TERAPIREKOMMENDATIONER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TERAPIREKOMMENDATIONER"

Transkript

1 TERAPIREKOMMENDATIONER 2011 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen rekommenderade förstahandsval inom respektive område och baseras på dokumenterad medicinsk och farmacevtisk ändamålsenlighet samt kostnadseffektivitet. Information från läkemedelskommittén finns även på: Intranätet linda: Ämnesområde/Vård och hälsa/läkemedel Internet:

2 FÖRORD Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer för 2011 bygger vidare på framgångsrikt arbetssätt och struktur från tidigare. Det är ingen lärobok, men häftet vill ändå presentera något av underlag, motiv och kommentarer för förstahandsval av läkemedel snarare än att enbart vara en "läkemedelslista". Därmed vill vi nå förståelse, trovärdighet och användbarhet både som förskrivarstöd och som plattform för fortgående diskussioner ute i vården. Förutom till vården inom Västerbotten delas häftet även ut till medicine studerande i Umeå samt till apotek m.fl. Till årets terapirekommendationer har expertgrupperna och kommittén som vanligt sett över tillkommande dokumentation, tillkommande preparat och sett över informationstext och rekommendationer. På sidorna finner du några kommentarer till dessa överväganden. Läkemedelskommittén har för 2011 reviderat den för VLL generella listan med konkreta, numeriska förskrivningsmål, se sid. 7. Terapirekommendationerna ges i form av farmakologiskt aktiv substans, men vi fortsätter tills vidare att exemplifiera med ett preparatnamn, av pedagogiska skäl. Mycket mera information om läkemedel, läkemedelsbiverkningar, Läkemedelsinformationscentralen ELINOR, tillgång till förbrukningsstatistik över läkemedel i Västerbotten, tidigare nummer av MEDIACIN, m.m. hittar du på linda under Ämnesområde/Vård och hälsa/läkemedel eller på VLL:s hemsida på internet under Vård och Hälsa/Läkemedel. Vid presentation av terapirekommendationerna på klinikmöten, hälsocentraler etc. får många möjlighet att ge synpunkter på både innehåll, form och argument för rekommendationer m.m. och sådan feed-back är vi både glada för och beroende av inom läkemedelskommittén. Även dina skriftliga och telefonledes kommentarer på årets häfte är naturligtvis välkomna! Arbetet med Terapirekommendationer 2011 i LK och Expertgrupperna har som alltid varit en omfattande process genererande och spridande kunskap och förankring, med många inblandade. Vi tackar alla hjärtligt som aktivt medverkar i detta arbete för fortbildning och för en rationell läkemedelsanvändning! För Västerbottens läns landstings läkemedelskommitté Håkan Larsson Anna Lemar Maria Marklund ordförande sekreterare assistent 2

3 Terapirekommendationerna finns även på linda och INNEHÅLL TERAPIREKOMMENDATIONER2011

4 4

5 Terapirekommendationerna finns även på linda och

6 6

7 Läkemedelsmål i Västerbotten 2011 Nedan presenteras de förskrivningsmål som har fastställts av Läkemedelskommittén i Västerbotten inför Besparingspotentialerna är beräknade på 2010 års volymer. Måttet DDD/TIND står för antal dygnsdoser per tusen invånare och dag i en viss grupp. BEHANDLINGSMÅL Takmål för förskrivningen av PPI till 35 DDD/TIND Försäljningen av PPI ökar ständigt år efter år, justerat för förändring i befolkningsmängden. Under 2010 hämtades 46 DDD/TIND ( , ) ut på recept i Västerbotten. Utöver detta används en okänd, men sannolikt stor volym PPI receptfritt. Minskning av volymen sömnmedel till 40 DDD/TIND. För äldre (75+) är målet 150 DDD/TIND 2010 hämtades 49 DDD/TIND ( ) sömnmedel i Västerbotten. Personer över 75 år hämtade 193 ( ) DDD/TIND på recept. Evidens för sömnmedlens effekt vid långtidsanvändning är mycket svag. Särskilt viktigt är det att minska användningen av långverkande bensodiazepiner bland äldre. Halvering av användningen av flunitrazepam till äldre (mål 13 DDD/TIND) Långverkande bensodiazepiner, däribland flunitrazepam, är förknippade med särskilt stor biverkningsproblematik hos äldre. Under 2010 användes ca 23 DDD per tusen äldre (75+) och dag, samma mått i riket var ca 13 DDD/TIND. Stockholm, Västra Götaland och Skåne är de enda län i riket som behandlar fler (utan att justera för folkmängd) äldre patienter med flunitrazepam än Västerbotten. Minskning av volymen neuroleptika till äldre (75+) till 8 DDD/TIND Västerbotten har haft den högsta försäljningen av neuroleptika till personer över 75 år i riket med 14 DDD/TIND år Vid årsskiftet 2008/2009 var nivån något lägre, 12 DDD/TIND och efter 2010 har exponeringen fortsatt att minska till 10,7 DDD/TIND. Västerbottens äldre är dock fortfarande de största användarna av neuroleptika i riket och en sänkt exponering av de äldre med neuroleptika är önskvärd. STRAMAS nationella mål för antibiotikaförskrivning 1. Max 250 recept på antibiotika per tusen invånare och år. (Idag 310 st i VLL) Terapirekommendationerna finns även på linda och

8 2. Max 10 % av recept på UVI-antibiotika till kvinnor år utgörs av kinoloner (17 % i VLL) 3. Andel pcv av recept på luftvägsantibiotika skall överstiga 80 % i åldrarna 0-6 år. BESPARINGSMÅL Andel ARB (angiotensinreceptorblockerare t.ex. Atacand) av medel som påverkar renin-angiotensinsystemet (ACE-hämmare + ARB) < 25 % ARB skall endast användas då indikation för ACE-hämmare finns men inte är lämpliga på grund av biverkningar eller när indikation finns att kombinera ACE-hämmare och ARB vid hjärtsvikt och njursvikt. Vid förskrivning av ARB rekommenderas losartan (Cozaar). Denna skrivning överensstämmer med LFN:s beslut i februari 2008 angående begränsning av subvention för ARB. I Västerbotten är andelen ARB 38 %. En sänkning till 25 % skulle ge ca 4,5-5 MSEK. Andel morfin av morfin, oxykodon, ketobemidon, fentanyl och buprenorfin > 70 % Morfin är förstahandsmedel vid behandling med starka opioider. Plåsterberedningar bör endast användas då peroral medicinering av medicinska skäl inte är möjlig. Buprenorfinplåster (Norspan) rekommenderas ej. Andelen morfin är nu 45 %, om vi ökar till 70 % blir besparingen ca 1 MSEK. Andel simvastatin av lipidsänkare > 75 % De flesta patienterna får förväntad effekt av simvastatin mg. Då målvärdet ej nås kan byte till i första hand atorvastatin i dos 20 mg eller högre övervägas. Andel simvastatin är idag 73 %. Om vi når målet ger det en besparing på ca 0,5 MSEK Generiskt lamotrigin av totalt lamotrigin > 90 % Andelen har ökat från 10 % till 66 % mellan 2008 och 2010 framförallt p.g.a. preparatbyten för patienter med epilepsi. Om målet uppnås sparas ytterligare drygt 0,7 MSEK. Andel generiskt sumatriptan i tablettform av triptaner Obs! alla läkemedelsformer > 75 % Andel generiskt sumatriptan är nu 52 %, besparingspotentialen är drygt 1,5 MSEK. Ökad andel generiskt gabapentin av gabapentin totalt (Neurontin) till > 90 % Andelen har ökat från 33 % till 81 % på tre år och om målet nås i år sparas 260 tkr. Coxiber skall utgöra högst 5 % av NSAID Andelen coxiber är nu 9 % och Västerbotten har historiskt haft största förskrivningen i riket. Det är mer effektivt att kombinera ett traditionellt NSAID med omeprazol om utökat magskydd är indicerat. Nås målet sparar landstinget ca en halv miljon kronor. 8

