Dnr

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Bygglovschef Erik G Olsson Dnr erik.olsson@upplandsvasby.se KS/2017:71 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Promemoria om aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov med mera, begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen samt nya steg för en effektivare plan- och bygglag Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar yttrandet över remiss av Promemoria om aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov med mera, begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen samt nya steg för en effektivare plan- och bygglag. 2. Yttrandet skickas till Näringsdepartementet. Sammanfattning av ärendet Näringsdepartementet har i en remiss av den 3 februari 2017 begärt yttrande över följande: 1. Näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. 2. Boverkets rapport (2016:26) Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen 3. Förslag till ändring i 9 kap. 41 plan- och bygglagen i Näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) avsnitt 7.7 samt vad som skrivs om 9 kap. 41 på sidan

2 Sammanfattningsvis behandlas delar av plan- och bygglagen som säkerställer att berörda får kännedom om ansökningar om bygglov och förhandsbesked samt att de får möjlighet att yttra sig över ansökningarna innan beslut har fattats. Vidare behandlas hur ett beslut om bygglov och förhandsbesked ska expedieras, kungöras samt vilka som ska ha möjlighet att överklaga beslutet. Rutinerna säkerställer att medborgarna har insyn i tillståndsprocesserna och ges möjlighet att överklaga beslut som kan ha negativ inverkan på deras liv och egendom. På detta sätt tillvaratas civilrättsliga intressen. Detta ställer idag stora krav på byggnadsnämndens administrativa processer som är tidskrävande, relativt kostsamma samt kräver noggrannhet och juridisk kompetens. I fokus för remissen står ett förslag till ändring i 13 kap 11 plan- och bygglagen som i korthet innebär att endast de som inkommit med synpunkter under handläggningen av ärendet ska ha möjlighet att överklaga beslutet. För att detta inte ska inkräkta på medborgarnas civilrättsliga intressen blir det än viktigare att alla berörda verkligen nås av information om ansökan. Den föreslagna lagändringen kompletteras därför med en ändring av 9 kap 25 plan- och bygglagen som går ut på att byggnadsnämndens möjlighet att informera genom dagstidningar och information på kommunens anslagstavla tas bort och ersätts helt med information via brev. Att annonsera har annars varit vanligt då antalet formellt berörda har varit mycket stort. Ärenden där det finns många som bara berörs i formellt avseende kan nämnas bygglov för obetydliga åtgärder på mycket stora fastigheter, exempelvis uppförande av en kraftstation på en vidsträckt skogsfastighet eller uppförandet av en skylt på en kommunal gatufastighet som sträcker sig över flera bostadsområden och alltså gränsar till ett stort antal fastigheter. Att ta bort möjligheten att informera sakägare som bara är formellt berörda men har mycket litet reellt intresse av frågan genom annonsering och genom anslag på kommunens anslagstavla kommer att öka byggnadsnämndens administrativa arbete högst betydligt. Med anledning av detta befaras ändringen likväl leda till ekonomiska konsekvenser för den sökande då det utökade arbetet kan komma att behöva justeras i byggnadsnämndens taxa. Boverkets rapport (2016:26) tar fasta just på denna typ av ärenden genom att föreslå ändringar i 9 kap. 25 plan- och bygglagen som enkelt uttryckt går ut på att det inte ska räcka att äga en fastighet som gränsar till den fastighet som är aktuell för lov eller förhandsbesked för att man ska få information om åtgärden. Boverkets förslag går istället ut på att man som fastighetsägare måste ha ett reellt intresse av åtgärden för att vara berörd. Det kan handla om rent fysiska eller ekonomiska aspekter såsom att ens fastighet genom åtgärden skulle bli skuggad, att ens fastighet förlorar sin sjöutsikt eller att man genom åtgärden skulle ha svårt att bedriva nuvarande verksamhet på platsen exempelvis jordbruk eller industrinäring. Boverket anser också att förslaget bör kompletteras med en revidering av 13 kap 8 plan- och bygglagen som skulle begränsa möjligheten att överklaga beslut om man inte är direkt berörd av dem. Boverkets förslag tycks spara resurser för byggnadsnämnden. För att minska risken för att begreppet berörd tillämpas godtyckligt har Boverket tagit fram förslag på hur man tycker att begreppet ska tillämpas vilket man anser bör tas med i förarbetena till en lagändring. Andra delar av den administrativa processen, expedieringen och kungörelsen av ett beslut om bygglov och förhandsbesked har granskats i rapporten Nya steg för en effektivare plan- och 2

