Mälarsjukhuset Medicinkliniken Kardiologisektionen Kvalitetsdokument KARD regnr: 2.48 STANDARDVÅRDPLAN - KRONISK HJÄRTSVIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mälarsjukhuset Medicinkliniken Kardiologisektionen Kvalitetsdokument KARD regnr: 2.48 STANDARDVÅRDPLAN - KRONISK HJÄRTSVIKT"

Transkript

1 Mälarsjukhuset Medicinkliniken Kardiologisektionen Kvalitetsdokument KARD regnr: 2.48 STANDARDVÅRDPLAN - KRONISK HJÄRTSVIKT Gäller from Ersätter reg. nr Utgåva nr 6 Revideras senast Utarbetad av: Christina Andreae, ssk HIA Maria Liljeroos, ssk HIA Revisionsansvarig Christina Andreae Maria Liljeroos Fastställd av: Christer Magnusson, Verksamhetschef Godkänd av: Christer Magnusson, Verksamhetschef Sida 1 (25) Diarienr Syftet med standardvårdplanen är att patienter med kronisk hjärtsvikt ges en systematiserad, kunskapsbaserad, jämlik och säker vård. Målet är att förbättra livskvalitet och förbättra prognos och minska återinskrivningar på sjukhus. Standardvårdplanen är tvärprofessionell och gäller all personal som vårdar patienter med kronisk hjärtsvikt inom Landstinget Sörmland. Ansvar Verksamhetschef på Medicinkliniken, Mälarsjukhuset ansvarar för att rutinen är känd, tillämpas och uppdateras.

2 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 2 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE METOD ANDNING/CIRKULATION DEFINITION AV HJÄRTSVIKT ETIOLOGI PATOGENES SYMTOM OCH KLINISKA FYND UTREDNING AV NYDEBUTERAD HJÄRTSVIKT EKOKARDIOGRAFI MEDICINSK BEHANDLING BEHANDLING VID HJÄRTSVIKT MED BEVARAD SYSTOLISK VÄNSTERKAMMARFUNKTION LÄKEMEDELSANVÄNDNING VID NJURFUNKTIONSNEDSÄTTNING RESYNKRONISERINGSBEHANDLING (CRT) MED BIVENTRIKULÄRPACING ICD-BEHANDLING VID HJÄRTSVIKT JÄRNBRIST OCH ANEMI VID KRONISK HJÄRTSVIKT KUNSKAP PATIENTUTBILDNING EGENVÅRD NUTRITION BEDÖMNING AV NUTRITIONSSTATUS VÅRDPLAN FÖR NUTRITIONSBEHANDLING VÅRDÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA NÄRINGSINTAGET DIETIST OCH UPPFÖLJNING AKTIVITET FYSISK AKTIVITET OCH HJÄRTSVIKT EFFEKTER AV FYSISK TRÄNING VID HJÄRTSVIKT TRÄNING OCH DOSERING SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT PÅ AVDELNING POLIKLINISK SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPIMOTTAGNING PÅ KSK, MSE OCH NLN AKTIVITETSFÖRMÅGA OCH HJÄRTSVIKT UTREDNING OCH INSATSER UPPFÖLJNING PSYKOSOCIALT ORO KONTAKT MED KURATOR PÅ VÅRDAVDELNINGEN UPPFÖLJNING AV ORO PÅ HJÄRTSVIKTMOTTAGNING MEST SJUKA ÄLDRE OCH HJÄRTSVIKT PALLIATIV VÅRD UPPFÖLJNING HJÄRTSVIKTSMOTTAGNING REFERENSLISTA SAKGRANSKNING... 25

3 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 3 (25) 1 INLEDNING Kronisk hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som framförallt drabbar äldre personer. Vid hjärtsvikt har hjärtat en nedsatt arbetskapacitet. Detta resulterar till bristande blodförsörjning och en rad symtom och kliniska fynd. Hjärtsvikt går inte att bota utan behandling syftar främst till att lindra symtom, förbättra prognos och minska återinskrivningar [1, 2]. Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som förutom hög sjukdomsbörda också medför stora samhällskostnader, det beräknas att hjärtsviktvård kostar upp mot 3 % av de totala sjukvårdskostnaderna i Sverige vilket motsvarar cirka 3 miljarder kronor [3]. Det finns gott vetenskapligt stöd för behandling av hjärtsvikt men trots detta är många patienter underbehandlade vilket resulterar till ett onödigt lidande och höga sjukvårdskostnader. Behandling med neurohormonell blockad, ICD/CRT och fysisk träning bör förbättras [4]. För att behandling ska ha full effekt behöver patienten förstå innebörden av hjärtsvikt, följa medicinering och egenvårdsråd. Hjärtsvikt är komplext och faktorer som ålder, samsjuklighet, undernäring, kognition och sköra äldre skapar extra höga krav på att sjukvården upprättar en tydlig behandlingsplan för varje enskild patient och att vårdpersonal samverkar i multiprofessionella team [5]. Uppföljning och utvärdering av såväl farmakologiska som icke farmakologiska behandlingsmål sker främst i primärvården. Detta gäller främst patienter med lindrig till svår hjärtsvikt med behov av upptitrering av läkemedel, kontroller och utvidgad information om hjärtsvikt. Patienter som planeras för etiologisk utredning, vid svår hjärtsvikt med hög risk för komplikationer eller patienter med behov av hjärtsviktspacemaker, defibrillator eller hjärtpump sker uppföljning på sjukhus. 2. SYFTE Syftet med standardvårdplanen är att patienter som vårdas för hjärtsvikt får en systematiserad, kunskapsbaserad, jämlik och säker vård. Målet är att förbättra livskvalitet, prognos och minska återinskrivningar på sjukhus. 3. METOD Standardvårdplanen är i huvudsak framtagen utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Europeiska riktlinjer, Läkemedelsverkets riktlinjer för hjärtsjukvård, FYSS och relevanta studier för patientgruppen. Standardvårdplanen består av en kunskapsöversikt med tillhörande checklistor som används i patientnära vården. Idag finns ett flertal checklistor kopplade till standarvårdplanen, anpassade för såväl till slutenvård som primärvård.

