62 4,7-4,61 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa och den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att Primärt handlägga vanliga sjukdomar. 8

9 Sammantaget har 92,2% valt något av de 3 positiva svarsalternativen på den 6-gradiga skalan. Svaren är övervägande positiva och nästan 70% har angett 5 eller 6. Detta innebär att en stor andel av de studenter som erlagt läkarexamen under 2016, i hög grad upplever att de har de förutsättningar som behövs för att behandla och diagnosticera vanligt förekommande tillstånd och sjukdomar. 4.2 Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd Fråga 6.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd? Fördelning av svar fråga 6.2 Alla 9,3% 24,6% 41,4% 20,7% ÖU 5,9% 5,9% 47,0% 41,2% UU 7,8% 17,2% 48,4% 22,0% UmU 13,3% 26,6% 30,0% 26,6% LU 5,1% 18,1% 31,2% 37,6% 7,8% LiU 6,6% 21,6% 41,6% 26,6% KI 7,8% 24,4% 43,3% 20,0% GU 30,6% 45,2% 19,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 3: Medelvärden fråga 6.2 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,76 4,67 4,82 4,25 4,63 4,61 4,75 4, ,34 4,58 4,43 4 4,05 4,93-4, ,19 4,41 4,21 4,14 3,93 4,68-4,27 9

10 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära ett av de examensmål som föreslås i Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande: visa förmåga att självständigt diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd (SOU: 2013:15, s.41). Idag finns dock inte något tydligt mål på detta område i examensordningen Sammantaget har 87% valt något av de positiva svarsalternativen. Minst andel positiva svar har Lund universitet med 77%, vilket fortfarande anses vara ett positivt resultat. 4.3 Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Fråga 6.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete? Fördelning av svar fråga 6.3 Alla 7,2% 21,4% 31,6% 26,3% 11,9% ÖU 11,8% 41,2% 47,0% UU 6,3% 7,8% 25,0% 34,4% 23,4% 3,1% UmU 10,0% 23,3% 30,0% 20,0% 15,0% LU 3,9% 24,7% 42,9% 19,5% 6,5% LiU 5,0% 26,7% 50,0% 18,3% KI 7,8% 27,8% 31,1% 23,3% 7,8% GU 16,1% 21,0% 27,4% 21,0% 14,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 4: Medelvärden fråga 6.3 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,97 3,89 4,82 3,92 4,02 3,7 5,35 4, ,03 4,08 4,59 3,76 4,35 3,77-4, ,84 3,82 4,44 3,79 3,82 3,6-3,86 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter. I alumnbarometern från Lund förekommer den liknande men mindre precisa frågan Medverka i förebyggande arbete i vården. Sammantaget har 70% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har utmärkande bra resultat, samtliga respondenter har valt någon av de 3 positiva svarsalternativen och andelen som har 10

11 svarat 5 eller 6 uppgår till 88%. Linköping sticker också ut positivt med 95 % positiva svar. Uppsala universitet har den minsta andelen positiva svar (61%). 4.4 Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga Fråga 7.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att kommunicera med och förmedla relevant information till patienter och anhöriga? Fördelning av svar fråga 7.1 Alla 5,9% 14,1% 36,2% 41,2% ÖU 5,9% 11,8% 82,4% UU 21,9% 39,1% 32,8% UmU 11,7% 45,0% 38,3% LU 10,7% 8,0% 45,3% 34,7% LiU 21,0% 75,4% KI 7,8% 20,0% 41,1% 27,8% GU 9,7% 21,0% 27,4% 37,1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5: Medelvärden fråga 7.1 Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,81 4,81 5,7 5 5,15 4,91 5,76 5, ,79 4,84 5,38 4,71 5,04 4,94-4, ,78 4,61 5,31 4,71 4,94 4,68-4,82 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens frågor om att kommunicera med samt förmedla relevant information till patienter och att kommunicera med samt förmedla relevant information till anhöriga och frågan om att förklara för patienter och anhöriga i alumnbarometern från Lund. Sammantaget har 92% valt något av de positiva svarsalternativen. Återigen har Örebro de mest positiva resultaten och samtliga respondenter har valt något av de tre positiva svarsalternativen. Göteborgs universitet har minst andel positiva svar (85%), vilket fortfarande anses vara ett positivt resultat. 11

