UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE,

Transkript

1 1 Handläggare Laila Nilsson Detaljplan för del av Södergården, Gustavsberg och Vänsberg i Tössebäcken, Åmåls kommun UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE, HUR UTSTÄLLNINGEN HAR SKETT Utställning av planförslaget har skett under tiden Handlingar har sänts till remissinstanser enligt sändlista och berörda inom planområdet enligt fastighetsförteckningen. Kungörelse har skett i Provinstidningen och Nya Wermlandstidningen den 11 juni Utställningshandlingen har varit tillgänglig på Kulturhuset, Norrtulls förvaltningsbyggnad samt på kommunens hemsida. INKOMNA YTTRANDEN 1. Länsstyrelsen i Västra Götaland, inkom , synpunkter 2. Statens geotekniska institut, inkom , synpunkter 3. Vattenfall, inkom , ingen erinran 4. Skanova, inkom , synpunkter 5. Trafikverket, inkom , synpunkter 6. Fastighetsägare, Södergården 1:75, förfrågan 7. Fastighetsägare, Södergården 1:91 inkom , synpunkter 8. Fastighetsägare, Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom , , , , , Fastighetsägare, Södergården 1:35, , ,synpunkter 10. Fastighetsägare i Tössebäcken, inkom , synpunkter 11. Fastighetsägare, Södergården 1:78, inkom , synpunkter 12. Fastighetsägare, Södergården 1:28 och 1:29, inkom , synpunkter 13. Fastighetsägare, Södergården 1:126 o 1:128, inkom , synp 14 Fastighetsägare, Södergården 1:127, inkom , synpunkter 15. Fastighetsägare, Frillsäter 1:29, inkom , synpunkter 16. Fastighetsägare, Södergården 1:135, synpunkter 17. Kommunstyrelsen, inkom , ingen erinran Inkomna synpunkter kommenteras och förslag till revidering redovisas. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Åmåls kommun, Norrtull Åmåls kommun, Norrtull vx bygg.miljo@amal.se Åmål Kyrkogatan 2 Telefax

2 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens övergripande bedömning är att den tillkommande bebyggelsen vid Tössebäcken medför en från allmän synpunkt god hushållning med mark och vatten. Det är mycket positivt att vattenkvaliteten i Vänern kan förbättras genom att alltfler enskilda avlopp kan anslutas till det kommunala VA-systemet. Länsstyrelsen förutsätter att ett beslut om VA-lösning tas innan planen antas. Det är bra att komplettera i anslutning till redan bebyggda områden istället för att få en utglesning av bebyggelse. Planläggningen ger också möjlighet att strukturera upp området beträffande vattenanvändningen och småbåtshamnen samt alla de funktioner som krävs kring detta. Länsstyrelsen lämnade under samrådsskedet synpunkter främst på att vatten- och avloppsfrågorna samt att de geotekniska frågorna inte var klarlagda på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelsens bedömning av det reviderade planförslaget är att det återstår ytterligare några geotekniska frågor att klarlägga i enlighet med yttrandet från Statens geotekniska institut. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap 1 i PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas under förutsättning att vissa återstående geotekniska frågor klarläggs samt att VA-frågorna löses innan beslut om antagande av detaljplanen tas. Länsstyrelsens motiv till bedömningen är att - riksintressen enligt miljöbalken inte påtagligt kommer att skadas - mellankommunal samordning ej försvåras - miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken har iakttagits - strandskyddet i 7 kap miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser Bebyggelsens lämplighet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet med avseende på risken för olyckor, översvämning eller erosion behöver dock klarläggas innan ett antagande av planen sker. Länsstyrelsens synpunkter på geotekniken Länsstyrelsens instämmer i Statens Geotekniska instituts uppfattning att det inte går att utesluta bristande stabilitet inom vissa delar av planområdet, t ex hamnområdet. Stabiliteten i området för hamn och pir samt utefter bäcken behöver klarläggas liksom erosionförhållandena. Underlaget för bedömningen av risken för blocknedfall behöver redovisas. Eventuella åtgärder eller restriktioner med utgångspunkt från stabilitetsutredningen och den bergtekniska besiktningen kan behöva säkerställas i detaljplanen. Se SGI:s yttrande under punkt 2. Länsstyrelsens synpunkter på översvämningsrisken Länsstyrelsen konstaterar att detaljplanen inte medger byggrätter för samhällsviktiga funktioner samt att planarbetet har utgått från de senaste bedömningarna avseende framtida höga vattenstånd i Vänern. För de bostadstomter som ligger inom riskzonen för översvämning anges i planen att byggnaden skall utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån inte skadar byggnaden. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att denna planbestämmelse inte säkerställer möjligheten att bo kvar i huset vid en översvämningssituation, utan endast att egendomen inte tar skada av översvämningen. Rent praktiskt kan detta innebära att man accepterar att byggnaden översvämmas vid extrema högvattenstånd och att de boende får evakueras tillfälligt. Länsstyrelsens ställer sig frågande till om detta verkligen är lämpligt. Ändamålet i planen är bostäder och då bör marken vara lämplig för det ändamålet, det vill säga att funktionen boende skall vara säkerställd i planen, vilket den inte är med nuvarande planbestämmelse. Kommunen bör överväga att ta bort de två sydligaste tomterna i den mest uppenbara riskzonen för översvämning. Kommunen bör också överväga att komplettera den föreslagna planbestämmelsen med en reglering av lägsta markhöjd för grundläggande av nya byggnader. Länsstyrelsens synpunkter på vatten och avlopp Länsstyrelsen ser mycket positivt på att planområdet ansluts till kommunalt VA-system. Det är bra att en VA-utredning tagits fram som pekar på vilka alternativ som finns. Det är viktigt att även miljö- och vattenvårdsaspekter vägs in vid valet av strategi för VA-anslutning och inte bara de tekniska 2

3 och ekonomiska aspekterna. Länsstyrelsen har i detta skede ingen uppfattning om vilken lösning som bör väljas utan prövningen sker i efterföljande miljöärenden enligt miljöbalken. En eventuell sjöledning ska prövas som vattenverksamhet enligt 11 kap i miljöbalken och är antingen anmälnings- eller tillståndspliktig. Länsstyrelsen ser det generellt angeläget att så många befintliga enskilda avlopp som möjligt utefter Vänern kan anslutas för att ytterligare förbättra vattenkvaliteten i Vänern, som är en viktig vattenresurs redan idag och inte minst inför framtiden. Länsstyrelsens synpunkter på strandskyddet En mindre del av nytillkommande bebyggelse föreslås inom strandskydd. I huvudsak hamnar nybebyggelsen bakom befintliga hus i förhållande till vattnet. Enligt lagstiftningen finns möjlighet att upphäva strandskydd om det finns särskilda skäl. En omständighet som kan vara ett sådant särskilt skäl är då det finns avskiljande bebyggelse mellan strandlinjen och nytillkommande hus. Länsstyrelsen bedömer att lokaliseringen av ny bebyggelse i lägen bakom befintlig i detta fall innebär att strandskyddets syften inte nämnvärt motverkas. I övrigt bedömer Länsstyrelsen att området närmast strandlinjen även fortsättningsvis kommer att vara allmänt tillgängligt genom den föreslagna utformningen av planen. Mot bakgrund av ovanstående ser Länsstyrelsen sammantaget att det finns förutsättning för att upphäva strandskyddet inom kvartersmark med den utformning som planförslaget nu har fått. Planarbetet har påbörjats före 1 juli 2009 då den nya strandskyddslagen trädde i kraft. Detta innebär att de bestämmelser som gällde före 1 juni 2009 ska tillämpas. Länsstyrelsen ska upphäva strandskyddet i ett särskilt beslut efter hemställan från kommunen. Behovsbedömningen Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Det är positivt att Länsstyrelsen delar kommunens bedömning och avvägning om hur Tössebäcken kan utvecklas med en från allmän synpunkt god hushållning av mark och vattenområden. Länsstyrelsen delar vidare kommunens bedömning att det är angeläget att ansluta enskilda avlopp till kommunal Va-anläggning för att förbättra vattenkvaliteten i Vänern. Vidare har länsstyrelsen samma uppfattning som kommunen att planen inte medför betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen ser också förutsättningar för att upphäva strandskyddet inom kvartersmarken inom planområdet. Länsstyrelsen avser inte att pröva planen om kompletteringar avseende geotekniken redovisas och att ett beslut om VA-lösning fattats innan planen antas. Som en uppföljning av Swecos Rapport, dat som redovisades i utställningshandlingen har Åmål-Säffle Teknik och fritidsförvaltning i tjänsteskrivelse, dat , rev , lämnat ett förslag till beslut i Teknik och fritidsnämnden om utbyggnad av kommunalt vatten och spillvatten i Tössebäcken Åmål-Säffle Teknik och fritidsnämnd beslutade , 34 följande: 1. Va i Tössebäcken byggs ut enligt föreslagen etappindelning. 2. Ekonomiska underlag tas fram för äskande om investeringsmedel. 3. Konsekvenser för taxans anslutnings- och brukningsavgifter tas fram. 4. Verksamhetsområde inrättas för vatten och spillvatten allteftersom utbyggnaden framskrider. 5. Planerna på en anslutning Tössebäcken-Åmål kvarstår. I investeringsbudget för , antagen av kommunfullmäktige , 226 är 2 miljoner kr avsatta till ledningsnätarbeten i Tösse under 2012 och 1 miljon kr avsatta till ledningsarbeten i Tösse under Ovanstående handlingar finns redovisade i Bilaga 1. 3