3 bygglag. Detta regleras i 9 kap 41 plan- och bygglagen. Här föreslås en del förändringar som kommer att förenkla byggnadsnämndens arbete. Även här läggs tankar fram om att beviljade lov och förhandsbesked inte ska skickas ut till ägare av grannfastigheter om byggåtgärden inte angår ägaren. Det poängteras att detta ska ställas bortom allt rimligt tvivel. Ekonomiska konsekvenser Förenklingar av plan- och lagen kan ha betydelse för samhällsutvecklingen i stort med vissa tidsvinster och ekonomiska vinster som följd. I vissa fall kan dock ett förslag som innebär en samhällsvinst medföra en ökning av byggnadsnämndens administrativa arbete. De tre arbeten som ingår i denna remiss innehåller flera olika förslag. Några av dessa skulle innebära att byggnadsnämndens administrativa arbete ökas medan andra förslag innebär att det skulle minskas. De senare är dock utformade med viss otydlighet vilket ger anledning att förmoda att det kommer att ta en viss tid innan den rättsliga tillämpningen har blivit entydig. Detta riskerar att leda till en allmän osäkerhet i exploateringsprocesser med försenade byggprojekt och ekonomiska förluster som följd. Barnrättsperspektivet Kommunstyrelsen beslutade den 13 oktober 2014 att barnrättsperspektivet ska tas i beaktande i all ärendehantering i kommunen. I 1 kap. 1 plan- och bygglagen fastslås att bestämmelserna syftar till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Medborgarna har genom plan- och bygglagen en stark ställning när det gäller att utforma en god boendemiljö och besluta om den framtida utvecklingen av kommunen. Plan- och bygglagen anses tillvarata alla människors rättighet att påverka och utforma sin livsmiljö. När det gäller möjligheten att få kännedom om ansökningar om bygglov eller förhandsbesked eller beslut i dessa ärenden är denna rättighet idag kopplad till ägande, hyreskontrakt eller servitut. Samma sak gäller överklagande av beslut. I den mån barn omfattas av reglerna är detta endast i de fall de är registrerade som fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättsinnehavare etc. Ur ett juridiskt hänseende har alltså exempelvis barnen vid en förskola ingen talan vid exploateringen av en skogsglänta även om denna i generationer har utgjort ett älskat utflyktsmål och lekplats för traktens barn. Detta förslag utgör ingen ändring av detta förhållande. 3

4 Det är alltså viktigt att barnperspektivet tas till vara på andra sätt vid kommunens samhällsplanering exempelvis genom dialoger. Beslutet skickas till: Näringsdepartementet Beslutsunderlag 1. Kontoret för samhällsbyggnads förslag till yttrande över remiss, daterad , från Näringsdepartementet om promemoria: Promemoria om aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov med mera, begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen samt nya steg för en effektivare plan- och bygglag Ärendet i sin helhet Näringsdepartementet har i en remiss av den 3 februari 2017 begärt yttrande över följande: 4. Näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. 5. Boverkets rapport (2016:26) Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen 6. Förslag till ändring i 9 kap. 41 plan- och bygglagen i Näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) avsnitt 7.7 samt vad som skrivs om 9 kap. 41 på sidan 305. Den 21 juni 2016 presenterade regeringen ett bostadspolitiskt paket med en lista på 22 åtgärder för att öka bostadsbyggandet. Innehållet i näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för att rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. syftar till genomförande av punkt 14 på listan. Detta tas också upp i Boverkets rapport (2016:26). Boverket har i denna rapport angivit att ett genomförande av de förslag som tas upp i rapporten kommer att minska byggnadsnämndernas arbetsbörda. Verket anger emellertid också att en större effekt kan uppnås om även följs upp med förändringar av vilka som kan anses berörda av ett beslut samt hur beslut ska kungöras/delges vilket regleras i 9 kap. 41b plan- och bygglagen. Ändringar paragraf 41 PBL behandlas också i näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag. 4

