Nr 3 juni L Leif Persson i Klippan ändrar inte strategi. L Nybyggnation på Froby Gård. L Gårdsvisning i Valdemarsvik

Transkript

1 Nr 3 juni 2011 L Leif Persson i Klippan ändrar inte strategi L Nybyggnation på Froby Gård L Gårdsvisning i Valdemarsvik

2

3 I N N E H Å L L VD har ordet 3 Veterinär Gunnar Johansson 4-5 Dikalvsuppfödning i Skanör 6-7 Notiser 8-9 Vad lägger du på grillen Ljuvliga grilltider V D h a r o r d e t Vi på SLS vill fortsätta vara en attraktiv affärspartner till dig och är väl medvetna om att branschens betalningsförmåga måste öka ytterligare bland annat för att kompensera dina ökade foderkostnader. En viktig del i denna process är att hela tiden reducera våra kostnader. Som ett led i detta har vi skrivit nya avtal med enskilda åkeriföretag, för anpassning till den totala strukturen av djurtransporter på den svenska livdjurs- och slaktdjursmarknaden. Avtalen kommer att minska våra kostnader genom en bättre beläggning på våra djurtransportfordon, men också ge en positiv miljöpåverkan. En annan sida är utveckling, där bra avelsarbete är ett exempel. Med val av rätt genetik finns flera positiva ekonomiska effekter att tjäna. För våra leverantörer på SLS har en genomsnittlig högre kötthalt på gris gjort att vi under förra året betalade ut 11 miljoner kronor mer till våra leverantörer än övriga slaktindustrin i Sverige. Just nu tänds det allt fler grillar i vårt avlånga land och svenskarnas grillande bara ökar år från år. Scan fortsätter att sätta grillen i fokus, med en blandning av klassiska favoriter och ett tiotal nya grillprodukter. Om du inte redan provat kan jag rekommendera nyheterna Entrecote rödvin & chili, Flankstek och årets kryddkorv Na aukake. I kombination med utveckling av bra grillprodukter har Scan i år dessutom utökat sitt samarbete med Ica på ett helt nytt och unikt sätt. Något som skapar nya möjligheter för det svenska köttet att nå ut till konsumenterna. För att vi ska lyckas med grillsäsongen måste vi hjälpas åt från leverantör, transportör, produktion till försäljning och distribution. Det är viktigt att vi håller ett jämt och högt flöde av svenskt kött i hyllan. Lyckas vi inte leverera det som våra kunder beställt tar någon annan vår plats i köttdisken. Det är lätt att glömma att djuren vi köper av dig enligt våra kontrakt redan är sålda till kund sedan flera veckor. Här är våra duktiga lammleverantörer ett gott exempel. Med god planering och anpassning efter kundernas efterfrågan har det svenska lammköttet stärkt sin position och står sig bra i konkurrensen med importen. Med SLS nya externa webbplats (www. scan.se/sls) vill vi ge dig färska nyheter och relevant information. På webbplatsen finns det även möjlighet att kommenterar och ställer frågor till oss angående de aktuella ämnen som tas upp. Vi som bloggar är jag, Fredrik Andersson, Kristher Svensson och Sara Hoff. Avslutningsvis vill jag hälsa vår nya affärsområdeschef gris, Göran Niléhn och vår nya grisinköpare Dennis Hörnquist välkomna till oss på SLS. För dig som har möjlighet, välkommen att träffa mig, Göran, Dennis och några av våra andra inköpare på Borgeby Fältdagar i slutet av juni. Besök oss i vår monter där du även kan provsmaka några av årets goda grillnyheter. Ha en riktigt härlig grillsommar!!! Fredrik Jönsson Vd, SLS (Svenska Livdjur & Service AB) Troedstorps Gård 12 Handjursbidraget avskaffas 13 Nybyggnation på Froby Gård Lammträff & Gårdsvisning Notiser Kontaktuppgifter 20 Om SLS-tidningen SLS-tidningen ges ut av SLS. (Svenska Livdjur & Service AB) Redaktionsråd: Sara Hoff, Elisabeth Svensson, Urban Wahlström & Caroline Germer Ansvarig utgivare: Sara Hoff, SLS Upplaga: ex. Foto: Om inget annat anges ägs bilderna av SLS Text: Sara Hoff, Caroline Germer & Nils Jirsell Tryck: ExaktaPrinting AB, Hässleholm Formgivning & Produktion: Quid Reklambyrå, Kristianstad Om du har önskemål på specifika reportage eller har frågor angående tidningen, är du välkommen att kontakta Sara Hoff, kommunikationsansvarig SLS. Ring tfn: eller skicka e-post till sara.hoff@scan.se Besök oss på På vår webbplats hittar du nyheter, information och nya blogginlägg kontinuerligt under veckan. Välkommen! 3

4 Aktuella grisfrågor med veterinär Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården Ett relativt nytt problem är en sjukdom som kallas Vomiting and Wasting Disease, vilket innebär att unga diande grisar kräks och tynar bort. Vi misstänker den starkt i några besättningar. Den orsakas av ett coronavirus och vi jobbar tillsammans med SVA i Uppsala för att få en säker diagnos. En viss tröst är att den bara brukar drabba en grisningsomgång. Sedan har immunitet troligen utvecklats. till smågrisdiarrén. Reproduktionsstörningar har uppkommit på en del stora besättningar men det har inte hittats någon smitta utan det handlar nästan alltid om management. Däremot är det viktigt att vaccinera på rätt sätt mot parvovirus. Man ska också se till att bekämpa råttor, möss och andra skadedjur. Dessa kan sprida smitta och det är viktigt att utesluta detta. Gunnar Johansson, som är en av landets kunnigaste veterinärer inom grisfrågor, hjälper oss att svarar på aktuella frågeställningar inom grisuppfödning. Hur ser du på den svenska grisproduktionen idag och vad tror du om dess framtid? Vi har en topprodukt på många sätt. Den svenska grisen är i världsklass; den är säker och köttet är i praktiken fritt från salmonella. Djurskyddet är bland det bästa i världen. Vi har extremt bra förutsättningar men vi måste få betalt för våra produkter. Kan vi inte det då är jag pessimistisk, något måste hända före hösten. Har du upplevt några nya eller befintliga besättningsproblem under det senaste året? Befintliga är den frustrerande smågrisdiarrén. Både i Sverige och internationellt söker man efter orsaken. Under den senaste månaden har vi haft ett par dramatiska fall av akut lungsäcksinflammation hos slaktsvin där djur antingen dött i slaktsvinsstallet eller blivit kasserade på slakteriet. Har man sådana problem ska man definitivt försöka få grisarna slaktade samma dag de levereras till slakteriet. Står de över natt kan den normala transportstressen göra att en mycket akut lunginflammation bryter ut. 4 Många har i år upplevt ett problem med spädgrisdiarré, det har infunnit sig på gårdar som inte tidigare haft problem och diarrén har nästintill varit obotlig. Har du några kommentarer till det? Det allra viktigaste är att verkligen se till att smågrisarna får i sig den livsnödvändiga råmjölken. Utan den är grisen helt oskyddad mot infektioner. En annan sak jag som jag vill slå ett slag för, som i och för sig inte är någon nyhet, är att det ska vara tillräckligt varmt under värmelampan. Det finns i dag billiga IRtermometrar att köpa. Med dessa kan man se att det är grader under lampan hos de nyfödda. Systemen vi har i dag är så tajta att det många gånger är svårt med upptorkningen mellan omgångarna när man tvättat. Det är helt klart inte lätt, men det är oerhört viktigt med tvätt och upptorkning mellan grisningsomgångarna. En tomtid på en vecka efter tvätt vill man som veterinär gärna ha, men hur många kan ha det? Även mer problem med omlöp har uppkommit. Finns det någon koppling mellan det och smågrisdiaréen? Nej, vi kan inte se någon sådan koppling "På lång sikt hoppas jag på könssortering av sperma" Hur tycker du att avelsarbetet har framskridit? Är det något vi bör vara extra uppmärksamma på framöver? Vissa upplever en ökad andel inverterade spenar på gyltor. Är det något som du har hört ute på fältet? Ja, det ser man. Dåliga juver dyker upp och det har vi verkligen inte råd med i dag. Ett väl fungerande juver är naturligtvis jätteviktigt. Vi måste alla jobba med detta, avelsproducenter, gyltproducenter och alla med egen rekrytering. Avelsframsteget går rasande snabbt och det är viktigt att utfodra den moderna suggan rätt. Det är också något som diskuterats mycket. Ett bra hull är viktigt för mjölkproduktionen, för att reproduktionen ska funka, för att undvika bogsår och överhuvudtaget för hållbara djur. Vad är din uppfattning om de alternativ som finns till obedövad kastration av smågrisar? Näringen har tagit ett första steg genom en branschöverenskommelse om smärtlindring. Det innebär att man ger ett så kallat NSAID- L Två injektioner med vaccin är nödvändigt för att uppnå en kastreringseffekt. Spruta nr 2 sker 4-8 veckor innan slakt. För att förebygga oavsiktlig självinjektion ska en särskild säkerhetsspruta användas då grisar vaccineras. Enligt uppgift från flera oberoende personer som provat säkerhetssprutan är den mycket trygg att använda, och det uppges vara näst intill omöjligt att sticka sig själv med den. L