9 Andel Lantus + Levemir av långverkande och medellångverkande insuliner och analoger < 20 % i primärvården I Västerbotten är andelen 32 % i primärvården och 53 % för hela landstinget. Om andelen vore 20 % i primärvården skulle kostnaden vara nästan 0,5 MSEK lägre. Minskad användning av teststickor vid diabetes med minst 10 % För patienter med typ 2-diabetes som inte står på insulin och inte sulfonylureapreparat kan användning av teststickor för hemmabruk minimeras, ingen nytta har dokumenterats. Om en minskning med 10 % görs kan ca ca 1 MSEK sparas i hela landstinget. Om primärvården minskar med 10 % sparas ca 0,5 Mkr. Andelen loratadin av Aerius och loratadin > 75 % Enligt Läkemedelsverket finns ingen övertygande dokumentation för att desloratadin (Aerius) skulle vara effektivare än modersubstansen loratadin, eller andra antihistaminer. Idag är resultatet 48 % och om målet nås skulle besparingen bli ca 0,25 Mkr (endast räknat på tabletter). För Västerbottens läns landstings läkemedelskommitté Håkan Larsson ordförande Anna Lemar sekreterare Har du frågor om läkemedel? Webbformulär: Enheten för Läkemedelsinformation i Norr Telefon: måndag - fredag E- post: eller Terapirekommendationerna finns även på linda och

10 Fysisk aktivitet på Recept - FaR Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på svenska folkets hälsa och sjukvårdskostnaderna skulle minska dramatiskt ( FYSS 2008). Svenska läkaresällskapets antog i september 2000 rekommendationen som lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysisk aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Boken Fysisk aktivitet i Sjukdomsbehandling och Sjukdomsprevention, FYSS är en handbok som innehåller en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet.den innehåller också förslag på rekommenderad fysisk aktivitet, där hänsyn är tagen till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön, kroppskonstitution m m, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också. Ett avsnitt beskriver normaltillståndet och den fysiska aktivitetens allmänna betydelse för hälsan. FYSS finns även som nätversion på Förskrivning i praktiken Vid förskrivning ta anamnes på fysisk aktivitet men samtidigt bevaka ditt eget förhållningssätt utifrån motiverande samtal. Var befinner sig patienten? Tänk på att träning är ett beteende. Kommunikationen och dialogen har en avgörande betydelse! Använd realistiska delmål så minskar risken för bakslag. Instruera patienten om receptets baksida, hur det används för självregistrering av aktiviteter och datum då motionsaktiviteten genomfördes. Vid återbesök redovisar patienten sin egen registrering. Receptblanketten finns på Linda blanketthotellet - välj vårdblanketter allmänna blanketter fysisk aktivitet på recept. Det här receptet kan även nås via patientjournalen genom att växla till extern applikation Blanketthotellet. I flera av diagnosgrupperna finns en ordinationsruta för FaR. På Västerbottens idrottsförbunds hemsida finns en aktivitetskatalog med de medverkande föreningarna och deras aktiviteter, lokaler, tider och priser. Denna kan förskrivare använda sig av för att hitta en lämplig egenaktivitet till sin patient. 10

11 Tag kontakt med FoUU-stabens hälsoutvecklare som gärna hjälper till att introducera och komma igång med förskrivning av FaR. Tabell. Träningsrekommendationer Träningsform Exempel på aktiviteter Basaktivitet Konditionsträning Styrketräning Promenader, gå i trappor. trädgårdsarbete, städning. Stavgång, joggning, cykling, simning, skidor, skridskor, motionsgymnastik, aerobics, dans, bollsporter, rodd. Rörelser med kroppen som motstånd, gummiband, vikter, vikt/ motståndsmaskin. Hur ofta? Varje dag 3-5 dagar per vecka 2-3 dagar per vecka Hur hårt? Hur länge? Pratvänlig takt, dvs det känns lätt till något ansträngande. Minst 30 min/dag Andfådd. Börja lätt, trappa gradvis upp tills det känns något ansträngande till ansträngande min per träningsdag. Till muskeltrötthet för varje övning. Man ska endast med svårighet kunna klara de sista lyften i varje övning övningar repetitioner i varje övning. Varje övning minst en gång. Källa: FYSS för alla, sid 25. (American College of Sports Medicine) Expertgrupp Fysisk aktivitet Kerstin Thellbro, FoUU staben Bernt Lindahl, Beteendemedicin, NUS Patrik Wennberg, Anderstorp HC Ulrika Pettersson, Läkemedelscentrum, NUS Karin Wadell, Lung och allergiklin, NUS Håkan Larsson, Läkemedelscentrum, NUS Cecilia Edström, FoUU staben Nina Lindelöf, Geriatriskt centrum, NUS Therese Stenlund, Stresskliniken, NUS Terapirekommendationerna finns även på linda och

12 Lat-FYSS Sammanfattning av lämpliga ordinationer för olika diagnoser enligt FYSS (B = Basaktivitet, K = Konditionsträning och S = Styrketräning hänvisar till tabellen Träningsrekommendationer (se nedan) i FYSS för alla) Stabil angina pectoris B, K (något sänkt ansträngningsgrad), S (max 60% av max) Diabetes typ-2 B, K, S Hypertoni B, K Lipider B, K, (S) Depression B, K, S 30 minuter, 3-5 ggr/vecka, medelintensiv aktivitet efter individuell prestationsförmåga. Utgå gärna från resultat på arbetsprov eller ligg på intensitet strax under vad som ger anginösa symtom. Syftet är att förbättra konditionen. Har stor betydelse vid behandling av angina pectoris. Viktigt med uppvärmning och nedvarvning. Dagligen 30 minuter promenad/cykling + 2 ggr/v intensivare aktivitet. Lätt styrketräning bra kombination. Motion är basen i behandlingen, ökar kroppens känslighet för insulin. 30 minuter, 3-5 ggr/vecka, av måttlig intensitet, 4-6 månader för optimal effekt. Undvik extrem hårdkörning. Konditionsträning är bra men även lättare styrketräning. Sänker trycket med upp till 10/10 mm Hg. 30 minuter, 3-4 ggr/vecka, 4-6 månader. Styrketräning inte lika stor effekt. Högintensiv aktivitet mest effektiv om det inte föreligger några kontraindikationer. Muskelarbete har en kraftigt stimulerande effekt på kroppens förmåga att utvinna energi ur fettmolekyler. 30 minuter, 2 ggr/vecka i minst 9 veckor, kondition eller styrketräning. Tiden är viktig, 20 minuter kan räcka men gärna min. Kan vara bra att träna i grupp och med ledare, gärna i trevliga ljusa lokaler eller ute i dagsljus. 12