4 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 4 (25) 4. Andning/Cirkulation Mål: Fastställa diagnos hjärtsvikt, symtomlindring och förbättra prognos. 4.1 Definition av hjärtsvikt Hjärtsvikt orsakas av systolisk eller diastolisk dysfunktion och ofta förekommer dessa tillstånd samtidigt. Vid systolisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion försämras vänsterkammarens kontraktionsförmåga och som kompensation ökar fyllnadstrycket i kammaren. Stigande fyllnadstryck ger volymsbelastning som leder till uttänjning, dilatation av kammarväggen. I hjärtsviktsstudier har patienter valts ut med en ejektionsfraktion i vänster kammare (LVEF) <40%; HFrEF (r=reduced) och det är för denna grupp som det finns omfattande och övertygande bevis för att behandling förbättrar såväl symtom som överlevnad. I gruppen med en lindrig nedsättning av LVEF 40-49%; HFmrEF (mr=mid-range) saknas till stor del dokumentation kring behandlingens effektivitet och ytterligare forskning behövs. Hjärtsvikt orsakad av övervägande diastolisk dysfunktion med bevarad vänsterkammarfunktion; HFpEF (p=preserved) innebär att hjärtat har en försämrad eftergivlighet och återfyllnad. Hjärtmuskelväggen hypertrofieras och förlorar därmed sin elasticitet. Diagnostiska kriterier för de tre typerna av hjärtsvikt framgår av tabell 1 [2]. Tabell 1 Diagnostiska kriterier av hjärtsvikt Kriterium HFrEF HFmrEF HFpEF 1 Symtom och kliniska fynd Symtom och kliniska fynd Symtom och kliniska fynd 2 LVEF <40% LVEF 40-49% LVEF 50% 3 1.NT-pro-BNP >125 ng/l 2. Ett av följande: a. vänsterkammarhypertrofi eller förstoring av vänster förmak b. diastolisk dysfunktion enligt ekokardiografi 1.NT-pro-BNP >125 ng/l 2. Ett av följande: a. vänsterkammarhypertrofi eller förstoring av vänster förmak b. diastolisk dysfunktion enligt ekokardiografi 4.2 Etiologi Hjärtsvikt orsakas av antingen funktionella eller strukturella förändringar som leder till att hjärtat inte kan pumpa den mängd blod som kroppen behöver. I stort sett kan alla organiska hjärtsjukdomar som nått sitt slutstadium leda till hjärtsvikt. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och/eller högt blodtryck vilka tillsammans svarar för att ca % av fallen. Hjärtmuskelsjukdom eller klaffsjukdom kan också leda till hjärtsvikt liksom andra sekundära sjukdomar som till exempelvis diabetes, anemi, infektioner, rytmrubbningar och thyreoideasjukdomar [3]. 4.3 Patogenes Bortfall av myokardceller, förändring av hjärtmuskelvävnad och kontraktilitet minskar slagvolymen i vila. Som kompensation aktiveras det neuroendokrina systemet genom ökad sympatikusaktivitet och aktivering av renin-angiotensin-aldosteron systemet (RAAS). Detta leder till patologisk remodellering av celler i myokardiet. Vid hjärtsvikt tillkommer också en försvagning av arteriella och kardiopulmonella baroreflexer och nedreglering av betareceptorer [3].

5 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 5 (25) 4.4 Symtom och kliniska fynd Hjärtsviktsdiagnosen förutsätter både symtom och kliniska fynd. De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet och underbenssvullnad. De kliniska fynden visar oftast på lungrassel, takykardi och perifera ödem. Symtomen kan komma smygande eller debutera akut vid exempelvis en akut hjärtinfarkt och orsakas oftast av förhöjda fyllnadstryck, vilket vid arbete visar sig i form av andnöd. Trötthet kan förklaras av att den låga hjärtminutvolymen som ger en försämrad cirkulation till hjärna och skelettmuskulatur [2]. Patientens symtom bör noggrant beskrivas och objektiviseras för att behandlingseffekterna ska kunna utvärderas. Ett exempel på detta är skattning av symtom med hjälp av visuell analog skala (VAS) vid exempelvis ansträngningsrelaterade symtom. Grad av hjärtsvikt graderas vanligen enligt New York Heart Association (NYHA) functional classification [2]. Tabell 2 New York Heart Association (NYHA) Grad NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Klinisk bild Nedsatt vänsterkammarfunktion utan symtom. Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter fysisk ansträngning av mer än måttlig grad. Måttlig hjärtsvikt med symtom vid lätt till måttlig ansträngning (från gång i lätt uppförsbacke till av- och påklädning). Gruppen är vid och delas in i III a och III b, de lättare fallen klassas till III a och klarar av att gå 200 m på plan mark. De svårare fallen klassas III b vilket innebär en gångsträcka < 200 m. Svår hjärtsvikt med trötthet och andfåddhet i vila. Ökande symtom vid minsta ansträngning. Patienten är ofta sängliggande större delen av dygnet. 4.5 Utredning av nydebuterad hjärtsvikt Patienter som söker sjukvård med symtom på hjärtsvikt bör genomgå en strukturerad utredning baserat på grundlig sjukdomsanamnes, status, EKG och blodprover med bestämning av NT-pro BNP och EKO. Särskild misstanke om hjärtsvikt finns vid hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom och överkonsumtion av alkohol. Om det inte finns misstanke för annan sjukdom är oftast hjärtlungröntgen onödig. När hjärtat belastas med höga fyllnadstryck utsöndras en natriuretisk peptid BNP i kammarväggen som stimulerar njurarna till ökad utsöndring av natrium och vatten. Restprodukten av BNP, NT-pro BNP används främst för att utesluta hjärtsvikt. Hos patienter med misstanke om kronisk hjärtsvikt och som inte behandlas med neurohormonell blockad (ACE-hämmare/ARB/betablockad) kan en mätning av NT-pro-BNP med värde < 125 ng/l med hög säkerhet utesluta hjärtsvikt. För patienter med ett akut insjuknande och snabb försämring kan värdet 300 ng/l användas för att också med hög säkerhet utesluta hjärtsvikt. Ett förhöjt NT-pro BNP är dock inte specifikt för vare sig akut eller kronisk hjärtsvikt utan det finns en rad sjukdomstillstånd som kan leda till förhöjda värden som vid t.ex. lungemboli, nedsatt njurfunktion, övervikt och ålder [6]. För att ställa diagnos hjärtsvikt behövs därför även en objektiv undersökning av hjärtat med ekokardiografi för bedömning av bland annat väggrörlighet, hjärtrumsstorlek och relaxationsförmåga. När diagnosen hjärtsvikt är fastställd fortsätter hjärtutredningen för att hitta bakomliggande orsak till hjärtsvikt. Vid låg sannolikhet för underliggande kranskärlssjukdom bör i första hand non-invasiva metoder användas. Däremot om patienten har symtom på kärlkramp och reversibel ischemi bör patienten genomgå kranskärlsröntgen (figur1) [1].

6 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 6 (25) Sjukhistoria och undersökningsfynd EKG Misstanke om nydebuterad hjärtsvikt NT-Pro BNP normal Kronisk: < 125 ng/l Akut: <300 ng/l NT-Pro BNP Kronisk: 125 ng/l Akut: 300 ng/l Låg sannolikhet för hjärtsvikt, fortsatt utredning för alternativ diagnos EKO Nedsatt VK-funktion Normal VK funktion Utred etiologi Ej HFrEF Vid låg misstanke om kranskärlssjukdom utred med noninvasiva metoder Vid kärlkramp alt klaffsjd överväg kranskärlsröntgen Utred andra orsaker till förhöjt NTpro-BNP Figur 1. Flödesschema för utredning av hjärtsvikt. 4.6 Ekokardiografi Ultraljud är den mest använda metoden för att bedöma hjärtats vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) är ett mått på den systoliska funktionen och definieras som slagvolym dividerat med den diastoliska volymen [7]. Normalt EF=>50%; Lätt nedsatt EF=40-49%; Måttligt nedsatt EF=30-39%; Uttalat nedsatt EF= <30%. Ekokardiografi är hörnstenen i hjärtsviktsdiagnostiken.