5 Immunokastrerade hangrisar Kastrerade hangrisar preparat, till exempel Metacam eller Romefen i samband med kastrationen. Det gör att grisen har mindre ont efteråt. Förhoppningsvis återhämtar den sig snabbare efter ingreppet och är fortare framme vid juvret igen och äter. Detta är vad tyskar och danskar gjort tidigare. Att vi väntat tills nu med rekommendationen beror framför allt på försiktighetsprincipen. Det har gjorts studier som visar på en tydlig effekt och samtidigt att riskerna är små. Det är också först nu det finns lämpliga preparat som är ekonomiskt rimliga. När det gäller immunokastration eller vaccin mot galtlukt pågår det svenska studier. Min uppfattning är att det inte är konstruktivt att stressa fram vaccin mot galtlukt som metod. Flera grisbönder vill prova och det är viktigt att de kan göra det. Metoden kan däremot få oförtjänt dåligt rykte om vi gör introduktionen på fel sätt. Ett annat alternativ till obedövad kastration är lokalbedövning. Svenska Djurhälsovården har tillsammans med SLU slutfört en studie som visar att lokalbedövning är en fungerade metod och något som kan läras ut till djurägare och djurskötare. Tidigare var det inte möjligt för veterinärer att lämna ut lokalbedövningsmedel. Sedan i våras är det möjligt om man har villkorad läkemedelsanvändning, det som tidigare kallades delegering. Man måste dock ha gått en särskild kurs, något som vi i Svenska Djurhälsovården nu jobbar med. Vi jobbar samtidigt hårt för att staten skall skjuta till pengar till kurserna eftersom detta ju är klart djurskyddsbefrämjande åtgärder. Detta är något ni kommer att höra mer om under hösten. Vad tror du om framtiden? Kommer det räcka med smärtlindring? Om inte, hur lång tid tror du det tar innan smärtlindringen inte räcker till? NSAID är ett steg på vägen. Några år framåt så tror jag att det kommer att vara en del som föder upp hangrisar, andra kommer välja att vaccinera mot galtlukt. För några kommer lokalbedövningen att var en lösning På lång sikt hoppas jag på könsortering av sperma, det hade varit det allra bästa. L Högre köttprocent ger mer betalt för grisar med hjälp av Quality Genetics genetik Köttprocenten hos en slaktgris har stor betydelse för den ekonomiska effektiviteten i svensk produktion och påverkas till stor del av vilken fadersras som väljs i avelsarbetet, säger Carl-Olof Port, vd Quality Genetics. Om du räknar att ett slakteri betalar 12,5 öre per köttprocentenhet, är skillnaden 7,29 kronor i förbättrad ekonomi för en gris vid 88 kg slaktvikt. På hela Sveriges slaktvolym skulle en högre köttprocent, från Hampshire som fadersras, ge över 20 miljoner kronor per år till de svenska grisproducenterna. Ny färsk statistik från Jordbruksverket visar att det slaktades grisar i Sverige 2010 och att köttprocenten hos dessa grisar var i snitt 57.8, vilket är samma nivå som Hos Scan AB, som slaktade grisar, låg köttprocenten på 58.1 under förra året. Detta innebär att köttprocenten är 0.66 enheter högre hos Scan AB än hos övriga slakteriföretag i Sverige. Något som ger producenterna 7,29 kronor i förbättrad ekonomi för en gris vid 88 kg slaktvikt. I dagens pressade marknadssituation är ett bra avelsarbete, som ger positiva ekonomiska effekter för svenska grisproducenter, extra viktigt. För våra leverantörer på SLS har en högre kötthalt gjort att vi betalt ut 11 miljoner kronor mer till våra leverantörer än övriga slaktindustrin i Sverige, säger Fredrik Jönsson, vd SLS. Köttprocenten hos slaktgrisar påverkas till stor del av valet av fadersras i avelsarbetet och skiljer sig åt mellan de olika svenska slakterierna. På Scan används Hampshire som fadersras, som också utgör basen i den goda ätkvalitet som varumärket Scan Piggham är välkänt för. L 5