13 Artros B, K, S Osteoporos S Smärta Kroniska ryggbesvär Övervikt och fetma B, K, S 30 minuter ( ), 3 ggr/vecka, 6-8 veckor för effekt. Smärta i början kräver viss anpassning, men ingen fara om smärtan avtar efter träning och inte ökar från dag till dag. Använd gärna smärtlindrande medicin första veckorna. Fysisk aktivitet är basen i behandlingen av artros. Lagom belastning stimulerar brosknybildande processer i leden. Ökad stabilitet kring leder, minskad vikt och direkt smärtlindring av muskelarbete ligger bakom symtomlindringen av träning. Viktbärande aktivitet, relativt intensivt, 30 min. 2-3 ggr/vecka livet ut, gärna löpning och motionsgymnastik med hoppinslag, bollsporter, styrketräning. Svenska Osteoporossällskapet rekommenderar daglig snabb promenad på 30 minuter 5 dagar per vecka. Benuppbyggande aktivitet stimuleras i proportion till den dagliga skelettbelastningen. Viktigt med regelbunden aktivitet. Var beredd på mer smärta första tiden. Börja med minst 10 min. per gång på låg intensitet. Öka tiden och intensiteten gradvis. Promenader, jogging, cykling och simning har bevisad smärtlindrande effekt. Återuppta normal fysik aktivitet, se upp för rörelserädsla. Styrketräningsprogram 1 gång per vecka ryggens böj- och sträckmuskler samt nackoch bukmuskler. Promenader, gärna stavgång eller jogging är bra för de flesta. För en del är simning eller cykling bättre. Viktigt med en allsidig fysisk aktivitet på fritiden. Promenad 20 minuter/dag (10+10), ta alltid trapporna, livet ut. Kombineras med dietråd. Individualisera, öka tid och intensitet successivt. Konditionsträning minuter, 2-3 pass/vecka, minskar fettmassan med 1 kg per månad. Gärna viktavlastande aktiviteter som simning, vattengymnastik och cykling initialt för bättre compliance. Gruppeller parträning kan stimulera. Terapirekommendationerna finns även på linda och

14 KOL B, K, S Astma B, K, S vid mild astma (vid svår astma minskas ansträngningsgrad och belastning) Klimakteriebesvär B, K, S Äldre B, K, S Börja med 30 minuter, 2 ggr/vecka, lågintensiv till högintensiv efter förmåga, öka till 5-7 ggr/vecka. Använd stora muskelgrupper, cykling, gångträning samt land- och vattengymnastik, gärna intervallträning, se FYSS. Förbättrar syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, musklernas uthållighet och ger minskad mjölksyrabildning. Mindre behov att vädra ut koldioxid, minskad andfåddhet, ökad fysisk prestationsförmåga. Vid måttlig till grav KOL sker träning inledningsvis lämpligt under ledning av sjukgymnast min lågintensiv 2-7 ggr/vecka eller högintensiv 2-5 ggr/vecka, öka efter hand. Involvera stora muskelgrupper, simning, bollspel, cykel, gång- och löpträning, land- och vattengymnastik. Rätt medicinerad har astmatiker samma potential till förbättrad kondition av träning som icke-astmatiker. Träning med uppvärmning, långsam ökning av intensiteten och träning i intervaller är mycket effektivt för att mildra eller förhindra andningsbesvären. Minst 30 minuter 3 ggr/vecka. Raska promenader, stavgång, dans, motionsgymnastik, styrketräning, cykling, jogging, skidor mm. Börja lugnt med låg dos och intensitet. Öka på med tiden. Efter 3 månaders träning kan en positiv effekt förväntas. Fysisk aktivitet motverkar värmevallningar, svettningar, minskar nedstämdhet och är avstressande. Träning minskar skeletturkalkningen som annars tar fart efter klimakteriet samt minskar risken för hjärtkärlsjukdom vilket östrogenbehandling inte tycks göra. Börja med 20 minuter 3 ggr/vecka. Gärna rask promenad. Lägg till något för musklerna, styrketräning hos äldre kan på två månader hämta in förlorad muskelstyrka efter ett par decenniers inaktivitet. För friska äldre innebär träning låga risker, betydligt lägre än om man inte tränar. All träning ska påbörjas varsamt så kroppen får möjlighet att sakta anpassa sig till de ökade kraven. (Sammanställningen är gjord av Landstinget Dalarna utifrån FYSS för alla) 14

15 KOMMENTARER TILL TERAPIREKOMMENDATIONER 2011 I terapirekommendationer 2011 har kapitlet Fysisk Aktivitet integrerats i övriga kapitel tillsammans med ordination av och särskilda beaktanden vid fysisk aktivitet som har anpassats efter varje område. Allergi Vid behandling av allergisk rinit med nasal kortikosteroid rekommenderas i år Desonix istället för Rhinocort Aqua. Desonix är betydligt billigare. Diabetes Enheter för HbA1c har ändrats och således anges HbA1c-målen även i mmol/mol. Förväntad HbA1c-sänkning anges också för vissa av preparatgrupperna. Vidare framhålls att preparaten i steg 2b alternativa behandlingsmöjligheter vid diabetes typ 2, endast får förskrivas med subvention om steg 2a varit otillräckligt eller anses olämpligt p.g.a. uttalad viktuppgång eller risk för hypoglykemi.. DPP-4-hämmare och GLP-1-analoger kräver kvarvarande egen insulinproduktion och minskar därför i effekt vid långvarig diabetesduration. DPP-4-hämmare och GLP-1- skall ej ges vid nedsatt njurfunktion. Starlix är borttaget pga förlorad subvention och preparat med rosiglitazon är borttaget med anledning av dess indragning från marknaden. Hjärta Kärl Vid behandling av okomplicerad hypertoni har losartan lyfts upp som förstahandsalternativ. Efter nya riktlinjer från ESC har ASAs roll som strokeprofylax vid förmaksflimmer tonats ned och rekommenderad dos sänkts till mg medan Warans roll har lyfts fram. Ett förtydligande av atorvastatins plats som andrahandslaternativ framför rosuvastatin som lipidbehandling vid ischemisk hjärtsjukdom har lagts till. Hud Microcid vid impetigo stryks och för behandling av impetigo hänsvisas till infektionsavsnittet. Terapirekommendationerna finns även på linda och