4 Eftersom det inom några partier finns risk för översvämning anser länsstyrelsen att funktionen boende skall vara säkerställd i planen. Därför kompletteras planbestämmelserna under rubriken Risk och störningsskydd enligt följande: m 1 Färdig golvnivå i nya byggnader får ej understiga i RH 00. Fastighetsägaren ska så långt möjligt skydda befintliga byggnader mot naturligt övers svämmande vatten från Vänern. m 2 När risk för översvämning av tillfartsväg (Risviksvägen) föreligger ska området göras körbart för behörig trafik och räddningsfordon. 4 m 3 m 4 Inom området får marknivån höjas till lägst i RH 00 för att minska risken för översvämning. Område inom vilket översvämningsskydd får uppföras då risk för högre vattenstånd än i RH 00 föreligger. Området får ej bebyggas. När vattenstånd upp till i RH 00 inträffar kan boende i fastigheterna inom riskområdet nyttja in- och utfart enligt kartskiss. Tillgängligheten är säkerställd genom planbestämmelsen m 2. Förslag till revidering inför antagande: Den föreslagna VA-lösningen och beslutet bifogas antagandehandlingen som Bilaga 1. Antagandehandlingen kompletteras med planbestämmelserna rörande översvämningsrisken enligt ovan. 2. Statens Geotekniska institut Den geotekniska undersökningen, som även innefattar en bedömning av risk för sten och blocknedfall är baserad på en okulär besiktning utförd i feb I undersökningen redovisas att området i huvudsak utgörs av fast mark med undantag av områdena närmast vattenlinjen där sediment kan förekomma. Med hänvisning till att dessa områden planläggs som naturmark bedömer Sweco totalstabiliteten som tillfreds för området. Jordartskartan indikerar dock förekomst av lera inom hamnområdet samt eventuellt också ett stycke upp längs bäcken som rinner parallellt med Tössebäcksvägen. SGI kan inte utesluta bristande stabilitet i dessa delar av planområdet och rekommenderar därför att stabiliteten i området för hamn och pir samt vid bäcken längs vägen klarläggs. Behov av undersökning ute i vattnet kan heller inte uteslutas. Vidare behöver erosionsförhållandena och eventuella behov av erosionsskydd klarläggas och redovisas i planen. Sweco bedömer risken för blocknedfall som ingen eller obetydlig inom områden avsatta för bostadsbebyggelse. Underlag för bedömningen, t ex foton, anteckningar från besiktning behöver dock redovisas. Kan inte risk för nedfall, med påverkan på kvartersmark, vägar etc, helt uteslutas bör besiktningen utföras av bergtekniskt sakkunnig. Besiktningen ska omfatta även befintlig bebyggelse, anläggning etc. Besiktningen behöver dokumenteras med t ex foto, protokoll etc samt vid behöv åtminstone översiktligt redovisa förslag till åtgärder. Ev behov av åtgärder eller restriktioner ska säkerställas i planen. SGI:s synpunkter ska beaktas innan planen antas. Sweco har på uppdrag från planenheten kompletterat geotekniken utifrån SGI:s synpunkter som inkommit under utställningen.

5 5 Swecos rapport Åmål, Södergården och Gustavsberg, Tössebäcken, nytt bostadsområde, dat , reviderad och godkänd av SGI Av Swecos rapport framgår att området utgörs huvudsakligen av partier med fast mark, morän och berg i dagen. Utmed Tössebäcken i anslutning till dess utlopp i Vänern består jordlagerföljden av ett tunt lager mulljord som underlagras av ca 0,4 m sandig silt som är något gytjig. Under detta skikt följer 0,4 m siltig sand som underlagras av 1,5 m lös till mycket lös siltig lera innan fast friktionsmaterial följer där utförd sondering stoppat på 3,3 m djup under markytan. Kajen består av 1,5 á 2,5 m blockig fyllning som underlagras av ett skikt med block med inslag av lera med en mäktighet på 0,5 á 1 m. Detta skikt följs av fast sandig morän ner till ca 7 m djup där definitiv bergnivå finns. Sweco bedömer att kajen grundlagts med nedpressning av block till fast lagrad morän. På Risviksvägens norra sida där befintlig bebyggelse återfinns i den östra delen av planområdet ut mot Vänern består jordlagerföljden av ett tunt lager mulljord som följs av något siltig och grusig fast lagrad sand med moränkaraktär. För stora delar av detta område finns berg i dagen. Utförda sonderingar har avslutats mot berg på 0,8 á 4,7 m djup under markytan. Mätning av total halt av gammastrålning visar på värden mellan 0,1 á 0,2 µs/h inom området vilket motsvarar 10 á 20 µr/h. Enligt utförd mätning av gammastrålning kan marken klassas som normal radonmark. Planerade bostadshus kan grundläggas ytligt i fast ostörd naturligt lagrad jord eller på berg. Grundläggning skall utföras frostfritt och väldränerad. All organisk jord under planerade byggnader skall utskiftas i sin helhet mot friktionsjord med en omfattning enligt Anläggnings AMA 07 figur CEB/4. Befintlig bebyggelse i området ligger på något siltig och grusig fast lagrad sand med moränkaraktär med begränsad mäktighet varför totalstabiliteten är tillfredsställande. Vid kompletterande geotekniska undersökningar i hamnområdet har det bekräftats att piren är grundlagd direkt på fast botten genom nedpressning av block genom det tunna skiktet med lera, varför stabilitet bedöms vara tillfredsställande. Inom de delar av området som är avsatta för bostadsbebyggelse bedöms att ingen eller obetydlig risk för sten- eller blocknedfall föreligger då områden med berg i dagen består av släta berghällar. Inom områden avsatta för bostadsbebyggelse bedöms att endast obetydliga sättningar kommer att utvecklas i naturligt lagrad jord till följd av lastökningar. Vid schaktarbeten skall aktuell jordart och rådande grundvattenyta beaktas. Bergschakt för ledningar i mark och grundläggning av bostadshus kan erfordras. Vid sprängningsarbeten skall särskild riskanalys upprättas för specifikt arbete. Efter kompletterande geotekniska fältundersökningar bedöms att inga hinder eller allvarliga restriktioner med avseende på de geotekniska förutsättningarna finns för detaljplanens genomförande. I detaljprojekteringsskedet kan kompletterande berginventering erfordras som utförs av bergteknisk sakkunnig. Beslut om eventuella kompletteringar ska tas i samråd med bergtekniker, markprojektörer och konstruktörer. SGI har i yttrande framfört att planområdets geotekniska förutsättningar har klarlagts på ett för planskedet tillfredsställande sätt och har, från geoteknisk synpunkt, inga invändningar mot planförslaget. Förslag till revidering inför antagande; Planbeskrivningen kompletteras utifrån Swecos reviderade rapport daterad