6 Dikalvsuppfödning i ett unikt naturreservat N ästan så långt söder ut man kan komma i Sverige, på Näset vid byn Skanör, mitt i ett naturreservat och mednärhet till bebyggelse och till en av landets populäraste badstränder tar Lars Persson fram dikalvar för vidare uppfödning. Jag kom in i detta 1989, säger Lars. Min far hade tidigare i huvudsak ägnat sig åt hästavel men vid denna tid började vi styra över till dikoproduktion. Vi började med Hereford som vi hade över sommaren och då behöll vi bara några kvigor. Sedan har det successivt ökat så att vi idag har cirka 180 dikor som ger ungefär lika många kalvar. Det är ju väldigt speciella förutsättningar här. Vi arrenderar 350 ha betesmark av Vellinge kommun. Området ligger i direkt anslutning till bebyggelsen i Skanör och till badstränderna utanför byn. Vi har också en fågelstation inom området som året runt besöks av många fågelskådare. Det borde alltså vara risk för problem men det har inte varit några. Kommunen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är glada för att markerna betas. Befolkningen i Skanör och sommargästerna har lärt sig uppskatta djuren och njuter av att de fulländar den vackra miljön och fågelskådarna stör inte djuren och låter sig inte heller störas. Jag får naturligtvis vara lyhörd och försöka minimera tänkbara störningar och framförallt se till att ha lugna och sociala kor som uppför sig väl, säger Lars. 6 Långvarigt samarbete med SLS Hur länge kan det vara, som vi arbetat ihop, säger Lars Svensson från SLS, det måste röra sig om år. Ja, det är länge, instämmer Lars Persson. För mig är det väldigt skönt att få hjälp med val av avelstjurar och köpare av kalvarna från SLS. Lars är bra på att välja ut tjurar så jag brukar inte ens åka och titta på de han rekommenderar. Avelsarbete och uppfödning Tjurar av raserna Simmental och Aberdeen Angus men även en del Charolais används. Totalt har Lars oftast åtta stamtjurar som växlas vart annat år. Det kommer alltså in två till tre nya tjurar varje år. Det har blivit mer och mer röda Angus som är tåliga, lugna och sociala och de passar bra in i den speciella miljön. Till förstakalvarna är Angus också bra för de ger lätta kalvar. Jag vill att mina kor skall avvänja en tung kalv på hösten därför värdesätter jag simmentalinslaget i mina dikor säger Lars Persson Jag släpper till tjurarna från mitten av maj till slutet på augusti. Sedan föds kalvarna i februari till maj och i mitten på oktober ser Lars på SLS till att de säljs. Förra året gick de till två köpare. Jag behåller kvigor för eget behov vilket innebär att jag säljer cirka 160 kalvar. Det har visat sig att korna måste vara födda här för att klara miljön. Köper jag in djur får de lätt klövspalt av de fuktiga markerna. Foder och betesmarker Lars odlar lite vall själv. Det räcker till ungdjuren. Korna får HP-massa och gräsfröhalm, lite kraftfoder och potatis när det finns att tillgå. Jag har räknat på att behålla kalvar och föda upp dem till slakt själv, säger Lars, men det fungerar inte ekonomiskt då jag måste köpa in allt foder, så jag kommer att fortsätta med den här modellen. Det fungerar bra. Korna är fantastiska på att sköta naturen, berättar Lars. De kan avverka områden som vuxit igen med vass och sly, de trampar aldrig på ett fågelägg och de håller gräset så kort att vi får hit sällsynta fåglar som till exempel den fridlysta Skärfläckan. Den vill ha riktigt kort gräs för att trivas och för att häcka och nu ser det ut som populationen ökar. L

7 1 Förmedling av dikalvar Förmedling av dikalvar är viktigt för oss på SLS, säger Lars Svensson som är inköpare nöt och lamm i Skåne. Förra året slog vi rekord i antal förmedlade kalvar då vi fick flera nya kunder samtidigt som de befintliga ökade sina volymer. Nu är vi mitt uppe i planeringen inför hösten 2011 och den positiva trenden ser ut att hålla i sig. Bilder från Gården Hovbacken i Skanör 1 De långgrunda stränderna gör att stängselsättningen i bland kräver rejäla gummistövlar Gården med två stora silos och beläget ute på de öppna fälten, ger en känsla av USA. 3 Närheten till byn och bebyggelsen kräver goda relationer med grannarna och lugna djur. 4 Skratt och diskussioner vid frukostbordet tillsammans med hustru Pensri som sköter företagets administrativa delar. 5 Lars Persson och Lars Svensson från SLS beundrar den duktiga vallhunden Zeb. Dikalvsförsäljningen - tips Planera redan nu hur många och vilken tidpunkt du vill sälja dina kalvar och ring gärna och rådgör med din SLS-inköpare. Planera också redan nu när du vill slakta ut dina utslagskor. 4 Vid behov så tillskottsutfodra kalvarna i en kalvgömma under senare delen av betessäsongen. Avmaska gärna kalvarna 6-7 veckor innan avvänjningen. Ta bort avelstjuren i god tid med tanke på att kvigor kan vara könsmogna redan vid 6 månaders ålder. Om du är köpare av dikalv så ta gärna kontakt i god tid med din SLS-inköpare så ni kan planera rasval, kön och insättningstidpunkt av kalvarna. Behöver du kredit på dina dikalvsinköp? 5 Vi kan ordna finansiering från inköp till slakt - prata med din inköpare! 7

8 Lokalt ursprung är temat i Scans lansering av Gårdskött Scan testlanserar en ny serie av produkter med lokalt ursprung. Som allt annat kött från Scan kommer Gårdsköttet från svenska gårdar men nyheten är att varje produkt också härleds till en specifik gård. Först ut är gården Trolle Ljungby utanför Kristianstad som föder upp grisar. Till en början kommer produkterna att säljas i ett trettiotal Ica-butiker i Skåneregionen där köttet har sitt ursprung. Gårdskött är av hög kvalitet från en gård nära konsumenten. Konceptet har skapats för att möta konsumenternas ökade efterfrågan på lokalt förankrade produkter där ursprunget har blivit en allt viktigare del. På senare tid har Scan sett att allt fler konsumenter vill veta var maten de handlar kommer ifrån samtidigt som de ställer högre krav på ansvarsfulla uppfödare. Lanseringen av Gårdskött är Scans sätt att möta den efterfrågan. Alla produkter inom konceptet har lokalt ursprung och full spårbarhet tillbaks till gården på varje enskild styckdetalj, säger Martin Pardell, produktchef på Scan. L Fakta Gårdskött Produktnamn Vikt i gram Cirkapris, kr/kg Skinkstek ,00 Picnicstek ,00 Kotlett benfri ,00 Karré benfri ,00 Fläskfilé putsad ,00 Revbensspjäll ,00 Revbensspjäll tunna, spareribs ,00 Förpackningen med griskött från Trolle Ljungby AB märks med bild på Carl - Fredrik Wachtmeister och med en bild från gården. L Scan Gårdskött från Trolle Ljungby Kvalitet, djuromsorg och öppenhet någon annan väg finns inte säger Carl-Fredrik Wachtmeister. Jag hoppas att konsumenter hör av sig och vill komma hit och se på vår produktion, säger Carl-Fredrik. Skulle det bli mer än enstaka som visar intresse får vi kanske ha öppet hus en bestämd dag i veckan. Jag ser fram emot att få direktkontakt med konsumenter. Det kan hjälpa oss att bli ännu bättre. Vi pratar med Carl-Fredrik Wachtmeister på Trolle Ljungby AB, som är den första gården i Scans nya projekt med Gårdskött. Det innebär att förpackningen med griskött från Trolle Ljungby AB märks med bild och kontaktuppgifter. Det är en helt lysande idé att ursprungsmärka köttet, säger Carl-Fredrik. Det är ett konsumentintresse som har funnits länge. 8