16 Infektioner STRAMAS mål för antibiotikaförskrivning har tydliggjorts. Vid streptokocktonsillit med lätta till måttliga besvär kan man expektera och avstå från behandling. Vid pneumoni med atypisk etiologi rekommenderas behandling endast vid kraftiga symtom och tidig PCR-analys av luftvägssekret bör då göras. Undvik att basera diagnostik på serologi. Vid behov av peroral behandling av impetigo rekommenderas penicillin V (vid påvisade streptokocker) eller flukoxacillin i första hand. Cefadroxil är inte längre förstahandspreparat pga behovet att minska cefalosporinanvändningen. Nya avsnitt har tillkommit om perianal streptokockdermatit och om kutan borreliainfektiopn med anledning av att fästingar sprider sig allt längre norrut. Målgrupper för vaccination av säsongsinfluensa har uppdaterats enligt Socialstyrelsens rekommendationer Vid nedre UVI hos gravida är cefadroxil och ceftibuten inte längre förstahandsmedel. Lunga Två inhalationepreparat med steroider har lagts till behandlingsarsenalen vid astma. Dessa är Novopulmon Novolizer och Giona Easyhaler. Mage-Tarm Man lyfter fram vikten av att regelbundet prova utsättning av PPI. Både vid långtidsbehandling av dyspepsi och refluxsymtom samt vid behandling av esofagit grad A och B. Omeprazol borttaget från rek på dyspepsi. Istället rekommenderas ranitidin som tidigare och antacida. Vid behandling av diarre har gallsaltbindare lagts till som alternativ. Neurologi Förtydligas att TLV har beslutat att behandling av migrän med andra triptaner än sumatriptan endast får subventioneras för de patienter som har provat sumatriptan (tablett) utan tillräcklig effekt. I kapitlet om migränbehandling förtydligas att om nedsatt läkemedelsabsorption misstänkas så kan alternativ beredningsform övervägas. I stigande kostnadsordning utgörs dessa av suppositorium, smälttablett, nässpray och injektionsbehandling. Vid insättning av dopaminagonister mot Parkinsons sjukdom och idiopatiskt restless legs syndrom rekommenderas i fortsättningen både generiskt ropinirol och generiskt pramipexol som förstahandsval med anledning av patentutgång på Sifrol (pramipexol). 16

17 Osteoporos Patentet på Optinate har nyligen gått ut och med anledning av att risedronat är effektmässigt likvärdigt alendronat och eventuellt uppvisar mindre magbiverkningar än alendronat, lyfts risedronat upp som ett förstahandsalternativ vid sidan av alendronat. Man förtydligar att andrahandsvalet, Aclasta kan ges på hälsocentral. Observera att nya riktlinjer från Socialstyrelsen publiceras under Ergocalciferoldroppar borta från marknaden och istället rekommenderas receptfritt D-vitamin. Psykiatri Betonar vikten av intermittent behandling med sömnmedel, detta minskar risken för toleransutveckling. Ny hänvisning till nya nationella riktlinjer för vård och behandling av depression och ångestsyndrom från Man lyfter fram att långtidsbehandling med bensodiazepiner ej rekommenderas. Pregabalin har tagits in i reklistan som andrahandsalternativ och tillägg till SSRI vid generaliserad ångest. Beakta missbruksrisk! Vad gäller utvärdering av depressionsbehandling uppmanas till att använda sig av validerade symtomskattningsskalor (PHQ, MADRS). Påpekas att klomipramin bör undvikas till äldre pga uttalade antikolinerga biverkningar. Texten om behandling av depression hos barn och ungdomar har utvecklats. Betonas behov av tidig uppföljning på grund av ökad risk för suicidtankar. Barn under 15 år bör i regel skötas av barn- och ungdomspsykiatrin. Vid underhållsbehandling av bipolär sjukdom och vid depressivt skov har lamotrigin tagits bort. Vid depressivt skov samt förebyggande av depression har tidigare rekommenderats andra generationens neuroleptika men nu förtydligat till Seroquel (quetiapin) som tilläggsbehandling till litium. Quetiapin har indikationerna maniska och depressiva skov samt underhållsbehandling där patinten svarat på akutbehandling med preparatet. Under ADHD avsnittet har två yttterligare metylfenidatpreparat lagts till: Medikinet depotkapsel och tablett samt att Strattera lyfts fram som ett andrahandsalternativ. Vid underhållsbehandling av alkoholsjukdomar byts Revia (avregistrerat) mot Naltrexon Vitaflo. Under psykossjukdomar har man delat upp behandlingen på akut- och underhållsbehandling, peroral- och injektionsbehandling. I avsnittet om äldre och psykofarmaka har tabellen med läkemedel med risk för antikolinerga effekter utökats med Anafranil (klomopramin) och Tryptizol (amitriptylin). Man observerar också risk för hyponatremi vid behandling med serotonerga läkemedel (tex SSRI), ökad risk i kombination med diuretika. Terapirekommendationerna finns även på linda och

18 Smärta TLV har under året beslutat att coxiber endast får förskrivas med förmån mot smärta till de patienter som har provat andra alternativ eller som har stor risk att drabbas av magbiverkningar, t.ex. äldre eller de med hög blödningsrisk. Preparat med dextropropoxifen avregistreras i mars 2011 och behandlingen bör trappas ut. Gruppen avråder från behandling av äldre med svaga opioider som tramadol och kodein, istället rekommenderas morfin i lågdos. Alvedon 665 mg kan vara ett alternativ vid kontinuerlig behandling av paracetamol i de fall en jämn dosering över dygnet är önskvärd. Obs att det inte är upphandlat och således inte kan användas i förstahand i slutenvården. Urologi Förtydligat subventionsbegränsning av Avodart. Skärpt skrivningen om risk för kognitiv påverkan av medel mot överaktiv blåsa. Toviaz har lagts till som andrahandsalternativ vid trängningsinkontinens. Ögon Antasten privin har utgått och stryks därför från reklistan. Öron Vid akut rinosinuit hos vuxna kan koksaltsköljning och avsvällande näsdroppar rekommenderas som symtomatisk behandling. Tandvård Dosering av PcV vid bakteriella infektioner är förtydligad med avseende på dosering efter patientens vikt. Fungizone sugtabletter mot svamp i munhåla är avregistrerat och stryks således från reklistan. Texten om osteonekros är uppdaterad. 18

19 ALLERGI Avsnittet tar i första hand upp allergibehandling för barn, men kan även appliceras på vuxna. Första åtgärd bör om möjligt vara sanering/undvikande av aktuellt allergen. För födoämnesallergier räcker detta ofta som enda behandling. Medicinsk behandling av allergi styrs utifrån det organsystem, från vilket/vilka patienten får symtom. I vissa fall kan patienten behöva utrustas med mediciner för behandling av akuta reaktioner. Många allergiläkemedel är receptfria och kan rekommenderas för egenvård. Orala antihistaminer Orala antihistaminer har lång duration och lindrar allergiska reaktioner i hela kroppen. Antihistaminpreparat utgör basen för behandling av allergisk rinokonjunktivit. Vid otillräcklig effekt kompletteras med lokal behandling för respektive organsystem. Antihistamin kan även användas som akut behandling vid allergiska reaktioner av olika svårighetsgrad och i viss mån även profylaktiskt inför allergenexponering. De moderna antihistaminerna som finns på marknaden är effektmässigt tämligen likvärdiga och tolereras oftast väl. Trötthet kan vara en sidoeffekt. Som regel rekommenderas de nyare antihistaminpreparaten, där loratadin, ebastin och desloratadin i normaldosering inte har någon påvisad sederande effekt. Det finns sällan skäl att välja ett dyrare preparat, om läkemedlet inte behöver administreras i speciell beredningsform, t ex oral lösning till ett litet barn. De äldre, mer sederande antihistaminerna kan vara indicerade i undantagsfall, t ex vid svår nattlig eksemklåda eller vid urtikaria. För behandling av urtikaria krävs ofta en högre dos av antihistamin. Vuxna och barn från 6 år loratadin tablett t.ex. Loratadin * munsönderfallande tablett Barn mellan 1 och 6 år desloratadin oral lösning Aerius receptbelagd Nuvarande förskrivning till vuxna och ungdomar av desloratadin (Aerius) i tablettform är omotiverat hög och kostsam. Enligt Läkemedelsverket har * utbytbart Terapirekommendationerna finns även på linda och