5 Näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. Förslaget syftar till att möjligheten att överklaga ett bygglov ska ske på samma premisser som de som gäller för överklagande av detaljplaner. Detta regleras i 13 kap 11 plan- och bygglagen som föreslås ges följande utformning: 13 kap 11 Nuvarande lydelse Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte om Föreslagen lydelse Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om en åtgärd som avses i 9 kap 25 första stycket, får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden, eller, i fråga om lov eller förhandsbesked, den tid som anges i underrättelsen, skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte om 1 beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändras efter granskningstiden, eller 2 i frågan om lov eller förhandsbesked, sakägaren inte har beretts tillfälle att yttra sig över ansökan eller vad andra tillfört ärendet, om detta har påverkat beslutet, eller 2/3 överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning. Hörande av sakägare ska göras om ansökan om bygglov avser en åtgärd som innebär en avvikelse från gällande detaljplan eller om åtgärden ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan. Enligt förslaget till ändring ska möjligheten att överklaga ett beslut om bygglov kräva att sakägaren först har inkommit med sina synpunkter under handläggningsprocessen. Som en följd av detta antas synpunkter på den föreslagna byggåtgärden inkomma i ett tidigare stadium i 5

6 prövningen. Byggnadsnämnden får härigenom ett bättre beslutsunderlag vilket enligt förslaget förväntas höja kvalitén på nämndens beslut. Ett sådant förslag kräver att byggnadsnämnden tydligt informerar redan vid hörandet av sakägare om att rätten att överklaga ett beslut om bygglov ställer krav på att sakägaren inkommer med synpunkter redan under handläggningen. Därför föreslås också en förändring av 9 kap. 25 planoch bygglagen. Vidare ställer ett sådant förslag krav på att man säkerställer att sakägarna verkligen tar del av förslaget under handläggningsprocessen. I nuläget ska berörda sakägare bli underrättade genom brevutskick. Om antalet berörda är väldigt stort kan informationen istället anslås på kommunens anslagstavla och genom kungörelse i dagstidning. Enligt förslaget till ändring ska denna möjlighet tas bort och hörande av sakägare ska bara kunna göras per brev. 9 kap 25 Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som 1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. ska utföras i ett område som inte omfattas en av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31a 1. Nuvarande lydelse Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 31 första stycket 2. Föreslagen lydelse Underrättelsen ska innehålla en upplysning om den begränsning av rätten att överklaga som följer av 13 kap 11. Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. De föreslagna lagändringarna bedöms av näringsdepartementet öka byggnadsnämndernas administrativa arbete då att antalet sakägare som yttrar sig i bygglovsärenden bedöms bli fler och då brevutskick ska ersätta kommunicering på kommens anslagstavla och i dagspressen. Departementet gör dock bedömningen att kostnadsökningen blir marginell. 6