12 4.5 Att hantera emotionellt svåra patientsituationer Fråga 7.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att hantera emotionellt svåra patientsituationer? Fördelning av svar fråga 7.2 Alla 6,1% 14,8% 24,9% 32,5% 18,8% ÖU 5,9% 17,6% 52,9% 23,5% UU 10,9% 17,2% 32,8% 21,9% 12,5% UmU 10,0% 20,0% 31,7% 33,3% LU 8,0% 20,0% 24,0% 26,7% 21,3% LiU 22,8% 49,1% 26,3% KI 5,6% 8,9% 15,6% 27,8% 30,0% 12,2% GU 6,5% 24,2% 21,5% 33,9% 9,7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 6: Medelvärden fråga 7.2 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,03 4,04 5 4,33 4,78 3,94 4,94 4, ,86 4,07 4,63 3,87 4,75 3,9-4, ,99 3,81 4,72 3,76 4,65 4,01-4,13 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att handskas med emotionellt svåra patientsituationer (t ex att ge svåra besked). Sammantaget har 76% valt något av de positiva svarsalternativen. Linköpings universitet och Örebro universitet sticker ut positivt med 98% respektive 94% andel positiva svar. Minst andel positiva svar har Göteborg universitet med 65%. 12

13 4.6 Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet Fråga 7.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet? Fördelning av svar fråga 7.3 Alla 8,0% 16,0% 20,9% 30,1% 21,6% ÖU 5,9% 23,5% 70,6% UU 17,2% 17,2% 29,7% 21,9% 9,4% UmU 5,0% 13,3% 25,0% 31,7% 21,7% LU 6,7% 13,3% 22,7% 36,0% 21,3% LiU 7,0% 47,4% 43,9% KI 5,6% 7,8% 23,3% 22,2% 24,4% 16,7% GU 14,5% 27,4% 21,0% 24,2% 8,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 7: Medelvärden fråga 7.3 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,69 4,02 5,33 4,52 4,4 3,75 5,65 4, ,79 4,22 5 4,18 3,83 3,87-4, ,83 4,01 4,94 4,08 3,82 3,83-4,06 Kommentar: Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Sammantaget har 73% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de positiva svarsalternativen, och där hela 71% har angett att läkarutbildningen i mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet. Lägst andel positiva svar har Göteborgs universitet med 53% positiva svar. Tre lärosäten (GU, UmU och UU) underkändes 2014 i Universitetskanslersämbetets utvärdering av läkarutbildningen på just detta examensmål. Tittar vi på utvecklingen över tid så ser vi att Umeå universitet inte längre är ett av de lärosäten som fått lägst andel positiva svar. Umeå universitets medelvärde har stigit från 3,83 till 4,4, vilket är en förbättring. Göteborg universitet och Uppsala universitet sticker ut när det kommer till andelen negativa svar, vilka uppgår till 47% respektive 39%. 13

14 4.7 Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet Fråga 7.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet? Fördelning av svar fråga 7.4 Alla 8,9% 19,3% 30,4% 24,2% 13,4% ÖU 23,5% 41,2% 35,3% UU 15,6% 23,4% 26,6% 15,6% 15,6% UmU 6,7% 16,7% 23,3% 30,0% 21,7% LU 29,3% 36,0% 22,6% 10,7% LiU 8,8% 33,3% 40,4% 15,8% KI 11,1% 15,6% 20,0% 30,0% 16,7% 6,7% GU 14,5% 19,4% 33,9% 21,0% 8,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 8: Medelvärden fråga 7.4 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,79 3,46 4,6 4,11 4,38 3,83 5,12 4, ,72 3,71 4,2 3,77 4,05 4,05-3, ,71 3,54 4,06 3,63 3,72 3,84-3,75 Kommentar: Det finns inget mål kring ledarskap i examensmålen för läkarexamen, vilket i sig är anmärkningsvärt. Den fakultetsövergripande alumnenkäten har en fråga om att arbeta i och leda ett sjukvårdsteam, medan vi har valt att ha separata frågor om samarbete med andra yrkesgrupper respektive ledarskap. Sammantaget har 68% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de positiva svarsalternativen, och där hela 76% har angett att läkarutbildningen i hög eller mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet. Även Linköpings universitet sticker ut där 90 % av respondenterna har angivit ett av de positiva svaren och 56% något av de två högsta svarsalternativen. Karolinska institutet är det lärosäte som har minst andel positiva svar (53%) och högst andel negativa svar med 47%. 14

15 4.8 Att söka och kritiskt värdera information Fråga 8.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information? Fördelning av svar fråga 8.1 Alla 8,2% 18,6% 35,8% 34,8% ÖU 35,3% 64,7% UU 6,3% 15,6% 18,8% 32,8% 25,0% UmU 13,3% 23,3% 26,7% 31,7% LU 12,0% 33,3% 30,7% 17,3% LiU 8,8% 33,3% 54,4% KI 5,6% 7,8% 42,2% 41,1% GU 8,1% 25,8% 40,3% 25,8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 9: Medelvärden fråga 8.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,84 5,11 5,39 4,77 4,65 4,5 5,65 4, ,74 5,12 5,54 4,85 4,89 4, ,88 4,86 5,25 4,89 4,79 4,32-4,81 Kommentar: Frågeformuleringen har kopplingar till det generella målet för högre utbildning förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och ligger mycket nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att söka och kritiskt värdera information. På denna frågan har samtliga universitet en stor andel positiva svar. Sammantaget har 89% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de två mest positiva svarsalternativen, och där 65% har angett att läkarutbildningen mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information. Uppsala, Umeå och Lunds universitet är de lärosäten som har den största andelen negativa svar och cirka 20% av respondenterna på samtliga av dessa lärosäten uppger att läkarutbildningen inte gett dem tillräckligt goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information. 15

16 4.9 Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Fråga 8.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet? Fördelning av svar fråga 8.2 Alla 11,3% 30,1% 32,0% 20,9% ÖU 17,6% 35,3% 47,0% UU 6,3% 15,6% 18,8% 32,8% 25,0% UmU 23,3% 30,0% 25,0% 18,3% LU 12,0% 33,3% 30,7% 17,3% LiU 10,5% 21,0% 47,4% 19,3% KI 5,6% 32,2% 32,2% 26,7% GU 11,3% 33,9% 30,6% 19,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 10: Medelvärden fråga 8.2 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,48 4,72 4,7 4,39 4,32 4,13 5,29 4, ,21 4,64 4,9 4,25 4,4 4,3-4, ,3 4,27 4,72 4,35 4,37 3,9-4,25 Kommentar: Frågeformuleringen anknyter till examensordningens generella mål visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen och till läkarutbildningens mål visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Sammantaget har 83% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar där samtliga respondenter har angett något av de tre mest positiva svarsalternativen, och där 82% har angett att läkarutbildningen i hög eller mycket hög grad givit dem goda förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. Uppsala universitet har minst andel positiva svar (77%), och 24% av respondenterna uppger att deras utbildning inte i tillräckligt hög grad har givit förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. 16

17 4.10 Att bedriva förbättringsarbete i sjukvården Fråga 8.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården? Fördelning av svar fråga 8.3 Alla 6,6% 18,4% 24,2% 31,5% 11,3% 8,0% ÖU 23,5% 47,0% 29,4% UU 7,8% 26,6% 25,0% 26,6% 10,9% UmU 6,7% 16,7% 30,0% 38,3% 5,0% LU 6,7% 25,3% 29,3% 30,7% 5,3% LiU 5,3% 10,5% 42,1% 17,5% 24,6% KI 11,1% 21,1% 25,6% 23,3% 12,2% 6,7% GU 6,5% 16,1% 29,0% 35,5% 9,7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 11: Medelvärden fråga 8.3 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,35 3,24 4,46 3,11 3,3 3,16 5,06 3, ,22 3,45 4,18 3,23 3,21 3,46-3, ,23 3,08 4,21 3,29 3,03 3-3,27 Kommentar: Frågeformuleringen anknyter till examensordningens mål visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet så har samtliga lärosäten fått en anmärkningsvärd hög andel negativa svar på denna fråga. Sammantaget har 51% valt något av de positiva svarsalternativen och 49% uppger att deras läkarutbildning inte givit dem tillräckligt goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården. Lunds universitet har den högsta andelen negativa svar och 61% av respondenterna har angivit något av de tre negativa svarsalternativen. Av de resterande lärosätena som har fått en hög andel negativa svar syns Uppsala universitet (59%), Karolinska Institutet (58%), Umeå universitet (53%) och Göteborgs universitet (52%). 17

18 4.11 Att bedriva forskning Fråga 8.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva forskning? Fördelning av svar fråga 8.4 Alla 6,4% 15,3% 27,3% 26,4% 22,4% ÖU 5,9% 17,6% 11,8% 64,7% UU 14,1% 21,9% 28,1% 21,9% 9,4% UmU 5,0% 21,7% 26,7% 21,7% 21,7% LU 5,3% 14,7% 28,0% 26,7% 25,3% LiU 7,0% 10,5% 38,6% 29,8% 10,5% KI 15,6% 15,6% 31,1% 30,0% GU 9,7% 35,5% 29,0% 21,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 12: Medelvärden fråga 8.4 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,52 4,57 4,16 4,52 4,23 3,77 5,35 4, ,17 4,44 4,19 4,39 4,1 3,9-4, ,2 4,38 3,91 4,4 4,13 3,41-4,06 Kommentar: Frågan är medvetet formulerad på ett övergripande sätt och kopplar inte direkt till ett enskilt examensmål eller en enskild fråga i någon tidigare undersökning. Sammantaget har 76% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%), och där 65% av respondenterna uppger att läkarutbildningen i mycket hög grad har givit dem goda förutsättningar för att bedriva forskning. Uppsala universitet har minst andel positiva svar (59%), och 41% av respondenterna uppger att deras utbildning inte i tillräckligt hög grad har givit dem goda förutsättningar för att bedriva forskning. 18