7 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 7 (25) För att på Klinisk fysiologisk enhet i Sörmland med kort varsel ska kunna ta emot patienter för att ekokardiografiskt bekräfta eller utesluta hjärtsvikt finns en specifik remittering. Ekokardiografi är indicerad om patientens NT-pro BNP värde är förhöjt. 1. Frågeställningen ska enbart vara Hjärtsvikt. 2. Remissen ska ange patientens längd och vikt. 3. Remissen ska ange det aktuella NT-pro BNP värdet. 4. Remissen ska ange en kort funktionsbeskrivning samt vilo-ekg-utseendet. Uppfylls kriterierna kommer patienten att kallas med kort varsel inom 2 veckor. Remittenten kommer att få ett kortfattat svar med fokus på vänsterkammarfunktionen inklusive en uppskattning av dimensioner, samt en angivelse om man vid undersökning upptäcker ett signifikant vitium eller andra fynd som bör utredas mer i detalj [8]. Obs! Om ett blåsljud över hjärtat auskulteras vid undersökning bör en fullständig ekokardiografisk undersökning genomföras vilket behöver framgå av remissen. 4.7 Medicinsk behandling Målet med farmakologisk behandling är att minska symtom och sjuklighet och förbättra livskvalitet och överlevnad. Graden av symtom avgör vilken typ av behandling som patienten bör erbjudas. Läkemedel som har visat på minskad sjuklighet och dödlighet finns bland de som påverkar RAAS (renin-angiotensin-aldosteron), sympatiska nervsystemen och natriuretiska peptider. RAAS-systemet hämmas med ACE-hämmare, angiotensin-receptorblockerare (ARB) vid ACE-hämmarintolerans och mineralkortikoidreceptor-antagonister (MRA) (figur 2). - Digoxin (förmaksflimmer och sinusrytm) - Avancerad behandling (inotropi, hjärtpump, transplantation) - Palliativ vård (se separat avsnitt) - Diuretika (vid behov) - MRA - CRT/CRT-D (EF 35%, QRS > 130 ms, vä grenblock) - ARB/Neprilysinhämmare (EF 35%, max tolerabel dos av basbehandling) - Ivrabadin (EF <35%, sinusrytm, > slag/minut - Betablockerare (från NYHA 1 vid infarkt) - ACE-hämmare (ARB vid intolerans) NYHA 1 NYHA II NYHA III NYHA IV Figur 2. Basbehandling i relation till svårighetsgrad (funktionsklass enligt NYHA I-IV). Varje upptitrering av läkemedel utvärderas med blodtryck, puls, elektrolyter, njurfunktion och funktionsklass. Därefter sker ställningstagande till sviktpacemaker (CRT) eller sviktpacemaker med defibrillatorfunktion (CRT-D) [3]. Patienter med akut eller kronisk hjärtsvikt som inte stabiliseras med medicinsk behandling inklusive inotropa läkemedel kan bli aktuell för olika former av mekaniskt cirkulationsstöd (hjärtpump) med det främsta målen att utreda patienten inför och genomföra en hjärttransplantation eller till dess patienten har förbättrats så pass mycket att det mekaniska stödet inte längre behövs.

8 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 8 (25) ACE-hämmare Det finns stark evidens för att patienter med nedsatt EF med NYHA klass I-IV ska behandlas med ACE-hämmare. Behandling har positiva effekter på såväl överlevnad samt lindrar patientens symtom. ACE behandling inleds med låga doser och upptitreras till måldos. Låga doser är särskilt viktiga vid lågt blodtryck eller sänkt egfr. Det finns olika rekommendationer för upptitrering av ACE-hämmare men i huvudsak bör upptitrering ske successivt under kontroll av blodtryck, egfr och P-kalium efter varje upptitrering. Absoluta kontraindikationer för ACE-hämmar behandling är bilaterala njurartärstenoser och angioneurotiskt ödem. Angioneurotiska ödem kan i sällsynta fall leda till ödem i andningsvägarna, ett livshotande tillstånd [3]. Angiotensin-receptorblockerare (ARB) ARB blockerar specifikt angiotensin 1 receptorn (AT1 receptorn) och resultatet blir en kärlvidgning precis som vid ACE-hämmare med minskat centralt och perifert motstånd och ökad hjärtminutvolym. Cirka hälften av behandlingsavbrotten med ACE-hämmare orsakas av besvär med hosta. Övergång till ARB kan minska hostan och i bästa fall försvinner hostan helt [3]. Betablockerare Betablockerare används vid NYHA klass I vid postinfarkt + vid NYHA klass II IV. Preparatet minskar sjukhusinläggningar och död redan första året efter insatt behandling. Vid insättning av betablockad ska patienten vara relativt cirkulatoriskt stabil och utan behov av inotropt stöd. Betablockad ges till en början i låga doser och upptitrering sker efter individuella reaktioner. Under upptitrering kan hypotension eller bradykardier uppstå och det är av största vikt att följa blodtryck och puls [2]. Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA) När behandling med ACE-hämmare, betablockad och diuretika ger otillräcklig effekt vid NYHA II-IV bör tilläggsbehandling med i första hand MRA övervägas. Spironolakton minskar sjuklighet och död för patienter med måttliga till uttalade symtom på hjärtsvikt med en nedsatt ejektionsfraktion på 35 % eller lägre. Spironolakton kan ge biverkningar som hyperkalemi, njurinsufficiens, gynekomasti eller smärta i bröstet. Hyperkalemi är en allvarlig biverkning särskilt i kombination med ACE-hämmarbehandling. Spironolaktonbehandling bör inledas med täta kontroller av P-kalium och egfr. Behandling kan inledas om P-kalium inte överstiger 5.0 mmol/l och egfr inte understiger 30ml/min. Spironolakton ges i lågdos mg x 1 med kontroll av P-kalium och egfr efter 3-7 dagar. Om serumkalium stiger till nivå mellan mmol/l halveras dosen. Om serumkalium fortsatt efter dosminskningar överstiger 5.5 mmol/l avslutas behandlingen [1, 2]. Biverkningar av RAAS-blockad (ACE, ARB, MRA) En del patienter tål inte måldos av RAAS-blockad på grund av t.ex. lågt blodtryck och tilltagande njurfunktionsnedsättning. Lågt blodtryck utan symtom och/eller måttliga minskningar av egfr ner till 30 ml/min utgör inga kontraindikationer för RAAS-blockad. En kortvarig och övergående minskning av egfr kan ofta ses som ett kvitto på att behandlingen haft effekt, bara inte minskningen fortsätter [9]. Försämrad njurfunktion orsakas av att trycket i glomerulus sjunker beroende på arteriell kärlvidgande effekt vilket medför en minskning av filtrationen i njuren. Vid tecken på försämrad njurfunktion bör dygnsdosen i första hand reduceras med tätare kontroller av kalium. Vid risk för akut dehydrering som t.ex. feber, diarré och/eller kräkningar eller överbehandling med diuretika utsätts all behandling.

