beställningar av läkemedel som ger samhället en kostnad diskuteras.

Transkript

1 måndag 15 december 2003 Rent pulver i burken? Mutor och bestickningar har legat på nyhetsplats under hela hösten. För att slippa liknande händelser inom vården efterlyser läkemedelschef Hans Ekman lokala reglementen och riktlinjer för umgängen med läkemedelsindustrin. D agligen är sjukvården och övriga offentliga verksamheter utsatta för granskning. Naturligtvis av patienter, men mycket ofta också av media och andra intressenter. En granskning som sker från många utgångspunkter och där granskningsresultatet inte alltid är rättvist eller objektivt framtaget. Denna höst har granskningen fokuserats speciellt på frågan om de som beställer varor agerar objektivt eller om man låter sig påverkas otillbörligt av leverantörer. Systembolaget är det mest framträdande exemplet. Också förskrivarnas beställningar av läkemedel som ger samhället en kostnad diskuteras. Svårt att sätta gränser Ger företagen mutor till läkarna? Trots det som verkar ha hänt på Systembolaget, tycker jag att det låter otroligt och stämmer inte med bilden av svensk sjukvård. Men påverkas läkarna på ett otillbörligt sätt av läkemedelsindustrins marknadsföring? Det är en svårare fråga att svara på. Gränsdragningarna är mycket vanskliga att göra. Är det otillbörligt påverkan att få en gratislunch i samband med p forts sista sidan redaktion: Thomas Ericson (ordf Läkemedelskommittén), Lena Stroud, Lisbeth Leandersson (Apoteket Björnen, NÄL) samt Hans Klaive som extern producent. produktion: Klaive Kommunikation AB. prepress och tryck: Cela Grafiska AB. upplaga: ex. Läkebladet ges ut av Nordvästra Läkemedelskommittén Västra Götaland och distribueras till alla förskrivare i Läkemedelskommitténs område adress: Läkebladet, Apoteket Björnen, Trollhättan. Telefon , fax , e-post:. 09 Julen står för dörren, första advent har passerat och år 2003 är snart bara ett minne blir dock ett minnesrikt år för oss som arbetar med läkemedel. För första gången har läkemedelskostnadsutvecklingen varit låg och nästan motsvarat den som budgeterats av staten i överenskommelsen med landstingen. Enligt en beräkningsmodell har vi i år»sparat«980 miljoner kronor i Sverige genom ersättning av läkemedel med patent med generiska läkemedel. I Västra Götaland är motsvarande besparing ca 160 mkr. Man har vid en sådan beräkning förutsatt oförändrat pris om patentskyddet funnits kvar och jämfört kostnaden mot kostnaden som det faktiska utfallet gav. Skillnaden utgör det vi sparat. Det viktigaste»sparet«har inträffat med några stora läkemedel som simvastatin, citalopram och omeprazol. I Västra Götaland arbetar vi med en modell som kallas»god hushållning«som tidigare presenterats i Läkebladet nr 7/03. Det innebär att vi följer kostnadsutvecklingen på ovan nämnda tre områden samt när det gäller antiinflammatoriska läkemedel och selektiva betareceptorblockerare. Avsikten med denna aktivitet är att öka följsamheten till REK-listornas rekommendationer. Särskilt viktig är följsamheten avseende simvastatin, citalopram och omeprazol. Det finns fortfarande förbättringspotential i detta avseende när det gäller dessa tre läkemedel. Det förekommer användning av Lipitor när simvastatin fungerar lika bra, Zoloft när citalopram fungerar lika bra och Lanzo eller Nexium när omeprazol går lika bra. I alla dessa jämförelser har dock REKlistorna inte riktigt hunnit med eftersom Lipitor, Zoloft och Lanzo funnits med under För 2004 kommer dessa läkemedel ej att vara rekommenderade förstahandspreparat. För att uppnå»god hushållning«2004 är det viktigt att observera detta. v