20 preparatet ingen övertygande dokumentation för att vara effektivare än övriga antihistaminer. Priset på tablett desloratadin är mer än 4 gånger så högt som för loratadin i jämförbara doser. Preparat för behandling av allergisk konjunktivit De symtom, som dominerar vid allergiska ögonmanifestationer är klåda, rodnad, konjunktival svullnad och ökat tårflöde. Perorala antihistaminer kan ha god effekt vid lätt till måttligt svår allergisk konjunktivit (se ovan). Vid otillräcklig effekt eller där ögonsymtom förekommer som enda allergimanifestation ges lokalbehandling med droppar, som har mastcellsstabiliserande- och/eller antihistamin effekt. Av de mastcellsstabiliserande preparaten rekommenderas nedokromil, som har bättre dokumenterad effekt och som administreras två gånger dagligen. Preparatet finns godkänt från 6 år. Natriumkromoglikat finns i endospipetter utan konserveringsmedel för användning av kontaktlinsbärare. Av antihistaminer för lokalt bruk rekommenderas i första hand emedastin, som står sig väl i konkurrensen när det gäller kostnad och effekt och som även finns i endosförpackning utan konserveringsmedel. Mastcellsstabiliserande preparat och antihistaminer kan med fördel kombineras vid svår allergi. Mastcellsstabiliserande nedokromil Tilavist från 6 år natriumkromoglikat endospipett Lecrolyn * Antihistaminer emedastin Antihistamin + mastcellsstabiliserande olopatadin Emadine från 3 år Opatanol från 3 år Vid svåra allergiska besvär kan hyposensibilisering bli aktuell. * utbytbart 20

21 Preparat för behandling av allergisk rinit Perorala antihistaminer är förstahandsbehandling vid allergisk rinit. Vid otillräcklig effekt skall kompletterande lokalbehandling ges. Nässteroider har god effekt på nästäppan och få biverkningar. Principer för behandling är desamma för vuxna och för barn från 6 års ålder. Nasala steroider är ej godkända för barn under 6 år. Barn i växande ålder som behandlas kontinuerligt mer än 3 månader/år med nasal steroid bör kontrolleras med avseende på tillväxt minst två gånger per år. Tänk på total steroiddos om barnet samtidigt behandlas med steroidpreparat för astma. För barn under 6 år är man hänvisad till användning av antihistaminpreparat. Barn med otillräcklig effekt av dessa bör remitteras till specialist. budesonid t.ex. Desonix * från 6 år levokabastin Livostin Viss erfarenhet talar för att mometason (Nasonex) givet en gång per dygn skulle kunna ha en fördel framför budesonid hos barn som får tillväxtpåverkan. Barnläkarkommentar: För behandling av växande barn rekommenderas nasal steroid, givet en gång per dygn ( Mometason / Fluticason furoate priset få vara avgörande för preparatval ). Orsaken till detta är att i möjligaste mån förebygga tillväxtpåverkan. Vid uttalade besvär av allergisk rinit och otillräcklig effekt av antihistamin och lokalbehandling, kan man prova att ge oral steroid under några dagar. Rekommenderad dos är då T.Prednisolon 5 mg i 2-3 dagar. Grazax är ett nytt läkemedel, godkänt för behandling av gräspolleninducerad rinit och konjunktivit hos vuxna och numer även barn från 6 års ålder. Det innehåller frystorkat allergenextrakt i tablettform. Behandlingen måste inledas flera månader före säsong och pågå under hela säsongen. Enligt Läkemedelsverket har preparatet måttliga effekter och en hel del biverkningar. Grazaxbehandling bör startas på specialistklinik. Preparat för behandling av astma Se avsnitt Lunga, sid. 82. * avsevärt billigare än Rhinocort Aqua. Ges med sprayflaska. Terapirekommendationerna finns även på linda och

22 Systemiska steroider Systemiska steroider kan bli aktuella vid svår allergi, där antihistamin + lokal behandling har otillräcklig effekt. Orala steroider kan ges som engångsdos vid akut allergisk reaktion eller som en kur under max 1-2 veckor vid mer långdragna besvär. Långverkande steroid (Betapred) kan vara att föredra när preparatet ges som engångsdos (8 tabletter till vuxna, 4-6 tabl till små barn) vid behandling av akuta tillstånd. Ges steroidbehandling som en kur till barn väljs med fördel ett preparat med kortare halveringstid (t.ex. Prednisolon). Systemiska steroider bör om möjligt undvikas till barn. Växande individer, som behöver orala steroider t.ex. under pollensäsong, ska remitteras till specialist. Depåpreparat är kontraindicerade till barn i växande ålder. Restriktivitet rekommenderas även till vuxna på grund av otillräcklig dokumentation och risk för systembiverkningar. Om behov finns av mer än 1-2 veckors behandling med systemiska steroider skall hyposensibilisering övervägas. betametason Betapred prednisolon Prednisolon Adrenalin Indikationen är livshotande allergi, med symtom från cirkulation och/eller andningsvägar. Patienter som förses med adrenalininjektor ska noggrant instrueras om hur pennan ska användas och de ska vara motiverade att alltid bära den med sig. Då effekten av adrenalinet går ur efter ca 30 minuter och injektionen därför kan behöva upprepas, rekommenderas att patienten får utskrivet två adrenalinpennor åt gången. Långverkande systemisk steroid ska alltid ges när reaktionen varit av den grad att adrenalin administrerats. epinefrin Anapen Sprutan kan ges genom ett lager kläder. Anapen Junior är lämpligt till barn upp till 25 kg. Allergibehandling vid graviditet och amning Sedvanlig allergibehandling med ovan rekommenderade läkemedel gäller även vid graviditet och amning och anses inte medföra risk för fostret/barnet. Expertgrupp Allergi Thomas Sandström, MedicinCentrum, Lung- och allergisektionen, NUS Anna Winberg, Barn- och ungdomskliniken, NUS 22