6 4. Skanova Skanova önskar behålla befintligt nät som passerar i området (utmed Tössebäcksvägens västra sida). Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder förutsätts att den part som initierar åtgärden även bekostar den. För övrigt har Skanova inget att erinra mot planen. Skanovas befintliga nät ligger utmed Tössebäcksvägen. Ev berörs ledningarna vid anläggning av planerat parkeringsområde utmed Tössebäcksvägen. När planen antagits och genomförande påbörjas ska samråd med Skanova ske Trafikverket Trafikverket hade i samrådsskedet synpunkter på ny parkering utmed väg Det handlade om backning ut på allmän väg, oklar ansvarfördelning. På illustrationsskissen framgår att man vill ordna parkering som två separata slingor. Trafikverket anser att man bör se över möjligheten att ha en slinga och därmed få en in- och utfart. Plankartan bör ange utfartsförbud utmed parkeringen där in- och utfarten inte ska anordnas. För att nå planområdet passeras järnvägen via någon av de två plankorsningarna som finns i Tösse. - Tösse N är utrustad med en helbomsanläggning (km ) - Tösse S är utrustad med en halvbomsanläggning (km ) Tösse N är belägen mitt för en mötesstation vilket innebär att den blockeras när tåg står inne på stationen och inväntar tågmöte. Vägtrafiken kan då istället använda korsningen vid Tösse S men för gång- och cykeltrafikanter innebär det en relativ stor omväg. Kommunen bör notera att en fortsatt exploatering i området kan leda till ett behov att ersätta befintliga plankorsningar med planskilda förbindelser tvärs järnvägen. I de fall exploatering i ett område medför behov av att förbättra eller ordna nya passager över järnväg faller ansvar och kostnader i första hand på kommunen och aktuella exploatörer. Utformningen av parkeringen utmed Tössebäcksvägen minskas och blir sammanhängande. Det är inte motiverat med reglerad utfart mot Tössebäcksvägen eftersom trafikintensiteten är förhållandevis låg och god sikt råder på platsen. Förslag till revidering inför antagande; Användningsgränsen för parkeringsområdet revideras i antagandehandlingen. 6. Södergården 1:75 I planen ingår en ny väg väster om Södergården 1:75. Vägen tar en del av vår mark i anspråk på tomt 2 enligt vår preliminära tomtindelning. Jag föreslår att vi kvittar den marken mot att erhålla kommunens mark i söder med beteckningen 1:13, del 2. Fiskarevägen väster om Södergården 1:75 rätas ut och därmed utökas fastigheten 1:75. Kommunen har inte för avsikt att avyttra Södergården 1:13 del 2. Förslag till revidering inför antagande; Användningsgränsen för Fiskarevägen revideras.

7 7. Södergården 1:91, översatt från engelska Jag fick ert brev förra veckan. Det verkar som det inte finns någon väg ut ur galenskapen att bygga 30 nya hus i Tössebäcken. Om det är så här så vill jag också dra nytta av det med en byggnad på Solviksvägen. Min fastighet, Södergården 1:91, har tillräcklig stor yta för två hus. Jag har två barn, och de kan då dela fastigheten i framtiden. Så det vore bra om du kan undersöka möjligheten för ytterligare en ny tomt på Fiskarevägen/Risviksvägen inom Södergården 1:91, likt den skiss jag skickar med i e-posten. Jag vet inte hur stora byggnader ni planerar för på de andra tomterna. Min skiss är ett första utkast. Jag har också en ytterligare fråga. Det finns också en rapport för vatten- och avlopp från Åmåls kommun. Läser jag rätt, om varje husägare måste betala en massa pengar för detta. Vi har spenderat mycket pengar under de senaste åren för 2- och 3 kammarsystem. Det kan inte vara meningen att vi nu ska betala igen även om vi har godkända system. Fastigheten Södergården 1:91 är kvm. Som planförslaget är utformat kan fastigheten delas genom en lantmäteriförrättning och den nya tomten bebyggas med ett hus på 100 kvm enligt planen. Enligt beslut i Säffle-Åmål Teknik- och fritidsnämnd , 34 inrättas verksamhetsområde för vatten och spillvatten etappvis inom Tössebäcken. Din fastighet ligger inom etapp 3. Inom ett verksamhetsområde ska fastigheterna anslutas till kommunal VA-nätet. Avgiften sker enligt gällande taxa. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ska en befintlig enskild anläggning inom ett verksamhetsområde lösas in av huvudmannen. Huvudmannen ska betala skälig ersättning till den enskilda anläggningens ägare Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom Begär uppskov med att inkomma med yttrande om förslag till detaljplan för Tössebäcken. Förra sommaren var timingen ungefär densamma att vi förväntades arbeta med våra yttranden under semestern. Pga sjukdom fick jag då anstånd men förstod att även de flesta övriga intressenter ansåg att de hade svårt att arbeta med sina yttranden under semestern. Tvingas nu konstatera att även om jag själv kan tänka mig att ta en ansenlig del av min semester till att sätta mig in i de utskickade underlagen så kan jag inte få de sakkunniga experter jag tvingas anlita att arbeta under semestern. Så vitt jag förstår så kan det inte heller vara någon större brådska med planen då inga beslut egentligen kan fattas innan kommunen fattat beslut om vilken avloppslösning det blir. En eventuell ledning genom Tösse naturreservat strider ju även mot reservatsbestämmelserna. Hur ska detta hanteras? Begär härmed anstånd med mitt yttrande till den 30 september I planprocessen har hänsyn tagits till att utställningen sker under semestertiden. Enligt plan- och bygglagen ska utställning ske under 4 veckor. Detaljplanen för Tössebäcken har varit utställd under 8 veckor. Planenheten bedömer att utställningstiden uppfyller kravet i PBL. Förlängd yttrandetid har beviljats till den 31 augusti 2011 av enhetschefen. Fastighetsägaren har fått information om att det krävs ett politiskt beslut för att kunna få förlängd yttrandetid efter 31 augusti 2011.

8 Av handlingarna till Länsstyrelsens beslut , om bildandet av Naturreservatet Tösse skärgård, går inte att utläsa att en va-ledning förlagd i vattnet skulle strida mot gällande föreskrifter. I föreskrifternas punkt 11 står det däremot att det är förbjudet att utan länsstyrelsen tillstånd framdra mark- eller luftledning. Enligt miljöbalken krävs inte tillstånd eller anmälan om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. En kommunal va-lösningen med en anslutning av de enskilda avloppen i Tössebäcken bedöms skapa en positiv vattenvårdande effekt i Vänern. Enligt länsstyrelsen yttrande över utställningshandlingen framgår att sjöledningen kommer att prövas som vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap och är med all sannolikhet anmälnings- och tillståndspliktig då den berör naturreservatet. Synpunkterna föranleder inte revidering av planförslaget inför antagande. Enligt Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till Va-lösning, kopplas VA-anläggningarna i Tössebäcken till avloppsreningsverket i Tösse, Se Bilaga 1. 8 Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom Tack för ert mail om uppskov. Jag ska försöka svara före den 31/8. Har därför tagit ett par regniga semesterdagar för att sätta mig in i materialet. Jag inser tyvärr att jag inte riktigt förstår den eller de tänkta avloppslösningarna. Hur kostnaderna är beräknade, hur kostnaderna skall fördelas etc. etc. För att kunna komma in med mitt yttrande i tid behöver jag ha ett möte med Sweco och ev. med någon representant för Bygg & Miljö någon gång under första veckan av augusti. Vänligen maila mig förslag på plats och tid. Planavdelningen vidarebefordrade skrivelsen till va-chefen då frågorna rörde VA-lösning. Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom För att kunna lämna meningsfulla synpunkter på ovan nämnda detaljplan måste jag förstå förslaget. Det finns en utbredd irritation hos många intressenter över tidpunkten för utställning och tidpunkt för yttrande. Det må vara lagligt i en rent juridisk mening att skicka ut underlagen lagom till skolavslutningen och kräva in yttranden omedelbart efter semestern men jag anser att det är mer tveksamt ur en demokratisk synvinkel. Inte minst eftersom det inte finns någon att fråga på kommunen när alla gått på semester. Förra året var det samma procedur vilket en ledande tjänsteman på Länsstyrelsen då kallade både omdömeslöst och oförskämt. Som sakägare måste vi få en rimlig chans att yttra oss. Som ni ser nedan fick jag uppskov med mitt yttrande till 31 augusti vilket jag tacksamt noterade. Omeddelbart jag kom hem från semestern hade jag ett personligt möte på kommunen med va-chefen (2/8). Som jag förstår det är hon som är ny högst ansvarig för VA frågor i Åmål-Säffle. Jag ställde en rad konkreta frågor som hon inte kunde svara på (och vi ej heller gemensamt kunde utläsa ur Sweco s material) men hon bad att få ta med dem hem och återkomma. Va-chefen skulle även ordna ett möte mellan Sweco och Tössebäckens Intresseförening, berörda markägare etc. När jag inte hört något efter två veckor ringde jag upp igen den 17 augusti. Jag fick då information om att det ev. skulle bli ett möte den 23 augusti. Sedan dess har jag inte hört något mer. Som exempel på frågor kan jag nämna det med rött markerade ledningsnätet i planen. Det ska enligt fastighetsägaren till Södergården 1:35 (som talat med miljöinspektören) bekostas av markägarna. Vid mitt möte med va-chefen trodde hon att detta nät ska bekostas av kommunen? Kommer gamla