2 Osäkerhet kring COX-2-hämmare Den Europeiska läkemedelsmyndigheten har sedan sommaren 2002 arbetat med att utvärdera COX-2- hämmarna avseende säkerhetsaspekter. Man har nu avslutat arbetet och kommer enligt Dagens Medicins nätupplaga att publicera en slutrapport som innebär utökad varningstext för patienter med hjärt/kärlsjukdom och magsjukdomar. Risken för allvarliga hud- och överkänslighetsreaktioner betonas också. O rsaken till detta resultat kan man spekulera över. Klart är att frågetecknen kring säkerheten när det gäller risk för hjärtinfarkt och tromboembolisk sjukdom vid användning av COX-2-hämmare kvarstår. Detta framkom bl a i Vigor-studien där patienter behandlades med Vioxx eller Naproxen under i medeltid 9 månader. Då framkom en ökad risk för hjärtinfarkt i gruppen som behandlades med Vioxx. Blödningskomplikationer Vidare har i andra studier framkommit förekomst av blödningskomplikationer från GI-kanalen, i vissa fall med lika hög frekvens som vid behandling med konventionella NSAID. I Class-studien var risken för perforation, magsår och blödning t o m lägre i en grupp som behandlades med ASA och Ibuprofen än hos de som behandlades med ASA och Celebra. I detta avseende är slutsatsen att man inte kan vara säker beträffande risk för ulcus och blödning även om man använder COX-2-hämmare vid behandling av patienter med ökad risk för gastrointestinala biverkningar. Som vi tidigare uttalat från Läkemedelskommittén måste man följa dessa patienter kliniskt och vara uppmärksam på förekomst av anemi eller blödning per rectum. Den aktuella problematiken kommenteras också av Frank A Wollheim i Läkartidningen nr 38/2003:»Nya studier om COXhämmare men frågetecknen kvarstår«. v Genvägen projekt för generisk förskrivning E tt pilotprojekt för att studera för- och nackdelar med generisk förskrivning kommer att genomföras i FyrBoDal. Projektet förläggs huvudsakligen till öppenvård på sex vårdcentraler. En sjukhusklinik deltar också för att klarlägga hur generisk förskrivning fungerar i en miljö utan datorstöd i förskrivningsögonblicket. Under hösten har ett omfattande förberedelsearbete genomförts, framförallt med anpassning av förskrivarstödet i Profdoc till de nya förutsättningarna. Detta arbete närmar sig nu sitt slutförande. Under vecka 49 kommer ett avgörande möte att äga rum på Läkemedelsverket beträffande de säkerhetsmässiga och legala aspekterna på projektet. I den externa referensgruppen i projektet deltar ledande företrädare för Apoteket AB, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet. Som extern expert medverkar även Kenneth Widäng, ordförande i Norrbottens läkemedelskommitté med stor erfarenhet av den datorisering av receptförskrivning som genomförts i Norrbotten. Projektet leds lokalt av en projektgrupp där undertecknad, Christina Edward från Läkemedelsenheten i Västra Götalandsregionen, Sten Iwarsson, ordförande i Göteborgs läkemedelskommitté och Anders Carlsten, forskningschef vid Apoteket AB, ingår. Distriktsläkare Mats Edward från Vargöns vårdcentral har fungerat som intern expert och idéspruta. Hittills har vi mötts med positivt gensvar från alla deltagare i projektet och ser nu snart fram mot att få starta detta med stort intresse motsedda försök. v thomas ericson Riktlinjer för behandling med lipidsänkare vid prevention av hjärt-kärlsjukdom Medicinska riktlinjer för Västra Götalands förskrivare har tagits fram under det gångna året. Arbetet har bedrivits under året på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen genom Johan Calltorp. Läkemedelskommittéerna har samarbetat genom sina terapigrupper. Riktlinjer för lipidsänkande terapi är nu färdiga och kommer som bilaga i detta nummer av Läkebladet. Dessa riktlinjer har, sedan arbetet avslutats, gått på remiss till sektorsråden inom respektive område samt till SU:s strategiska läkemedelsråd. Ett 30- tal experter har varit involverade i arbetet. De riktlinjer ni nu får tillgång till är version nio, vilket antyder arbetets svårighetsgrad. Riktlinjer avseende användning av protonpumpshämmare är också i det närmaste färdiga och kommer att distribueras som bilaga i nästa nummer av Läkebladet. För färdigställande av dessa riktlinjer krävdes tio versioner! v thomas ericson