19 4.12 Att arbeta som läkare Fråga 9.1: I vilken grad tycker du sammantaget att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att arbeta som läkare? Fördelning av svar fråga 9.1 Alla 17,9% 45,4% 29,6% ÖU 35,3% 64,7% UU 9,4% 25,0% 37,5% 28,1% UmU 13,3% 45,0% 36,7% LU 5,3% 25,3% 49,3% 20,0% LiU 14,0% 38,6% 45,6% KI 5,6% 6,7% 13,3% 50,0% 24,4% GU 6,5% 21,0% 51,6% 19,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg grad och 6 mycket hög grad Tabell 13: Medelvärden fråga 9.1 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,81 4,81 5,26 4,84 5,1 4,84 5,65 4, ,87 4,83 5,01 4,65 4,8 4,88-4, ,69 4,69 4,73 4,64 4,68 4,74-4,69 Kommentar: Detta är den mest övergripande frågan, som avser att utgöra ett samlat mått på hur väl utbildningen har förberett studenterna för yrkeslivet som läkare. Frågan kopplar till examensordningens inledande mål För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fodras för att få behörighet som läkare. Alumnbarometern från Lund har en liknande fråga om att Yrkesmässigt fungera som läkare medan den fakultetsövergripande alumnenkäten frågade I vilken grad du kände dig förberedd inför läkaryrket efter grundutbildningen. Resultaten för denna fråga är mycket positiva och skillnaderna mellan lärosätena inte speciellt stora. Sammantaget har 93% procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen och andelen som har angivit något av de två mest positiva alternativen uppgår till 75%. 19

20 4.13 Kvaliteten på den kliniska handledningen Fråga 10: Hur bedömer du kvaliteten på den kliniska handledningen. Ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Medelvärde angivna procenttal i respektive kategori fråga 10 Alla 18% 38% 45% ÖU 6% 29% 65% UU 23% 44% 32% UmU 16% 33% 51% LU 23% 37% 39% LiU 17% 41% 43% KI 20% 42% 39% GU 19% 38% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Otillräcklig kvalitet Tillräcklig kvalitet Hög kvalitet Kommentar: Denna fråga är den första av de tre frågor som avser mäta kvaliteten i genomförandet av läkarutbildningen. Resultatet visar att sammantaget anser respondenterna att 45 % av den kliniska handledningen har varit av hög kvalitet, 38 % av tillräcklig kvalitet och 18 % av otillräcklig kvalitet. Örebro universitet har utmärkande bra resultat med en låg procentuell andel av handledningen som var av otillräcklig kvalitet (6%) Analys av kommentarer fråga 10 När enkäten utformades 2013, visade testning av enkäten att de nyutbildade läkarna ansåg det svårt eller omöjligt att ge ett samlat omdöme om kvaliteten på den kliniska handledningen. En återkommande kommentar var att kvaliteten på handledningen skilde sig stort mellan olika placeringar. Frågan har därför formulerats om så att respondenterna fick ange hur stor andel av den kliniska handledningen som de ansåg hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Svaren angavs i procent och respondenterna hade även möjlighet att lämna kommentarer och synpunkter i fritext. Av dessa kommentarer framgår det att kvaliteten på den kliniska handledningen i hög grad beror på vilken handledare man tilldelas samt dennes engagemang och tidigare handledarkunskaper. Flera respondenter vittnar om oförberedda handledare som saknar både tid och engagemang för att ge studenten god handledning. Det är även ett par stycken som uttrycker att det är för mycket kliniktid med bristande handledning, istället föreslås mindre kliniktid och mer kvalitativ handledning. Överlag så har vi för mycket kliniktid något som gör att undervisningen blir kraftigt handledarberoende och ojämlik i kvalitet mellan studenterna. Om man nu prompt vill öka studentantalet så vore det en bra idé att kraftigt minska kliniktiden och istället se till att tiden där är planerad och av hög kvalitet. Infektionskursen i Uppsala är ständigt en av de mest uppskattade men samtidigt en av de med minst kliniktid där det istället är hög nivå på handledningen och stimulerande för studenten att jobba själv Student, Uppsala universitet 20