9 Scan och ICA I största grillsatsningen någonsin Ica & Scan ska äga grillen i sommar. Tillsammans görs en unik satsning på grillsäsongen. Det här är första gången som Scan och Ica går in ett partnerskap av den här modellen. Vi har haft underhandskontakter med Ica och visste att de var imponerade av vårt sätt att hantera hela grillsortimentet och inte minst av säljkårens fina arbete, berättar Göran Rylin som är tradeansvarig på Scan. Det här är första gången vi inleder ett partnerskap med Ica och vad jag vet har man inte gjort det med någon annan leverantör tidigare, säger Göran Rylin. Aktiviteter och kampanjer Grillkampanjen kommer bland annat att innehålla en gemensam grill-websida. Det blir en glödhet mötesplats fylld med recept, tävlingar och erbjudanden som driver försäljningen och förmedlar kunskap om allt vad gäller grillning. Dessutom kommer en Grill-app till IPhone/Androider. Det kommer att hända mycket, berättar Göran, vi går gemensamt ut med en stor tabloidtidning som heter Allt för grillen som blir en information till butikerna där vi talar om att vi tar greppet om grillen tillsammans. Det blir olika gemensamma sortimentsfoldrar, 1,5 miljoner grillfoldrar i butikerna, inspirationsfilmer i butiks-tv var sjätte minut mellan veckorna 19-32, reklam i Riks-TV, gemensamt butiksmaterial, recept och demonstrationer i butik med mera. Ica skickar också ut flygblad varje vecka till flera miljoner svenska hushåll och där följs grillen upp varje gång. Till det kommer grillfestevent vid 25 olika Ica-butiker runt om i landet. Med appen går det att bjuda in vänner till grillfest via Facebook, avslöjar Göran. L Vi ser att konsumenter i alla undersökningar säger att de vill köpa svenskt men i butiken svänger det gärna över till importkött. Orsaken är naturligtvis delvis priset, men jag tror att det också beror på att förtroendet för och kunskapen om vår svenska uppfödning inte är 100-procentig. Vi som är i branschen vet att det är stora skillnader mellan vår svenska uppfödning och utländsk och att vi har mycket hög standard här i landet. Enda sättet att kommunicera vår kvalitet är total öppenhet och ärlighet. Hela kedjan från uppfödning, transport och slakt tål att visas upp, och skulle den inte göra det är det väldigt fel någonstans. För vår del har gårdsmärkningen inte inneburit att vi behövt ändra på något. Vi har redan tidigare varit noga med att följa våra rutiner. Sedan ser jag ändå positivt på att alla vi som arbetar med grisar här hos oss nu kommer att vara extra medvetna om att det inte finns utrymme för några misstag, hur små de än är, säger Carl-Fredrik. Diskussionen avslutas med ett resonemang om prisbildning och om svensk grisproduktions framtid i stort. Det har blivit en olycklig prisfixering i hela kedjan. Vilket har lett till att vi svenska grisproducenter mer har tvingats fokusera på rationell och effektiv produktion än på att förbättra produkten och produktionen. Det har blivit en negativ spiral som vi måste vända. Vi måste skapa förtroende för svensk djurproduktion både vad gäller djuromsorg och kvalitet på slutprodukterna. Vi måste våga vara öppna och stolta över vad vi gör. Lyckas vi inte vända utveckling snabbt ser det tyvärr mörkt ut för svensk grisproduktion som jag ser det, avslutar Carl-Fredrik. L Carl-Fredrik Wachtmeister 9

10 Vad lägger du på grillen? Grillade kamben med tomat- och potatiss 4 port. När svenskarna väljer vad de lägger på grillen kommer fläskkött högst upp på listan. Nötkött kommer på god andraplats och tredje platsen har grillkorven. Sedan följer kyckling och kryddiga korvar. Det skiljer dock lite i svaren mellan kvinnor och män. Kvinnorna har kyckling på tredje plats, före grillkorv och även grönsaker kommer högre upp på kvinnornas lista. Men sammanslaget kvinnor och män ser listan, vad svenskarna helst lägger på grillen, ut enligt följande: Topplistan för grillentusiasterna Fläskkött (t ex fläskkarré, fläskfilé) 82 % Nötkött (t ex entrecote, oxfilé och rostbiff) 57 % Grillkorv (t ex hot dogs, grillare, tjock grillkorv) 52 % Kyckling/annan fågel 51 % Kryddiga korvar (t ex Chorizo, Bratwurst) 45 % Grönsaker 44 % Hamburgare 40 % Fisk/skaldjur 38 % Grillkött som köps färdigmarinerat (t ex Flintastek) 32 % Lammkött (t ex lammkotletter) 17 % Korv gjort på kyckling eller kalkon 4 % 2 förp Scan Kamben, grillmarinerade, à 500 g 500 g färskpotatis 1 msk olivolja 1msk citronsaft 2 msk grov senap 1 röd spansk peppar 3 sticklökar 200 g cocktailtomater 1 romansallad Koka potatisen i saltat vatten Blanda olja, citron och senap. Finstrimla st finhacka chilin och vänd ner. Dela potatise terna och vänd ner. Smaka av med salt och Vänd ner romansalladen precis före server Grilla kambenen över medelvärme i ca 8 m (Undersökningen genomfördes av Scandinfo, under maj - augusti Totalt deltog 1275 personer i undersökningen. Ålder på de svarande är 15 år och uppåt.) Cajungrillad rostbiff med mojo rojo och timjansrostad potatis 4 port. 1 förp Scan skivad mörpack, Rostbiff, ca 750 g Cajunkrydda 1 tsk Vitlökspulver 1 tsk Lökpulver 1 tsk Paprikapulver 1 tsk Koriander 1 tsk Chilipulver, gärna ancho 1 tsk Svartpeppar 1 tsk Farinsocker 1 tsk Spiskummin, mald Mojo rojo 1 Schalottenlök 3 Vitlöksklyftor 1 Stor röd paprika 1 Spansk peppar ½ dl Rödvinsvinäger 1 Äggula 1 tsk Spiskummin 1 dl Olivolja Timjansrostad potatis 800 g Färsk potatis 1 msk Olivolja 1 kruka Timjan vitlök i 200 ugn Mojo rojo: Skala lök och vitlök. Dela paprikan. Rosta paprika, chili, lök och tills de är mjuka, ca 15 min.. Tillsätt oljan Låt svalna och mixa sedan allt i en mixer med äggula och vinäger och kummin droppvis under mixning och smaka av med salt. i ugnen på 200 ca Rostad potatis: Blanda potatisen med olja, salt och peppar. Rosta mjuka 20 min. Tillsätt hackad timjan efter 10 min. med. Grilla på Salta köttet. Blanda alla kryddorna till cajunblandningen och gnid in i köttet medelhög värme i ca 4 minuter. Vänd då och då.