3 Ungdomar tar smärtstillande mot stress»vi behöver mer kunskap om läkemedel«och»läkemedel används mer av unga människor än vad många tror«. Så svarade många ungdomar i enkätstudien Ungdom och Läkemedel, genomförd av Kilen. S har 13 procent uppgivit stress som orsak till användningen. yftet var att få ungdomars egna rapporter om sin användning av och frågor kring läkemedel elever (ålder år) i Stockholm och Dalarna deltog i undersökningen. Många elever välkomnade enkätundersökningen. Motiven var bland andra»vi behöver mer kunskap om läkemedel«och»läkemedel används mer av unga människor än vad många tror«. Smärtstillande mot stress Smärtstillande medel är ett exempel. Senaste året uppgav 78 procent att de använt smärtstillande medel. Kvinnor använder mer än män, men ingen tydlig skillnad visade sig mellan Stockholm och Dalarna. Smärtstillande medel används för smärta men också för oro, ångest och stress. Av de som använder smärtstillande medel ofta, dagligen till varje vecka så Var och en sin egen doktor Det är en genomgående trend i hela studien att läkemedlen används för»vad man själv anser att de är bra för«. 7 procent av ungdomarna uppgav att de själva provat att använda läkemedel i berusningssyfte och 29 procent kände någon som missbrukat läkemedel. Kvinnor använde smärtstillande i berusningssyfte medan männen i högre utsträckning använde bensodiazepiner. De mest frekventa medlen som användes var Alvedon, Rohypnol, Ipren, koffein och andra värktabletter. Trots att uppfattningen ofta är att ungdomar idag är välinformerade och medvetna, så framgår det i enkätundersökningen att de har ett behov av ytterligare information om»både biverkningar och verkningar«av läkemedel. Rapporten finns utlagd på webbadressen v Information om REK-listan 2004 Kärt barn har många namn I många olika varumärken ingår samma aktiva substans. Men det är substansen som ger verkan, inte varumärket. Ökad användning av REKlistan ger bättre hushållning och bidrar till att läkemedelspengarna räcker hela livet. Detta är huvudbudskapen i årets REK-listekampanj riktad till allmänheten. Substans framför varumärke Årets kampanj vill vrida fokus från varumärket till den verksamma substansen, informera om byte av läkemedel samt verka för ökad hushållning med resurserna. Precis som 2003 vill vi använda REK-listan som ett medium för ökad kommunikation om läkemedel mellan förskrivare och patient. Fokus på substansen ger förskrivaren en anledning att informera om andra läkemedelsalternativ samt öka förståelsen för eventuellt byte av läkemedel. 35 procent ökad kännedom Affischer, ställ med REK-listan på apotek och vårdinrättningar, eventuellt ett kort inslag i apotekets butiks-tv-kanal samt information på vår hemsida, används i år som marknadsföringskanaler. Förra årets kampanj resulterade i en kraftigt ökad kännedom om REK-listan och rekommenderade läkemedel. Kännedomen bland användarna ökade från 34 procent till 46 procent dvs en ökning med 35 procent. Nyheter i årets REK-lista Beräknad kampanjstart omkring 20 januari v hans klaive Årets REK-lista beräknas vara klar för distribution till förskrivarna 12 januari. Omkring den 20 januari får allmänheten tillgång till listan på apotek och vårdinrättningar. Ett speciellt REK-Läkebladet med kommentarer kring nya listan distribueras till samtliga förskrivare. Kliniker och vårdcentralerna erbjuds även informationstillfällen för presentation och diskussioner kring REK-listan. Anpassning till generikasubstitution är nytt för i år. Alla preparat har substansnamnet som rubrik och markeras med en pil. Utbytbara preparat är markerade med ett likamedstecken. Läkemedel med ett receptfritt alternativ markeras med ett plustecken. Eftersom allmänheten får listan är endast Apotekets kundcentrums telefonnummer tryckt i listan. Alla förskrivare får en lista med direktnummer till lokalt apotek i sitt ex av REK-listan. v