21 Ett flertal av respondenterna uttrycker att det på många placeringar är stor brist på strukturerad handledning och det är inte ovanligt att handledaren inte är medveten om när studenter kommer till verksamheten. Ett flertal respondenter framhåller positiva erfarenheter där engagerade handledare har låtit studenten vara delaktig och växa i sin roll. Flertalet av dem som lyfter fram positiva erfarenheter beskriver också att de har varit med om handledare som är oengagerade och att kvaliteten på den kliniska handledningen i stor utsträckning beror på placering och ort samt det personliga engagemanget från handledarens sida. Sammanfattningsvis är de största bristerna i den kliniska handledningen oengagerade handledare som i en redan pressad verksamhet saknar både tid och ork för att ge en bra handledning. Att handledningen är så personberoende är direkt problematiskt för studenterna i deras kommande yrkesroll Kvaliteten på kunskapskontrollerna Fråga 11: Hur bedömer du sammantaget kvaliteten på kunskapskontrollerna under läkarutbildningen? Fördelning av svar fråga 11 Alla 7,9% 13,6% 37,7% 31,3% 8,8% ÖU 5,9% 35,3% 52,9% 5,9% UU 17,7% 14,5% 43,5% 17,7% 4,8% UmU 10,2% 32,2% 37,3% 18,6% LU 10,7% 20,0% 41,3% 24,0% 4,0% LiU 7,0% 12,3% 50,9% 28,0% KI 5,7% 10,2% 31,9% 38,6% 12,5% GU 6,6% 16,4% 29,5% 34,4% 11,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativen går från 1 6 där 1 är mycket låg kvalitet och 6 mycket hög kvalitet Tabell 15: Medelvärden fråga 11 GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,23 4,39 4,05 3,91 4,61 3,73 4,59 4, ,02 4,22 4,05 3,87 4,14 4,12-4, ,91 4 3,71 3,85 4 3,68-3,85 Kommentar: Sammantaget har 78% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%). Uppsala universitet har minst andel positiva svar (66%). 21

22 Analys av kommentarer fråga 11 Av kommentarerna från fråga 11 framgår det att respondenterna anser att kvaliteten på kunskapskontrollerna är otillräcklig och att kraven för att bli godkänd på de olika momenten generellt är för låg. En stor andel av de studerande som kommenterat kunskapskontrollerna, lyfter fram att det ställs för låga krav vid både de teoretiska och de praktiska kunskapskontrollerna. Respondenter från samtliga universitet har framfört att terminstentor inte är ett bra sätt att kontrollera studenternas teoretiska kunskap. Terminstentorna mäter endast en bråkdel av de kunskaper som studenten ska ha uppfyllt under terminen. Detta leder till att endast ett fåtal områden testas och att resultaten blir missvisande. Man kan ta läkarexamen utan hinder och sakna basala medicinska kunskaper Student, Lunds universitet En del har uttryckt att terminstentor är bra då det ger en helhetsbild av studentens kunskaper. Dock framhålls det även av dessa respondenter att terminstentorna är riskabla eftersom kunskapsluckor passerar obemärkt och att flera områden inte testas. Ett flertal av respondenterna påpekar också att de teoretiska tentorna i alltför stor grad testar detaljerad specialistkunskap och inte generella och mer övergripande kunskapsområden. Skriftliga tentamina testade ofta detaljer, när differentialdiagnostik är viktigast. Jag tycker målet med Läkarutbildningen främst är att testa de kunskaper man inte kan googla fram på Internetmedicin Student, Uppsala universitet Flera av respondenterna har utryckt att kraven för att bli godkänd måste höjas och att det är flera studenter som klarar sig igenom läkarlinjen som egentligen inte borde bli godkända alls. Från en del av kommentarerna framgår det att det finns en uppfattning om att universiteten vill godkänna så många som möjligt och därför justerar lägsta kraven utifrån studenternas resultat, och att kursledning i efterhand kan ändra gränsen för godkänt om för många studenter blir underkända. Förväntade mig tuffare krav innan jag började läsa. Tycker att det ofta kändes som att universitetet bara ville godkänna så många som möjligt istället för att faktiskt våga säga nej eller sätta stopp när det behövdes. De kunde höjt gränserna på tentorna Student, Karolinska Institutet 22