9 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 9 (25) Återinsättning blir aktuell när patienten återfått normal vätskebalans. Återinsättningen planeras i två steg med en veckas mellanrum och under kontroll av egfr, P-kalium och blodtryck [10]. Neprilysinhämmare/ARB Kombinationsbehandling med valsartan (ARB) och neprilysinhämmaren sakubitril har visat på en signfikant förbättrad effekt på sjuklighet och död hos patienter med symtomgivande hjärtsvikt och EF 35% och som har en sedan tidigare optimal behandling med neurohormonell blockering och ev CRT-pacemaker. De tillkommande fördelarna med sakubitril är att en aktiv metabolit av ämnet hindrar nedbrytning av natriuretiska peptider. Detta har för hjärtsvikt flera fördelar som ökad vasodilatation, ökad diures, hämning av såväl RAAS-systemet som sympatikusaktiveringen samt därtill en antihypertrofisk och antifibrotisk effekt. Effekterna av neprilysinhämmare/arb medför också en något ökad risk för att blodtrycket minskar vid byte från ACE-hämmare. Behandlingen bör därför inte påbörjas om det systoliska blodtrycket (SBP) är <100 mmhg. Om SBP är mmhg bör en halverad startdos 24/26 mg två gånger dagligen övervägas [2]. Vid tidigare kombinationsbehandling med ACE-hämmare gav neprilysinhämmare en ökad förekomst av angioneurotiska ödem. Av denna anledning är det mycket viktigt att patienter vid byte från ACE-hämmare till neprylishämmare/arb gör ett uppehåll med behandlingen i minst 36 timmar. Insättning av Entresto ska ske inom alla vårdnivåer (slutenvård, hjärtsviktsmottagning på medicinklinik och i primärvård). Se checklista för insättande och uppföljning av Entresto. Sinusnodhämmare Ivabradine inhiberar specifika kanaler i sinusnoden så att hjärtfrekvensen sjunker. Behandlingen med sinusnodhämmare kan användas när möjlig behandling med betablockad inte har tillräcklig hjärtfrekvensreglerande effekt. Sinusnodhämmare kan vara motiverat för patienter med symtomgivande hjärtsvikt, med EF < 35% och med hjärtfrekvens >70-75 slag/min. Bradykardier drabbar ca 5%. Diuretika Vätskedrivande läkemedel används främst för att lindra symtom som andfåddhet och vätskeretention. Behandlingen sänker fyllnadstrycket och avlastar kroppens vätskeöverskott. Kroppens reaktion på förlust av vätska regleras genom RAAS, en stimulering av RAAS leder till vasokonstriktion samt salt- och vätskeretention. Vätskedrivande kan därför på sikt förvärra hjärtsvikten men motverkas genom tidig behandling med ACE hämmare. Vid behandling med diuretika eftersträvas i normalfallet så låga doser som möjligt, vid nedsatt njurfunktion behövs oftast högre doser. Vätskedrivande läkemedel kan ge biverkningar som förlust av salter med lågt kalium, natrium och magnesium [2]. Digoxin Digoxin används främst för frekvensreglering av förmaksflimmer vid samtidig hjärtsvikt när behandling med betablockad inte har tillräcklig effekt. Digoxin kan också användas vid sinusrytm med symtomatisk hjärtsvikt med EF < 40 % men försiktighet krävs eftersom digoxin kan orsaka ventrikulära arytmier, särskilt vid hypokalemi. Vid insättning av digoxin krävs noga kontroll av njurfunktion, kalium och koncentrationsbestämningar av digoxin i blodet.

10 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 10 (25) Tabell 3 Farmakologisk behandling av hjärtsvikt, start och måldoser [2] ACE hämmare Startdos (mg) Måldos (mg) Kaptopril 6,25 mg x 3 50 mg x 2-3 Enalapril 2,5 mg x mg x 2 Lisinopril 2,5 5,0 mg x mg x 1 Ramipril 2,5 mg x 1 5 mg x 2 ARB Kandarsartan 4-8 mg x 1 32 mg x 1 Valsartan 40 mg x mg x 2 Losartan 50 mg x mg x 1 Betablockerare Bisoprolol 1,25 mg x 1 10 mg x 1 Karvedilol 3,125 mg x mg x 2 Metoprololsuccinat depå 12,5-25 mg x mg Nebivolol 1,25 mg x 1 10 mg x 1 MRA Epleron 25 mg x 1 50 mg x 1 Spironolakton 25 mg x mg x 1 Neprilysinhämmare/ARB Sakubitril/Valsartan 49/51 mg x 2 97/103 mg x 2 Sinusnodshämmare Ivrabadine 5 mg x 2 2,5-7,5 mg x Behandling vid hjärtsvikt med bevarad systolisk vänsterkammarfunktion I studier av patienter med hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion (HFpEF) har man ofta även inkluderat patienter med en lätt sänkt EF (40-49%, HFmrEF) varför de behandlingsrekommendationer som finns gäller båda grupperna. De bakomliggande orsakerna till HFpEF/HFmrEF är flera och det finns såväl kardiell som icke-kardiell samsjuklighet (komorbiditet). Kardiell samsjuklighet: förmaksflimmer, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom Icke-kardiell samsjuklighet: diabetes, njursvikt, järnbrist, KOL, övervikt Det är viktigt att denna samsjuklighet behandlas på ett effektivt sätt då den inte bara bidrar till patientens symtom och sjukhusinläggningar utan är ofta den bakomliggande orsaken till en ökad mortalitet. Därmed används samma läkemedel som för patienter med HFrEF dvs ACEhämmare, ARB, betablockerare och MRA även om de så här långt inte har kunnat visat att det minskar dödligheten för patienter med HFpEF/HFmrEF. För att lindra symtom orsakade av ett ökat fyllnadstryck i hjärtat används diuretika med god effekt. Man har också kunnat visa på en symtomlindring med vasodilatation med ARB (candesartan) vilket förbättrade patienternas NYHA-klass [2].

11 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 11 (25) 4.9 Läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning Nedsatt njurfunktion är vanligt hos äldre och vid 80 års ålder kan njurfunktionen vara halverad. En åldrad person med låg kroppsvikt och liten muskelmassa kan ha normalt serumkreatinin och samtidigt ha nedsatt njurfunktion. Vid behandling av äldre är det därför viktigt att dostitrering sker med största försiktighet. Nedsatt njurfunktion påverkar farmakokinetiken av läkemedel som utsöndras via njurarna vilket innebär att sedvanliga doser ger avsevärt högre plasmakoncentrationer än normalt. Läkemedelsdoser behöver därför anpassas till njurfunktionen för att förhindra allvarliga biverkningar [10]. Med utgångspunkt från glomerulär filtrationshastighet (GFR) indelas njurfunktionsnedsättning i 5 stadier (CKD= Chronic Kidney Disease). egfr är förkortning av estimated GFR och beräknas enligt MDRD-formeln baserat på patientens ålder och kön. CKD 1: albuminuri och normal njurfunktion - egfr över 90 ml/min CKD 2: albuminuri och lätt nedsatt njurfunktion egfr ml/min CKD 3: måttlig njursvikt egfr ml/min CKD 4: avancerad njursvikt egfr ml/min CKD 5: terminal njursvikt egfr <14 ml/min [10] Läkemedel med smal terapeutisk bredd behöver dosreduceras redan vid egfr < 60/min som vid t.ex. digoxin. Läkemedel med större terapeutisk bredd behöver i regel dosanpassning vid egfr på < 30/min och läkemedel som bildar aktiva metaboliter behöver dosreduceras på grund av koncentration av metaboliter i plasma som t.ex. tramadol, glibenklamid och morfin. Andra läkemedel att vara observant på är läkemedelsgrupper som påverkar renin-angiotensinsystemet, diuretika, diabetesläkemedel, NSAID, betablockerare och antibiotika Resynkroniseringsbehandling (CRT) med biventrikulärpacing Vid hjärtsvikt kan det hos vissa patienter uppstå en bristande samordning av hjärtats pumpförmåga både inom kamrarna och mellan höger och vänster kammare. Detta ses på EKG som breda QRS-komplex, 130 ms. Med hjälp av biventrikulär pacemakerstimulering (Cardiac Resynchronization Therapy, CRT) kan hjärtarbetet synkroniseras och därmed öka hjärtats pumpförmåga vilket i sin tur har visat sig minska morbiditet, mortalitet och förbättra livskvalitet. Kriterier för CRT är idag optimal läkemedelsbehandling för hjärtsvikt, EF 35 % och NYHA II-IV. Om QRS-bredden är 150 ms föreligger indikation för CRT oavsett QRS-komplexets morfologi, men om QRS-bredden är ms föreligger indikationen för CRT enbart om EKG har ett vänstergrenblocksutseende. CRT rekommenderas också hos patienter som har en nedsatt EF oavsett NYHA-klass om det föreligger en pacemakerindikation där man kan förvänta sig en hög grad av kammarpacing (höggradiga AV-blockeringar) [1, 2]. Uppfylls kriterierna är det i Socialstyrelsens riktlinjer 2015 rekommendationsgrad 1 att erbjuda patienten en CRT. Även patienten med förmaksflimmer kan diskuteras och har rekommendationsgrad 4. För patienter med förmaksflimmer är det nödvändigt att ha en strategi för hur hjärtfrekvensen ska begränsas så att en hög grad av biventrikulär pacing kan uppnås. Hjärtfrekvensen kan vid hjärtsvikt och förmaksflimmer begränsas med betablockad och digoxin. Om hjärtfrekvens förblir hög trots optimal behandling kan HIS-ablation övervägas för att uppnå hög grad av biventrikulär pacing Uppskattningsvis har ca individer per miljon innevånare ett potentiellt behov av CRT [1].