4 p forts från sida 1 information om ett nytt läkemedel? Att få en lyxresa plus vistelse i ett fjärran resmål med minimalt vetenskapligt utbyte som man lika gärna kunde fått på hemorten? Som enskild förskrivare och kanske ny på en arbetsplats med etablerade normer kan det inte vara så lätt att fastställa gränserna. Riktlinjer och reglementen Jag tror att vården och de som arbetar i den skulle tjäna på att det utformades lokala reglementen och riktlinjer för umgängen med läkemedelsindustrin samt att dessa blev väl kända bland alla berörda förskrivare och att de följs upp kontinuerligt. Från regionala Läkemedelsrådets sida gav vi i början av 2002 ut en rekommendation om riklinjer för industrins produktinformation. I höst har vi i samråd med regionledningen skickat ut ett förslag på regional policy för fortbildning, som bland annat sker i samverkan med läkemedelsindustrin. Ambitionen i båda förslagen är att successivt öka andelen obunden läkemedelsinformation/- läkemedelsutbildning samt att initiativet till information/utbildning i ökad grad ska komma från sjukvården. Men viktigast av allt är att frågorna diskuteras. v hans ekman läkemedelschef hans.ekman@vgregion.se Gravida och läkemedel Undvik värktabletter av NSAID-typ Läkemedelsverket avråder gravida, eller de som planerar att bli det, från att använda värktabletter av NSAID-typ och de som innehåller acetylsalicylsyra. Källa: apoteket.se. Omeprazol i onödan? En studie på Sahlgrenska sjukhuset av Einar Björnsson och medarbetare som tagit upp problematiken kring utsättning av protonpumpshämmare, är nu delvis avslutad. S tudiepopulationen bestod av 78 patienter som behandlats minst två månader med Omeprazol (fd Losec). I den ena gruppen avslutades behandlingen utan föregående nedtrappning av dosen. I den andra gruppen genomfördes stegvis utsättning. Studien gjordes dubbel blind. 30 procent kunde avsluta terapin Efter en uppföljningsperiod på tre månader var 30 procent av patienterna fortfarande utan terapi. De som återgick till behandlingen var i huvudsak de som besvärades av halsbränna och sura uppstötningar. I en likartad studie av Inadomi et al (Step down management of gastroesophageal reflux dis: Gastroenterology 2001:121: ) studerades 73 patienter. Dosen PPI halverades under 14 dagar hos patientpopulationen med högre dos PPI. Vid kvarvarande symtomfrihet vid uppföljning efter 14 dagar avslutades terapin. De som hade låg dos avslutade terapin direkt. Efter 1 år var 15 procent utan terapi och 34 procent behandlades med enbart H-2 receptorblockerare. Studien var ej dubbel blind. Skillnaden mellan dessa studier är att i Göteborgsstudien var inklusionskriteriet att man stod på PPI, i den Amerikanska studien var inklusionskriteriet behandling med PPI vid refluxbesvär eller sura uppstötningar, vilket är en viktig skillnad. Det sistnämnda är en godkänd indikation för behandling med PPI. Betydande utsättningspotential Konklusionen av bägge studierna är att det finns en betydande potential för att avsluta behandling med PPI, framförallt hos patienter utan tydliga symtom på halsbränna och sura uppstötningar. Huruvida det går lättare att genomföra utsättning med stegvis nedtrappning är fortfarande ej helt klarlagt. En god regel torde vara att anpassa sig till dosens storlek och terapins duration. Sannolikt kan nedtrappning vara mer aktuellt efter lång terapi och högre dos. v foto: hans klaive Använd Clarityn med försiktighet Emea och dess expertkommitté CPMP avråder gravida kvinnor från att använda loratadin, på grund av misstanke om ökad risk för hypospadi. Emea har inte funnit några bevisade orsakssamband men uppmanar ändå till försiktighet. Källa: Dagens Medicin. v

5 Välkommen, Leif! L eif Lidberg är ett välkommet tillskott i Läkemedelskommittèn. Leif är ny verksamhetschef på medicinkliniken på Uddevalla sjukhus. Efter att ha tjänstgjort i Östergötland under ett par decennier och via ett kortare stopp som verksamhetschef i Alingsås drar nu Leif västerut och landar i Uddevalla. Vi har sommarhus på Resö och har länge talat om att bosätta oss på västkusten när barnen flyttat hemifrån och det har de gjort nu, berättar Leif. I och med att jag fått det här jobbet tar vi ett första steg mot att realisera de planerna. 26 år i gamet Läkarbanan startade annars för snart 26 år sedan. Leif gick sin utbildning i Uppsala-Linköping. Det var också i Linköping och Motala som han gjorde sin AT- tjänstgöring och 1978 fick han så läkarlegitimationen i sin hand. Jag gick min ST-utbildning inom intermedicin och medicinsk gastroenterologi på Linköpings sjukhus, berättar Leif. Och när den var klar fick jag en biträdande överläkartjänst på Motala sjukhus medicinklinik och blev kort därefter biträdande verksamhetschef. 10 år på Finspångs sjukhus I slutet av 1980-talet var Leif med om att starta och sedan under ett år driva en privat vårdcentral i Norrköping. Den tiden gav värdefull kunskap om primärvårdens inre arbete och dessutom ytterligare en specialistkompetens, nämligen inom allmän medicin. Men slutenvården lockade och dit återvände Leif i början av 90-talet. Den här gången som verksamhetschef på medicinkliniken på Finspångs sjukhus. I uppdraget ingick också att vara chefsläkare för sjukhus och primärvård i Finspång. Det blev tio år på Finspångs sjukhus. En rolig tid, fylld av alltifrån vardagliga driftsfrågor till strategiskt utvecklingsarbete. Och de åren resulterade också i ytterligare en specialkompetens, geriatrik. Åren har gett erfarenhet av både privat-, primäroch slutenvård, säger Leif. De har också gett en lust att även i fortsättningen jobba med lednings- och utvecklingsfrågor. Jag är intresserad av verksamhetsutveckling och tycker att det är viktigt att arbeta med det på alla plan, både direkt i verksamheten och övergripande. v eva idh informatör eva.idh@vgregion.se FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling E n ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Skulle alla följa rådet om minst en halvtimmes motion varje dag, skulle sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt.«så inleds boken FYSS, utgiven av Statens Folkhälsoinstitut. Hemsidan har reviderats under året. För att ytterligare öka tillgängligheten publiceras en tryckt upplaga för gratis distribution till svensk sjukvård via Apoteket AB. Informationen sammanfattar användningen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Den ger också råd om lämpliga motionsaktiviteter och eventuella risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper. v Kommande utbildningar Behandling med Vitamin B 12 Datum: onsdag 4 februari 2004 Tid: eftermiddag Föreläsare: Herman Nilsson-Ehle, docent, medicinkliniken, Östra Sjukhuset Plats: Krabban, Uddevalla Sjukhus SBU-konferens Osteoporos Datum: torsdag 4 mars 2004 Tid: Plats: Swedenborgs Konferenscenter, Lasarettsvägen 9, Trollhättan Sista dag för anmälan: 18 februari Anmälan sker via Inger Öhrn, Apoteket Björnen, telefon , e-post: inger.ohrn@apoteket.se.