9 och nya fastigheter att tvångsanslutas? Vilken av de två tekniska lösningarna kommer man att välja? Va-chefen sa att det kanske fanns en tredje lösning? Finns det kommunala medel avsatta för en investering på ca. 50 miljoner? Tidsaxel? Vad kommer anslutningarna att kosta? Hur ser ekonomin ut för VA-kollektivet? Eftersom jag inte fått svar på några av mina frågor begär jag härmed uppskov med att inkomma med mitt yttrande till den 30 september, naturligtvis under förutsättning att jag då fått den information jag behöver. Länsstyrelsen kräver i sitt senaste yttrande ( ) att VA-frågorna löses innan beslut om antagande av detaljplan tas. Den redovisade tidsplanen i Genomförandebeskrivningen är m.a.o helt orealistisk varför ett anstånd knappast kan vara till men för någon intressent. Planavdelningen vidarebefordrade skrivelsen till va-chefen då frågorna rörde VA-lösning. Kommentar ang utställningstiden finns under punkt 8, sid 7. Se ovan Länsstyrelsens tjänstemän bedömer att en utställningstid på 8 veckor under semestertid är fullt tillräcklig och känner inte igen citatet omdömeslöst eller oförskämt. Va-chefen har haft kontakt med fastighetsägaren ang VA-frågorna. Informationsmöte hölls den 29 augusti Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom Blev lite förvånad över ditt svar (va-chefen). Du har aldrig bjudit in mig till ett möte den 23. När vi pratades vid den 17 augusti sa du att Sweco kanske, kanske, kanske kunde då men att inget var bestämt. Jag meddelade dig att jag var i Norrland just den dagen men senare den veckan skulle gå bra. Jag åker utomlands om en timme och kommer tillbaka sent måndag kväll. Resan har varit planerad, bokad och betalad sedan månader. Tror inte man prioriterar om (bokar om) ett bröllop med ett par dagars varsel. Sorry! Jag lämnade in en ansökan om förlängd remisstid till Kommunstyrelsen igår. Om inte den beviljas har jag för avsikt att på tisdag lämna in en JO anmälan om handläggningen av ärendet. Länsstyrelsen skrev i sitt tidigare remissyttrande att man inte kan behandla en plan som inte innehåller en tydlig beskrivning om hur VA-frågan ska lösas. Trots detta innehåller den nya planförslaget bara olika förslag till hur man skulle kunna lösa VA. En milsvid skillnad som det förvånar mig att kommunen inte förstår. Kommunens hantering av frågan strider mot bestämmelserna i PBL. I sitt senaste remissvar ( ) skriver Länsstyrelsen återigen att de förutsätter att VA-frågan är löst innan planen antas. Jag kan därför inte förstå den panik som tycks råda utan jag förutsätter att jag beviljas anstånd och att du med god framförhållning kallar till ett nytt möte någon gång under september (ej 20/9). Yttrandet har vidarebefordrats till va-chefen avseende första stycket i skrivningen. Beträffande synpunkterna på Va-frågan har länsstyrelsen enligt yttrande daterat framfört att en efterföljande detaljplan bör visa hur Va-frågorna principiellt kan lösas. Vidare framför länsstyrelsen i samrådsyttrandet, dat , att en viktig förutsättning för möjligheterna att genomföra planen är att Va-frågan får en tillfredsställande lösning och poängterar vikten av att en helhetslösning för hela Tössebäcken redovisas som i slutändan ger en förbättrad vattenkvalitet i Vänern. I länsstyrelsens utställningsyttrande, dat , framförs att Länsstyrelsen förutsätter att ett beslut om Va-lösning tas innan planen antas.

10 10 PIN-enhetens bedömning är att det i länsstyrelsens tre yttranden inte krävs en färdigprojekterad Vaanläggning utan ett beslut om en principiell, tillfredställande lösning för vatten och avlopp. Under en planprocess från program- till antagandehandling är det fullt möjligt att komplettera och revidera handlingarna. Detaljplanen för området i Tössebäcken befinner sig i slutet av utställningskedet och det är fullt möjligt att komplettera planhandlingarna med exempelvis ett beslut om Valösning och därefter övergå till antagandeskedet. PIN-enheten bedömer att hanteringen av planen inte strider mot bestämmelserna i PBL. Det är dessutom av stor vikt för miljöaspekterna i området och för vattenkvaliteten i Vänern att befintliga enskilda avloppsanläggningar inom planområdet och även i närområdena skall vara godkända inom några år. Åmåls-Säffle Teknik och fritidsförvaltnings förslag till Va-lösning redovisas i Bilaga 1. Teknik och fritidsnämndens beslut redovisas i Bilaga 1. Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom Jag har ett icke undertecknat plankostnadsförslag daterat Jag vill minnas att du informerat mig tidigare att det är det avtalet som är undertecknat? Där står bl.a att Byggherrarna utför erforderliga utredningar som underlag för detaljplanen ( 3) samt Byggherrarna bekostar samtliga utredningar som underlag för detaljplanens framtagande. ( 4). Jag undrar vilka utredningar som är gjorda (Geotekniska, VA, etc), vad de har kostat och om de har belastat byggherrarna i enlighet med avtalet? Enligt 4, c, 1-2, ska 2/3 av plankostnaden redan var fakturerat och betalt. Har så skett och när? Byggherrarnas åtaganden enligt plankostnadsavtalet är uppfyllda. Södergården 1:125, Vänsberg 1:7, inkom Sammanfattning. Jag anser att följande förändringar bör göras i detaljplanen innan den behandlas vidare av Åmåls kommun. - De 10 föreslagna tomterna 300m nordost om befintlig bebyggelse bör tas bort ur planen. Samtidigt bör den delen av Vänsberg 1:7 som definieras som natur också helt lyftas ut ur planområdet. - Med hänvisning till gällande strandskyddsbestämmelser och översvämningsrisker bör de nio tomterna på Södergården 1:75 helt tas bort ut planen. Alternativt kan den översta husraden om 3-4 hus behållas. - Med hänvisning till skäl som redovisas nedan bör all nybyggnation i enlighet med Länsstyrelsens yttrande ( ) begränsas till förslagsvis 70 m2 byggyta i ett plan. - En konkret lösning av VA frågan måste redovisas (vald lösning, tidplan, kostnader, finansiering, etc.) Placeringen av den föreslagna bebyggelsen har skett i samråd med länsstyrelsen under planprocessen. I yttrandet under programskedet, dat , skriver länsstyrelsen att området Gustavsberg bör kunna dras något norrut och därmed hamna utanför strandskyddat område. Planförslaget reviderades enligt yttrandet. I länsstyrelsen yttrande i samrådsskedet, dat , skrivs att den föreslagna tillkommande bebyggelsen medför en från allmän synpunkt god hushållning med mark och vatten. Bebyggelsen placeras direkt i anslutning till befintlig samlad bebyggelse och dels i dess omedelbara närhet. Enligt yttrande dat som inkom från länsstyrelsen under utställningsskedet skrivs att den föreslagna tillkommande kompletterande bebyggelsen vid Tössebäcken medför en från allmän

