Rättelse/komplettering

Transkript

1 Enhet 2 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Per-Erik Nistér Ersättning till Christer Söderqvist ska rätteligen vara kr, varav mervärdesskatt kr.

2 Meddelad i Uppsala Mål nr Enhet 2 1 SÖKANDE Individ- och familjenämnden i Västerås kommun proaros Västerås MOTPART 1. Fabian Eriksson, Snevringevägen 47 B Lgh Hallstahammar Offentligt biträde: Advokat Christer Söderqvist Kiselvägen Hallstahammar 2. Lina Söderlund, Svarvargatan 4 C Lgh Västerås Offentligt biträde: Advokat Catharina Wallérion Advokatfirman Landerdahl AB Hantverkargatan 2 B Västerås DEN UNGE Sofia Söderlund, Ställföreträdare och offentligt biträde: Biträdande jurist Eleonore Johansson Advokat Smolander AB Box Västerås SAKEN Beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU SLUT Förvaltningsrätten bifaller Individ- och familjenämndens i Västerås kommun ansökan om vård av Sofia Söderlund enligt 1 och 2 LVU. Domen gäller omedelbart. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1853 Kungsgatan måndag fredag Uppsala E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se 08:00-16:00

3 2 Förvaltningsrätten fastställer ersättning till Christer Söderqvist för uppdraget som offentligt biträde för Fabian Eriksson till yrkade kr, varav kr avser arbete, avser tidsspillan, 610 kr avser utlägg samt kr avser mervärdesskatt. Förvaltningsrätten fastställer ersättning till Catharina Wallérion för uppdraget som offentligt biträde för Lina Söderlund till yrkade kr, varav kr avser arbete, 549 kr avser utlägg, kr avser tidsspillan samt kr avser mervärdesskatt. Förvaltningsrätten fastställer ersättning till Eleonore Johansson för uppdraget som ställföreträdare och offentligt biträde för Sofia Söderlund till yrkade kr, varav kr avser arbete, kr avser tidsspillan, 689 kr avser utlägg samt kr avser mervärdesskatt. Förvaltningsrätten förordnar att sekretessbestämmelsen i 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som har lagts fram vid den muntliga förhandlingen inom stängda dörrar och som inte har tagits in i denna dom. YRKANDEN M.M. Individ- och familjenämndens i Västerås kommun (nämnden) ansöker om att Sofia Söderlund ska beredas vård enligt 1 och 2 LVU då det på grund av brister i omsorgen finns en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas och samtycke till erforderlig vård inte lämnats. Nämnden yrkar vidare att förvaltningsrättens dom ska gälla omedelbart.

4 3 Lina Söderlund bestrider bifall till nämndens ansökan. Som grund för inställningen anges att Lina Söderlund har ett nätverk som utgör ett tillräckligt stöd. Att hon har en lättare utvecklingsstörning vitsordas. Fabian Eriksson bestrider bifall till nämndens ansökan. Som grund för inställningen anges att föräldrarna har ett nätverk som utgör ett tillräckligt stöd. Eleonore Johansson tillstyrker i egenskap av ställföreträdare bifall till nämndens ansökan. Förvaltningsrätten har den 15 maj 2012 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. Vid förhandlingen har på nämndens begäran vittnesförhör hållits med Annika Elmes och Kristina Ringström. På Lina Söderlunds begäran vittnesförhör hållits med Ulrika Ahlbäck, Eva Nordström, Malin Söderlund, Marina Söderlund och Isabelle Östlund. SKÄL Bakgrund Fabian Eriksson och Lina Söderlund träffades för ca tre år sedan och har sedan dess varit ett par. Både Fabian Eriksson och Lina Söderlund har lindriga förståndshandikapp. Den 13 augusti 2011 sökte Lina Söderlund vård på grund av buksmärtor. Orsaken till buksmärtorna visade sig vara en fullgången graviditet. Sofia förlöstes samma dag genom kejsarsnitt. Varken Lina Söderlund och Fabian Eriksson visste om graviditeten och de var därför oförberedda på att bli föräldrar. Dessa förhållanden, i kombination med att föräldrarna inte vaknade på nätterna när Sofia behövde amning, ledde till att en orosanmälan till nämnden. Den 16 augusti 2011 inledde nämnden en utredning om föräldrarnas förmåga och för att försäkra sig om att Sofia fick sina grundläggande behov tillgodosedda. Den 26 augusti 2011 gjorde två utredare från nämnden ett hembesök hos Sofias mormor, där Lina Sö-

5 4 derlund, Fabian Eriksson och Sofia bodde efter hemkomsten från förlossningen. Besöket resulterade i en orosanmälan. Utredarna kände oro för Sofias omvårdnad, hälsa och framtida utveckling. I mitten av oktober 2011 flyttade Fabian Eriksson och Lina Söderlund till en lägenhet med tre rum i Hallstahammar. Cederängens utrednings- och behandlingshem (Cederängen) gavs uppdraget att utreda föräldrarnas förmåga. I november 2011 påbörjade Cederängen sin utredning i föräldrarnas nya hem i Hallstahammar. Utredningen planerades pågå till den 28 december Redan i slutet av november 2011 anmälde utredarna att omvårdnaden av Sofia inte var tillfredsställande. Cederängens slutsats i sammanfattningen var att Sofia inte kunde garanteras tillräcklig säkerhet och omsorg av föräldrarna och att Cederängens närvaro inte var tillräckligt för att kompensera föräldrarnas brister. Nämnden agerade genom att ingå en överenskommelse med Sofias mormor om att hon skulle utgöra ett extra stöd för föräldrarna. Den 7 december 2011 förlängdes Sofias mormors stödinsats ytterligare. Det bestämdes dels att Sofia skulle bo hos mormodern istället för hos föräldrarna i Hallstahammar, dels att Sofias mormor alltid skulle finnas i Sofias närhet för att säkerställa att Sofias behov tillgodosågs. Vid årsskiftet separerade föräldrarna. Lina Söderlund flyttade till Sofias mormor och Fabian Eriksson bodde kvar i lägenheten i Hallstahammar. Sedan dess har Fabian Eriksson inte tagit aktiv del av Sofias liv. Den färdigställda utredningen i februari 2012 innehöll sammanfattningsvis bedömningen att de praktiska bristerna kunde avhjälpas med täta stödinsatser under lång tid, men att bristerna i samspel, känslomässig tillgänglighet och inlevelse var så omfattande att dessa inte kunde kompenseras med insatser i hemmet. Lina Söderlunds offentliga bitäde invände att utredningen baserades på en situation där Lina Söderlund och Fabian Eriksson hade en destruktiv relation och att situationen förändrats i och med separationen. Cederängen fick därför i uppdrag av nämnden att göra en kompletterande utredning utifrån de nya förutsättningarna. Den nya utredningen inleddes och byggde på att Lina Söderlund och Sofia, under fyra veckor, skulle vistas dagtid på Ce-

6 5 derängen. Kvällar och nätter tillbringade Lina Söderlund och Sofia hemma hos Sofias mormor. I den nya utredningen i mars 2012 gjordes samma bedömning som i den första utredningen. Inga märkbara förändringar hade skett när det gäller Lina Söderlunds föräldraförmåga. Cederängens bedömning var att Sofia snarast behövde trygga och förutsebara vuxna som kan bemöta och tillgodose hennes behov av så väl fysisk omvårdnad och känslomässig bekräftelse, som stimulans och skydd; vuxna som har förmåga till ett inlevelsefullt samspel och som Sofia kan bygga trygga och varaktiga relationer till så att hon kan ges möjlighet att utveckla ett tryggt anknytningsmönster. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten har att ta ställning till om Sofia ska beredas vård med stöd av 1 och 2 LVU på grund av att det föreligger brister i föräldrarnas omsorg i en sådan grad att detta påtagligt riskerar att skada hennes hälsa och utveckling. I 1 femte stycket LVU föreskrivs att vad som är bäst för den unge ska vara avgörande vid beslut enligt lagen. I 2 LVU anges att vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Med brister i omsorgen avses bl.a. situationen där barns behov av känslomässig trygghet och stimulans allvarligt eftersätts och då tillsynen eftersätts så att barnet inte får det skydd som är nödvändigt med hänsyn till hans eller hennes ålder (se prop. 1989/90:28 s. 65 och 107 f). Förvaltningsrätten konstaterar att LVU är en skyddslagstiftning för unga. Vid tillämpningen av lagen ska avgörande vara vad som är bäst för barnet. I förevarande fall är det fråga om ett mycket litet barn på nio månader. Det är således fråga om ett litet barn som inte kan försvara sig själv mot dåliga

7 6 hemförhållanden och få sina behov tillgodosedda för det fall föräldrarna inte tillgodoser dessa. Nämnden har gjort gällande att det föreligger brister i omsorgen. Det handlar dels om praktiska brister, dels om brister i samspel, känslomässig tillgänglighet och inlevelse. De praktiska bristerna kan avhjälpas med täta stödinsatser under lång tid och omfattas inte av nämndens ansökan. Däremot är bristerna i samspel, känslomässig tillgänglighet och inlevelse så omfattande, enligt nämndens bedömning, att dessa inte går att kompensera med insatser i hemmet. De stunder av samspel som uppstår mellan föräldrarna och barnet bedöms vara alltför korta för att kunna skapa ett tryggt samspelsmönster för Sofia. Cederängen menar att Sofia redan till viss del skadats och att hon kommer att ta ytterligare skada om hon inte familjehemsplaceras. Sofia har behövt anpassa sitt behov efter föräldrarna, vilket innebär att hon blir passiv och väntar tills föräldrarna blir redo. Föräldrarna har separerat vid årsskiftet 2011/2012. Fabian Eriksson har därefter inte tagit någon som helst del i ansvaret för Sofia och har heller inte visat något intresse för henne. Nämndens utredning har därför fokuserats på Lina Söderlund och hennes föräldraförmåga. Fabian Eriksson har vid förhandlingen uppgett att han inte kommer att vara boendeförälder för Sofia. Förvaltningsrätten utgår i det följande från att Lina Söderlund ensam är Sofias boendeförälder och bedömer hennes omsorgsförmåga. Lina Söderlund har vitsordat att hon har en lättare utvecklingsstörning men att den inte får diskvalificera henne som förälder. Lina Söderlund menar att hon under utredningstiden har känt sig hotad på så sätt att hon känt att någon kommer att ta barnet ifrån henne. Förvaltningsrätten har förståelse för att denna typ av utredning kan skapa oro. Samhället har dock en skyldighet att ingripa i fall där barn riskerar att fara illa. Utredningsinsatser utgör ett nödvändigt steg i ingripandet. Lina Söderlund anser också att den utred-

8 7 ning som utförts av Cederängen inte är bra bland annat på grund av personalomsättningen. Förvaltningsrätten konstaterar följande. Utredningen har utförts under en osedvanligt lång observationstid och i två omgångar. Under den första utredningen var det två personer som träffade Lina Söderlund. Lina Söderlund har, under den andra utredningen på Cederängen, träffat en personalstyrka på totalt tolv personer och fyra till fem familjer utreddes under samma tid. Cederängen har också, under den andra utredningen, erbjudit sig att komma hem till Lina Söderlund och Sofia för att se dem i hemmiljö, vilket Sofias mormor bestämt sagt nej till. Förvaltningsrättens bedömning är att Cederängen gjort vad som kan begäras när det gäller att anpassa utredningen efter Lina Söderlunds förutsättningar. Rollen som förälder innebär i sig olika typer av påfrestningar. Förvaltningsrätten noterar vidare att Lina Söderlund under den muntliga förhandlingen inte förmådde att svara på frågor utan överlät helt till sitt offentliga biträde att återge hennes ståndpunkter. Lina Söderlunds reaktion under förhandlingen och utredningen är sannolikt exempel på den problembild som nämnden målar upp och som utgör grunden för nämndens ansökan. Cederängen har, utöver den utredande rollen, försökt hjälpa Lina Söderlund genom samtal, genom att praktiskt visa tillrätta och genom att ge återkoppling. Cederängen har också visat pedagogiska filmer, t.ex. i ämnet barnsäkerhet. Någon större förändring till följd av hjälpinsatserna har Cederängen dock inte kunnat se. Nämnden har också anfört att den stödinsats familjen fått varit så omfattande att den varit omöjlig att ge om inte Sofias mormor stått för en så stor del av insatsen. Trots att Lina Söderlund i stort sett erhållit dygnet-runt-stöd, har bristerna kvarstått. Förvaltningsrättens bedömning utifrån det presenterade materialet är att Lina Söderlund fått ett tillräckligt stöd när det gäller de praktiska problemen som omsorgsbristerna delvis består av. Bristerna i samspel, känslomässig tillgänglighet och inlevelse är svårare att avhjälpa genom stödinsatser, vilket också är den direkta anledningen till att vård aktualiserats från nämndens sida.

9 8 Nämndens påståenden om brister i samspel, känslomässig tillgänglighet och inlevelse som redovisats i den skriftliga utredningen och av nämndens åberopade vittnen stöds även av Lina Söderlunds åberopade vittne Eva Nordström som arbetar som distriktssköterska på BVC och som träffat Sofia med viss regelbundenhet sedan födseln. Eva Nordström uppger att Lina Söderlund är passiv. Lina Söderlund ställer aldrig några frågor och agerar bara om Sofias mormor säger åt henne att göra någonting. Hon menar att man kan se en viss känslomässig anknytning mellan Sofia och Lina Söderlund, men att anknytningen inte är trygg och stabil. Även Sofias ställföreträdare menar att det genom utredningen är visat att föräldrarna haft svårt att möta Sofias känslomässiga behov, ett behov som kommer att bli allt viktigare ju äldre Sofia blir, och att det därför föreligger en risk för att Sofias hälsa skadas. Mot bakgrund av vad som framkommit i målet finner förvaltningsätten att det finns fog för att bedöma att Sofias behov av en stabil och trygg förälder som erbjuder en god omvårdnad och stimulans inte kan tillgodoses tillsammans med Lina Söderlund. Förvaltningsrättens bedömning är att det genom utredningen är visat att det föreligger brister i föräldrarnas förmåga att möta Sofias känslomässiga behov. Både Lina Söderlund och Fabian Eriksson har anfört att deras nätverk kan kompensera föräldrarnas brister. Förvaltningsrätten gör följande bedömning i denna fråga. Nämnden har, genom Cederängen, gjort en mycket grundlig utredning. Lina Söderlund och Fabian Eriksson under hela utredningstiden haft stöd från sitt nätverk. Utredningen har därför, även om den inte direkt syftat till att bedöma nätverkets förmåga, indirekt innefattat en bedömning av nätverkets effekt när det gäller Sofias behov. Trots nätverkets stöd har från Cederängens sida konstaterats att Sofia redan lidit viss skada. Nämnden anför i denna fråga att nätverket saknar förmåga att se föräldrarnas brister och nätverket har ifrågasatt varför föräldrarna inte lämnas i fred. Cederängen gör i utredningarna bedömningen att Sofias mormor

10 9 är den viktigaste delen i nätverket och att hennes fokus i första hand har varit på Lina Söderlunds behov. Förvaltningsrättens bedömning är att nätverket inte kan kompensera bristerna i föräldrarnas förmåga att möta Sofias känslomässiga behov. Förvaltningsrätten gör, mot bakgrund av ovanstående, bedömningen att det på grund av brister i omsorgen föreligger en påtaglig risk att Sofias hälsa eller utveckling skadas och att förutsättningar för vård enligt 2 LVU därmed är uppfyllda. Förvaltningsrätten har därefter att ta ställning till om behövlig vård kan tillgodoses inom ramen för socialtjänstlagens (2001:453) bestämmelser eller om vård med stöd av LVU är nödvändig. I 1 LVU anges att vård ska beredas med stöd av LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges med vårdnadshavarnas samtycke. Ett samtycke måste omfatta den nödvändiga vården. Nödvändig vård har i detta fall bedömts vara familjehemsplacering av Sofia, vilket vårdnadshavarna inte samtycker till. Förvaltningsrätten konstaterar därför att behövlig vård inte kan genomföras på frivillig väg och att Sofia därför behöver beredas vård med stöd av LVU. Nämndens ansökan ska därmed bifallas och domen ska gälla omedelbart. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109 A) Per-Erik Nistér rådman I målet har även deltagit nämndemännen Eduardo Bachelet, Mats Bergman och Ulla Lindgren. Målet har handlagts av Henrik Wallin.

11 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. För offentlig part räknas dock treveckorstiden från den dag dom domen/beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens namn och målnummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet och om de fortfarande är aktuella behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället underteckna skrivelsen. Ombudet ska sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens dom/beslut. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. DV 3109 A Producerat av Domstolsverket