12 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 12 (25) 4.11 ICD-behandling vid hjärtsvikt Patienter med en uttalad hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion, EF 35 %, har en betydande risk för livshotande arytmier. Det innebär att patienter med en hjärtsvikt kan få en ICD i primärpreventivt syfte, livshotande arytmier har inte uppmärksammats men risken är stor att de uppkommer. Idag beräknas patienter/år ha behov av en primärpreventiv ICD. Rekommendationsgraden är här 2. Har patienten även tecken på bristande samordning mellan och inom kamrarna vilket ses på EKG som breda QRS-komplex ( 130 ms) erbjuds en ICD med CRT-funktion en så kallad CRT-D. När det gäller ICD-behandling generellt ska den förväntade livslängden vara längre än ett år [1]. Det finns många faktorer att ta hänsyn till inför behandling med ICD. Det är extra viktigt att patient och närstående är delaktiga i beslutet då det endast är sjukvården som kan avbryta behandlingen. Patientinformationen behöver innefatta etiologi, naturalförlopp och möjliga behandlings-alternativ. Läkarens uppgift är att redovisa sin uppfattning om behandlingens fördelar och nackdelar, biverkningar, prognos och hur behandlingen kan påverka livskvalitet. Viktigt är att redan vid implantationen beskriva för patienten och närstående att Socialstyrelsen rekommenderar att ICD:n defibrilleringsfunktion stängs av i livets slutskede. Defibrilleringschocker kan leda till ett förlängt lidande. Rekommendationsgraden är här 1 vilket innebär att i livets slut ska chockfunktionen i ICD:n stängas av i samråd med patient och i förkommande fall närstående [1]. Rutinen i Sörmland är att informera patient och närstående beträffande detta redan innan inläggning av ICD eller CRT-D. Att alltid ta upp eventuell avstängning vid betydande hälsoförändringar åligger ansvarig läkare Järnbrist och anemi vid kronisk hjärtsvikt Järnbrist är vanligt hos patienter med hjärtsvikt och kan orsaka anemi, men även en nedsatt funktion av skelettmuskulaturen vid normala Hb-värden. Då järnbrist leder till såväl ökade symtom som en sämre prognos för hjärtsviktspatienter är det viktigt att hos alla patienter utreda om järnbrist föreligger [11]. Järnbrist S-ferritin <100µg/l eller S-ferritin µg/l och Transferrinmättnad <20% Vid konstaterad järnbrist bör man tidigt ta ställning till dess orsaker och överväga behov av t ex utredning av ev blödningskälla i mag/tarm-kanalen. Behandling av järnbrist med iv järn har i studier visat positiva effekter på livskvalitet, funktionsklass enl NYHA och arbetsförmåga. I Landstinget Sörmland används Ferinject och doseras enligt anvisningar i FASS. Det är särskilt viktigt att observera att en enskild administrering av Ferinject inte får överstiga 1000 mg och att det är också den maximala dosen som får ges per vecka. Uppföljning med ny lab-kontroll av järndepåer bör göras 1-3 månader efter avslutad administrering. Vid anemi bör man enbart överväga blodtransfusion om anemin är uttalad (Hb g/l), cirkulatorisk påverkan eller om ischemisymtom föreligger. Blodtransfusion vid hjärtsvikt bör ges långsamt (3-4 timmar) och man bör även överväga i v diuretika om övervätskningssymtom föreligger [11].

13 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 13 (25) 5. Kunskap Mål: Optimera egenvård vid hjärtsvikt 5.1 Patientutbildning All patientutbildning bör utgå ifrån patientens perspektiv. Kunskap är en förutsättning för patienten för att kunna bedriva egenvård. Under sjukhusvistelsen är det lämpligt att ge kortfattad och basal utbildning. Huvuddelen av patientutbildning bör ske på hjärtsviktmottagningen. Närstående bör uppmuntras att delta för att kunna stödja patienten och för att få möjlighet att ställa egna frågor [12]. Sjuksköterskebaserade hjärtsviktmottagningar har i ett flertal studier visat sig förbättra patienters egenvårdsförmåga, öka överlevnaden och minska antalet återinläggningar [13, 14]. Det är många faktorer som styr inlärning och det är viktigt att vara medveten om de hinder som finns. Majoriteten av hjärtsviktspatienter är över 70 år och ofta även drabbade av andra kroniska sjukdomar som diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, njurinsufficiens, demens och åldersrelaterade synförändringar. Alla dessa tillstånd påverkar kognitionsförmågan. Bland personer över 65 år hade 57 % av dem med hjärtsvikt nedsatt kognitionsförmåga, jämfört med 20 % av de jämnåriga utan hjärtsvikt. Låg fysisk funktionsförmåga och uttalad trötthet är vanligt bland dem som lider av måttlig till svår hjärtsvikt vilket också påverkar inlärningsförmågan. Andra faktorer är nedsatt kognitiv förmåga, depression, oro, bristande socialt nätverk och socioekonomiska förutsättningar samt sömnstörningar [15]. Teach Back En metod som med fördel kan tillämpas vid patientutbildning är Teach Back (TB). Syftet med TB är att genom information skapa trygghet med förmåga att bedriva en god egenvård och minska antalet återinläggningar. I TB fokuseras undervisningen på vad patienten ska göra. Detta ökar möjligheten att patient och närstående minns vad som sagts och gör det lättare att utvärdera att de förstått råden [16]. Identifiera tre-fyra områden som är viktiga att patienten har kunskap och använd ett enkelt och icke-medicinskt språk när du undervisar. Exempel på områden kan vara daglig viktkontroll, eventuell vätskerestriktion eller vid vilka symtom sjukvården ska kontaktas. Råden ska vara konkreta. Be sedan patienten att med sina egna ord upprepa informationen och på så vis är det möjligt att utvärdera om råden uppfattats rätt. Om patienten återberättar 75 % av vad vi sagt är det bra, annars gäller det att ta om informationen, kanske behöver vi rita eller visa någon bild för att öka förståelsen [16]. 5.2 Egenvård Egenvård brukar definieras som de inre och yttre åtgärder som en person tar initiativ till och utför för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Egenvård sker i interaktion med miljön. Utifrån inre resurser (arv, mognad, inlärning) och yttre resurser (miljön) formas en individs egenvårdsresurser. Goda egenvårdsresurser ger förutsättningar för individen att bedriva framgångsrik egenvård för att bevara hälsan. Egenvård innebär att känna igen tecken på försämring för att kunna vidta lämpliga egenvårdsåtgärder, alternativt veta när det är dags att söka professionell hjälp. Huvudsakliga symtom på försämring av hjärtsvikt är ökad andfåddhet både vid ansträngning och i vila, ökad trötthet, viktökning, ödem och arytmier [7].