11 11 synpunkt god hushållning med mark och vatten. Det är bra att komplettera i anslutning till redan bebyggda områden istället för en utglesning av bebyggelsen. Inom den planlagda kvartersmarken för bostadsändamål där Södergården 1:75 ingår är strandskyddet sedan tidigare upphävt i den sydvästra delen. Enligt Länsstyrelsens yttrande bör ytan mellan befintlig bebyggelse och nya fritidshus ingår i detaljplanen och betecknas som Naturmark för att man inte ska riskera att det bildas lucktomter som kan föranleda strandskyddsdispenser i framtiden. forts Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 Strandskydd/Naturskydd Enligt Miljöbalken kap 3 ligger planområdet inom riksintresseområdet Vänerns strand och skärgårdsområde, FP3 där det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas. Området inom detta riksintresse skall skyddas från åtgärder som kan skada natur eller kulturmiljö. Både kommunen och Länsstyrelsen anser att det finns ett(!) särskilt skäl att upphäva strandskyddet nämligen att det finns avskiljande bebyggelse mellan strandlinjen och nytillkomna hus. Jag ställer mig mycket frågande till detta resonemang. Som man kan se på bifogad karta (bilaga 1) så finns det inte en enda befintlig byggnad mellan den obrutna strandlinjen och planområdet inom strandskyddet. Kommunen skriver vidare i utställningshandlingen I området närmast strandlinjen sker ingen ny exploatering. (sid. 6) Samtidigt föreslår man alltså 9 villor ett knappt stenkast från den obrutna strandlinjen. Hur kan man göra den tolkningen? Det område som avses i yttrandet har markerats på en bifogad karta och utgör delar av det planerade bebyggelseområdet öster om den befintliga bebyggelsen. Kommunen vidhåller skrivningen I området närmast strandlinjen sker ingen ny exploatering. Den föreslagna bebyggelsen varken hindrar eller avhåller allmänheten från att nå stranden. I planförslaget har angetts markanvändningen NATUR på ett område ca 180 m långt och med en varierande bredd upp till 50 meter inom vilket strandskyddet till stor del är upphävt. Planförslagets utformning ger de boende och allmänheten säkrad och förstärkt tillgänglighet till detta strandområde. Den planerade bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och i dess omedelbara närhet vilket även länsstyrelsen har bedömt vara en god hushållning med marken. Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 forts De tio nya planlagda villorna 300m åt nordost ligger visserligen i huvudsak utanför strandskyddszonen men i ett område som tillsammans med Sandvarpets badplats utgör det mest primära rekreationsområdet för de bosatta i Tösse och i Tössebäcken. Enligt miljöbalken 3 kap 6 skall grönområden i närhet av tätorter särskilt beaktas. Kommunen skriver i senaste planbeskrivningen Övervägande del av den nya bebyggelsen är lokaliserad till redan ianspråktaget markområde för fritidsbebyggelse.

12 Jag vill ha ett förtydligande från kommunen hur man kan anse att ett nyexploaterat område ca 300m mot nordost för 10 villor avsedda för åretruntboende samtidigt kan definieras som en begränsad komplettering av den befintliga fritidsbebyggelsen. Detta strider helt mot Miljöbalken kap 3, Friluftsliv. I utställningsförslaget till planbeskrivning är skrivningen följande Planen möjliggör avstyckning för 32 tomter. Övervägande del av den nya bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och 10 tomter i ett nyexploaterat område ca 300 meter mot nordost och utanför strandskydd. I planförslaget möjliggörs avstyckning för 32 nya tomter. Om 2/3 delar av dessa lokaliseras intill ett redan bebyggt område är det en rimlig tolkning att övervägande del av den nya bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse. Citatet en begränsad komplettering av den befintliga fritidsbebyggelsen bör läsas i sitt sammanhang enligt följande: I yttrande från ställer sig länsstyrelsen positivt till en begränsad komplettering av den befintliga fritidsbebyggelsen men med vissa omdisponeringar av bebyggelsegrupperna. Utökningen österut är tveksam ur strandskyddssynpunkt eftersom det tar relativt oexploaterad mark i anspråk (här avses hela fastigheten Vänsberg 1:7 och Södergården 1:75) Området Gustavsberg (här avses området 300 m österut med 10 tomter ) bör kunna dras något norrut och därmed hamna utanför strandskyddat område. Länsstyrelsen har vidare i yttrande och bedömt att riksintressen enligt miljöbalken inte påtagligt kommer att skadas eller att strandskyddet kommer att upphävas i strid mot gällande bestämmelser. Det är anmärkningsvärt att fastighetsägaren anser att byggnationen i området vid Tössebäcken nu är olämpligt ur ett flertal aspekter, när han i sin ansökan från skriver att en utvidgning av befintligt stugområde inom Vänsberg 1:7 med 10 fritidshus på intet sätt skulle störa övriga närboende och att området ligger så långt från vattnet att det inte syns. 12 Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts) Länsstyrelsen skriver i sitt samrådsyttrande ( ) att dispens från strandskyddet för kompletteringar i tydliga byggnadskoncentrationer under vissa fall kan medges. Det kan omöjligt gälla ett helt nytt oexploaterat område. Med tanke på att Länsstyrelsen enligt uppgift inte besökt området vill jag att Länsstyrelsen och Kommunen tillsammans med markägarna och Tössebäckens Intresseförening besiktigar området. Detta citat bör också läsas i sin helhet. Länsstyrelsen framför att all strandnära mark utmed Vänern omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. Det bör dock vara möjligt för kommunen att i samråd med länsstyrelsen utvärdera vilka sträckor längs Vänerns där ytterligare bostadsbebyggelse ej får tillkomma. Inom övriga sträckor med tydliga bebyggelsekoncentrationer kan kompletteringar i vissa fall vara möjliga. Detta under förutsättning att kompletteringarna kan ske på de grunder som strandskyddet föreskriver. Länsstyrelsens skrivning avser förtätningen intill den befintliga bebyggelsen. Det nya oexploaterade området ligger ju utanför strandskyddsområdet.

13 Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts ) Översvämningsrisk. Det kan inte vara förenligt med PBL att planlägga en översvämningsriskzon för bostäder. Jag anser att det är mycket förvånande att Länsstyrelsen bara ställer sig frågande och bara ber kommunen överväga att ta bort de två tomter som ligger i den mest uppenbara riskzonen. Att gå vidare med en plan som pga. översvämningsrisk inte säkerställer funktionen boende samtidigt som Åmåls kommun redan nu brottas med regresskrav för översvämningsskador på 10 miljoner just pga. ändrade klimatförhållande måste starkt ifrågasättas. Att sedan med hänvisning till översvämningsrisken expropriera min skogsmark för en evakueringsväg mellan Solviksvägen och Fiskarevägen är helt oacceptabelt. Den nämnda exproprieringen utgjorde i utställningshandlingen ett 3 m brett vägområde mellan Fiskarevägen och Solviksvägen. Hållbar samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för trivsamma och trygga miljöer som tilltalar och stimulerar. Vattennära boendemiljöer har en stark attraktionskraft och många människor väljer att bosätta sig så. Därför är det viktigt hur vi anpassar och förhåller oss till översvämningsrisken. Det strider inte mot plan- och bygglagen att planera strandnära områden för bostadsändamål men planbestämmelserna måste säkra att funktionen för boende uppfylls. Idag är det vanligt att kommuner satsar på bostäder i vattennära lägen. Karlstad är ett exempel och även Måkeberg, Kilarna, Nötön och Tössebäcken i Åmåls kommun. I detaljplanen för Tössebäcken visar nivåkurvan i RH00 att de två sydligast belägna tomterna inom fastigheten Södergården 1:75 delvis berörs av översvämningrisken. Planenheten bedömer att boendefunktionen uppfylls i planförslaget genom att: - planförslaget inte medger samhällsviktig verksamhet inom de områden som ev skulle översvämmas - Riskviksvägens nyttjande säkerställs när planhandlingen nu har kompletterats med de planbestämmelser som redovisas i kommentaren under punkt 1 - befintlig och ny bebyggelse kopplas till kommunalt VA som bidrar till att säkra funktionen boende vid en ev översvämning - planförslaget medger att åtgärder i ett tidigt skede kan vidtas för att förhindra att översvämmande vatten orsakar skador. Plankarta har bl a kompletterats med planbestämmelse om att lägsta golvnivå vid nybyggnad ej får understiga tillgängligheten till ny- och befintlig bebyggelse säkerställts i planförslaget, se kommentar under punkt Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts) Året runt/fritidsbebyggelse. Under de senaste femtio åren, inklusive Byggplan 1958, ÖP-91, Vision 2015 (Åmåls Kommun), Planavtal ( ) och i samtliga handlingar, ritningar, yttranden, samråd etc. under hela plan-

14 14 processen fram till samrådsredogörelsen ( ) och den senaste utställningshandlingen ( ) har inget annat än en begränsad fritidsbebyggelse diskuterats. Länsstyrelsen skriver bl.a. i sitt samrådsyttrande ( ) att man kan tänka sig en begränsad komplettering av den befintliga fritidsbebyggelsen. Man skriver vidare Husen bör hållas i ett våningsplan så att de inte blir så påtagliga från sjösidan. De bör dessutom hållas relativt små så att man får känsla av en typisk fritidsbebyggelse. Genom en stark begränsning av byggytan kan man också försvåra att fritidshusen övergår i hus för permanentboende. Kommunen noterar även detta i sin redogörelse ( ). Länsstyrelsen och kommunen har i alla handlingar under hela planprocessen framhållit att man kan tänka sig en begränsad komplettering av den befintliga fritidsbebyggelsen i syfte att komplettera och förtäta bebyggelsen. Mot denna bakgrund finner jag det mycket anmärkningsvärt att kommunen nu, som en blixt från fullständigt klar himmel och stick i stäv med alla tidigare yttranden slår fast att Syftet med detaljplanen är att ge möjligheter till avstyckning av nya tomter för bostadsändamål (Planbeskrivning , sid. 2) samt Planförslaget möjliggör inflyttning (sid. 8). Kommunen ritar sedan in 10 villor på 180m2 byggyta i ett helt nytt oexploaterat naturområde 300 m från befintlig bebyggelse (Planbeskrivning , sid. 2), 12 villor på 180m2 i anslutning till befintlig bebyggelse samt 9 villor på 100m2 inom strandskyddat område. Totalt 32 villor varav 31 har en byggnadsyta avsedd för permanentboende? Enda undantaget är Södergården 1:125 (som råkar ägas av undertecknad) som till skillnad från alla andra hus i hela Tössebäcken, begränsas till 70 m2 byggnadsarea? Tössebäcken är idag en ren fritidsbebyggelse med 2 (!) åretruntboende familjer inom planområdet. Att då kalla en planläggning av 31 åretrunthus avsedda för bosättning för en begränsad komplettering av befintlig fritidsbebyggelse anser jag vara oärligt. Infrastrukturen i Tössebäcken är inte anpassad till en sådan våldsam expansion. Syftet är mycket riktigt att ge möjligheter till avstyckning av nya tomter för bostadsändamål. Med ändamålet bostäder menas att boende skall vara huvudsyftet. I begreppet bostäder ingår både åretrunt- och fritidshus i olika upplåtelseformer, såsom äganderätt, tomträtt, arrende, bostadsrätt eller hyresrätt. Det är inte tillåtet att skilja på fritidsboende och permanent boende i en detaljplan. I Länsstyrelsen yttrande framförs även att den föreslagna tillkommande bebyggelsen medför en från allmän synpunkt god hushållning med mark och vatten som enligt PBL 2 kap 2-3 är en viktig utgångspunkt för samhällsplaneringen. Vidare stärker Länsstyrelsen kommunens bedömning att den tillkommande bebyggelsen i Tössebäcken kommer att generera ett värdefullt befolkningstillskott för samhället och därigenom ge ett ökat underlag för bibehållande och utveckling av serviceutbudet. Att byggnadsytan i planförslaget är begränsad till 70 m 2 för den tillkommande tomten å del av Södergården 1:125 beror på att markområdet är begränsat och beläget mitt inne i en fritidsbebyggelse. I 1958 års plan är området planerat som grönområde och ska egentligen inte bebyggas. Vidare belastas fastigheten Södergården 1:125 av ett servitutsavtal från , (Inskrivningsmyndighetens aktnr ,) med rätt till väg för Södergården 1:128 och 1:129. Enligt punkt 2 i avtalsservitutet, aktnr , äger ägaren till fastigheten Södergården 1:124 även rätt att närhelst denne önskar, gallra skog på det område av den tjänande fastigheten, som benämns 6 å härtill bifogad karta, för att erhålla utsikt. Avverkat virke är den tjänande fastighetens ägares egendom. Den bifogade kartan redovisar att detta avser den fastighet som i dag betecknas som Södergården 1:125 del 2. Sambandet mellan fastigheten Södergården 1:124 och Södergården 1:125 bör utredas då 1:124 enligt Fastighetsinformationsregistret är belägen vid korsningen E45 och vägen mot Fröskog-Fengersfors.

15 Ytterligare ett avtalsservitut dat , (Lantmäteriets aktnr ) som ger rätt att anlägga och bibehålla vattenledning för Södergården 1:78 och 1:129 belastar fastigheten Södergården 1:125. Vidare har synpunkter mot förslaget att tillåta byggnation på Södergården 1:125,2 framförts från närboende och även synpunkter mot att parkeringsmöjlighet ges i anslutning till grönområdet. Infrastrukturen i Tössebäcken bedöms klara tillkommande bebyggelse och även utvecklas då detaljplanen är genomförd. Kommunalt vatten och avlopp kommer att försörja området. Ny väg byggs genom området som förbinder den nordöstra delen med hamnområdet. Vägverket kommer även fortsättningsvis att ansvara för Tössebäcksvägen och kommunen har underhåll- och skötselansvar för Risviksvägen, från Tössebäcksvägen till hamnområdets östra gräns. Med en genomförd detaljplant skapas underlag för en utökning av kollektivtrafiken till området. Förslag till revidering inför antagande: Genomförandebeskrivningen kompletteras under rubriken Fastighetsrättsliga frågor enligt följande: Innan Södergården 1:125, del 2, kan fastighetsbildas och bygglov beviljas ska ägaren ansöka om utredning av de fastighetsrättsliga förhållanden betr servitut och avtal som enligt Lantmäteriet belastar fastigheten. Ansökan inlämnas till Lantmäterimyndigheten och kostnaden belastar ägaren av Södergården 1:125. Planbestämmelsen e 2 revideras: För område med beteckningen B I e 2, får huvudbyggnadens yta på marken uppta max 70 m 2 och bruttoarean högst 100 m 2. Suterräng är tillåtet. 15 Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts ) VA-frågan. Redan i sin redogörelse efter samråd ( , sid. 2) konstaterar kommunen att Länsstyrelsen kräver att En principlösning för vatten och avlopp skall redovisas i detaljplanen. Kommunens kommentar är Va-lösning redovisas i detaljplaneförslaget (sid. 2) och en godkänd vatten och avloppslösning skall redovisas i nästa steg av planeringsprocessen som är samrådsförslag till detaljplan (sid. 5). Detta har fortfarande inte gjorts efter fyra och ett halvt år! Jag finner även detta anmärkningsvärt. Jag instämmer helt i Länsstyrelsens remissyttrande ( ) att det är positivt för vattenkvaliteten i Vänern att så många enskilda avlopp som möjligt i Tössebäcken ansluts till det kommunala systemet. Länsstyrelsen skriver vidare i sitt yttrande att de förutsätter att ett beslut om VAlösningen tas innan planen antas. Även om jag som sagt instämmer så måste rimligtvis ett investeringsbeslut om minst miljoner (Sweco, ) prövas mycket noga och vägas mot kommunens övriga åtaganden. Ett sådant beslut måste fattas av den högsta politiska ledningen och underlag för detta saknas f.n. helt. En fullständig utredning som tar ett helhetsgrepp kring vatten och avloppsfrågan i Tösse och Tössebäcken måste redovisas. Idag blandas stora mänger dagvatten (i Tösse) med avloppet i ett svårt eftersatt avloppsnät med översvämningar, regresskrav etc. som följd. Liksom Länsstyrelsen förutsätter jag att en redovisning av en komplett Va-lösning för hela Tösse och Tössebäcken presenteras. Kommunen bör då redovisa val av lösning, tidplan, kostnader, finansiering, anslutningsavgifter, krav om tvångsanslutning etc. innan detaljplanen överhuvudtaget behandlas vidare. Enligt beslut i Säffle-Åmål Teknik- och fritidsnämnd , 34 ska verksamhetsområde inrättas allteftersom utbyggnaden framskrider. Befintlig och planerad bebyggelse i Tössebäcken ansluts etappvis till den kommunala VA-anläggning. Inom ett verksamhetsområde ska fastigheterna anslutas till kommunal VA-nätet. Avgiften sker enligt gällande taxa. Se Bilaga 1. Befintliga enskilda avloppsanläggningar i Tössebäcken och dess närområde har inventerats av kommunens miljökontor som dokumenterat statusen på anläggningarna. De fastigheter som kommer att ingå i verksamhetsområdet ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Fastigheter utanför verk-