7 Boverkets rapport (2016:26) Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen Regeringen har gett Boverket i uppdrag att föreslå en reglering som begränsar den nuvarande underrättelseskyldigheten i 9 kap 25 plan- och bygglagen och nuvarande rätten för rågrannar enligt 13 kap 8 plan- och bygglagen att överklaga kommunala beslut enligt plan- och bygglagen. I uppdraget har regeringen angett att Boverkets förslag till regeringen ska inriktas på situationer där de som ska underrättas och rågrannar som har rätt att överklaga i praktiken inte berörs av den åtgärd som ansökan och beslutet avser. Boverket poängterar att förändringar i rätten att överklaga beslut måste överensstämma med allmänna principer i förvaltningslagen och skyddet för civila rättigheter i artikel 6.1 Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Boverket föreslår därför följande lagändring: 9 kap 25 Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som 1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. ska utföras i ett område som inte omfattas en av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31a 1. Nuvarande lydelse Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som Föreslagen lydelse Byggnadsnämnden ska underrätta om och ge tillfälle till yttrande över en ansökan om förhandsbesked eller lov som avser en åtgärd som 1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. ska utföras i ett område som inte omfattas en av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31a 1. Föreslaget tillägg Underrättelse enligt första stycket ska ske till 1. kända sakägare som berörs av en åtgärd på annat sätt en enbart vara ägare av fastighet som direkt gränsar till eller endast med gata eller väg skiljs från den fastighet som ansökan avser. 2. kända bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende som berörs av en åtgärd samt 7

8 3. kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av en åtgärd eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en sådan berörd fastighet är belägen. Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 31 första stycket 2. Nuvarande lydelse Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Föreslagen lydelse Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov eller positivt förhandsbesked inte kan ges. Boverket tar upp att det finns situationer då den åtgärd som omfattas av en ansökan om förhandsbesked eller lov eller av ett kommunalt beslut inte har någon betydelse för alls för grannar och andra i omgivningen. Hanteringen runt underrättelsen blir i dessa fall enligt Boverket en onödig administrativ börda för byggnadsnämnden. Det finns också risk för att detta förlänger handläggningstiden och att själva underrättandet av folk som inte i realiteten berörs kan leda till så kallat okynnesöverklagande. När det gäller byggnadsnämndens underrättelseskyldighet innebär Boverkets förslag att den nuvarande hänvisningen till 5 kap 11 plan- och bygglagen bör ersättas med en direkt reglering i 9 kap 25 plan- och bygglagen. Detta eftersom även sakägare enligt Boverkets förslag ska vara berörda av en åtgärd och för att tydliggöra att det är åtgärder i ansökan om förhandsbesked eller lov som personkretsen ska vara bör vara berörd av. När det gäller att avgöra vem som berörs av en föreslagen byggåtgärd anser Boverket att byggnadsnämnden ska beakta påverkan på en persons personliga eller ekonomiska situation enligt följande: Visuellt genom förändring av utsikt, ändrade ljusförhållanden (skuggning), estetiskt uttryck med mera. Ljud- och rörelsemässigt genom förändring av ljudnivåer (buller), vibrationer med mera. Lukt-, smak, och hälsomässigt genom luft- och vattenföroreningar (rök, gifter med mera) samt ändrad kvalitet och tillgång på vatten. 8

9 Verksamhetsmässigt genom förändring av förutsättningarna för en pågående eller eventuell framtida verksamhet. Boverket bedömer att förslaget skulle minska byggnadsnämndens administrativa arbete med att underrätta om ansökningar om lov och förhandsbesked minskar. Det skulle också enligt Boverket leda till att handläggningstiderna för dessa typer av ärenden förkortas vilket också skulle innebära reducerade kostnader. Boverket konstaterar att förslaget visserligen medför att byggnadsnämnden till skillnad från idag måste göra en bedömning av om sakägare berörs av den åtgärd som ansökan avser. Boverket anser dock att detta inte bör bli särskilt tidskrävande Boverket anser vidare att en lagändring bör föregås av utförliga beskrivningar och exempel i förarbetena av hur det är tänkt att byggnadsnämnden ska avgöra om någon berörs av en ansökan. Som exempel på tillämpning nämner Boverket följande: Åtgärder som på grund av avstånd eller mellanliggande terräng eller byggnadsverk inte kan uppfattas av personer i omgivningen. Exempelvis en kraftstation på en vidsträckt skogsfastighet. Åtgärder på så kallade gatufastigheter. Exempelvis en skylt på en vidsträckt kommunal gatufastighet. Åtgärder som inte påverkar möjligheten att använda fastigheter i omgivningen. Åtgärder som påverkar möjligheten att bedriva pågående verksamhet på fastigheter i omgivningen. Åtgärder på fastigheter som består av flera skiften. Invändiga fysiska åtgärder som efter att de utförts inte direkt eller indirekt påverkar omgivningen. Förslaget bör också enligt boverket kompletteras med ett tillägg i 13 kap 8 plan- och bygglagen: 13 kap 8 Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 finns i 22 förvaltningslagen (1986:223). Lag (2016:252). Föreslaget tillägg 8 a Enbart det förhållande att någon äger en fastighet som direkt angränsar till en fastighet som ett beslut enligt 3 avser eller som skiljs av denna endast av en gata eller väg ger inte denne rätt att överklaga 9

10 beslutet. Boverket anser att de nuvarande reglerna ger byggnadsnämnden och överprövande instanser onödigt arbete. Reglerna kan vidare leda till långa handläggningstider och fler så kallade okynnesöverklaganden och till att det tar längre tid för ett beslut att vinna laga kraft. Enligt Boverkets förslag ska enbart det förhållande att någon äger en fastighet som angränsar till den fastighet där åtgärden avses att utföras inte medföra underrättelseskyldighet eller rätt att överklaga. Förslag till ändring i 9 kap. 41 plan- och bygglagen i Näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) avsnitt 7.7 samt vad som skrivs om 9 kap. 41 på sidan 305. I 9 kap 41 plan- och bygglagen regleras vad som gäller vid expediering och kungörelse av ett beslut. Syftet med dessa förfaranden är att beslutet ska vinna laga kraft. Här presenteras inget konkret förslag till ändringar av själva lagtexten men belyser viktiga frågor som har uppkommit sedan vår nuvarande plan- och bygglag (2010:900) trädde i kraft år Expedieringsreglerna föreslås ändras så att en kungörelse i Post- och Inrikestidningar och underrättelse i form av brevutskick till berörda sakägare endast bör göras när lov eller positivt förhandsbesked ges. Dagens lagstiftning föreskriver att även avslag ska såväl kungöras som skickas till sakägarna. Förslaget bedöms underlägga byggnadsnämndens administrativa arbete. Utöver detta föreslås att möjligheten att kunna avstå från delgivning om det är uppenbart obehövligt bör gälla även då grannar etcetera (enligt 9 kap 25 ) inte har fått sina intressen tillgodosedda. Ett exempel skulle kunna tänkas vara att en granne har anfört i en ansökan om förhandsbesked att vi motsätter oss inte en avstyckning av ytterligare en bostadsfastighet under förutsättning att huset blir rött. I ett sådant fall har grannen inte motsatt sig själva frågan om etablering, men ställt upp ett villkor som inte ingår eller prövas i ärendet. Enligt detta förslag skulle ett sådant yttrande inte föranleda att grannen fick beslutet skickat till sig. Förslaget tar också upp frågan om obetydliga byggåtgärder på vidsträckta fastigheter där ett stort antal grannar idag anses berörda. Som exempel framhålls uppförande av transformatorstationer på vidsträckta skogsfastigheter och skyltar på kommunala vägfastigheter. Här kan det enligt förslaget vara lämpligt att nyansera kravet på att det som kungörs i Post- och Inrikestidningar även skickas ut till ägare av grannfastigheter. Ett meddelande ska enligt förslaget behöva skickas ut om det är uppenbart att ett beslut om lov inte angår ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet. Detta ska ställt bortom allt rimligt tvivel. När det gäller områden som omfattas av områdesbestämmelser konstateras att den krets som ska underrättas om en ansökan har blivit allt för begränsad i förhållande till vad som är lämpligt och i förhållande till vad som gällde enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Inom ett 10

11 sådant område ska enligt förslaget underrättelse endast undvaras i de fall som åtgärden är reglerad i bestämmelserna. Upplands Väsby kommuns yttrande Näringsdepartementet har i en remiss av den 3 februari 2017 begärt yttrande över följande: 1. Näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. 2. Boverkets rapport (2016:26) Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen 3. Förslag till ändring i 9 kap. 41 plan- och bygglagen i Näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) avsnitt 7.7 samt vad som skrivs om 9 kap. 41 på sidan 305. Vad gäller den föreslagna förändringen av 13 kap 11 plan- och bygglagen aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov bedömer Upplands Väsby kommun att detta lär få en ytterst begränsad betydelse för det storskaliga bostadsbyggandet i vår kommun. Kommunen har vinnlagt sig om att ha en god planberedskap med moderna detaljplaner som är väl anpassade till marknadens behov. Som en följd av detta är näst intill all nybyggnation planenlig och hörande av sakägare är en marginell företeelse vid stora projekt. Även i de fall där sakägare behöver höras hör det till ovanligheten att sakägare överklagar ett bygglov utan att först ha inkommit med ett sakägaryttrande. Att lagändringen skulle innebära att byggnadsnämnden skulle få tillgång till viktig information tidigare i processen kan alltså inte anses stämma med våra erfarenheter. Vad gäller den föreslagna ändringen av 9 kap 25 plan- och bygglagen konstaterar Upplands Väsby kommun att det skulle få betydande konsekvenser att ta bort kommunens möjligheter att underrätta berörda sakägare genom annonsering i dagspressen och genom anslag på kommuns anslagstavla. Att underrätta alla berörda sakägare brevledes bedöms öka byggnadsnämndens administration betydligt. Möjligheten att underrätta stora sakägarkretsar genom annonsering och genom anslag på kommunens anslagstavla bör behållas tills ett effektivt alternativ har tagits fram. När det gäller Boverkets rapport (2016:26) och de föreslagna ändringarna i 9 kap 25 plan- och bygglagen samt 8 kap 13 plan- och bygglagen bedömer Upplands Väsby kommun att det skulle medföra vissa effektiviseringar om man snävt tittar på handläggningsprocessen. Dock bedömer kommunen att tillämpningen riskerar att bli godtycklig innan ett stort antal överklaganden har prövats rättsligt. Det finns så som kommunen ser det en stor risk för att åtskilliga ärenden kommer att överklagas av folk som inte har ansetts vara berörda vid kommunens handläggning av ärendet. Detta torde leda till en ökad arbetsbelastning för landets överprövande instanser. 11

12 Åtminstone initialt torde det uppstå åtskilliga fall då kommunerna och de överprövande instanserna gör olika bedömning av vilka som kan anses vara berörda. Detta kommer att leda till osäkerhet i exploateringsprocessen och försvåra för beslut att vinna laga kraft med betydande tidsförluster och ekonomiska förluster som följd. Samma sak torde gälla för de ändringar som föreslås göras i 9 kap 41 plan- och bygglagen. Upplands Väsby kommun vill särskilt framhålla som en demokratifråga vikten av att beslutsunderlag inte vilar på subjektiv grund och att tjänstemännen i den demokratiska processen har stöd av entydiga regler. Särskilt viktigt bedömer kommunen att detta är i processer som syftar till att ge medborgare viktig information och delta i den demokratiska processen. Upplands Väsby kommun känner heller inte igen begreppet okynnesöverklagande som används i Boverkets rapport. Enligt vår erfarenhet brukar våra medborgare bara överklaga de beslut som påverkar dem. Utifrån vårt perspektiv kan det inte vara ett särskilt vanligt problem att medborgarna utövar sin demokratiska rättighet att överklaga politiska beslut av okynne. Den föreslagna lagändringens konsekvenser för de överprövande instanserna torde alltså enligt vår mening kunna ifrågasättas. Bilagor: Näringsdepartementets promemoria Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m. Boverkets rapport (2016:26) Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen Förslag till ändring i 9 kap. 41b plan- och bygglagen i Näringsdepartementets promemoria Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Per Lagheim Tf Samhällsbyggnadschef 12