11 sallad ticklöken och en och tomah peppar. ring minuter. Grillad biff med kappa, grillad sparris, tryffelaioli och potatissallad med basilika och fänkål 4 port. 1 förp Scan skivad mörpack, Ryggbiff med kappa, ca 750 g 12 st Gröna sparrisar Olivolja Potatissallad Tryffelaioli 1 Äggula 2 msk Citronjuice ½ dl Olivolja 3/4 dl Rapsolja, neutral 2 msk Tryffelolja (gärna 1 msk hackad färsk el inlagd också) 1 st Fänkål 1 ask Babyspenat 1 st Citron 3 msk Olivolja 1 kruka Basilika 8 st Kokta potatisar Aioli: Vispa äggula med citron och lite salt. Tillsätt oljan droppvis tills den tjocknar som en majonnäs. Späd ev med lite vatten om den blir tjock. Smaka av med salt och peppar. Sallad: torka i salladslunga eller på handduk. Skiva fänkålen så tunt som möjligt och lägg i isvatten. Skölj spenaten och n i dressingen, salta och peppra. Häll av fänkålen och blanda Riv skalet av citronen och blanda med juicen och olivolja. Klyfta ner potatise ner. Avsluta med spenaten och basilikan, servera direkt. är grov så skala lätt den nedre delen, annars låt den vara hel. Sparris: Skär av den bruna träiga delen längst ner på sparrisen. Om sparrisen Olja in sparrisen och salta och peppra. Grilla runt om och servera snabbt. Köttet: färg. Flytta köttet lite åt sidan och grilla vidare i ca 3 minuter Salta biffarna och grilla på hög värme i 1 minut på varje sida tills de får fin n vila en stund innan den serveras. eller tills innertemperaturen når 58 grader. Vänd köttet ofta. Låt ryggbiffe Grillad ytterf ilé med citr 4 port. onsmakande p otatissalla d 1 st Scan Ytterfilé, neutra lt marinerad Gla ze: 1 msk honung 1 msk kinesisk soja ½ msk citronsaft Po tatissallad: 600 g färskpotatis 250 g grön sparris 2 dl gröna ärter ½ dl dill, grovhackad ½ dl gräslök, grovt strimla d rivet skal av 1 citron 2 msk olivolja 1 msk pressad citronsaft Blanda alla ingredienser till glazen. Skrubba potatisen och skä r sparrisen i bitar. Koka po tatisen och låt sparrisen något. koka med de Blanda den ljumma potat isen och sparrisen med ärt 3 sista minuterna. Häll av vattnet. Låt svalna er, dill, gräslök och citrons kal. aft, smaka av med salt och peppar. Häll den över po tatissalladen vid ser vering Grilla köttet på medelvär en. me tills köttets innertem peratur är 68, ca 15 min under tiden. Låt köttet vila ute r. Vän d ytt erfi ca 10 minuter innan det lén flera gånger och pensla skärs upp. Ser vera köttet med glazen med potatissalladen. Vispa ihop olja och citrons

12 Gårdsfakta Troedstorps Gård Areal: 140 Ha varav 110 Ha slåtteräng med permanent vall. Foder: 50 % majs, vall, potatis, Agrodrank. Leif Pettersson odlar också potatis och är tillsammans med ett 30-tal andra odlare delägare i Solanum. Troedstorps Lantbruks AB i Klippan Tillsammans med Lars Nilsson som är inköpare på SLS, träffade vi Leif Pettersson för att diskutera hur handjursbidragens förändringar påverkar hans sätt att se på sin framtida produktion. Leif Pettersson som driver en omfattande produktion av nöt på sin gård i Klippan är mycket engagerad i jordbrukspolitiska frågor. Leif föder upp mjölkrastjurar till slakt. Jag köper kalvar från fyra mjölkgårdar som alla finns inom några mil härifrån, berättar Leif. Kalvarna kommer hit när de är cirka fjorton dagar och ungefär sjutton månader senare går de till slakt. Då väger de kg slaktad vikt. Totalt levererar Leif cirka 400 djur per år till Scan. Diskussionen kommer snabbt in på olika regelverk och hur viktigt det är med långsiktighet och stabilitet i de stöd som ges för djurproduktion och jordbruk. Det har skett en stor förändring inom djurproduktionen de sista tio åren där lantbruket och slakterier har behövt effektivisera sin verksamhet för att få lönsamhet och konkurrenskraft på livsmedelsmarknaden. Vi som hållit på ett tag har lättare att klara av denna förändring då vi ofta har stallar och maskiner som gått att skriva av. Vår anledning till dagens besök var att diskutera den kommande förändringen av handjursbidraget, men diskussionen kom mer att handla om jordbrukspolitik ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Handjursbidragets avskaffande Förändringen av handjursbidraget förändrar inte min planering, säger Leif. Jag har avtal med mina leverantörer om att ta emot ett bestämt antal och jag har avtal med SLS om att leverera ett visst antal djur. Det är en "Jag kommer inte att slakta några underviktiga djur" löpande process som inte går att förändra utan vidare. Jag kommer inte att slakta några underviktiga djur bara för att reglerna förändras. Det kan hända att några mindre producenter försöker trixa lite för att få ut så mycket som möjligt men jag tror det blir ytterst marginellt och att de i så fall mest lurar sig själva. Svensk djurproduktion på lång sikt Jag oroar mig mer för den långsiktiga utvecklingen, säger Leif. Ska vi ha svensk djurproduktion måste vi ha lönsamhet i branschen. Jag tror i grunden på svensk köttproduktion. Vi har bra grundförutsättningar i vårt land, vi har en unik djuromsorg och vi har stor kunskap men mycket återstår för att skapa förståelse hos handel och hos konsumenter att det är värt att betala lite mer för svensk kvalitet. Jag vet att Scan, Svenskt Kött och SLS arbetar intensivt för att skapa den förståelse som behövs och jag hoppas de lyckas med det. L 12 Diskussion utanför stallet om höstens planering.

13 Handjursbidraget avskaffas Så säger experterna om effekterna av handjursbidragets avskaffande. Fakta om Handjursbidrag Regeringen har beslutat att handjursbidraget ska försvinna den 1 januari Detta innebär att 2011 är det sista året som du kan få handjursbidrag. När handjursbidraget försvinner kommer du istället att få ett tilläggsbelopp till de stödrätter som du då äger. Tilläggsbeloppet kommer att baseras på ditt genomsnittliga handjursbidrag per år för djur slaktade under perioden 1 oktober 2009 till och med 31 december Lars-Erik Lundkvist, LRF Theres Strand, Taurus De flesta tjuruppfödare funderar nog på hur produktionen ska anpassas när handjursbidraget försvinner Vi vet dock att ungefär samma summa kommer att betalas ut t.o.m som ett tilläggsbelopp till de nötköttsproducenter som har haft produktion under referensperioden. Vad händer efter 2013? Utformningen av dagens EU-stöd till jordbruket är beslutad till och med En ny jordbruksreform är på gång i EU. Tanken är att jordbruksreformen ska genomföras från och med Läs mer på: Frikopplingen av handjursbidraget fr o m 1 januari 2012 betyder att marknadspriset för nötkött blir ännu viktigare för styrningen och utvecklingen av den svenska nötköttsproduktionen. Har man som lantbrukare möjlighet att ytterligare anpassa produktionen till vad marknaden vill ha så finns det goda framtidsutsikter, inte minst utifrån att vi redan idag har ett stort underskott av inhemskt kött på den svenska marknaden. Övergången mellan dagens system och det nya 2012 kan påverka slaktflödena i slutet av detta år. Jag hoppas att prissignalerna för nötkött på marknaden runt årsskiftet är sådana att eventuella störningar begränsas. L Den stora förändringen för många nötköttsproducenter blir troligen större när den nya jordbrukspolitiken är satt efter Därför är min rekommendation att omgående analysera sin nötköttsproduktion för att optimera och effektivisera alla delar så mycket som möjligt. Kontakta rådgivare och kollegor och diskutera vad som kan göras. Det är också viktigt att göra en plan för hur avräkningspriset kan optimeras i så hög grad som möjligt och om produktionen behöver anpassas för nya möjligheter på marknaden. Den som är väl förberedd kommer att ha en konkurrensfördel oavsett vad i omvärlden som ändras. L Vi ser att det kommer bli ett högt tryck på slakten i höst vilket gör det extra viktigt att du planerar din slakt väl. Inför skolstarten i augusti har vi bra efterfrågan på nötkött när lagren åter skall fyllas. Ett bra tillfälle att planera slakt av dina utslagskor. Våra kunder fortsätter efterfråga nötkött med jämn storlek och kvalitet. För att matcha bör vi undvika att slakta underviktiga nöt under hösten och istället spara djuren till januari-februari, då vi vet att kunderna fortsätter önska sig svenskt nötkött. L Jakob Danielsson, SLS Affärsområdeschef Nöt/Lamm SLS börjar blogga! 30:e maj startade SLS sin nya externa webbsajt I samband med detta flyttas de nyheter/information som vi idag kommunicerar via affärsbrevet Våra Affärer över till bloggen där de kommer att publiceras kontinuerligt under veckan. På så sätt får du en snabbare informationskanal med färska nyheter/information. Vi som bloggar kommer att vara Fredrik Jönsson, vd, Fredrik Andersson, Kam, Kristher Svensson, adm. chef och Sara Hoff, kommunikationsansvarig. Givetvis vill vi att så många som möjligt följer de nyheter/information som publiceras på bloggen. Vi vill gärna också att du kommenterar och ställer frågor till oss angående de aktuella ämnen som tas upp. Välkommen! Läs mer på: 13

14 Nybyggnation på Froby Gård Frida och Adams föräldrar, Markus och Lena Skure, startade navet i Froby Suggring Frida och Frans Schartau var tidigare en integrerad satellit på sin gård Sundby, men där har man nu byggt om grisning och tillväxtstallet till slaktsvinsplatser och kommer framöver att endast ha slaktsvin. Smågrisarna levereras från FROPIG. Hur kommer det sig att ni valde att utöka produktionen? När två av de sex satelliterna sa upp samarbetet med Froby suggring hade navet precis byggts ut och det var inte läge att dra ner på produktionen. Därför beslutades att en egen satellit skulle byggas intill navet och ett nytt driftsbolag, FROPIG AB bildades. Adam samt Frida och Frans är huvudägare i bolaget. Fördelen med att ha en satellit så nära navet är att logistiken blir enkel och det blir möjligt att ta tillvarata djur som ligger utanför gruppen. Bygget startade våren 2010 och första grisningen skedde vecka 4 i år. Hur gick ert resonemang kring boxsystem när ni planerade nybyggnationen? Vi har besökt och provjobbat i flera olika stallar med olika modeller och typer av boxar. Vi föredrar att ha boxar med ett längre fodertråg och med smågrisarnas liggyta upp mot gången. Vi valde bort möjligheten till tillfällig 14 fixering då vi sedan tidigare inte har upplevt något behov av det. Vi tror att en frigående sugga är lättare att få igång efter grisning. Fodertråget är placerat som tvärtråg med individuell utfodring. Ovanför fodertråget är det insyn till nästa grisningsbox vilket skapar konkurrenssituation/känsla så att suggorna motiveras att gå fram och äta i samband med utfodringen men att man ändå kan utfodra individuellt. Tråget är också lite extra långt för att smågrisarna skall få plats att äta bredvid suggan. Taken i smågrishörnan går att hissa steglöst vid skötsel av smågrisarna. Samtliga tak i avdelningen hissas samtidigt. De har också möjlighet att hissa och sänka skivan till smågrishörnan från gången med hjälp av en vajer. Fästanordningen för avbärarrören i grisningsboxarna är utformad så att man lätt kan montera och ta bort röret. Då det inte används hänger det på väggen så att det alltid finns lättillgängligt vid behov. Värmelamporna stängs av 2 veckor efter födseln. Detta kan göras tack vare värmeslingorna i golvet. Frida var mycket nöjd med boxhygienen i grisningsavdelningen. Hon skrapar boxen på spalten 2 ggr/vecka. De har 3 avdelningar med 50 suggor i vardera och 3 avdelningar med 10 suggor vardera. Grisning sker med 50-grupp varannan vecka och 10-grupp varannan vecka. De små avdelningarna är bra att ha för suggor som inte riktigt ligger i fas med huvudgruppens grisningsdatum. Totalt motsvarar deras egen satellit 660 suggor/år. De andra två satelliterna motsvarar cirka 500 suggor vardera. Fyra likadana tillväxtavdelningar. Även här finns möjlighet att hissa taken steglöst. Bra att kunna fälla upp taken då man ströar boxarna, så att halmen når ända in under taket och förenklar tillsynen av djuren. Vid flytt till tillväxtavdelningen sorteras grisarna efter storlek. Varje tillväxtavdel-

15 ning rymmer grisar från en stor och en liten grisningsavdelning. Det finns också fyra små restavdelningar för grisar som behöver extra tid för att nå leveransvikt vilket är mycket värdefullt! Gjorde ni några studiebesök, i så fall var? Inför byggnationen gjordes många besök i olika typer av stallar och system. Barbro Mattson har också bidragit med referenser utifrån hennes erfarenhet av olika lösningar, liksom arkitekten till stallet. (Conny Nyhlin på LRF Konsult). Vi har besökt ett femtontal olika gårdar och ringt och rådfrågat många eftersom det är tidskrävande att resa runt. Det har varit mycket värdefullt att ta till sig andras erfarenheter och lösningar och vi är tacksamma för de synpunkter som kollegor bidragit med. Under byggprocessen, vad upplevde ni som största utmaningen? Vad var svårast att få i land? Att bestämma hur grisningsboxen skulle utformas är det som vi har lagt mest energi på. Att få en rationell och lättarbetad box utan att göra avkall på trivsel för suggan och smågrisarna. Ventilationens placering och antal intag samt funktionen på utfodringsanläggningen har det också lagts mycket tid på. Har ni byggt i egen regi eller anlitade ni en byggfirma för planering och uppförande av stallarna? Vi har utfört markjobben själva och Novab har byggt husen. Vi har valt olika leverantörer av inredning och foderanläggning samt lejt all montering. Känner ni er nöjda med resultatet nu när det är färdigt? Än så länge så är allt nytt och vi kommer säkert att upptäcka saker som vi skulle gjort annorlunda. Hittills är vi mycket nöjda med funktionen av stallarna. Grisningsboxen fungerar bra, den är lättarbetad med bra hygien och djuren verkar trivas. Vi vet ju att produktionen är i full gång. Har ni upplevt några barnsjukdomar i de nya stallarna? Golven är fina och i början hade vi väldigt mycket fläkta smågrisar. Det blev bättre med torv i samband med grisning och nu när golven har tvättats ett antal gånger så upplevs det inte som något problem längre. Som många andra brottas vi med den nya typen av spädgrisdiarré. Vi hoppas att vi ska få bukt med detta vad tiden lider för det är arbetskrävande. Det är mycket jobb med att lära känna anläggningen och få tekniken att fungera optimalt. Vad tror ni om framtiden för grisproduktionen på er gård? Satsningen på grisproduktion är långsiktig och vi tycker att det är kul att utveckla företaget och grisproduktionen. Vi ser postivt på att trimma produktionen tillsammans med vår duktiga personal. Att driva företag med djurproduktion innebär ständigt nya utmaningar av olika slag. Anläggningen är förberedd för att dubblas, om lönsamheten finns. Vad tror ni om svensk grisproduktion som helhet i framtiden? Vad tror ni är/ blir den största utmaningen? Vi tror att det finns en framtid för den svenska grisproduktionen även om det i dagsläget är en mycket dålig affär. Utmaningarna är flera: -Det behövs slakt och förädlingsföretag som är kostnadseffektiva och innovativa på marknaden och som förstår att vi, producenter och industri, behöver varandra. Det behövs tillgång till bästa möjliga avelsmaterial samt kunskap och rådgivning inom foder. -Det behövs förståelse från kunder och konsumenter att priserna måste följa råvarukostnaderna på till exempel foder. Vi tror att vi står inför en vändning, efterfrågan på livsmedel i världen stiger, LRF:s livsmedelstrategiska satsning tillsammans med Grisföretagarna och Svenkt Kött är bra. Den ger ett positivt fokus på den svenska grisen, vilket är nödvändigt. Vi ökar inte efterfrågan genom att bara framställa grisnäringen som en krisbransch. L 15

16 Lammträff och gårdsvisning på Hummelviks Gård Diskussionerna var livliga och intresset stort bland det 30-tal besökare som kom till gårdsvisning hos Crister Nilsson och Anna Hägge Nilsson på Hummelviks gård i Gryt. Vi fick en pratstund med Crister och Anna samt en visning av gården innan gästerna anlände. Att paret Hägge-Nilsson brinner för sin verksamhet råder inga tvivel om. Engagemanget för och kunskapen om lammproduktion är stort. Vi är relativt nya som lammproducenter, säger Crister. Vi började 1998 med tre tackor och nu är vi uppe i 300. På vägen hit har vi passerat fem olika stall. Det stall som vi nu arrenderar är alltså det sjätte stallet. Det är ett före detta grisstall som vi och ägaren har anpassat till får. Fördelen med får är ju att de inte kräver så avancerade stall. Oftast kan man med mindre ombyggnader få en väl fungerande verksamhet. Jag brukar säga att på en dag kan jag packa ihop hela inredningen och flytta till ett nytt ställe om det skulle behövas. Jag har alltid varit intresserad av får, säger Crister. När jag gick ut lantbruksskolan för länge sedan fick jag boken Får, av Erik Sjödin, som stipendium och redan då fanns tanken att vi en dag skulle arbeta med får och lamm. Crister och Anna driver verksamheten på deltid. Crister säljer också i eget företag foder, tillskott och stallinredning samt gör en del konsultuppdrag och Anna arbetar 40 % på ett äggföretag. Vi har tackor av Finull, Suffolk och Pälsfår och korsningar Finull/ Suffolk, berättar Anna. Vårt genomsnittliga lamningsintervall är 315 dagar och vi har mest lamningar på våren. Totalt blir det ungefär 600 lamm på ett år. I år har vi haft lamningar i oktober, januari och april, säger Crister. Den kommande säsongen blir det september, december-januari och mars eller april. Vi har ett bra samarbete med vår kontakt på SLS, Rune Elebring, som hjälper oss att planera så att våra leveranser i största möjliga utsträckning sammanfaller med efterfrågan. Vi får mycket hjälp och råd av SLS i vår planering men jag skulle gärna se att man kunde ha ännu bätte framförhållning på marknadstilläggen då vi behöver lång framförhållning för att kunna styra vår produktion. Gårdsvisning Kring 12-tiden börjar besökarna anlända och Rune Elebring bjuder på Scans goda nygrillade Merguez-korvar som är tillverkade av nötoch lammkött. Bengt Svensson från BePart AB demonstrerade Avantmaskiner. Bland annat den som Anna och Crister införskaffade i höstas för att underlätta utfodringen. Crister och Anna berättar för besökarna om foder och stallinredning samt naturligtvis hur de planerar och driver sin lammproduktion. 16

17 Det var livliga diskussioner och många frågor om foder, raser och lamningsplanering på stallbacken innan visningen fortsatte inne i stallet. Vi har lärt oss att börja med baggar av Finull eller Suffolk på ungtackor som lammar första gången, säger Crister. Sedan kan man gå över till Texelbaggar. Det beror på att Texel har ett bredare huvud som kan göra lamningen svårare för förstagångslammare, men de ger bättre tillväxt på stall än Suffolk så vi använder dem gärna till äldre tackor. En annan sak som sparar oss mycket sömn och arbete är scanning, säger Anna. Vi scannar fyra gånger per år. Det gör att vi vet hur 1 många lamm som varje tacka ska få. Ibland är det kanske bara ett trots att det ser ut att vara fler och då går man och väntar eller får undersöka för hand om det är fler på gång. Ja, bättre investering än scanning har jag svårt att tänka mig, fyller Crister i, för grupperar man efter scanningsresultatet och näringsförsörjer dem efter behov så är kostnaden mer än väl täckt. Mest var det kollegor inom fårbranschen som kom, men också de som funderade på att starta upp eller konvertera annan produktion till lammproduktion, fanns med bland besökarna. L SLS informerade Elisabeth Svensson som är lammansvarig på SLS och Rune Elebring som är inköpare informerade om frågor kring lammproduktion samt svarade på frågor. Viktiga punkter var just planeringen av lamning så att den sammanfaller med efterfrågan. Till påsken i år kunde vi ha sålt mycket mer lamm, säger Elisabeth, om det funnits fler. Samtidigt är det viktigt att vi också har svenskt lamm att sälja även utanför helgerna. Nästa stora lammperiod är Ramadan som i år inleds den 1:a augusti och pågår i 30 dagar. Ramadan flyttas varje år tio dagar bakåt så 2012 inleds Ramadan den 20:e juli. Vi ser också ett ökat intresse för lammkött till sommarens grillning, säger Rune Elebring. Det är utan tvekan en trend som kommer att hålla i sig. Vi har en stark tro på lamm totalt, säger Elisabeth. Det är en framtidsprodukt med många fördelar. Inte minst möjligheten att använda nedlagda grisstallar eller nötstallar öppnar många möjligheter att starta upp produktion utan stora investeringar. Bilder från Hummelsviks Gård 1 Avantmaskinen som med sin mångsidighet sparar mycket arbete visades upp. 2 Crister demonstrerar finesserna med stallinredningarna han säljer Christer & Anna berättar om sin verksamhet och delar med sig av både lyckade erfarenheter och av misstag de gjort. 4 Rune Elebring från SLS grillar goda korvar som hade en strykande åtgång. 5 Elisabeth Svensson från SLS och Christer njuter av den goda Merguez-korven. 5 Stämmningen var god och intresset stort när Crister och Anna bjöd in till gårdsvisning. 17

18 Effektivare djurtransporter gynnar primärproduktionen Göran Niléhn är SLS nya affärsområdeschef gris Göran kommer närmast från en tjänst som rektor och skolledare på en skola i Hässleholm. Jag har vuxit upp på en gård i Skåne med slaktsvinsproduktion och har också sommarjobbat på Scan och på Lagerhusföreningen, så jag har viss erfarenhet om hur det är att arbeta med djurproduktion, säger Göran. Mitt intresse för lantbruk och djurproduktion har alltid funnits och jag är mycket glad över att jag nu får möjlighet att komma tillbaks till och lära mer om branschen. SLS har tecknat nya avtal med enskilda åkeriföretag som innebär förändringar i den totala strukturen av intransporter på den svenska livdjur- och slaktdjursmarknaden. SLS tar ett krafttag kring intransportstrukturen, genom nya avtal som omfattar intransport av gris, nöt och lamm inklusive transporter vid förmedling av levande djur. Avtalen kommer ge sänkta kostnader och öka betalningsförmågan till SLS leverantörer. För att vara en attraktiv affärspartner till våra leverantörer, måste vi hela tiden effektivisera vår verksamhet. Att ha djurtransportbilar som inte kör med full beläggning tar onödiga resurser. Resurser som vi hellre ser kommer till nytta hos våra leverantörer, säger Fredrik Jönsson, vd SLS. Med de nya avtalen vill SLS öppna upp för en helhetssyn angående djurtransporterna i Sverige. Genom att låta åkerierna även få möjlighet att köra till andra slakteriföretag, ges goda förutsättningar för dem att utveckla och effektivisera deras åkeriverksamhet ytterligare. Vi är måna om våra transportörer och vill fortsätta våra goda affärsrelationer med åkeriföretagen. Genom våra nya avtal ger vi åkeriföretagen möjlighet till en positiv utveckling och långsiktig överlevnad, säger Fredrik Jönsson. L Pärsons pålägg med Extra Virgin Olivolja De nya påläggen är ett resultat av ett samarbete mellan Pärsons och det grekiska företaget Creta Farms på ön Kreta, där också olivoljan kommer från. Dennis Hörnquist är ny grisinköpare i södra Sverige Dennis kommer närmast från Scans anläggning i Kristianstad där Dennis under de senaste åren varit försteman på flera av anläggningens styckningsavdelningar. Jag har nog en lite ovanlig bakgrund för att bli inköpare, säger Dennis, men jag ville ta ett nytt steg i min utveckling och hoppas att mina kunskaper från slakt och styckning kan vara till glädje i det nya jobbet. Just nu håller jag på att lära upp mig inom en mängd andra områden som jag måste behärska för att bli en bra partner till mina kunder. Påläggen innehåller endast svenskt kött och lanseras i sju olika varianter. Salami- och medwurstprodukterna erbjuder utöver den nya smaken en betydligt förbättrad hälsoprofil med lägre andel mättat fett. Smaken i kombination med förbättrad hälsoprofil är unik och möjlig genom Creta Farms patenterade metod. Påläggen produceras i Strövelstorp och Halmstad. Olivolja är populärt och har en tydlig hälsoprofil, i kombination med våra smakrika produkter tror vi att dessa nya pålägg kommer att uppskattas av konsumenterna, säger Thomas Olander, VD Pärsons Sverige AB. De nya påläggen är: L Rökt skinka L Basturökt skinka L Rökt kalkon L Rökt medwurst L Salami med grönpeppar L Salami med vitlök L Kokt medwurst med soltorkade tomater

19 Gasdebatten Scan Mörpack ligger rätt i tiden Scan är positiv till dagens debatt om kött och förpackningstekniker. Mörningen i kött som är paketerat i tråg med kombinationen syre-koldioxid stannar upp. Kött som vakuumförpackas fortsätter att möras tills förpackningen öppnas. Vi ses väl i sommar? Kalendarium Så här ser vår kalender ut för våren. På nedanstående evenemang är du välkommen att träffa representanter för SLS. Exakta tider och platser hittar du på eller ring SLS Direkt juni Borgeby Fältdagar Borgeby 30 juni Betesträff hos Björn Stensson. Nybyggt kalvstall. Tämta - Scan har jobbat med den här frågan under många år, säger Margareta Thorgren, kommunikationsdirektör Scan AB. 5 juli Stambokförd charolaisbesättning, Sven-Olof Hägg Sonarp, Eslöv Dessa erfarenheter har bland annat gjort att Scan har fokuserat på Mörpacksortimentet inför årets grillsäsong. I mörpacksförpackningarna hittar konsumenten hela detaljer, och helt nyligen har även skivade detaljer som entrecote, ryggbiff, rostbiff, karré och kotlett lanserats. För att hjälpa konsumenterna är produkterna även märkta med en Bäst-efter-dag vilket innebär att köttet möras i sin förpackning och har bäst ätkvalitet ju närmare datumet köttet konsumeras. 11 juli Utställning för både SRB och Holsteindjur Bollerup 21 juni Framtidsdag för nötköttsproducenter Vittinge Uppland Scan har också ett Scan Gourmetkoncept där vi säljer skivade nötdetaljer som är skinnpackade i vacuum. Dessa produkter är mörade i storförpackning hos Scan och skivas efter dagar och har i konsumentförpackning en hållbarhet på 21 dagar, avslutar Margareta Thorgren. L Anmälan görs till SLS Direkt två arbe tsdagar före respektive tr äff. Tel: str u K r lanre! fö uka br Tre träffar till Säkert Bondförnuft Jord- och skogsbruket är Sveriges farligaste bransch. På kursen Tre träffar till Säkert Bondförnuft får du chansen att diskutera säker djurhantering med dina kollegor. Kursen varvar diskussioner med fakta, filmer och en praktisk del i form av en gemensam skyddsrond. Läs mer på eller ring LRF på tel Tillsammans minskar vi olyckorna på landet.

20 Avsändare: ExaktaPrinting AB, Box 7, Hässleholm Returadress: SLS, Torggatan 4, Kristianstad Kontaktpersoner på SLS Inköp nöt och lamm Jakob Danielsson Urban Wahlström Hans Larsson Anders Andersson Bengt Danielsson Rune Elebring Johanna Carlsson Anders Kälvelid Claes Ljungqvist Mats Hallvede Kristin Petersson Elisabeth Svensson Krister Carlberg Lars Nilsson Lars Svensson Robert Lindroth Förmedling nöt Norrland Uppsala Uppsala Valla Brålanda Uddevalla Linköping Skara Jönköping Jönköping Visby Helsingborg Kristianstad Hörby Hörby Hörby Hörby Roger Lundberg Ragnar Byström Uppsala Skara Linköping Uppsala Kristianstad Kristianstad Kristianstad Visby Inköp gris Per Nilsson Caroline Germer Josefine Back Göran Niléhn Kenneth Persson Dennis Hörnquist Mats Hallvede Förmedling smågris Fredrik Håkansson Glenn Jönsson Skellefteå Korskrogen Förmedling kalv Carina Ljungkvist Key Account Manager Fredrik Andersson Skara Kristianstad Skara HK Stockholm Telefon: SLS Direkt Telefon: E-post: Du kan räkna med oss på SLS Direkt! SLS Direkt är din snabba telefonsupport. Har du funderingar kring slaktmärkning, avräkningar, fakturor, våra internettjänster eller andra leverantörsfrågor är du alltid välkommen att kontakta oss! Du når oss på telefon måndag-onsdag, fredag kl Torsdag kl Du kan också skicka e-post till Susanne Czérna Sanna Pasanen Svenska Livdjur & Service AB Box Stockholm Telefon: Lena Hill