16 samhetsområdet som inte har godkänd rening ska uppgraderas till godkänd standard inom en 2-3årsperiod eftersom det även är viktigt för Vänerns vattenkvalité att fastigheterna utmed Vänerkusten norr och söder om Tössebäcken har godkända reningsanläggningar. Länsstyrelsen skrivning i yttrandet under utställningsskedet att LST förutsätter att ett beslut om Valösning tas innan planen antas betyder inte att en komplett VA-teknisk lösning redovisas. Däremot ska ett politiskt beslut om investering i VA redovisas innan planen antas.beslutet om vatten och avlopp är fattat i Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål , 34. Se Bilaga Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts) Övrigt Planprocessen. Hela upprinnelsen till planen som det redovisats för fastighetsägarna i Tössebäcken var behovet av en uppsnyggning av hamnen. Av detta bidde det tyvärr en tummetott. Genom ett ärligt och förtroendefullt utbyte av synpunkter (se alla inkomna remissvar) så borde man ha kunnat komma fram till ett planförslag som hade kunnat accepteras av alla intressenter. Nu har kommunen istället valt att smussla, undanhålla information och i smyg ändra förutsättningarna. Detta har lett till ett omfattande missnöje hos i princip alla som inkommit med remissvar. Jag förstår ärligt talat inte vad man försöker åstadkomma genom att försöka köra över alla som bor och verkar i området. Planprocessen har följt lagstiftat förfarande enligt PBL med program, samråd och utställning. Syfte och innehåll i detaljplanen har redovisats i planbeskrivning och plankarta med bestämmelser under planprocessen. Utredningsmaterial för vatten, avlopp och geoteknik har redovisats under planprocessen. I planförslaget har hänsyn tagits till riksintressen, allmänna intressen, strandskydd och miljökvalitetsnormer. De idéer för hamnområdet som framfördes i ett tidigt skede av planprocessen kunde inte genomföras pga att markägare inte upplät erforderlig mark för köp eller arrende. I planförslaget har hänsyn tagits till de synpunkter som inkom avseende sop- och toalettbyggnaders placering. De boende vill inte ha dessa placerade i hamnen, där den lämpligast platsen egentligen är. Vidare togs hänsyn till synpunkter på grillplatsens placering. Även till synpunkter på byggandet på del av Södergården 1:125. Sakfrågorna i detaljplanen har stöd i länsstyrelsens bedömning av planförslaget. Södergården 1:125, Vänsberg 1:7 (forts) Ekonomi. Enligt senaste beskedet från Länsstyrelsens bostadsmarknadsenhet finns det f.n. inget behov av bostäder i Åmåls kommun Ändå planeras det nu redan 90(!) nya bostäder i ett läge där kommunen sedan många år tyvärr har en negativ befolkningsutveckling (PD, ). Till detta kommer att det redan finns ett stort antal lediga, attraktiva, sjönära tomter (Höganäs, Nötön, Norra Viken etc.) där kommunen har betydande åtaganden för infrastruktur. När det gäller just Tössebäcken så står det redan i planprogrammet från (sid. 13) att exploatörerna står för samtliga kostnader förutom utbyggnaden av småbåtshamnen ). I det undertecknade planavtalet (för fritidshus, min kommentar) ( ) står att byggherrarna skall genomföra och bekosta samtliga underlag för detaljplanen. I meningen efter står att Utredningar ingår inte ej i detta avtal. Vad menas med det? I avtalet står vidare att byggherrarna ska betala totalt SEK som ska utgöra ½ kostnaden för grundkarta, fastighetsförteckning och planarbete. Sex års planarbete (okt 2005-sept 2011) ska alltså

17 hittills ha kostat Åmåls kommun totalt SEK per år (inkl. externa arkitekter, utskick, utställningar, utredningar etc.). Stämmer verkligen det? Jag har inte sett något underlag som beskriver kostnaderna för planarbetet, utredningar, åtaganden etc. från kommunen. Jag efterlyser en sådan redogörelse innan beslut. Genomförandebeskrivning. Kommunen skriver i planprogrammet ( ) att bygglov kan beviljas (för fritidshus, min kommentar) i december Det är snart fyra år sedan! I det senaste planprogrammet ( ) att Genomförande av planen kan påbörjas i oktober 2011 vilket naturligtvis även det är fullständigt orealistiskt Med hänsyn till det som sagts ovan anser jag att kommunen i samband med att planen revideras redovisar en realistisk genomförandebeskrivning. Avslutningsvis anser jag att om kommunen har ambitionen att följa PBL så måste hela planförfarandet, inklusive revision, samråd och utställning, göras om. Den nya, reviderade planen måste innehålla och ta hänsyn till gällande lagstiftning och remissinstansernas åsikter. Själva grundförutsättningen för en plan är faktiskt att planen skall genomföras. Att då ställa ut en plan som faktiskt inte kan genomföras (eftersom den saknar konkret Va-lösning) strider direkt mot intentionerna i PBL. Om t.ex. planområdet, eller delar därav, skulle överlåtas till en ny exploatör så förutsätter denne naturligtvis att planen genomförs. Kan kommunen det? Vilka skadeståndsgrundande processer kan det leda till? Enligt plankostnadsavtal dat debiteras erforderliga utredning separat och ingår ej i plankostnaden. Att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer är ett led i kommunens strategi vi ska bli fler. Trots att Åmål har en befolkningsminskning vill kommunen genom tillkomst av nya attraktiva bostäder både i och utanför tätorten skapa förutsättningar för en långsiktig samhällsutveckling. Givetvis är det Stockholm och Göteborgregionen som idag svarar för den starkaste tillväxten i landet. I dessa stora regioner sker pendling i många fall över 10 mil från bostad till arbete. Utveckling av kommunikationer är en förutsättning för detta. Avståndet mellan Åmål och Göteborg är 18 mil. Med förbättrade kommunikationer redan 2012, då nya motorvägen och E45 mellan Göteborg och Trollhättan och även en förbättrad järnvägsförbindelse på samma sträcka invigs, kommer restiden mellan Åmål och Göteborg att minska. Pendeltågen kommer att få stor betydelse för Åmål som kommer betydligt närmare Göteborg. Troligt är att den nedåtgående trenden för befolkningsutvecklingen i Åmål vänder och att det blir intressant för invånare i Västra Götaland att bosätta sig i kommunen. Förutsättningen är att Åmåls kommun kan erbjuda såväl attraktivt boende, bra utbud av handel och service och konkurrera med lägre boendekostnader, närheten till naturen och god miljö för barn och vuxna. Närheten till Karlstad är också en viktig faktor för Åmål. Avståndet är 7,5 mil. Karlstad är centralorten för ett stort upptagningsområde i Värmland och Dalsland. Framtida förbättringar av kommunikationerna ökar intresset att bo i Åmål och vara verksam i Karlstad. En planprocess tar normalt ett år att genomföra. Det är svårt att förutse om större störningar inträffar i planärendet. Planhandlingen inklusive tidplan har reviderats under planprocessens gång. Beträffande genomförandet så är det exploatörerna som till övervägande del ska genomföra planen. Kommunen är huvudman för hamnområdet, parkeringen utmed Tössebäcksvägen och kommunens markområde. I övrigt inom området är det exploatören eller respektive fastighetsägare som är huvudman. Den tillkommande bebyggelsen i Tössebäcken kan anslutas till avloppsreningsverket i Tösse som redan idag har den kapaciteten. 17

18 Synpunkterna föranleder ingen revidering av planförlaget inför antagande. Säffle Åmål Teknik och fritidsförvaltningen redovisar förslag till Va-lösning i Bilaga 1. Beslut om VA-lösning har fattats av Säffle-Åmål Teknik- och fritidsnämnd , se Bilaga 1 I investeringsbudget för , antagen av kommunfullmäktige , 226 är 2 miljoner kr avsatta till ledningsnätarbeten i Tösse under 2012 och 1 miljon kr avsatt till ledningsarbeten i Tösse under Se Bilaga Södergården 1:35, inkom När förslagen till förändring i Tössebäcken började skickas ut till endast ett fåtal av fastighetsägarna i området för några år sedan, samlades de boende i området under gemensam intresseförening för att enklare vara samtalspartner till Åmåls kommun. Alla ansåg sig ha rätt till information om vad som sker i området och detta var då ett smidigt sätt att lösa det på. Även denna sommar har det skickats ut handlingar som skall vara återkopplade tillbaka till Åmåls kommun i början av augusti. Efter förra årets liknande utskick påtalades via intresseföreningen att flera av fastighetsägare anser att samrådstiden är både felplacerad, under semestertid, och längden otillräcklig. Trots att det påtalades i förra svaret till Åmåls kommun väljer man att upprepa detta tillvägagångssätt, så föreningen ber återigen om att samrådstiden förlängs med anledning av detta. Huvudskälen är följande: 1. Att först sätta sig in i vad det nya förslaget innebär för mig som fastighetsägare, hur det påverkar mig/oss i området gemensamt, att samråda med grannar etc och vid behov av frågor inte kunna ringa till de ansvariga för att dessa har gått på semester, känns återigen mycket oproffessionellt från kommunens sida. Det tar tid att ta till sig saker, mötas i området osv, man reser till andra ställen än Tössebäcken mm, så även om det formellt och teoretiskt ska kunna gå att få till kommunikation mellan parterna, är känslan att man vill inte ha dialog utan skickar ut det och vill ha svar när tjänstemännen är tillbaka. 2. De frågeställningar kring SWECOS utredning och förslag på ledningsdragningar mm. som finns, här behöver informationen avsevärt utökas för områdets boende. Enligt samrådshandlingarna har SWECO ej varit i området, inga ledningsdragningar etc är fastslagna etc. Detta gör att ett möte mellan SWECO och deras representanter och de boende i området bör ske innan svar på samrådshandlingarna kan lämnas. Kostnader, tidspespektiv, anslutningspunkter, pumpstationers placeringar mm måste klargöras för att de boende ska kunna fatta beslut om hur man lämpligast går vidare. De allra flesta är positivt inställda till förslaget på kommunalt vatten och avlopp. Åmåls kommun ger dock inte någon bra kostnadsbild av vad det kommer att kosta annat än att det bör bli liknande siffror som "... i storleksordning för Kilarne..." Detta förutsätter att ett visst antal fastigheter ansluter sig till detta nät för att få kostnadstäckning. Detta i sin tur förutsätter att man bestämt vilken teknik, rörledningar i sjön eller land som valts, andra frågor som placeringar mm. Svar på vad som händer om endast hälften eller färre ansluter sig till gemensamt avloppsnät behöver delges de boende, att det blir dyrare inser alla, men det finns en bortre tröskel där egen avloppslösning är mer kostnadseffektiv. Vi befinner oss trots allt primärt i ett sommarstugeområde. Att dessutom kommunen låtit undersöka alla avloppsbrunnar i området och i princip dömt ut alla utom de senast installerade gör att tidsperspektivet ställs i ljuset för hur kommunen avser att verka. Kommer det att finnas kommunalt avlopp innan åtgärdstiden för de utdömda avloppsanläggningarna infaller? Denna typ av frågor m fl behöver redas ut och svar ges till områdets fastighetsägare. Dessutom frågan om hur eventuella dispenser hanteras i väntan på kommunalt avlopp, vem ansvarar och utdelar dessa, kommun, länsstyrelse?