23 DEMENSSJUKDOMAR Rekommenderad fysisk aktivitet vid demenssjukdom Bakgrund Demenssjukdom medför ofta inaktivitet och nedsättningar i muskelstyrka, gångförmåga och balans, vilket innebär fallrisk och negativa konsekvenser för funktioner i vardagen. Fysisk träning är genomförbart bland personer med demenssjukdom. De kan förbättra benmuskelstyrka, balans-, ADL-, gång- och funktionell förmåga genom kombinerad träning som är individanpassad, funktionell och med medelhög till hög intensitet. De kan även få förbättrad gångförmåga genom regelbundna individanpassade träningspromenader. Personer med demenssjukdom bör, enligt Socialstyrelsen, erbjudas möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet (prioritet 1). De kan erbjudas kombinerad träning (prioritet 5) och få möjlighet till träningspromenader (prioritet 7) 1. Utförande Kombinerad, funktionell benstyrke-, balans- och gångträning: Individanpassad, medelhög till hög intensitet, 2-3 ggr/vecka 1,2. Övrig fysisk aktivitet som träningspromenader: regelbundet, helst dagligen 1,2. Personer med demens kan ha svårt att träna på egen hand. Hänsyn bör tas till risk för konfusion och problem med minne, kommunikation eller perception 2. Källor: 1/SOS, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom /FYSS 2008 Sidor , 39 Kognitiv svikt vid demenssjukdomarna Läkemedelbehandling vid demenssjukdomarna är, med dagens kliniska behandlingsalternativ, symtomatisk. Det innebär att läkemedel kan utnyttjas för att minska den kognitiva svikten och därmed också den funktionella svikten. De kliniska effekter som man brukar notera är att patienterna får lättare att kommunicera, blir raskare i tanken och att konfusionella inslag ofta reduceras. Acetylkolinesterashämmarna åstadkommer denna effekt genom att minska nedbrytningen av acetylkolin, och därmed öka tillgången på denna transmittor i hjärnan. Det innebär att de inte har någon bromsande effekt på de grundläggande patofysiologiska mekanismerna vid Alzheimers sjukdom. Det är svårt att hos enskild patient förutse den symtomatiska effekten, varför ett behandlingsförsök bör erbjudas alla patienter. Den symtomatiska effekten bör följas upp efter 6-12 månader med förnyad klinisk undersökning och Terapirekommendationerna finns även på linda och

24 utsättningsförsök kan göras om tveksamhet beträffande effekten finns. Ett utsättningförsök måste utvärderas med tanke på försämring av patientens tillstånd genom förnyad uppföljning. Den kliniska effekten beträffande kognitiva funktioner är väsentligen lika för de olika preparaten. Klinisk erfarenhet och en del studier talar för att när synhallucinos och konfusionella inslag förekommer, så kan detta predicera ett snabbare gynnsamt kliniskt svar. Av viss betydelse för den kliniska användningen kan vara att donepezil har väsentligt längre halveringstid än galantamin. Rivastigmin finns numera i form av depotplåster. Behandlingstidens längd är individuell och behandlingen bör pågå så länge en symtomatisk effekt finns. Det finns data som talar för att symtomatisk effekt finns även vid relativt svår kognitiv svikt. Utsättningsförsök, skall följas upp inom en två veckor för att värdera eventuell försämring och bör således inte göras i anslutning till andra förändringar, t.ex. flytt till särskilt boende, som ju försvårar bedömningen av den kliniska effekten. Acetylkolinesterashämmare galantamin Reminyl donepezil Aricept rivastigmin depotplåster Exelon Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Denna grupp av symtom kan innefatta vanföreställningar, hallucinos, aggressivitet, förhöjd motorisk aktivitet, inklusive inadekvat aktivitet, dygnsrytmrubbningar, affektiva störningar och ångest. Bakom dessa symtom kan ligga flera olika mekanismer. Exempel på detta är störningar i hjärnans transmittorsystem, men också psykologiska och personlighetsmässiga faktorer och samspelet med omgivningen kan ibland åstadkomma dessa symtom. Det är i första hand psykotiska symtom, depressivitet och ångest som tycks ha sin grund i transmittorstörningar och är därmed tillgängliga för farmakologisk intervention. Det finns belägg för att vissa former av aggressivitet kan vara gynnsamt påverkbara av farmaka. Det finns för närvarande ingen etablerad specifik farmakologisk behandling för tillstånd med förhöjd motorisk aktivitet inklusive merparten av roptillstånden. Detta innebär att farmaka endast bör användas där det finns grundad anledning att anta att mekanismerna bakom 24

25 BPSD är organiska och inte om t.ex. aggressiviteten har sin grund i en bristfällig vårdsituation. Detta innebär att BPSD-problematik kräver en anpassad diagnostik för att ha en god grund för intervention och att denna intervention också sker i linje med vad som framkommit i diagnostiken. Under hösten 2008 presenterade Läkemedelsverket nya behandlingsriktlinjer vid BPSD, läs mer på Rekommendationerna går ut på att de primära åtgärderna vid BPSD ska vara icke-farmakologiska. 1. Utred symtom, tänkbara orsaker och utlösande moment 2. Se över befintlig läkemedelsbehandling och fundera på utsättning av läkemedel med negativ effekt på centrala nervsystemet t.ex. läkemedel med antikolinerga effekter. 3. Optimera vårdmiljö och bemötande 4. Om ovanstående inte är tillräckligt kan farmakologisk behandling övervägas. Depressiva symtom citalopram t.ex. Citalopram * sertralin t.ex. Sertralin* Kan även prövas vid irritabilitet, agitation och oro. Memantin (Ebixa) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet. Psykotiska symtom och aggressivitet Vid symtom som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patienten eller andra kan risperidon i dos upp till 1,5 mg per dygn användas. Preparatet används restriktivt på grund av ökad risk för allvarliga biverkningar, bland annat stroke och ökad dödlighet. Övriga neuroleptika har sämre evidens, saknar helt stöd eller har för mycket biverkningar. Planera i första hand en kort behandlingstid med utvärdering efter ca två veckor. Därefter ska ställningstagande till utsättning/-dosminskning göras regelbundet. risperidon Risperidon* Vid behov av akut sedation kan klometiazol prövas, under kort tid och med adekvat övervakning, eller oxazepam om ångestkomponenten är framträdande. Expertgrupp Demens Sture Eriksson, Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå * utbytbart Terapirekommendationerna finns även på linda och

26 DIABETES Rekommenderad fysisk aktivitet vid diabetes Typ 2-diabetes Bakgrund Hälso- och sjukvården bör erbjuda råd och stöd för ökad fysisk aktivitet till patienter med typ 2-diabetes (prioritet 1 enligt Nationella riktlinjer för diabetesvård 2010) Vid typ 2-diabetes innebär ökad fysisk aktivitet eller fysisk kondition förbättrade plasmaglukosnivåer mätt som HbA1c. Vid typ 2-diabetes innebär ökad fysisk aktivitet eller fysisk kondition minskad risk för kranskärlssjukdomar, stroke, tidig död i hjärt-kärlsjukdom och död oavsett orsak. Ordination - Dagligen 30 minuter promenad/cykling + 2 ggr/v intensivare aktivitet. - Lätt styrketräning bra kombination. Successiv upptrappning till måldos. se FYSS 2008 sidorna Typ 1-diabetes Bakgrund Hälso- och sjukvården bör erbjuda råd och stöd för ökad fysisk aktivitet till patienter med typ 1-diabetes (prioritet 3 enligt Nationella riktlinjer för diabetesvård 2010). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att värdera om ökad fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes förbättrar HbA1c. Det finns inget som talar emot att ökad fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes skyddar mot för tidig död och hjärt-kärlsjukdom på samma sätt som hos personer med typ 2-diabetes. Ordination Dagligen 30 minuter promenad/cykling + 2 ggr/v intensivare aktivitet. Lätt styrketräning bra kombination. Successiv upptrappning till måldos. Särskilda beaktanden Vid typ 1-diabetes behöver man ha en ökad observans på balansen mellan glukos och insulin i samband med ökad fysisk aktivitet för att undvika risken för såväl hypo- som hyperglykemier. se FYSS 2008 sid