23 4.15 Hur långt ifrån en perfekt utbildning Fråga 12.1: Föreställ dig den perfekta läkarutbildningen i alla avseenden. Ange hur långt ifrån eller hur nära denna perfekta utbildning du tycker att din läkarutbildning låg. Fördelning av svar fråga 12.1 Alla 6,4% 18,1% 51,4% 21,4% ÖU 5,9% 41,2% 52,9% UU 6,5% 32,3% 48,4% 12,9% UmU 5,1% 15,3% 54,2% 23,7% LU 9,3% 20,0% 60,0% 10,7% LiU 7,0% 50,9% 38,6% KI 9,0% 19,1% 43,8% 21,3% GU 6,6% 16,4% 55,7% 16,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 16: Medelvärden fråga 12.1 Svarsfrekvensen går från 0 6 där 1 är mycket långt ifrån, och 6 kan inte komma närmre GU KI LiU LU UmU UU ÖU Total ,8 3,81 4,23 3,72 4,02 3,68 4,47 3, ,89 3,95 4,1 3,57 3,84 4,01-3, ,81 3,68 3,85 3,69 3,72 3,74-3,74 Kommentar: Sammantaget har 78% valt något av de positiva svarsalternativen. Örebro universitet har den högsta andelen positiva svar (94%). Uppsala universitet har minst andel positiva svar (61%), och 39% av respondenterna har uppgett något av de negativa svarsalternativen Analys av kommentarer fråga 12 Kommentarerna på hur långt ifrån den perfekta läkarutbildningen respondenterna ansåg sin egna utbildning var, har framförallt fokuserat på de brister som uppfattats som allvarligast. Det finns en stor samstämmighet i uppfattningen om att det krävs fler kliniska terminer och kurser som säkerställer att studenten vid avslutad utbildning har de kliniska färdigheter som behövs för att i framtiden kunna utöva läkaryrket på ett tryggt och säkert sätt. Övergripande är det även ett flertal som återigen tar upp problematiken med den kliniska handledningen. Här eftersträvar studenterna mer kvalitativ handledning. En respondent uttrycker också att de kliniska momenten är överflödiga och att mindre och mer kvalitativ praktik skulle vara önskvärt. Det verkar inte vara helt ovanligt att man som student får stå och titta på eller vara sysslolös när handledaren är upptagen. En respondent beskriver problematiken som att studenterna pressas igenom varje avdelning på ett sjukhus och att man istället bör minska tiden på de kliniska placeringarna och öka 23

24 kvaliteten. Kraven på både de teoretiska och de kliniska kunskapskontrollerna tas återigen upp som bristfälliga och för låga för att studenterna i framtiden ska ha de kunskaper och färdigheter som läkaryrket kräver. Den perfekta läkarutbildningen beskrivs som en utbildning som tillgodoser och säkerställer att studenterna har tillräckligt med kunskap för att bemöta och behandla patienter i det dagliga arbetet som läkare. I kommentarerna framgår det att samtliga universitet (förutom Örebros universitet); största brist är att studenterna inte upplever att de har de kliniska färdigheter som krävs för att utöva läkaryrket. Örebro universitet har utmärkande bra resultat i samtliga frågor. En av respondenterna från Örebro universitet uttrycker följande: Det finns alltid saker/inslag i utbildningen som kan förbättras, och det har vi fortlöpande haft goda möjligheter att som student påverka och inkomma med åsikter om. Jag upplever att en ganska stor del av de önskemål vi studenter har haft har tillgodosetts under utbildningen Student, Örebro universitet Sammanfattningsvis är det en återkommande uppfattning att de kliniska delarna av utbildningen inte är av tillräcklig kvalitet och måste förbättras, kunskapskontrollerna måste öka i kvalitet, och integration mellan teori och praktik måste förbättras Kliniskt arbete innan AT Fråga 13.1: Har du arbetat kliniskt som underläkare (före AT) under sommaren 2016? Fördelning av svar fråga 13.1 Alla ÖU UU UmU LU LiU KI GU 21,2% 5,9% 25,8% 17,0% 20,0% 29,8% 19,1% 21,3% 78,8% 94,1% 74,2% 83,0% 80,0% 70,2% 80,9% 78,7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nej Ja Kommentar: Sammantaget har 79% arbetat kliniskt som underläkare innan AT. Örebro universitet sticker ut och andelen som arbetat kliniskt innan AT är så hög som 94%. Linköpings universitet har den lägsta andelen av studenter som arbetat kliniskt innan AT (70 %) följt av Uppsala universitet med 74 %. Mellan övriga universitet är det inte några anmärkningsvärda skillnader. 24

25 5 Analys och slutsatser Syftet med denna undersökning var att granska kvaliteten på läkarnas grundutbildning för att lyfta potentiella utvecklingsområden. Resultatet visar att det finns stora delar av läkarutbildningen som fungerar väl, men att det också finns delar av den svenska läkarutbildningen som inte fungerar väl, och som är i behov av ett aktivt förbättringsarbete. Det finns tydliga mönster som visar inom vilka områden studenterna upplever att läkarutbildningen inte i tillräckligt hög utsträckning gett dem de förutsättningar som de behöver för att utöva läkaryrket. Resultatet visar att Örebro universitet och Linköpings universitet har väsentligt bättre resultat på större delen av frågorna i jämförelse med de andra lärosätena. Tittar man på vilka universitet som ofta fått en högre andel negativa resultat så är Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lund universitet de mest vanligt förekommande. Undersökningen visar att frågan om i vilken grad läkarutbildningen givit studenten goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete i sjukvården, är den fråga som fått högst andel negativa svar. Cirka hälften av alla läkare som examinerats från något av de svenska lärosätena under 2016 har uppgett något av de negativa svarsalternativen, vilket kan tolkas som att dessa inte anser att läkarutbildningen i tillräckligt hög grad har givit dem de förutsättningar som krävs för att bedriva förbättringsarbete i sjukvården. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet så har samtliga universitet anmärkningsvärt låga resultat utifrån just detta examensmål. Läkarnas grundutbildning utgör ett viktigt element i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. Det är oroväckande att en så hög andel inte upplever att de har tillräckligt goda förutsättningar att bedriva förbättringsarbete då detta utgör en viktig del i läkaryrket. En annan fråga som fått anmärkningsvärt fler negativa svar än övriga frågor handlar om att få förutsättningar att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet. Detta är i högsta grad är en viktig del i studenternas kommande yrkesroll och ett område som lärosätena aktivt bör arbeta för att integrera i läkarnas grundutbildning. Med undantag för Örebro och Linköpings universitet, så är frågan om i vilken grad läkarutbildningen givit dem goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet, en av de frågor som fått ett något sämre resultat. Det är glädjande att 93% av respondenterna uppger att läkarutbildningen sammantaget givit dem goda förutsättningar för att arbeta som läkare. Dock vittnar kommentarerna om att, även om studenterna upplever att de sammantaget har goda förutsättningar för att arbeta som läkare, det finns delar av läkarutbildningen som uppvisar brister och som behöver kvalitetssäkras. Framförallt lyfter man fram stora brister i både de kliniska och de teoretiska kunskapskontrollerna och att kraven för att bli godkänd på de olika momenten generellt är för låga. Det framgår också att respondenter från samtliga universitet anser att terminstentor är problematiska eftersom de endast testar en bråkdel av de lärandemål som studenten ska ha uppfyllt under terminen. Tentamensresultaten riskerar att bli missvisande och det möjliggör att studenter tar läkarexamen med otillräcklig medicinsk kunskap. Det är också uppenbart att det finns brister i den kliniska handledningen och att de kliniska momenten och handledningen är i behov av effektivisering och strukturering. Att 79% av dem som tagit läkarexamen under 2016 har arbetat kliniskt innan AT, är ett tecken på att AT inte fungerar optimalt. Det innebär att de nyexaminerade läkarna får sin första introduktion i läkaryrket utan strukturerad handledning och utbildning. Läkarförbundet arbetar för att läkarnas grundutbildning utformas så att studenterna vid examen uppvisar den kunskap och förmåga som krävs för legitimation och för en introduktionstjänst, inom ramen för specialiseringen, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet för alla, oavsett utbildningsland Universiteten har ett stort ansvar när det kommer till att ge studenterna de förutsättningar som krävs för att i framtiden arbeta som läkare och utöva yrket på ett tryggt och säkert sätt. De brister som undersökningen visat på kan med fördel beaktas och användas i universitetens förbättringsarbete och för att kvalitetssäkra den svenska grundutbildningen för läkare. 25

26 6 Referenser Alumnbarometern Medicinska fakulteten, Lunds universitet. De medicinska fakulteternas gemensamma alumnenkät till tidigare läkarstudenter, 2008 För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Högskoleförordningen (SFS 1993:100) Universitets Kansler Ämbetet, 2014 Bristande kvalitet på hälften av läkarutbildningarna 26

27 7 Bilagor 7.1 Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) UFO:s uppgift är att bereda utbildnings- och forskningsfrågor till förbundsstyrelsen. UFO ska vara policybildande och driver självständigt ett antal projekt kring utbildnings- och forskningsfrågor. UFO fattar egna beslut i de flesta frågor inom området, men principiella eller övergripande frågor ska FS besluta. UFO består av 9 ledamöter från förbundsstyrelsen, yrkesföreningarna, Sveriges läkarförbund Student och specialitetsföreningarnas representantskap (en ledamot). Varje år arrangerar UFO ett sammanträde tillsammans med universitetsorternas läkarföreningar (ULF) Ledamöter UFO Sofia Rydgren Stale, ordförande Maria Ehlin Kolk, (SYLF) Annika Lindström, (SPLF) Hanna Nilsson (Sveriges Läkarförbund Student) Mikael Rolfs, (SLCF) Karin Rudling, (Specialitetsföreningarna) Nadja Schuten Huitink, (DLF) Emma Spak, (SYLF) Carl-Johan Sundberg, (adjungerad) Sten Östenson, (Sjukhusläkarna) 27

Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2013

Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2013 Om läkarutbildningens kvalitet Grundutbildningsenkät 2013 RAPPORT Mars 2014 Sveriges läkarförbund 2014 Eva Engström, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation Anna-Clara Olsson,

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Från student till specialist

Från student till specialist Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen

Läs mer

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004 Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 00/00 Resultatsammanställning Sammanställningen utförd vid December Enheten för medicinsk pedagogik 00 Box 7 00 Lund Enkäten En enkät om läkarutbildningens

Läs mer

Hur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet

Hur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet Medicin och samhälle Hur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet Läkarförbundet gjorde hösten 2000 en enkätundersökning där redan färdiga läkare tillfrågades om hur de skattar värdet av

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Framtidens tandläkare En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Inledning Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Mycket hög kvalitet på Umeå universitets kandidatexamen i kulturanalys

Mycket hög kvalitet på Umeå universitets kandidatexamen i kulturanalys Sid 1 (6) kvalitet på Umeå universitets kandidatexamen i kulturanalys Kulturvetenskapliga utbildningar Umeå universitet tilldelas omdömet mycket hög kvalitet för kandidatexamen i kulturanalys i Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Sid 1 (5) Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Svenska/nordiska språk Tyska Kandidatexamen i svenska/nordiska språk fick omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets. Kandidatexamen

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp Supplementary Education for Physicians with Foreign Degrees MKULA Gäller från: 2016 HT Utbildingsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård

Läs mer

MSF:s handledningsenkät 2008

MSF:s handledningsenkät 2008 MSF:s handledningsenkät 28 Läkarstudenter skall tillgodogöra sig en mängd teoretiska och praktiska kunskaper inför det kommande yrkeslivet som läkare. En stor och viktig del av dessa förmedlas genom den

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen:

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Sammanfattning Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten

Läs mer

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Bakgrunden till förslaget Nuvarande struktur utformades på 1960-talet Återkommande signaler om att utbildningen inte motsvarar vårdens

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-03-12 Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Psykoterapeutexamen Postgraduate Diploma in Psychotherapy 1. Fastställande Examensbeskrivning för psykoterapeutexamen vid Göteborgs universitet är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen - vård av äldre vid Göteborgs universitet

Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen - vård av äldre vid Göteborgs universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Susanna Lindenskoug 08-563 086 61 susanna.lindenskoug@uka.se Till rektor Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen - vård av äldre vid Göteborgs

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i kemi vid Umeå universitet

Uppföljning av magisterexamen i kemi vid Umeå universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 086 89 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i kemi vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Sid 1 (11) Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Biologi Dietistexamen, kostvetenskap, nutrition Fysik Kemi Miljövetenskap

Läs mer

Kompletteringsutbildningen för biomedicinska analytiker med utländsk examen 90 hp

Kompletteringsutbildningen för biomedicinska analytiker med utländsk examen 90 hp Kompletteringsutbildningen för biomedicinska analytiker med utländsk examen 90 hp Complementary Programme for Biomedical Laboratory Scientists with a Foreign Degree MKUBA Gäller från: 2017 HT Utbildingsplan

Läs mer

Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp

Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp Nursing Science BA (C), General Health Care Nursing Practise IV, 15 Credits Allmänna data om kursen

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Hur viktig en del inom utbildningen är värderas alltid högre än hur bra den är

Hur viktig en del inom utbildningen är värderas alltid högre än hur bra den är Göran Thomé, filosofie doktor, universitetslektor (goran.thome@bma.lu.se) Anna Arstam, filosofie magister, utbildningsadministratör; båda enheten för medicinsk pedagogik Stefan Lindgren, professor, prodekanus,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME FOR ADVANCED SPECIALIST NURSING IN SURGICAL CARE 120 CREDITS

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Lee Gleichmann Linnarsson 08-563 085 31 lee.gleichmann.linnarsson@uka.se Till rektor Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet Beslut

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi 2013-01-28 STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi Kurskod: 1BA039 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, PSYKIATRISK VÅRD, 60hp Graduate Diploma in Specialist Nursing

Läs mer

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits Dnr G217 4700/06 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2006-11-24 Reviderad av dekanus

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik Kurskod: 1BA033 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan 7 070-214 33

Läs mer

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Datum:2015 03 23 För tandläkarexamen ska studenten: Kunskap och förståelse

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund

Läs mer

Ettårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp. Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits

Ettårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp. Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits FSM-2, p23 1(6) Ettårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits MGBX2 Gäller från: vårterminen 2018 Utbildningsplan

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp Study Programme of Health and Rehabilitation in Working Life, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. PLANERINGSGUIDE VFU Reviderad: 2014-10-02

Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. PLANERINGSGUIDE VFU Reviderad: 2014-10-02 Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU PLANERINGSGUIDE VFU Innehållsförteckning Sid 1) Inledning 3 2) Guide för kort VFU/fältstudier 4 Syfte Planering Introduktion Innehåll

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap 2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande huvudområden BESLUT 1(20) Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 Anna-Karin.Malla@uk-ambetet.se Rektorer vid berörda lärosäten Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande

Läs mer