19 Det finns fler frågetecken kring samrådsplanen, men dessa väljer man att ej ta upp här. Mer intressant och mer angeläget är att få ovanstående saker redovisade för att kunna gå vidare. Emotser mer information kring VA frågan enligt ovan och förslag på mötestid med SWECO och annan faktakunnig personal i ämnet. Vid protokollet Tössebäckens intresseförening I planprocessen har hänsyn tagits till att utställningen skett under semestertiden. Enligt plan- och bygglagen ska utställning ske under 4 veckor. Detaljplanen för Tössebäcken har varit utställd under 8 veckor. Planenheten bedömer att planprocessen uppfyller kravet i PBL. Personal på planenheten har varit tillgänglig under hela utställningstiden, vecka planingenjör, vecka 24, 25, 26, 31 - nämndsekreterare, vecka 24,25,26,27, 28 - enhetschef, vecka 24, 25,26, 27, 28 - bygglovinspektör vecka 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 Beträffande synpunkterna på Swecos utredning om alternativa va-lösningar är det Säffle Åmåls Teknik- och fritidsnämnd som fattar beslut om vilket av alternativen som ska användas. Efter miljökontorets inventering av de enskilda avloppen i Tössebäcken med omnejd finns dokumentation över avlopp som inte uppfyller gällande krav på rening. Miljökontoret ansvarar för inventeringen och ev dispensgivning. Eftersom det i yttrandet hänvisas till samrådstid, samrådshandling och samrådsplan behöver begreppen i planprocessen förtydligas. Samråd om detaljplanen skedde under Den del av planprocessen som genomförts under sommaren 2011 är utställning. Planhandlingen från 2010 har omarbetats utifrån del av de synpunkter som inkom under samrådet. Den reviderade planhandlingen redovisades som utställningshandling under utställningen sommaren I planprocessen enligt PBL ges möjlighet att komplettera och revidera planförslaget ända fram till antagandeskedet. Planenheten bedömer att handläggningen av detaljplanen uppfyller kravet på kommunikation med berörda som skett genom samråd, samrådsmöte och utställning Södergården 1:35, Kommenterar ett antal punkter : Avloppsfrågan Överföringsledningar sjöledningar Parkeringar utmed Tössebäcksvägen Hamnen Avloppsfrågan: Är oklar vad gäller kostnader och genomförande och behöver informeras mera om. Alltför många frågetecken kvarstår. Är dock positiv till att det planeras för detta. Överföringsledningar-sjöledningar: Mycket kritisk till denna tanke med sjöledningar. Att Åmåls kommun valt denna lösning inom Åmålsviken må vara en sak. Relativt kort sträckning och mindre påverkan av det ankringsförbud som uppstår i Kilsviken och längs sjölandet i östra delen av Åmålsviken.

20 Men att dra en sjöledning mellan Nötön, via Eldholmen, Årholmen, Gullsudde och in i naturreservat och fram till Tösse måste jag klart protestera emot! Att ens komma på idén är synnerligen märkligt! Om det är någonstans i kommunen det färdas båtar, semestrar båtfolk, kanotister mm så är det ju i denna del av kommunen. Att sedan det genererar ett ankringsförbud längs denna sträckning är helt orimligt. Djupet på stora delar av denna sträckning understiger 3-4 meter, vissa ställen mindre ändå. Passagen mellan Eldholmen, Årholmen och fram till Gullsudden, dvs insidan av Sandön där är lekplatser för sik, abborre. Att störa denna, och övrig undervattensfauna anser jag vara mycket märkligt och hoppas Länsstyrelse och eller naturvårdande organisationer reagerar på detta. Att sedan gå in i naturreservat och förlägga ledningsdragning, kan detta verkligen vara godkänt av naturvårdsverk, länsstyrelse? Mycket märkligt? Konstruktivt förslag istället för sjöledningar: Dra ledningen från Näsvikens inre del, vis konstgjord fågelsjö vid Knyttkärr, ut via Rv45, parallellt med denna, via Brevik, innan viadukten till Tösse. (Torud) snett över Amnebyns åkrar och ned till Tösse samhälle. Fördelar: Passage i åkermark-lättgrävt, lättförlagd rörledning Möjlighet att ansluta hela Torsbyn-Brevik och alla stugor på sikt på fastlandet innanför Svegön/Sandön. Ingen påverkan med ankringsförbud. Mindre risk för skador via påkörning av båtar, ankringsskador mm Ingen påverkan alls på naturreservat Etc, etc, listan kan göras längre Full koll på ledningen till skillnad på undervattensledningen. Även om detta är en dyrare lösning? Så kan man göra den i etapper och på så sätt få fler att ansluta sig enklare via att längs vägen lämna fasta anslutningspunkter. Parkering längs Tössebäcksvägen: Att skapa dessa parkeringar är behövligt, men den mängd sprängsten, fyllmassor som krävs för att komma upp i gatuhöjd är helt orimliga om de ställs i relation till den vinst som de skapar. Att sedan dessa kostnader inte inbringar några som helst intäkter, här reagerar jag som skattebetalare och måste ifrågasätta detta. Tänk igenom detta minst en gång till innan man påbörjar byggnationen. Hamnen: Det som från början var en självklarhet och som förvaltningschefen ansåg var en bra lösning på hamnen, ritningar förevisades på olika möten och utställningar. Av detta finns idag inget alls kvar, kvarstår gör ett antal bryggplatser, mindre genomtänkta ur väder och ankringssynpunkt. Även här bör man tänka igenom en gång till. Många saker löser sig helt naturligt om den iden med att iordningställa udden utförs. Sopor, parkeringar och toaletter mm. Denna fråga bör tas upp igen, nuvarande förslag är alltför tunt för att tillföra Tössebäcken något värde. Endast några få markägare kommer att få positiva saker ur denna plan. Den bör revideras än en gång minst. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att planområdet ansluts till kommunalt VA-system. Det är bra att en VA-utredning gjorts som visar på olika alternativ. Även miljö- och vattenvårdsaspekter bör vägas in i valet av strategi för VA-anslutningen. En sjöledning ska prövas som vattenverksamhet enligt miljöbalken kap 11 och är anmälnings- eller tillståndspliktigt. I länsstyrelsens granskning av ett anmälnings- eller tillståndspliktigt ärende finns kompetens för att avgöra om och hur miljö, natur, reservat, växter och djur påverkas av en eventuell sjöledning. Säffle-Åmåls Teknik- och fritidsförvaltning har anlitat konsultföretaget Sweco som bedöms inneha den kompetens som krävs för att utreda Va-frågan i Tössebäcken. Länsstyrelsen ser det angeläget att så många befintliga enskilda avlopp som möjligt utefter Vänern kan anslutas för att förbättra vattenkvaliteten i Vänern, som är en viktig vattenresurs både idag och i framtiden. 20