27 Typ 2-diabetes Regelbunden fysisk aktivitet och kostbehandling är grunden för all behandling av typ 2-diabetes. Behandling av hypertoni och hyperlipidemi är också av högsta vikt hos dessa patienter. Patienter med mikroalbuminuri bör få ACEhämmare eller i andra hand ARB även vid normalt blodtryck, se kapitel Hjärta- Kärl. Rökstopp är bevisat effektivt som primärprevention av komplikationer vid typ 2-diabetes (prioritet 1 enligt Nationella riktlinjer för diabetesvård 2010). För råd om behandling se kapitel Rökavvänjning, sid. 90. Trombocytaggregationshämmare, i första hand lågdos-asa, ska erbjudas till diabetespatienter med känd arteriosklerotisk kärlsjukdom som inte har kontraindicerande tillstånd. Klopidogrel rekommenderas endast vid ASAöverkänslighet. Se EviBase, elektroniskt förskrivningsstöd, sid. 33. Behandlingsmål Behandling vid typ 2-diabetes ska alltid individualiseras och bör grunda sig på klinisk bedömning och den välinformerade patientens önskemål och förutsättningar. Generellt bör lägre blodsockermål eftersträvas vid nydebuterad diabetes. Angående diagnostik och behandlingsmål i övrigt se Vårdrutiner typ 2-diabetes, Vårdpraxis på Linda i avsnittet Endokrinologi. Steg 1 metformin t.ex. Metformin * Metformin förbättrar insulinkänsligheten i levern och muskulaturen samt motverkar viktuppgång. Metformin ger ej hypoglykemi. Metformin bör i princip sättas in till alla med typ 2-diabetes redan vid diagnos i kombination med kraftfull livsstilsintervention. Successiv dosökning med ca en veckas intervall föreslås för att minska gastrointestinala biverkningar. Vid försiktig upptitrering tolereras ofta doser upp till 2-3 g. Effekten är dosberoende. OBS! Skall sättas ut vid nedsatt njurfunktion eller risk för snabb försämring av njurfunktionen. Informera patienten om att ej ta metformin vid allvarlig sjukdom eller gastroenterit. S-kreatinin ej tillförlitligt, speciellt hos äldre. Beräkna kreatininclearance, avsnittet Njurfunktion, sid 161 eller använd formel på * utbytbart Terapirekommendationerna finns även på linda och

28 Metformin ska alltid sättas ut inför planerade röntgenundersökningar med kontrast. Återinsättes ej förrän tidigast efter 48 tim och under förutsättning att S-krea då är normalt. Steg 2 Andrahandsbehandling Vid otillräcklig blodsockersänkande effekt (HbA1c >52 mmol/mol, motsvarande 6 procentenheter) med metformin efter högst 3-6 månader eller när Metformin ej kan användas rekommenderas tillägg av eller byte till läkemedel enligt nedan. 2 a) Sulfonureider (SU) glimepirid t. ex.amaryl* glipizid t.ex. Mindiab* Sulfonureider stimulerar insulinfrisättningen kontinuerligt, därav risk för hypoglykemi. Risken för hypoglykemi ökar vid nedsatt njurfunktion och/eller hög ålder. Doser över 10 mg för glipizid och 4 mg för glimepirid är sällan av värde. Förväntad HbA1c-sänkning ca 10mmol/mol, (motsvarande 1 procentenhet). Insulinbehandling Alt. 1) Basinsulin d.v.s. medellångverkande insulin som tillägg på kvällen till perorala antidiabetika, framförallt till de med påtagligt förhöjda fastevärden av p-glukos. Denna regim ger sannolikt upphov till mindre viktökning än flerdosregim med insulin. SU/glinider sätts ut. Förstahandsval Humant NPH-insulin Andrahandsval Långtidsverkande analoginsuliner, t.ex: insulin detemir insulin glargin t.ex. Insulatard Humulin NPH Levemir Lantus Långverkande analoginsuliner skall användas med stor restriktivitet vid typ 2- diabetes. Detta på grund av avsaknad av dokumenterade fördelar jämfört med NPH-insulin samt en högre kostnad. Skall vid typ 2-diabetes endast användas vid upprepade nattliga hypoglykemier med NPH-insulin i adekvat dosering. I sällsynta fall av vårdadministrativa skäl. * utbytbart 28

29 Alt. 2) Mixinsulin Kan vara lämpligt vid höga blodsockervärden dagtid. Ges som 2- eller ev. 3-dosbehandling. Bör om möjligt kombineras med metformin. SU/glinider sätts ut. Förstahandsval: Analoginsuliner, t.ex aspart protamin Novo mix 30 lispro protamin Humalog mix 25 (eller 50) Andrahandsval: Humaninsulin HumulinMix30/70 Insuman comb 25 Insuman comb 25 har förfylld insulinpenna som kan förinställas, vilket kan vara en fördel för bland annat synskadade. Alt. 3 Basal bolus Måltidsinsulin i kombination med basinsulin enligt samma riktlinjer som vid typ I-diabetes (v.g. se nedan). Rekommenderas när man ej uppnått tillfredsställande kontroll av postprandiella blodsockernivåer. För preparat se avsnittet Typ 1-diabetes, måltidsinsuliner. 2 b) Alternativ andrahandsbehandling Dessa preparat kan användas som andrahandsbehandling när behandling enligt 2a) bedöms som mindre lämplig, t.ex risk för hypoglykemi eller uttalad viktuppgång, eller haft otillräcklig effekt och berättigar endast då till subvention. Bör ej ges till patienter med lång diabetesduration och låg egen insulinproduktion. Läkemedlen står inte i någon inbördes rangordning. Alfaglukosidashämmare akarbos Glucobay Alfaglukosidashämmare fördröjer upptaget av kolhydrater från tarmen och ger en jämnare blodsockerkurva över dygnet. Sänker HbA1c med ca 5-8 mmol/mol (motsvarande 0,5-0,8 procentenheter). Beakta långsam dosökning för att minimera biverkningar. Terapirekommendationerna finns även på linda och

30 DPP-4 hämmare saxagliptin sitagliptin vildagliptin Onglyza Januvia Galvus DPP-4 hämmare minskar nedbrytning av GLP-1 vilket ger en glukosberoende stimulering av insulinfrisättning och hämning av glukagonproduktion. Ger ej hypoglykemi eller viktuppgång. Bör ej användas vid nedsatt njurfunktion. Långtidsdata avseende säkerhet begränsad vilket bör beaktas. Förväntad HbA1c-sänkning ca 7 mmol/mol (motsvarande 0,7 procentenheter). Kombinationstabletter med Metformin finns tillgängliga (Janumet, Eucras) Glinider repaglinid Novonorm Glinider ger en snabb och kortvarig ökning av insulinfrisättningen. Kan vara lämpligt vid höga postprandiella blodsockervärden och/eller tendens till hypoglykemi mellan måltider vid traditionell SU-behandling. Likvärdig HbA1c-sänkande effekt som SU. Glitazoner pioglitazon Actos Glitazoner förbättrar insulinkänsligheten. Ger inte hypoglykemi. Bör ges som tillägg till annan peroral behandling. Glitazoner är kontraindicerade vid hjärtsvikt och bör användas med försiktighet vid riskfaktorer för hjärtsvikt. Ger ökad frakturrisk hos kvinnor samt risk för övergående makulaödem. Glitazoner skall endast i undantagsfall användas i kombination med insulin. Vid samtidig behandling med metformin och glitazon finns kombinationspreparat (Competact). GLP-1-analoger exenatide Byetta liraglutide Victoza GLP-1 analoger ges som subcutan injektion. Preparaten ger en glukosberoende stimulering av insulinfrisättning och hämning av glukagonproduktion. Ger därför ej hypoglykemi. Vidare ses förlångsammad ventrikeltömning och minskad aptit vilket medför viktnedgång (i snitt 3-4 kg). Vanlig biverkan är övergående illamående. Ges ej vid nedsatt njurfunktion. Förväntad HbA1csänkning ca 10 mmol/mol (1,0 procentenhet). 30

31 Riktlinjer för egenmätning av plasmaglukos vid typ 2- diabetes Studier har ej kunnat visa att egenkontroller vid kost och/eller tablettbehandling vid typ 2-diabetes ger förbättrad glykemisk kontroll. Kostnaderna för teststickor är betydande. För patienter med typ 2-diabetes som ej behandlas med SU/Glinider eller insulin är risken för hypoglykemier minimal. Därför rekommenderas en mer återhållsam förskrivning av teststickor. Allmänna rekommendationer: Varje glukosmätning ska ha ett eget syfte Mätning skall genomföras med god teknik Resultatet skall tolkas tillsammans med patienten och eventuellt leda till någon åtgärd Individen skall ha erhållit kunskap om hur värdena tolkas Utrymme för att diskutera glukosvärden ska ges vid återbesök hos sköterska/läkare Typ 2-diabetes: Generella råd vid egenmätning av plasmaglukos oavsett behandling: Vid nydebut och vid uppföljning av förändring i behandlingen kan dygnsprofiler med mätning före och 1 1/2 timme efter måltid under 2-3 dagar, vara ett viktigt underlag för val av behandling respektive ställningstagande till förändring. Vid akuta tillstånd såsom infektion, operation, behandling med kortison och situationer av akut stress kan mätning av minst 3-4 plasmaglukosvärden per dygn behövas. I pedagogiskt syfte kan plasmaglukosmätning i samband med fysisk aktivitet samt före och 1 1/2 timme efter måltid ge värdefull information. Terapirekommendationerna finns även på linda och

32 Typ 1-diabetes, inklusive LADA Behandlas i regel på medicinklinik. Diagnostik av LADA: se Vårdrutiner typ 2- diabetes, Vårdpraxis på Linda i avsnittet endokrinologi. Vid tveksamhet om diagnosen remitteras till medicinklinik. Måltidsinsuliner Förstahandsval Direktverkande analoginsuliner, t.ex: insulin lispro insulin aspart glulisin Andrahandsval Snabbverkande humaninsuliner, t.ex Humalog Novorapid Apidra Actrapid Humulin Regular Actrapid och Humulin kan vara en fördel exempelvis till personer med gastropares p.g.a. något långsammare insättande effekt. Basinsuliner Medellångverkande humaninsulin, t.ex: Långtidsverkande analoginsuliner, t.ex insulin detemir insulin glargin Humulin NPH Insulatard Insuman Basal Levemir Lantus Anm. Analoginsulinerna är avsevärt dyrare men ger en jämnare dygnsprofil med en något lägre risk för nattliga hypoglykemier. Detta avser framförallt Typ I-patienter med hög insulinkänslighet där redan små variationer i tillförd insulinmängd kan ge hypogykemier. En fördel med Lantus/Levemir är den långa verkningstiden, vilket medger att läkemedlet i allmänhet kan administreras vid vilken tidpunkt på dygnet som helst. Övriga riskfaktorer och livsstil Även vid typ 1-diabetes bör övriga riskfaktorer som rökning, hypertoni och hyperlipidemi beaktas. 32

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Terapirekommendationer

Terapirekommendationer L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N Terapirekommendationer För sjukvården och tandvården i Västerbottens län 2010 Det bästa för de flesta TERAPIREKOMMENDATIONER 2010 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen

Läs mer

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (6 Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Målvärde: HbA1c < 52 mmol/mol Målvärde sätts upp individuellt. Ingen känd hjärt-kärlsjukdom: INTENSIV

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)

Läs mer

Producentobunden information

Producentobunden information Producentobunden information Maj Juni 2010 - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll saxagliptin (Onglyza) och liraglutid (Victoza) - diabetesläkemedel. Allergi - receptfria

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Genomgången av läkemedel vid diabetes Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på och subvention

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Landstinget i Östergötland - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll REK 2010 - förändringar. indacetrol (Onbrez) - nytt KOL-läkemedel. prucaloprid

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare Diabetesläkemedel Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist i allmän- och internmedicin Processledare för Diabetesprocessen Läkemedelsinteraktioner

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2007 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen rekommenderade förstahandsval inom respektive område och baseras på dokumenterad medicinsk och farmacevtisk ändamålsenlighet samt

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar ALLERGI

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar ALLERGI Allergi ALLERGI l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Emerade

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Ändringar i REK-lista 2015. TLV-omprövningar av subvention,

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2013 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen rekommenderade förstahandsval inom respektive område och baseras på dokumenterad medicinsk och farmacevtisk ändamålsenlighet samt

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen Till förskrivare av -guiden för Hisingen Till förskrivare av Bil. 1 FaR är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, Idrott & förening. Verksamheten vänder sig till alla från 7

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag Lathund - rekommendationer för fysisk aktivitet. Denna sammanställning har gjorts med hjälp av FYSS 2008 och presenteras i alfabetisk ordning. För mer information komplettera med FYSS 2008. Lathunden är

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Terapirekommendationer

Terapirekommendationer L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N Terapirekommendationer För sjukvården och tandvården i Västerbottens län 2012 Det bästa för de flesta TERAPIREKOMMENDATIONER 2012 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2014 Urvalet av läkemedel omfattar huvudsakligen rekommenderade förstahandsval inom respektive område och baseras på dokumenterad medicinsk och farmacevtisk ändamålsenlighet samt

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering folkhalsoenheten.hoh@lul.se www.lul.se/folkhalsoenheten Mia Modin, friskvårdslots

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen. FaR på Hisingen

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen. FaR på Hisingen Till förskrivare av -guiden för Hisingen FaR 2016-04-22 Till förskrivare av Bil. 1 FaR är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, Idrott & förening. Verksamheten vänder sig till

Läs mer

2 ALLERGI ANDNING ÖNH

2 ALLERGI ANDNING ÖNH 8 REKLISTAN 2012 ALLERGI R cetirizin Allergisk rinit Nasala steroider Desonix Anafylaxi Adrenalin R epinefrin Adrenalin, injektion Anapen/Anapen junior Jext Steroider Betapred R klemastin Tavegyl, mixtur

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer