KUNDTIDNING 1/2009. Värma villan på vintern? Priset på el sjunker. Pensionärer på besök i kraftverket Nette testar stavmixers.

Transkript

1 nettevasa ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 1/2009 Värma villan på vintern? Pensionärer på besök i kraftverket Nette testar stavmixers Priset på el sjunker >> Sid 18

2 KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Tag kontakt med vår karttjänst före du börjar gräva Före grävningsarbetet påbörjas bör kunden ta reda på om det finns kablar eller fjärrvärmerör på området. Vi skickar kartor avgiftsfritt via e-post, fax eller per post. Du kan också hämta lägeskartor från karttjänsten på Kyrkoesplanaden 4 kl INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eläkeläiset vierailulla voimalaitoksella Kannattaako huvilaa lämmittää talvella? Testissä sauvasekoittimet. Kartor större än i storlek A3 fås på beställning efter en arbetsdag. Utgivna kartor är avsedda för engångsbruk och gäller bara för avsett område. Kabelvisning i terrängen Vi utmärker våra egna kablar i terrängen. Denna tjänst är avgiftsfri och leveranstiden är tre arbetsdagar. Om kunden vill få kablarna markerade på beställningsdagen debiteras en avgift om 80. Kundens egna kablar 80 /timme. Beställning av kartor och kabelvisning Telefon (06) E-post: kartat@vaasansahko.fi Du kommer väl ihåg att sluta elavtal innan flytten Slut elavtal till din nya bostad minst en vecka före flytten så säkerställer du att elen fungerar på flyttdagen. Det kostar ingenting att koppla in elen så länge avtalet sluts i tid. Om elbolaget blir tvunget att koppla in den nya anslutningen över veckoslutet, på en helgdag eller på vardagar efter kundtjänstens öppethållningstid debiteras 120 euro för anslutningen Ledaren Pensionärer på besök frågade: Vem bestämmer elpriset? Uppskattningsfaktura - nej tack! Ny jordkabel drogs under ån i Toby Värma villan på vintern? 14-åriga Nette vill bli utförsåkare Nette testar stavmixers Rodnande anka håller koll på duschvattnet I korthet Korsord Slut elavtal: via internet via telefon (06) via besök på Kyrkoesplanaden 4 ette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i juli Nummer: 1/2009 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: (06) Kundbetjäning: öppen kl Felanmälningar: (06) (24 h) Fax: (06) Internet: ISSN: Huvudredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Svensk text: Layout: Tryckning: Pärmbild: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Kustmedia/Björn Håkans Reklambyrå, Bock s Office Ab Waasa Graphics Ab Mikko Lehtimäki

3 LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör Energi till din fördel Vasa Elektriska har alltid levererat förmånlig energi till sina kunder. Kunderna har alltid kunnat lita på att de köper sin el till ett konkurrenskraftigt pris och de har inte behövt oroa sig över tillfälliga förändringar på marknaden. Priset har inte i varje enskild stund varit det billigaste i Finland, men ändå alltid bland de förmånligaste. Bolagets fortsatta affärsverksamhet har tryggats av en god lönsamhet, vilket årligen har konstaterats i flera branschjämförelser. Att kombinera förmånliga priser med en god lönsamhet har varit och är även i fortsättningen möjligt eftersom bolagets konkurrenskraft är i skick och utgifterna är under kontroll. De ekonomiska utsikterna har förvisso försämrats väsentligt de senaste månaderna. Verksamhetsprinciperna är fortfarande de samma: inga återförsäljare är inblandade i försäljningen av el, vi går inte med i några bonussystem och vi sysslar inte med kedjehandel. En rättfram och enkel verksamhet betyder permanent förmånlig energi. På sidan 18 i den här tidningen finns en nyhet om prissänkningen på elenergi. Vändning på elmarknaden Som en följd av det ekonomiska tumult som startade förra året har det även på energimarknaden skett osedvanligt snabba och stora förändringar. Bränslepriserna har sjunkit med undantag för torven, vars pris har stigit på grund av dålig tillgång. Utsikterna för de närmaste månaderna är fortfarande högst instabila, av många olika orsaker. Nedgången på partipriset på el har även denna gång fört med sig nya aktörer på marknaden. De nya försäljarna är välkomna i konkurrensen. Elpriset i Finland är fortfarande bland de lägsta i Europa. Buffertar för recessionen och för stora produktionsinvesteringar Vasa Elektriskas resultat hölls i fjol mätt i euro på samma nivå som föregående års rekordresultat, men för att uppnå det krävdes en cirka 16 procents ökning av omsättningen. Antalet kunder har sedan i augusti förra året ökat med ungefär Totala antalet elkunder är för närvarande cirka Före kommunsammanslagningarna som skedde vid årsskiftet hade Vasa Elektriska kunder i 404 kommuner. nette 1/2009 3

4 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Pensionärer på besök frågade: Vem bestämmer elpriset? 4 nette 1/2009 Aarre Mänty inspekterar noggrant generatorerna.

5 På Runebergsdagen fick Vasa Elektriskas kraftverk intill Brändö bro besök av ett tjugotal pensionärer. De var intresserade av elproduktionen och framför allt av elpriset. Vid årsskiftet grundades en ny pensionärsförening i Vasa, då pensionärsföreningarna Vaasan Tekniset Eläkeläiset och Oloneuvokset gick samman. På sin första gemensamma utflykt besökte klubben Vasa Elektriskas kraftverk. Tenho Moisander, som kläckte idén om utflyktsmålet, berättar att elproduktion intresserar en stor del av gruppen. Av dem som ännu i fjol var medlemmar i Vaasan Tekniset Eläkeläiset har många en karriär inom elbranschen bakom sig. Men visst hade även många kvinnor följt med de elintresserade männen till utflyktsmålet. Närmare bestämt Oloneuvoksets före detta medlemmar löneräknare, bokförare, kartritare och laboranter. Det här verkar vara en intressant plats, och visst intresserar åtminstone elens pris även oss damer, säger Eine Latvala som i 35 års tid arbetade som löneräknare på ABB. Värdarna för evenemanget, energichef Seppo Pajukoski och försäljningstekniker Valter Sundström från elhandelsenheten, bjöd besökarna på en rundtur i kraftverket. Tenho Moisander vill veta hur hög pannan är och när den senast användes. Den är ungefär 32 meter hög och hela pannan är upphängd så att den kan utvidga sig när den blir varm, förklarar Pajukoski. Pannan var senast i användning i augusti 2008 då kraftverket på Vasklot var avstängt för underhåll. Kraftverket producerar el och värme Den nyare delen av kraftverket byggdes år 1967 och har från första början eldats med tung brännolja. På grund av råvarans höga pris används enheten enbart som reservkraftverk. Elpriset är sällan så högt att det skulle löna sig att producera el med tung brännolja, säger Pajukoski. Moisander, som arbetat på ABB:s transformatorfabrik och därmed är van vid verkligt stora elapparater, fikar hela tiden efter tekniska detaljer och siffror. Han får veta att det el- och fjärrvärmeproducerande kraftverkets eleffekt är cirka 13 MW och dess värmeeffekt cirka 36 MW. På sjunde våningen får pensionärerna en tydligare bild av hur kraftverket fungerar, i form av en ritning som åskådliggör produktionen av el och värme. I vattenlaboratoriet tillsätts färgämne och kemikalier till fjärrvärmevattnet. Den gröna färgen underlättar felsökningen om det uppstår läckage i fjärrvärmeledningen. Kemikalierna förhindrar korrosion i rören. Är det ingen som arbetar här, undrar Maj- Britt Gref som arbetat 42 år inom ekonomiförvaltningen på ABB, då gruppen hittills inte mött en enda människa på sin rundtur. Strax därpå guidar Pajukoski gruppen till kontrollrummet där drifttekniker Martin Nummelin och driftövervakare Johan Forss håller koll på el- och fjärrvärmesystemen. Kontrollrummet har jour dygnet runt Nummelin berättar att jouren pågår dygnet runt. Datorer underlättar övervakarnas arbete och gör att man snabbare kan hitta och reparera fel. Om det blir elavbrott någonstans i det kilometer långa nätverket, lokaliseras felet på dataskärmen redan innan kunderna hinner börja ringa in felanmälningar. Den felaktiga ellinjen kan separeras från resten av nätet via fjärrstyrning. Petri Laine flyttade från Vasa till Veikars för tio år sedan. Han undrar varför det i stan inte förekom just några elavbrott alls, medan där han nu bor tycks inträffa kortare, några sekunder långa avbrott ganska ofta. Syndabockarna är oftast fåglar som kolliderar med ledningar eller transformatorer, berättar driftövervakare Johan Forss. I stan slipper man avbrott orsakade av fåglar, eftersom elledningarna är nedgrävda. En blänkande röd turbin/generator drar till sig pensionärernas beundrande blickar. Pannan matar turbinen med 520 grader varm ånga. Aarre Mänty hann som ung pojkspoling arbeta även på Vasa Elektriska och nu går han runt och undersöker generatorn från alla sidor. Det syns överallt att det här kraftverket är mycket välskött, berömmer Mänty och berättar att han under sin livstid hunnit besöka rätt många elproducerande kraftverk. Alla ställen har inte varit lika snyggt skötta. nette 1/2009 5

6 Från kraftverkets översta våning är det 30 meter ner till marken. Terttu Salmi och Salme Karhu lyssnar till Seppo Pajukoskis och Valter Sundströms redogörelse för elprisets grunder. Det är också mycket viktigt att allting är i toppskick, berättar Pajukoski. För om det av någon anledning blir avbrott i värme- och elproduktionen på Vasklot måste kraftverket fås att fungera inom en halvtimme. Jasså, den här enheten räcker i sig till som ersättare förundras Eino Turpeinen och får höra att Vasa Elektriska dessutom har flera värmeverk spridda runt stan, bland annat i Storviken och på Långbacken. De producerar emellertid inte på någon el. Vindkraft tilltalar pensionärerna Rundturen avslutas med kaffe och Runebergstårta. Pensionärerna får fråga vad de vill av Seppo Pajukoski och Valter Sundström. Elpriset blir diskussionsämnet för dagen. Pensionärerna vill veta hur priset på el kommer till och vem det egentligen är som bestämmer hur mycket den kostar. Det är inte så att du råkat vända diagrammet upp och ner, skämtar Aatos Huotari när Pajukoski med hjälp av en overheadprojektor visar hur elpriset på den nordiska elbörsen i huvudsak trissats upp. Vasa Elektriskas mål är att hålla priserna stabila och under medelnivån, försäkrar Pajukoski och visar en orange kurva som anger Vasa Elektriskas priser, och som konstant går lägre än de övriga kurvorna. Salme Karhu samt Valto och Karin Vuorinen harmar sig över att nattelen inte är lika förmånlig som tidigare. Kommer nattelen ens att finnas kvar som produkt eller borde användarna gå över till fjärrvärme? Den kommer säkert att finnas kvar men prisskillnaden jämfört med dagel har verkligen minskat, vilket till största delen beror på elbörsen där priset varierar varje timme. Pensionärerna vill också veta när de fjärravlästa elmätarna installeras i Vasa och om de nya mätarna även kommer att installeras ute vid sommarstugan. Valter Sundström svarar på frågor om det lönar sig att byta till lågenergilampor eller att skaffa en luftvärmepump. I den här pensionärsgruppen är man för vindkraft. För deras del skulle det gå bra att bygga vindkraftverk på Replot med det samma. I Danmark sussade ja riktigt sött bredvid en hel skog av vindkraftverk, berättar Aarre Mänty. Sömnen stördes inte av några som helst ljud, trots att 16 vindkraftverk fanns alldeles inpå hotellet. 6 nette 1/2009

7 Sedan i oktober har familjen Mäki-Rajala i Laihela betalat elräkningar baserade på förbrukning i realtid. Fjärravläsningen har från första början fungerat problemfritt och familjen skulle inte vilja byta tillbaka till uppskattningsfaktura. Uppskattningsfaktura nej tack! Enligt Juha Mäki-Rajala är det enklare att hålla reda på elförbrukningen än tidigare och han behöver inte längre med spänning invänta utjämningsfakturorna. Det är mycket lättare att betala lite varje månad i stället för att betala en stor utjämningsfaktura på en gång. Den fem personer stora familjen Mäki-Rajala bor i ett egnahemshus byggt Det vita tegelhuset värms med direktel och bostadsytan som ska värmas upp är 132 kvadratmeter. Familjens elförbrukning har legat kring kilowattimmar i året. De senaste åren har det dock gått åt kilowattimmar. Tillsammans med sin fru Susanna funderar Juha om dom skaffat nya apparater till hushållet som skulle förklara ökningen. Mängden hushållsapparater har inte stigit men familjen har blivit större, kommer Juha på. Familjens minsting, Martta, föddes för ett år sedan och Susanna har sedan dess varit hemma med henne och de äldre syskonen Reetta och Nuutti. I en barnfamilj tvättas det en hel del kläder och Mäki-Rajalas berättar att de badar bastu minst två gånger i veckan. Av de tidigare husägarna har vi också ärvt en torktumlare, men den använder vi nästan aldrig, säger Susanna. Fram till dagen för intervjun hade Mäki- Rajalas hunnit få tre räkningar baserade på fjärravläsning: 127 euro i oktober, 142 euro i november och 181 euro i december. Det är större summor än uppskattningsfakturorna på cirka 120 euro, men helt enligt förväntningarna tycker Juha. Elräkningarna har ändå uppmuntrat till flitigare eldning i vedkaminen. Sommartid kommer Mäki-Rajalas elräkning att gå på några tior i månaden. På vintern får man vara beredd på lite större räkningar, men på sommaren kan man köpa någonting trevligt eller åka på en resa med familjen, säger Juha. Inom en snar framtid har familjen också för avsikt att skaffa en luftvärmepump som Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki I Susanna och Juha Mäki-Rajalas familj har bytet till fjärravläsning gått problemfritt, men elförbrukning har ökat i takt med familjens storlek: Reetta och Nuutti fick en lillasyster, Martta, för ett år sedan. minskar elförbrukningen i ett eluppvärmt hus, åtminstone så länge man inte använder den till att kyla ned huset på sommaren. Mätarna fungerar, problem med förbindelsen En del Laihelabor fick ännu i januari en uppskattningsfaktura, trots att fjärravlästa mätare hade installerats och tagits i bruk, berättar Vasa Elnät Ab:s projektingenjör Martti Ijäs. Själva mätarna fungerar som de ska men leverantören har haft tekniska problem med förbindelserna. Informationen om elförbrukningen har inte överförts ordentligt till faktureringssystemet. Det har uppstått problem både i GPRS-systemet och i elnätet, genom vilka informationen förmedlas. I slutet av januari hade över mätare installerats och enligt Ijäs är det cirka tvåhundra hushåll som drabbats av problemen. Mätarna och fjärravläsningssystemet levereras nyckelfärdiga av Landis+Gyr Oy. Vi godkänner inte installationen innan den uppfyller våra kriterier och förbindelserna klarar funktionstestet. nette 1/2009 7

8 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Ny jordkabel drogs under ån i Toby 8 nette 1/2009 Vid borrning får det endast vara några grader kallt, annars fryser bentoniten, berättar Jarno Jussila.

9 En onsdag i januari brummar ett flertal orangefärgade arbetsmaskiner omkring på bankgården i Toby, alldeles intill den gamla stenbron. Bröderna Jussila och deras företag från Kurikka, Maarakennus Velj. Jussila, har kommit för att borra ett hål under Toby å. För en lekman känns det mirakulöst att borrkronan gnager sig fram under vattnet, på cirka 160 centimeters djup, och att den förflyttar sig 55 meter från bankens gård till andra sidan ån. För Jarno Jussila som styr borren går arbetet emellertid mer eller mindre på rutin. Vi har sysslat med styrd horisontell borrning i över ett år redan och vi har tagit oss under åtminstone tio åar. Företaget, som grundades av Jussilas far och farbror år 1968, är specialiserat på rörunderfarter vid trafikleder. Enligt Jussila finns det många andra finländska företag i samma bransch, men när det behövs maskiner som kan ta sig genom berg är antalet konkurrenter mindre. Underfarten av Toby å påbörjas klockan tio på förmiddagen. Jussila bedömer på förhand att arbetet ska ta runt tre timmar i anspråk. Men om marken är besvärlig kan det ta närmare tio timmar. Jordmånen i Toby visar sig vara stenig. Mitt under ån stöter borrkronan på en stor sten, och man blir tvungen att ta en annan väg. Först på tredje försöket kommer man över. Tre timmar visar sig vara en mycket bra uppskattning. Klockan ett är rören, som elledningarna ska dras genom, på plats under ån. Att borra själva hålet går ganska snabbt, men det tar tid att få ner rören i hålet. Lerblandning bereder vägen På lastbilsflaket står en stor, vit behållare. Jussila berättar att det liter stora kärlet innehåller bentonit. Det är en sorts naturlera som importeras till Finland från bland annat USA. Egentligen baserar sig hela processen på bentonit. Blandad med vatten gör den borren halare och bereder vägen, förklarar Jussila. Bentonit uppstår ur vulkanisk aska och duger till många ändamål. Till exempel kan den användas till att skydda grundvattnet vid avstjälpningsplatser, eftersom bentonit effektivt suger åt sig vatten. När den blir fuktig sväller den och blir så småningom ogenomtränglig för vatten. Ämnet används av livsmedelsindustrin som klumpförebyggande medel. När borren tagit sig över ån byter Jussila och hans arbetskamrat Sauli Vesterbacka ut borrkronan mot ett bredare redskap. Breddaren trycker ut lera och jord ur hålet, samtidigt som rören för elledningarna dras. Vanligtvis dras elkablar över åar genom att fästa dem i brokonstruktioner. I Toby är det inte möjligt, eftersom Toby stenbro är ett historiskt värdefullt och skyddat objekt. Bron blev färdig år 1781 och är den näst äldsta stenbron som fortfarande är i bruk i Finland. Vasa Elnät byter hela tiden ut luftledningar mot jordkablar, där det är möjligt, i samband med den årliga servicen. Efter att underfarten av ån är färdig, borrar Jarno Jussila och Sauli Vesterbacka ytterligare ett hål. Borrkronan styrs från bankens gårdsplan under Pundarsvägen mot butiken. Borrningen är snabbt avklarad och Jussila hoppar ur borrmaskinens förarhytt och byter till en liten grävmaskin. Skopan mockar upp högvis med mjuk lera ur diket och vi lämnar männen som fortsätter sitt arbete. nette 1/2009 9

10 Värma villan på vintern? Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki 10 nette 1/2009

11 Många villaägare låter grundvärmen vid sommarstugan vara på över vinter för att undvika fuktbildning. Uppvärmningen kan lätt medföra en räkning på hundratals euro. Jurvaborna Merja och Antero Mikkola är ofta ute vid sommarstugan även på vintern. Våra barn och deras familjer använder också stugan, berättar Merja. På vintern håller familjen Mikkola temperaturen i den fem år gamla timmerstugan på + 11 grader. När de kommer ut till stugan eldar de i kaminen av tunt gjutjärn och får fort upp en behaglig värme i den 55 kvadratmeter stora byggnaden. Det går åt mer el vid sommarstugan än där hemma, där vi har veduppvärmning, säger Merja. Timo Riiki från Vasa Elektriskas tekniska rådgivning har kollat upp förbrukningen och berättar att villan förbrukar cirka kilowattimmar om året. Det innebär en räkning på nästan tusen euro för familjen Mikkola. Timo har emellertid många goda råd för att minska på elräkningen. Obebodd stuga utan uppvärmning Om sommarstugan inte är i användning på vintern är det enklast att stänga av elen helt med huvudströmbrytaren. Om stugan är utrustad med diskmaskin eller vattenledning, som inte går att helt tömma på vatten, kan man dock inte stänga av värmen helt. I en del sommarstugor är det lämpligt med underhållsvärme. Det innebär att inomhustemperaturen konstant hålls några grader högre än utomhustemperaturen. På så sätt undviker man att det bildas fukt i byggnaden. Vid riktigt kallt väder är det alltså minusgrader även inomhus, säger Riiki. Enklaste sättet att ordna med underhållsvärme är att använda ett portabelt element. Effekten bör vara cirka 10 watt per kvadratmeter. För familjen Mikkola är underhållsvärme inte något bra alternativ, eftersom deras sommarstuga är utrustad med vattenledning som inte går att tömma till vintern. Men ni kunde alldeles bra hålla grundvärmen vid omkring fem grader, föreslår Timo och ger en enkel formel att räkna efter: en grads temperatursänkning av inomhusluften betyder cirka 5 procent lägre elräkning. Inga elslukare vid sommarstugan Familjen Mikkolas villa är rikt utrustad med armaturer, sonen är nämligen elmontör. Timo råder dem att byta ut glödlamporna mot lågenergilampor. Blir vi tvungna att byta ut takkronan eller finns det energilampor med passande liten sockel, frågar Merja och får veta att det finns lampor i lämplig storlek. Förutom till uppvärmning och belysning behöver Mikkolas även el till teven, digiboxen, ungdomarnas spelkonsoler och bärbara datorer. Hemelektroniken drar förvisso el endast då den används. Datorerna tas med hem och Merja drar alltid ur alla kontakter innan de åker från stugan. I köket finns kyl/frys, kaffekokare, mikrovågsugn och spis. I badrummet finns en 150 liters varmvattenberedare. Vintertid slår vi på den enbart när barnbarnen behöver gå i duschen, påpekar Antero. Dessutom har vi en sån här apparat, men den drar säkert inte så mycket ström, skrattar Antero och drar fram dammsugaren ur sovrummet. I sommarstugor är det vanligt att hushållsmaskinerna är gamla och därför slösar mycket energi, men hos Mikkolas finns inga energislukare. Alla apparater är köpta 2005, då stugan stod färdig. I frysen ligger en ensam bullpåse, ifall det skulle komma gäster på besök. Timo ber familjen Mikkola fundera över om det verkligen lönar sig, eller om det eventuellt vore billigare att köpa kaffebrödet i butiken på vägen till villan. Vanligtvis är frysen betydligt mer välfylld, försvarar sig Merja. Antero är inte speciellt oroad över elräkningen. Jag är helt borttappad när det gäller sånt här, trots att jag och min son alltid räknar ut var elen är förmånligast. Men det är ju därför man arbetar så att man kan betala räkningarna, funderar Antero. Inom Vasa Elnäts distributionsområde finns över elektrifierade fritidsbostäder. nette 1/

12 Spartips för stugägare: - Låt stugan stå ouppvärmd, om det är möjligt. - Minska grundvärmen. - Underhållsvärme är billigare än grundvärme. - Byt till nattel om den årliga elförbrukningen är större än kwh. - Byt glödlampor till lågenergilampor. - Lämna inte hemelektronik i standbyläge. - Är det nödvändigt att ha kyl och frys påslagna hela vintern? Elapparater kan fjärrstyras Den moderna tekniken gör det möjligt att fjärrstyra sommarstugans elapparater via mobiltelefonen eller datorn. När man åker hemifrån kan man till exempel ringa villan och beordra styrenheten att höja inomhustemperaturen. Det är ju därför man arbetar - så att man kan betala räkningarna, funderar Antero. Enligt Risto Herttua från Vaasan Sähköpalvelu finns det många olika automationssystem på marknaden. Det är vanligt att dessa även inkluderar inbrotts- och brandalarm. Om det blir inbrott eller börja brinna vid sommarstugan skickar systemet ett larm till din mobiltelefon. Beroende på utrustning och funktioner kan priset landa både över och under 500 euro. Kretskortsbaserade lösningar är ett ännu billigare alternativ om man själv klarar av att koppla in systemet, berättar Herttua. Priset inkluderar endast centralenheten. Installationen kostar enligt Herttuas uppskattning från ett par hundra euro och uppåt, och dessutom tillkommer eventuellt reseersättning. För att kommunicera med utrustningen behövs även ett SIM-kort som installeras i centralenheten. Belysningsplanerare Ilkka Volanen, hur mycket el förbrukar designstolpen per år? Förbrukningen är svår att uppskatta eftersom belysningen har års- och dygnsvariationer. Men i höjd med Vasa skulle jag tippa att det går åt cirka kilowattimmar. Illusionen drar alltså i grova drag lika mycket ström som ett egnahemshus utan eluppvärmning. Volanen baserar sin beräkning på uppgifter om gatubelysningen. På Vasas breddgrader lyser gatlamporna cirka timmar om året. Eftersom designstolpen är belyst endast då det är mörkt och belysningen är programmerad att tändas en timme efter solnedgången och att släckas en timme före soluppgången kan man dra av ytterligare 300 timmar per år. Hur många lampor? Stolpen belyses med hjälp av 21 strålkastare. Samtliga strålkastare är identiska vad modell och storlek beträffar. Varje strålkastare består av 49 LED-lampor, vilket totalt ger lampor. Effekten för en LEDlampa är 4,5 watt. Är alla lampor på hela tiden? När stolpen ser helt vit ut betyder det att alla LED-lampor är på. Olika färger åstadkoms genom att reglera LED-lamporna. 12 nette 1/2009 Hur många år håller en LED-lampa? En LED-lampa beräknas ha livslängd om timmar, den lyser med andra ord i över tio år. Fast lampan har lång livslängd avtar dess effekt med åldern, påpekar Volanen. Illusionens belysning styrs av ett dataprogram. För närvarande finns fem olika program att välja mellan: långsamt skiftande grundprogram, nattprogram, morgonbelysning, julsäsong och nyår.

13 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki 14-åriga Nette vill bli utförsåkare Anette Ingman från Sundom i Vasa, med smeknamnet Nette, är målmedveten och har klara framtidsplaner hon vill bli professionell utförsåkare. Om tävlingskarriären av någon anledning inte blir av tänker jag bli elittränare. Föräldrarna, Elina och Per Anders Ingman, är inte lika säkra som dottern på att framtidsyrket faktiskt kommer att utövas i slalompisten, men hela familjen delar flickans dröm. Föräldrarna turas om att skjutsa Nette till tävlingar och träningar. 16-årige storebror Robin får ohjälpligt nöja sig med lite mindre uppmärksamhet. Robins konfirmationsfest förra våren var det enda veckoslutet hela familjen var samlad, säger Elina. Julen spenderade familjen förvisso tillsammans men man steg upp klockan sex varje morgon, förutom på julafton, så att Nette fick träna. Föräldrarna orkar med det hela tack vare att Nette är så entusiastisk och ambitiös. En- ligt mamma Elina har dottern aldrig behövt någon övertalning för att åka på träning. Snarare har det varit nödvändigt att försöka lägga lite band på ivern nu och då. Det är uppenbart att Nette gör det här av sitt hjärtas glädje, för det kräver så mycket av henne. Nette går i åttan på Borgaregatans skola. Det går bra i skolan, trots att idrottsutövandet orsakar många frånvarotimmar. Tillsammans med andra föräldrar har vi kunnat konstatera att de som aktivt utövar alpin skidsport i allmänhet också klarar sig bra i skolan. Det går bra att få ledigt så länge som skolarbetet inte lider av frånvaron, säger Per Anders. Senaste påsk kom Nette ett stort steg närmare sitt mål, då hon blev utvald till att delta i Nilsiän alppikoulus lägerverksamhet. Nette hoppas få fortsätta i gruppen även nästa säsong. Efter grundskolan vill Nette söka till ett skidgymnasium. Mitt mål är att någon gång i framtiden bli uttagen till finska landslaget. Målet för den här Nette Ingmans mål är att få proffsig träning och komma med i landslagstruppen. vintern har varit att placera mig bland de tio bästa i den nationella tävlingsserien Audi-Cup. De alpina grenarna för juniorer består av fem deltävlingar, varav den sista hålls i Suomu i april. Efter tävlingarna i Pyhä och i Tahko i februari ligger Nette sammanlagt på en delad trettondeplats. Stod på skidor som 3-åring Nette stod i slalombacken för första gången som treåring. Enligt hennes mor var hon redan då mycket våghalsig av sig. Sen dess har hon inte behövt grubbla över vilken den egna grenen är, och inte en enda vinter har passerat utan skidåkning. På sommaren susar Nette ner för backen på rullskridskor. Det här är min grej! Nette beskriver sin typiska vardag: hem från skolan, snabbt någonting att äta, sedan på träning i ett par timmar, hem, göra läxorna och lägga sig. På sommaren har jag ibland ledigt på fredagskvällar, men jag blir rastlös om jag inte får röra på mig varje dag. Nette är motionsgalen, bekräftar föräldrarna. Den tävlingsinstinkt som krävs i backen finns med råge. Föräldrarna berättar skrattande om hur Nette en gång till och med deltog i en bakningstävling med en av sina kompisar. Ja och vi vann dessutom med kex som min kompis farmor hade bakat. Men vår egen tigerkaka blev ful, berättar Nette. nette 1/

14 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Elever från Vasa yrkesinstitut jämför stavmixers i Nettes test. De vispade grädde och mosade frusna bär och kokta grönsaker. Lärare Terhi Ontto-Panula har för testet valt typiska råvaror som man hemmavid oftast mosar med en stavmixer. Kokta morötter och potatisar blir en grönsakspuré och av hallon och apelsiner åstadkommer man en efterrätt eller ett mellanmål. Att vispa grädde utgör även ett delmoment i testet, även om stavmixern enligt Terhi inte är det rätta verktyget för riktigt bra vispad grädde. Den blir inte tillräckligt fluffig. Förstaårsstuderandena från Vasa yrkesinstitut, Miia Jussila från Lillkyro, Pauliina Hautala från Jurva och Juho Loponen från Kurikka, gör så gott de kan i alla fall. De studerar till servitörer och kockar och eftersom även antalet stavmixers är tre testar de dem i tur och ordning på alla råvaror. I testet ingick Matsui MSM100, Bosch MSM6B100 och Philips HR Ungdomarna tycker att Philips stavmixer är snyggast där har nämligen den vita färgen piffats upp med både violett och lite rött. Den ser annorlunda och trevligare ut. De andra är vanligare, simplare och helvita. Nette testar stavmixers Miia Jussila, Pauliina Hautala och Juho Loponen, elever från Vasa yrkesinstitut, testar stavmixers. Enkla apparater En stavmixer är en ganska enkel konstruktion en stav med ett roterande blad i ena ändan. På de här modellerna är själva bladet inte löstagbart, men på Philips och Bosch kan den nedre delen tas loss från motordelen, till exempel när den ska diskas. Med Philips mixer följer en halvliters kanna med tillhörande lock. De andra apparaterna har ingen tilläggsutrustning. Dock kan man till Philips och Bosch köpa en minihackare som extra utrustning. Maskinernas effekt varierar något: Philips har den starkaste motorn, 600 W, och har dessutom två hastigheter. Matsuis effekt är 170 och Boschs 280 W. Bosch har längst sladd, 1,4 meter. Matsuis sladd är en meter lång och Philips är 1,3 meter. Grädden klumpar ihop sig Det visar sig att läraren hade rätt. Eleverna lyckas nämligen inte få en enda av testets stavmixers att producera vispgrädde som skulle duga att exempelvis dekorera en kaka med. Den blandning som åstadkommits med 14 nette 1/2009

15 Tekniska uppgifter Bedömming utmärkt bra tillfredsställande försvarlig svag Märke och modell Matsui MSM100, 170 W Bosch MSM6B100, 280 W Philips HR1361, 600 W Pris 14,90 17,90 44,90 Sladdens längd 1 m 1,4 m 1,3 m Ljudnivå obelastad 92 db 80,5 db 85,5/86,2 db Extrautrustning Nej Nej 0,5 liters kanna med lock Turboknapp Nej Nej Ja Utseende Användbarhet Effektivitet Rengöring TESTRESULTAT Billigast Längst sladd Snabbast Prisuppgifter från Gigantti i Vasa (Matsui och Philips) och från Prisma (Bosch), februari 2009 Bosch ser i alla fall bäst ut. Speciellt Philips med sina turboknappar är på tok för kraftfull för att vispa grädde med, vilket resulterar i en gulaktig och grynig hög i botten av skålen. Att mosa grönsaker, hallon och apelsiner går däremot bra, trots att testarna på förhand anar att de frusna bären och apelsinens hinnor kan orsaka problem. Philips med sin överlägsna effekt är som förväntat den som känns snabbast. Tack vare det gummibeklädda handtaget som ger ett bra grepp är den också behagligast att använda. Den här kunde man arbeta längre med än i bara ett par sekunder, säger Juho. Matsui mosar visserligen råvarorna men stänker omkring sig och vibrerar på ett obehagligt sätt. Den vibrerar alldeles förfärligt, anmärker Miia. Bosch är i ungdomarnas tycke en bra basmaskin som gör det den ska. Svår rengöring Eftersom bladen inte är löstagbara är testets stavmixers svåra att rengöra. Philips som annars klarat sig bra i testet är klart sämst i det här avseendet. Alltid är det någonting som fastnar i bladen och det måste man peta bort med fingrarna eller med en diskborste, säger Pauliina. Matsui är något lättare att rengöra, men allra bäst är Bosch. Philips var i övrigt helt i en klass för sig, men när det är dags att diska är Bosch bäst till och med apelsinresterna spolas enkelt bort med bara vatten, berömmer Juho. Bladet kan också rengöras genom att doppa det i varmt diskvatten och köra mixern som normalt. De löstagbara nedre delarna på Philips och Bosch kan diskas i maskin. Motordelen får inte blötas ned. Av testets maskiner skulle Juho välja Bosch, medan flickorna röstar för Philips. Åtminstone om det är någon annan som betalar. Priset påverkar valet. Om man själv var tvungen att betala skulle den billigaste duga gott. nette 1/

16 Text Anne Kytölä Foto Västra Finlands designcentrum Muova. Den gula plastankan reagerar på porlande vatten och varm ånga. Rodnande anka håller koll på duschvattnet Genom forskning föddes idéer som uppmuntrar till energisparande För två år sedan inledde Västra Finlands designcentrum Muova och Vasa universitets forskningsenhet VaasaEMG en studie där man analyserade möjligheten att påverka människors energianvändning genom formgivning. Det Tekes-finansierade projektet gav upphov till fyra produktidéer. Dessa presenterades bland annat i Muovas avdelning på bostadsmässan i Vasa. Föremålen är enbart produktidéer och kan inte köpas någonstans, påpekar forskare Sanna Peltonen från Muova. Duscha med ankan Med konsumenters hjälp utvecklade forskarna produkter som uppmuntrar till en vettig energikonsumtion. Undersökningen inleddes med en kartläggning av människors tankar kring energi och dess reglering. På basen av den insamlade informationen utvecklade formgivarna fyra produktidéer, som testades bland annat på internet. Responsen var livlig: Över tusen personer gav sina kommentarer, berättar Peltonen. Folk bekantade sig med produktidéerna vid olika gruppdiskussioner som hölls på flera orter. I Vasa hölls två stycken. För produktidéernas formgivning stod Muova och svenska Interactive Institute. Vid Muova koncentrerade man sig på konkreta lösningar på vardagliga problem, medan svenskarna fokuserade på olika livsstilar och fritidsintressen. På Muova formgavs en energibildskärm för hemmet och en smart nyckelhållare; svenskarna gjorde en energiväxt och en duschanka. Målet var att få fram produkter som passar olika sorts människor. Det lyckades vi uppenbarligen med, eftersom folk hade delade meningar om idéerna. Energibildskärmen tyckte så gott som alla bra om, men energiväxten antingen gillade man eller ville absolut inte ha i sitt eget hem, säger Peltonen. Energiväxten är en digital krukväxt som blommar desto ståtligare ju vettigare familjens energikonsumtion är. Hos en slösaktig person vissnar blomman fort. Användaren kan välja vilken sorts blomma som odlas och tillväxttakten bokförs i apparatens minne. Blomman fungerar även bra som en del av inredningen och passar bra för människor som inte vill hålla koll på mätare och siffror. Föräldrar med tonåringar i huset blev förtjusta i duschankan: duschankan kunde korta av ungdomens duschvanor på ett mildare sätt än föräldrarnas tjat. Den gula plastankan reagerar på porlande vatten och varm ånga. Efter fem minuters duschande blir ankan genomskinlig och dess hjärta börjar pulsera rödare och intensivare ju längre duschen pågår. Nyckelhållare ger trygghet I den intelligenta nyckelhållaren finns en speciell plats för varje familjemedlems nycklar. När den sista av hemmets innevånare tagit sina nycklar och gått ställer huset automatiskt om till standbyläge. Det innebär att alla elapparater utom de som ska stå på hela dagen stängs av. Användarna uppskattade den säkerhetskänsla som den här prylen gav till och med ännu mera än elbesparingen, säger Peltonen. Den populäraste produktidén visade sig vara energibildskärmen, som också forskaren själv gärna skulle ha i sitt eget hem. Bildskärmen på köksväggen meddelar hela tiden, med både siffror och grafik, hur mycket el som går åt och till vad. Konsumenten kan välja om apparaten rapporterar förbrukningen i kilowattimmar eller direkt i euro. 16 nette 1/2009

17 Sparsamt energibruk får energiväxten att blomma upp. Det var mycket omtyckt att man direkt på bildskärmen ser hur elen förbrukas. Det gör det lättare att granska elräkningen och att planera sina inbesparingar. Förutom produktidéerna resulterade forskningen också i nya kunskaper om vilka olika typer av energikonsumenter det finns. Uppgifterna är till nytta för de företag som deltagit i undersökningen, när de ska planera sin information och marknadsföring. Delaktiga i undersökningen var Vasa Elektriska, Tampereen Sähkölaitos, Helsingfors Energi, TeliaSonera, Semio samt det irländska gasbolaget BordGáis och den franska konsultfirman Cap Gemini. Energibildskärmen hjälper en tolka elräkningens information. Nyckelhållaren håller nycklarna i ordning och förbrukningen i energi- schack. nette 1/

18 I KORTHET Priset på elenergi 7 % billigare Energipriserna i Vasa Elektriskas elavtal som är i kraft tillsvidare blir i genomsnitt 7 % billigare under tiden Kunden behöver inte vidta några åtgärder utan rabatten avdras automatiskt från fakturan. Priset på elenergi och rabatterade priser (högst 63 A huvudsäkring). Rabatten gäller inte grundavgifterna. Priset på elenergi cent/kwh Priset på elenergi cent/kwh Allmän el 5,65 5,25 Nattel dagenergi 5,57 5,18 nattenergi 4,65 4,32 Säsongel vinterdag 6,22 5,78 övrig tid 4,75 4,41 Vasa Elnät minskar antalet korta elavbrott Inom de tre närmaste åren investerar Vasa Elnät cirka euro i teknik som kännbart kommer att reducera antalet korta elavbrott. Korta elavbrott orsakas oftast av åskan, av fallande träd eller av fågelflockar som kolliderar med ledningarna. Strömmen bryts när fåglarna krockar med ledningen, men kopplas automatiskt på igen efter en halv sekund. Om problemet inte försvunnit under avbrottet bryts strömmen på nytt i en minuts tid och därefter bryts den permanent, till exempel om ett omkullvält träd vilar mot ledningen. Flest avbrott inträffar då fåglarna flyttar på våren och på hösten, berättar driftchef Göran Heino. På grund av fåglarna är bland annat Söderfjärden ett område som lätt drabbas av elavbrott. Vasa Elnäts mål är att halvera antalet avbrott. I dagsläget inträffar i medeltal ett elavbrott i veckan. Under de följande tre åren kommer hela luftledningsnätet att utrustas med automatisk frånkoppling vid jordslutning. Frånkopplingen gör att ljusbågen slocknar av sig själv där felet uppstår och på så vis minskas antalet korta elavbrott. De nyaste frånkopplingsutrustningarna installerades i slutet av förra året vid elstationerna i Korsnäs och i Malax. I år kommer frånkopplingsutrustning att installeras i Petalax och i Laihela. Nästa år står Toby och Vörå på tur. Det går aldrig att helt undvika elavbrott. Om ett träd fallit över ledningen är man även i fortsättningen tvungen att avlägsna det för hand, säger Heino. Nya utnämningar Kent Sandvik från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundtjänsten. Sofia Persson från Vasa har utnämnts till alterneringsledighetsvikare vid försäljningsreskontran. Sirkka Stenroos från Malax har utnämnts till teknisk assistent vid Vasa Elnät Ab. Riitta Vikeväinen från Vasa har utnämnts till alterneringsledighetsvikarie vid inköpsreskontran. Niklas Norrbo från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundtjänsten. Kaisa Nykänen från Villmanstrand har utnämnts att utföra sitt diplomarbete vid Vasa Elnät Ab. André Sid från Korsholm har utnämnts till fjärrvärmemontör vid fjärrvärmeenheten. Lars Engblom från Övermark har utnämnts till linjemontör vid Oy RAVERA Ab. 18 nette 1/2009

19 Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st inne-/utetermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Tuula Knip, Kvevlax Anna-Lisa Haldin, Veikars Rätt lösning på föregående korsord. nette 1/

20 Läsartävling Vi behöver din åsikt! Vad tyckte du om följande artiklar? Har inte läst Tillfredsställande Bra Ledaren Vem bestämmer elpriset? Uppskattningsfaktura - nej tack! Ny jordkabel drogs under ån i Toby Värma villan på vintern? 14-åriga Nette vill bli utförsåkare Nette testar stavmixers Rodnande anka håller koll på duschvattnet Utmärkt Vasa Elektriska Ab betalar portot VASA ELEKTRISKA AB Kod Svarförsändelse Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen? Tillfredsställande Bra Utmärkt Hur aktivt läser du Nette-tidningen? Jag läser Jag bläddrar Jag läser nästan allting bara inte alls Hurdana artiklar skulle du vara intresserad av att läsa i följande Nette-tidningen? Ris och ros: Namn Svararens kön Svararens ålder man under 20 kvinna över 60 Vinn en spasemester! Fyll i enkäten och vinn ett veckoslut på ett valbart inhemskt spa! Bland alla som fyllt i enkäten lottar vi ut ett spaveckoslut (lö-sö) för hela familjen (2 vuxna och 1 3 barn). Lottdragningen görs och vinnarna meddelas personligen. Näradress Postnummer och -ort Du kan posta Nette-korsordet och Läsartävlingen i samma kuvert. Klipp ut sidan och sänd den till oss.