14 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 14 (25) Undervisningen bör utgå från patientens egen syn på hjärtsvikt och förväntningar på behandlingen. Att bjuda in patientens närstående och familj till träffarna med patienten är här angeläget. För att ha möjlighet att stödja patientens egenvårdsförmåga bör vi ge praktiska råd kring egenvård användbara i patientens aktuella vardag. Detta innebär att utifrån patientens kunskapsförmåga, läs- och skrivkunnighet samt kulturella bakgrund individualisera och strukturera de praktiska råden. Att ta hjälpa av olika typer av utbildningsmaterial som broschyrer, verbal och/eller datorbaserad utbildning är att rekommendera samt att tillsammans sätta gemensamma mål för inlärning och utbildning. Tabell 4. Tabell 4 Information och undervisning till patient och närstående [2, 17-19] Ämne Mål med patientutbildning Utbildning Definition, etiologi och prognos Förstå orsak, symtom och natural förlopp Ge muntlig och skriftlig information utifrån kognitiv och lärandeförmåga Ge tips om internetlänkar som t.ex. heartfailurematters.org Samtal om sjukdomens naturalförlopp Symtom monitorering Läkemedelsbehandling Implanterbar device ICD/CRT Vaccination Nutrition och alkohol Upptäcka försämring av symtom och veta när sjukvård ska kontaktas Flexibel diuretika behandling Förstå när det är aktuellt med vätskerestriktion Förstå syfte med läkemedelsbehandling, att minska symtom, minska sjukhusvård och förlänga liv Förstå indikation och syftet med device Årlig vaccination mot influensa och pneumokockinfektion Vistelse i hög värme, fuktighet och magsjuka kan leda till dehydrering Begränsa vätskeintag till 1,5L/dag vid tecken på dekompensering Begränsa saltintag till <6g/dag Regelbunden viktkontroll Vara uppmärksam på omedveten viktnedgång, nedsatt aptit Begränsa/undvika alkohol, särskilt vid alkoholinducerad kardiomyopati Vid ökad dyspne, ödem eller viktuppgång med >2 kg inom 3 dagar bör patient kontakta sitt hjärtteam Information om flexibel diuretikabehandling Muntlig och skriftlig information om läkemedelsbehandling Muntlig och skriftlig information om device och uppföljning Ge råd om var patienten kan få vaccination Råd om vätskeintag Justera vätskeintag vid dekompensering/dehydrering Individuella råd om nutrition och näringsintag Råd om alkohol utifrån etiologi och allmänna råd.

15 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 15 (25) Tobaksbruk Fysisk träning Resor Andningsrelaterade sömnstörningar Sexuell rådgivning Rökning är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Rökning vid hjärtsvikt leder till sämre prognos Träning förbättrar fysisk funktion för att klara av vardagliga aktiviteter Förbättrar andningsfunktionen Förbättrar livskvalitet Planera resor utifrån fysisk funktionsförmåga Anpassa vätskeintag utifrån väderförhållanden Vid behandling med amiodarone skydda huden mot solstrålning Upptäcka problem med sömn och dess relation med hjärtsvikt Erektil dysfunktion kan leda till att patienter avstår medicinering Ge enkla råd, kvalificerade rådgivande samtal eller proaktiv telefonrådgivning Patienter med NYHA (I)-II-III är mest lämpade för träning Kondition och muskelträning i grupp, enskilt på sjukhus, vårdcentral eller hemmiljö. Kontakt med fysioterapeut FaR* Vid ICD/CRT, ge råd om bilkörning, flygsäkerhet och passkontroller. Ge råd om stödstrumpor Ta med skrivna läkemedelslistor Ta med extra medicin och packa i olika väskor Ta med aktuellt EKG Vid övervikt rekommendera viktreduktion. Råd om rökavvänjning Diskutera alkoholintag Vid behov remittera för utredning av sömnstörning Sexuell aktivitet kan diskuteras i samband med fysisk aktivitet Undvik sexuell aktivitet efter stor måltid Informera om läkemedel som har negativ inverkan på sexuell aktivitet Läkemedel som kan hjälpa mot erektil dysfunktion *FaR=Fysisk aktivitet på recept

16 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 16 (25) 6. Nutrition Mål: Förebygga/behandla undernäring Patienter med hjärtsvikt har en ökad risk att drabbas av sjukdomsrelaterad undernäring och som en konsekvens kan detta leda till sämre överlevnad [20, 21], nedsatt funktionsförmåga, risk för medicinska komplikationer, fall, trycksår, ökad risk för infektioner, förlängda vårdtider och höga sjukvårdskostnader [22]. I Europa beräknas att den årliga kostnaden för behandling av sjukdomsrelaterad undernäring uppgår till 120 billioner euro [23]. Det är inte helt kartlagt vilka faktorer som bidrar till utveckling av undernäring vid hjärtsvikt, troligt är att processen sker i parallella spår mellan nedsatt energiintag, nedsatt aptit, hyperaktiva neurohormonella och inflammatoriska processer [24-26]. 6.1 Bedömning av nutritionsstatus Patientens näringstillstånd bör bedömas så tidigt som möjligt. Nedsatt matintag, ofrivillig viktförlust och lågt BMI är tecken på risk för undernäring. Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument som används för att mäta risk för undernäring. Övergripande innehåller instrumentet frågor om matintag, viktnedgång och rörlighet. Svaren summeras till en total summa, om summan är mellan 8-11 poäng har patienten risk för undernäring och vid poäng < 8 är patienten undernärd [27]. Vid konstaterad undernäring eller risk för undernäring behöver det göras en vidare nutritionsutredning. Förstoppning, vissa läkemedel, muntorrhet och psykosociala faktorer kan påverka näringsintaget. 6.2 Vårdplan för nutritionsbehandling Nutritionsbehandling är lika viktig som all annan medicinsk vård och ska utformas individuellt utifrån patientens näringstillstånd och sjukdom. En vårdplan utformas tillsammans med patient och i samråd med dietist, sjuksköterska och i förekommande fall tillsammans med närstående. Vårdplanen behöver innehålla en tydlig behandlingsplan, mål och plan för uppföljning. Energibehovet beräknas utifrån vikt (kg) x energibehov kcal/kg kroppsvikt vilket motsvarar energibehov för sängliggande och uppegående patient. T.ex. en patient som väger 60 kg som har ett energibehov på 25 kcal/kg har ett totalt minimibehov på 60 x 25kcal = 1500 kcal/dygn. Behovet kan behöva ökas med 10 procent för mager patient och med ytterligare 10 procent för varje grads temperaturökning. Minibehovet av protein är 0,8 g/kg kroppsvikt, vätska 30 ml/kg kroppsvikt och extra mineraler och vitaminer ges vid behov. 6.3 Vårdåtgärder för att öka näringsintaget Mat och vätskeregistrering bör följas under minst tre dygn. Nutritionsbehandling utgår från individuella behov och anpassas med hänsyn till näringstillstånd, sjukdom och hinder av matintag. Servera små energirika portioner fördelat på flera måltider. Energi- och proteinrik kost är att föredra eftersom mängden mat minskas, men med bibehållen mängd energi. Mellanmål är viktiga energi och protein tillskott. Tänk på att nattfastan inte överstiger 11 timmar. God munvård underlättar ätandet och vid svårigheter att tugga erbjuds konsistensanpassad kost. Svampinfektioner påverkar smakupplevelsen och ska behandlas. Vid muntorrhet kan saliversättningsmedel vara till hjälp före måltid [27, 28]. Nutritionsbehandling kan behöva kompletteras med parenteral och/eller enteral nutrition.

17 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 17 (25) Trötthet kan leda till att patienten hoppar över måltider och det kan vara av betydelse att få vila före måltid. Vid hjärtsvikt med vätskeretention rekommenderas ett vätskeintag på 1,5 l/dygn. Många har svårt att följa rekommendationen, ofta på grund av svår törst, förändrad smak och muntorrhet. Begränsat vätskeintag tillsammans med minskad fysisk aktivitet och behandling med vätskedrivande leder också till ökad risk för obstipation. Bulkmedel som lactulos, movicol eller 1 tsk matolja 5-15 ml (1 tsk-1 msk) före frukost är att föredra eftersom fiberrik kost ger tidig mättnadskänsla. 6.4 Dietist och uppföljning Var, när och hur dietist kontaktas varierar beroende på var i vårdkedjan patienten befinner sig och planerad uppföljning av hjärtsvikt. Generellt gäller att om ett av två kriterier uppfylls kontaktas dietist. Detta gäller för slutenvård som såväl vid öppenvård med uppföljning via medicinklinik och primärvård. 1) MNA 11 2) BMI < 18.5 Slutenvård: Är patienten inskriven på sjukhus kontaktas dietist som är kopplad till avdelningen. Med fördel via sökning på telefon eller via andra kontaktvägar. Uppföljning av dietist via Medicinklinik: Procedur för uppföljning av dietist följer vårdkedjan som övrig uppföljning av hjärtsvikt vilket innebär att patienter som följs upp på medicinklinik för hjärtsvikt även följs upp av dietist på sjukhus. Dietist kontaktas enligt ovan kriterier. Hjärtsviktssjuksköterska skickar remiss till dietist med information om diagnos, längd, vikt, BMI och MNA. Uppföljning av dietist inom Primärvård: Om uppföljning av hjärtsvikt planeras via VC sker även uppföljning av dietist på VC. Procedur för uppföljning av dietist följer vårdkedjan som för övrig uppföljning av hjärtsvikt. Sjuksköterska på avdelning kontaktar sjuksköterska på VC via VIP-TeleQ, information ges om planerad uppföljning av hjärtsvikt och uppföljning av nutrition. Det är sedan ansvarig sjuksköterska på VC som skriver remiss till dietist på VC. Remiss kan inte utfärdas från sjukhus till VC eftersom remissvaret då kommer till sjuksköterska på sjukhus som inte längre har det primära ansvaret för patientens uppföljning. 7. Aktivitet Mål: Förbättrad fysisk kapacitet och ökad livskvalitet vilket kan bidra till minskad återinskrivning på sjukhus. Sjukgymnastik/Fysioterapi 7.1 Fysisk aktivitet och hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt har en multifaktoriell genes och nedsatt fysisk prestationsförmåga är vanlig hos drabbade personer. Förändringar i perifera blodcirkulationen är troligen lika viktig som vänsterkammarfunktionen för den nedsatta fysiska prestationsförmågan. Det senaste decenniets forskning har visat att fysisk träning klart förbättrar funktionen hos patienter med hjärtsvikt,

18 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 18 (25) varför fysisk träning i dag bör erbjudas dessa patienter som del i behandlingen. Fysisk träning får prioritet 3 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård [1]. 7.2 Effekter av fysisk träning vid hjärtsvikt Långtidseffekterna av fysisk träning hos patienter med hjärtsvikt är i många avseenden i linje med vad som uppmätts hos friska personer och hjärtsjuka personer utan svikt. De studerade träningsmetoderna har varit centralcirkulatorisk träning, muskelträning samt hydroterapi och andningsmuskelträning. Studier visar att fysisk träning ger en ökning av såväl den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max), arbetstid, arbetskapacitet och gångsträckan vid sex minuters gångtest. En förbättrad fysisk aktivitetsnivå ger också möjlighet för patienter att utöka sina vardagliga aktiviteter i sin hemmiljö [2]. Därtill ger fysisk träning en ökad livskvalitet och en tydligt minskad risk för sjukhusinläggning och man kan även se en viss minskning av mortalitet vid uppföljning mer än ett år [29]. Träning leder också till en förbättrad andningsfunktion vilket innebär att patienten kan uppleva en minskad andfåddhet efter fysisk ansträngning [30]. Inspiratorisk muskelträning till personer med kronisk hjärtsvikt och nedsatt andningsmuskelfunktion har i metaanalys påvisat förbättrad aerob fysisk kapacitet [31]. 7.3 Träning och dosering Patienter med stabil hjärtsvikt med dominerande systolisk vänsterkammardysfunktion i NYHA-klass (I)-II-III lämpar sig bäst för fysisk träning. Innan träningen inleds genomförs test av funktionell, aerob och muskulär fysisk funktion. Angående tester se länsgemensam vårdrutin för hjärtsviktsträning. Med utgångspunkt från testresultaten utformas ett individuellt träningsprogram [32]. De allmänna träningsrekommendationerna kan följas avseende muskelstärkande träning, dvs repetitioner, två set, 8-10 övningar, 2-3 ggr/vecka. En speciell variant av muskelstärkande fysisk träning, där en liten muskelmassa används är perifer träning. Vid denna typ av träning används en så liten muskelmassa att den centrala cirkulationen inte påverkas särskilt mycket. Denna träningsform anses kliniskt speciellt lämplig till personer med så låg fysisk kapacitet att aerob träning är svår att utföra. De patienter som kan belastas centralcirkulatoriskt ska konditionsträna med minst måttlig intensitet procent av VO2max, (Borg 12 17) Träningen bör genomföras under minuter, 3 5 gånger per vecka. I klinisk vardag eftersträvas en kombination av kondition och styrketräning 2 3 gånger per vecka, ca min/ tillfälle, tillsammans med hemträning [33]. Utvärdering sker på individuell basis med de tester som gjordes innan träningsperiodens start. Träning för patienter med hjärtsvikt sker genom remiss från läkare eller hjärtsjuksköterska i hela länet. Patienten ska ha varit medicinskt stabil 3 mån före träningsstart [34]. Träningen för patienter med hjärtsvikt erbjuds med fördel i grupp i olika typer av träningsformer, två gånger i veckan samt enligt hemträningsprogram men kan också ske enskilt. Med fördel påbörjas utformningen av hemträningsprogram parallellt under patientens träningsperiod för att och stärka patientens förmåga till egenvård och ansvar för sin fysiska hälsa efter träningsperiodens slut samt bidra till en smidig utslussning. 7.4 Sjukgymnast/fysioterapeut på avdelning Patienter med diagnos hjärtsvikt träffar sjukgymnasten före hemgång. I dialog med patienten diskuteras livsstil utifrån fysisk aktivitet samt motion och patienten får även skriftlig

19 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 19 (25) information om detta i form av en broschyr som heter Träning för dig med hjärtsvikt. Det är läkare och/eller sjuksköterska som skriver remiss till träning på eget initiativ eller i samråd med sjukgymnast/fysioterapeut. Vid behov sker även utprovning av kompressionsstrumpor samt hjälp med mobilisering. 7.5 Poliklinisk sjukgymnast/fysioterapimottagning på KSK, MSE och NLN Sjuksköterska och/eller läkare som träffar patienten på vårdcentral (VC) bedömer vilken grad av hjärtsvikt patienten har. Patienter med svikt grad 3b-4 enligt NYHA och patienter med medfött hjärtfel eller är hjärttransplanterade kan remitteras till sjukgymnastmottagning på länets sjukhus för bedömning och/ eller träning. Övriga patienter med hjärtsvikt ska i första hand träna hos sjukgymnast på sin VC allt enligt vårdöverenskommelsen för kardiologi i Sörmland där man slår fast att remiss skickas till sjukgymnast på den enhet där patienten följs medicinskt [34]. Arbetsterapeutiska insatser 7.6 Aktivitetsförmåga och hjärtsvikt Studier visar att patienter med hjärtsvikt med grad NYHA III och IV har en nedsatt ADLförmåga oberoende ålder [35]. Patienter med ny diagnos hjärtsvikt med grad NYHA III och IV bör därför träffa arbetsterapeut på avdelning före hemgång för att ordna med eventuella hjälpmedel. 7.7 Utredning och insatser På sjukhuset gör arbetsterapeut en utredning avseende aktivitetsanamnes, nuvarande aktivitetsförmåga, delaktighet (balans mellan aktivitet/vila och motivering för preventiva åtgärder) samt fysisk miljö/boende. Detta sker via intervju och gällande aktivitetsförmåga utifrån FSA:s ADL-taxonomi. Utifrån ett konstaterat aktivitetsproblem görs insatser; Patienten informeras och instrueras i energibesparande tankesätt och tekniker. Patienten får även lära sig att använda tekniska hjälpmedel för att spara energi. Tekniska hjälpmedel kan också ordineras för att kompensera funktionsbortfall eller i fallförebyggande syfte. Åtgärder för anpassning av den fysiska miljön (bostadsanpassning) kan initieras av arbetsterapeut på sjukhuset om behov föreligger. 7.8 Uppföljning Vid behov av uppföljning och efter överenskommelse med patienten gör arbetsterapeut på sjukhuset en överrapportering till arbetsterapeut i primärvård/kommun för uppföljning. Uppföljning kan gälla både hjälpmedel, fysisk miljöanpassning och energibesparande arbetssätt. 8. Psykosocialt Mål: Minska symtom på depression och oro

20 Reg nr utgåva: 5 Fastställd sign: C.M Sida: 20 (25) 8.1 Oro Symtom på depression och oro är hög hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Studier visar att ca 35% har en klinisk depression. Detta ökar antalet återinläggningar men påverkar även mortalitet [36-38]. Närstående behöver involveras i samtalen om hjärtsvikt eftersom de spelar en viktig roll när det handlar om att ge stöd att följa egenvårdsråd, som till exempel fysisk träning men också för närståendes eget välbefinnande. Studier visar att närstående som upplever en bristande kontroll över hälsosituationen och som upplever ett stort ansvar att vårda har en lägre grad av välbefinnande [39, 40]. Information om hjärtsvikt behöver intensifieras dels till de enskilda behoven men också med utgångspunkt från gemensamma behov för planering om livsstilsförändringar och dagliga aktiviteter [40]. 8.2 Kontakt med kurator på vårdavdelningen Depression/oro har negativ inverkan på koncentrationsförmågan som kan resultera till svårigheter att förstå och ta till sig t.ex. råd om egenvård [41]. Under vårdtillfället ges information om möjlighet till kontakt med kurator, de som vill får även kontaktuppgifter, visitkort. Tänk på att även närstående kan vara i behov av kontakt med kurator. När diagnos hjärtsvikt är fastställd startas RiksSvikt som bland annat innehåller ett formulär för att mäta självskattad hälsa EuroQol (EQ5D). Patienten tillfrågas att besvara formuläret så tidigt som möjligt under vårdtiden och ligger till grund för eventuell kontakt med kurator. Vid oro 2 enligt EQ5D erbjuds patienten att: 1. Träffa kurator på avdelning 2. Att själv kontakta kurator efter utskrivning 3. Uppföljning av oro vid återbesök till hjärtsviktmottagningen. Patientens val av åtgärd ska framkomma i omvårdnadsepikrisen för att underlätta och effektivisera uppföljningen på hjärtsviktmottagningen. 8.3 Uppföljning av oro på hjärtsviktmottagning Vid återbesök på sviktmottagningen tillfrågas patient/närstående om eventuell oro/nedstämdhet. Vid oro VAS 2 erbjuds, förutom samtal med hjärtsviktssjuksköterska: 1. Kontakt med kurator, via sviktmottagningen eller så kan patient/närstående själv ta kontakt. (bäst om patient själv kontaktar kurator). 2. Vid behov konsultera läkare för ställningstagande om farmakologisk behandling och/eller remiss för psykiatrisk bedömning. 9. Mest sjuka äldre och hjärtsvikt Enligt Socialstyrelsen utgör gruppen sjuka äldre personer 65 år som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Gruppen mest sjuk äldre har ofta flera kroniska sjukdomar och det är vanligt med återkommande akut sjukdom med behov av återinskrivning. Sjukdomsbörda, multisjuklighet, psykosociala faktorer liksom patientens förmåga att förstå sin sjukdom behöver uppmärksammas. Nedsatt förmåga att förstå information och följa centrala egenvårdsråd betraktas som en riskfaktor för återinskrivningar och mortalitet [5]. Behandling bör baseras på patientens hela sjukdomssituation och att det är målet för den

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

[ Standardvårdplan för Hjärtsviktsvård inom Landstinget Sörmland ]

[ Standardvårdplan för Hjärtsviktsvård inom Landstinget Sörmland ] 2012-2013 [ Standardvårdplan för Hjärtsviktsvård inom Landstinget Sörmland ] En kunskapsöversikt för vård och behandling vid kronisk hjärtsvikt Mälarsjukhuset Medicinkliniken Kardiologisektionen KUNSKAPSÖVERSIKT

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges

Läs mer

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska 2018-11-06 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Hjärtsvikt. Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde

Hjärtsvikt. Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde Hjärtsvikt Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde Vad är hjärtsvikt? Hjärtats oförmåga att upprätthålla en adekvat cirkulation för att tillfredsställa kroppens

Läs mer

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Låt oss aldrig glömma Folksjukdom Allvarlig sjukdom Viktigt att ge rätt

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt

Läs mer

Trött och andfådd kan det vara hjärtat?

Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 60 min (45 räcker) 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15

Läs mer

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Behandling med device ICD och CRT

Behandling med device ICD och CRT Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

HJÄRTSVIKT. Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov. Lena Tengvall, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Ryhov

HJÄRTSVIKT. Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov. Lena Tengvall, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Ryhov HJÄRTSVIKT Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov 20161118 Mål med föreläsningen Känna igen de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt Kunna ge egenvårdsstöd till patient och anhörig Planera adekvat

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling Niels Wagner Epidemiologi Prevalens i befolkning Hjärtsvikt:2 3%3% FörekomstavFörekomstavasymtomatiskasymtomatisksystolisksystoliskvänsterkamardysfunktionvänsterkamardysfunktionungefärlikastor.ungefärlikastor.

Läs mer

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017

Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017 Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017 Kalle, 60 år Hjärtsvikt sedan 2013, EF 60% med uttalad diastolisk dysfunktion och vänsterkammarhypertrofi, Diabetes typ 2 sedan

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-03-31

BESLUT. Datum 2016-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p) Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017 Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök

Läs mer

Externa Hjärtsviktsteamet

Externa Hjärtsviktsteamet Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Utmaningar vid palliativ vård

Utmaningar vid palliativ vård Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org 1 Stora volymer och

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. De främsta orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom. Andfåddhet

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion

Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion SYA hjärtsviktsdag 181019 Ulrika Ljung Faxén Fallbeskrivning 75 år 2 dagar sen inkommit andningspåverkad, stridorös andning. Bilaterala infiltrat på slätröntgen.

Läs mer

Fem faktorer med RiksSvikt

Fem faktorer med RiksSvikt Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring 1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland. Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p) På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology': H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och kol

Interprofessionell samverkan astma och kol Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan

Läs mer

Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt

Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt 1 november 2012 Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt Region Gotland Sida 2 av 14 Innehåll Vårdprogrammets tillkomst... 3 Allmänt om hjärtsvikt... 3 Definition... 3 Epidemilogi... 3 Etiologi... 3 Patofysiologi...

Läs mer

Varför ville vi genomföra projektet?

Varför ville vi genomföra projektet? Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

Rapport vårens utskick 2016

Rapport vårens utskick 2016 Rapport vårens utskick 2016 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2016-11-22, Stockholm Sophia Frantz, läkare Fysiologiska avdelningen, Helsingborgs lasarett 2016 Myokardscintigrafi Vårutskick mars-april

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering 2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer